Örebro. Giltighet

Transkript

1 Örebro Giltighet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte 3 2. Förbud mot diskriminering och 3 3. Vision mot.3 4. Delaktighet 4 5. Ansvarsområden 4 6. Förankring av plan Revidering Främjande behandling Förebyggande arbete Rutiner.8 2

3 1. Inledning & Syfte Vi vill skapa en trygg och god arbets- och lärandemiljö för alla elever och all personal där vi accepterar varandras olikheter. Ett led i detta arbete är denna plan mot diskriminering och. Planen syftar till att främja allas lika rättigheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt ger direktiv för att förebygga och förhindra trakasserier och annan. 2. Förbud mot diskriminering och Lagen: Sedan 1 januari, 2009 regleras skolans likabehandlingsarbete i två regelverk: Diskrimineringslagen 14 a kap i skollagen Diskriminering är när skolan på osaklig grund behandlar en elev illa och sämre än andra elever. För att det ska gälla som diskriminering måste missgynnandet ha samband med: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Man skiljer mellan direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering handlar om att skolan tillämpar en bestämmelse eller förfarningssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringspunkterna. 14 a kap i skollagen säger att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Skolan ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för. 3. Vision mot Vi skapar en trygg och god arbets- och lärandemiljö för alla elever och all personal där vi accepterar varandras olikheter. Ett led i detta arbete är upprättandet av "Plan mot diskriminering och kränkande behandling". 3

4 4. Delaktighet 4.1 Elev Vid skolstart skall eleverna introduceras in i former för respektfulla möten med andra människor. Detta sker genom kartläggningssamtal (se 4.2) mentortid och återkommande temadagar med tema värdegrund. Eleverna samarbetar i olika gruppkonstellationer med skolans personal och speciella trivseldagar anordnas med aktiviteter som är kontakt- och gemenskapsfrämjande. Eleverna i årskurs 1 och 2 deltar i en trygghetsenkät en gång per år. Denna enkät ligger sedan till grund för trygghetsskapande arbete på skolan och dess omgivningar. Elevrepresentanter i årskurs 3 intervjuas om deras upplevelser av trygghet under sina studieår i skolan. 4.2 Vårdnadshavare Vårdnadshavarna är delaktiga i sina barns och skolans verksamhet genom att skolan vid terminsstart erbjuder "lära känna samtal" med samtliga elever i årskurs 1 tillsammans med respektive vårdnadshavare. Detta syftar till att etablera kontakt mellan mentorn och vårdnadshavaren. I dialogform samtalas kring regler, närvaro samt den psykosociala situationen på skolan. Detta bidrar också till att skapa trygghet för både elev och vårdnadshavare under elevens studietid på skolan. 4.3 Lärare Lärarna är delaktiga i upprättandet och genomförandet av "Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Genomförandet sker med hjälp av Elevhälsans personal. Yrkeslärarnas tidigare yrkesliv ska förmedlas till eleverna så att eleverna på ett begripligt sätt får förståelse för den sociala strukturen ute på elevens blivande APL samt inne på skolan. 4.4 Personal Samstämmighet är en förutsättning för att kunna skapa trygghet och en god arbets- och lärandemiljö på skolan. Personalen är därför konsekvent med de regler och förhållningssätt som gäller på skolan. 5. Ansvarsområden 5.1 Rektor Rektor har det övergripande ansvaret att se till att planen följs och för att uppföljning och åtgärder vid efterföljs. 5.2 Personal Alla anställda på skolan har ett generellt vuxenansvar. Lärare ska både känna till och även se till att eleverna är kända med "Plan för diskriminering och ". Lärare och övrig personal ska alltid uppträda på ett respektfullt sätt oavsett elevens ursprung, språk, religion, kultur, kön, sexuell läggning med mera. Skolans personal ska ta avstånd från icke-demokratiska värderingar och vara uppmärksam även under icke lektionstid oavsett "vems" elever det är. Lärare ska rapportera och dokumentera om något händer som strider mot planen. 5.3 Elever Eleven ska känna till planen och visa respekt mot andra elever, lärare och annan skolpersonal oavsett ursprung, språk, religion, kultur, kön, sexuell läggning med mera. 4

5 6. Förankring av plan För nyanställd personal finns det ett introduktionsprogram som ett rum i Edwise där "Plan mot diskriminering och " ingår. Eleverna är delaktiga i uppdaterandet av planen mot diskriminering och. Tid för detta avsätts på klassrådstid. Elevrådsrepresentanterna skall diskutera planen med respektive undervisningsgrupp. Plan mot diskriminering och skall finnas med i APL-pärmen och medvetandegörs för handledaren avseende innehåll och giltighet. Dessutom kommer planen att vara en del av handledarutbildningen. 7. Revidering Revidering sker en gång per år. Vid den årliga revideringen är all personal samt alla elever i form av klassråd och elevråd delaktiga. Utvärdering för personal finns som en återkommande punkt på APT. Örebro Praktiska Gymnasiets "Trygghetsenkät" och de intervjuer som görs med elever i årskurs 3 ger indikationer huruvida "Plan mot diskriminering och " följs. Även den centrala "Skolbarometern" beaktas i detta arbete. Resultatet diskuteras bland personal i det återkommande kvalitetsarbetet och med eleverna vid genomgång av skolans trygghetsenkät och "Skolbarometern". Reviderad plan ska förankras på APT. Eleverna får del av den reviderade planen dels via elevrådet, dels på klassråden. 8. Främjande arbete Örebro Praktiska Gymnasium har öppnat en cafeteria där de fysiska förutsättningar finns för möten och umgänge och där alla är självklara och välkomna. För att nyanställda genast ska införliva vårt främjande arbete får de av rektor vid anställningen "Plan mot diskriminering och ". Det främjande arbetet sker också genom utbildningsdagar för lärare Genom återkommande diskussioner bland annat som en punkt på personalkonferens samtalar personalen kring frågor hur man kan vara goda förebilder för eleverna. Det kan röra sig om hur man visar respekt för andra människors egenvärde och integritet i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Dubbelt mentorskap med en karaktärsämneslärare och en kärnämneslärare per elev, vilket resulterar i flera nära vuxenrelationer för eleven. Vid varje lunchrast är minst två lärare med och äter med eleverna på restaurang Falken. Två temadagar per läsår. Ht -13 är temadagen kring könsroller, jämlikhet och sexualitet. Under vt -14 planeras en aktivitetsdag där elever gör något praktiskt gemensamt och samarbetar över programgränserna. Vid läsårets början genomförs aktiviteter med alla i årskurs 1 för att öka gemenskapen i gruppen och stärka relationerna till skolans vuxna. Alla elever i årskurs 2 är ute på vandring med övernattning. Minst två lärare deltar. I början av vårterminen anordnas innebandyturnering för alla elever. 5

6 Friluftsdag i februari, eleverna får välja bland fyra vintersportaktiviteter. För att öka gemenskapen på skolan så är programmen inte indelade programvis under kärnämnestid. Två gånger per termin under personalmötestid (f.n. onsdagar) arbetar personalen med frågor som rör likabehandling. Frågor av det slaget tas även upp vid behov på APT (f.n. tisdagar). Årskurs 1 elever har två introduktionsveckor. "Plan mot trakasserier och " tas upp då och elever undertecknar ett dokument där de lovar att följa skolans regler och vår gemensamma värdegrund. 9. Förebyggande arbete Ordningsreglerna måste vara kända av alla. Personalen ska vara synlig och ingripa vid behov samt ha ett gemensamt och ansvarstagande förhållningssätt. Cafeterian på förmiddagsrasten ger en naturlig mötesplats för elever och säkrar att vuxna finns ute bland eleverna på rasten. Två lärare ansvarar för cafeterian och de övriga cirklar förbi någon gång under rasten. Lärare går även runt i övriga delar av skolan. Temadag som är kopplad till likabehandling anordnas för eleverna en gång per termin, det vill säga två gånger per läsår. Skolans elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, specialpedagog/speciallärare samt kurator sammanträder två gånger per månad. Inför nytt läsår planeras en lägerskola alternativt trivseldagar för att ge elever och personal positiva förutsättningar att bygga upp sociala relationer och skapa förtroende för varandra. 9.1 Kartläggning och analys Kartläggningsmetoder: Genom klassråd, elevråd, personalmöten, trygghetsenkät, elevintervjuer, utvecklingssamtal samt genom elevhälsoteamets möten kartläggs risker för diskriminering, trakasserier och i verksamheten. Örebro Praktiska Gymnasium är en relativt liten skola med för närvarande 169 elever (oktober 2013) vilket möjliggör en nära kontakt mellan elev och personal. Planen har under höstterminen 2013 diskuterats på elevhälsoteam, elevråd och personalmöte. Trygghetsenkät är genomförd i oktober med årskurs 1 och årskurs 2, slumpmässigt utvalda elever i årskurs 3 har intervjuats som ett led i kartläggningen. Trygghetsenkäten: I årskurs 1 går 59 elever, lika många elever går i årskurs 2 vilket gör totalt 118 elever (okt. 2013). Av dessa 118 svarade 78 på hela eller delar av enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 66 %. Av de svarande är 14 % flickor/kvinnor. I årskurs 1 har 51 av 59 elever svarat på hela eller delar av enkäten (86 %). I årskurs 2 har 27 av 59 elever svarat på hela eller delar av enkäten (46 %). Fråga 1 gäller trivseln i skolan. Där svarade 49 elever (96 %) att det stämmer ganska mycket eller stämmer helt i påståendet "Jag trivs i skolan". Två elever (4 %) svarade att det varken stämmer eller inte stämmer. I årskurs 2 svarade 23 elever (85 %) att det stämmer ganska mycket eller stämmer helt i påståendet "Jag trivs i skolan". 2 elever (7 %) svarade att det inte stämmer alls. Två elever har inte svarat på frågan. 6

7 Fråga 2 "Jag känner mig trygg i min klass". I årskurs 1 har 48 elever (96 %) svarat att påståendet stämmer ganska bra eller stämmer helt. 3 elever (6 %) har svarat att påståendet varken stämmer eller inte stämmer. I årskurs 2 har 22 elever (81 %) svarat att påståendet stämmer ganska bra eller stämmer helt, 1 elev (4 %) har svarat att det inte stämmer alls, 4 elever (15 %) har inte svarat alls. Fråga 3 "Jag känner mig trygg i skolan". I årskurs 1 har 48 elever (94 %) svarat att påståendet stämmer ganska bra eller stämmer helt. 3 elever (6 %) har svarat att påståendet varken stämmer eller inte stämmer. I årskurs 2 har 23 elever (85 %) svarat att det stämmer ganska bra eller stämmer helt. 2 elever (7 %) har svarat att det inte stämmer alls. 2 elever (7 %) har inte svarat. Det framkom i enkäten att eleverna i stort sett var mycket trygga och att de trivdes både i sin klass och i skolan. Några undantag fanns som kom fram i frågan "Finns det några ställen på skolan som du upplever som otrygga"? Det rörde sig om den restaurang (Falken) som eleverna äter sin skollunch i. Där var det främst ettor som berättade om en händelse som skett i anslutning till restaurangen i samband med lunch. "Förut vart ju en misshandlad bara för att han sa åt några att inte gå före." "Det är bra förutan att vissa tvingar sig i kön..." "Trygg i Falken men inte övergångsstället." En elev kände sig otrygg i verkstaden: "Dålig information eller genomgångar av farlig utrustning." En elev upplevde entrén till skolan otrygg. En elev skrev: "Rökning, passerar folk som röker varje gång jag kommer på skolmark." I ett fåtal enkäter framkom negativa yttringar kring elever med utländsk härkomst Några elever kände sig otrygga i samband med idrotten: "Man hittar knappt tillbaka till skolan. Känns som man ska få ogiltig frånvaro för det." "Man har lite tid på sig till skolan." "Bra överallt." "Jag är inte otrygg men tror andra kan vara det. Pga: Finns dom som tror att dom kan göra vad de vill,..." Skolans korridorer: "Ingen lärare finns i korridoren om det skulle hända något." Den kränkning som elever kände till var händelsen utanför restaurang Falken. Några elever skrev om vad de upplevt på tidigare skolor kring. Ingen elev sa sig själv varit utsatt för kränkning eller trakasserier på skolan. De flesta elever har inte svarat på de två sista frågorna om trakasserier eller kränkning. Intervju med årskurs 3 Intervjun med de fyra eleverna (tre manliga och en kvinnlig) skedde i november 2013 alltså när eleverna i stort sett endast har en termin kvar på sin utbildning på Örebro Praktiska Gymnasium. Eleverna sade att de trivdes bra på skolan, det har dock varit svårt att få fram praktikplatser vilket kan ha dragit ner något på trivseln. En elev upplevde sig inte fått det stöd som han/hon behövde i undervisningen vilket drog ner på trivseln i stort. Ibland är det svårt med koncentrationen på grund av att andra elever stör under undervisningstid. Detta har också bidragit till mindre trivsel. Vad gäller trygghet i klass/praktikplats sa de intervjuade eleverna att de upplevde en stor trygghet i de klasser de gick i. En elev hade råkat ut för en otrygg praktikplats utifrån arbetsmiljösynpunkt vilket skapade en otrygghet där. Eleverna upplevde trygghet i skolan och omgivande platser. Restaurang Falken var bra och det är bra att är tydliga regler vad som gäller där. Eleverna upplevde en del av "ettorna" som för högljudda i cafeterian och på lunchen. "De skriker till varandra, de pratar inte och bankar i borden." Det som är extra bra med skolan är själva utbildningen. "Att det är mycket praktiskt." 7

8 Det eleverna saknar är att det är svårt att få tag på läraren. "Saknat GPS på läraren." Eleverna har också saknat att de fått vänta mycket länge (fyra månader?) på arbetskläderna. De förbättringar/förändringar som skolan behöver göra för att öka trivseln och tryggheten är: Att det blir en lägre ljudnivå i cafeterian. Att man som elev inte ska behöva vänta så länge på arbetskläderna. Eleverna efterfrågar också mer sysselsättning under raster ex att det finns racketar och bollar till pingisbordet som elever kan få låna genom något utkvitteringssystem. Eleverna saknar också möjligheterna att se på TV. Man önskar också att det är möjligt att låna kortlekar och ha basketkorg ute på gräsmattan. Vi kom överens om att skolan ytterligare kan arbeta med denna fråga exempelvis genom klassråd, elevråd eftersom det kan leda till trivselfrämjande åtgärder.. Elevrådsmöte gällande "Plan mot diskriminering och ". Lärare Hanna Bergdahl deltar samt fyra elevrådsrepresentanter. Eleverna kommer fram till tre punkter som de anser är viktiga i arbetet mot trakasserier och kränkande behandling. 1. Temadagar är bra. Det behöver inte vara en temadag om till ex. likabehandling eller hot och våld. Att ha en gemensam aktivitet och se till att elever träffas och pratar med andra elever som de vanligtvis inte umgås med leder till ökad sammanhållning och bättre social miljö. Det viktiga är att det är ett tema som känns meningsfullt och roligt för eleverna. 2. Beteende som är hotfullt eller kränkande måste få tydliga konsekvenser. Det får inte bara "rinna ut i sanden". Personalen har hittills under detta läsår löst sådana situationer bra. 3. En gemensam värdegrund som alla elever känner till finns inte tydligt uttryckt. Värdegrunden finns i inskrivningspapper och i styrdokument för skolan och behöver tydliggöras ytterligare så att den blir känd av alla elever på Örebro Praktiska Gymnasium. När det finns ett förlag till en "Plan för trakasserier och " skall elevrådet få ta del av den och ge sina synpunkter. Elevrådet skall ha en aktiv roll i den årliga revideringen av planen. 9.2 Uppföljning/Revidering Uppföljning och utvärdering sker i september 10. Rutiner 10.1 Upptäcka och anmäla diskriminering och Vid upptäckt av diskriminering eller är det all personals skyldighet att ingripa och rapportera händelsen till rektor och/eller berörda mentorer. För att upptäcka eventuellt förekommande diskriminering och ar finns lärare i skolans lokaler under raster och på lunchresturangen vid lunchen. Det ökar chanserna att upptäcka händelser som strider mot skolans policy. Det dubbla mentorskapet och lärarnas tillgänglighet på rasterna syftar till ökar antalet vuxna som elever kan känna sig trygga med. Det ökar chanserna att elever skall berätta om de själva varit utsatta eller får kännedom om att någon elev varit utsatt för diskriminering eller Utreda och dokumentera uppgifter om diskriminering och När en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller av andra elever 8

9 En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa och se till att den akuta situationen upphör. När den akuta situationen är under kontroll meddelas berörda elevers mentorer. Mentorerna meddelar i sin tur rektorn. En anställd som på annat sätt får reda på att en elev varit utsatt för kränkningar/trakasserier skall genast informera elevens mentorer, som i sin tur meddelar rektorn. Mentorer och ev. ytterligare någon person talar med den elev som kan ha blivit utsatt. Samtalat bör syfta till att utreda vad som hänt och om det har hänt liknande saker tidigare. Under mötet bör eleven informeras om att det är inte är tillåtet med trakasserier eller och att det kommer att vidtas åtgärder mot de som har utfört sådana handlingar. En tid för uppföljningsmöte ca en vecka senare bokas. Samtalet dokumenteras i ett Word dokument som lämnas till rektor. Om eleven är under 18 år eller om eleven har fyllt i en medgivandeblankett kontaktas vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan delta på mötet med eleven. Mentorer och ev. ytterligare någon person talar med den/de personer som kan ha utfört kränkningen/trakasserierna. Syftet med samtalet är att utreda vad som inträffat. Om flera elever har varit inblandade talar de vuxna med dem en och en. Samtalet dokumenteras i ett Word dokument och lämnas till rektorn. Om eleven är under 18 år eller om eleven har fyllt i en medgivandeblankett kontaktas vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan delta på mötet med eleven. Om en elev utsätts för diskriminering eller av personal Den som får information om händelsen anmäler det till elevens mentor och rektor. En vuxen som eleven har förtroende för har ett samtal med eleven. Samtalet syftar till att utreda vad som hänt. Eleven bör informeras om att det inte är tillåtet att personal utsätter elever för diskriminering eller. Om eleven är under 18 år eller om eleven har fyllt i en medgivandeblankett kontaktas vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan delta på mötet med eleven. Samtalet dokumenteras i ett Word dokument som lämnas till rektorn. Rektor ansvarar för att föra samtal med berörd personal. Om en elev blir utsatt för diskriminering eller på en APL-plats. Eleven anmäler händelsen till mentor, annan vuxen på skolan eller APL handledare. Den som tar emot anmälan informerar rektor om händelsen. Mentor och ev. ytterligare en person samtalar med eleven. Samtalet syftar till att utreda vad som inträffat. Eleven informeras om att det inte är tillåtet att kränka eller diskriminera en elev på APL platsen. Samtalet dokumenteras i ett Word dokument. Om eleven är under 18 år eller om eleven har fyllt i en medgivandeblankett kontaktas vårdnadshavare Åtgärda och följa upp diskriminering och När en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller av andra elever Eleven som utsatt en annan elev skall informeras om att och trakasserier är förbjudet enligt lag, att det strider mot skolans policy och att de genast måste upphöra. Eleven och de vuxna gör tillsammans upp en plan för hur detta skall gå till. Ett åtgärdsprogram kan lämpligen upprättas. Besluta om en tid för uppföljning ungefär en vecka senare. Elevhälsoteamet informeras om vad som inträffat. All personal på skolan håller inblandade elever under extra uppsikt. Uppföljningssamtal genomförs enligt plan i steg 1 och 2 för utredning och dokumentation. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som utför handlingarna till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att kränkningarna och disrimineringen skall upphöra. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandades vårdnadshavare direkt och rektor kallar till möte. Ytterligare åtgärder som att kontakta Polis eller socialtjänst kan bli aktuella. 9

10 Om en elev utsätts för diskriminering eller av personal Rektor ansvarar för att föra samtal med berörd personal och att vidta lämpliga åtgärder och informera huvudmannen om händelsen Åtgärder som vitas bör vara långsiktiga. Det bör övervägas om åtgärder också bör vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Rektor avgör själv eller tillsammans med sin chef huruvida ärendet kräver disciplinära åtgärder eller skall anmälas till annan myndighet. Alla åtgärder dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadhavare. Elev och/eller vårdnadshavare har också möjlighet vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( eller diskrimineringsombudsmannen ( Om en elev blir utsatt för diskriminering eller på APL platsen Rektor eller mentor tar kontakt med APL platsen och samtalar kring situationen. Syftet är att ge en bild av hur eleven uppfattat situationen och höra hur APL platsens personal har upplevt situationen. Skolan erbjuder APL platsen hjälp i att komma till rätta med problemet. Mentor bokar in uppföljningssamtal med eleven och vidtar åtgärder för att stötta eleven. Datum & ort: Rektor Lärare (Skyddsombud) Elev (elevrådsordförande/skyddsombud) 10