Att kämpa för sin rätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att kämpa för sin rätt"

Transkript

1 Att kämpa för sin rätt - om social mobilisering i Indien och Bangladesh Tematidning 2005 Föreningen Svalorna Indien-Bangladesh sektionen 1

2 Svalorna Indien-Bangladesh är en partipolitiskt och religiöst obunden solidaritetsorganisation. Föreningen samarbetar med icke-statliga organisationer i Indien och Bangladesh som i sin tur arbetar med landsbygdsutveckling med fokus på social mobilisering och hållbar utveckling. Svalorna ger ekonomiskt stöd eller har personal placerad i organisationerna men arbetar även med kampanjer, upplysningsoch påverkansarbete kring sakfrågor i Sverige. Svalorna försöker agera lokalt på ett sätt som överensstämmer med en hållbar och rättvis utveckling i världen. Föreningen är medlem i den Internationella Emmaus-rörelsen. Vi arbetar med loppisförsäljning och Rättvis Handel. Svalorna Indien-Bangladesh sektionen producerar fyra medlemsblad per år samt en tematidning med fördjupning kring ett specifikt ämne. Redaktör: Lena Karlsson Layout: Jenny Mark Ketter / hullabaloo Tryck: Grahns Tryckeri AB, Lund Omslagsfoto: Roger Karlsson Ansvarig utgivare: Solveig Mansfeld Tidningen är finansierad med stöd från Forum Syd. Svalorna Indien-Bangladesh sektionen Spolegatan Lund telefon: , fax: e-post: hemsida: postgiro: medlemsavgift: 150 kr Mot en bättre värld Det du nu håller i din hand är Svalornas tredje årligen återkommande tematidning. Tidigare nummer har handlat om räkproblematiken i Bangladesh och World Social Forum (WSF) i Indien Denna gång är medvetandegörande och social mobilisering bortom biståndstrenderna i blickfånget. Tanken på hur många människor som i dag inte har möjlighet att försörja sig är inte särskilt uppmuntrande. Trots alla goda intensioner kan bistånd dessutom slå fel. Men Svalorna är övertygade om att det går att förändra människors livsvillkor till det bättre, utan att för den skull förstöra miljön. Artiklarna har skrivits av Svalornas utlandsanställda personal. I texterna möter du några av de NGO: s som föreningen stödjer i Indien och Bangladesh. Dessa Non Governmental Organisations har lite olika inriktning och målgrupper. Alla arbetar dock med att främja en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i världen. En viktig aspekt av förändringsarbetet i Syd är till exempel att förhindra inflyttningen till slumområdena i storstäderna. Därför gäller det att skapa förutsättningar för människor att bo kvar på landsbygden. Nu är det väldigt enkelt att vilja höja medvetenheten om fördelarna med att leva miljövänligt hos andra när man själv inte behöver tänka på sin omedelbara försörjning. Men det sköna i kråksången är att det arbete Svalorna gör trots det långsiktiga perspektivet också verkar ge resultat för människor som lever just nu. Förutom att visa det hoppas vi med detta temanummer att även en och annan föreställning om människor i tredje världen som hjälplösa offer kommer på skam. Lena Karlsson (red) INNEHÅLL Mot en bättre värld 2 Det var fem minuter efter midnatt 14 Konsten att förändra i praktiken 3 Ett lyckat ekologiskt experiment 16 Kvinnokooperativet i Perur 4 Eldorado för medvetna konsumenter 18 Klassresenär med portfölj på pakethållaren 6 Försvara sig med pensel och staffli 19 Narmada som ett tempel 7 Vi gör det själva 20 Vilket drag! 10 Vi gör det tillsammans 22 Vad är social mobilisering? 11 Fattiga och rika i Dhaka 24 Om att hugga i sten 12 2

3 Konsten att förändra i praktiken En av Svalornas samarbetsorganisationer i Bangladesh är Unnuyan Dhara. De arbetar med att göra småbönerna på landsbygden medvetna om fördelarna med att odla ekologiskt. Anna Gren besökte dem och en av deras modellbyar. Det var mitt första fältbesök på egen hand. Jag och min tolk Hassan åkte buss från Dhaka. Jag var på helspänn under hela den sex timmar långa resan. Busschaufförerna i Bangladesh jobbar under en otrolig press. Om de inte håller tiderna dras det ofta av på lönen. De tjänar dåligt och tar därför extrajobb för att få det att gå runt. För att orka med dubbla arbeten går de ofta på droger. I dessa förares händer placerade Hassan och jag våra liv. Bryta vanor från 60-talet Vid ett tillfälle under min resa på landsbygden träffade jag personalen på Unnuyan Dhara (UD). Efter presentationsrundan börjar Shahidul Islam, som arbetar med frågor kring småbönders rättigheter, att berätta om UD: s så kallade awareness campaign. Att förändra attityder är inte det enklaste. Särskilt inte när det handlar om att ändra på vanor som är förankrade i småböndernas medvetande sedan 60-talet. Men först genom att påverka tankeprocesser kan vi införa ett ekologiskt odlingssätt, menar han. Ett första steg i uppplysningskampanjen är att sprida information om nackdelarna med kemikalieanvändning. Nästa steg är att genomföra förändringarna i praktiken. Av de tio byar som ingår i projektet är två modellbyar. I dessa driver UD så kallade farmer field schools där deltagarna är en del i en konstant lärandeprocess. Under mitt besök i den ena modellbyn, Mothurapur, får jag se några vermicomposts som har varit igång i två veckor. Jag träffar också en ung man som är projektets gruppledare. Han berättar varför ekologisk odling är bättre än konventionell. Smaken blir annorlunda och kvantiteten ökar. På marknaden efterfrågas dessutom mer ekologiska produkter idag. Den som erbjuder ekologiska grödor kan därför tjäna pengar, säger han. Arsenikförgiftade brunnar Gruppledaren berättar vidare att arbetslösheten i byn är hög. Människorna är fattiga och inte så medvetna om miljön. Dessutom är det alarmerande att alla brunnar är arsenikförgiftade. Bönderna vet att de inte borde använda vattnet, men vad kan de göra? De har inte råd att installera reningsverk och det finns ingen tid att gå till andra byar och bära hem tillräckligt med rent vatten, förklarar han. Av allt att döma är människorna i Mothurapur väldigt fattiga. De flesta är illitterata. Trots att behovet är stort finns ingen skola i byn. Den närmaste ligger tre kilometer bort. Hjälpa tar tid Vid ett tillfälle under mitt besök drar Shahidul Islam fram några kvinnor för att de ska prata med mig. De är blyga och tillbakadragna. När de till slut frågar något vill de förutom hjälp med en skola ha bättre spisar, latriner och rent vatten. Det är naturligtvis svårt att vara del i en upplysningskampanj när bristen på det mest grundläggande är så akut. Men förhoppningsvis leder Unnayan Dharas arbete på lång sikt till konkreta förändringar för byborna. Att arbeta med hjälp till självhjälp tar tid. Text: Anna Gren, koordinatör i Dhaka Illustration: Jenny Mark Ketter 3

4 Kvinnokooperativet i Perur Det är svårt att få jordlösa, lågkastiga kvinnor att kräva något av det indiska samhället. Ändå är det precis vad femton kvinnor i byn Perur gjorde. I dag brer gröna risfält och solrosor ut sig på det stycke mark de hyr. Strax söder om Cauveryfloden i Karurdistriktet i Tamil Nadus inland ligger byn Perur. Där finns det kvinnokooperativ som med hjälp av Svalornas samarbetspartner Trust for Rural Development (TRD) lyckats förändra femton kvinnors liv. Det som förenar dessa kvinnor, vilka av tradition i stort sett är helt utan social status, är viljan att odla sin egen mark. Alla var de tidigare så kallade kuhlis, det vill säga daglönearbetare på någon annans mark. Ett bra år som kuhli innebar anställning cirka 110 dagar. Ingen av kvinnorna ägde någon egen mark att dryga ut inkomsterna med. Alla hade svårt att få det att gå ihop ekonomiskt, vilket även påverkade deras sociala situation. Angel, en av de drivande kvinnorna i kooperativet berättar hur utsatt hennes situation blev när hennes man lämnade henne och deras tre barn. Det året var det dåligt med arbete och barnen tvingades från skolan för att hjälpa till. Ovanlig förfrågan Samtliga medlemmar i kooperativet bär på liknande historier, somliga tyngre än andra. De femton kvinnorna ingår i en större grupp om drygt 50 kvinnor som är organiserade i olika självhjälpsgrupper. Stärkta av gemenskapen från grupperna tog de 1999 det första avgörande steget. De vände sig till ordföranden i Perurs byråd och erbjöd sig att hyra ett stycke av den obrukade allmänningen. En förfrågan TRD: s Ursula Nathan. av det slaget är egentligen inte alls orimlig. Det uppseendeväckande är att det var en grupp kvinnor som ställde den. Att de var lågkastiga gör det ännu mer speciellt. Brunn borrades Byrådets ordförande var av det mer nydanande slaget. En överenskommelse om att kvinnorna skulle få hyra två hektar av den obrukade allmänningen fattades. Hyran ställdes till

5 rupies per år. Byrådet lovade dessutom att ställa arbetare till förfogande för röjningsarbete, under förutsättning att kooperativet först gjorde ett visst förarbete. Året därpå vände sig gruppen till högste distriktsadministratör, tillsyningsmannen, med en förfrågan om statligt bistånd. En brunn borrades och med hjälp av en schaktmaskin jämnades marken ut. Den som förmådde kvinnorna att kräva sin rätt var TRD:s Ursula Nathan. Med hennes stöd lyckades de få dessa två maktens män att göra vad som egentligen borde kunna krävas av dem. Ris och solrosor Nu fem år senare vittnar marken med närmast fluorescerande gröna risfält om att arrangemanget har fungerat bra. Årets andra sådd håller precis på att planteras ut på fälten. Riset är främst till för självhushållning men en del av markens avkastning är alltid till salu. På ett mindre parti av marken har kooperativet i år odlat solrosor vars frön säljs till oljeproduktion. Efter nattens regnväder arbetar ett par kvinnor med att öppna vallarna och dränera bort överflödigt vatten. Hittills har de tvingats använda brunnen en del men de planerar att fördjupa en stor bydamm i närheten. De odlar organiskt och vill slippa att belasta grundvattnet. Mat året runt Angel och de andra kvinnorna i kooperativet i Perur kan numera titulera sig jordinnehavare. De äger inte marken men kontrollerar det stycke allmänning de hyr av byrådet. Det finns fortfarande en hel del att önska i kvinnornas vardagliga liv. Men till skillnad från hur det var innan kooperativets dagar då familjerna endast kunde äta ett mål mat om dagen äter de idag minst två gånger per dag, året runt. Barnens skolgång är dessutom enklare att mäkta med. En annan viktig effekt av det kollektiva arbetet är en gemenskap som skänker trygghet. De lågkastiga kvinnorna erhåller numera även byns erkännande. Text och foto: Andreas Holmberg, miljöinformatör i Trichy Vill du göra skillnad? Bli medlem i Svalorna för 150 kr/år eller skänk en slant postgiro Som medlem får du fyra medlemsblad och en tematidning per år Foto: Anna Gren 5

6 Klassresenär med portfölj på pakethållaren Först när han började skolan och fick sitta på en särskild plats i klassrummet började han förstå innebörden av sitt kast. Senare bytte han till en skola där kasttillhörigheten ansågs mindre viktigt. Det var dock svårt att förstå varför ingen av de andra skolbarnen erbjöd honom skjuts på sina cyklar. När Periasami Duraiarasan tillfrågas om jag får lov att ta bilder på honom och prata lite skrattar han och går sin väg. En stund senare kommer han tillbaka, skrattande men nyrakad. Duraiarasans historia kunde handlat om ganska många av TRD:s anställda men i det stora hela om tragiskt få. Duraiarasan är dahlit. Han tillhör en grupp på cirka 150 miljoner människor i Indien som anses oberörbara, inte längre lagligen, men för majoriteten fortfarande i praktiken. Han växte upp i en familj med fyra systrar, och det kostar. Hemgiften är nämligen ofta högre än vad folk egentligen klarar av. Familjen var tvungen att ta ett lån från Duraiarasans arbetsgivare. Nästkommande fyra år arbetade han av sin skuld, tio timmar om dagen sex dagar i veckan. Började gå på möten Det är här Duraiarasans ifrågasättande och TRD kommer in i bilden. Duraiarasan dök emellanåt upp på TRD:s kvällsmöten och deltog aktivt ända tills arbetsgivaren tyckte att han gott kunde arbeta istället för att gå på möten. Men TRD:s Ursula Nathan insåg snabbt situationen och ingrep. Organisationen betalade av skulden. En stenslip införskaffades så att Duraiarasan kunde fortsätta sitt arbete med smyckestenar, men nu med sig själv som arbetsgivare. Hans livegenskap var därmed över. I början av 90-talet sökte Duraiarasan jobb på TRD och fick det. Redan efter ett år hade hans arbetsfält som koordinatör för kvällsskolorna vidgats så pass att transportbiten tvunget måste lösas. Han försågs med en cykel. Ursprungligen handlade Duraiarasans arbetsuppgifter om att ändra på sociala missförhållanden. Nu är det även inriktat på jordbrukstekniska frågor. Efter ett antal kurser i organisk odling de senaste tio åren håller han numera själv i vidareutbildning för andra organisationer i området. Detta så bra att det på pakethållaren ligger en gåva från en av kursgrupperna en portfölj. Antagonister nickar Portföljen är en symbol för att man har något värdefullt att bära. I Duraiarasans fall handlar det om ett socialt erkännande som till och med får hans forna antagonister att nicka med respekt när han cyklar förbi. Duraiarasan är dalit. Han tillhör dessutom en grupp människor som i TRD: s regi arbetar oförtrutet för att få andra att uppleva samma sociala klassresa som han själv har gjort. Text och foto: Andreas Holmberg 6

7 Narmada som ett tempel men för vem? Historien om 3000 dammar och en liten proteströrelse Det självständiga Indiens första premiärminister, Jawaharlal Nehru, sa på 50-talet att dammkraftverk är the temples of modern India. Med en högutbildads halvblinda tekniktillit och en statsmans övermodiga framtidstro kastade han därmed på några sekunder det uråldriga Indiens traditioner och mäktiga kultur överbord. För Indiens floder var ju redan sina egna tempel. Ta exempelvis Narmada som ringlar sig kilometer genom det torra mellersta Indien. Varje morgon föräras floden tusentals kokosnötter, mängder av lotusblommor och rökelse i offergåvor från byborna runtomkring. Ett tempel för alla och envar. Inte en fjättrad arbeterska i städernas och landägarnas tjänst som bistår med elförsörjning och bevattning. Om Ganges, Yamuna, Kauvery och andra indiska floder sägs det att man kan bli fri från sina synder om man badar i dem. Narmada skall dock vara så helig att det räcker med att se henne för att renas. Och i jämförelse med de allra flesta indiska vattendrag måste Narmada anses vara förvånansvärt ren, definitivt säkrare för besökaren att doppa sig i än motsvarande älvar annorstädes i landet. Fördämma eller fördöma Redan 1901, under det brittiska styret av Indien, lades emellertid en plan fram på att fördämma (eller ska man säga fördöma?) Narmada. Efter Indiens självständighet 1947 tog idéerna fastare form. Flera framstående indiska politiker - bland andra ovan nämnda Nehru och Indiens första inrikesminister Sardar Vallabhbhai Patel - uttalade drömmar om att förse hela landet med el, dricksvatten och jordbruksbevattning skapades Narmada Water Disputes Tribunal (NWDT) av centralregeringen. Men redan på femtiotalet lades Narmada Valley Development Plan (NVDP) fram. Det var ett projekt av ofattbar storlek, bestående av två megastora dammar, ett trettiotal stora, 135 medelstora och 3000 små dammar som skulle fungera som matardammar åt de större. Lobbying för Gujarat Narmada sträcker sig över tre delstater. Den utgår från Amarkantakplatån i Madhya Pradesh. Genom denna stat rinner merparten av floden för att sedan göra en avstickare genom Maharashtra innan den efter 160 kilometer i Gujarat når Arabiska sjön väster om Indien. De två megastora dammarna i NVDP heter Sardar Sarovar (förkortas SSP, Sardar Sarovar Project) respektive Narmada Sagar (även kallad Indira Sagar) och ligger i Gujarat respektive Madhya Pradesh. Den rika industridelstaten Gujarat har motsvarande tolv 7

8 procent av Narmada på sina domäner. Enligt NVDP kommer delstaten dock att få 32 procent av bevattningsvattnet och 16 procent av elkraften. Denna snedfördelning av resurser till Gujarats fördel var med stor sannolikhet ett resultat av framgångsrik lobbying från företagsintressen i Gujarat. Dessutom kom tongivande politiker såsom ovanstående Patel samt Indiens premiärminister vid tillfället, Morarji Desai, från Gujarat. De arbetade hårt för att fördelningen av resurser skulle vara till fördel för sin egen delstat. Vid sidan av de tre egentligt berörda delstaterna har också Rajasthan tilldelats vatten från NWDT. Två megadammar 1979 beslöt NWDT att projektägande politiker, byggherrar, företag och andra intressenter skulle få bygga den ena av de två megastora dammarna, Sardar Sarovar, till cirka 139 meters höjd. Narmada Sagar dammen skulle få byggas till hisnande 262 meter. Domstolen tog då inte någon större hänsyn till de boende i området som med kyligt biståndsspråk kallades för Project- Affected People (PAP). I och med att floddalen blev exponentiellt bredare ju högre upp man följde den (som en konkav tratt) medförde varje högre meter av dammen mycket mer än en meters vidare radie av påverkat område. Idag är Sardar Sarovar färdigställd upp till 110 meters höjd. Av Narmada Sagar återstår ett tjugo-trettiotal meter innan maximihöjden är uppnådd. Fler dammar än så håller dock på att byggas eller är tillfälligt stoppade. Den omtalade Bargidammen blev färdig Maandammen är nyligen färdigbyggd, medan exempelvis Maheshwardammen tack vare framgångsrik folklig mobilisering hittills har stoppats varje gång byggplanerna kommit på tal. Enligt motståndsorganisationernas egna beräkningar skulle cirka två miljoner människor behöva flytta om alla dammar byggdes enligt planerna. Folket protesterar Det är folket som lyckats motverka de allra värsta skadeverkningarna av NVDP. På 70-talet startades en kampanj kallad Mitti Bachao Andolan Save the Soil i Madhya Pradesh, som protest mot försumpningen och försaltningen av den bördiga marken runt Tawadammen på Narmada. En väldig, men kortlivad rörelse vid namn Nimad Bachao Andolan uppstod sedan mot NWDT: s hänsynslösa fördelning av Narmadas vatten I den deltog bland andra viktiga politiker från Madhya Pradeshs Kongressparti, varav många dock ändrade sig helt eller började kompromissa när de kom till makten. Trots dessa bakslag för kampen mot Narmadadammarna fanns vid mitten av 80-talet ett flertal små rörelser som motsatte sig projektet startade så den välkända Medha Patkar Narmada Ghati Dharangrast Samiti i Maharashtra, för att arbeta jämsides med 33 byar som hotades av Sardar Sarovar-dammen. Dessförinnan hade Världsbanken utdelat ett lån på 450 miljoner amerikanska dollar till just Sardar Sarovar-dammen. Nu krävde dock Medha Patkar med flera att få veta vilka områden som skulle dränkas av vatten. De begärde fullständiga och fullgoda omflyttningsåtgärder för alla människor som berördes av projektet. Rädda Narmada Flera rörelser, såsom Khedut Mazdoor Chetna Sangat, grundad av unga intellektuella och medvetna yrkesmän, och Narmada Ghati Nav Nirman Samiti, som baserades på Gandhis ickevåldsprinciper, slog sig sedermera samman med Medha Patkars initiativ. Omkring 1989 blev namnet Narmada Bachao Andolan (NBA) Rädda Narmada officiellt vedertaget. Detta efter att bland andra ovannämnda organisationer gått samman med varandra. Nu kämpar NBA mot flertalet individuella dammar i regionen, även om exempelvis Maanoch Vedadammarna bekämpades av en annan organisation. NBA har kommit att bli världsberömt tilldelades organisationen The Right Livelihood Award. Efter massiva protester lyckades man få Världsbanken att för första gången i institutionens historia tillsätta en 8 Protester mot dammbygget Foto: Maud Johansson/ Göran Eklöf

9 oberoende kommission ledd av den före detta FN-biståndschefen Bradford Morse för att utröna om Sardar Sarovar-dammen verkligen borde finansieras med bankens medel. Morse-kommissionens rapport kom att bli oerhört kritisk mot Världsbankens inblandning i det miljömässigt ohållbara, sociokulturellt destruktiva och ekonomiskt förljugna Sardar Sarovarprojektet. Banken drog sig sedermera ur finansieringen av det Vilka mobiliserar? Är indierna bättre på att mobilisera i folkliga massprotester än vad gemene man i Sverige är? Philip Mathew på NBA i Baroda, Gujarat, tycker svaret är självklart: Du skulle också ha protesterat om ditt land, liv och boende var hotat, säger han. Men är det så självklart? Alltför många av de boende i området har mött alltför stort och långdraget motstånd från alltför mäktiga intressen. Framför allt männen accepterar ofta en struntsumma för sin åkermark och sitt hus eller börjar i värsta fall jobba som byggnadsarbetare på något av projekten. De som kvarstår är kvinnorna som, ofta utan egna försörjningsmöjligheter, är knutna till hushållet och marken. Det är också kvinnorna som är NBA: s styrka. De deltar alltid på massmötena, tar flest slag med bambukäppar från poliserna och vägrar sälja sina hem för statens allmosor. På NBA-kontoret i Khandwa, i närheten av Narmada Sagar-området, träffar jag på ett bekant ansikte. Ramkumar är en ung adivasitjej, det vill säga från en av ursprungsbefolkningarna i området. Redan 2002 åkte hon runt med Narmada Bachao Andolan för att informera om det öde som drabbat hennes by. Jag träffade henne då och greps av hennes oerhörda engagemang. Ramkumar kommer nämligen från området runt Maandammen som färdigställdes för flera år sedan. Nu har hon blivit aktivist på heltid. Med sitt själfulla sätt, sitt gnistrande leende och sin okuvliga energi kan hon dels symbolisera hur de drabbade vägrar att ge upp, dels visa hur det faktiskt är kvinnorna och adivasis, som utgör stommen i kampen. Och NBA-aktivisterna på kontoret är nu åtminstone tillfälligtvis ganska glada. Madhya Pradeshs Högsta Domstol beslöt nämligen att Narmada Sagar-projektet inte skall få fortgå förrän en tillfredsställande omflyttning av de projektdrabbade människorna genomförts. Vilket lär dröja en ansenlig tid. Så Ramkumar med fler kan för en stund pusta ut. De kan glädjas åt att många bäckar små det vill säga mängder av tålmodiga människor som rest sig mot överheten om inte bildat en stor å åtminstone räddat delar av en. Joakim Lindberg, kontaktsekreterare i Indien Illustration: Jenny Mark Ketter NVDP Narmada Valley Development Plan lades fram på 50-talet med syfte att bygga över dammar. NWDT Narmada Water Disputes Tribunal bildades 1969 av den indiska centralregeringen för att förse Indien med vatten till elförsörjning och jordbruket. Sardar Sarovar (SPP) En av två megastora dammar som byggts inom ramen för NVDP. Ligger i delstaten Gujarat. Narmada Sagar (äv. Indira Sagar) En av två megastora dammar som byggts inom ramen för NVDP. Ligger i delstaten Madhya Pradesh. PAP Project-Affected People. Människor som tvingats flytta på grund av dammbyggena. Narmada Bachao Andolan (NBA) Betyder rädda Narmada och bildades 1989 då flera mindre motståndsrörelser gick samman. Fick The Right Livelihood Award Adivasi Sanskrit för urspungsbefolkning. Philip Mathew från Narmada Bachao Andolan. Foto: Joakim Lindberg 9

10 Vilket drag! teater och musik som upplysningsmetod Först spelade, dansade och sjöng de i en timme. Sedan hade vi en teoch fruktpaus under bönen klockan sju, följt av ännu en timmes underhållning. Alla spelar, sjunger och rör sig med stor inlevelse. Den bangladeshiska organisationen LOKA har 37 kulturaktivister. Varje månad ges mellan en till sex föreställningar med så kallad issue based theatre. De äger alltid rum utomhus. Vem skriver då pjäserna och sångerna? Varifrån kommer idéerna? frågar jag organisationens ledare Tania Afrose Shimul. Det är en tvåvägsdialog. Genom deltagande workshops lär vi ut sakfrågorna. Sedan kommer deltagarna själva på olika idéer. För tillfället arbetar man med hållbart jordbruk och trafficking av kvinnor och barn. Andra teman kan handla om arsenik i vattnet, syra-attacker eller hemgift. När jag var på besök fick jag se A tear in the farmers eye som även spelades vid WSF i Mumbai Den enda rekvisita skådespelarna har är sjalar i olika färger. Är då teater ett fruktbart sätt att föra fram sitt budskap på? Även om få människor kanske ändrar sitt beteende på grund av en föreställning, anser vi överlag att drama är mer effektivt än stora föredrag. En annan fördel med teater är att så många fler, även de som inte kan läsa och skriva, förstår budskapet. Om vi går ut med att vi ska ha en stor diskussion om ekologiskt jordbruk kommer högst tio personer. Om vi i stället säger att vi ska spela ett drama som handlar om ekologiskt jordbruk kan det komma upp till tusen personer. Jag frågar Tania hur det är att vara kvinna och leda en NGO. Känner hon sig diskriminerad? I mötet med andra NGO: s känner jag mig aldrig särbehandlad. Det är en jämlik kamp. När jag är i kontakt med riktiga teaterorganisationer däremot kan jag ibland känna mig nedvärderad. Vi har dock mycket att lära av dem vad gäller skådespeleri, säger hon. Nyligen har LOKA börjat dokumentera urgamla folksånger som idag nästan är helt bortglömda. Bara ett fåtal personer besitter kunskapen. Så tiden är knapp. Text och foto: Anna Gren 10

11 Vad är... social mobilisering? Svalornas målgrupp är människor som lever i djupaste fattigdom i Indien och Bangladesh. De lider brist på utbildning och annan offentlig service, har få möjligheter att delta i den offentliga debatten och knappa ekonomiska resurser. Trots att de utgör majoriteten av befolkningen exploateras de av människor som står högre upp på samhällsstegen. Svalornas partnerorganisationers förändringsarbete handlar om att marginaliserade aktivt tar makten över sina liv. Detta så att den egna situationen och hela gruppens levnadsvillkor förbättras. Social mobilisering handlar om att den egna organisationen löser sina lokala problem samtidigt som man utövar påtryckningar gentemot beslutsfattare och myndigheter. Svalorna vill stödja människor i kampen att bli socialt, ekonomiskt och kulturellt jämställda utifrån den debatt och analys som förs i Sydasien. Men det stannar inte vid lokala intressen utan innebär att man via likasinnade grupperingar och nätverk söker sig till regionala och i förlängningen även till globala sammanhang. Social mobilisering handlar om att få människor att bli medvetna om sina rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. Det gäller att motarbeta de samhälleliga strukturer som håller människor kvar i fattigdom och förtryck. Illustration: Balasubramanian/Ajile Botto 11

12 Om att hugga i sten bildandet av en fackförening Det är oktober och varmt för årstiden i Indien. Trots att vi sitter i skuggan av neem-trädet är värmen tryckande. Vårt samtal ackompanjeras av ett ettrigt knackande och tunga släggslag. Allt görs för hand med enkla redskap hammare, slägga och spett. Svetten lackar i solgasset. Männen utför det tunga förarbetet och klyver granitblocken till flyttbara delar. Därefter ska delarna antingen bli rätvinkliga byggstenar eller singel av varierande storlek. Mest betalt får man för byggstenarna. Det kräver vana och skicklighet att hålla dem i ett stycke. Misslyckas man så att ämnena spricker går spillet vidare till kvinnorna som knackar ner stenen till singel. Arbetet är i mina ögon oerhört tungt och plågsamt monotont. Men stenarbetarnas erfarenhet förmedlas med stolthet och glädje. Papatti Perumal är ordförande i Thogamalai Kalludaipor Women Federation (TKWF) som startades för fem år sedan. Denna fackliga sammanslutning gjorde hela skillnaden för arbetarna. Innan dess räckte inte lönen till mycket. Stenhuggarna var då uppbundna av ett synnerligen ofördelaktigt avtal med en privat entreprenör. Arbetet utfördes hemma hos var och en. Det innebar att materialet måste transporteras dit för en kostnad som arbetarna själva fick bära. De var dessutom tvingade att leverera endast till den person som sålde materialet till dem, vilket innebar ett mycket lågt pris på deras arbete. Barnen tvingades hjälpa till för att familjerna skulle kunna mättas. Vägrade sälja till leverantören Några av de stenarbetande kvinnorna deltog på kvällsskolor arrangerade av den lokala organisationen Trust for Rural Development (TRD). Under benämningen non-formal education (informell utbildning) diskuterades vardagsbekymmer utifrån ett problembaserat tillvägagångssätt. Vid en sådan diskussion utkristalliserades en 12

13 Papatti Perumal är ordförande i stenhuggarnas fackförening. lösning på många av deras problem. Genom att arbeta tillsammans skulle deras transportkostnader minska. Dessutom skulle de skyddade av kollektivet våga ställa krav på sin leverantör. En mödosam väg mot bildandet av en egen fackförening hade påbörjats. Det första steget var att vägra sälja tillbaka till leverantören och istället sälja till den som erbjöd högst pris. Det andra steget var att lägga en viss procent av förtjänsten i en gemensam kassa. Tack vare en osedvanligt vettig distriktstillsyningsman, en så kallad collector, gavs arbetarna tillgång till stenmaterial från ett näraliggande statligt stenbrott till ett marknadsmässigt men gynnsamt pris. Ett framtida mål är att bli upptagen i ett av de stora fackförbunden för att kunna åtnjuta även vissa juridiska rättigheter. Hittills har responsen varit kylig. Stenhuggarna erkänns inte riktigt som arbetare och deras avdelning anses vara för liten för att vara värd ansträngningen. I Tamil Nadu har fackrörelsen under senare tid ställts inför problem på grund av att även de regionpatriotiska dravidiska partierna startat fackförbund. Det är av tradition främst det marxistiska Communist Party of India, CPI(M), som har stått för fackföreningsaktiviteten i landet. Nu ser de sig konkurrera om rekryteringsbasen med nya partier. Det har uppstått en konflikt mellan klass- och kastperspektivet. I arbetarrättsliga frågor är kastbegreppet ett relativt trubbigt föremål då exempelvis markägaren och jordbruksarbetarna kan komma från samma kast. Kritik har riktats mot de dravidiska fackförbunden om att de egentligen är i utsugarnas tjänst. Krokig väg Vägen mot bildandet av stenhuggarnas fackförening har inte varit så rak och enkel som man kan förledas att tro. Tvärtom har det kantats av allvarliga konflikter. Då organisationen sedan starten vänt sig endast till kvinnor genomfördes kampen initialt i hemmen. Först och främst skulle kvinnorna lyckas få männens tillåtelse att gå på de diskussions- och utbildningsmöten som föregick bildandet av TKWF. Mrs Sharifa berättar till exempel att hon under två års tid deltog i mötena utan hennes makes vetskap. Exempel på kvinnor som fått utstå mycket för att följa sin övertygelse är beklagligtvis flera. Männens motstånd har periodvis varit ett stort hinder. Men nu arbetar många makar sida vid sida. Vinsterna har blivit alltför uppenbara för männen att blunda för. De har fått vänja sig vid att det är kvinnorna som tar de avgörande besluten. Kvinnlig fackförening Mannen står alltså utanför fackföreningen men skördar frukterna av dess framgångar så länge han arbetar tillsammans med sin maka. I det mycket patriarkala Indien upplevs kvinnors frigörelse som ett stort hot mot de traditionella värderingssystemen. Genom bildandet av fackföreningen ställs kvinnofrågan mot en mycket rigid social struktur vilket gjort strävandena extra utmanande. Om än inte så överhängande nu som för ett par år sedan lever TRD:s Ursula Nathan, som uppmuntrat stenhuggarna att organisera sig, ständigt under dödshot. Men TKWF och TRD är nu så pass erkända organisationer att kändisskapet åtminstone för tillfället utgör ett visst skydd. I mina ögon är lönen fortfarande långt ifrån mödan värd. Ett belysande faktum är dock att samtliga stenarbetare nu har möjlighet att ha sina barn i skolan. De har dessutom tillkämpat sig en självkänsla och stolthet som de saknade innan. Text och foto: Andreas Holmberg På besök hos mamma på jobbet. Gör något! Stöd Svalorna postgiro

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé.

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Vi gör stor skillnad med små medel. Tänk vad vi kan göra om du satsar lite mer: Hungerprojektet är effektivt. Vi ser till att hålla

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Anslag från Sight First

Anslag från Sight First Anslag från Sight First Sedan början av 1990 talet har Sight First anslag delats ut till ett värde av 211 miljoner US dollar. Nu börjar pengarna ta slut, därav insamlingskampanjen Sight First II. Ett exempel,

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer