Att kämpa för sin rätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att kämpa för sin rätt"

Transkript

1 Att kämpa för sin rätt - om social mobilisering i Indien och Bangladesh Tematidning 2005 Föreningen Svalorna Indien-Bangladesh sektionen 1

2 Svalorna Indien-Bangladesh är en partipolitiskt och religiöst obunden solidaritetsorganisation. Föreningen samarbetar med icke-statliga organisationer i Indien och Bangladesh som i sin tur arbetar med landsbygdsutveckling med fokus på social mobilisering och hållbar utveckling. Svalorna ger ekonomiskt stöd eller har personal placerad i organisationerna men arbetar även med kampanjer, upplysningsoch påverkansarbete kring sakfrågor i Sverige. Svalorna försöker agera lokalt på ett sätt som överensstämmer med en hållbar och rättvis utveckling i världen. Föreningen är medlem i den Internationella Emmaus-rörelsen. Vi arbetar med loppisförsäljning och Rättvis Handel. Svalorna Indien-Bangladesh sektionen producerar fyra medlemsblad per år samt en tematidning med fördjupning kring ett specifikt ämne. Redaktör: Lena Karlsson Layout: Jenny Mark Ketter / hullabaloo Tryck: Grahns Tryckeri AB, Lund Omslagsfoto: Roger Karlsson Ansvarig utgivare: Solveig Mansfeld Tidningen är finansierad med stöd från Forum Syd. Svalorna Indien-Bangladesh sektionen Spolegatan Lund telefon: , fax: e-post: hemsida: postgiro: medlemsavgift: 150 kr Mot en bättre värld Det du nu håller i din hand är Svalornas tredje årligen återkommande tematidning. Tidigare nummer har handlat om räkproblematiken i Bangladesh och World Social Forum (WSF) i Indien Denna gång är medvetandegörande och social mobilisering bortom biståndstrenderna i blickfånget. Tanken på hur många människor som i dag inte har möjlighet att försörja sig är inte särskilt uppmuntrande. Trots alla goda intensioner kan bistånd dessutom slå fel. Men Svalorna är övertygade om att det går att förändra människors livsvillkor till det bättre, utan att för den skull förstöra miljön. Artiklarna har skrivits av Svalornas utlandsanställda personal. I texterna möter du några av de NGO: s som föreningen stödjer i Indien och Bangladesh. Dessa Non Governmental Organisations har lite olika inriktning och målgrupper. Alla arbetar dock med att främja en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i världen. En viktig aspekt av förändringsarbetet i Syd är till exempel att förhindra inflyttningen till slumområdena i storstäderna. Därför gäller det att skapa förutsättningar för människor att bo kvar på landsbygden. Nu är det väldigt enkelt att vilja höja medvetenheten om fördelarna med att leva miljövänligt hos andra när man själv inte behöver tänka på sin omedelbara försörjning. Men det sköna i kråksången är att det arbete Svalorna gör trots det långsiktiga perspektivet också verkar ge resultat för människor som lever just nu. Förutom att visa det hoppas vi med detta temanummer att även en och annan föreställning om människor i tredje världen som hjälplösa offer kommer på skam. Lena Karlsson (red) INNEHÅLL Mot en bättre värld 2 Det var fem minuter efter midnatt 14 Konsten att förändra i praktiken 3 Ett lyckat ekologiskt experiment 16 Kvinnokooperativet i Perur 4 Eldorado för medvetna konsumenter 18 Klassresenär med portfölj på pakethållaren 6 Försvara sig med pensel och staffli 19 Narmada som ett tempel 7 Vi gör det själva 20 Vilket drag! 10 Vi gör det tillsammans 22 Vad är social mobilisering? 11 Fattiga och rika i Dhaka 24 Om att hugga i sten 12 2

3 Konsten att förändra i praktiken En av Svalornas samarbetsorganisationer i Bangladesh är Unnuyan Dhara. De arbetar med att göra småbönerna på landsbygden medvetna om fördelarna med att odla ekologiskt. Anna Gren besökte dem och en av deras modellbyar. Det var mitt första fältbesök på egen hand. Jag och min tolk Hassan åkte buss från Dhaka. Jag var på helspänn under hela den sex timmar långa resan. Busschaufförerna i Bangladesh jobbar under en otrolig press. Om de inte håller tiderna dras det ofta av på lönen. De tjänar dåligt och tar därför extrajobb för att få det att gå runt. För att orka med dubbla arbeten går de ofta på droger. I dessa förares händer placerade Hassan och jag våra liv. Bryta vanor från 60-talet Vid ett tillfälle under min resa på landsbygden träffade jag personalen på Unnuyan Dhara (UD). Efter presentationsrundan börjar Shahidul Islam, som arbetar med frågor kring småbönders rättigheter, att berätta om UD: s så kallade awareness campaign. Att förändra attityder är inte det enklaste. Särskilt inte när det handlar om att ändra på vanor som är förankrade i småböndernas medvetande sedan 60-talet. Men först genom att påverka tankeprocesser kan vi införa ett ekologiskt odlingssätt, menar han. Ett första steg i uppplysningskampanjen är att sprida information om nackdelarna med kemikalieanvändning. Nästa steg är att genomföra förändringarna i praktiken. Av de tio byar som ingår i projektet är två modellbyar. I dessa driver UD så kallade farmer field schools där deltagarna är en del i en konstant lärandeprocess. Under mitt besök i den ena modellbyn, Mothurapur, får jag se några vermicomposts som har varit igång i två veckor. Jag träffar också en ung man som är projektets gruppledare. Han berättar varför ekologisk odling är bättre än konventionell. Smaken blir annorlunda och kvantiteten ökar. På marknaden efterfrågas dessutom mer ekologiska produkter idag. Den som erbjuder ekologiska grödor kan därför tjäna pengar, säger han. Arsenikförgiftade brunnar Gruppledaren berättar vidare att arbetslösheten i byn är hög. Människorna är fattiga och inte så medvetna om miljön. Dessutom är det alarmerande att alla brunnar är arsenikförgiftade. Bönderna vet att de inte borde använda vattnet, men vad kan de göra? De har inte råd att installera reningsverk och det finns ingen tid att gå till andra byar och bära hem tillräckligt med rent vatten, förklarar han. Av allt att döma är människorna i Mothurapur väldigt fattiga. De flesta är illitterata. Trots att behovet är stort finns ingen skola i byn. Den närmaste ligger tre kilometer bort. Hjälpa tar tid Vid ett tillfälle under mitt besök drar Shahidul Islam fram några kvinnor för att de ska prata med mig. De är blyga och tillbakadragna. När de till slut frågar något vill de förutom hjälp med en skola ha bättre spisar, latriner och rent vatten. Det är naturligtvis svårt att vara del i en upplysningskampanj när bristen på det mest grundläggande är så akut. Men förhoppningsvis leder Unnayan Dharas arbete på lång sikt till konkreta förändringar för byborna. Att arbeta med hjälp till självhjälp tar tid. Text: Anna Gren, koordinatör i Dhaka Illustration: Jenny Mark Ketter 3

4 Kvinnokooperativet i Perur Det är svårt att få jordlösa, lågkastiga kvinnor att kräva något av det indiska samhället. Ändå är det precis vad femton kvinnor i byn Perur gjorde. I dag brer gröna risfält och solrosor ut sig på det stycke mark de hyr. Strax söder om Cauveryfloden i Karurdistriktet i Tamil Nadus inland ligger byn Perur. Där finns det kvinnokooperativ som med hjälp av Svalornas samarbetspartner Trust for Rural Development (TRD) lyckats förändra femton kvinnors liv. Det som förenar dessa kvinnor, vilka av tradition i stort sett är helt utan social status, är viljan att odla sin egen mark. Alla var de tidigare så kallade kuhlis, det vill säga daglönearbetare på någon annans mark. Ett bra år som kuhli innebar anställning cirka 110 dagar. Ingen av kvinnorna ägde någon egen mark att dryga ut inkomsterna med. Alla hade svårt att få det att gå ihop ekonomiskt, vilket även påverkade deras sociala situation. Angel, en av de drivande kvinnorna i kooperativet berättar hur utsatt hennes situation blev när hennes man lämnade henne och deras tre barn. Det året var det dåligt med arbete och barnen tvingades från skolan för att hjälpa till. Ovanlig förfrågan Samtliga medlemmar i kooperativet bär på liknande historier, somliga tyngre än andra. De femton kvinnorna ingår i en större grupp om drygt 50 kvinnor som är organiserade i olika självhjälpsgrupper. Stärkta av gemenskapen från grupperna tog de 1999 det första avgörande steget. De vände sig till ordföranden i Perurs byråd och erbjöd sig att hyra ett stycke av den obrukade allmänningen. En förfrågan TRD: s Ursula Nathan. av det slaget är egentligen inte alls orimlig. Det uppseendeväckande är att det var en grupp kvinnor som ställde den. Att de var lågkastiga gör det ännu mer speciellt. Brunn borrades Byrådets ordförande var av det mer nydanande slaget. En överenskommelse om att kvinnorna skulle få hyra två hektar av den obrukade allmänningen fattades. Hyran ställdes till

5 rupies per år. Byrådet lovade dessutom att ställa arbetare till förfogande för röjningsarbete, under förutsättning att kooperativet först gjorde ett visst förarbete. Året därpå vände sig gruppen till högste distriktsadministratör, tillsyningsmannen, med en förfrågan om statligt bistånd. En brunn borrades och med hjälp av en schaktmaskin jämnades marken ut. Den som förmådde kvinnorna att kräva sin rätt var TRD:s Ursula Nathan. Med hennes stöd lyckades de få dessa två maktens män att göra vad som egentligen borde kunna krävas av dem. Ris och solrosor Nu fem år senare vittnar marken med närmast fluorescerande gröna risfält om att arrangemanget har fungerat bra. Årets andra sådd håller precis på att planteras ut på fälten. Riset är främst till för självhushållning men en del av markens avkastning är alltid till salu. På ett mindre parti av marken har kooperativet i år odlat solrosor vars frön säljs till oljeproduktion. Efter nattens regnväder arbetar ett par kvinnor med att öppna vallarna och dränera bort överflödigt vatten. Hittills har de tvingats använda brunnen en del men de planerar att fördjupa en stor bydamm i närheten. De odlar organiskt och vill slippa att belasta grundvattnet. Mat året runt Angel och de andra kvinnorna i kooperativet i Perur kan numera titulera sig jordinnehavare. De äger inte marken men kontrollerar det stycke allmänning de hyr av byrådet. Det finns fortfarande en hel del att önska i kvinnornas vardagliga liv. Men till skillnad från hur det var innan kooperativets dagar då familjerna endast kunde äta ett mål mat om dagen äter de idag minst två gånger per dag, året runt. Barnens skolgång är dessutom enklare att mäkta med. En annan viktig effekt av det kollektiva arbetet är en gemenskap som skänker trygghet. De lågkastiga kvinnorna erhåller numera även byns erkännande. Text och foto: Andreas Holmberg, miljöinformatör i Trichy Vill du göra skillnad? Bli medlem i Svalorna för 150 kr/år eller skänk en slant postgiro Som medlem får du fyra medlemsblad och en tematidning per år Foto: Anna Gren 5

6 Klassresenär med portfölj på pakethållaren Först när han började skolan och fick sitta på en särskild plats i klassrummet började han förstå innebörden av sitt kast. Senare bytte han till en skola där kasttillhörigheten ansågs mindre viktigt. Det var dock svårt att förstå varför ingen av de andra skolbarnen erbjöd honom skjuts på sina cyklar. När Periasami Duraiarasan tillfrågas om jag får lov att ta bilder på honom och prata lite skrattar han och går sin väg. En stund senare kommer han tillbaka, skrattande men nyrakad. Duraiarasans historia kunde handlat om ganska många av TRD:s anställda men i det stora hela om tragiskt få. Duraiarasan är dahlit. Han tillhör en grupp på cirka 150 miljoner människor i Indien som anses oberörbara, inte längre lagligen, men för majoriteten fortfarande i praktiken. Han växte upp i en familj med fyra systrar, och det kostar. Hemgiften är nämligen ofta högre än vad folk egentligen klarar av. Familjen var tvungen att ta ett lån från Duraiarasans arbetsgivare. Nästkommande fyra år arbetade han av sin skuld, tio timmar om dagen sex dagar i veckan. Började gå på möten Det är här Duraiarasans ifrågasättande och TRD kommer in i bilden. Duraiarasan dök emellanåt upp på TRD:s kvällsmöten och deltog aktivt ända tills arbetsgivaren tyckte att han gott kunde arbeta istället för att gå på möten. Men TRD:s Ursula Nathan insåg snabbt situationen och ingrep. Organisationen betalade av skulden. En stenslip införskaffades så att Duraiarasan kunde fortsätta sitt arbete med smyckestenar, men nu med sig själv som arbetsgivare. Hans livegenskap var därmed över. I början av 90-talet sökte Duraiarasan jobb på TRD och fick det. Redan efter ett år hade hans arbetsfält som koordinatör för kvällsskolorna vidgats så pass att transportbiten tvunget måste lösas. Han försågs med en cykel. Ursprungligen handlade Duraiarasans arbetsuppgifter om att ändra på sociala missförhållanden. Nu är det även inriktat på jordbrukstekniska frågor. Efter ett antal kurser i organisk odling de senaste tio åren håller han numera själv i vidareutbildning för andra organisationer i området. Detta så bra att det på pakethållaren ligger en gåva från en av kursgrupperna en portfölj. Antagonister nickar Portföljen är en symbol för att man har något värdefullt att bära. I Duraiarasans fall handlar det om ett socialt erkännande som till och med får hans forna antagonister att nicka med respekt när han cyklar förbi. Duraiarasan är dalit. Han tillhör dessutom en grupp människor som i TRD: s regi arbetar oförtrutet för att få andra att uppleva samma sociala klassresa som han själv har gjort. Text och foto: Andreas Holmberg 6

7 Narmada som ett tempel men för vem? Historien om 3000 dammar och en liten proteströrelse Det självständiga Indiens första premiärminister, Jawaharlal Nehru, sa på 50-talet att dammkraftverk är the temples of modern India. Med en högutbildads halvblinda tekniktillit och en statsmans övermodiga framtidstro kastade han därmed på några sekunder det uråldriga Indiens traditioner och mäktiga kultur överbord. För Indiens floder var ju redan sina egna tempel. Ta exempelvis Narmada som ringlar sig kilometer genom det torra mellersta Indien. Varje morgon föräras floden tusentals kokosnötter, mängder av lotusblommor och rökelse i offergåvor från byborna runtomkring. Ett tempel för alla och envar. Inte en fjättrad arbeterska i städernas och landägarnas tjänst som bistår med elförsörjning och bevattning. Om Ganges, Yamuna, Kauvery och andra indiska floder sägs det att man kan bli fri från sina synder om man badar i dem. Narmada skall dock vara så helig att det räcker med att se henne för att renas. Och i jämförelse med de allra flesta indiska vattendrag måste Narmada anses vara förvånansvärt ren, definitivt säkrare för besökaren att doppa sig i än motsvarande älvar annorstädes i landet. Fördämma eller fördöma Redan 1901, under det brittiska styret av Indien, lades emellertid en plan fram på att fördämma (eller ska man säga fördöma?) Narmada. Efter Indiens självständighet 1947 tog idéerna fastare form. Flera framstående indiska politiker - bland andra ovan nämnda Nehru och Indiens första inrikesminister Sardar Vallabhbhai Patel - uttalade drömmar om att förse hela landet med el, dricksvatten och jordbruksbevattning skapades Narmada Water Disputes Tribunal (NWDT) av centralregeringen. Men redan på femtiotalet lades Narmada Valley Development Plan (NVDP) fram. Det var ett projekt av ofattbar storlek, bestående av två megastora dammar, ett trettiotal stora, 135 medelstora och 3000 små dammar som skulle fungera som matardammar åt de större. Lobbying för Gujarat Narmada sträcker sig över tre delstater. Den utgår från Amarkantakplatån i Madhya Pradesh. Genom denna stat rinner merparten av floden för att sedan göra en avstickare genom Maharashtra innan den efter 160 kilometer i Gujarat når Arabiska sjön väster om Indien. De två megastora dammarna i NVDP heter Sardar Sarovar (förkortas SSP, Sardar Sarovar Project) respektive Narmada Sagar (även kallad Indira Sagar) och ligger i Gujarat respektive Madhya Pradesh. Den rika industridelstaten Gujarat har motsvarande tolv 7

8 procent av Narmada på sina domäner. Enligt NVDP kommer delstaten dock att få 32 procent av bevattningsvattnet och 16 procent av elkraften. Denna snedfördelning av resurser till Gujarats fördel var med stor sannolikhet ett resultat av framgångsrik lobbying från företagsintressen i Gujarat. Dessutom kom tongivande politiker såsom ovanstående Patel samt Indiens premiärminister vid tillfället, Morarji Desai, från Gujarat. De arbetade hårt för att fördelningen av resurser skulle vara till fördel för sin egen delstat. Vid sidan av de tre egentligt berörda delstaterna har också Rajasthan tilldelats vatten från NWDT. Två megadammar 1979 beslöt NWDT att projektägande politiker, byggherrar, företag och andra intressenter skulle få bygga den ena av de två megastora dammarna, Sardar Sarovar, till cirka 139 meters höjd. Narmada Sagar dammen skulle få byggas till hisnande 262 meter. Domstolen tog då inte någon större hänsyn till de boende i området som med kyligt biståndsspråk kallades för Project- Affected People (PAP). I och med att floddalen blev exponentiellt bredare ju högre upp man följde den (som en konkav tratt) medförde varje högre meter av dammen mycket mer än en meters vidare radie av påverkat område. Idag är Sardar Sarovar färdigställd upp till 110 meters höjd. Av Narmada Sagar återstår ett tjugo-trettiotal meter innan maximihöjden är uppnådd. Fler dammar än så håller dock på att byggas eller är tillfälligt stoppade. Den omtalade Bargidammen blev färdig Maandammen är nyligen färdigbyggd, medan exempelvis Maheshwardammen tack vare framgångsrik folklig mobilisering hittills har stoppats varje gång byggplanerna kommit på tal. Enligt motståndsorganisationernas egna beräkningar skulle cirka två miljoner människor behöva flytta om alla dammar byggdes enligt planerna. Folket protesterar Det är folket som lyckats motverka de allra värsta skadeverkningarna av NVDP. På 70-talet startades en kampanj kallad Mitti Bachao Andolan Save the Soil i Madhya Pradesh, som protest mot försumpningen och försaltningen av den bördiga marken runt Tawadammen på Narmada. En väldig, men kortlivad rörelse vid namn Nimad Bachao Andolan uppstod sedan mot NWDT: s hänsynslösa fördelning av Narmadas vatten I den deltog bland andra viktiga politiker från Madhya Pradeshs Kongressparti, varav många dock ändrade sig helt eller började kompromissa när de kom till makten. Trots dessa bakslag för kampen mot Narmadadammarna fanns vid mitten av 80-talet ett flertal små rörelser som motsatte sig projektet startade så den välkända Medha Patkar Narmada Ghati Dharangrast Samiti i Maharashtra, för att arbeta jämsides med 33 byar som hotades av Sardar Sarovar-dammen. Dessförinnan hade Världsbanken utdelat ett lån på 450 miljoner amerikanska dollar till just Sardar Sarovar-dammen. Nu krävde dock Medha Patkar med flera att få veta vilka områden som skulle dränkas av vatten. De begärde fullständiga och fullgoda omflyttningsåtgärder för alla människor som berördes av projektet. Rädda Narmada Flera rörelser, såsom Khedut Mazdoor Chetna Sangat, grundad av unga intellektuella och medvetna yrkesmän, och Narmada Ghati Nav Nirman Samiti, som baserades på Gandhis ickevåldsprinciper, slog sig sedermera samman med Medha Patkars initiativ. Omkring 1989 blev namnet Narmada Bachao Andolan (NBA) Rädda Narmada officiellt vedertaget. Detta efter att bland andra ovannämnda organisationer gått samman med varandra. Nu kämpar NBA mot flertalet individuella dammar i regionen, även om exempelvis Maanoch Vedadammarna bekämpades av en annan organisation. NBA har kommit att bli världsberömt tilldelades organisationen The Right Livelihood Award. Efter massiva protester lyckades man få Världsbanken att för första gången i institutionens historia tillsätta en 8 Protester mot dammbygget Foto: Maud Johansson/ Göran Eklöf

9 oberoende kommission ledd av den före detta FN-biståndschefen Bradford Morse för att utröna om Sardar Sarovar-dammen verkligen borde finansieras med bankens medel. Morse-kommissionens rapport kom att bli oerhört kritisk mot Världsbankens inblandning i det miljömässigt ohållbara, sociokulturellt destruktiva och ekonomiskt förljugna Sardar Sarovarprojektet. Banken drog sig sedermera ur finansieringen av det Vilka mobiliserar? Är indierna bättre på att mobilisera i folkliga massprotester än vad gemene man i Sverige är? Philip Mathew på NBA i Baroda, Gujarat, tycker svaret är självklart: Du skulle också ha protesterat om ditt land, liv och boende var hotat, säger han. Men är det så självklart? Alltför många av de boende i området har mött alltför stort och långdraget motstånd från alltför mäktiga intressen. Framför allt männen accepterar ofta en struntsumma för sin åkermark och sitt hus eller börjar i värsta fall jobba som byggnadsarbetare på något av projekten. De som kvarstår är kvinnorna som, ofta utan egna försörjningsmöjligheter, är knutna till hushållet och marken. Det är också kvinnorna som är NBA: s styrka. De deltar alltid på massmötena, tar flest slag med bambukäppar från poliserna och vägrar sälja sina hem för statens allmosor. På NBA-kontoret i Khandwa, i närheten av Narmada Sagar-området, träffar jag på ett bekant ansikte. Ramkumar är en ung adivasitjej, det vill säga från en av ursprungsbefolkningarna i området. Redan 2002 åkte hon runt med Narmada Bachao Andolan för att informera om det öde som drabbat hennes by. Jag träffade henne då och greps av hennes oerhörda engagemang. Ramkumar kommer nämligen från området runt Maandammen som färdigställdes för flera år sedan. Nu har hon blivit aktivist på heltid. Med sitt själfulla sätt, sitt gnistrande leende och sin okuvliga energi kan hon dels symbolisera hur de drabbade vägrar att ge upp, dels visa hur det faktiskt är kvinnorna och adivasis, som utgör stommen i kampen. Och NBA-aktivisterna på kontoret är nu åtminstone tillfälligtvis ganska glada. Madhya Pradeshs Högsta Domstol beslöt nämligen att Narmada Sagar-projektet inte skall få fortgå förrän en tillfredsställande omflyttning av de projektdrabbade människorna genomförts. Vilket lär dröja en ansenlig tid. Så Ramkumar med fler kan för en stund pusta ut. De kan glädjas åt att många bäckar små det vill säga mängder av tålmodiga människor som rest sig mot överheten om inte bildat en stor å åtminstone räddat delar av en. Joakim Lindberg, kontaktsekreterare i Indien Illustration: Jenny Mark Ketter NVDP Narmada Valley Development Plan lades fram på 50-talet med syfte att bygga över dammar. NWDT Narmada Water Disputes Tribunal bildades 1969 av den indiska centralregeringen för att förse Indien med vatten till elförsörjning och jordbruket. Sardar Sarovar (SPP) En av två megastora dammar som byggts inom ramen för NVDP. Ligger i delstaten Gujarat. Narmada Sagar (äv. Indira Sagar) En av två megastora dammar som byggts inom ramen för NVDP. Ligger i delstaten Madhya Pradesh. PAP Project-Affected People. Människor som tvingats flytta på grund av dammbyggena. Narmada Bachao Andolan (NBA) Betyder rädda Narmada och bildades 1989 då flera mindre motståndsrörelser gick samman. Fick The Right Livelihood Award Adivasi Sanskrit för urspungsbefolkning. Philip Mathew från Narmada Bachao Andolan. Foto: Joakim Lindberg 9

10 Vilket drag! teater och musik som upplysningsmetod Först spelade, dansade och sjöng de i en timme. Sedan hade vi en teoch fruktpaus under bönen klockan sju, följt av ännu en timmes underhållning. Alla spelar, sjunger och rör sig med stor inlevelse. Den bangladeshiska organisationen LOKA har 37 kulturaktivister. Varje månad ges mellan en till sex föreställningar med så kallad issue based theatre. De äger alltid rum utomhus. Vem skriver då pjäserna och sångerna? Varifrån kommer idéerna? frågar jag organisationens ledare Tania Afrose Shimul. Det är en tvåvägsdialog. Genom deltagande workshops lär vi ut sakfrågorna. Sedan kommer deltagarna själva på olika idéer. För tillfället arbetar man med hållbart jordbruk och trafficking av kvinnor och barn. Andra teman kan handla om arsenik i vattnet, syra-attacker eller hemgift. När jag var på besök fick jag se A tear in the farmers eye som även spelades vid WSF i Mumbai Den enda rekvisita skådespelarna har är sjalar i olika färger. Är då teater ett fruktbart sätt att föra fram sitt budskap på? Även om få människor kanske ändrar sitt beteende på grund av en föreställning, anser vi överlag att drama är mer effektivt än stora föredrag. En annan fördel med teater är att så många fler, även de som inte kan läsa och skriva, förstår budskapet. Om vi går ut med att vi ska ha en stor diskussion om ekologiskt jordbruk kommer högst tio personer. Om vi i stället säger att vi ska spela ett drama som handlar om ekologiskt jordbruk kan det komma upp till tusen personer. Jag frågar Tania hur det är att vara kvinna och leda en NGO. Känner hon sig diskriminerad? I mötet med andra NGO: s känner jag mig aldrig särbehandlad. Det är en jämlik kamp. När jag är i kontakt med riktiga teaterorganisationer däremot kan jag ibland känna mig nedvärderad. Vi har dock mycket att lära av dem vad gäller skådespeleri, säger hon. Nyligen har LOKA börjat dokumentera urgamla folksånger som idag nästan är helt bortglömda. Bara ett fåtal personer besitter kunskapen. Så tiden är knapp. Text och foto: Anna Gren 10

11 Vad är... social mobilisering? Svalornas målgrupp är människor som lever i djupaste fattigdom i Indien och Bangladesh. De lider brist på utbildning och annan offentlig service, har få möjligheter att delta i den offentliga debatten och knappa ekonomiska resurser. Trots att de utgör majoriteten av befolkningen exploateras de av människor som står högre upp på samhällsstegen. Svalornas partnerorganisationers förändringsarbete handlar om att marginaliserade aktivt tar makten över sina liv. Detta så att den egna situationen och hela gruppens levnadsvillkor förbättras. Social mobilisering handlar om att den egna organisationen löser sina lokala problem samtidigt som man utövar påtryckningar gentemot beslutsfattare och myndigheter. Svalorna vill stödja människor i kampen att bli socialt, ekonomiskt och kulturellt jämställda utifrån den debatt och analys som förs i Sydasien. Men det stannar inte vid lokala intressen utan innebär att man via likasinnade grupperingar och nätverk söker sig till regionala och i förlängningen även till globala sammanhang. Social mobilisering handlar om att få människor att bli medvetna om sina rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. Det gäller att motarbeta de samhälleliga strukturer som håller människor kvar i fattigdom och förtryck. Illustration: Balasubramanian/Ajile Botto 11

12 Om att hugga i sten bildandet av en fackförening Det är oktober och varmt för årstiden i Indien. Trots att vi sitter i skuggan av neem-trädet är värmen tryckande. Vårt samtal ackompanjeras av ett ettrigt knackande och tunga släggslag. Allt görs för hand med enkla redskap hammare, slägga och spett. Svetten lackar i solgasset. Männen utför det tunga förarbetet och klyver granitblocken till flyttbara delar. Därefter ska delarna antingen bli rätvinkliga byggstenar eller singel av varierande storlek. Mest betalt får man för byggstenarna. Det kräver vana och skicklighet att hålla dem i ett stycke. Misslyckas man så att ämnena spricker går spillet vidare till kvinnorna som knackar ner stenen till singel. Arbetet är i mina ögon oerhört tungt och plågsamt monotont. Men stenarbetarnas erfarenhet förmedlas med stolthet och glädje. Papatti Perumal är ordförande i Thogamalai Kalludaipor Women Federation (TKWF) som startades för fem år sedan. Denna fackliga sammanslutning gjorde hela skillnaden för arbetarna. Innan dess räckte inte lönen till mycket. Stenhuggarna var då uppbundna av ett synnerligen ofördelaktigt avtal med en privat entreprenör. Arbetet utfördes hemma hos var och en. Det innebar att materialet måste transporteras dit för en kostnad som arbetarna själva fick bära. De var dessutom tvingade att leverera endast till den person som sålde materialet till dem, vilket innebar ett mycket lågt pris på deras arbete. Barnen tvingades hjälpa till för att familjerna skulle kunna mättas. Vägrade sälja till leverantören Några av de stenarbetande kvinnorna deltog på kvällsskolor arrangerade av den lokala organisationen Trust for Rural Development (TRD). Under benämningen non-formal education (informell utbildning) diskuterades vardagsbekymmer utifrån ett problembaserat tillvägagångssätt. Vid en sådan diskussion utkristalliserades en 12

13 Papatti Perumal är ordförande i stenhuggarnas fackförening. lösning på många av deras problem. Genom att arbeta tillsammans skulle deras transportkostnader minska. Dessutom skulle de skyddade av kollektivet våga ställa krav på sin leverantör. En mödosam väg mot bildandet av en egen fackförening hade påbörjats. Det första steget var att vägra sälja tillbaka till leverantören och istället sälja till den som erbjöd högst pris. Det andra steget var att lägga en viss procent av förtjänsten i en gemensam kassa. Tack vare en osedvanligt vettig distriktstillsyningsman, en så kallad collector, gavs arbetarna tillgång till stenmaterial från ett näraliggande statligt stenbrott till ett marknadsmässigt men gynnsamt pris. Ett framtida mål är att bli upptagen i ett av de stora fackförbunden för att kunna åtnjuta även vissa juridiska rättigheter. Hittills har responsen varit kylig. Stenhuggarna erkänns inte riktigt som arbetare och deras avdelning anses vara för liten för att vara värd ansträngningen. I Tamil Nadu har fackrörelsen under senare tid ställts inför problem på grund av att även de regionpatriotiska dravidiska partierna startat fackförbund. Det är av tradition främst det marxistiska Communist Party of India, CPI(M), som har stått för fackföreningsaktiviteten i landet. Nu ser de sig konkurrera om rekryteringsbasen med nya partier. Det har uppstått en konflikt mellan klass- och kastperspektivet. I arbetarrättsliga frågor är kastbegreppet ett relativt trubbigt föremål då exempelvis markägaren och jordbruksarbetarna kan komma från samma kast. Kritik har riktats mot de dravidiska fackförbunden om att de egentligen är i utsugarnas tjänst. Krokig väg Vägen mot bildandet av stenhuggarnas fackförening har inte varit så rak och enkel som man kan förledas att tro. Tvärtom har det kantats av allvarliga konflikter. Då organisationen sedan starten vänt sig endast till kvinnor genomfördes kampen initialt i hemmen. Först och främst skulle kvinnorna lyckas få männens tillåtelse att gå på de diskussions- och utbildningsmöten som föregick bildandet av TKWF. Mrs Sharifa berättar till exempel att hon under två års tid deltog i mötena utan hennes makes vetskap. Exempel på kvinnor som fått utstå mycket för att följa sin övertygelse är beklagligtvis flera. Männens motstånd har periodvis varit ett stort hinder. Men nu arbetar många makar sida vid sida. Vinsterna har blivit alltför uppenbara för männen att blunda för. De har fått vänja sig vid att det är kvinnorna som tar de avgörande besluten. Kvinnlig fackförening Mannen står alltså utanför fackföreningen men skördar frukterna av dess framgångar så länge han arbetar tillsammans med sin maka. I det mycket patriarkala Indien upplevs kvinnors frigörelse som ett stort hot mot de traditionella värderingssystemen. Genom bildandet av fackföreningen ställs kvinnofrågan mot en mycket rigid social struktur vilket gjort strävandena extra utmanande. Om än inte så överhängande nu som för ett par år sedan lever TRD:s Ursula Nathan, som uppmuntrat stenhuggarna att organisera sig, ständigt under dödshot. Men TKWF och TRD är nu så pass erkända organisationer att kändisskapet åtminstone för tillfället utgör ett visst skydd. I mina ögon är lönen fortfarande långt ifrån mödan värd. Ett belysande faktum är dock att samtliga stenarbetare nu har möjlighet att ha sina barn i skolan. De har dessutom tillkämpat sig en självkänsla och stolthet som de saknade innan. Text och foto: Andreas Holmberg På besök hos mamma på jobbet. Gör något! Stöd Svalorna postgiro

14 Det var fem minuter efter midnatt... - om världens värsta industriutsläpp Detta är en gaskammare förkunnar planschen på väggen. Det rör sig inte om Nazityskland på 40-talet. Det handlar istället om indiska Bhopal Bhopal - namnet som för evigt kommer att vara förknippat med fruktansvärt mänskligt lidande och motsvarande tystnad från det ansvariga företaget. Cirka människor dog omedelbart i katastrofen. Sedan dess har uppskattningsvis lika många avlidit på grund av skadorna de ådrog sig människor anses ha fått sin hälsa permanent förstörd av industriutsläppet för mer än tjugo år sedan. Men siffrorna från olyckan är svåra att bekräfta. Läcka i sovande stad Gasen i den tank som sprang läck heter metylisocyanat (MIC) och används bland annat för framställning av bekämpningsmedel till jordbruket. Det som spreds över staden var emellertid en blandning av denna gas och andra ämnen, varför många kommit att tala om the Carbide gases. Natten mellan den andra och tredje december 1984 läckte 37 ton sådana livsfarliga gaser ut över den intet ont anande, sovande staden Bhopal i Madhya Pradesh, mellersta Indien. Läckan anses ha berott på alltför billig, undermålig förvaring samt uselt underhåll. Innan dess att offer och efterlevande fick upp fallet i en indisk domstol 1989 har endast mindre ersättningar tilldelats offren. Väl i domstolen tilldömdes företaget att betala cirka 470 miljoner dollar, eller 350 dollar per person (utbetalningarna började 1994). Ytterligare processer pågår än. Vid domstolsprocessen 1989 hade dock 3 miljarder dollar sammanlagt begärts, en oerhört futtig summa med tanke på det brott som begåtts. Bhopaloffren har också begärt Union Carbide Corporations styrelseordförande, Warren Anderson, utlämnad. Men för det första framförs från myndighetshåll att Indien inte har något utlämningsavtal med USA. För det andra vill statliga åklagare inte driva denna begäran vidare av rädsla för att skrämma bort utländska investerare från Indien. Flera olika skador Vilka är då skadeverkningarna av gasen? En väldigt vanlig dödsorsak var att lungvävnaden skadades så illa att offren i princip drunknade i sina egna inre vätskor. Många överlevande har fått kroniska lungskador, liksom hornhinneskador samt neurologiska och psykiska skador. Kvinnors bröstmjölk har senare visat sig innehålla stora mängder giftiga ämnen. Det beror troligen på att kvinnorna druckit av det förorenade grundvattnet och på så vis har gifterna förts över till nästa generation. Kvinnor verkar även ha 14

15 blivit drabbade genom rikligare, mer smärtfylld och oregelbunden menstruation. De flesta som utsattes direkt för gasen fick svåra ögonskador, blev blinda eller fick för tidig gråstarr. Många av dem som inte dog vaknade upp tillfälligt blinda på morgonen den tredje december På organisationen Sambhavna Trust i centrala Bhopal får man på ett skrämmande vis illustrerat för sig hur skadorna kunde se ut. Ett dött spädbarn med tomt stirrande ögon finns på ett foto på en plansch som lakoniskt konstaterar att barnet utgör The Real Face of Globalisation. Sambhavna arbetar med Bhopaloffren, medicinskt, konsultativt och även politiskt bland annat genom att informera en alltför tigande omvärld. Vidare bedrivs viss forskning vid centret kring vilka skador gasen har gett upphov till hos de drabbade. Ett imponerande bibliotek har sammanställts med litteratur kring Bhopalkatastrofen. Union Carbide blev DOW Satinath Sarangi, eller Sathyu som han vanligen kallas, leder organisationen Sambhavna. Han kom till Bhopal redan två dagar efter olyckan för att arbeta med offren. Åtskilliga frivilliga inställde sig faktiskt efter tragedin, vilket kan vara ett tecken på att Indien trots allt är ett ganska välmobiliserat och empatiskt samhälle. Jag blev inte skadad av gasen eftersom den då lagt sig. Men när jag flyttade döda eller medvetslösa människor, eller när jag öppnade byrålådor till exempel, förlöstes små gasmoln som gjorde att jag tuppade av. Gasen är så stark och tung att den sjunker till marken. Eftersom den är tyngre än luft fortsätter den så att utgöra en fara även efter katastrofen, berättar Sathyu. Företaget Union Carbide som är ansvarig för utsläppet köptes, genom en lång process som avslutades först 2002, upp av ett företag vid namn DOW Chemicals. Det är ett stort företag med huvudkontor i USA och med lokalkontor även i Sverige. VD för DOW Sverige är Stefan Bager: I Sverige tillverkar vi bindemedel till pappersindustrin samt isolermaterial till byggindustrin. Inga bekämpningsmedel tillverkas i Sverige säger han. Är det då inte standard att ett företag som tar över ett annat då även tar över det företagets fordringar, rättegångstvister med mera? Jag tror man vänder på alla stenar. Man använder sig av en massa jurister och så vidare. ABB hade ju ett tag svårt med skadeståndsanspråk vid ett bolagsköp, men klarade sig slutligen, säger Bager rättframt. ABB ärvde asbestkrav Jämförelsen är intressant. Det Bager pratar om gäller troligen ABB:s uppköp av amerikanska bolaget Combustion Engineering, vars tillverkningsindustri var asbestframkallande, och som ledde till att ABB fick betala stora summor i skadestånd både till dem som led av effekterna av det gamla företagets utsläpp - och till dem som ännu inte kunde bevisas ha fått några skador. Ja, ABB fick ju ta över alla skadeståndsanspråk, rättegångstvister etc. från Combustion Engineering. Så varför skulle inte Union Carbide få göra det? menar Ingrid Eckerman, som är distriktsläkare, författare till boken The Bhopal Saga - causes and consequences of the world s largest industrial disaster. Hon var också medlem i en internationell kommission som 1994 åkte ned till Bhopal för att utröna effekterna av gasutsläppet tio år efteråt. Ingrid Eckerman berättar vidare: Det som är mest aktuellt idag är att DOW måste städa upp efter sig i området. Gifterna ligger ju fortfarande kvar i marken och utgör en fara. Än idag står Union Carbides gamla fabrik kvar i utkanten av Bhopal. Indiska regeringen stängde området för att DOW fortfarande idag vägrar ta sitt ansvar. Även regeringens skuld Jag tar mig in på området som bland annat består av kusliga elverk, personalrum, tillverkningskammare och förstås gastorn. Jag kan ställa mig alldeles bredvid den dödsbringande gasbehållaren som 1984 sprang läck och kom att orsaka åtminstone människors död. I ett av rummen ser jag ironiskt nog en skylt från tiden då 15 Union Carbide var i drift. Den beskriver utrymningsföreskrifter i händelse av en minor emergency. Men hur man ska bete sig då 37 ton livsfarlig metylisocyanatgas läcker ut över Bhopal står det ingenting om. Ingrid Eckerman menar att Union Carbide/DOW fått ta mycket kritik, men att inte så många har talat om indiska regeringens och Madhya Pradeshs skuld i det hela: Det var ju de som gav tillstånden att bygga MIC-enheten intill ett tätbebyggt slumområde och nära Gamla stan. De lyssnade heller inte på de protester som kom från de fackliga organisationerna, eller de varningar som en journalist publicerade i en artikel strax före olyckan. De skulle ha varit ansvariga för att sätta upp adekvat primärvård för de skadade, men gjorde aldrig det. Dessutom avbröts forskningen kring offren tio år efter olyckan och inga sades längre dö på grund av gasen, trots att man inte visste hur långvariga effekterna kunde vara, säger Eckerman. Jag frågar Stefan Bager om DOW haft några problem att sälja sina produkter. Nej, det har inte varit några problem. Jag tror inte folk sätter DOW i samband med ett annat företag som ställde till med en fruktansvärd olycka för 21 år sedan, säger han. Text: Joakim Lindberg Illustration: Jenny Mark Ketter Läs mer: Sambhavna Trusts hemsida: Ingrid Eckermans hemsida: Hemsida för International Campaign for Justice in Bhopal: Hemsida för Läkare för Miljön (Swedish Doctors for the Environment):

16 Ett lyckat ekolog iskt experiment Kolunji är en kursgård som har utvecklats i Svalornas samarbetspartner Kudumbams regi. Den är ett 17 hektar stort bevis på att det går att få även de mest torra delarna av Indiens inland att grönska. Genom exemplets makt har Kudumbam visat att det går att skapa ett ekologiskt och socialt hållbart alternativ. Trots ytterligare fem hektar för slutplädering är bevisföringen redan komplett. Kollektivet är starkare än individen. I synnerhet när resurserna är knappa. Vattenbrist problemet Det grundläggande problemet på landsbygden i Tamil Nadu är bristen på vatten. Av en räcka orsaker till vattenproblematiken är två ganska moderna och socioekonomiskt betingade. Den ena är en rasande avverkning av den buskvegetation som tidigare höll jorden och vattnet på plats som gjordes för att bereda mark för odling med konstbevattning. Denna leder i sin tur över till orsak två. Tamil Nadu är liksom stora delar av Indien fullständigt perforerat av djupborrade brunnar med kapacitet långt över akvifärernas egen. En orsak av äldre datum drygt 570 miljoner år och alltså ej att beskylla människan för är Deccanplatåns subkambriska urberggrund. Den är nämligen så kompakt och intakt att den naturliga återfyllnaden av grundvattnet sker mycket långsamt. Kolunji har visat att vattenproblematiken till allra största delen handlar om hushållning med resurser och inte en faktisk brist. Trots sjunkande grundvattennivåer och en hotande ekologisk och social katastrof är det möjligt att vända trenden. På Kolunji växer det idag cirka 100 trädarter. På fälten odlas torkanpassade traditionella grödor som exempelvis baljväxter och hirsarter mellan raderna av mango- och cashewträd. Det här är möjligt tack vare att man har hushållat effektivt och varsamt med det vatten som kommer. Hela gården är skulpterad med diken, vallar och dammar. De gör att regnvattnet på sin väg ner genom marken istället för att forsa outnyttjat förbi tar omvägen via jorden, växterna och djuren. En annan nyckel till framgång är träden. Löven är trädgårdens gyllene mynt, säger herr Athisayaraj. Han pekar därmed på det fundamentala i naturens kretslopp. Inte ett löv ligger och skräpar på Kolunji. Det ångar från komposterna och komockorna. Kursgården har givit arbetstillfällen till bygden i form av ett tiotal helårstjänster och ett större antal dagarbetare som assisterar vid behov. Den framtida rekryteringsbasen är förstärkt av barnhemmet som drivs på gården. Här bor ett tjugotal barn, framför allt flickor, från familjer i byarna i närheten. Deras föräldrar har inte haft råd att ge dem tillräckligt med mat och ännu mindre haft möjlighet att låta dem gå i skolan. 16

17 På barnhemmet bereds de möjlighet till skolgång och på fritiden deltar de bland annat i naturskolor. Barnhemsverksamheten finansieras av intäkterna från försäljning av gårdens fjäderfän. Liksom ringar på vattnet har verksamheten på modellfarmen Kolunji haft återverkningar i omkringliggande byar. Under årens lopp har ett stort antal bönder deltagit i fältkurser i organisk och vattenhushållande odlingsteknik. Cirka 600 bybor deltar i självhjälpsgrupper som stöttas med utbildning och lånemöjlighet. Reaktion mot storskalighet Kolunji fungerar som ett nav för nätverket LEISA bestående av 82 organisationer spridda över hela Tamil Nadu. Grundtanken sammanfattas i LEISA: s filosofi: att utan kemiska tillsatser men med tilltro till den egna förmågan varsamt och effektivt hushålla med knappa naturgivna resurser. Det startade på 1980-talet med en reaktion mot enformiga storskaliga försök att utveckla Indiens landsbygd. De djupborrade brunnarna förstörde den samhörighet en gemensam resurs innebär. Det blir helt enkelt en fråga om att borra djupast för att vinna. Böndernas egen kamp för att klara de nya ekonomiska villkoren riskerar att överskugga gemensamma intressen. Den gröna revolutionens insats- och vattenintensiva kommersiella jordbruk tenderar även det att slå sönder sammanhållningen i byarna. I synnerhet i områden som har varit extra illa lämpade för ett högintensivt jordbruk. Kolunji och Kudumbam har byggt upp ett förtroendekapital i bygden. Det är nödvändigt för att lyckas med de förestående planerna att utvidga sitt arbetsområde till bynivå. Tanken är att skapa självtillit och självförsörjning Think rain, people. Catch water where it falls. From rain will come local food security. From rain will come biomass-wealth that will eradicate poverty. From rain will come social harmony. Centre for Science and Environment (CSE), 2005 års mottagare av Stockholm Water Prize även på bynivå genom att återutveckla traditionella sociala såväl som fysiska strukturer. Sedan ett par år drivs ett vattenhushållningsprojekt som omfattar 150 familjers mark, lite drygt 100 hektar. Byns gamla vattendamm har restaurerats och bottensedimentet därifrån blir organiskt näringstillskott på åkrarna som därigenom också restaureras. Diken och dammar grävs. Arbetet sker tillsammans och bidrar till att arbetstillfällen skapas även för byns jordlösa. Traditionsenligt underhålls gemensamma strukturer som exempelvis dammar och bevattningssystem kollektivt. Man står nu inför en möjlighet att uppgradera traditionella sociala system så att kasttillhörighet och kön inte tillskrivs någon betydelse. Individ står mot kollektiv. Kollektivt ansvar och arbete leder till en social trygghet som är en förutsättning för att ett byliv över huvudtaget ska kunna fungera. Individualistiska strävanden är svårförenligt med bystrukturen, detta i synnerhet om resurserna är knappa. Efter ett par tillägg till Indiens författning 1992 har ansvaret för bland annat vattenresurserna decentraliserats ner till bynivå vilket ställer nygamla krav. Vatten har med sin fundamentala komplexitet en förmåga att lika enkelt förena som splittra en by. Kolunji har visat att det går att förändra en till synes hopplös situation. Lösningen på problemen har till stor del funnits på plats hela tiden. Genom exemplets makt har Kudumbam visat att traditionella lokalt anpassade odlingsoch vattenhushållningstekniker verkligen fungerar. Text och foto: Andreas Holmberg 17

18 eldorado för medvetna konsumenter Keystones gröna butiker är snart på allas läppar En av Svalornas äldsta partnerorganisationer i Indien är Keystone Foundation i Nilgirisbergen i Tamil Nadu. Säger man det namnet i Sverige är det nog knappt någon som nickar igenkännande. Keystone jobbar i tysthet och missionerar inte bland människor om sitt budskap. Ändå kommer folk miltals ifrån för att handla i deras gröna butiker. Samraj är en badaga-adivasi, det vill säga tillhör en av ursprungsbefolkningarna i Nilgirisbergen. Nu jobbar han på Keystone som koordinatör för organisationens företagsutveckling. Keystone är för uppbundet med arbete hos adivasis själva. Vi arbetar inte med uppsökande verksamhet eller information på heltid. För att nå allmänheten försöker vi länka samman viktiga aktörer såsom ursprungsbefolkningarna, Indiens motsvarighet till Skogsvårdsstyrelsen och marknaden. Vi får mycket respekt för detta arbete både från myndigheter och adivasis. Dessutom driver vi två Green Shops, som återförsäljer adivasis egna produkter. Massvis med människor kommer till dessa butiker, säger Samraj. Faktum är att Keystone genom att skickligt ha påverkat marknaden lyckats höja priset på ursprungsbefolkningarnas produkter, bland annat på organisk honung. Honungssamlare från bergen riskerar liv och lem för att samla honung från giftiga bins bon högt uppe längs klippstup. Sedan sätter de sig i vägrenen och bjuder ut denna exklusiva honung för småsummor till mellanhänder, som därefter säljer den vidare för ett mycket högre pris. Men Keystone började efterhand stödköpa denna honung till mer marknadsmässiga priser. På så vis fick adivasis mer skäliga inkomster. Deras honung nådde ut till fler människor och onödiga mellanhänder eliminerades. Vi är intresserade av konkurrens, menar Samraj. Stödhandeln är alltså inte en fråga om välgörenhet, utan snarare ett sätt att pressa upp priserna till den nivå där de marknadsmässigt ska ligga. Men det viktigaste är att informera adivasis om de korrekta priserna så att de inte blir lurade. I Keystones Green Shop i Kotagiri jobbar Suguna. Hon hade hört talas om Keystone genom sin farbror, och fått ett gott intryck av organisationen. Sedan sökte hon jobb i butiken. Det känns som om jag reser över hela jordklotet fastän jag sitter i butiken hela tiden. Folk talar tamil, hindi, engelska eller andra språk, och kommer från en massa olika länder, säger hon entusiastiskt om den brokiga kundtillströmningen till den gröna butiken. Det verkar alltså som om Keystone når ut på något sätt ändå. Helt enkelt genom principen om ringar som sprids på vattnet. Suguna berättar vidare: Två till tre personer kan komma till affären, sedan informerar de sina vänner när de kommer hem, vilka i sin tur informerar dem som de känner, och så vidare. Keystone har också en grön butik i den närbelägna orten Coonoor. Men trots förfrågningar från kunder har man ännu inte kunnat öppna någon affär i Nilgiris distriktshuvudstad Ooty eller i närbelägna miljonstaden Coimbatore. Anledningen är de höga lokalhyrorna. Men det är ett nöje att gå in i The Green Shop och beskåda alla varor som finns till försäljning. Honung från adivasi. Rökelse från holistiska ashramet Auroville utanför Pondicherry. Keramik från organisationen Khumbham som skolat om före detta prostituerade till krukmakare. Sammantaget en slags mission för rättvisa produkter, rättvisa priser, rättvis handel men utan avsiktligt missionerande. Text och foto: Joakim Lindberg Suguna bakom disken i The Green Shop, Kotagiri. 18

19 Försvara sig med pensel och staffli kultur värnas genom traditionellt måleri Där han sitter framför ritprogrammet på datorn, iklädd knallgul täckjacka med fejkad Ferrarilogo på, framstår han inte direkt som en förkämpe för ursprungsbefolkningars rättigheter. Men faktum är att Lakshmanan Balasubramanian eller Bala som han vanligen kallas kommer från kurumbastammen. Han målar händelser från sitt folks vardag på ett inkännande sätt. Bala är 28 år, kommer från byn Baviyur och jobbar som målare och dokumenterare av ursprungsbefolkningars kulturer hos Keystone Foundation. Keystone är en långvarig samarbetspartner till Svalorna, och nu stödjer de Balas och hans kollegors satsning på att hitta en marknad för sin konst. Pratim som är en av Keystones grundare hade kontakt med ett tyskt galleri. Vi lyckades få ett kontrakt med dem på 50 målningar. Försäljningen gav sammanlagt rupees, berättar Bala. Det är cirka svenska kronor, vilket är en mycket stor summa för de flesta i Indien. Galleriet heter Zum Klosterstift, ligger i Heiligengrabe och består förutom konsthallen av ett kulturarv med gamla byggnader, retreats med mera. Keystone har betalat omkostnader som t ex sändningen av målningarna med mera och drar av sina kostnader först efter att allt har blivit sålt. Mycket återstår sedan för Balas konstnärsgrupp. Bala är alltså inte ensam utan det rör sig om en hel grupp med begåvade konstnärer från adivasibyarna. Inte bara kurumbas är välkomna till Balas konstnärsgrupp utan även irulas, badagas och andra stambefolkningar kan gå med i Ajile Botto, som gruppen kommit att kalla sig. Ajile Botto är namnet på en mycket typisk tatuering som de äldre ute i byarna brukar bära. En annan av medlemmarna i gruppen heter Krishnan. Han fick för några år sedan ta emot ett pris ur den indiske presidentens hand i Chennai för sina vackra målningar av kurumbas vardagsliv i Nilgirisbergen. Just idag när jag träffar Bala är inte Krishnan här. Ajile Bottos medlemmar reser nämligen ofta runt på dokumenterings- och dekorationsuppdrag. Om det är fest eller möte på Keystone får Bala eller någon annan konstnär i uppdrag att utsmycka byggnaderna med sina målningar. Nyligen har Bala genom Keystones försorg gett ut en bok som heter Kurumba mattu och ungefär betyder kurumbamedicin. Den innehåller målningar av medicinalväxter och texter om varje växts användningsområde allt på kurumbas eget språk. Kunskapen om växterna har funnits hos ursprungsbefolkningen i åtskilliga generationer. Genom den tilltagande kontakten med yttervärlden riskerar den dock att gå förlorad. Konstnärsgruppen Ajile Botto utvecklas med stormsteg. Kontraktet med det tyska galleriet trädde i kraft först i år. Med målningarna når vi ut med vår kultur till omvärlden. Dessutom tjänar vi en hacka på det, menar Bala. Redan har gruppen alltså fått in stora inkomster från målningarna. Nästa steg kanske blir ett galleri i Sverige? Eller kontrakt med en affärskedja? Eller...? Bara fantasin sätter gränser. Text och foto: Joakim Lindberg Illustration: Lakshmanan Balasubramanian 19

20 Kampen mot räkodlingarna: Hopp och förtvivlan. Omöjligheter och kämparglöd. Det är tvära kast som präglar arbetet med att protestera mot räkodlingarna i Bangladesh. I mitt samarbete med organisationen Nijera Kori har jag fått lära mig att det är så här vardagen ser ut för dem som engagerar sig i kampen. Ett är säkert; det är järnviljor i omlopp. Det är bara att ta av sig hatten. Jätteräkornas snabbt växande popularitet i vår del av världen har frammanat en förändring av produktionen från småskaliga traditionella odlingar till en storskalig global industri. Eftersom industrin genererar stora exportinkomster anses den vara Vi gör det själva! gynnsam för länder som Bangladesh, och stöds därför av såväl regering som internationella långivare och biståndsorganisationer. Myntet har dock en annan sida. Den påvisar att vinsterna bara kommer vissa delar av samhället till gagn. Landets fattiga tillhör inte denna grupp. Samtidigt har industrin frammanat en utveckling som förvandlat de fattiga och jordlösa till en ytterst utsatt grupp i samhället. Miljöförstöring, försaltning av såväl mark som vattenresurser, tvångsförflyttningar och brott mot mänskliga rättigheter har blivit vanliga inslag i deras liv. Det är inte många som bryr sig om vilka rättigheter de har. Nijera Kori bryr sig, dock. Och försöker förändra. Organisationen har idag runt medlemmar, varav över hälften är kvinnor. Nijera Kori arbetar i sjutton av Bangladeshs drygt sextio distrikt. Kräver rättigheter Översatt till svenska betyder Nijera Kori vi gör det själva. Denna uppfattning är vad organisationen bygger sin verksamhet på. Förändring måste ske på medborgarnas eget initiativ. Den kan inte komma utifrån. Av denna anledning är aktiviteterna Nijera Kori bedriver utformade med fokus på social mobilisering, medvetandeträning, kapacitetsuppbyggnad och demokratifrågor. Fattiga och jordlösa människor får genom sitt deltagande i någon av Nijera Koris grupper utbildning i vilka Foto: Anna Axelsson 20

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18 HEMTRAKT HANDGJORD KOLLEKTION FRÅN IKEA I SAMARBETE MED SOCIALA ENTREPRENÖRER I INDIEN SÄLJSTART: 19 FEBRUARI 2016 HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8 OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12 HUR

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Tunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12

Tunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12 1 Tunadalskyrkan 130922 Den levande strömmen Hes 47: 1-12 Det hebreiska folket var i fångenskap i Babylon. Templet i Jerusalem, symbolen för Guds närvaro bland sitt folk hade förstörts till deras stora

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet:

Avkastning à la Hungerprojektet: Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Reserapport Uru-eu-wau-wau Teresa Soop, Miljöförbundet Jordens Vänner juli 2008

Reserapport Uru-eu-wau-wau Teresa Soop, Miljöförbundet Jordens Vänner juli 2008 Reserapport Uru-eu-wau-wau Teresa Soop, Miljöförbundet Jordens Vänner juli 2008 Det är alltid lika underbart att komma tillbaka till uru-eu-wau-waubyarna, med dessa människor som steg för steg närmar sig

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

STADIGT kollektion. ett samarbete mellan IKEA. och sociala entreprenörer i Indien

STADIGT kollektion. ett samarbete mellan IKEA. och sociala entreprenörer i Indien STADIGT kollektion ett samarbete mellan IKEA och sociala entreprenörer i Indien STADIGT stödjer social utveckling STADIGT är den tredje i raden av handgjorda kollektioner som är resultatet av ett unikt

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Alléskolans dagsverkeprojekt i Dharampur, Indien

Alléskolans dagsverkeprojekt i Dharampur, Indien Alléskolans dagsverkeprojekt i Dharampur, Indien TUFF Tyresö Freds- och Ulandsförening I mitten av 1990-talet började Alléskolans elever att göra s.k. dagsverkedagar. Pengarna som eleverna arbetade in

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga,

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Noll hunger och fattigdom

Noll hunger och fattigdom Noll hunger och fattigdom HUNGERPROJEKTET GHANA RAPPORT 2015 INLEDNING 2015 VAR ETT HISTORISKT ÅR. Ett år som många kommer att minnas för sina dystra rubriker. Över 60 miljoner människor befann sig på

Läs mer