Om sexism, jämställdhet och könsrollsstereotypier i två läroboksserier i B1 svenska i den finska grundskolan på 1980 och 2000 talen en kontrastiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om sexism, jämställdhet och könsrollsstereotypier i två läroboksserier i B1 svenska i den finska grundskolan på 1980 och 2000 talen en kontrastiv"

Transkript

1 Om sexism, jämställdhet och könsrollsstereotypier i två läroboksserier i B1 svenska i den finska grundskolan på 1980 och 2000 talen en kontrastiv undersökning av läroboksserierna Nya vindar och Klick Avhandling pro gradu i nordiska språk Institutionen för språk och översättningsvetenskapen Tammerfors universitet Minna Keskinen och Siru Korhonen Januari 2006

2 Tampereen yliopisto Pohjoismaiset kielet Kieli ja käännöstieteiden laitos KESKINEN, MINNA KORHONEN, SIRU: Om sexism, jämställdhet och könsrollsstereotypier i två läroboksserier i B1 svenska i den finska grundskolan på 1980 och 2000 talen en kontrastiv undersökning av läroboksserierna Nya vindar och Klick. Pro gradu tutkielma, 173 sivua. Liitteitä 7 kpl (11 sivua). Tammikuu 2006 Tutkielmassa vertaillaan kahta eri B1 ruotsin oppikirjasarjaa 1980 ja 2000 luvuilta. Tarkoituksena on tutkia, esiintyykö Nya vindar (NV) ja Klick (K) kirjasarjojen tekstikirjojen otsikoissa, teksteissä ja kuvissa seksismiä ja seksistisiä sterotypioita sekä tarkastella tasa arvon kehittymistä. Tutkimusaineistona käytetään ainoastaan sarjojen tekstikirjojen kappaleita laulut, runot, sananlaskut, kielioppiosiot sekä sanastot on sen sijaan rajattu tutkimuksen ulkopuolelle. Tutkimuksessa käytetään kahta eri lähestymistapaa. Kvantitatiivisen tutkimuksen avulla pyritään selvittämään nais ja miespuolisten hahmojen esiintymistiheyttä tekstikirjojen otsikoissa, teksteissä ja kuvissa. Kvalitatiivinen tutkimus selvittää puolestaan, millaisia seksistisiä stereotypioita kirjoissa esiintyy. Kvalitatiivisen tutkimuksen avulla selviää myös, missä konteksteissa stereotypiat ovat yleisimpiä. Sekä kvantitatiivisessa että kvalitatiivisessa tutkimusosassa tukeudutaan seksismin löytämiseksi pääosin Michelin (1986) analyysimalliin. Teoreettinen pohja empiirisessä osassa esiteltävälle analyysille luodaan käsittelemällä sukupuolta, sukupuolirooleja ja niiden oppimisteorioita. Myös stereotypioita ja sukupuoliroolistereotypioita tarkastellaan lähemmin. Lisäksi esitellään kaksi tutkimukselle keskeistä ilmiötä, feminismi ja seksismi, minkä jälkeen pohdiskellaan tasa arvoa suomalaisessa koulujärjestelmässä. Tasa arvokysymyksiin paneudutaan tarkemmin esittelemällä kaikki tähänastiset peruskoulun opetussuunnitelmat sukupuolen ja tasa arvon näkökulmasta sekä pohtimalla piilo opetussuunnitelman taakse kätkeytyviä stereotypioita koulun sukupuolistavista käytänteistä. Teoriaosan loppupuolella tarkastellaan lähemmin hyvän oppikirjan ominaisuuksia ja merkitystä lukijalle. Tutkielman empiirisessä osassa esiteltävät tutkimustulokset osoittavat, että kahdenkymmenen vuoden aikavälillä ei tutkittavissa oppikirjoissa ole tapahtunut merkittävää muutosta seksististen stereotypioiden vähenemisen suhteen. Miespuoliset hahmot esiintyvät molemmissa oppikirjasarjoissa useammin kuin naispuoliset niin otsikoissa, teksteissä kuin kuvissa, mitä voidaan pitää selvänä osoituksena seksismistä. Kvalitatiivisen tutkimuksen monimuotoiset tulokset eivät sen sijaan ole yksiselitteisesti tulkittavissa. Oppikirjojen hahmoihin yhdistetään stereotyyppisiä adjektiiveja ja heidät kuvataan stereotyyppisesti perinteisissä rooleissa Klick kirjasarjassa kuitenkin huomattavasti harvemmin. Molemmat oppikirjasarjat esittelevät lisäksi hahmoja myös omalle sukupuolelle epätavanomaisissa rooleissa, mikä toisaalta voidaan nähdä selvänä viittauksena siitä, että tietoisuus tasa arvosta on lisääntynyt. Avainsanat: sexism, jämställdhet, könsrollsstereotypier, läroboksforskning, feminism

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Mål Material Metod 6 2 TIDIGARE FORSKNING 7 3 KÖN Kön och genus Könsroller Inlärning av könsroller 12 4 STEREOTYPIER Definition av begreppet stereotypi Könsrollsstereotypier 16 5 FEMINISM OCH SEXISM Definition av begreppet feminism Om feministisk lingvistik Definition av begreppet sexism Om sexistiskt språk 24 6 JÄMSTÄLLDHET MELLAN KÖNEN Jämställdhet i det finländska samhället Jämställdhet mellan könen som utbildningsmål Definition av begreppet läroplan Kön och jämställdhet i läroplanen Den dolda läroplanen 31 7 LÄROBÖCKER Definition av begreppet lärobok Lärobok som läromedel och forskningsobjekt 34

4 7.3 Om en bra lärobok Läroböcker som förmedlare av könsroller Text och bild i läroböcker 39 8 ANDRÉE MICHELS ANALYSMÖNSTER Kvantitativ analys av innehållet Kvalitativ analys av innehållet Analys av sexism i sociala referenser Analys av sexism i aktiviteter Analys av sexism i socialt och emotionellt uppförande 45 9 ANALYS AV LÄROBOKSSERIEN NYA VINDAR Nya vindar Kvantitativ analys Kvalitativ analys Sexism i sociala referenser Sexism i aktiviteter Sexism i socialt och emotionellt uppförande Nya vindar Kvantitativ analys Kvalitativ analys Sexism i sociala referenser Sexism i aktiviteter Sexism i socialt och emotionellt uppförande Nya vindar Kvantitativ analys Kvalitativ analys Sexism i sociala referenser Sexism i aktiviteter Sexism i socialt och emotionellt uppförande Slutsatser om läroboksserien Nya vindar ANALYS AV LÄROBOKSSERIEN KLICK Klick 7 109

5 Kvantitativ analys Kvalitativ analys Sexism i sociala referenser Sexism i aktiviteter Sexism i socialt och emotionellt uppförande Klick Kvantitativ analys Kvalitativ analys Sexism i sociala referenser Sexism i aktiviteter Sexism i socialt och emotionellt uppförande Slutsatser om läroboksserien Klick SAMMANFATTANDE DISKUSSION 159 LITTERATURFÖRTECKNING 164 BILAGOR Bilaga 1. Resultaten av den kvantitativa analysen av NV 7. Bilaga 2. Resultaten av den kvantitativa analysen av NV 8. Bilaga 3. Resultaten av den kvantitativa analysen av NV 9. Bilaga 4. Resultaten av den kvantitativa analysen av K 7. Bilaga 5. Resultaten av den kvantitativa analysen av K 8 9. Bilaga 6. Analysblanketter för den kvalitativa analysen. Bilaga 7. Karaktärernas roller i läroboksserierna Nya vindar och Klick.

6 1 INLEDNING Kön är en faktor som påverkar det dagliga livet på olika nivåer. Det är en av de grundläggande kategorier som hjälper individen i västerländska samhällen att organisera sin verklighet. Individen sorterar människor man möter efter deras kön såväl medvetet som omedvetet och ger denna uppdelning en stor betydelse. (Schauman 2003: 3 4.) En av orsakerna till att fenomenet kön kommit att intressera oss, blivande svensklärare, är vår iakttagelse att kön trots att det utgör ett grundelement i personligheten inte verkar vara något stort intresseområde inom det finländska skolsystemet. I skolan tycks man välja en könsblind eller könsneutral handlingslinje. Detta kommer till synes bl a i interaktionen mellan lärare och elever, i läroplanen, i undervisningsmaterialet och i annan praktik i skolan. Faktum är ändå att könet inte försvinner bara för att man inte vill se det, utan det finns i alla skolor och är ett av de fenomen som kategoriserar den sociala verkligheten. En annan orsak till att vi har lagt märke till fenomenet kön är att det på sistone har varit på tapeten i massmedierna (jfr t ex Ala Korpela 2005; Juusenaho 2005; Laiho 2005; Tiililä 2005). Individens medvetande om sig själv är en social produkt och för att kunna integrera med omvärlden behöver man språket. Med språket samspelar man med omvärlden man förmedlar sina tankar och uttrycker sina attityder. Genom detta samspel socialiserar man sig in i olika roller. Barnet kan på grund av sitt kön redan tidigt placeras in i en bestämd kategori och fostras in i en bestämd roll. När barnet senare söker efter en identitet, är det ytterst mottagligt för omgivningens reaktioner och beteenden. Barnet bildar sin uppfattning om könsroller genom att tolka både direkta och indirekta signaler från omgivningen och genom att observera de redan existerande könsrollsskillnaderna i omgivningen, t ex i skolan. (Fichtelius Malmberg et al. 1981: 23.) I skolan kommer man oundvikligen i kontakt med språket; man lyssnar, skriver, läser och talar och organiserar på det sättet sin verklighet. Inom ramen för denna avhandling är vi intresserade av att studera de böcker som eleverna läser. Läroböcker, som spelar en stor roll både i undervisningen och i elevernas självständiga studier, utgör den enda litteratur som praktiskt taget alla någon gång måste bekanta sig med (Wikman 2004: 13). Läroboken är alltså en viktig attitydförmedlare och därför är det viktigt att den inte innehåller några grova stereotypier. I synnerhet är stereotypa skildringar av kvinnor och män att undvika 1

7 eftersom läroböckerna, liksom annat undervisningsmaterial, skall stödja de jämställdhetssträvanden som är uppställda i skollagstiftningen och jämställdhetslagen. (Jfr Lahelma 1990b: 53.) Stereotypierna i skolans vardag är inte lätta att upptäcka för våra uppfattningar om vad som är naturligt och möjligt för flickor och pojkar ligger djupt i vår kultur. Att fästa uppmärksamhet på stereotypier i läroböckerna och att göra det osynliga och omedvetna synligt och medvetet är centralt för denna undersöknings uppläggning och ett övergripande innehåll. Om vi har som mål att arbeta för jämställdheten mellan könen, bör vi öppna våra ögon och bli medvetna om de missförhållanden som finns på detta område. Först är det att notera bristerna, därefter att identifiera situationen och att bearbeta den med hjälp av erfarenheter och kunskaper och till slut vid behov att sträva efter att påverka den. (Jfr Lahelma 1990b: 22; Schauman 2003: 10.) 1.1 Mål I föreliggande avhandling fokuseras könsrollsstereotypier och sexism i vissa svenskläroböcker avsedda för grundskolans högstadium. Målet för denna undersökning är således att forska i texter i läroböckerna ur denna synvinkel. Eftersom även bilder särskilt bilder med tydliga personfigurer kan innehålla sexistiska drag och vid sidan av texterna bidrar till helhetsbilden, granskas också de. Huvudvikten i undersökningen läggs ändå vid texterna. En övergripande målsättning med denna undersökning är att få svar på följande frågor: Förekommer flickor och kvinnor lika ofta i läroböckerna som pojkar och män? Vilka slags adjektiv används för att beskriva flickor och kvinnor samt pojkar och män? I hurdana roller skildras flickor och kvinnor samt pojkar och män? Hur har könsrollsuppfattningar och sexism i läroböckerna utvecklats under en period på tjugo år? Vi har utfört en empirisk undersökning som med såväl en kvantitativ som en kvalitativ ansats inriktar sig på att redogöra för dessa frågeställningar. För att kunna konstatera en 2

8 utveckling i könsrollsuppfattningar och sexism i läroböckerna har vi valt att göra en diakronisk undersökning av svenskläroböcker från 1980 och 2000 talen. 1.2 Material Undersökningsmaterialet omfattar fem läroböcker i B1 svenska 1 från två olika läroboksserier. Läroboksserierna i fråga heter Nya vindar och Klick av vilka den förstnämnda kommer från 1980 talet och den sistnämnda från 2000 talet. Båda serierna representerar läroböcker för grundskolans högstadium. Undersökningen gäller textböckerna i dessa serier, medan studieböckerna har utelämnats. Vi koncentrerar oss på textböckerna dels därför att det finns mera text och flera bilder i dem än i studieböckerna, dels därför att också textinnehållet i dem är mera omfattande. Vi tar med nästan alla texter, dvs. vi utelämnar inte extratexter utan bara sånger, dikter, ordspråk, ordlistor och grammatikdelar. Att båda läroboksserierna är produkter av samma förlag, WSOY, utgör ett ytterligare kriterium för materialvalet. Nya vindar 7 (1983) av Ulla Liljeström, Martta Rauta, Vivi Ann Sjögren och Terttu Varhee är en lärobok i svenska riktad till nybörjare i sjunde klass på högstadiet. Boken är indelad i sex sektioner och består av 133 sidor och 26 stycken 2. Därtill finns det sex Extrastycken i boken, alltså en valfri text per sektion. Varje sektion har ett eget tema både när det gäller kommunikation och grammatiska strukturer. I denna undersökning är bara de kommunikativa temana av intresse. Temana handlar bl a om hur man berättar om sig själv och sina hobbyer, klarar sig i vardagliga situationer t ex i butiken och på posten, uttrycker känslor och åsikter samt beskriver utseende och miljö. I slutet av boken finns det såväl en ordlista för varje stycke som en alfabetisk ordlista. Dessutom finns där en kort grammatik. Nya Vindar 8 (1985) av Ulla Liljeström, Martta Rauta, Vivi Ann Sjögren och Terttu Varhee är en lärobok riktad till elever i åttonde klass på högstadiet. Även denna bok är indelad i sex sektioner med var sitt Extra stycke. Boken består av 200 sidor och 27 stycken. Ytterligare finns det två Läs på skoj! texter i boken. Sådana hittar man inte i Nya vindar 7 (1983). Det första kommunikativa temat i denna bok består av stycken där man repeterar det tidigare inlärda lärostoffet. Därefter lär man sig att visa artighet, t ex att tacka, att gratulera och att be om ursäkt samt att uttrycka känslor. Övriga teman i boken 1 B1 språk är ett för alla elever gemensamt språk som man börjar läsa i sjunde klass. 2 Kapitlen i läroböckerna kallas för stycken. 3

9 behandlar vardagssituationer såsom hur man beter sig i butiken, på kaféet, på resebyrån eller i klassrummet, hur man bjuder in någon på besök, frågar efter vägen och hjälper turister. Också i slutet av denna bok finns det både en ordlista för varje stycke och en alfabetisk ordlista samt en kort grammatik. Till skillnad från i Nya vindar 7 (1983) finns det även i Nya vindar 8 (1985) en del med kommunikativa fraser och en kort lista över starka och oregelbundna verb. Nya vindar 9 (1986) av Ulla Liljeström, Martta Rauta, Vivi Ann Sjögren och Terttu Varhee är en lärobok för elever i nionde klass på högstadiet. Som Nya vindar 7 (1983) och Nya vindar 8 (1985) är också Nya vindar 9 (1986) indelad i sex sektioner med var sitt Extra stycke. Boken består av 303 sidor och 23 stycken av vilka elva har två delar: A och B. Boken inleds med repeterande stycken varefter man bekantar sig med arbetslivet. Övriga teman i boken handlar om att resa, t ex om att boka ett hotellrum. Man bekantar sig även med de andra nordiska länderna och deras skolsystem. Avslutningsvis repeterar man de redan inlärda kommunikativa temana. Utöver bastexterna har boken även fyra Läs på skoj! texter och ett bildcollage Titta på skoj! med bilder från alla tre Nya vindar böcker. Bildcollaget lämnar vi ändå helt utanför analysen eftersom det handlar om samma bilder som redan har förekommit i Nya vindar 7 (1983), Nya vindar 8 (1985) och Nya vindar 9 (1986). I slutet av boken finns det också en separat Extra sektion med sju stycken vars teman liknar temana i bastexterna. Vi analyserar även dessa, förutom det sjunde stycket eftersom det är skrivet på de andra nordiska språken. Därtill finns det både en ordlista för varje stycke och en alfabetisk ordlista samt en kort grammatik. Liksom Nya vindar 8 (1985) har också Nya vindar 9 (1986) en sektion med kommunikativa fraser som visserligen är mera omfattande än den motsvarande delen i Nya vindar 8 (1985). Boken innehåller också en kort lista över starka och oregelbundna verb. Böckerna förkortas i fortsättningen till NV 7, NV 8 och NV 9. Klick 7 (2003) av Marjatta Ahokas, Anne Ainoa, Heli Alapudas, Minna Kunttu, Maija Nikunlassi och Anders Nordgren är en lärobok i svenska riktad till nybörjare i sjunde klass på högstadiet. Boken består av 106 sidor och är indelad i två kurser. Båda kurserna omfattar fem stycken. Varje stycke innehåller en bastext som åtföljs av en serie om en pojke, Staffan Strul, som man lär sig vardagssvenska med och en Mitt Sverige del där olika svenska personer och företeelser presenteras. Bokens struktur liknar en hemsida på Internet och extratexterna är således i form av länkar. Länkarna står i slutet av varje stycke och 4

10 innehåller ofta många bilder. Under den första kursen lär man sig att berätta om sig själv, sina hobbyer, sin familj, sitt hem och sin skola, medan den andra kursen handlar om att berätta om sin fritid, sina kompisar och sina åsikter. Dessutom lär man sig att gratulera, att be om hjälp och att köpa en biljett. Till skillnad från i Nya vindar serien finns det på bokens bakre pärm en CD skiva som innehåller bastexterna och några övningar för varje stycke. I slutet av boken finns det en svensk finsk och en finsk svensk ordlista. Några ordlistor i samband med stycken finns det inte; ordlistorna finns i stället i studieboken. Klick 8 9 (2004) av Marjatta Ahokas, Anne Ainoa, Heli Alapudas, Minna Kunttu och Anders Nordgren är en lärobok i svenska för elever i åttonde och nionde klass på högstadiet. Boken består av 242 sidor och är en fortsättning på Klick 7 (2003). Den är indelad i fyra kurser av vilka de två första är avsedda för åttonde klass och de två andra är riktade till elever i nionde klass. Varje kurs omfattar fem stycken. Medan strukturen i Klick 7 (2003) liknar en hemsida, påminner Klick 8 9 (2004) om en tidning. Styckena består av en bastext, en serie med Teemu Turist, som är ute på äventyr i Sverige, och en Norden runt del som för det mesta innehåller fakta om de nordiska länderna. Norden runt delar tar vi inte med i vår analys eftersom de ofta är i form av tabeller och kartor. Mera om texter i slutet av styckena är extratexter för de snabba och de begåvade. Den första kursen i boken behandlar hobbyer, kärlek, kläder och stil samt mat och dryck, medan man under den andra kursen koncentrerar sig på resor i Norden. Man lär sig att känna Norge, Sverige och Finland och bekantar sig mera ingående med Oslo och Stockholm. Den tredje kursen handlar om filmer, pengar, textmeddelanden, fester och vardag samt relationer. På den sista kursen riktar man blicken mot framtiden och behandlar såväl studier som yrken. Därtill finns det stycken om Island och miljöfrågor. I slutet av boken finns det både en alfabetisk ordlista och en ordlista för varje Mera om text samt en omfattande grammatik och en kort lista över starka och oregelbundna verb. I fortsättningen förkortas böckerna till K 7 och K 8 9. Temana i de ovannämnda läroböckerna handlar mestadels om vardagen arbetet och fritiden. Man hittar säkert inte bara generaliseringar utan också sexistiska drag och stereotypa könsroller i dessa läroböcker. Vi tror att det finns flera sexistiska stereotypier i läroboksserien Nya vindar ( ) än i den nyare serien Klick ( ). Vi tror också att sexism och kategoriserande könsrollsstereotypier i läroböcker har minskat under 5

11 årens lopp, vilket kan tänkas vara resultat av bl a det långsiktiga och målmedvetna arbetet för jämställdhet mellan könen som pågått särskilt under de senaste åren. 1.3 Metod Vid analysen av könsroller och sexism använder vi Andrée Michels (1986) analysmönster. Mönstret består av tre delar: en kvantitativ och en kvalitativ analys av innehållet samt en analys av könsdifferentiering i själva språket. Den sista delen utelämnar vi ändå helt eftersom vi tycker att de två första delarna den kvantitativa och den kvalitativa analysen räcker till för att ge en omfattande och realistisk bild av könsroller, jämställdhet och sexism i undersökningsmaterialet. Vi presenterar Michels (1986) mönster mera ingående i kapitel 8, alltså direkt innan vi börjar med den empiriska delen av undersökningen. Efter den inledande delen, där vi har presenterat syftet med denna undersökning samt forskningsfrågorna och materialet, följer i kapitel två en kort presentation av tidigare forskning kring könsroller och sexism i läroböcker. Därefter börjar vi med den teoretiska referensramen som kan sägas bestå av fem grundpelare som vi presenterar i var sitt kapitel: i kapitel tre och fyra fokuserar vi företeelserna kön och stereotypier, kapitel fem behandlar feminism och sexism som leder läsaren smidigt till jämställdhetsfrågor i kapitel sex. I kapitel sju, som avslutar den teoretiska delen, fördjupar vi oss närmare i läroböcker. Kapitel åtta beskriver den metod som vi har använt och åtföljs av det första empiriska kapitlet, kapitel nio, i vilket vi både presenterar och analyserar resultaten från läroboksserien Nya vindar. I kapitel tio fortsätter vi det empiriska med att presentera och analysera läroboksserien Klick. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningens resultat och sammanfattar det hela i kapitel elva. Denna undersökning har fötts i vägskälet mellan läroboksforskning och könsforskning. På grund av detta förutsätter undersökningen en eklektisk forskningsansats. Inom ramen för denna undersökning anläggs därför pedagogiska, sociologiska och språkvetenskapliga synpunkter. 6

12 2 TIDIGARE FORSKNING I detta kapitel beskrivs tidigare forskning inom det område som har direkt relevans för den empiriska undersökningen som följer senare från och med kapitel 9. Området i fråga fokuserar könsroller och sexism i läroböcker. Läroböckerna har varit föremål för intresse bland flera forskare. De första undersökningarna av könsroller i läroböcker gjordes år 1964, men det största antalet undersökningar av temat har kommit ut särskilt under 1970 och 80 talen. (Kunnari Siponen 1989: 9; Ylikiiskilä 2005: 401.) På 1980 talet under Förenta Nationernas kvinnodecennium ledde Unesco en internationell undersökning av könsroller i läroböcker på grundskolenivå. I undersökningen deltog sju länder: Kina, Frankrike, Kuwait, Norge, Peru, Ukraina och Zambia. Undersökningsresultaten presenteras i Andrée Michels (1986) verk Down with stereotypes! Eliminating sexism from children s literature and school textbooks som är en av klassikerna på sexismens område och som även tjänar som hjälpmedel för läroboksförfattare. Verket består av två delar av vilka den första presenterar olika slags sexistiska stereotypier i samhället och i skolan. Enligt Michel (1986) förekommer karaktärer i läroböckernas texter, exempel och bilder i stereotypt traditionella könsroller när det gäller deras egenskaper eller beteende. Hon menar t o m att de traditionella rollgränserna kommer tydligare fram i läroböckerna än i verkligheten oberoende av undersökningslandet och skolämnet. I ljuset av olika undersökningar sammanfattar Michel (1986) också några diskriminerande attityder mot flickor och kvinnor i läroböcker. Hon konstaterar att kvinnor omnämns mera sällan i texter och skildras mera sällan i bilder än män. Dessutom är kvinnorollerna begränsade och icke varierande. Även Jouko Huttunen och Raimo Happonen (1974), som i sitt verk Oppimateriaali ja sukupuoliroolit osa I ja II har granskat grundskolans lärostoff, har kommit fram till likadana resultat som Michel (1986). Dessutom tycker de att läroböckerna medvetet kan påverka elevernas uppfattningar om jämställdheten mellan könen. Den andra delen av Michels (1986) verk handlar i sin tur om att eliminera sexism ur barnlitteratur och läroböcker. Michel (1986) berättar hur sexistiska stereotypier i text och bild kan identifieras t ex med hjälp av olika checklistor. Jämställdhetsfrågor i läroböcker i främmande språk har granskats av Taina Pitkänen Koli (1987) vars uppsats Sukupuolten tasa arvo ja kielten oppikirjat handlar om uppfattningar om könsroller. Hon fäster uppmärksamhet på både text och bild i läroböckerna och 7

13 kommer fram till att de läroböcker som har varit föremål för hennes undersökning förstärker den traditionella uppfattningen om mannens och kvinnans roller i samhället. Hon konstaterar att den bild av verkligheten som läroböckerna förmedlar är något otidsenlig eftersom den inte motsvarar den reella situationen i arbetslivet och inom utbildningssektorn. I verkligheten är fördelningen av arbetsuppgifter nämligen inte så stel och traditionell som läroböckerna låter förstå; kvinnor arbetar t ex i akademiska yrken i mycket högre grad än vad läroböckerna visar. Till slut påpekar Pitkänen Koli (1987) att läroböckerna erbjuder flera identifieringsobjekt för pojkar än för flickor och att de därför bara sällan lyckas ge flickor och pojkar jämlika färdigheter för livet. Således uppnår de undersökta läroböckerna i främmande språk inte de uppställda jämställdhetsmålen. Även Anja Kunnari och Kristiina Siponen (1989) har i sin undersökning Den agerande pojken och åskådande flickan. Bilden av könsroller och jämställdhet i några svenska läroböcker under åren kartlagt både bilden av könsroller och den roll som kvinnligt respektive manligt kön spelar i svenskläroböcker. Kunnari och Siponen (1989) har velat studera om läroböckerna har förändrats med avseende på jämställdhetsfrågor under perioden samt om det finns skillnader mellan böckerna för 1960 talets mellanskola och böckerna för grundskolans högstadium på 1980 talet. Den kontrastiva undersökningen gäller två läroboksserier: Lär dig svenska ( ) och Nya vindar ( ). Kunnari och Siponen (1989) har kommit fram till att det har skett tydliga förändringar i läroböckernas innehåll under en period på 20 år. Trots detta har de funnit en hel del strukturer och attityder som strider mot de uppställda jämställdhetsmålen och som samtidigt motarbetar jämställdhetssträvandena. Förutom i läroböcker har man granskat sexism även bl a i grammatikor, ordböcker och barn och ungdomslitteratur. Exempelvis Antti Ylikiiskilä (2005) har i sin undersökning Flitiga Lisa och busige Bert. Om könsrollsmönster i läroböcker studerat könsrollsmönster i svenska grammatikor. De sammanlagt 18 undersökta grammatikorna täcker in perioden från 1912 till 2003 med tonvikten på de senaste 35 åren. Utifrån detta undersökningsmaterial drar Ylikiiskilä (2005) slutsatsen att fördelningen mellan andelen kvinnliga och manliga exempelmeningar i grammatikorna har blivit jämnare ju närmare vi kommer vår tid men att den största förändringen har skett under de senaste fem åren. Han anser ändå att det inte finns särskilt många positiva förebilder för flickorna i 8

14 grammatikorna. Flickornas och kvinnornas domän är fortfarande hemmet och de beskrivs ofta enbart med yttre karakteristika. Kristina Nikula (1997) har i sin uppsats Språkprov i könsperspektiv fäst uppmärksamhet vid sexistiskt språk i ordböcker. Hon har utarbetat ett instrument för att bedöma om exempelsatserna i SOB är sexistiska och drar på basis av resultaten slutsatsen att de faktiskt är det. Hon konstaterar att exempelsatserna uppställer det manliga och manligt beteende som prototypen mot vilken kvinnan och kvinnligt agerande ses. Sexism i barn och ungdomslitteratur har i sin tur studerats bl a av Marika Andræ (2001). Hon har i sin doktorsavhandling Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker granskat fakta om huvudpersoner, miljö, motiv och berättarteknik i ett urval av bokförlaget B. Wahlströms ungdomsböcker. Andræ (2001) har kommit fram till att pojkarna rör sig friare i tid och rum såväl i de enskilda äventyren som inom genren, medan flickorna har trängre ramar. De håller sig inom en snävare krets, men har i stället flera nära relationer än pojkarna. På tal om uppfostring och könskonstruktioner styrs flickorna mera mot anpassning än pojkarna. 3 KÖN I vardagsspråket finns det ingen exakt definition av begreppet kön. Det vetenskapliga kollektivet har inte heller kunnat definiera begreppet entydigt. Eftersom ordet kön har många olika betydelser beroende på vem som definierar vill vi granska det något närmare. Allra först presenterar vi de begrepp som är aktuella inom könsforskningens område i dag. Därtill behandlar vi könsroller och inlärning av könsroller i ljuset av några teorier. 3.1 Kön och genus I dagligt tal definieras begreppet kön oftast biologiskt. Man brukar utgå från att det finns två biologiska kön bland människorna: kvinnor och män. Utgångspunkten för denna åtskillnad är den genetiska genotypen, alltså förekomsten av könskromosomerna av typen XX, dvs. kvinnligt, eller XY, dvs. manligt. Könskaraktärerna som växer fram under den 9

15 biologiska processen ligger till grund för bestämningen av könet samt för den psykologiska och sexuella könsidentiteten. (Schauman 2003: 41; Könsroller i språk : ) Eftersom det biologiska könet syftar på universella biologiska skillnader mellan kvinnor och män, har det ofta betraktats som den enda riktiga definitionen av begreppet kön. Exempelvis utgick den tidiga könsforskningen från att forska i fysiska egenskaper hos kvinnor och män samt deras kvinnliga och manliga könsroller. Man insåg dock tidigt att kulturen inverkar på kvinnorollen; den är beroende av arv, tradition och uppfostran. Slutligen genom den feministiska vågen på 1960 och 70 talen visade sig den biologiska definitionen otillräcklig, deterministisk och begränsande. Detta nya synsätt var anledningen till att man så småningom började söka andra begrepp som skulle vidga bilden. (Schauman 2003: 41; Tarmo 1989: 1; Kulick 1987: 12.) År 1975 presenterade den amerikanske antropologen Gayle Rubin begreppsparet sex och gender som senare har blivit synnerligen centralt och betydelsefullt inom könsforskningens område. Ordet sex syftar på det biologiska och ordet gender på det sociala könet. Det biologiska könet ger ett visst utgångsläge för individen, men den största delen av vår identitet är socialt och kulturellt konstruerad. Med denna socialkonstruktivistiska inställning studerar man inte maskulinitet och femininitet som förutbestämda, biologiskt ärvda och självklart existerande egenskaper. Man vill i stället studera hur normer, kategoriseringar och värderingar skapas och återskapas i våra vanliga handlingar samt hur de i motsats till de universella, biologiska egenskaperna varierar från en kultur till en annan. Det var just den ständiga processen, genom vilken det sociala könet återskapas, som den världsberömda feministen Simone de Beauvoir menade då hon i sin bok Le deuxième sexe (Det andra könet) (1949) konstaterade: Man föds inte till kvinna, man blir det. (Liljeström 1996: 113; Adelswärd 1999: 14; Schauman 2003: 41, 49; Kulick 1987: 11.) I slutet av 1980 talet lanserades i Sverige begreppet genus som motsvarighet till engelskans gender. Begreppet genus betraktades som mera praktiskt än begreppet socialt kön som ansågs något klumpigt. Genus är ett begrepp som flitigt används av rikssvenska forskare, medan traditionen i Finland under de senare åren har varit att använda begreppet kön i motsvarande betydelse som begreppet genus. (Schauman 2003: ) I denna undersökning vore det möjligt att använda båda begreppen genus och kön för att beteckna de fenomen som vi är intresserade av. Vi har ändå valt att använda oss av det 10

16 övergripande begreppet kön som förutom det sociala könet också omfattar bl a de biologiska, sexuella och fysiologiska definitionerna. 3.2 Könsroll I en social grupp finns det normer och förväntningar som kräver att medlemmarna skall uppföra sig lika. Därtill finns det också regler för hur individer med olika uppgifter och ställningar inom gruppen bör uppföra sig. Gruppens medlemmar har alltså olika sociala roller. Begreppet roll kan definieras på två olika sätt. Man kan för det första utgå från det likformiga beteendet och definiera begreppet social roll som en individs likformiga upprepade beteende i interaktionen med andra individer. Detta har att göra med rollförväntningar som innebär regler om hur enskilda individer bör uppföra sig. För det andra kan man utgå från dessa rollförväntningar och definiera begreppet social roll som summan av de normer och förväntningar som rör personer i en bestämd uppgift eller ställning. Rollen uppfattas således som ett system av rollförväntningar. (Allardt Littunen 1963: ) Könsroll är en av de grundläggande sociala rollerna och kan definieras som summan av de normer och förväntningar som i olika samhällen riktas till kvinnor och män på grund av deras kön. Med könsroller menas också karakteristiska beteendemönster och attityder hos män eller kvinnor som individen har tillägnat sig från sin omgivning. Könsrollerna återspeglar växelverkan mellan den biologiska arvsmassan och socialisationen. (Hirsjärvi 1982: 178; Maccoby 1966: 50 51; Suomalainen tietosanakirja ) En könsroll är deterministisk till naturen, dvs. den tillfaller individen naturligt och lämnar inget utrymme för frihet att välja eller att byta roll. Således skiljer sig könsrollen från rollerna som skaffas genom egna förtjänster, som t ex olika yrkesroller. Könsrollen existerar från och med födelsen, men den tillägnas inte bara passivt genom uppfostran och omgivningen, utan människan skapar sin roll även själv. Könsrollsuppfattningen baserar sig på barnets vilja att identifiera sig med föräldern av samma kön. Då lär sig barnet vilket som är det lämpliga sättet just för honom eller henne att handla och att tänka. (Hirsjärvi 1982: 178; Haataja et al. 1982: 21; Virtanen 1972: 38.) Innehållet i könsrollerna beskrivs med begreppen maskulinitet och femininitet. Maskulinitet innebär innehållet i normer som är riktade till män och femininitet betyder 11

17 detsamma när det gäller kvinnor. En sådan dikotomi har väckt kritik hos androgyniforskare. Att kombinera framför allt positiva egenskaper från de maskulina och feminina rollerna kallas att bygga upp en androgyn könsrollsidentitet. (Haataja et al. 1982: 21; Eliasson Carlsson 1989: 36.) 3.3 Inlärning av könsroller Karakteristiskt för rollbeteendet är två självständiga aspekter som kompletterar varandra. Den första aspekten är inlärningen av rollen som grovt kan definieras som ett händelseförlopp under vilket individen bekantar sig med sina rollförväntningar. Den andra aspekten är tillägnandet av rollen som betyder att individen anpassar sig till de förväntningar som är riktade på honom eller henne. (Tallgren 1970: 6.) Vehviläinen (1974: 25) konstaterar ändå att inlärningen av rollen inte nödvändigtvis leder till könsrollsbetingat beteende om individen av någon anledning inte vill eller kan anpassa sig till rollförväntningarna. Uppfattningen om den egna könsidentiteten utgör den allra viktigaste grunden för utformningen av en könsrollsidentitet. Därför är de båda begreppen väsentliga när det gäller inlärningen av könsroller. Könsidentiteten har sin utgångspunkt i insikten att det finns två kön, medan könsrollsidentiteten bygger på såväl biologiska som psykologiska och sociala aspekter. Det är viktigt att könsidentiteten stämmer överens med det biologiska könet könsrollsidentiteten kan däremot variera under olika perioder i livet. Det finns olika teorier angående inlärningen av könsroller. Teorierna förklarar samma sak och överlappar varandra delvis men betonar ändå något olika aspekter. Teorierna kan klassificeras i tre kategorier: 1) psykoanalytisk teori, 2) social inlärningsteori och 3) kognitiv utvecklingsteori. (Eliasson Carlsson 1989: 35 37; Huttunen 1981: 35.) Den psykoanalytiska teorin innehåller tre viktiga aspekter när det gäller hur barnet utvecklar sin könsidentitet: det biologiska könet, dvs. de anatomiska könsskillnaderna, identifikationen med föräldern av samma kön och interaktionen med föräldern av motsatt kön. Den psykoanalytiska teorin betonar identifikation som ett sätt att tolka könsrollsbetingat beteende. Historiskt sett kan begreppet identifikation förknippas med Sigmund Freud, psykoanalysens upphovsman. Enligt honom är relationen mellan barnet och pappan det mest centrala, och barnet är i Freuds resonemang liktydigt med pojken. 12

18 Pojken upplever att han och hans pappa är konkurrenter om mammans kärlek och han tar efter de maskulina beteenden och värderingar som pappan har. Därmed utvecklas hans maskulina könsidentitet. Flickans könsidentitet formas i sin tur genom att hon ser på avstånd på sin mamma och identifierar sig med henne. På så sätt tar hon över de viktigaste av mammans beteenden och värderingar och får en feminin könsidentitet. (Eliasson Carlsson 1989: 29 30; Huttunen 1981: 35.) Hypoteser som har med den sociala inlärningsteorin att göra utgör antagligen de mest kända förklaringarna till inlärningen av könsroller. Eliasson och Carlsson (1989: 31) sammanfattar den sociala inlärningsteorin så att såväl pojkar som flickor genom observationsinlärning, belöning, bestraffning och ignorering lär sig vilka beteenden och intressen som är de vanligaste och mest önskvärda för respektive kön. Observationsinlärning via levande modeller uppfattas som det första steget på tal om att förvärva könsrollstypiskt beteende och könsspecifika egenskaper eftersom den baserar sig på barnets tendens att imitera andra människors handlingar, inställningar och emotionella reaktioner. Vilka beteenden barnet väljer att imitera, beror även på vilka följder dess uppträdande har. Eliasson och Carlsson (1989: 31) förmodar att de beteenden som stämmer överens med de traditionella och välkända könsrollerna belönas, medan beteenden som inte gör det bestraffas eller ignoreras. Genom social inlärning förvärvar barnet en stor repertoar av beteenden som är lämpliga både för barnets eget kön och för det motsatta könet. (Huttunen 1981: 37; Eliasson Carlsson 1989: ) Den kognitiva utvecklingsteorin baserar sig enligt Kohlberg (1966: 85) på Piagets tankar om kognitiv tillväxt som en process som fortskrider genom kvalitativa förändringar i sättet att tänka. Denna process leder till förändrade upplevelser av det egna jaget och av omvärlden. (Eliasson Carlsson 1989: 31.) Enligt Kohlberg (1966: 85), som beskriver utvecklingen av en könsrollsidentitet utifrån ett kognitivt utvecklingspsykologiskt perspektiv, är det ett grundläggande antagande att barnet självt strävar efter att tolka, att förstå och att strukturera den omgivande världen. Därmed tilldelas individen en aktiv roll i etablerandet av en könsidentitet, något som är det första steget mot utvecklingen av könsroller. Med hjälp av information i omgivningen kan individen kategorisera sig som flicka eller pojke. De flesta barn har etablerat denna könsidentitet i treårsåldern. Eliasson och Carlsson (1989: 32) påpekar dessutom att barnet också lär sig kulturens värderingar av 13

19 kvinnligt och manligt hos oss betyder det ofta att det manliga anses vara bättre än det kvinnliga. (Eliasson Carlsson 1989: 32; Kohlberg 1966: 85, 94.) Nuutinen (1984: 39) konstaterar att det allmänt taget är en långsam process att förändra könsrollsuppfattningar när de en gång har etablerats. Alla dessa teorier om inlärningen av könsroller baserar sig på en interaktiv syn på den biologiska arvsmassans och den omgivande världens roll i individens utveckling. Huttunen (1981: 41) fastslår att det är svårt att avgöra vilken roll arvsmassan spelar i utformningen av en könsidentitet eftersom teorierna lämnar denna fråga obesvarad. Könsrollerna återspeglar växelverkan mellan den biologiska arvsmassan och socialisationen. Enligt Wellros (1998: 17) är socialisation en beteckning på alla de processer varigenom man inlemmar ett barn i den mänskliga gemenskapen och integrerar ungdomar och vuxna i nya grupper. Socialisation startar omedelbart från födelsen, fortsätter under förskole och skolåldern och pågår även i vuxenålder och är vanligen långsam samt energi och tidskrävande. Socialisation består av överföring av värden, normer, föreställningar samt handlingsmönster och dess huvudsakliga mål är att internalisera. Internalisering betyder att omgivningens värderingar och moraluppfattningar förvandlas till individens inre egendom så att dessa blir en integrerad del av personligheten. Ett tydligt tecken på att internalisering har skett är att socialisationen, dess metoder och innehåll har blivit osynliga för den som genomgått processen. Man anser sina egna handlingsmönster så självklara att man t o m har svårt att verbalisera dem. (Wellros 1998: 17; Könsroller i språk 1977: 25.) Små barn lär sig mycket av livet, världen och människorna även av könsrollerna genom att observera det som händer omkring dem. Om barnen bor i en kärnfamilj, får de se hur man agerar i egenskap av mamma och pappa, kvinna och man, barn och vuxen, flicka och pojke. Genom att barnet observerar maskulint och feminint beteende uppstår beteendemönster som med tiden kanske ändras något men som i stora drag överförs till nästa generation. (Wellros 1998: 85.) Barnet observerar maskulina och feminina särdrag också bland kompisarna. Trycket att bete sig enligt rollerna är starkt, vilket leder till att kamratkretsen stärker de gamla traditionerna även i skolan. Skolans inverkan på könsrollerna är betydande också därför att läromedlen, i synnerhet abc böcker, läseböcker och textböcker, stärker föreställningar om pojkarnas och flickornas olika roller (jfr t ex Koski 1999). Det är särskilt lätt att tillägna sig vissa egenskaper eftersom de överförs 14

20 genom många olika medel. Några av de hjälpmedel som i alla samhällen fungerar som redskap för att skapa struktur i den yttre omgivningen och i människornas föreställningsvärld är språket, skrivna och oskrivna beteendenormer, värderingar och förhållningssätt, tid, rum, roller, relationer och hierarkier. (Wellros 1998: 19.) Inte bara familjen, kompisarna och skolan, utan också andra samhälleliga institutioner, som t ex daghem, spelar en väsentlig roll när det gäller att överföra samhällets uppfattningar om kön och könsroller till barnen. Information om könsroller förmedlas också genom massmedier, serietidningar och barnböcker. Även om dessa inte nödvändigtvis skapar några nya attityder, stärker de åtminstone dem som redan existerar. (Vehviläinen 1982: 36.) Figur 1 sammanfattar de typiska kanalerna genom vilka information om det sociala könet och könsskillnaderna överförs till människan. Könsuppfattningar som råder i samhället processer, som förmedlar och förnyar uppfattningar mellan vilka det kan förekomma motstridigheter, och som medvetet kan sträva efter att förändra uppfattningar hem massmedier föräldrar, syskon; modeller attityder, praxis skola skola personal; inter läroplan, aktion och praxis i läromedel klassen processer som har processer som har med individer eller med grupper att vissa grupper att göra: göra: opersonlig och personlig påverkan/ icke personlig påväxelverkan/diskurs verkan/växelverkan kompisar annat samhälle attityder, för arbetsväntningar, fördelning modeller, praxis enligt kön Individens sociala kön: uppfattningarna om kön, valet och tillägnandet av könsroller; att leva som man eller kvinna, praxis Figur 1. Kanaler genom vilka information om det sociala könet och könsskillnaderna överförs till människan (Tarmo 1989: 2). 15

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer