Ett skepp kommer lastat...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett skepp kommer lastat..."

Transkript

1 6 0kt 2008 Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst Ett skepp kommer lastat......med uppsökare från Ko m m u n a l Sid Jeanette fick Sid 7 H e l t i d s l ö f t e n inget värt! Sid 3-5

2 OPINION Dags att damma av Strängs blandeko n o m i V ad i helvete har dom för sig inne i banken efter tre. Gör dom kanske nåt som allmänheten inte borde se. Sitter dom och stoppar pengar i sin egen portmonnä..? Det är nu drygt 40 år sedan Hasse&Tage skrev sin samtidssatiriska klassiker till revyn Lådan. Men visst är den i allra högsta grad aktuell också i dag. För vad är det egentligen de har för sig i den privata marknadsekonomins grundpelare, bankerna? Till och med de främsta marknads- och privatiseringsförespråkarna i vårt land, finansminister Borg och statsminister Reinfeldt, pratar nu om bankernas cyniska spel som gått ut på att i första hand berika sina ägare och sedan låta staten/skattebetalarna ta smällen. Vi minns bankkrisen i Sverige i början av 90-talet. Nu har den slagit till mångdubbelt kraftigare i USA och spridit sig över hela världen. Inte heller i Sverige kommer vi att gå skadelösa ur denna ännu oöverskådliga ekonomiska kris. LEDARE oktober 2008 I min förra ledare (Kommunal Väst nr 5) skrev jag om marknadsfundamentalisterna i vår alliansstyrda regering som till varje pris vill privatisera våra gemensamma tillgångar. Elförsörjning, sjukvård, äldreomsorg, skolor, kollektivtrafik Det som nu händer inom bankvärlden, och vad det drar med sig för allas vår ekonomi, borde väl stämma till lite eftertanke även hos de mest rabiata privatiseringsivrarna. Det är bara att hoppas att regeringen omsätter sin analys av den amerikanska bankkrisen till svenska förhållanden. Och då gäller det inte bara bankerna. För det är precis samma sak som händer och kommer att hända i kommuner, landsting och stat med alla privatiseringar. Ingen vill driva eller starta en friskola, ett privat vårdhem eller förskola utan att tjäna pengar. Detta är i och för sig inget fel. Men det blir fel när vinstintresset går ut över skolan, vården och barnomsorgen. Genom att plocka russinnen ur kakan är risken stor att friskolorna dränerar den offentliga skolan. Ingen friskola är intresserad av elever med problem, eller från områden med problem. Ingen är intresserad av att erbjuda privat sjukvård i glesbygd. Det privata barnsjukhus som startats i Stockholm och det som planeras i Göteborg vänder sig inte till lågavlönade föräldrar eller till svårt sjuka barn. Dessa grupper får den offentliga omsorgen och vården ta hand om. Och skulle det gå så illa att de privata skol- eller sjukvårdsföretagen får ekonomiska problem, då är det kommunerna, landstingen och staten, alltså vi skattebetalare, som får rycka in. Vi har huvudansvaret för skola, omsorg och sjukvård. Och vi har lönegarantin För att dra det till spets så kan ägarna dränera sina bolag på varenda krona och sedan bolla över ansvaret till samhället/skattebetalarna. Jag påstår inte att alla privata aktörer, långt därifrån, har för avsikt att bete sig så här. Men risken finns. Och det har hänt också i Sverige. Till exempel i början av 90-talet var den då nytillträdda borgerliga majoriteten i Malmö kommun så ivrig att privatisera inom förskolan att man gav större kommunala anslag till en handfull nystartade privata daghem än till de kommunala. Men det hann inte ens gå ett år innan det första privata daghemmet gick i konkurs med stora skulder. Snart följde ytterligare konkurser. Privatiseringsexperimentet kostade Malmös skattebetalare mångmiljonbelopp. För det var ju kommunen, med sitt huvudansvar för barnomsorgen som fick städa upp och dra igång verksamheten igen. Och staten fick vidkänna att stora skatteskulder aldrig betalades in och att lönegarantin betaldes ut till de anställda som inte fått sina löner. För att dra parallellen till krisen i bankerna och bolåneinstituten, det är inte ägarna som får ta smällen, Det är vi alla skattebetalare och alla bostadsrätts- och villaägare som nu får betala tals kronor mer per år i räntekostnader. Under och 70-talet, folkhemmets gyllene årtionden, pratade vi mycket om blandekonomi. Sverige var i många länder en förebild med stark ekonomisk tillväst med en stark stat som lät den privata ekonomin växa, men under kontrollerade former. Sedan blev det fult att prata blandekonomi och statlig inblandning. Marknaden var så mycket bättre på att klara ekonomin. Fick den bara verka fritt skulle alla få det bättre. Halleluja! Nu kan vi tydligt se hur det har gått! Ernst Wi g f o r s s, Gunnar Sträng och Tage Erlander hade kanske inte så fel I skrivande stund nås vi av den sorgliga nyheten att runt 4000 Volvoanställda nu riskerar att bli arbetslösa. Först och främst en katastrof för alla dem som mister jobbet, men också för hela Västsverige. Nu kan man bara hoppas på att Ford tar sitt ägaransvar och ser till att fallet blir så mjukt som möjligt, likaså att regeringen tar sitt ansvar både för de arbetslösa och hela regionen som kommer att drabbas hårt av neddragningen. Nu är det upp till Reinfeldt & Co att leva upp till sin självutnämnda roll som det nya arbetarpartiet! Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst Brutna löften om heltider Be t ydligt fler än hälften av Kommunal V ä s t s medlemmar tvingas arbeta deltid eller som timavlönade. Trots upprepade politiska löften från ansvariga kommunpolitiker händer i princip ingenting. I statistik som redovisas l ä n g re fram i tidningen kan du se hur utve c k- lingen har varit i samtliga våra kommuner från 2004 till och med Allra sämst är det i Munkedal där över 80 procent av kommunalarna arbetar deltid eller är timavlönade. Minst andel deltider finns i Göteborg. Läs hur det ser ut i din kommun och ställ de ansvariga politikerna till svars. Nu finner vi oss inte längre i tomma ord! Nålpengar till Vo l vo a r b e t a r e 1000-tals Volvoanställda kommer att mista sina jobb inom kort. Det är arbetare som under många slitit ihop till jättevinster för Volvo och Sverige. Nu ska de tvingas försöka leva på Littorins nålpengar. Otack är världens lön, eller snarare alliansregeringens taskiga a-kassa. K a n s ke ett fall för Thomas Bodström Moderata ungdomsförbundets ordförande Niklas Wykman har polisanmält socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros för förberedelse till grov stöld. Orsaken är att muf-basen befarar att socialdemokraterna ska höja skatterna om de återtar regeringsinnehavet Merarbete för en redan hårt ansträngd polismyndighet. Enligt obekräftade rykten har Östros redan anlitat advokat Thomas Bodström som sin försvarare! H Ö G E R h ö r n e t Apropå varsel, är det inte hög tid att varsla Fredrik Reinfeldt och hans regering? Redaktion och annonser: Vegagatan 27, Göteborg. Telefon: Fax: e-post: Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: STC, Vällingby Manusstopp nr 7: 21 november Utkommer: 2 december Carina Hult Stig Andersson Sölvi Brädefors Eddie Backman 2 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008

3 Om du blir sjuk... Vad händer när du blir sjuk? Vem betalar och hur mycket får du? Här är en kort sammanfattning av de nya reglerna för rätten till sjukpenning som gäller från den 1 juli 2008 samt de regler som gäller sedan tidigare. Under de första 90 dagarna som du är sjukskriven har du rätt till sjuklön och sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete. Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden. Dock måste det arbete du bedöms kunna klara av vara tillgängligt för att sjukpenningen ska dras in. De första 14 dagarna har du rätt till sjuklön från din arbetsgivare. Den första dagen i sjukperioden, karensdagen, får du ingen ersättning. Sjuklönen är 80 % av lönen dag Du ska själv anmäla till Försäkringskassan första dagen du blivit sjuk. Om du är sjuk och borta från ditt arbete mer än en vecka måste du ha ett läkarintyg för att arbetsgivare och Försäkringskassa ska kunna bedöma din rätt till sjuklön och sjukpenning. Om du är sjuk längre tid än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning. Från dag 15 är det Försäkringskassan som betalar sjukpenning vilken är 80 % av sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Innan ersättningen beräknas multipliceras SGI med 0,97, vilket betyder att din ersättning blir något lägre än 80 %. Du har också rätt till ersättning från a v t a l s g ruppsjukförsäkring (AGS). AGS gäller hos arbetsg i va re där det finns kollektivavtal och AGS-anmälan finns hos arbetsgivaren. Om du fortfarande inte kan arbeta på grund av din sjukdom efter 180 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om din arbetsförmåga kan tillvaratas utanför din arbetsgivares verksamhet. Om du klarar ett annat arbete har du inte rätt till sjukpenning. Detta gäller även om det arbete du bedöms kunna klara av inte är tillgängligt för dig. Din arbetsförmåga prövas dessutom mot arbeten i hela landet, vilket betyder att du kan erbjudas jobb var som helst i Sverige. Har du inte kunnat arbeta på ett år bedöms din arbetsförmåga alltid utan undantag mot hela den reguljära arbetsmarknaden. Om Försäkringskassan bedömer att du klarar ett annat arbete har du alltså inte rätt till sjukpenning, även om det är troligt att du kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare efter en viss tid. Det finns möjlighet att få förlängd sjukpenning med 75 % ersättning efter ett års sjukskrivning. Finns synnerliga skäl kan Försäkringskassan istället bevilja fort s a t t sjukpenning med 80 % ersättning, då krävs att arbetsförmågan är nedsatt på grund av en mycket allvarlig sjukdom. Om Försäkringskassan beslutar att dra in din sjukpenning så bör du vända dig till din sektion om du vill ompröva beslutet i domstol. Detta är viktigt att komma ihåg! Den tidsbegränsade sjukersättningen har upphört och efter den 1juli 2008 kan man enbart får sjukersättning om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid. Vill du veta mer kan du läsa på Carina Hult Dyster statistik FÖR HELT I D E R - löftena var inte mycket värda I samtliga kommuner inom Kommunal Västs område är en majoritet av Kommunals medlemmar deltids- eller timanställda förutom i Göteborg där majoriteten har heltidstjänster. Allra värst är det i Munkedal där 81 procent jobbar deltid eller är timanställda. Trots politiska löften och utfästelser från i stort sett samtliga kommuner om att minska deltider och timanställningar och erbjuda sina anställda heltidstjänster ser det lika dystert ut i dag som för fyra år sedan. Det finns dock undantag. I Göteborg var 50 procent av kommunalarna deltids- eller timanställda är motsvarande siffra 44 procent. Antalet heltider har ökat med och antalet deltids- och timanställda har minskat med 157. Utvecklingen under 2008 pekar på en fortsatt positiv utveckling. Ale och Härryda är ytterligare två kommuner där heltiderna ökat kraftig och deltiderna minskat. Sedan 2004 har Ale fått 100 nya heltider och samtidigt minskat deltider och timanställningar med 26. Sett i förhållande till det totala antalet anställda är det en ökning med 27 procent heltider. Fortfarande arbetar emellertid endast 47 procent av Kommunals medlemmar i Ale heltid. I Härryda har det blivit 91 nya heltider och 36 färre del- och timanställningar. Trots den positiva utvecklingen arbetar ändå bara 42 procent heltid. Men om utvecklingen går åt rätt håll i vissa kommuner så är det tvärtom i andra. I Munkedal som LO satsar på att hålla den populära hjälptelefonen för unga öppet året om. Mellan varje dag kan unga med frågor om jobbet och facket ringa och ett trettiotal samtal kommer varje dag. De flesta frågor gäller löner, uppsägningstider och arbetstider. Flest unga som ringer jobbar inom handeln, därefter restaurang och på tredje plats kommer vård och omsorg, berättar Stefan Gradin från LO. - Inom V å rd och omsorg är faktiskt arbetsmiljöfrågor vanliga, till exempel vad som gäller vid ensamarbete. Undrar man något ska man absolut ringa, det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite, säger Stefan Gr a- din. har minst andel heltider (19%) och störst andel deltids- och timanställningar (81%) har heltiderna minskat med en och deltiderna ökat 32 anställda. Också Öckerö, Tjörn och Sotenäs har minskat heltiderna och ökat deltider och timanställningar. Bottenlistan som nu toppas av Munkedal har i tre år dessförinnan toppats av grannkommunen Ta n u m. Visserligen ligger Tanum fortfarande tvåa på listan med sina 77 procent deltider och timanställningar. Men man har ändå sedan 2004 ökat antalet heltider med 27 och minskat deltiderna med 51 tjänster. En annan intressant jämförelse är det två grannkommunerna Orust och Tjörn. På Orust har heltiderna ökat med 37 och deltiderna minskat med 39. På T j ö r n har däremot heltiderna minskat med 11 och deltiderna ökat med 3. Stig A n d e r s s o n Reportaget fortsätter på nästa sida Hjälptelefonen för unga är nu öppen året runt...och här finns mer att hämta På Kommunal.ung finns information för dig under 30 år om facket, a-kassan och arbetslivet. Här finns ordlistan med förklaringar va d orden i arbetslivet betyder, tips om hur du diskuterar lön och goda råd vad du ska tänka på om du blir gravid. Här kan du också läsa mer om vad Kommunal tycker och vad du kan göra om du vill engagera dig. Kommunal Väst medlemstidning Oktober

4 Så många arbetar heltid/deltid i k Antal heltider/deltider november 2004 Antal heltider/deltider november 2007 Ale % Göteborg % Härryda % Kungälv % Lerum % Mölndal % Partille % Stenungsund % Tjörn % Öckerö % Lysekil % Munkedal % Orust % Sotenäs % Strömstad % Tanum % Uddevalla % % % % % % % % % % % % % % % % % % 4 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008 Heltid blir valfråga 2010 Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst Det finns väl inte ett enda politiskt parti i kommunerna som inte säger sig vilja arbeta för jämställdhet mellan könen, säger Anders Hagberg, ordförande i Kommunal Väst. -Och ändå accepterar man att den magnifika ojämlikhet, som de ofrivilliga deltiderna innebär, får fortsätta år efter år. För det är ju nästan uteslutande kvinnor som tvingas arbeta deltid. Anders Hagberg konstaterar att i stort sett samtliga kommuner har tydliga skrivningar i sina budgetar om att alla ska ges möjlighet till att arbeta heltid. -Hittills har jag trott på politikernas löften och deras förklaringar om att de inte fått tillräckligt gehör bland tjänstemännen ute i organisationen. Trots ambitionen att anställa heltider har de fortsatt anställa på deltid. -Men nu börjar jag undra om löftena om heltider i stor utsträckning inte är ren och skär populism. Det kan säkert vara så att tjänstemännen struntar i vad den politiska ledningen säger, men i så fall har politikerna nu haft gott om tid ställa krav på sina tjänstemän och se till att de följer fattade beslut. Men tyvärr verkar det helt saknas uppföljning när det gäller den här frågan. -Men visst går det att göra något, titta på Göteborg, Ale och Strömstad till exempel. -Det vi nu kan göra från Kommunal är att sätta ännu hårdare press på de politiskt ansvariga i kommunerna. Jag tror till exempel att den här frågan kan få stor betydelse i kommunvalen 2010.

5 i kommunern a Förändring ,0% -26-4,6% , ,6% 91 25,9% -36-5,6% 55 12,4% -14-1,5% 43 12,5% -16-2,9% ,9% 45 4,4% 83 23,2% ,38% 65 23,6% 36 9,1% -11-8,6% 3 0,8% 5 5,0% 1 0,3% 10 4,5% 31 6,4% -1-1,0% 32 8,0% 37 23,6% -39-7,6% -4-2,5% 42 13,8% 33 21,9% -20-7,0% 27 28,1% ,1% ,5% 55 3,9% S t r ö m s t a d s - m o d e l l e n gav resultat Roger Persson, ordförande Kommunal Strömstad Det är Strömstadsmodellen som vi har att tacka för den här u t vecklingen, säger Roger Pe r s- son, ordförande i Kommunal Strömstad. 33 nya heltider och 20 färre deltider och timavlönade under ett drygt år är stora siffror för en kommun av Strömstads storlek med totalt 500 anställda kommunalare. Strömstadsmodellen innebär att alla inom vård och omsorg får arbeta den sysselsättningsgrad de önskar. Detta gäller också vid utannonsering av nya tjänster. I många kommuner som erbjuder heltider förutsätter det att de anställda är beredda att arbeta på olika arbetsställen. -Det förbehållet fanns också hos oss, men det är i stort sett ingen som behövt göra detta. Det har gått att lösa på den egna arbetsplatsen, konstaterar Roger Olsson. En bidragande orsak till att man lyckats lösa deltidsproblematiken så bra i Strömstad är närheten till Norge. För att få behålla sin personal har kommunen mer eller mindre tvingats att förbättra villkoren för att de anställda inte ska välja att åka över gränsen där det erbjuds betydligt högre löner än i Sverige. Nya heltidsprojekt på gång i Härryda Marie-Louise Odbro, ordförande Kommunal Härryda Utvecklingen går åt rätt håll, men vi skulle önskat att det gick snabbare, säger Marie-Louise Od b ro, ordförande i Kommunal Härryda. En av orsakerna till den positiva utvecklingen i Härryda är det heltidsprojekt som genomfördes förra åre t vid äldreboendet Ek d a l a g å rden där samtliga anställda erbjöds heltid. -Nu håller vi på med samma sak inom städ och ytterligare ett projekt är på gång på Rådahemmet, berättar Marie Louise Odbro. Så visst är vi på rätt väg. - Vi upplever också att personalchefen och personalavdelningen ve rkligen arbetar seriöst med att få upp tjänstgöringsgraderna. Bara prat i Munke d a l Malin Servin, ordförande Kommunal Munkedal Det är bedrövligt att heltiderna minskar och deltider och timanställningar ökar, säger Malin Servin, ordförande i Kommunal Munkedal. -Våra politiker har i åratal sagt att man ska se till att fler får möjlighet att arbeta heltid, men ingenting händer. Det är bara prat, när det väl kommer till anställningar ute i verksamheterna blir det som vanligt deltider. -Våra politiker borde se och lära av grannkommunen Strömstad, där har man lyckats vända utvecklingen utan att sabotera ekonomin, vilket vi alltid får höra här i Munkedal när vi kräver heltidstjänster. 81 procent av kommunalarna i Munkedal arbetar deltid eller är timavlönade. Tittar man bara på de kvinnodominerade yrkena inom vård och omsorg blir siffran ännu högre. -Det är inte underligt att det är svårt behålla och nyanställa kompetent personal i Munkedal, när det ser ut så här, suckar Malin Servin. Avtal gav heltider i Ale Berti Andersson, ordförande Kommunal Ale 100 nya heltider och 26 färre deltider och timavlönade i Ale sedan Det ser ju bra ut, säger Bertil Andersson, ordförande i Kommunal Ale. Men vi håller just nu på och diskuterar med kommunen om att de måste skärpa sig och bättre leva upp till den överenskommelse vi har och som lett fram till den här utvecklingen. För ett par år träffade Kommunal i Ale ett avtal med kommunen för anställda inom vård och omsorg som gick ut på att alla skulle få arbeta den sysselsättningsgrad de önskade mot att man accepterade flexiblare arbetstider. - Vi har under senare tid kunnat konstatera att kommunen varit lite slappa när det gäller att leva upp till avtalet, bland annat har det annonserats ut en del tjänster på 50 och 75 procent, säger Bertil Andersson. Något som vi inte accepterar. -Jag tror dock att vi ska komma överens inom kort och att vi även under kommande år ska få en fortsatt positiv utveckling vad gäller ofrivilliga deltider och minskat antal timavlönade. Kommunal Väst medlemstidning Oktober

6 P ROT E S T M Ö T E mot sparbeting på Orust Dra tillbaks beslutet att slopa vikarier den första frånvarodagen eller gör en lista över vilken hjälp de äldre ska avstå ifrån. Det var åsikter som framfördes när Kommunal på Orust sammanförde äldreomsorgens personal med sina politiker angående ett aktuellt sparbeting. Sedan midsommar råder inköpsstopp och förbud att ta in vikarier den första frånva rodagen på kommunens äldreboende på Orust. Besluten är en del av ett åtgärdsprogram som antagits av Orust sociala omsorgsnämnd för att spara pengar. Totalt ska kommunen spara 8,8 miljoner varav den största delen ska tas inom äldreomsorgen. Förutom inköpsstopp och vikariestopp planeras också en nedläggning av en daglig verksamhet. Beslutet har lett till omfattande missnöje och protester bland Kommunals medlemmar inom äldreomsorgen. Därför tog Kommunal initiativ till ett öppet möte med sociala omsorgsnämndens politiker den 10 september. -Vi anser att politikerna ska stå till svars inför medlemmarna. Det här är ett dåligt beslut som innebär en bedrövlig arbetsmiljö för våra medlemmar. Politikerna ska förklara hur de ska jobba i denna situation, säger Karin Rundbom, ordförande för Kommunals sektion Oru s t. Ett femtiotal kommunalarbetare mötte centerpartiets Inga Göransson, ordförande för sociala omsorgsnämnden och socialdemokraten Gunilla Josefsson. Lena Danielsson, förvaltningschef och Karin Magnusson, verksamhetschef fanns också på plats för att ta del av de vårdanställdas beskrivning av vad besluten om vikarie- och inköpsstopp hittills lett till. Enligt personalen får inte de äldre idag sina behov tillgodosedda på grund av underbemanning på boendena. Det förekommer att avd e l- ningar på grund av flera sjuka eller tjänstlediga är en eller fler personer för få flera av veckans dagar och dus c h n i n g a r, aktiviteter och annan omsorg slopas. För personalen innebär det en starkt försämrad arbetsmiljö där stress, oro för att stanna hemma vid sjukdom och konflikter med anhöriga kring sämre omsorg är ett faktum. F ö rvåning uttrycktes också över att sparpaketen inte formulerats i dialog med de anställda och innehöll åtgärder som på lång sikt skapar nya kostnader, till exempel att stänga en daglig ve rksamhet vilket enligt flera av mötesdeltagarna skulle öka kostnaderna inom hemtjänsten. Att dra tillbaka beslutet om vikariestopp eller genom en tydlig prioritering av vilka insatser som kan släppas vid underbemanning var två önskemål som framfördes. Centerpartiets Inga Göransson sade sig ha förståelse för många av synpunkterna och berättade att nämnden försökte slåss för att få mer pengar till äldre. Men i dagsläget gick det inte att komma ifrån att budgeten måste vara i balans, sade nämndens ordförande. EXTRA Kommunstyrelsen på Orust har efter mötet föreslagit en skattehöjning 2009 på 50 öre för att både klara kommunens åtagande och en ekonomi i balans. En lättnad i äldreomsorgens sparbeting väntas bli en konsekvens. Beslut tas av fullmäktige i november. Karin Rundblom och Majvor Johansson, Kommunal sektion Orust, tar strid för medlemmarnas arbetsmiljö när äldreomsorgen ska spara genom nollvickning och nedläggning av en daglig verksamhet. -JAG HOPPAS ATT INGEN TROR att jag inte tar intryck, vi vill också göra bra saker för de äldre. Men de pengar vi har, dom har vi ett ansvar enligt lagen att ha i balans. Här uppstår konflikten. Socialdemokraten Gunilla Josefsson, som reserverade sig mot beslutet om sparpaketet i juni, var kritisk till alliansens äldrepolitik. -Sedan 1,5 år finns ingen styrning i den kommunala ekonomin och nu får äldreomsorgen betala priset. Det gör mig djupt upprörd och jag har försökt få en debatt om detta i fullmäktige. Hur kommer det sig att skolan som har 500 färre elever bara drar ned med 50 platser? Det är djupt orättvist. Det behövs en gemensam styrning i hela kommunen och ska det sparas så ska det vara rättvist. Gunilla Josefsson menade också att fördelningen av resurser i kommunen gynnar de traditionellt manliga nämnderna, som klarat sig lindrigt undan i besparingshänseende. Va rför underskottet överhuvudtaget hade uppstått va r också ett tema på mötet där förvaltningschefen menade att ett ökat antal äldre med behov av hemtjänst var en huvudförklaring. Men också alternativa förklaringar lyftes av mötet, till exempel kostnader för planeringssystemet Laps Care, chefsbyten och kostnader för färdigbehandlade äldre som inte kunnat erbjudas äldreboende. Karin Rundbom tyckte efter mötet att Inga Göransson(c) inte hade lyckats förklara för medlemmarna hur de skulle fullfölja sina uppdrag, men var nöjd med att mötet kom till stånd. Nu önskar vi en dialog med Inga Göransson. Kan vi riva upp detta dåliga beslut som ger våra medlemmar en bedrövlig arbetssituation? För undersköterskorna Camilla Hindström och Tina Karlsson var det positivt att få möta kommunens politiker. -Det är alltid bra att det kommer fram något nytt, till exempel vad som egentligen gäller som första dag. Men jag är inte nöjd, Inga Göransson brydde sig inte om vad vi sa. Men Gunilla är jättebra! De borde fördela besparingarna rättvist, säger Camilla Hindström. HON TYCKER ATT SATS N I N G E N på en ny högstadieskola i Henån är onödig och kan tänka sig att omf ö rdela resurserna därifrån. Skattehöjningar har hon också funderat på, men känner sig inte fullt insatt. Kollegan Tina Karlsson är upprörd över bristen på delaktighet. -De borde ha diskuterat med oss innan. Visst kan vi spara, men inte genom att vi får sådana här beslut i knäet. Vi har dessutom inte själva felat, men är de som måste spara och stå till svars gentemot anhöriga. Det här kommer att leda till sjukskrivningar för vi kommer få arbetsskador om vi måste gå kort och blir mer stressade. Det kommer att bli dyrare i längden. Det är dessutom tokigt att ta bort vår planeringsdag då vi ska diskutera hur vi ska nå våra mål. Där hade vi ju kunnat komma överens om hur vi ska spara? Sölvi Brädefors 6 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008

7 Facket hjälpte Je a n e t t e att få sina Det står en fin bukett blommor i höstens sprakande färger på skrivbordet hos Kerstin Billmark, ordförande i Kommunals sektion Centrum. Blommorna kommer från personliga assistenten Jeanette Silfverberg som nyligen kunde kvittera ut kronor minus skatt efter fackliga förhandlingar om utebliven övertidsersättning. - Tur att facket finns!, säger Jeanette. Det var så skönt att ha någon som stod på min sida och som gav stöd och trygghet när jag behövde det. Jeanette Silfverberg gillar verkligen sitt arbete som personlig assistent. Hon har arbetat inom vården i nio år, fast egentligen började hon arbeta redan som elvaåring då hennes mamma råkade ut för en olycka och det fanns tio syskon i familjen. Sedan dess vet Jeanette myc k- et om omvårdnad, empati och omsorg. Hon vet också att hon har ett viktigt jobb där hon kan tillföra någonting i människors liv. Hennes arbetsinsatser gör en krånglig tillvaro lättare att hantera. - Jag kan se till så att även människor med olika handikapp får ett dugligt liv och en fungerande vardag. Det är ett fint och bra arbete. För två år sedan flyttade Jeanette från Stockholm till Göteborg. Hon började då arbeta hos ett privat assistansföretag. Det har varit mycket att göra och lite personal. - Jag bryr mig mycket mina brukare och har absolut inte velat sätta dom i knipa, så när man ringt och bett mig jobba extra har jag alltid sagt ja. Det har inte funnits någon annan och jag vet ju att brukarna måste få hjälp. I det här yrket kan man inte vara egoistisk, utan måste först och främst tänka på dem som behöver oss. Mycket extraarbete innebär mycket övertid, men när lönebeskeden damp ned fanns ingen öve rtidsersättning. Je a- nette pratade då med sin chef som menade att han inte betalar ut övertidsersättning och att det inte finns några pengar. Chefen hänvisade också till en bonus på 500 kronor som betalts ut till personalen vid ett tidigare tillfälle och som han menade kunde kompensera övertiden. MEN JEANETTE ÄR EN TJEJ med ordning och reda, både i huvudet och bland sina papper. - Jag har sparat alla tidrapporter och lönespecifikationer ända sen mitt första arbete, så jag vet exakt hur myc k- et jag arbetat och hur mycket lön jag fått månad för månad. - Det var väldigt körigt förra hösten, fåtalig personal och många sjuka. Jag jobbade övertid så gott som varje månad, en månad var min arbetstid uppe i 267 timmar! Men chefen lyssnade inte på mina krav på övertidsersättning och jag fick inga pengar. Så Jeanette samlade ihop sina papper och i mars kontaktade hon facket, i detta fall Kerstin Bi l l m a rk på Ko m- munals sektion Centrum som organiserar majoriteten av personliga assistenter hos privata arbetsgivare. - Vi begärde överläggningar med chefen och då visade det sig dels att han hanterat övertidsersättningen fel, och dels att han använde fel anställningsbevis. Efter diskussioner nåddes en förlikning som innebar kronor brutto i retroaktiv övertidsersättning för Jeanette. Beloppet baserades på hennes tidrapporter och lönespecifikationer. Till slut fick Jeanette ut sin övertidsersättning, pengar som hon arbetat ihop och hade rätt till. Hon fick också en korrekt heltidstjänst och dessutom en utbildning i ledarskap, för chefen och hon står fortfarande på god fot med varandra. - Att jag fick ut mina pengar är Kerstin Billmarks förtjänst från början till slut, säger Jeanette Silfverberg, till höger på bilden, som förutom en god kram också gav Kerstin en fin höstbukett som tack för hjälpen. - Det är skönt att vi inte blivit ovänner eller så. Jag har alltid varit öppen, både mot brukarna och mot honom. Man måste ju kunna diskutera problem som uppstår. Jag är trygg i mig själv och vet att jag gör ett bra jobb. Dessutom har det anställts betydligt fler assistenter i företaget, så övertid lär inte bli aktuellt i fortsättningen. Men Jeanette hade ändå bestämt sig för att aldrig mer arbeta övertid. Det räcker nu. - Fast nu när jag bara jobbar normal heltid blir jag nästan stressad av att ha för lite att göra SLUTET GOTT, ALLTING GOTT. Jeanette menar att det är Kerstins förtjänst från början till slut. - Jag visste ju att jag hade rätt, men chefen ville inte lyssna. Därför kändes det så skönt att Kerstin lyssnade på mig och tog mig på allvar. Jag fick stöd och hjälp direkt. Och bara cirka en månad efter att jag kontaktat facket var alla pengar utbetalda. - Assistentärenden är ofta lite komplicerade, säger Ke r s t i n Billmark. Men tack vare att Jeanette hade så bra ordning på sina papper, var det enkelt att se vilka fel som blivit begångna. Man kan ju tycka att chefer ska känna till lagar och avtal, men så är inte alltid fallet. Därför kan man inte nog poängtera vikten av att alltid spara sina tidrapporter och lönespecifikationer. Ska vi kunna hjälpa till på bästa sätt måste vi ha så mycket dokumentation som möjligt. - Kom därför ihåg att alltid spara tidrapporter och lönebesked en vacker dag kanske du behöver dem! Carina Hult Kommunal Väst medlemstidning Oktober

8 Nattis försvinner när Stenungsund sparar det är för sent, menar många berörda. En namninsamling pågår nu som skall överlämnas till kommunfullmäktige den 26 oktober liksom en öppen fråga om de skiftarbetandes framtid. Be h ovet av barnomsorg på obekväma arbetstider ökar i 24-timmarssamhället menar protesterande föräldrar. Många pendlare använder sig också av möjligheten att kunna lämna barnen tidigt för att hinna till sina arbeten utanför Stenungsund. Enligt avgående chefen för Arbetsförmedlingen Tu re Karlsson finns en stor andel skiftarbetande i den petrokemiska industrin som utgör 20 procent av arbetskraften i kommunen vilken omfattar personer. Företag som Borealis, Axzo Nobel och Hydro behöver nyttja maskinparken dygnet runt och det innebär att också kringpersonal tvingas arbeta oregelbundet, menar Tu re Karlsson som tillägger att kommunens omsorg troligtvis också efterfrågar arbete på oregelbunden arbetstid. -Det här samhället ska bygga på att man hjälps åt. De funktionshindrade på vårt boende hade inte klarat sig utan oss. Vi klarar oss inte utan vårt dagis, säger Linda Johannesson (mitten) som tillsammans med arbetskamraterna Nina Jacobsson och Helen Karlsson vill stoppa nedläggningen av nattis i Stenungsund. I Stenungsund finns en enda förskoleavdelning med kvälls-, natt- och helgverksamhet. Nu hotas Fyren av nedläggning, trots att många skiftarbetande föräldrar och deras barn utnyttjar servicen. Samtidigt förbereds införande av vårdnadsbidrag. Stenungsunds enda kvälls-, helg- och nattöppna förs k o l e a vdelning Fy ren upphör den förste januari. Det beslöt kommunens bildningsutskott i slutet av augusti som ett led i en besparing på sammanlagt fyra miljoner kron o r, varav 1,2 miljoner på Fy ren. Bekräftas beslutet i budgeten för 2009 i kommunfullmäktige i november innebär det att Fyren, idag öppet dygnet runt, från och med januari kommer att ha öppettider mellan och Förutom 2,5 anställda berörs mellan barn. Så många utnyttjade Fyrens omsorg på kvällar, helger och nätter i oktober. Enligt rektor Lena Lindberg varierar dock behovet från månad till månad på avdelningen som är den enda jouröppna i kommunen. Habiliteringsarbetarna Linda Johannesson, Helen Karlsson och Nina Jacobsson är tre föräldrar som är upprörda över planerna på stängning. -VI VILL HA KVAR vårt dagis och möjligheten att få jobba. Jag älskar mitt jobb, det är det här jag vill jobba med. Skulle Fy ren stänga får man skola om sig, det finns ju ingen möjlighet att jobba kvar inom vården, säger Linda Johannesson. Hennes arbetstider ligger mellan och och omfattar både vardagar och helger. Att hon kan lämna och hämta sonen Leo, 3 år, före och efter arbetsdagens slut är en förutsättning för att kunna arbeta skift. Leos pappa har sonen varannan helg, den ene föräldern jobbar själv på schema i omsorgen och den andra bor i Lerum. Både hon och arbetskamraten Helen tycker att deras barn mår bäst av den barnomsorg som idag erbjuds av Fyren. Helens barn Emil och Alfred har sovit på Fyren när även nattarbete ingick i det ordinarie schemat på boendet. - Personalen är jätteduktig och min sambo och jag känner oss fullständigt trygga när våra barn är där. När Em i l och Alfred får reda på att de ska vara en helg på Fyren blir de glada, de har det jättemysigt där, säger Helen. Hennes sambo arbetar skift på petro k e m i f ö retaget Borealis. Far- och morföräldrar arbetar också skift. Fyren behövs när sambons och Helens schema krockar. Några chanser att bara arbeta dagtid på sitt boende finns va r- ken för Helen och Linda. Om kommunen vill ha personal som arbetar obekväm arbetstid behövs också barnomsorg dessa tider, tycker de. - Det här är ett kvinnoyrke och man vill ha utbildad personal. Ingen kommer vilja utbilda sig om det inte går att få barnomsorg om man skaffar barn. En av oss kommer att tvingas sluta arbeta och det blir jag eftersom min sambo tjänar mycket mer än jag. Samtidigt ska de införa ett vårdnadsbidrag som kostar närmare kronor. Ska vi kvinnor stanna hemma nu? Det är så det känns. Jag kan be om hjälp enstaka gånger men inte förlita mig på att våra föräldrar eller vänner kan hjälpa oss. Enligt min mening ska det finnas kommunal barnomsorg också på obekväma arbetstider, säger Helen. Beskedet om stängningen av Fyren kom via Stenungsundstidningen i början av hösten och då i lörd a g s- delen som kräver prenumeration. Di rekt information till berörda föräldrar kom först för några veckor sedan och - D E S S U TOM PÅGÅR ETT GENRAT I O N S S K I F T E o c h de man anställer idag är unga. Det kan till och med öka behovet av barnomsorg i kommunen, säger Ture Karlsson. Na t t i s har varit i faro zonen tidigare men räddats. Vi d beslutet i augusti re s e rverade sig socialdemokraterna mot beslutet. Men Erik Söderberg (fp), ordförande för Stenungsunds bildningsutskott, försvarar beslutet. Enligt lagen är kommunen inte skyldig att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid och de fyra miljoner som sparas på att bland annat Fyren stängs måste hämtas in för att nästa års budget ska gå ihop. -Vi måste följa lagen som säger att alla ska ha förskoleplats och det klarar vi. Men vi klarar inte detta. Det är naturligtvis inte ett roligt beslut och just nu händer ju mycket i finanskrisens spår så öppnar staten plånboken så kan vi visst ompröva frågan. Han delar inte heller bilden att Stenungsund i huvudsak är en stad med skiftarbete utan menar att bara en liten del av industrin kräver skifttjänstgöring. Om trots det problem uppstår för familjer och va rken mamma eller pappa kan passa barnen, finns ett handfull privata företag i Stenungsund som ordnar barnpassning, menar Erik Söderberg, som inte vill kalla verksamheten på Fy ren för förskoleve rksamhet eftersom ingen pedagogisk verksamhet bedrivs då. Att den budget som kommer att klubbas i St e n u n g s u n d i november också väntas innehålla ett vårdnadsbidrag tycker han inte ska kopplas till Fyren. -Det här är två olika saker. Vi är fyra partier i alliansen och det här var ett krav från Kristdemokraterna. Vi t ror att det kommer att förskjuta starten för barn att börja förskolan och då blir det krasst ekonomiskt en avlastning för barnsomsorgen, eftersom vårdnadsbidraget är b i l l i g a re än en dagisplats, säger Erik Söderberg som anger att kostnaden för vårdnadsbidraget beräknas ligga på mellan kronor. Habiliteringspersonalen Nina Jacobssons son Ma l c o l m är på Fyren tre kvällar i veckan. Pappan bor i Dalarna och Ninas mamma jobbar också skift inom vården. Ho n tycker att politikerna inte förstår den verklighet hon lever i och att den nya borgerliga alliansen bara verkar för att man ska klara sig själv. - Det här är en fråga som borde engagera fler. Hela samhället bygger på skiftarbete. Nu kör de borgerliga med skattesänkningar vi inte märker av samtidigt som de drar ner vårt dagis. Jag får gå hemma med bidrag efter första januari. Har de själva fallskärmar? Jag tycker att de som sitter och beslutar borde ta sitt ansvar. Sölvi Brädefors 8 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008

9 Kjell - en chef som v e r k l i g e n vet hur det är på golvet Resultatenhetschefen på äldreboendet Sekelbo i Kortedala tycker att han har bra samarbete med facket. Inte så konstigt kanske. Fram till i våras arbetade han som undersköterska och var arbetsplatsombud för Kommunal. - Jag har fått höra att man tycker det är bra med en chef som kommer från golvet och kan verksamheten, säger Kjell Eriksson. Har man arbetat 30 år inom vård och omsorg så kan man en hel del, men som chef är det mycket som man skall kunna och jag lär mig något nytt varje dag. F ö rutom 30 års samlad yrk e s e rf a renhet som vård a re och undersköterska så har Kjell Eriksson också drygt tre års u n i versitetsstudier bakom sig. I samhällskunskap och ekonomisk historia, men han tog aldrig någon examen för han råkade halka in i arbetet som vårdare på Fjällbo på ett sommarlov. - Det var en ren slump faktiskt, säger Kjell. Jag hade blivit lovad arbete på ett lager, men fick i sista minuten veta att det inte blev nåt. Hade även sökt på Fjällbo, så jag åkte dit istället och fick börja jobba samma dag. Kjell blev kvar som vårdare på Fjällbo, ett boende för ä l d re missbru k a re. Han gillade miljön och de ore g e l b u n d- na arbetstiderna. - Jag trivdes jättebra. Det var ett fritt jobb och trevliga arbetskamrater. I hemstaden Falköping hade Kjell arbetat inom metallindustrin. Han var politiskt och fackligt aktiv och 28 år gammal började han på Viskadalens folkhögskola. Efter två års utbildning blev han sugen på att läsa vidare och började plugga på Göteborgs universitet. Och sedan blev det som sagt Fjällbo fram till 1994 då han utbildade sig till undersköterska och fick jobb på Utbybergs äldreboende. - Det kändes bättre att arbeta som undersköterska, man fick helt andra arbetsuppgifter. I VÅRAS FICK KJELL FRÅGAN om han ville bli resultatenhetschef på Sekelbo, ett äldreboende han aldrig t i d i g a re arbetat på. Han har tidigare, förutom Ut by b e r g, också under åtta månader arbetat som samordnare på Kvibergs äldreboende, så nu har han arbetat på alla de tre äldreboenden i Kortedala. - Jag funderade en natt innan jag tackade ja till jobbet. Hade jag inte hoppat på det, så hade jag nog undrat hur det hade varit 14 dagar fick han gå bredvid dåvarande chefen, men sedan har han stått på egna ben. Och det har fungerat bra. Annars har det tidigare varit en del turbulens på Sekelbo med täta chefsbyten och Lex Sarah-anmälningar. - Det var under en period när man också hade korttidsboende på Sekelbo och det fungerade inte så bra. Nu har vi ett renodlat äldreboende för somatiskt sjuka och ett demensboende. Det är bättre. Kjell är chef för äldreboendet och ansvarar för 40 medarbetare och 40 boende. Klockan 6.30 är han på jobbet varje morgon för han vill hinna träffa nattpersonalen innan de går av skiftet. Av egen erfarenhet vet han v ä rdet av en tillgänglig chef. För övrig personal finns han under dagen på tredje våningen i huset om det skulle vara problem. - Nu har jag jobbat här i ett halvt år och inser ju att chefer faktiskt har en hel del att göra mer än att vara på möten och dricka kaffe! Det finns en oerhörd kunskap bland chefer vilket är tur för mig som behöver fråga och få råd, en kunskapsbank som jag är tacksam för. När det gäller utvecklingen av äldreboendet säger Kjell - Det går att skapa bra, väl fungerande äldreboenden, men man måste ha tålamod och alla måste dra åt samma håll, säger Kjell Eriksson, undersköterskan som blivit chef på Sekelbo i Kortedala. att det gäller att få med alla, annars blir det som att försöka köra en oljetanker utan roder. - Jag tycker att dagens äldreboende fungerar bra för det mesta. Man måste komma ihåg att människor numera bor hemma längre än förr, vilket betyder att de är lite äldre och lite skröpligare när de kommer till oss. Ma n har inte längre kvar samma förmågor och intressen som tidigare. Då blir det svårare att hitta på lämpliga aktivit e t e r. Ibland kan det räcka med att sitta tillsammans och titta i ett fotoalbum. KJELL MENAR ATT MYCKET HANDLAR OM a t t få in bra rutiner, då får man tid över för att vara mer med de boende. Kanske gå en promenad, spela kort eller sitta och läsa. Aktiviteter behöver inte bara ske i gru p p, även om man också kan schemalägga aktiviteter vilket man försöker göra på Sekelbo. - Utbildning är också bra, säger Kjell som själv går ledarskapsutbildning utspridd på enskilda tillfällen under ett år. - Alla kan fastna i gamla hjulspår, därför är det bra för oss att till exempel göra studiebesök på andra äldreboenden eller att ta hit folk utifrån som pratar om relationer och bemötande eller kan uppgradera de medicinska kunskaperna. Det är saker jag planerar för framtiden. Liksom att vi ska lägga mer krut på nutritionen, utöka måltidstillfällena, hålla koll på vem som tappar i vikt, kanske väga lite oftare och till exempel ge mjölk eller nyponsoppa istället för vatten till medicinen. Likaså kanske vi skulle servera lagad mat varje kväll istället för smörgås, lite matos stimulerar aptiten. Och säkert kan någon av de boende hjälpa till med att vispa ägg eller diska för hand. Det gäller ju att ta tillvara det friska hos våra äldre. Allt detta ligger inom möjligheternas ram. Kjell Eriksson trivs bra även i sin nya roll som chef. Han säger att han inte är rädd för att tala klarspråk med sina medarbetare. - Ibland träffar jag personal som har en negativ attityd till jobbet och sina kollegor. Jag tycker inte att vi har några dåliga arbetsplatser, själv har jag alltid trivts på mina arbetsplatser. Sedan kan det finnas dagar som man tycker är mindre bra och man väljer inte sina arbetskamrater, men i grunden måste man vara professionell i sin yrkesutövning, hålla en positiv attityd. Är det så att man går och vantrivs så får man helt enkelt byta jobb. Varje människa måste ta tag i sin egen livssituation och välja vilket förhållningssätt man skall ha till livet. Det är inte chefens uppgift. Och jobbar man som anställd i en kommunal verksamhet kan man inte själv välja sina arbetskamrater. Vill man göra det får man starta eget och handplocka sina arbetskamrater. Jag anser att personalen ska vara så pass proffsig att den kan hantera det sociala samspelet. Kjell säger att det är viktigt att lyssna på människor och låta dem tala till punkt. - Jag låter folk prata färdigt, det tror jag det finns ett behov av. Ibland kan man lösa problem bara genom ett samtal. - Sen tror jag det är viktigt att man som chef i möjligaste mån är hygglig och inte gömmer sig bakom stela byråkratiska re g l e r. Kan man hjälpa till att fixa saker, som exempel ledigheter, så ska man göra det. Man ska också vara artig och trevlig mot alla, det handlar ju om ren hyfs. Och så ska man förstås uppmuntra och stötta sina medarbetare, det är självklart. - Det går att skapa bra, väl fungerande äldreboenden, men det tar tid att genomföra. Man måste ha tålamod och alla måste dra åt samma håll. Carina Hult Kommunal Väst medlemstidning Oktober

10 J O H A N NA & J O NA S Två dagar i veckan hjälper Johanna Nydelius, regionalt skyddsombud, anställda på golfbanor, stall, kyrkor och jordbruk med sitt arbetsmiljöarbete. -Det är lätt att glömma bort de små privata arbetsgivarna. Många blir lyckliga när vi kommer och jag har bara mött två arbetsgivare som inte gillat mina besök. Där blev det bra också till slut. Stora Höga ridklubb ligger i Spekeröd i Kungälv. Fem anställda ridledare och ridinstruktörer bedriver kurser och tävlingsve rksamhet inom ramen för Svenska Riksidrottsförbundet. Ridklubben drivs som en ideell förening och frivilliga insatser bär upp stora delar av verksamheten. En fredag i augusti parkerar en vit Skoda vid stallet. Johanna Nydelius, regionalt skyddsombud från Kommunal, knackar på och välkomnas av Hanna Svensson, ridledare och katten Mjau. En arbetskamrat är hemma för vård av sjukt barn, två andra börjar senare. Över en kopp kaffe berättar Hanna om sin arbetsplats för Johanna, som är här för första gången Sedan går de en snabb runda genom träningshall, stall och andra utrymmen. Ventilationen, ljus, förbandslådor, maskiner, bekämpningsmedel och tunga lyft diskuteras. Därefter skriver Johanna ner en kort redovisning och ett nytt datum bestäms för en träff där en riktig skyddsrond ska göras. En handskakning, sedan fortsätter Hanna med dagens sysslor. På jordbruk, golfklubbar, i kyrkan och på ridklubben arbetar många anställda under andra villkor än i kommuner och landsting. Hanna Svensson, ridledare, har en förening som arbetsgivare och arbetar tillsammans med ideellt arbetande föreningsmedlemmar. Johanna Nydelius, regionalt skyddsombud, stöttar med sina kunskaper i arbetsmiljöfrågor. 10 Kommunal Väst medlemstidning Oktober JAG TYCKER DET ÄR BRA med ett sådant här besök, bra att någon kommer med nya ögon. Man blir lätt hemmablind, säger Hanna. Från och med nu har hon och hennes arbetskamrater ett skyd d s- ombud på sin arbetsplats. Målet är att Johanna ska hjälpa till med arbetsmiljöfrågor, både fysiska och psykosociala, genom k a rt l ä g g n i n g a r, riskbedömningar och handlingsplaner. Så småningom kan någon av de anställda därefter ta över rollen som skyddsombud. -Det är det ultimata, då har jag lyckats få dem att inse vikten av att jobba med dessa frågor. Vi gör så att fackföreningen får ett ansikte och medlemmar får en fysisk kontakt. Det är guld värt. Två dagar i veckan besöker hon arbetsplatser inom branscherna häst, jordbruk, golf och kyrkan, från Strömstad i norr till H ä r ryda i söder. Br a n s c h a n s va ret delar hon med två andra komm u n a l a re. Att samma skyddsombud återkommer är viktigt för arbetsgivaren och för den relation som byggs med de anställda, berättar Johanna. Till vardags arbetar hon på ett gruppboende på Hönö. Tio års erfarenhet av fackligt arbete och stor vana att möta människor, gör att hon trivs i sin roll som regionalt skyddsombud. Att ge stöd till små, ofta privata, arbetsplatser är ett fackligt uppdrag hon gärna har och som fler som brinner för fackliga frågor skulle kunna prova på. -De vanligaste problemen jag möter är kommunikationssvårigheter. Men också att alla vill att det skall bli bra men ingen har verktyg för att det skall kunna genomföras. Där har vi en viktig roll genom att kunna vara behjälpliga i hur olika ve rktyg kan användas. Det är inte att förglömma att vi är varandras arbetsmiljö. Ett nytt verktyg för samtal kring psykosociala frågor är en av höstens nyheter som Johanna hoppas mycket på. Delaktighet och trivsel är tillsammans med god ekonomi viktiga förutsättningar för det goda arbetet och förebyggande arbetsmiljöarbete. -Här på Stora Höga ridklubb är de anställda med på styrelsemötena. Det är bra. Att kunna vara delaktig, till exempel vid en ombyggnad och kunna säga såhär vill vi ha det, detta är vår arbetsplats är viktigt. Sölvi Brädefors

11 - regionala skyddsombud med rätt att göra nedslag Att bli profet på den egna arbetsplatsen kan vara svårt. Därför finns stöd att få för de arbetstagare eller det skyddsombud som jobbar på en mindre arbetsplats som saknar skyddskommitté. Kommunal Västs 18 regionala skyddsombud är experter på arbetsmiljö med rätt att komma även på oväntat besök. Att få gehör för arbetsmiljöfrågor på en mindre arbetsplats kan vara svårt för en ensam arbetstagare eller ett skyddsombud. Också för en chef kan det vara svårt att ha kunskap om lagar, re g l e r, förhållningssätt, skyddsutrustning, hur du bäst introducerar en anställd eller hur ett personalutrymme bör se ut. Många är osäkra på hur man bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. På arbetsplatser med mer än femtio anställda ska enligt lag arbetsmiljöarbetet säkras genom en skyddskommitté. På mindre arbetsplatser saknas ofta detta. Då kan dålig arbetsmiljö på sikt växa till ett problem för både anställda och chef. DÄRFÖR FINNS regionala skyddsombud (RSO). En person med det uppdraget kan enligt arbetsmiljölagen utses på arbetsplatser som saknar skyd d s k o m- mitté och där den fackliga organisationen har minst en medlem. Ett regionalt skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och vakar över att arbetsmiljöförhållandena är bra och att arbetsgivaren bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Ko m- munal Väst har utsett RSO på cirka 1000 arbetsplatser inom branscher som golf, hästsport, ambulans, soteri, förskola, personlig assistans, kyrk o r, folkhögskol o r, hemservice och ideella före n i n g a r. Den stora majoriteten är privata arbetsgivare. Jonas Ljungberg är anställd på heltid som regionalt skyddsombud och samordnar avdelning Västs arbete med RSO. -Alla arbetsgiva re vill ha en ve rksamhet som ger bra resultat. En förutsättning för detta är att de anställda mår bra. Sjukfrånvaro och ohälsa kostar arbetsgivaren pengar. Och en arbetsgivare som vill ha gott anseende i branschen och vara attraktiv för den bästa arbetskraften behöver ta arbetsmiljön på allva r, säger Jonas Ljungberg som är övertygad om att regionala skyddsombud före bygger sjukskrivningar, ohälsa och arbetsskador. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöve rkets före s k r i f- ter styr de regionala skyddsombuden ve rksamhet. Me n att kasta lagen i huvudet på chefer är inte rätt strategi, menar Jonas. I ställer bör RSO vara intresserad av ve rksamheten som bedrivs och försöka stimulera arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen samt vinna förtroende hos både arbetstagare och arbetsgivare. När RSO kommer på besök träffar de arbetsgivare och de anställda och försöker stötta ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vanliga arbetsuppgifter är att m e d ve rka i kartläggning av arbetsmiljön, riskbedömning, upprätta av handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön, utreda inträffade tillbud och arbetsskador, medverka att lösa enskilda arbetsmiljöproblem. Bemötandet är i regel bra när arbetsgivaren förstår att de regionala skyddsombuden inte är mynd i g h e t s k o n t ro l l a n t e r, berättar Jonas. Ibland måste dock de regionala skyddsombuden bli mer formella och k r ä va åtgärder av arbetsgiva ren eller begära arbetsmiljöverkets ingripande. VÄL UTE PÅ BESÖK på arbetsplatser får de regionala skyddsombuden ofta frågor utanför arbetsmiljöområdet, till exempel om medlemskap i facket, koll e k t i vavtal, anställningsskydd, löner och försäkringar. -Det skulle inte fungera om vi sa att det där är inte vårt bord. Medlemmarna möter hela Kommunal när vi kommer ut, så det gäller att ha en bred facklig kunskap. Om vi inte själv har svaren ska vi kunna hänvisa medlemmen vidare eller be att få återkomma. Sölvi Brädefors Tio års erfarenhet av fackligt arbete och stor vana att möta människor, gör att undersköterskan Johanna trivs i sin roll som regionalt skyddsombud. Jonas Ljungberg är anställd som regionalt skyddsombud på Kommunal Väst. -Det är jättekul. Det som är roligt är att man verkligen kan tillföra något. I regel vill ju arbetsgivare att de anställda trivs, säger Jonas Ljungberg. Kommunal Väst medlemstidning Oktober

12 Guldkant för seniorer - mottot för Florence - För att orka bli gammal måste det finnas kvar ljuspunkter i livet. Kanske ett ställe man kan gå till, träffa glada människor och få göra saker man är intresserad av. Lyssna på jazz och ta något gott att dricka. Eller klä upp sig och äta gott tillsammans med andra. Inte bara spela bingo och kasta boll. Florence Spång är ny aktivitetssamordnare i Högsbo och hennes mål är att kunna erbjuda en guldkant i tillvaron åt stadsdelens seniorer. Efter mer än 40 års arbete inom äldreomsorgen vet undersköterskan Florence Spång det mesta om äldres ensamhet. Hon har alltför många gånger upplevt hur gamla människor sitter isolerade i sina hem och väntar på ingenting. - Egentligen borde man hellre förbereda sin ålderdom än sin begravning, säger Fl o rence. Kanske skriva ned saker man gillar att göra, vilken musik man vill höra, vad man vill äta och dricka, hur man vill ha håret, när man vill gå upp på morgonen och liknande. Och när man inte kan själv får andra hjälpa till och då är det bra för dem att veta hur du vill ha ditt liv. Det gäller ju att försöka få ett så gott liv som möjligt så länge man lever. - Det är också viktigt att gamla människor blir sedda och respekterade. Vill man inte spela bingo ska man slippa och vill man äta praliner före maten så ska det vara OK. I nästan ett halvt sekel har Florence arbetat med äldre m ä n n i s k o r, huvudsakligen i stadsdelen Högsbo. Hon började som vårdbiträde, utbildade sig till undersköterska och de senaste åtta åren har hon varit gruppchef inom hemtjänsten. Under åren har hon försökt höja livskvalitén för de äldre hon arbetat med tagit med hembakade kakor, ordnat räkfrossor, dukat fint med servetter och stearinljus på bordet. Hon har också under flera år, helt ideellt och på sin fritid, ordnat fikaträffar för äldre i hemtjänstens lokal på Marklandsgatan. Träffarna kallades lämpligt nog Gu l d k a n t e n. För det är just det Fl o- rence i många år kämpat för, att kunna sätta en guldkant på äldres liv. Hon menar att det inte behöver vara så komplicerat. Det räcker med att tänka på hur man själv skulle vilja ha det när man blir gammal. Alltid sitta ensam eller träffa andra ibland? Äta uppvärmd mikromat eller välkomponerade måltider, kanske med ett gott glas vin till? 1 2 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008 Så när hon i våras blev tillfrågad om hon ville satsa på den nya tjänsten som aktivitetssamordnare blev inte betänketiden särskilt lång. - Det är just ett sånt här jobb, med möjligheter att utveckla olika verksamheter för äldre, som jag längtat efter, säger Florence. Och efter alla år som jag arbetat i Högsbo har jag ett brett kontaktnät från stadsdelschefen till de enskilda pensionärerna. Att känna många människor är en stor fördel i detta arbete. - Hej min käre Persson, vad vill du idag? Ett brett kontaktnät är värdefullt i Florence arbete. Hon känner de flesta inom äldreomsorgen i Högsbo och telefonen går varm. Många pensionärer ringer henne för att småprata och höra om det händer nåt kul. MEN FÖRÄNDRINGAR KOMMER INTE av sig själv. Nu väntar ett hårt arbete med att plantera nya idéer både hos personal och brukare. Efter bara tre veckor på den nya tjänsten är Florence i full gång med att åka runt på träffpunkter och bland hemtjänstlag i stadsdelen. De l s för att berätta om sina idéer, men också för att lyssna på åsikter och tankar hos personal och äldre. Mellan 600 och 700 pensionärer som har hemtjänst kommer att kunna ta del av Florence insatser. I Florence Spångs arbete som aktivitetssamordnare ingår att informera och entusiasmera både brukare och medarbetare om kommande aktiviteter. Här på Gerdas Gård i Högsbo tar man en paus i bingon för att lyssna på vad hon kan erbjuda. - Målet med min ve rksamhet är att skapa föru t s ä t t n i n g för de äldre i Högsbo som bor kvar hemma att kunna vara aktiva, äta bra och utöva fysiska aktiviteter. Ge dem möjligheter till en bra ålderdom helt enkelt. För att nå dit planerar Florence bland annat att starta café för äldre samt utöka och utveckla träffpunkternas matserve r i n g a r. Det ska vara en trevlig miljö, fin dukning, god mat och möjligheter till ett glas vin eller öl. Hon tänker sig också att till exempel ordna modevisn i n g a r, där pensionärerna själva är mannekänger och blir omgjorda av proffs, pubaftnar med olika slags musik, Taube-kvällar, grillkvällar i trädgården, matlag ja allt som seniorer kan tänkas vara intresserade av. - Det viktigaste är att man kommer hemifrån en stund, träffar andra och får prata och skratta, säger Florence. Då blir inte veckan så lång. Har man varit ute på nåt skoj är det skönt att komma hem igen, särskilt om man vet att det roliga kommer tillbaks nästa vecka. Florence har redan fixat lokal för ett nytt seniorcafé, hon har etablerat kontakt med en klädaffär som ställer upp på mannekänguppvisningarna och hon har trådar ute bland olika musikanter. Hon har också haft många möten med aktivitetssamord n a re i andra stadsdelar, gjort studiebesök och samlat på sig goda idéer. Hon vet att det går att förändra tillvaron för äldre. - Min uppgift är att dra igång de olika verksamheterna och få pensionärerna intresserade. Det är också viktigt att få med medarbetarna på tåget. DE NYA TANKARNA om aktiviteter för äldre har inte bara applåderats av personalen i stadsdelen. Det här går inte! och Hur ska vi hinna? har varit några reaktioner. - Efter att ha varit gruppchef i åtta år förstår jag varför personalen kan tänka så, men jag tycker inte om det. Det gäller att ta tag i dem som är positiva och låta bro m- sarna fundera i fred. De brukar hoppa på tåget förr eller senare när de ser att det fungerar. - Min åsikt är att har vi påbörjat detta arbete med att utveckla äldres aktiviteter, så får vi också se till att det finns tid. Och människor som trivs med livet kanske inte behöver så mycket vård. Har hjärnan roligt så hänger kroppen med längre. Samtidigt måste ju personalen få tid att hinna med sina uppgifter. Vilket innebär att Florence bland annat kommer att b e h ö va resonera med stadsdelens biståndsbedömare. Ti d för promenad kan kanske bli tid för cafébesök. - En idé är att jag samarbetar med biståndsbedömarna för att presentera vår verksamhet. Det är bra att ta tag i människor innan de hunnit isolera sig och gå in i ensamheten. - Yttersta målet är att få igång en verksamhet dit äldre människor kan gå varje dag. Inleda dagen med frukost och sedan kanske stanna kvar till lunchen. Det ska finnas program varje dag, men ingen är tvungen att delta. En del vill hellre sitta och lyssna och filosofera. Det måste man respektera. - Jag vet ju att jag själv, förhoppningsvis, kommer att bli gammal, säger Florence Spång. Och när jag blir det så önskar jag att det finns människor som ser till att jag får komma ut, träffa andra, äta gott och må gott. Och att man ser till det friska istället för det sjuka. Att höja livskvalitén och stimulera hjärnan är lika viktigt som att vårda kroppen. - Jag ser mitt arbete nu som att jag jobbar för min egen ålderdom. När vi 40-talister behöver omsorg kommer vi att kräva mer och annat än vad som erbjuds idag. Därför är det hög tid att börja förändra. Carina Hult

13 - Det gäller att försöka njuta av livet så länge man lever, säger Florence Spång som arbetar för att höja livskvalitén för äldre människor som har hemtjänst i Högsbo. Nu drar S i v ur sladden! Efter nästan fyrtio års tjänst i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården har Kommunals sektionsordförande Siv Olsson gått i pension. Ödmjukhet, sorteringsförmåga och fantasi har varit viktigt i det fackliga arbetet men nu ska Siv dra ur telefonsladden, stänga av väckarklockan och åka ut och resa med sin Rolf. Siv Olsson och efterträdaren Helena Scherlin, tidigare vice ordförande i sektion Torslanda/Biskopsgården. -Jag önskar henne all lycka i världen och jag tror att hon kommer att klara av detta med bravur! På dagen 39 år efter att hon blev medlem i Kommunal gick Siv Olsson, barnskötaren som blev heltidsanställd fackligt förtroendevald, i pension den 1 oktober. Hon lämnade samtidigt o rdförandeskapet för sektion To r s l a n d a / Bi s k o p s g å rden som hon haft sedan Vid avtackningen i sitt stadsdelsbibliotek hyllades Siv för gott samarbete och kamratskap av fackliga kamrater och anställda i stadsdelen. -Jag har insett att det är min tur. Nu får de unga ta över, sa en rörd Siv Olsson. Y rkesbanan inleddes som dagbarnvård a re i Bi s k o p s g å rden Då betaldes hon till hälften av föräldrarna och till hälften av kommunen. Då betraktades dagbarnvårdare inte som riktiga arbetare och Siv och hennes kamrater hade ingen aning om sina rättigheter. På ett fackligtv möte (!) hade de dock uppmanats vara tysta och glada för att de hade ett jobb. När 350 dagb a r n v å rd a re ett år, efter en medlemsutbildning, äntrade årsmöteslokalen och röstade fram en ny ledning i den dåvarande sektionen för barnskötare/dagbarnvårdare, var Sivs första fackliga seger vunnen. Se n a re fick 3000 dagbarnvård a re en egen sektion, där Siv med tiden blev ordförande. När stadsdelsnämnderna i Göteborg bildades 1990 fick hon återvända hem till Biskopsgården, hemmahamnen, där hon blev ordförande för sektion 19. -Jag älskar min stadsdel. Det bästa är naturen och det mångk u l t u rella klimatet. Visst kan det bli irriterat i tvättstugorna men det löser man med information. Men gör entrén till stadsdelen mer välkomnande, där ligger för mycket skräp idag! Hon är en av de få kommunalarna som gillar Janne Josefsson, säger hon skrattande. Hon tänker på hans program om klasskillnaderna mellan Biskopsgården och Askim. Handlingskraften har alltid varit en styrka. När hennes medlemmar skulle handleda arbetslösa som anställts på så kallad vesstid på 90-talet, visade det sig att de hade lägre löner än många av dem de skulle handleda. Siv sa stopp och lyckades förhandla upp lägstalönerna i stadsdelen till kronor i slutet av nittiotalet, ett viktig steg för de lägst avlönade som påverkade lönerna i hela Göteborg så småningom. Efter en hjärtinfarkt på sittande samverkansmöte för ett antal år sedan har Siv varit sjukpensionär på halvtid. Nu ska hon helt ägna sig åt att njuta av naturen på sommarstället i Kungshamn, sina barnbarn och att resa med sin man. Hon älskar storstäder som Barcelona och har en dröm om att se julskyltningen i New York. Och som sitt finaste minne vårdar hon det förtroende hon fått av medlemmarna och samarbetet med flickorna på sektionen med vilka hon gjort mycket roligt både i jobbet och på fritiden. -Det roligaste har varit att jag fått förtroendet av våra medlemmar att föra deras talan. Jag inbillar mig att hade jag inte gjort ett bra jobb, hade jag inte fått det förtroendet. Det är mer än hedrande, det är fantastiskt. Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning Oktober

14 Omorganisation väcker ILSKA I KO RT E DA L A Ett förslag till ny organisation inom äldreomsorgen i Kortedala har väckt stor ilska bland många anställda. Nu backar stadsdelsförvaltningen från de delar som väckt mest kritik, att alla ska lämna in intresseanmälningar för tjänster i den nya organisationen. Sju hemtjänstgrupper blir tre och samordnas geografiskt med var sitt äldreboende för att förbättra samarbetet inom äldreomsorgen och spara 13 miljoner. Det är i korthet ett beslut i Kortedalas stadsdelsnämnd som nu debatteras hett på arbetsplatserna. Efter en månads samve rkan står parterna långt från varandra och kritiken från Kommunal och andra fackförbund har varit hård för bristande samverkan. Carina Dahlström, Kommunal, företräder runt 400 berörda undersköterskor och vårdbiträden. -VI SKA SAMVERKA om en omorganisation vars föru t- sättningarna vi inte känner till. Vi är oroliga för att det blir färre anställda och vi ifrågasätter sättet som detta skötts på. Enligt samverkansavtalet mellan Göteborgs stad och de fackliga organisationerna ska stora förändringar utformas i dialog med anställda. En sådan dialog har inletts efter krav från de fackliga organisationerna och har pågått i en månad. Men de anställda och Kommunal har varit mycket kritiska till delar av förslaget, framförallt att all personal ska lämna in intresseanmälningar till placering i den nya organisationen. Att dagens arbetslag skulle splittras har skapat stor oro. Därför backade äldreomsorgens ledning den 10 september från förslaget. Det blir frivilligt att anmäla intresse för arbete på annan enhet och uppstår övertalighet kommer turordningsreglerna att gälla. -Vi tog beslutet eftersom det var en sådan oro och det kändes onödigt. Vi såg detta som en positiv möjlighet, när de nya lokalernas placering leder till att vissa gator delas ville vi att de medarbetare som ville kunde få visa i n t resse för var de ville arbeta, säger Claes Bjurklint, ve rksamhetschef på enheten för äldre och hemsjukvård. Centrala förhandlingar mellan Kommunal och Attendo Care i Lerum om uppsägningen av undersköterskan Titti Bruun har inletts. Bakgrunden är att Kommunal bestrider att vårdföretagets skäl, illojalitet, är skälig grund till uppsägning. Resultatet kan ha betydelse för att pröva gränserna för privata företags lojalitetskrav gentemot anställda. Den 8 oktober inleddes förhandlingar om undersköterskan Titti Bruuns uppsägning från företaget Attendo Care i Lerum tidigare i år. Ko m m u n a l a ren Titti Bruun, som arbetar på Attendo Cares äldreboende i Floda, företräds av Kommunalarbetareförbundet i en så kallad central förhandling. De lokala förhandlingarna mellan Kommunal avd e l n i n g Väst och arbetsgivaren har inte lyckats lösa tvisten som uppstod då Titti Bruun anklagade sin arbetsgivare för Mithat Ramizi, Elisabeth Hansson och Patrik Hultin från hemtjänsten i Kortedala vill ha kvar sina tjänster, ha raka besked från sina chefer och att den nya organisationen sjösätts först när alla frågetecken är utredda. Carina Dahlström är nöjd över att äldreomsorgens ledning lyssnat på kritiken, men anser fortfarande att myc k- et oklarheter råder kring resten av förslaget. -Vi har förståelse för att stadsdelen behöver spara 13 miljoner men förstår inte hur eftersom vi varken fått ta del av riskanalyser, konsekvensbeskrivningar eller ekonomiska beräkningar, säger Carina Dahlström. Grundtanken med omorganisationen är att öka samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård och boende och målet är att sätta vårdtagaren i centrum. Idag är olika kompetenser splittrade på olika arbetslag, vilket leder till p roblem enligt Claes Bjurklint. En samordning ger bättre resultat på sikt och att avståenden nu blir större till enskilda vårdtagare går att lösa, säger han och avslöjar att både elbilar och elmopeder diskuteras. Den viktigaste besparingen i förslaget ligger i minskat antal timvikarier, menar Bjurklint, som betonar att inga varsel är aktuella idag. att riskera vårdtagarnas hälsa genom otillräcklig bemanning. Ingen av parterna vill uttala sig under pågående förhandling. Kommunal i Lerum bekräftar dock att förhandlingen gäller ett område där viss oklarhet råder. Va d som är illojalitet och inte omgärdas av flera regelverk. Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) kan en arbetsg i va re bara avskeda en anställd av personliga skäl om denne misskött sitt arbete grovt. Enligt gällande kollektivavtal mellan Kommunal och Attendo ska medarbetare agera lojalt, en vanlig skrivning i kollektivavtal som av tradition är viktigare i privata företag för att undvika att affärshemligheter röjs till konkurrenter. Med det menas i allmänhet att kritik ska framföras internt i första hand och om stöd behövs, med hjälp av den fackliga organisationen enligt Kommunals syn. Samtidigt finns skyldigheten att larma vid missförhållanden enligt Lex Sarah och Lex Maria. Lojalitetskrav finns också i kollektivavtalen för offentligt anställda, men av tradition PÅ GOLVET ÄR DOCK SAMMANHÅLLNING, kontinuitet och närhet till vårdtagarna viktiga värden som inte ryms i ekonomiska kalkyler. Patrik Hultin arbetar på Julaftonsgatans hemtjänst. -Vi är en bra grupp, vi samarbetar bra och känner varandra. Vi hjälper varandra och är trygga med varandra. Vi tar sällan in timvikarier utan löser vakanser genom att det är nära till vårdtagarna här. Vi samarbetar gärna, och det samarbete vi har idag med till exempel hemsjukvården fungerar jättebra. Han och hans arbetskamrater deltar gärna i samverkan. Men de saknar svar på viktiga förutsättningar för det kommande arbetet, som hur de längre avstånden till v å rdtagarna ska kompenseras. Utan konkreta svar går det inte att diskutera. -Förslaget känns otydligt. Frustrationen och oron växer, många mår dåligt och när vi inte får svar mår vi ännu sämre, säger Mithat Ramizi, arbetsplatsombud på samma arbetsplats. Elisabeth Hansson menar att förslaget bryter kontinuiteten i arbetet med vårdtagarna, där både demens och psykiska diagnoser kräver att relationer byggs långsiktigt. -Jag har frågat om vi får cyklar men det får vi inte. Jag har räknat ut att jag kommer lägga två timmar mindre per dag hos de äldre. Och så undrar jag var vi ska gå på toaletten och var vi skall äta lunch när vår nya lokal ska ligga vid Kortedala torg. Ska de ställa ut bajamajor som det står hemtjänsten på? Det är en viktig arbetsmiljöfråga! Det känns inte som om arbetsgivaren vill samverka. Sölvi Brädefors Illojal eller inte - nu skall Tittis uppsägning prövas väger där öppenheten tyngre och att anställda framför kritik, till exempel via media, i allmänhet accepterat. Me d- delarskyddet att offentliga arbetsgivare inte får efterforska pressens källor rörande uppgifter som rör offentlig ve rksamhet- gäller dessutom enligt lagen bara offentliganställda. -Det är två helt skilda världar. Inom kommunal verksamhet finns en mer tillåtande klimat eftersom den är politiskt styrd, säger Mattias Johansson, Kommunal Lerum. Om Kommunal och arbetsgivaren inte kommer överens kan ärendet ytterst drivas till Arbetsdomstolen. Beslut om detta tas ytterst av Kommunals förbundsstyrelse och praxis är att jurister på LO/TCO:s rättskydd yttrar sig och rekommenderar vilka fall som man anser att man har stor chans att vinna för att inte riskera prejudikat som missgynnar medlemmarna. Sölvi Brädefors 1 4 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008

15 Facket i skärgården Att möta medlemmar är Kommunals viktigaste uppgift, tycker de förtroendevalda i Göteborgs södra skärgård. Här känner de flesta sina företrädare vid namn och i september var det dags för arbetsplatsbesök från facket. Reportaget fortsätter på nästa sida.

16 Visst syns vi -Många säger att facket inte syns. Men det stämmer inte. Vi är ute ofta! Barnskötaren Ulla-Karin Näslund är fackligt förtroe n d e vald för kommunalarna i stadsdelen Södra skärgården. Hon sitter i styrelsen för Kommunals sektion Majorna/ Älvsborg/ Styrsö och inne är expeditionen i Majorna i Göteborg. Som heltidsanställd företräder hon tillsammans med Astrid Gustavsson och Kicki Rigemar, båda undersköterskor, ett 20-tal arbetsplatser inom omsorg, teknisk service, habilitering och skola med närmare 200 medlemmar. Det innebär många möten med arbetsgivaren, Stadsdelsförvaltningen Södra Skärgården. Färjan är transportmedlet ut i skärgården och öarna St y r- sö, Donsö, Köpstadsö, Vrångö, Brännö och Asperö. Att spontant möta kommunalare är vanligt på dessa resor. Men två gånger per år försöker Kommunals sektion besöka enbart arbetsplatserna för att träffa medlemmarna. Uppsökeri kallas det på fackföreningsjargong och att synas och uppmuntra till studier är huvudsyftet. En vecka i september står Styrsös gruppboenden på tur och de tre förtroendevalda är knappast nervösa. - Nej, vi har bra koll. Vi sticker ju ofta in näsan, om man haft ett möte och det regnar går man in på Styrsöhemmet. Så åtminstone till namnet känner man de flesta, säger Kicki. Skärgårdens största arbetsgivare, Göteborgs stad, har i genomsnitt anställt fyra nya årsarbetare per år sedan Ett skepp kommer lastat med Kommunals uppsökare från sektion Majorna, Älvsborg, Södra Skärgården. Ett tjugotal arbetsplatser finns på öarna i Göteborgs södra skärgård. I N F O R M AT I O N S F O L D R A R om lönesamtal, kollektivavtal, a-kassa, utbildningar och försäkringar trängs i väskan. Naturligtvis också inträdesansökningar. Kommunal tappar medlemmar, liksom fackföreningsrörelsen i hela Sverige och Europa. På öarna är cirka 80 procent av kommunens arbetare organiserade i Kommunal. Ett femtiotal personer har valt att inte betala fackavgift alls eller att ansluta sig till annan fackförening. På Ekbackens boende för äldre funktionshindrade, ett av fyra boende, är dock alla tillsvidareanställda medlemm a r. Här arbetar fyra undersköterskor, fyra habiliteringsarbetare och nattpersonal med sex boende med både fysiska och psykiska funktionshinder. Carolina Lindeberg, Carina Friberg, Solveig Wiberg och Ellinor Ternstrand är i tjänst denna förmiddag. Carina, en av två arbetsplatsombud, tar upp aktuella frågor över en kopp kaffe, till exempel möjligheten till avtalspension. -Det är bra att sektionen kommer ut, då kan fler ställa frågor och inte bara jag. Jag kan inte så himla mycket och måste ofta själv ringa och fråga, säger Carina. Schemafrågor är den anställningsfråga som diskuteras mest vid fikabordet på Ekbacken. -Vi har Time-Care och det fungerar inte. Istället för var tredje helg får vi jobba varannan. Det finns ingen flexibilitet eftersom vi är för få. Det tar för mycket tid att sitta och diffa. När vi var 10 arbetade vi var tredje helg, nu är vi bara åtta. Våra gode män vill också ha mer personal för aktiviteternas skull. Södra skärgården har cirka 4400 invånare och att öka 1 6 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008

17 inflyttningen är en viktig fråga för att upprätthålla offentlig service och re k rytera personal enligt stadsdelsnämnden. En nyöppnad träffpunkt för äldre på Styrsö och en nyanställd aktivitetspedagog borde kunna komma även de boende på Ekbacken till godo, funderar man kring bordet. Tid, plats och innehåll i nästa medlemsutbildning, nya telefonnummer till expeditionen och en blankett för medlemskap lämnas också. Vikarierna på Ekbacken är inte medlemmar. -Men som vikarie har man allra mest nytta av medl e m s k a p, eftersom de inte alltid behandlas korrekt. Gru n d- tanken med facket är dessutom solidaritet. Att det är viktigt att vara många, säger Kicki. -Det här är det bästa med att jobba fackligt, att träffa medlemmar och ge facket ett ansikte. Här skapar du en relation, annars blir du nåt diffust långt bort. Sedan kan vi aldrig tvinga någon att bli medlem, bara erbjuda. Oc h jag förstår att vikarierna, som kanske har tjänster på 30 procent, tycker att medlemsavgiften är mycket pengar, säger Astrid. Att göra bra saker för medlemmar i stort och smått är ett viktigt sätt att visa meningen med facket.i stadsdelsförvaltningens matsal serveras lunch av kokerskan Malin Kjellberg som Kommunal hjälpt till fast arbete. På samma gång blev hennes arbetskamrat också medlem, berättar Malin, som serverar kålpudding och hejar på Ulla-Karin och Kicki. En studiecirkel i matsalen om lagar och avtal för 10 år sedan tände den fackliga gnistan i södra skärgården, berättar Ulla-Karin, som varit fackligt aktiv sedan dess. Då var antalet arbetsplatsombud inte många. Här har det varit en hederssak att klara sig själv eller via nätve rk, fortsätter hon. Själv bor hon på Brännö som har en något annorlunda historia och större inflyttning. Idag är den sociala servicen accepterad och Göteborgs stad större arbetsgivare än rederierna. Efter lunch bär det iväg till boendet Skärviken. Här är också alla närvarande medlemm a r, men kring det väldukade kaffebordet hettar det ändå till. -Sänk avgiften annars lämnar vi facket! -Det är inte fackföreningsavgiften som höjts, det är a- kassan. Vill du klaga får du skicka brev till Reinfeldt, svarar Ulla-Karin. - Men den har varit för hög tidigare också! SOLIDARITETSARGUMENTET är det viktigaste i diskussionen om meningen med facket för Kommunals f ö rt ro e n d e valda i södra skärgården. Trots ambitionen att prata politik blir det denna gång försäkringsargumentet som vinner. Det är billigare att ha kollektiva försäkringar, argumenterar de förtroendevalda. Sedan kommer en diskussion igång om reglerna om förtur till tjänster. Frågan är aktuell eftersom ett antal pensionsavgångar skett på boendet. Också omklädningsrum diskuteras. Tuffa diskussioner och kritik mot facket hör till om man träffar medlemmar, säger Ulla-Karin. Ofta blir det bra i slutändan. Att gamla tiders självklara fackliga engagemang inte finns kvar, anser hon beror på att den stora medelklassen har det bra- tack vare den svenska modellen med facklig-politisk samve rkan med socialdemokraterna och kollektivavtal. Kommunalarna räknar hon dock inte till denna medelklass. Själv presenterar hon sig alltid både som kommunalare och socialdemokrat och tyc k- er att socialismen är viktig. Men alla som delar de gru n d- läggande värderingarna om solidaritet, rättvisa och demokrati är välkomna oavsett partitillhörighet, fortsätter hon. Själv brinner hon definitivt för fackföreningsfrågan även om verkligheten är annorlunda än kartan och alla kollektivavtal, till exempel det aktuella avtal som re g- lerar sovande jour på boende, inte är så lyckade. Men övertygelsen är stark om att facket har en viktig roll i framtiden och att mötet med medlemmar är den just nu viktigaste uppgiften. -Det är alltid roligt att besöka matsalen, man får alltid frågor. Jag tror att det är viktigt som facklig förtroendevald att tycka möten med människor är roligt. Det här skulle man göra varje dag, säger Ulla-Karin. Sölvi Brädefors De informella mötena med medlemmar är de viktigaste och ger positiv energi. Ann-Marie Rangvaldsson hejar på sina förtroendevalda Kicki Rigemar, Ulla-Karin Näslund och Astrid Gustavsson. -Jag är evigt tacksam. Jag hade aldrig klarat ut detta själv. Vad gäller? Vem ska jag prata med? Min fasta tjänst betyder trygghet, jag har hus här ute och barn. Malin Kjellberg, kokerska, fick hjälp till en fast tjänst av Kommunal. - Vi börjar alltid tala om kollektivavtalet, eftersom vi tycker det är viktigt. Det handlar om solidariteten, att vara många och starka tillsammans. Vi är inget försäkringsbolag, vi är en fackförening och en kamporganisation. Kommunal Väst medlemstidning Oktober

18 40 års slit som renhållare - nu nekas T h o m a s s j u k - e r s ä t t n i n g Sjukskrivne renhållaren Thomas Sandqvist, 61 år, kan varken sitta eller gå och har en funktionsnedsättning på 100 procent enligt sin läkare. Efter att Försäkringskassan avslagit hans ansökan om sjukbidrag står han utan både lön och sjukersättning. -Förr var man en liten människa, nu känns det som om man inte är värd någonting! Men än är inte sista ordet sagt, säger Thomas. Thomas Sandqvist har arbetat som renhållare i Göteborg i närmare 40 år. För åtta år sedan började kroppen säga ifrån. Med värk i ryggen och ischias i vänsterbenet gick Thomas till läkaren som konstaterade så kallad spinal spinos, förträngning i ryggradens nervkanaler. Efter en kort a re sjukskrivning var han tillbaka på jobbet i väntan på operation. En anpassat arbete erbjöds Thomas hos arbetsgivaren Renova. Han slutade att tömma sopor och övergick till vaktmästareuppgifter. Operationen i början av 2004 i vänster del av ryggraden tog temporärt bort besvären och efter två månaders sjukskrivning började han arbeta på Renova igen i april. Men fredagen den 17 september året efter vek sig hans knä och sedan dess har Thomas inte kunnat arbeta. Sj u k- domen hade kommit tillbaka, nu på höger sida av ryggraden och förstört nerverna i högerbenet som han saknar kraft och känsel i låg han åter på operationsbordet, denna gång också för en utsliten axel. Det gav inte samma goda resultat som den första. I september förra året bedömde hans läkare att han hade en 100 procentig funktionsnedsättning och han beviljades tidsbegränsat sjukbidrag av Försäkringskassan. - Jag kan inte sova och måste äta starka tabletter på gru n d av värken. Jag har svårt att sitta och att gå. Jag anser att skadorna är arbetsrelaterade. Hade jag suttit på ett kontor hade jag inte haft detta, säger Thomas. Med omdömet helt nedsatt arbetsförmåga avseende t i d i g a re arbete och arbetsförmåga nedsatt också i förhållande till andra arbeten under avsevärd tid från Försäkringskassan trodde Thomas att han avslutat sitt arbetsliv. Men för en månad sedan kom kallduschen. Någon förlängning av sjukbidraget ges inte av Försäkringskassan, som inte anser det medicinskt styrkt att Thomas har minst 25 procent nedsatt arbetsförmåga i relation till arbetsmarknaden som helhet. Sedan den 1 september står han utan inkomst. -Nu står jag på noll. Eftersom jag haft sjukbidrag, som inte räknas som inkomst, kan jag inte få sjukpenning. Eftersom jag gått ur a-kassan, har jag ingen arbetslöshetsersättning. Jag får inte ett öre! Jag är så knäckt att det inte finns ord, säger Thomas. Han anser att han har goda chanser att kunna överklaga beslutet och har stöd både från sin läkare, Kommunal och Renova. Två saker upprör honom. Dels att hans läkares utlåtande inte räcker. Dels att beskedet om att han skulle inkomma med papper för en omprövning kom bara en vecka innan hans tidigare sjukbidragsperiod tog slut. Försäkringskassan lägger hela ansvaret på 1 8 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008 honom. Ti d i g a re har kallelser kommit och en sådan väntade Thomas på utan att känna till de nya rutiner som Försäkringskassan nu hänvisar till vid hanteringen av förl ä n g n i n g s ä renden. Arro g a n t tycker Thomas, som dock förstår att personalen följer de riktlinjer som dagens borgerliga regering ålagt dem. -Man kunde väl ha fått ett brev i alla fall! Alla börjar inte dagen med att gå in på Försäkringskassans hemsida. Hade jag vetat detta hade jag börjat processen för länge sedan och inte den förste september. Nu hade jag ingen chans och därför står jag här. Det här är ett jävla skitsystem! Försäkringskassans nya riktlinjer innebär att arbetsförmåga kan finnas trots sjukdom och alltid måste prövas mot konkreta arbetsuppgifter, efter en tid också på annat arbete än det tidigare. Thomas tycke att Re n ova ställt upp med arbetsanpassning och att det är orealistiskt att han skulle söka annat arbete som utsliten 61-åring. Ha n s arbetsmoral har alltid varit hög, han har aldrig levt på bidrag och han tycker att han har rätt till både sjukbidrag och ersättning för arbetsskada för axeln, ett ärende där han har stöd från Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin. -Jag hade velat vara frisk och jobba. Det har alltid varit min drivkraft. Nu har kroppen sagt ifrån. Jag borde få rätt till mitt sjukbidrag och till att gå vidare, trots allt det här. Detta är att sparka på någon som redan ligger. Jag har blivit felaktigt bemött och det gör mig väldigt upprörd. Och den som ser Thomas stå (inte sitta) på en ÖIS - match, hämta sitt femåriga barnbarn på dagis eller tack va re automatväxel köra bil, ska veta att det är sysslor som Thomas tvingar sig till för att trots smärtor, fortfarande fungera som människa bland andra. - Mitt körk o rt betyder mycket för mig, det handlar om självkänsla. Au t o m a t v ä xel är en förutsättning, växla kan jag ju inte. Mycket kan de ta ifrån mig, men inte körkortet. Jag är kvar på banan. Sölvi Brädefors Thomas Kriget Sandqvist står utan inkomst sedan han nekats sjukbidrag av Försäkringskassan från och med den förste september. Efter flera operationer och försök med anpassade arbeten hos Renova anser både hans läkare och arbetsgivare att Thomas inte klarar av att arbeta. Men nu tänker han kriga för sin rätt.

19 ...men för Anette gick det bättre - anpassade a r b e t s u p p g i f t e r löste problemen På grund av svårartade eksem på händer och fötter är Anettes Jarelids arbetsförmåga begränsad till sittande arbeten. Ett anpassat arbete som byråassistent gav henne chansen att återvända till arbetslivet efter en lyckad rehabilitering. -Allt påverkar hälsan. Jag får se ljust på framtiden. Mår jag bra på arbetsplatsen, mår jag bra hemma. När undersköterskan Anette Jarelid efter lång tids sjukskrivning fick arbetsuppgifter som anpassats till hennes förmåga, löste sig flera problem. Som byråassistent fick Anette tillbaka sin plats i arbetslivet, en inkomst och livslusten. Samtidigt fick två chefer administrativt stöd och möjlighet att göra ett bättre jobb. En arbetsdag för byråassistent Anette Ja relid på St y r s ö h e m- met i Göteborg innebär varierande arbetsuppgifter. Ho n fungerar som administrativt stöd åt två enhetschefer på hemmet och på öns hemtjänst. I rollen sköter hon information till nya boenden och bru k a re, administration av kön till hemmet, rapportering av statistik, arkivering, telefon och hantering av post och nycklar. Hon är också behjälplig vid rekrytering, både korttids- och för fasta tjänster samt fungerar som backup i stort och smått, va re sig det gäller månadens vårdtyngdsmätning eller att lösa något problem som hennes chefer kan behöva hjälp med. -Jag tycker att mitt arbete är roligt. Det känns som om jag utvecklas hela tiden. Jag gillar struktur och att saker är organiserade, det ska vara ordning och reda och allt ska vara på sin plats, säger Anette. Hennes tjänst är en så kallad personlig tjänst och finns sedan ett år. Innan dess utfördes all administration av enhetscheferna själva eftersom ingen byråassistent funnits i huset. För Styrsöhemmets enhetschef Annelie Åhsberg innebär avlastningen en chans att arbeta mer ute i verksamheten. -Den nya tjänsten betyder konkret att jag kan vara ute bland personalen. Genom att vara på plats direkt kan jag till exempel eliminera frågor och oro eftersom man kan fråga mig vad som gäller. Administration tog myc k- et av min tid tidigare, säger Annelie Åhsberg. Anette arbetade tidigare som undersköterska på Styrsöhemmet. Men sjukdom, främst svårartade eksem på händer och fötter som gjorde det omöjligt för henne att gå, har sedan februari 2005 hindrat henne från att utföra sitt gamla arbete. -JAG VAR SKINNFLÅDD och kunde varken gå eller stå. Jag fick duscha med handskar och hade svårt att sova. Det var jättejobbigt. Jag har alltid haft problem med eksem, men inte av den graden. När jag provade ett antal mediciner fick jag dessutom biverkningar Läkarna konstaterade att Anette behövde ett stillasittande arbete och hon fick arbetspröva på en daglig ve rksamhet i Göteborg. Där trivdes hon bra, men eftersom ingen tjänst var vakant blev hon sjukskriven igen i augusti Ett år senare meddelade Försäkringskassan plötsligt att Anettes rätt till sjukpenning skulle upphöra. Anette ansågs ha arbetsförmåga och hade rätt till ett anpassat arbete i Göteborgs stad. Hennes arbetsgiva re var en så stor organisation att ett anpassat arbete måste kunna ordnas fram. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar att anpassa arbeten efter den anställdes förmåga och ta särskild hänsyn till funktionshinder. Anette skulle gå tillbaka till jobbet. Ställda inför faktum insåg både Styrsöhemmets enhetschef Annelie Åhsberg och Kommunal att Anette var en resurs, som på rätt plats kunde fylla ett behov. Att Anette är undersköterska och har jobbat i huset är ett stort plus, tycker enhetschef Annelie Åhsberg. -Självklart. Jag kan rådfråga Anette, hon har ju hela bilden klar för sig. Är detta relevant eller inte, i sådana saker har vi en dialog. Men sedan har vi haft en sådan fantastisk tur att personkemin stämde direkt. Jag gillar Anette och hon gillar mig. Det är en triumf att detta gått så bra! FÖR ANETTE SER framtiden nu ljus ut. Hon har fortfarande besvär med sina fötter, men att ha ett arbete att gå till gör det lättare att bemästra sjukdomen. Den uppskattning och förståelse hon fått och vetskapen att hon är värdefull, stärker henne. Det är viktigt att själv vara öppen för att en sjukdom kan innebära nya arbetsuppgifter och att visa vad man kan och vill kan skapa möjligheter, säger Anette. Själv tog hon kontakt med Göteborgs medarbetarcentrum, som hjälpte henne att hitta tillbaka till drömmen om ett administrativt arbete. Anette tror att lätta arbetsuppgifter som kan skapa anpassade tjänster som hennes egen också finns på andra håll. -Många säger ju att jag hinner inte med det där. Det finns behov. Jag undrar ofta hur de klarat sig utan administrativt stöd här tidigare? Arbetsuppgifterna har gett sig efter hand och så kanske det kan fungera också på andra håll. Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning Oktober

20 DE ÅKER PÅ SITT LIVS RESA - studerar äldreboende i Ja p a n Om en vecka åker två undersköterskor från Göteborg på sitt livs resa. Med presenter, pirr i magen och nyfikenhet kommer Kerstin Wennerholm och Agneta Gustafsson stiga ombord på planet som ska ta dem till ett äldreboende i Japan. -Man känner sig verkligen utvald. Vi har ju tidigare bara varit på andra demensboenden i Sverige. Det här kommer att bli annorlunda! Vecka 44 blir inte en vanlig arbetsvecka för två undersköterskor i Göteborg. Istället för det vanliga schemat på d e m e n s a vdelning 5 på äldreboendet Otium i Björk e k ä r r kommer Agneta Gustafsson och Kerstin Wennerholm att arbeta på ett japanskt demensboende några mil utanför Tokyo. Besöket är ett led i ett 15 år långt samarbete mellan Tre Stiftelser och det japanska vårdföretaget Tama Doho-Kai som driver fem äldreboenden med 350 anställda i Japan. Målet är att utbyta erfarenheter och höstens besök är ett svarsbesök på ett besök av två japanska vårdbiträden på Otium i maj. - Det var jättespännande. Flickorna var artiga och tre v- liga och det gick bra att tala engelska. De fick vara med på en personalfest också, det tyckte de var roligt! Nu ska vi gå med dem på deras arbete och hjälpa dem med det vi kan en vecka, säger Agneta och Kerstin. Ett demensboende med fyra anställda och 20 boende är målet för resan. -Jag är mycket nyfiken på hur de jobbar med nutrition, där har vi kommit rätt långt, säger Agneta. -Jag är nyfiken på hur de löser olika praktiska situationer och hoppas att vi kan få med oss en massa tips. Det ska bli jättespännande att se hur de gör, till exempel med äldre som är vana att sova på golvet vilket ju var vanligt förr, säger Kerstin. Japansk äldreomsorg är enligt vad de hört mer hierarkisk och med stora kvalitetsskillnader där välbeställda japaner åtnjuter bättre omsorg än andra. Personalen har också andra arbetsvillkor, till exempel mer skiftarbete. Att få veta mer är målet med resan. Det är väl känt att Japan länge varit intresserad av svensk äldreomsorg. Ofta är det den svenska omsorgen som lyfts fram som föregångare som Japan kan lära av i takt med en samhällsutveckling där vården av gamla i familjen ersätts av professionell vård. Att svensk äldreomsorg på hemmaplan Agneta Gustafsson och Kerstin Wennerholm är arbetskamrater på avdelning 5 på Otium, ett äldreboende i Tre Stiftelsers regi. I oktober bär det av till Japan och i nästa nummer kommer de att dela med sig av sina intryck till läsarna. ofta har dåligt rykte beror på att man är dålig på att berätta om det som är bra, tycker Kerstin. -Det här är ett underbart ställe, här skulle jag själv gärna bo när jag blir gammal och jag är jättestolt över att få visa upp detta. Men i Japan kommer vi nog både se saker vi har och inte har och det blir jättenyttigt. -Japan ligger ju till exempel mycket långt fram på det tekniska området. Och så är man mycket renlig. Vi har hört att de gamla vill bada minst två gånger i veckan och då undrar man ju hur de hinner. Dessutom förväntar vi oss karaoke, det är tydligen mycket populärt, skrattar Agneta. Sölvi Brädefors Medlemserbjudande Medlemserbjudande Medlemserbjudande Köp våra populära PRESENTKORT Gäller hårvård, fotvård, massage och solarium :- 20% rabatt över 500:- 25% rabatt Prisexempel: Värde 200:- du betalar 160:- Värde 600:- du betalar 450:- med rabatt Exempel på våra ordinarie priser Klippning 180:- Permanent fr 420:- Slingor, färgning fr 300:- Fotvård 295:- Massage 40/60 min 325:-/495:- Solarium 45:- Kort 10 gånger 350:- Kommunals medlemmar får alltid 10% rabatt vid massage & fotvårdsbehandlingar I maj besökte de två japanska vårdbiträdena Naoko och Sachie Tre Stiftelsers äldreboende Otium i Göteborg. Den 26 oktober tar de emot två svenska undersköterskor på hemmaplan i Japan. 2 0 Kommunal Väst medlemstidning Oktober 2008 Frisör Kropps & Fotvård Solarium Erik Dahlbergsgatan 24 (nära Vasaplatsen) Tel Öppet: Månd, onsd, fred tisd, torsd lörd För övriga erbjudanden - kolla vår hemsida

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

vårt arbete med brukarna

vårt arbete med brukarna vårt arbete med brukarna A1 Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria som ska flyttas från sängen till rullstolen med hjälp av en taklyft. Men Maria vill absolut inte bli flyttad så,

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Sid 1 (7) RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Enligt beslut i Gävle kommuns fullmäktige ska 1,5 % av det totala antalet medarbetare i koncernen utgöras av funktionshindrade. Näringsliv & arbetsmarknad

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert Till dig som ska praktisera UNG I SOMMAR 2014 1 Hej, I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Bygg välfärd! dalarnas län 1

Bygg välfärd! dalarnas län 1 Bygg välfärd! dalarnas län 1 välfärd 3 Världens bästa välfärd utan privata vinster Varje dag lämnar massor av människor sina allra bästa, sina barn, till förskola, skola och barnomsorg. Många lämnar vården

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare. *Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an 2009-06-12 Hej alla medlemmar! Nu närmar sig sommaren med snabba steg och som vanligt pågår diskussioner om sparåtgärder inom Bodens kommun. den strategiska planen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer