HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014"

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014

2 Projektbeskrivning åk 8 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 AVPRICKNINGSLISTA... 3 GRUPPUPPGIFTER... 3 INDIVIDUELLA UPPGIFTER... 3 ÖVERGRIPANDE SYFTE... 3 BESKRIVNING AV PROJEKTET... 3 SCHEMA... 4 GRUPPLISTOR... 5 GRUPPENS UPPGIFTER... 6 GRUPPUPPGIFT 1: KLIMAT... 6 Information om studiebesök/fältstudie... 6 GRUPPUPPGIFT 2: HÅLLBARUTVECKLING... 7 GRUPPUPPGIFT 3: FILMUPPGIFT I ELFTE TIMMEN... 8 Filmvisning... 8 GRUPPUPPGIFT 4: TEXTILSLÖJD... 9 GRUPPUPPGIFT 5: MATEMATIK GRUPPUPPGIFT 6: PRALINPRINSESSAN INDIVIDUELLA UPPGIFTER INDIVIDUELL UPPGIFT 1: ENERGI UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV INDIVIDUELL UPPGIFT 2: FISKEN I ÖSTERSJÖN INDIVIDUELL UPPGIFT 3: MATEMATIK INDIVIDUELL UPPGIFT 4: ENGLISH TASK INDIVIDUELL UPPGIFT 5: MODERNA SPRÅK OCH ASVEN INFORMATION OM REDOVISNINGAR OCH SLUTUPPGIFT SLUTUPPGIFT: REDOVISNING: BEDÖMNINGSMATRISER GRUPPUPPGIFT 1-3 OCH 6 KLIMAT, FILMUPPGIFT I ELFTETIMMEN, HÅLLBAR UTVECKLING OCH PRALIN GRUPPUPPGIFT 4: TEXTILSLÖJD GRUPPUPPGIFT 5: MATEMATIK & INDIVIDUELL UPPGIFT 3: MATEMATIK INDIVIDUELL UPPGIFT 1: HISTORIA INDIVIDUELL UPPGIFT 2: FISKEN I ÖSTERSJÖN INDIVIDUELL UPPGIFT 4: ENGELSKA INDIVIDUELL UPPGIFT 5: MODERNA SPRÅK OCH ASVEN SLUTUPPGIFT: BILAGA GRUPPUPPGIFT 1: BILAGA INDIVIDUELLUPPGIFT

3 BILAGA INDIVIDUELL UPPGIFT 5: MODERNA SPRÅK OCH ASVEN SCHEMA Avprickningslista Läs igenom projekthäftet Skapa konto på SLI Skapa Blogg Gruppuppgifter: Gruppuppgift 1: Klimat Gruppuppgift 2: Hållbar utveckling Gruppuppgift 3: Filmuppgift I elfte timmen Gruppuppgift 4: Textilslöjd Gruppuppgift 5: Matematik Gruppuppgift 6: Pralinprinsessan Individuella uppgifter: Individuell uppgift 1: Historia Individuell uppgift 2: Fisken i Östersjön Individuell uppgift 3: Matematik Duschen Individuell uppgift 4: English task Individuell uppgift 5: Moderna språk / asven Övergripande syfte Att träna samarbete Att träna på att ta eget ansvar Att träna på att hämta kunskap själv Att arbeta entreprenöriellt Att använda olika presentationsverktyg Beskrivning av projektet Det här är ett ämnesövergripande projekt där du ska göra en tidsresa från 1980 talet till 2040 talet med fokus på miljö och hållbar utveckling. Hur såg det ut förr, hur ser det ut idag och hur vill du att det ska se ut i framtiden? 3

4 Ni ska göra en praktisk uppgift i grupp med fokus på återanvändning/återvinning. Designa, konstruera och skapa ett plagg i återbruksmaterial. Ni ska även göra fem teoretiska uppgifter i grupp. Du har även göra fem individuella uppgifter. Du ska göra en slutuppgift enskilt, för att visa dina lärare vad du har lärt dig inom olika ämnen. Det betyder att du gör en slutuppgift, men blir bedömd i flera ämnen. Din uppgift är att skriva en argumenterande text som ska handla om jordens resurser, kretsloppstänkande och hur vi kan minska utarmningen av våra viktiga råvaror. Det kommer även att vara en engelsk skrivuppgift utöver detta. Schema Finns bifogat sist i projektbeskrivningen. 4

5 Grupplistor Projektgrupper åk 8 Ingrid Sal 10 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Filippa 8E Eddie 8E Per 8E Madde 8E Joanna 8E Kevin 8E Ludvig 8E Elle 8E Albin 8C Diana 8F Maj 8C Elias B 8A Teodor Nymark 8C Christina 8F Elin B 8C Elie 8A Anton E 8F Ayat 8F John 8F Abbe 8A Mattias G 8F Thomas 8C Jonathan 8F Anton F 8C Muktar 8F Mohammed 8C Jonathan 8C Danne Sal 8 Grupp 5 Grupp 6 Grupp 7 Grupp 8 Cassandra 8E Elsa 8E Jennifer 8E Ozair 8E Maja R 8E Moa 8E Maja OW 8E Julius 8E Tommy 8C Raymond 8C Arman 8F Ebba 8C Christoffer 8C Akram 8C Mattis 8F Elvira 8C Victor AT 8A Nicole 8F Emma Ö 8A Elin A 8C Marcus 8A Caroline 8F Aldina 8A Daniel L 8A Jacob 8C Alva A 8A Kristian T 8A Rabi Sal No4 Grupp 9 Grupp 10 Grupp 11 Grupp 12 Amanda 8E Lukas 8E Alfred 8E Daniel 8E Ida 8E Simon 8E Niclas 8E Toni 8E Josefin 8E Ellinor F 8A Julia 8C Yasmine 8A Oliver 8A Emma FK 8A Sandra 8C Alva R 8A Daniel G 8A Millen 8A Samra 8C Teodor Nyström 8C Mohnir 8A Isak W 8F Ludvig 8F Isak 8C Adam 8A Filip B 8F Alex 8F Niklas 8C Magnus Sal Bild Grupp 13 Grupp 14 Grupp 15 Grupp 16 Leonard 8E Tor Hugo 8E Hampus 8C Midia 8F Marcus 8E Oskar 8E Amin 8C Emilia 8F Paulina 8F Hanna 8A Ahmed 8C Kevin 8A Josefin 8F Emelie 8A Clara 8F Kenny 8A Sarah N 8F Alexander 8F Imanuella 8F Elias C 8A Anton N 8F Christoffer 8F Nicole W 8A Alva R 8C Elias J 8F Sarah 8A Nicole S 8C 5

6 Gruppens uppgifter Gruppuppgift 1: Klimat Information om studiebesök/fältstudie Åk 8 studiebesök tisdag 18/3 på Naturhistoriska riksmuseet. Ta med en frukt samt busskort om ni har. Grupp 9-16 (Rabi, Tibbling och Carro) 9:00 Samling på Barkarby station 10:00-11:20 Studiebesök på NRM 12:30 Lunch på Björkeby 13:00-14:00 Arbete på Björkeby med Carin och Magnus Grupp 1-8 (Ingrid och Danne) 9:30-10:30 Arbete på skolan med Carin och Magnus 10:30 Lunch på Björkeby 11:20 Samling på Barkarby station 12:15-13:30 Studiebesök på NRM 14:15 Hemma igen på Barkarby station Under studiebesöket ska arbetsuppgifter till utställningen Uppdrag: Klimat besvaras detta är 13 frågor. När ni kommer hem: Diskutera utifrån bokens case om Maldiverna och filmen. En i gruppen måste ha konto på SLI för att kunna se filmen en gång till. Vilka problem medför klimatförändringarna? Hur kan man påverka miljöförändringarna? På vilket sätt kan ni koppla ihop det förändrade klimatet med vårt resursanvändande? Den förhöjda växthuseffekten (s NTA-pärmen) Information om klimatförändring finns på s i er E-bok Skriv i er blogg. 6

7 Gruppuppgift 2: Hållbarutveckling Definiera begreppet hållbar utveckling. Vilka olika perspektiv kan man tänka ur när det gäller hållbar utveckling? Förklara vad dessa tre perspektiv innebär. Förnybara och icke förnybara resurser. Skriv i er blogg. Information om hållbar utveckling på finns s i er E-bok 7

8 Gruppuppgift 3: Filmuppgift I elfte timmen Filmvisning Fredag den 21/3 kl i hemklassrummet. I elfte timmen Dokumentär om den nya globaliseringens problem, om miljöhotet och konsumtions-samhällets tärande resursbehov. Informationsrik film under ledning av ciceron Leonardo Di Caprio som försöker ta ett något mer omfattande helhetsgrepp på situationen. Beskriv filmens innehåll. Diskutera: Vad kan man göra åt saken? Som enskild individ och i stora världen? Är det moraliskt försvarbart att inte bry sig? Gör en undersökning av hur miljövänliga folk anser att de är. Fråga minst 50 personer. Lägg in en sammanfattning av er diskussion och er undersökning i er blogg. Dessa uppgifter ska vara så detaljerade så att eleverna i princip ska kunna arbeta med dem på egen hand. Bedömningskriterier skall skrivas in i varje uppgift. Glöm inte veckans/dagens fråga. Försök gärna få in någon värdegrundsövning. I vissa fall behövs en lista med förslag på vad eleverna kan välja att arbeta med, t ex förslag på olika intressekonflikter i åk 9 eller förslag på innovation i åk 6. Artikeln till slutproduktstidningen är en uppgift också. Dessa uppgifter ska skrivas in i avprickningslistan. 8

9 Gruppuppgift 4: Textilslöjd Designa, konstruera och skapa ett plagg i återbruksmaterial. Ni ska göra en detaljerad skiss av plagget med förklaringar av bland annat material och detaljer. Ni ska sedan konstruera detta plagg i det valda materialet med hjälp av mönsterkonstruktion. Efter detta ska plagget skapas i det valda materialet. Hela denna process ska dokumenteras och redovisas tillsammans med det plagg ni skapat på redovisningstillfället. Välj material som ni kan hitta i era hem exempelvis plastpåsar, konservburkar, läskburkar, plastförpackningar, pappersförpackningar mm. Se till att det material ni väljer är ett material som ni har tillgång till och som ni kan se en realistisk möjlighet att skapa i. Allt detta ska redovisas i er blogg. Inspirationslänkar:

10 Gruppuppgift 5: Matematik Ni löser uppgifterna tillsammans i gruppen, men var noga med att alla är delaktiga och förstår alla uppgifter. Redovisning av alla uppgifter sker digitalt, diagram görs förslagsvis i ett Excel-ark som sedan kan kopieras in i Word eller annat program. Veckan efter projektet kommer er matematiklärare sedan att kolla av vad ni har lärt er. Syftet med de här uppgifterna är att du ska kunna: Tolka och använda tabeller och diagram för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, samt att skapa diagram med hjälp av digitala verktyg. 1. Vi kastar i genomsnitt 300 kg sopor per person varje år. Vad de innehåller kan du se i tabellen. Andel Antal kg/person Papper 40% 120 kg Plast 8% Köks-trädgårdsavfall 30% Glas 6% Textil 3% Metall 3% Trä 1% Övrigt 9% Räkna ut hur många kg plast etc. varje person kastar och fyll i kolumn två i tabellen. 2. Soporna från sydvästra Skåne går till SYSAVs sopstation utanför Malmö. En del av avfallet, bl a det mesta av hushållens sopor bränner man i stora ugnar. En del läggs på soptipp (deponering) och del papper, glas och skrot som lämnats i retur kan återvinnas. Per år tar man hand om följande mängder. Förbränning ton Deponering ton Återvinning ton Annat ton Rita ett diagram av lämplig form som illustrerar avfallsmängderna. 3. Vid avfallsförbränningen på SYSAVs sopstation låter man soporna värma vatten, som sedan går ut på Malmös fjärrvärmenät. År 1989 brände man ca ton avfall och fick ut MWh energi i form av varmvatten. a) Hur mycket energi får man ut av ett ton avfall? b) Årsbehovet av energi för att värma en villa eller stor lägenhet är ca kwh. Hur många villor kan värmas av SYSAVs sopförbränning? (1MWh=1000 kwh) 10

11 4. Pappersavfall bör inte hamna i sopsäcken, det går att återanvända. I tabellen kan du se hur mycket papper som samlats in för återvinning från hushållen i sydvästra Skåne. Kommun Antal inv. Insamlat papper (ton) 1988 Insamlat papper (ton) 1989 Kävlinge Lomma Lund Malmö Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge a) Beräkna hur mycket papper som samlats in per invånare i varje kommun, för både 1988 och b) Vilken kommun samlade in mest papper per invånare? c) Flera kommuner i Stockholmstrakten ligger högt i landet på pappersinsamling per invånare. Vad tror du det kan bero på? Är det enbart bra att det samlas in mycket papper? d) Vilken kommun i tabellen hade den största procentuella ökningen från 1988 till 1989? e) Räkna ut totala folkmängden och pappersmängden för Hur mycket papper samlades in person totalt i regionen? f) I slutet av 80-talet räknade man med att varje person använde ca 70 kg återvinningsbart papper varje år. Hur många procent av den återvinningsbara mängden samlades in i regionen? 5. Ett ton returpapper till pappersbruken gör att man sparar stora träd och kwh energi. Varje fullvuxet träd tar ca 20 m2 markyta. a) Hur många träd sparar vi per år tack vare sydvästra Skånes pappersåtervinning? Jämför med att Malmö, som brukar kallas Parkernas stad, har träd i sina parker. b) Hur många hektar skogsareal sparar vi per år? (1 ha= m2) c) Hur mycket energi sparar vi per år? 6. Ta del av Stockholms läns avfalls- och återvinningsstatistik från a) Hur mycket grovavfall gick till förbränningsanläggningar i Järfälla kommun år 2010? 11

12 b) Hur många procent mer farligt avfall samlade Håbo kommun in jämfört med Järfälla år 2010? c) Plocka ut, enligt er i gruppen, intressant statistik och redovisa sedan dessa i lämpligt diagram. 7. Mönsterkonstruktion. I designuppgiften ska ni i gruppen göra om ert mönster till fjärdedelsskala. Det innebär att ni gör om ert mönster i skala 1:4. 12

13 Gruppuppgift 6: PralinPrinsessan 13

14 14

15 Individuella uppgifter Uppgifterna skrivs i ett dokument/skrivbok och lämnas in senast 28/3 Individuell uppgift 1: Energi ur ett historiskt perspektiv Syftet med uppgiften är att se energianvändandet i olika tidsepoker. 1. Läs kort historik om uppvärmning, belysning, matlagning etc. 2. Fyll i rutnätet med hur det var under jordbrukssamhället, mor-farföräldrar, idag och framtiden så långt du kan själv. 3. Ta kontakt med en mormor/morfar eller farmor/farfar för att höra hur de gjorde för att t.ex. värma sitt hus, förvara sin mat etc. Jordbrukssamhället Mor- och farföräldrar Idag I framtiden Uppvärmning i hemmet Belysning Elektricitet Matlagning Matförvaring Jordkällare och is- Skåp. Transporter Kommunikation Internet,mobil 15

16 Individuell uppgift 2: Fisken i Östersjön En del av en hållbar framtid är att hushålla med resurserna. Detta gäller inte bara material som trä/metaller eller energi utan också våra levande resurser. I SPEKTRUM biologi ska du läsa sidorna för att lära dig de begrepp du förväntas ha med i svaren på denna uppgift. Till hjälp bör du också besöka webbsidorna nedan: (applikationen The Big Picture) Nedan finner du en bild tagen från Världsnaturfonden i en kampanj under 2012 som handlar om fisket i Östersjön. Nu vill de lansera en ny kampanj inför sommaren a) Beskriv näringskedjan som visas i bilden. b) Vilka nischer och anpassningar tror du de olika organismerna har? Sök gärna lite information om de olika organismerna och beskriv deras roller i Östersjöns ekosystem. Du kan använda länkarna ovan också. c) Använd begrepp och det du har läst om samspel, balans och konkurrens i boken för att diskutera Världsnaturfondens kampanj. Vad vill de förmedla? d) Tycker du att de lyckas med att förmedla sitt budskap? Varför, varför inte? Motivera dina svar. e) Avsluta uppgiften med din egen bildtext till kampanjen. Du har nu som uppdrag av Världsnaturfonden att hjälpa dem sprida sitt budskap om fiskeresurserna i Östersjön genom att lägga till en mening som ska synas på planschen när detta går ut till allmänheten. BILDEN SOM SKA ANALYSERAS I UPPGIFTEN: mycket balans lite 16

17 Individuell uppgift 3: Matematik Syftet med det här uppdraget är att du ska kunna: Redogöra för samband mellan hur man använder varmvatten och hur mycket energi det går åt i hemmet. Visa hur man kan tjäna pengar genom att förändra vanor. Kan jag minska klimatpåverkan genom att spara vatten? Varje droppe vatten kostar pengar. Allra mest kostar varmvattnet, eftersom det krävs energi för att värma det. Dessutom bidrar det till kodioxidutsläpp om fossila energikällor används för att värma vattnet. Hur länge brukar du stå i duschen? Hur mycket tror att duschvattnet kostar och hur mycket koldioxid bildas? Bli energijägare Det här uppdraget går ut på att vara energijägare hemma. För att göra uppdraget behöver du några siffror att laborera med. En vanlig duschtemperatur är ungefär 35 grader. Det behövs 6 kwh för att värma 200 liter vatten till 35 grader. 1 kwh kostar 1 kr och ger 1 kg koldioxid. 1 liter vatten kostar ungefär 2 öre. Uppgifter: Undersök hemma 1. Sätt på vattnet i duschen och låt det rinna ner i en tiolitershink. Mät hur många sekunder det tar innan hinken är full. OM duschhandtaget har en inställning för vattenbesparing, använd den och upprepa försöket. 2. Ta tid på dig själv när du duschar och räkna ut vad det kostar. Räkneexempel: Om det tar 1 min och 30 sek (90 sekunder) att fylla en hink med 10 liter vatten går det alltså åt 10/90= 0,11 liter vatten per sekund i duschen. 3. Intervjua dina familjemedlemmar om deras duschvanor, hur ofta och hur lång tid de duschar och vad som skulle få dem att duscha kortare tid. Om du har någon moreller farförälder i din närhet kan du undersöka om våra duschvanor har förändrats. 17

18 Beräkna 4. Uppskatta hur många liter vatten och hur mycket pengar du och dina familjemedlemmar gör av med i duschen under en dag 5. Uppskatta hur många liter och pengar du ungefär gör av med i duschen under ett år. 6. Hur många kilo koldioxid skulle ni i din familj kunna spara genom att förändra era duschvanor? 7. Gör några uppskattningar: (Valfri extrauppgift) a) Hur många kronor skulle din familj tjäna om alla duschade lika snabbt som den i familjen som duschar snabbast? b) Hur många kronor skulle din familj tjäna om alla i familjen stänger av duschen medan ni tvålar in er? c) Kan du hitta något ytterligare sätt som skulle sänka kostnaderna? Resonera Skriv med egna ord i din anteckningsbok vad du lärt dig i uppgiften. Eller ta hjälp av några av de oavslutade meningarna nedan. - Energiåtgång hänger samman med vattenåtgång genom att... - Genom att förändra sina duschvanor kan man - Andra sätt att minska vattenåtgången i hushållet vore att - I skolan skulle man kunna minska vattenåtgången genom att... 18

19 Individuell uppgift 4: English task Read the texts (as many as you want but you must include information from at least two texts) in section 3 and if you like you can include a text from Internet. You are going to list arguments for people to be more aware of the ecological conditions in the world. Your text is going to be informative and a source of inspiration. Keep in mind that your theme Återbruk and återvinning must be included in the text. Preparation (homework) during week 12, 13 and 14: You shall read the texts and prepare a mind map at home - that will help you when writing your examination task. This examination task will take place: onsdag den 2/ I hemklassrummet. 19

20 Individuell uppgift 5: Moderna språk och Asven Tidåtgång, 3 lektioner Mål: Kunna ord för råvaror, måltider och saker man använder vid matlagning. Förstå och skriva enkla recept. Kunna några verb i imperativ. att berätta om nationella maträtter från det talade språket. 1) Du ska göra en plansch med skräpmat vs nyttig mat, minst 5 ord per spalt. Ha gärna bilder på den mat som du har valt! 2) Du ska göra en PPT där du presenterar tre nationella maträtter, ha med bild och vad rätten heter på ditt valda språk. 3) Du är på klassresa och bor hos en engelsk/fransk/spansk/tysk värdfamilj. För att visa din uppskattning, bestämmer du dig för att laga en nyttig maträtt/ efterrätt för din värdfamilj. De tycker att det smakar så gott så de ber dig att skriva ner receptet. Skriv en instruerande uppgift, där du berättar vilka ingredienser som behövs och hur man tillagar rätten. Ta hjälp av de stödord som du får av oss. Uppgiften ska skrivas i imperativ (uppmanande form) t. ex: hacka tomaterna, stek köttet, tillsätt saltet, osv Skriv ditt recept på ditt valda språk med hjälp av ordlistan och det bifogade receptet på målspråket som mall. Du får lägga in i din inlämningsuppgift i mappen för Asven och moderna språk. 20

21 Information om redovisningar och slutuppgift Slutuppgift: I slutuppgiften kommer allt det som ni lärt er under projektveckorna både de individuella och gruppuppgifterna att examineras genom en salsskrivning på 90 minuter. Denna slutuppgift kommer att bedömmas i både So, No och svenska. Slutuppgift fredag 4/ Engelska uppgiften kommer även den att examineras i en salsskrivning. Denna uppgift kommer enbart bedömmas i engelska. Engelskauppgift onsdag 2/ Redovisning: Årskurs 8 har sin utställning för övriga skolan på fredag 4/ då skall era gruppuppgifter i Textilslöjd samt er arbetsprocess i denna uppgift pressenteras. Dessa tider ska ni besöka andra årskurser och titt på deras redovisningar: Onsdag 2/4 Redovisning år Torsdag 3/4 Redovisning år Fredag 4/4Redovisning år I årskurs 8 ska vi skapa en tidning i programmet Madmagz som kommer bli färdig efter projektets avslut. Elever som vill ha sitt material i tidningen lämnar in det till Madmagzredaktörerna under onsdag till fredag den sista projektveckan. 21

22 Bedömningsmatriser Gruppuppgift 1-3 och 6 Klimat, Filmuppgift I elftetimmen, Hållbar utveckling och Pralin Centralt Innehåll SO/NO Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Kunskapskriterier E C A Eleven kan visa på grundläggande ämneskunskaper. Eleven kan visa på goda ämneskunskaper. Eleven kan visa på mycket goda ämneskunskaper. Eleven kan även använda enkla ämnesspecifika begrepp. T.ex. ozonlager Eleven kan även använda ämnesspecifika begrepp i relativt stor utsträckning. Eleven kan även ämnesspecifika begrepp i mycket stor utsträckning. Eleven ska kunna föra enkla resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö Eleven ska kunna föra utvecklade resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö Eleven ska kunna föra mycket utvecklade resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö Eleven kan resonera lite om energi och olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven kan i relativt stor omfattning resonera om energi och olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven kan i mycket stor om fattning resonera om energi och olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven kan använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Eleven kan använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Eleven kan använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. 22

23 Gruppuppgift 4: Textilslöjd Detta kommer bedömmas: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. Dessutom kan eleven pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Centralt innehåll: Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former. Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter. Bedömningsområden: E C A Formge och framställa. Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjd föremål i olika material utifrån instruktioner. Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. Eleven kan på ett välutvecklat och väl genom arbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. Val av material. Utifrån syftet med slöjd arbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Pröva sig fram. Dessutom kan eleven pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. 23

24 Gruppuppgift 5: Matematik & individuell uppgift 3: Matematik Centralt innehåll - Att kunna tolka och använda tabeller och diagram för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar. - Att skapa diagram med hjälp av digitala verktyg. - Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. 24

25 Individuell uppgift 1: Historia Centralt Innehåll SO/NO: Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Kunskapskriterier: E C A Eleven kan visa på grundläggande ämneskunskaper. Eleven kan visa på goda ämneskunskaper. Eleven kan visa på mycket goda ämneskunskaper. Eleven kan även använda enkla ämnesspecifika begrepp. T.ex. ozonlager Eleven kan även använda ämnesspecifika begrepp i relativt stor utsträckning. Eleven kan även ämnesspecifika begrepp i mycket stor utsträckning. Eleven ska kunna föra enkla resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö Eleven ska kunna föra utvecklade resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö Eleven ska kunna föra mycket utvecklade resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö Eleven kan resonera lite om energi och olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven kan i relativt stor omfattning resonera om energi och olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven kan i mycket stor om fattning resonera om energi och olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven resonerar kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven resonerar kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven resonerar kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. 25

26 Individuell uppgift 2: Fisken i Östersjön Du bedöms på din förmåga att - använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, - använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Det centrala innehållet från läroplanen som behandlas är Natur och samhälle Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Biologins metoder och arbetssätt Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. E C A Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. 26

27 Individuell uppgift 4: Engelska Lyssna och läsa reception (Talad engelska och) texter från olika medier. Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang. Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner Bedömningsmatris för argumenterande text åk 8 engelska vt-14 Aspekter E C A Koppling till uppgiften Eleven följer instruktionen Eleven följer instruktionen Eleven följer instruktionen. Texten fungerar i huvudsak som en argumenterande text. Texten fungerar relativt väl som en argumenterande text. Texten fungerar väl som en argumenterande text. Innehåll Elevens tankegång, uppslag, egna synvinklar framgår och på ett enkelt sätt Elevens tankegång, uppslag, egna synvinklar framgår på ett utvecklat sätt Elevens tankegång, uppslag, egna synvinklar framgår på ett väl utvecklat sätt (Eleven ger ett exempel från sin egen erfarenhet som passar i sammanhangent.) Den argumenterande texten innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans (Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget.) Den argumenterande texten innehåller både det personliga och det allmänna med träffande exempel, relevanta detaljer med betydelse för helheten. (Elevens exempel är träffande och bidrar till textens läsvärde.) Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna: Detalj- översikt personligt- allmänt Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar tex. genom styckeindelning, styckemarkering, inledning och eller/avslutning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad tex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och styckemarkering, samt effektiv inledning och eller/avslutning. Textbindningen är enkel Textbindningen är välutvecklad Textbindningen är utvecklad Språk och stil Ordvalet är enkelt Ordvalet är varierat och passar till krönikan/uppgiften Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och passar till krönikan/uppgiften med en konsekvent genomförd stil. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak Meningsbyggnaden är varierande och relativt väl fungerande Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning 27

28 Individuell uppgift 5: Moderna språk och Asven Under vecka ska du göra en uppgift med fokus på återanvändning/återvinning. I språken ska du få göra följande uppgifter utifrån det centrala innehållet och kommer att bedömas utifrån följande kunskapskrav. Mål: Kunna ord för råvaror, måltider och saker man använder vid matlagning. Förstå och skriva enkla recept. Kunna några verb i imperativ. att berätta om nationella maträtter från det talade språket. förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter E C A Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven kan förstå helheten och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. formulera sig och kommunicera i tal och skrift I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. använda språkliga strategier för göra sig förstådd För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. 28

29 Slutuppgift: SO och No: Se centrala innehåll och bedömningsmatriser för grupp- och individuella uppgifte. Svenska: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Berättande texter och sakprosatexter Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Aspekter E C A Koppling till uppgiften Eleven följer instruktionen Eleven följer instruktionen Eleven följer instruktionen. Texten fungerar i huvudsak som ett reportage. Texten fungerar relativt väl som ett reportage. Texten fungerar väl som ett reportage Innehåll begripligt innehåll relativt tydligt innehåll tydligt innehåll enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling Struktur räknar upp händelser i huvudsak fungerande struktur uppbyggnaden går att följa återger händelser och förmedlar i viss mån upplevelser relativt väl fungerande struktur uppbyggnaden är tydlig förmedlar upplevelser och värderar/utvecklar dessa Texten är sammanhängande och väl fungerande struktur uppbyggnaden lyfter texten Språk och stil viss språklig variation ordvalet uppvisar viss variation grundläggande regler för... språkriktighet [används] med viss säkerhet meningsbyggnaden är i huvudsak korrekt tempusbruket stör inte förståelsen Skrivregler grundläggande regler för stavning, skiljetecken... [används] med viss säkerhet stor/liten bokstav används med viss säkerhet stavfel förekommer men de stör inte förståelsen textuppbyggnad med hjälp av enkla sambandsord t.ex. och, men ansatser till styckeindelning förhållandevis god språklig variation ordvalet är relativt varierat grundläggande regler för... språkriktighet [används] med relativt god säkerhet meningsbyggnaden är relativt varierad och relativt korrekt tempus används på ett riktigt sätt i större delen av berättelsen grundläggande regler för stavning, skiljetecken... [används] med relativt god säkerhet relativt få fel i användningen av skiljetecken relativt få stavfel som inte stör förståelsen textuppbyggnad med hjälp av sambandsord i huvudsak fungerande styckeindelning god språklig variation ordvalet är passande och höjer textens kvalitet grundläggande regler för... språkriktighet [används] med god säkerhet meningsbyggnaden är varierad och relativt korrekt tempus används på ett riktigt sätt grundläggande regler för stavning, skiljetecken... [används] med god säkerhet få fel i användningen av skiljetecken få stavfel 29

30 Bilaga gruppuppgift 1: Arbetsuppgifter till utställningen Uppdrag: KLIMAT Högstadiet/gymnasiet 1. Förklara vad växthuseffekten är. Är den bra eller dålig för oss? 2. Vilka gaser i atmosfären har den största växthuseffekten? 3. Vilka anses vara orsakerna till ökningen av växthuseffekten? 4. Vilka följder av en ökad växthuseffekt tycker du verkar mest allvarliga? 5. Vilka åtgärder tycker du är viktigast för att bromsa den globala uppvärmningen? 6. Vad kan du tänka dig att ändra på för att minska dina koldioxidutsläpp? 7. På vilka olika sätt kan man få kännedom om hur klimatet varit tidigare på jorden? 30

31 8. Vilka faktorer gör att jordens klimat alltid kommer att variera, även utan människans påverkan? 9. Varför gör inte den naturliga växthuseffekten så att det bara blir varmare och varmare på jorden? 10. Vilken är skillnaden mellan väder och klimat? 11. Hur upplever du filmen Stormens öga? 12. Vad menas med utsläppsrätter? Vad tycker du om dem? 13. Föreslå några tips på hur man kan resa klimatvänligt. 31

32 Bilaga individuelluppgift 1 32

33 33

34 Bilaga Individuell uppgift 5: Moderna språk och Asven Ordlista, Verb SVENSKA akta baka blanda hälla koka krossa laga mat lägga i pensla provsmaka puttra röra ihop röra ner röra servera skala skära steka strimla titta trycka ihop vispa värma äta äta frukost äta kvällsmat äta lunch äta mellanmål Smaklig måltid! ENGLISH be careful with bake mix, mix together pour boil crush, smash cook put it into... brush taste simmer mix stir stir serve peel cut fry, roast shred look press /sth/ together whip warm, warm up eat have breakfast have supper have lunch have a snack Enjoy your meal! 34

35 Ordlista, Verb SVENSKA blanda, röra grädda hälla koka laga mat lägga i provsmaka puttra servera (med) skala skiva skära (i små bitar) steka titta vispa värma äta äta frukost äta kvällsmat äta lunch äta mellanmål Smaklig måltid! FRANCAIS mélanger cuire --- au four verser faire boullir faire la cuisine mettre goûter mijouter servir (avec) éplucher trancher couper (en petits morceaux) faire cuire regarder battre chauffer manger prendre le petit déjeuner diner déjeuner prendre le goûter Bon appétit! 35

36 Ordlista, Verb SVENSKA akta baka blanda hälla koka krossa laga mat lägga i pensla provsmaka puttra röra/röra ihop röra ner servera skala skära steka strimla titta trycka ihop vispa värma äta äta frukost äta kvällsmat äta lunch äta mellanmål Smaklig måltid! ESPAÑOL tener cuidado hacer un pan / hacer un pastel mezclar echar cocer moler preparar la comida agregar/añadir pintar/untar/darle unas pinceladas al pan degustar, probar hervir revolver añadir servir pelar cortar freir cortar en tiritas mira juntar batir calentar comer desayunar cenar almorzar merendar Buen provecho! 36

37 Ordlista, Verb SVENSKA DEUTSCH akta baka blanda hälla på/tillsätta koka krossa laga mat lägga i pensla på provsmaka puttra röra i/röra om i/röra till röra ihop röra/visp ner servera skala skära i bitar steka strimla titta trycka ihop vispa värma/upp/ äta äta frukost äta kvällsmat äta lunch äta mellanmål smaklig måltid! vorsichtig mit backen mischen zusetzen kochen brechen kochen zusetzen bestreichen mit abschmecken kochen rühren/umrühren/anrühren vermischen verrühren einschenken schälen in stücke schneiden braten in streifen schneiden gucken drücken schlagen /auf/wärmen essen frühstücken (zu) abend essen (zu) mittag essen zwischen den mahlzeiten essen guten appetit! 37

38 Schema 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

för samtalen och diskussionerna framåt

för samtalen och diskussionerna framåt Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt

Läs mer

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014

HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014 HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014 Innehållsförteckning Projektbeskrivning år 6 Avprickningslista.s. 3 Övergripande syfte s. 4 Beskrivning av projektet. s. 4 Schema..s.

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017 Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017 Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017 ISBN: 978-91-7559-307-4

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Svenska 8B v.11-13. Syfte:

Svenska 8B v.11-13. Syfte: Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia. Carpe diem Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia. Syfte Ni ska lära er att utveckla förståelse för hur historiska berättelser används i

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering Under arbetsområdet Språket genom media kommer eleverna att arbeta med media som en metod att öva på sina färdigheter och öka sina kunskaper i språket. Vi kommer att ta upp många saker ur det centrala

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Vem är du att bestämma över mig

Vem är du att bestämma över mig Vem är du att bestämma över mig Det som hände var en så stor förändring och allt gick så fort att man brukar kalla det revolution. Syfte Ni ska få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag

Läs mer

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,

Läs mer

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Pedagogisk planering Boken om mig Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider

Läs mer

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor:

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor: Olika texttyper LPP Som en förberedelse inför de nationella proven i svenska vt 2014 kommer vi under vecka 2-8 att läsa och skriva tre olika typer av texter. Vi kommer att titta på hur dessa olika texter

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer