Idrottsgymnasium på den lokala kvasimarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrottsgymnasium på den lokala kvasimarknaden"

Transkript

1 Avdelningen för idrottsvetenskap Idrottsgymnasium på den lokala kvasimarknaden - Om idrottselevers valhandlingar utifrån social bakgrund Coaching & Sport Management Examensarbete, 10 p Vårterminen 2007 Handledare: Stefan Lund

2 Förord Jag är en student som har sadlat om från att vara en praktiskt inriktad kock till att studera idrottsvetenskap i ett teoretiskt sammanhang. Kockyrket tog för mycket tid från mitt största intresse idrotten. Som kock jobbar man kvällar och helger, precis vid de tidpunkter som oftast träningar och tävlingar är i idrotten. Min tanke från början var att jag skulle kunna kombinera mitt intresse för kost och idrotten efter avslutad utbildning. Fast jag har sakteligen glidigt ifrån det resonemanget och idag är jag nog en teoretiskt inriktad individ som har fått smak för den vetenskapliga världen. Efter att ha haft duktiga föreläsare och intressanta kurser i många ämnen så har denna individ gått från att ha ett intresse för management till den mer pedagogiska inriktningen och då speciellt idrott och samhälle. Det skapades säkerligen genom det som sades ovan, fast en annan orsak tror jag ändå fick mig att ändra inriktning och det var formandet av B-uppsats tillsammans med Richard Tähtinen. Då vi gjorde en studie om fyra regionala ishockeygymnasier och eleverna som gick på dem. Därför vill jag först tacka Richard för att vi tillsammans skapade min intresseinriktning och en enkät, som nu har utvecklats tillsammans med min handledare Stefan Lund. Stefan har varit en stor inspirationskälla för mitt arbete med denna studie, genom sitt kunnande i ämnet och sitt hjälpsamma sätt att handleda. Jag vill även tacka de skolor, elever och inte minst de som hjälp mig att genomföra denna studie. Till sist vill jag tacka min mor som har stått ut med mig när jag har ringt för att ha någon att bolla idéer med och för att hon har hjälpt mig med mycket annat praktiskt. 2

3 Tabeller och figurer 1.2 Samhälle, idrott och ungdomen Tabell 1. En översiktlig tabell över idrottens framväxt, med mellan års mellanrum. 2.1 Ett utbildningssociologiskt perspektiv Tabell 2. De två olika undersökningstraditionerna - Two broad research traditions. 2.2 Undersökningsdesign & val av strategi Tabell 3. Sammanfattning av Brymans fyra intresseområden för en kvantitativ forskare. 2.6 Klassindelningsprinciper av elevernas sociala bakgrund Tabell 4. En förenklad tabell över Socioekonomiska grupper. Tabell 5. En förenklad tabell över Sociokulturella grupper. 4.1 Enkätkonstruktion, reliabilitet & validitet Tabell 6. Tabell över enkätens teman och dess ämnesområden Externt bortfall utifrån det ursprungliga urvalet Tabell 7. En jämförelse mellan det ursprungliga urvalet och det externa bortfallet. 5.1 Social bakgrund & de två klassindelningsprinciperna Tabell 8. Boendeform för familjen Tabell 9. Tillgångar i familjen Tabell 10. Pappans utbildningsnivå Tabell 11. Sociokulturell indelningsprincip Tabell 12. Socioekonomisk indelningsprincip 5.2 Social bakgrund vs. valhandlingar relaterade till utbildning Tabell 13. Hur de fick kännedom om det gymnasieprogrammet som de studerar vid. Tabell 14. Vad eleverna helst skulle vilja göra efter tiden på idrottsgymnasiet. 3

4 5.3 Social bakgrund vs. valhandlingar relaterade till idrott Tabell 15. Sambandet mellan socioekonomisk grupp och idrottsstart. Tabell 16. Elevernas målsättning med sin huvudidrott utifrån sociokulturell grupp. Tabell 17. Vilka olika institutioner har de eleverna varit en del av eller är. 5.5 Skolornas attraktion utifrån ekonomiskt kapital & kulturellt kapital Tabell 18. Tabell 19. Schematisk tabell över ekonomiskt kapital och kulturellt kapital i förhållande till eleverna på vardera skola. Den samlade kapital volymen för eleverna på vardera skola. 2.5 Bourdieu - habitus, fält, kapital och det sociala rummet. Figur 1. De sociala positionernas rum och livsstilarnas rum enligt Bourdieu. 5.4 Social karta över elevernas val av gymnasium på den lokala kvasimarknaden Figur 2. Studiens sociala karta över valet av skola och de tre grupper som är mest representerade på varje skola. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PROBLEMBILD INLEDNING FRÅN HÅRBEVÄXTA FÖRFÄDER TILL NUTIDA PROFESSIONALISTER SAMHÄLLE, IDROTT OCH UNGDOMEN GYMNASIEUTBILDNINGENS REFORMERING & DEN LOKALA KVASIMARKNADEN DISPOSITION METODOLOGI & TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ETT UTBILDNINGSSOCIOLOGISKT PERSPEKTIV UNDERSÖKNINGSDESIGN & VAL AV STRATEGI ENKÄT VALIDITET & RELIABILITET BOURDIEU - HABITUS, FÄLT, KAPITAL OCH DET SOCIALA RUMMET KLASSINDELNINGSPRINCIPER AV ELEVERNAS SOCIALA BAKGRUND SYFTE & HYPOTESER HYPOTESER AVGRÄNSNINGAR STUDIENS PRAKTISKA GENOMFÖRANDE ENKÄTKONSTRUKTION, RELIABILITET & VALIDITET ETISKA ÖVERVÄGANDE URVAL, POPULATION & EN LITEN INTRODUKTION I FÄLTET BORTFALLSANALYS Externt bortfall utifrån det ursprungliga urvalet Internt bortfall - social bakgrund & de två klassificeringsprinciperna Internt bortfall - social bakgrund vs. valhandlingar relaterade till utbildning & idrott KVANTITATIV DATAANALYS DET EMPIRISKA MATERIALET SOCIAL BAKGRUND & DE TVÅ KLASSINDELNINGSPRINCIPERNA SOCIAL BAKGRUND VS. VALHANDLINGAR & KUNSKAP RELATERADE TILL UTBILDNING SOCIAL BAKGRUND VS. VALHANDLINGAR & KUNSKAP RELATERADE TILL IDROTT SOCIAL KARTA ÖVER GYMNASIAL IDROTTUTBILDNING PÅ DEN LOKALA KVASIMARKNADEN SKOLORNAS ATTRAKTION UTIFRÅN EKONOMISKT KAPITAL & KULTURELLT KAPITAL DISKUSSION ELEVERNAS VALHANDLINGAR GÅR ATT SE I ETT SOCIALT SYSTEM, GENOM DERAS SOCIALA BAKGRUND OCH DET SPELAR INGEN ROLL VILKEN AV PRINCIPERNA MAN ANVÄNDER, FÖR ELEVERNAS VALHANDLINGAR ÄNDÅ KAN SES I ETT SOCIALT SYSTEM SLUTSATS VIDARE FORSKNING REFERENSER

6 8.1 LITTERATUR ELEKTRONISKA REFERENSER RAPPORTER, TIDSKRIFTER & UPPSATSER BILAGOR...56 BILAGA BILAGA BILAGA

7 1. Problembild 1.1 Inledning Kan man egentligen se något samband mellan elevers valhandlingar och deras sociala bakgrund? Vilken kunskap kan en studie om elevers valhandlingar relaterade till utbildning, idrott och livsstil ge oss som står utanför detta fält? Mycket komplexa frågor i mitt tycke, men väldigt intressanta. Därför ska denna studie försöka se närmare på dagens idrottsgymnasium, eller rättare sagt de elever som väljer att kombinera idrott och utbildning på ett idrottsgymnasium. Som ett led i den allt mer professionella idrotten skapades de första idrottsgymnasierna på initiativ av Riksidrottsförbundet (RF). Försöksprojekten föll väl ut och fler idrottsgymnasium skapades på flera orter och i många olika idrottsgrenar, för att idag bestå av både riksidrottsgymnasium, regionala idrottsgymnasium och lokala idrottsgymnasium (SOU:1969:29; FOU-rapport 2006:21). Om man ska förstå den moderna idrotten och det system som den ingår i, måste man veta hur den har vuxit fram. Göran Patriksson (1973) menar att man inom samhällsvetenskaplig forskning ofta jobbar efter ett historielöst synsätt och försummar detta viktiga led. Han menar vidare att det är nödvändigt att använda historiskt material för att kunna förstå det moderna samhället. För utan historiskt material tenderar den samhällsvetenskapliga forskningen att bli statisk. Därför så kommer de fyra nästföljande avsnitten som en förlängning av inledningen att behandla idrottens och utbildningens historia, men väldigt begränsat. Detta görs eftersom studien ska belysa dagens idrottsgymnasium på den lokala marknaden för gymnasieutbildningar och eleverna som väljer att gå på dessa. Kapitlet avslutas sedan med studiens disposition. 7

8 1.2 Från hårbeväxta förfäder till nutida professionalister. Hur definieras begreppet idrott? Enligt (SOU 1969:29) så skilde man tidigare ofta mellan begreppen idrott och sport. Då menade man att idrott var vad vi betecknar som friidrott i dagsläget, men även en del grenar där man använder redskap sågs som idrott, d v s idrotter som t ex fotboll, fäktning och skidlöpning. Det som benämndes som sport grundade sig i att i dessa grenar var redskapet det primära, som redskapen; bilen, hästen och segelbåten. I denna statliga utredning menar de att det ska ses som ett historiskt intresse och gör därför ingen åtskillnad mellan begreppen idrott och sport, utan använder idrott som ett samlat begrepp. De definierar därför idrott som alla de tävlingsmässiga och andra fysiska aktiviteter, som människorna utför för att uppnå ett visst resultat eller få motion och fysiskt aktiv rekreation (SOU 1969:29). Även Blom & Lindroth (2002) tar upp denna definition som ett viktigt försök att definiera vad idrott är. De tillägger att den är alldeles för öppen och att den saknar tydliga gränser. En definition som de anser har tydligare gränser är pedagogen Göran Patrikssons definition, som kan ses nedan. Med idrott avses institutionaliserad fysisk aktivitet med större eller mindre inslag av tävling, där den fysiska prestationsförmågan har stor betydelse och deltagandet styrs av regler som formulerats av de officiella idrottsorganisationerna (Blom & Lindroth, 2002:12). 1 För hundratusentals år sedan ägde världens första idrottstävling rum, när två unga och hårbeväxta varelser jämförde sina färdigheter. Det kunde vara i att springa fort, slunga en sten eller klättra. Det var idrotter som tjänade ett praktiskt syfte för urtidsmänniskan, för att t ex fly undan faran likt ett djur. Idrottens historia fortsätter genom inslag av krigsförberedande spartaner, de olympiska spelen och de brutala fotbollsspelen i England (Kihlberg, 1983, Blom & Lindroth, 2002). Hur fick vi då företeelsen idrott till Sverige? Den engelska public school-idrotten har varit en stor inspirationskälla vid tillkomsten av den moderna tävlingsidrotten. Den uppmärksammades i slutet av 1800-talet, med sin kulmen Vad beträffar den egentliga startpunkten för 1 Definitionen är hämtad ur (Blom & Lindroth, 2002), de refererar till Patriksson (1979) Socialisation och involvering i idrott. Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis 8

9 tävlingsidrotten i Sverige, så förlades den till 1880-talet. Kring sekelskiftet 1900 så hade den engelskinspirerade svenska tävlingsidrotten tagit ett litet steg i sportifieringsprocessen, och den största tillväxten i svensk idrott upplevdes under åren Som ett led i detta så var startåret för Sveriges riksidrottsförbund (RF) 1903 (Blom & Lindroth, 2002, Lindroth & Norberg, 2002). På denna tid så var idrottarna amatörer och enligt (Lindroth & Norberg, 2002) så var den första officiella amatördefinitionen; Amatör är den, som aldrig täflat om penningpris eller mot ersättning vid vadhållning, som aldrig undervisat i, utöfvat eller biträdt med idrott för penningevinsts skull och som aldrig med sin vetskap deltagit i täflingar med professionist (Lindroth & Nordberg, 2002:435). Under 1930-talet hade begreppet amatörism utvecklats till en komplex term som stred mot etik och moral på grund av den alltmer växande professionalismen inom idrotten. Det som professionalisering innefattar är för att nämna något, en rationell organisation som består av yrkesroller som är kopplade till utbildning. En amatör var den som utövade idrott för nöjes skull och inte fick ekonomisk fördel av idrottandet. De som kallades professionella idrottare fick ersättning för sina prestationer. Det som skapade problem var otydligheten mellan dessa två, dvs. många av de idrottare som kallade sig amatöridrottare fick ekonomisk fördel vilket stred mot amatörismens regler och ideal (Blom & Lindroth, 2002, Lindroth & Norberg 2002). 2 Även om 1930-talet var genomsyrad av amatörismens ideal var det tydligt att professionalismen var på väg att ta en alltmer omfattande position inom idrottsvärlden. Det som lade grund till misstro mot professionalismen var det att idrottarna skulle hamna utan yrke och möjlighet att försörja sig själva efter den aktiva karriären. Under 1960-talet började frågan om amatörismen tonas ner och skillnaden mellan en amatör och en professionell idrottare blev tydligare. Idrottsutövandet på en professionell nivå ansågs nu mer som ett yrke, och inte som rekreation likt amatöridrotten. Det blev betydligt viktigare för professionella idrottsatleter att kunna utöva sin idrott som heltidssysselsättning. Amatörreglerna avskaffades 1967 och många menar att det var 2 Detta stycke grundar sig till stora delar i B - Uppsatsen: Norén & Tähtinen (2006) Regionala ishockeygymnasium en kvalitativ studie om fyra ishockeygymnasium i region syd 9

10 då folkrörelsen/folkrörelserna öppnade sig mot det moderna samhället och de två stora aktörerna staten och marknaden (Blom & Lindroth, 2002, Lindroth & Norberg, 2002) Samhälle, idrott och ungdomen Detta avsnitt kommer att behandla vilka elever det är som idrottar, för att sen gå vidare i ett mer utbildningsperspektiv. Sedan slutet av 1960-talet finns det mycket forskning kring barn och ungdomars val att vara med i en idrottsförening. De visar en klar bild av att andelen medlemmar har ökat under den senare delen av 1900-talet, och då särskilt när det gäller tjejers deltagande (Engström, 2002). Nedan visas en översiktlig tabell över idrottens framväxt under 1900-talet. Som man kan se så har både föreningarnas antal och antalet medlemmar ökat markant. Tabell 1. 4 Årtal Antalet föreningar Antalet medlemmar Om vi går tillbaka till slutet av 1960-talet så menade man att i ungdomsåren var människorna naturligt fysiskt aktiva. Fast man såg en fara i det alltmer bekvämare samhället med bilburenheten, lättare fysiska arbetsuppgifter och en anpassning för människan för att underlätta dens liv. De menade att det skulle innebära minskad fysisk aktivitet för mycket stillasittande och fetma. Det statliga stödet för ett differentierat fält av idrottsliga aktiviteter, skulle därför tillgodoses menade man. För idrotten engagerade och intresserade en stor del av det svenska folket (SOU 1969:29). 3 Detta stycke grundar sig till stora delar i B - Uppsatsen: Norén & Tähtinen (2006) Regionala ishockeygymnasium en kvalitativ studie om fyra ishockeygymnasium i region syd 4 En översiktlig tabell över idrottens framväxt, med mellan års mellanrum. Den grundar sig i Lindroth & Norberg (2002), Kapitel 2 Idrottsrörelsens utbredning, anslutning och sammansättning, skrivet av Johan R. Norberg. Alla siffrorna är i cirka tal och grundar sig endast i vad texten säger. 10

11 I (SOU 1969:69) menade de även att synen på idrotten hade förändrats, genom att idrotten inte längre var en verksamhet för ett fåtal människor, utan en folkrörelse. Det hade skett i takt med samhällsutvecklingen och de ansåg att idrotten hade en växande uppgift i det moderna samhället. Det var som sagt när amatörreglerna avskaffades som idrotten öppnade sig mot det moderna samhället och det statliga stödet såg utredningen som en viktig del i relationen mellan samhälle och folkrörelsen idrott (SOU 1969:29, Lindroth & Norberg, 2002). Från att ha gått ifrån att idrott är för de bäst situerade i samhället, så hade nu de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället minskat. Idrotten hade nu blivit en verksamhet för många människor från olika samhällsklasser och det sågs som naturligt att samhället skulle ge ett ekonomiskt stöd till idrotten. Utbildningstidens längd hade även ökat och fler människor var under utbildning, så det fanns ett behov av att ersätta bortfallet av fysiskt arbete med ett differentierat fält med motionsaktiviteter (SOU 1969:29). Idrottsutövandet i förhållande till utbildning tar man upp i (SCB:1989), där beskriver de andelen som ofta bedrivit idrott och motion Det visar sig att de som ofta har bedrivit det är de som har en eftergymnasial utbildning och andelen blir bara mindre och mindre desto lägre utbildningsnivå. Så såg det ut under det årtiondet, men hur ser det egentligen ut idag när det gäller idrott och motion? Om man ser till åldersintervallet så borde det vara denna studies elevers föräldrar som var en del av SCB:s studie. Det är inget som man kan ta fasta på, men det ger en bild av att det kanske kommer att visa sig så även i denna studie. Även Engström (2004) menar att smaken för idrott och motion är relaterat till utbildningsnivå och det framgår i hans undersökning att nära dubbelt så många med hög utbildning var motionsutövande. Om vi återgår till frågan ovan om hur det ser ut idag, då menas hur det ser ut för dagens ungdom och deras smak för idrott och motion i dagens samhälle. Idrotten har för ungdomen enligt Trondman (2005) mycket eller ganska stor betydelse (58 % svarade så i hans undersökning). Därför menar han att idrottens subjektiva betydelse för ungdomen är stor och eftersom endast 9 % menar att idrotten nästintill inte har någon betydelse alls så tydliggörs det. Han visar också på ett annat sätt att beskriva idrottens betydelse för ungdomen och det är genom vilken status idrotten har gentemot andra fenomen i 11

12 ungdomskulturen. Det visar sig att idrotten även då har stor betydelse, på en delad andraplats med endast att ha många vänner som har större betydelse. När börjar ungdomarna idrotta då? Enligt samma studie så visar det sig att sju av tio börjar träna i en idrottsförening före åtta års ålder och då ska tilläggas att nästan var fjärde började vid fem års ålder eller tidigare. Så om de fortsätter att ta del av idrotten, vilka idrotter ses som huvudvalsidrotter? Då visade det sig att fotboll är den idrott som de flesta väljer att ägna sig åt. Fast ridning, innebandy, ishockey, handboll och kampsport är andra idrotter som de gärna ägnar sin tid åt. Trondman finner även att deras val av huvudidrott stämmer rätt bra överens med deras förstvalsidrotter. När det istället gäller flervalsidrotter, dvs. att inte alla idrotter är första- eller huvudvalsidrotter, utan att många ungdomar väljer att ägna sin tid åt flera idrotter så är även här fotbollen den mest dominerande idrotten. De andra följer nästan samma mönster, men en del uppstickare som golf, utförsåkning, snowboard tar nu mer plats i de ungas idrottsliv. Hur mycket tid väljer de att spendera på föreningsidrotten varje vecka när det gäller träning och tävling? Kanske en komplex fråga i mångas tycke men Trondman (2005) visar detta på två sätt. Det första genom att klassificera in det i olika nivåer; elitnivå, fritidsnivå och sporadisk nivå. Elitnivå är att träna och/eller tävla dagligen, medan fritidsnivå är att göra det någon gång i veckan och slutligen är sporadisk nivå att göra det mer än sällan än fritidsnivå. Det visar sig att 38 % har gjort valet att utöva sin idrott enligt elitnivå och på fritidsnivån är det 54 % och de sista procenten är på en sporadisk nivå. Om man istället preciserar det till antalet timmar så väljer en fjärdedel av de unga föreningsidrottarna att lägga ner elva timmar eller mer på idrott per vecka (det inkluderar även omklädning, resor och liknande saker, så det kan vara lite missvisande). Kopplat till tiden de väljer att lägga ner på idrotten så kan man tala om vilken målsättning de har med idrottandet. Då visar Trondmans studie att mer än hälften idrottar endast för att det är roligt, men den andra halvan har en målsättning i ett prestationsperspektiv, så som att bli internationell toppidrottare eller att tillhöra de bästa på orten. Vänder man istället på perspektivet och tittar närmre på dem som inte vill idrotta i förening eller motionera något nämnvärt, så har det gjorts en studie av den unga befolkningen i Stockholm, Haninge, Helsingborg, Jönköping och Lidingö (Blomdahl & Elofsson, 2006). Denna studie tar 12

13 fasta på ungdomar som går på gymnasiet, som även beskrevs i inledningen till detta kapitel. Vidare kommer det därför endast att redovisas material från gymnasieungdomar, för att belysa det utifrån deras syn i ovanstående rapport. Av de elever som gick på gymnasiet i ovanstående studie av Blomdahl & Elofsson (2006), så var det hela 52 % som uppgav att de inte vill idrotta i en idrottsförening, samt 37 % som uppgav att de inte väljer att idrotta/motionera på egen hand. Ser man på båda dessa dimensioner så var det 20 % som uppgav att de varken ville idrotta/motionera i förening eller på egen hand. En uppgång av motion som inte är förknippad med tävlingsidrotten kan vara en orsak kanske till att hela 52 % inte vill medverka i föreningsidrotten. För ser man på vilka motionsaktiviteter som har mest utövare i Sverige så är det gång, promenader, gympa, aerobics, löpning och jogging som står för de högsta positionerna (FOU-rapport, 2004:5). Den privatiserade formen av idrottsutövning kanske har fått fäste i samhället och föreningsidrotten kanske tappar utövare, men det är inget som ska diskuteras mer i denna studie. Istället går vi vidare med Blomdahl & Elofssons studie och den visar på att de ungdomar som tillhör de lägre socioekonomiska grupperna har en har en tendens att motionera/idrotta mindre än de som tillhör de högre. Den visar även på att de i mindre grad är med i en idrottsförening och att de presterar sämre i skolan, oberoende om det mäts med föräldrarnas utbildning, ekonomiska resurser eller social grupp. I nästkommande avsnitt kommer studien att byta perspektiv och koncentrera sig på gymnasieutbildningens reformering och den lokala kvasimarknaden. För att i avsnittet efter återgå till idrott och samtidigt utbildning, då det ska handla om Idrottsgymnasium och dess uppkomst, omfattning och syfte. 13

14 1.4 Gymnasieutbildningens reformering & den lokala kvasimarknaden Under 1900-talet har det skett en omorganisation av skolan, där decentralisering av makt och beslutsfattande är det mest framträdande draget (Gustafsson, 2003). Tidigare har skolan styrts av resursfördelning, eftersom statens bidrag till skolorna har varit öronmärkta till vissa verksamheter. I början av 1990-talet blev istället skolan decentraliserad genom att den hamnade i kommunal regi (Ibid.). Decentraliseringen av skolans organisation och införandet av en mål- och resultatstyrd läroplan innebär att staten talar om vad som ska uppnås och vem som ska göra det. I en lokalt utformad skolplan fastställer sedan varje kommun sina mål. Först i den enskilda skolans arbetsplan beskrivs det närmare hur målen ska nås. Närmandet mot det nära och lokala ska ge varje skola och varje klass möjlighet att utforma undervisningen i samklang med sitt elevunderlag och dess önskemål. I förlängningen ska även den enskilda individen kunna påverka sin utbildningssituation. Målet med allmän skolplikt är som alltid att överbrygga skillnader i de geografiska, ekonomiska och sociala villkor som avgör människors möjlighet att överhuvudtaget ta sig till skolan samt att tillgodogöra sig skolans undervisning (Gustafsson, 2003:59). Gustafsson (2003) menar vidare att svaret på det förändrade samhället är; decentralisering, avreglering, närdemokrati och medinflytande. Den icke-obligatoriska skolformen, gymnasieskolan, som ska erbjuda utbildning åt ungdomar i åldern år ska tillgodose de krav som ställs från det samhälle som har skapats. Eleverna skall därigenom få medinflytande över sin utbildning och det fastslås genom skollagen (Fall, 1991). Som sades i ovanstående citat så har den tidigare regelstyrningen ersatts med en styrningsmodell via läro- och kursplaner. Det har enligt Lund (2006) lett till att det har reformerats på andra sätt och nedan visas tre punkter som Lund tar upp med dess övergripande inriktning. (i) kommunerna har övertagit det totala ansvaret för skolans huvudmannaskap (dvs. även lärarnas löner och rätten att starta egna gymnasieskolor), (ii) möjliggörandet av friskoleetablissemang, (iii) skolpeng (Lund, 2006:11). Den sista punkten angående skolpeng öppnar upp möjligheten för att starta friskolor och innebörden med skolpengen är att alla gymnasieskolor får likartade förutsättningar och villkor för sina utbildningsalternativ. Policybesluten i det förnyade styrsystemet har alltså kommit ner på en 14

15 lokal nivå, där t ex både elever och kommunalpolitiker kan påverka tillkomsten av olika utbildningsalternativ. Detta skapar en konkurrenssituation och en marknad inom utbildningsområdet; gymnasieutbildningar, där profilering och marknadsföring av skolan kan ses som viktiga verktyg för att attrahera elever (Ibid.). Lite elever mindre ekonomiska resurser. Den lokala utbildningsmarknaden hålls enligt Lund ihop av social reproduktion och makt, där differentieringen i gymnasieskolan kan ha en relativt fast reproduktionslogik genom att eleverna gör utbildningsval som traditionellt ses som bättre i förhållande till de andra alternativen. Samtidigt så kan gymnasieskolorna genom kommunaliseringen skapa utbildningar tillsammans med andra intressenter för att kunna styra utbildningsalternativen och tillgodose elevernas behov (Lund, 2006). Som ett led i decentraliseringsreformerna har det skapats lokala utbildningsmarknader, eftersom det handlar om att tillgodose elevernas val av utbildning och samtidigt så ska reformerna skapa förutsättningar för en produktion av lokala utbildningsalternativ. Lund (2006) menar att; En kvasimarknad beskriver de speciella typer av marknadsrelationer som skapas inom ett decentraliserat och statligt styrt utbildningssystem. Han visar även på att det inte går att betrakta elev skola-transaktionen som en reell marknad genom Le Grand (1991) genom nästföljande punkter. (i) (ii) (iii) (iv) Precis som varumarknaden konkurrerar gymnasieskolorna om elevernas val. Inom den offentliga sektorn kan gymnasieskolorna däremot inte agera som riktiga handelsföretag. Exempelvis är gymnasieskolornas ekonomiska intressen diffust formulerade. Staten definierar och styr fortfarande vilka typer av produkter som gymnasieskolan ska erbjuda sina elever (konsumenter). Den statliga styrningen av gymnasieutbildningen söker garantera en nationell standard, vilken begränsar elevernas valmöjligheter. Samtliga gymnasieprogram innehåller exempelvis kärnämnen som svenska, engelska, matematik, etc. Dessa styrs även innehållsligt via kursplaner och betygskriterier. Precis som på en reell marknad kan eleverna välja gymnasieutbildning som anordnas av olika huvudmän. Däremot kan inte de kommunala gymnasieskolorna eller friskolorna ta betalt för sina pedagogiska tjänster. Den ekonomiska transaktionen sker inte mellan skola och elev/förälder utan sköts via skolpengssystemet av en tredje part (stat och kommun). Däremot är det möjligt för 15

16 sponsorer att skänka pengar till gymnasieskolor (Författarens tolkning och översättning av Le grand 1991, s. 1260) Den lokala kvasimarknaden 5 för gymnasieutbildningar kan alltså inte kallas för en reell marknad, genom att vissa delar är regelstyrda och andra utanför marknaden sköter denna styrning. Samtidigt så är det en marknad genom att den till stora delar tillgodoser elevernas (konsumenternas) behov av utbildningsalternativ. Vilka är det då som väljer att gå på en gymnasieutbildning där man kombinerar idrott och studier? Kan man se deras valhandlingar i ett socialt system, eller är det endast ett rationellt val som är individuellt förankrat? Komplexa frågor i mitt tycke, men mycket intressanta. För att koppla ihop de tre inledande avsnitten så kommer sista delen att handla om idrottsgymnasium. Idrottsgymnasium är den del av den lokala kvasimarknaden som denna studie ska undersöka, alltså de elever som väljer denna utbildningsform. 1.5 Idrottsgymnasium i en föränderlig tid Det första steget eller förslaget i Sverige, för att kombinera studier och elitidrott presenterades i Statens Offentliga Utredning, (SOU 1969: 29, Idrott åt alla). I denna utredning presenteras problemet mellan elitidrott och studier, dvs. många kunde inte prestera idrottsresultat av hög klass och samtidigt utföra en normal studieprestation. Begreppet idrottsgymnasium växte fram i Sverige i början av 1970-talet som en följd av SOU rapporten (1969: 29). Första idrottsgymnasiet (RIG = riksidrottsgymnasium) startades 1972 som ett försöksprojekt på initiativ av Riksidrottsförbundet. Läsåret 1977/1978, fem år efter starten så hade det utvecklats till att omfatta tio idrotter fördelade på 12 orter och under 1980-talet fortsatte det att utvecklas (FOUrapport 2006:21). För att göra ett nedslag i 1980-talet, så fanns det hela 41 idrottsgrenar (specialförbund) representerade vid 43 olika orter/kommuner. Antalet elever var 1457 på denna tid, samt att det fanns 600 som hade valt hemortsalternativet. Hemortsalternativet var ett alternativ till elitidrottande ungdomar som valde hemortens gymnasieskola med särskilda möjligheter till träning av sin idrott (SCB:1989). Under början av 1900-talet växte det ännu mer 5 Kvasi = Är något som försöker eller ser ut att vara (ngt) men i verkligheten inte håller måttet Källa: Nationalencyklopedin, nätversionen 16

17 och läsåret 1991/1992 överlämnade staten ansvaret för gymnasieskolan till kommunen (se föregående avsnitt för mer information). Detta gjorde att kommunerna/gymnasieskolorna gavs möjligheten att profilera sitt programutbud med idrottsrelaterade gymnasieutbildningar (FOUrapport 2006:21). 6 Idag kan idrottsgymnasier i Sverige delas in i tre olika kategorier: Riksidrottsgymnasier Regionala idrottsgymnasier Lokala idrottsgymnasier Riksidrottsgymnasierna tillhör RF: s organisation, vilka skiljer sig från de regionala och lokala idrottsgymnasierna som oftast styrs i samarbete med distriktsidrottsförbundet, kommunen och idrottsföreningar. Det ska tilläggas att det finns lokala gymnasier som har riksintag, men de ska inte förknippas med riksidrottsgymnasierna som är auktoriserade av riksidrottsförbundet. 1.5 Disposition I detta kapitlet så har idrotten och gymnasieutbildningen beskrivits i ett historiskt perspektiv för att ge en bild varför det ser ut som det gör i det moderna samhället. Nästkommande kapitel Metodologi och teoretisk utgångspunkt kommer t ex att ta upp val av metoder och strategier, studiens perspektiv och en redogörelse för Pierre Bourdieus sociologi. Dessa olika avsnitt skrivs i ett och samma kapitel för att få en mer sammanhängande bild, eftersom de knyts samman ifrån början till slut. Det tredje kapitlet som heter Syfte & Hypoteser ska precisera studiens syfte, samt lyfta fram de hypoteser som har deducerats. Kapitel fyra behandlar Studiens praktiska genomförande där det diskuteras varför vissa val gjordes och konstruktion av enkäten, samt att det behandlar studiens trovärdighet. Det femte kapitlet Det empiriska materialet redovisar det material som har samlats in genom enkäten utifrån kunskap om elevernas sociala bakgrund och de hypoteser som har lyfts fram i 6 Detta stycke grundar sig till stora delar i B - Uppsatsen: Norén & Tähtinen (2006) 17

18 kapitel tre. Sedan diskuteras det empiriska materialet i kapitel sex utifrån Pierre Bourdieus teorier och begrepp för att slutligen komma fram till slutsatser. I det avslutande kapitlet lyfts nya tankar och vidare forskning fram. 18

19 2. Metodologi 7 & teoretisk utgångspunkt. 2.1 Ett utbildningssociologiskt perspektiv Sociologi är vetenskapen om sociala beteenden och olika gruppbildningar, och det är ofrånkomligt att inte inta ett sociologiskt perspektiv och använda sig av teori och metod med en sociologisk anknytning, när man studerar mänsklig kultur. Sociologen Pierre Bourdieu var till en början inspirerad av Levi-Strauss och strukturalismen, en strukturalism som härstammar från den franska sociologins strukturalism, men kritiserar också denna sociologi till vissa delar. Den andra delen av sociologin har sina rötter i den amerikanska strukturalismen. De båda delarna har gemensamt att de har sin utgångspunkt i att de ser samhället som sociala system vars delar (institutioner) definieras utifrån sin funktion eller betydelse för helheten (Fahlander, 1996). En annan sak som de båda delarna av sociologin har gemensamt är att de ser strukturen i systemet stå över individens handlingar och medvetande (Ibid.). Bourdieu letade sig fram via fenomenologin och strukturalismen och har kanske inte mer än någon annan återupprättat Durkheims sociologi att man måste betrakta sociala fakta som ting. Han orienterade sig mot fenomenologin för att söka svar på vad det är som formar ett medvetande och styr sociala handlingar (Carle, 2003). Den fenomenologiska traditionen menar att det är individen som agerar och överväger olika valmöjligheter mot bakgrund av sina erfarenheter. På så sätt kan man tala om en strukturell-fenomenologisk tradition. Bourdieu hade vad man kan kalla en fransk intellektuell stil, att man rör sig mellan olika traditioner (Larsson, 2002; Carle, 2003). Han företrädde en sociologi som är svårdefinierad och man kan istället tala om att hans verksamhet vilade på tre antaganden om förhållandet mellan kunskap och teori. För det första så skall sociologin på ett beskrivande sätt tala om innebörden av de samband och relationer som finns mellan olika sociala företeelser. Det andra antagandet är att den ska förstå en människas 7 Metodstyckena grundar sig till vissa delar i B - Uppsatsen: Norén & Tähtinen (2006) Regionala ishockeygymnasium en kvalitativ studie om fyra ishockeygymnasium i region syd 19

20 handlande utifrån de sociala relationer som hon ingår i, och inte genom ett psykologiskt antagande om mänskliga beteenden. Det sista antagandet säger att sociologin skall studera strukturer av relationer, som i sin tur kan förklara de samhälliga variationerna både historiskt och socialt sett (Carle, 2003). Hur kan vi då se sociologin som en del av utbildningen? Alltså hur kan denna studie utgå från ett utbildningssociologiskt perspektiv. Utbildningsinstitutionerna har en stor betydelse för samhällets struktur och genom utbildning skapas sociala relationer, en viss kultur osv. Det finns en föreställning att utbildning är en likvärdig möjlighet för alla, oavsett social bakgrund. Men det sker också överföringar av samhällets dominerande system av värden och normer, som kan göra att vissa individer inte kan inhämta och omforma denna kunskap, pga. deras sociala bakgrund och studievana i familjen (Carle, 2003). Den struktur som finns inom utbildningssystemet blir således en del av helheten samhället. Den kan också förklara samband och variationer i individernas handlade, utifrån de sociala relationerna som den ingår i. Att man genom utbildningen kan förklara olika socialt relaterade strukturer, eftersom det kan ses som ett socialt system. Den pedagogiskt orienterade utbildningssociologin koncentrerar sitt resonemang till yttre förutsättningar, så som läroplaner och den sociala bakgrunden och hur det kan påverka en elevs valhandlingar (Lund, 2006). Surveyundersökning som denna studie ska innefatta har oftast sin utgångspunkt i den positivistiska (positivism) traditionen som grundar sig i att kunskap ska vara empiriskt prövbar, genom mätning. Empiriska undersökningar baseras just på mätningar, för att få fram primärdata. Den positivistiska traditionen lämpar sig bra om man är intresserad av att förklara, mäta och jämföra olika sociala företeelser (Bryman, 2001, Gratton & Jones, 2004). Den positivistiska traditionen ska inte ses som den primära traditionen i denna studie, utan studien tar endast del av vad den positivistiska traditionen anser om val av metoder. Fokusen ligger istället mer åt den strukturalistiska i denna studie, eftersom den utgår från de strukturella faktorer som reglerar och styr en individ, en grupp eller ett samhälles handlingar. De handlingstendenser som går att identifiera ska inte betraktas som något naturligt eller självklart, utan som uttryck för starka samhällsstrukturer. Detta är något centralt i en strukturalistisk tanke, att det finns strukturer som 20

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

GYMNASIEVALET DEN SOCIALA BAKGRUNDENS PÅVERKAN

GYMNASIEVALET DEN SOCIALA BAKGRUNDENS PÅVERKAN GYMNASIEVALET DEN SOCIALA BAKGRUNDENS PÅVERKAN Grundnivå Organisations- och personalutvecklare i samhället Sociologi 15 hp Johanna Svedberg Linnea Turesson HT13 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN I

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift. Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?

Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald 12-13 februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Har alla samma

Läs mer

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Din karriär inom idrotten börjar nu! Plugga och bo på Bosön - idrottens viktigaste

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor 2011 1 Innehåll Innehåll... 2... 3 Motion... 4 De populäraste motionsidrotterna... 5 Träning och tävling... 6 De populäraste tävlingsidrotterna... 6 Titta på idrott som åskådare... 8 Kostnader för eget

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Samhälls och beteendevetenskap 1

Samhälls och beteendevetenskap 1 Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Samhälls och beteendevetenskap 1 Kurskod 1TH005 5,5 högskolepoäng 2015 ht Kursansvarig och examinator Anette Norman Föreläsare Anders Krüger Bengt Franzon Erik

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

BRINELLGYMNASIET I NÄSSJÖ HU IN TE VO

BRINELLGYMNASIET I NÄSSJÖ HU IN TE VO BF BA EK EE BRINELLGYMNASIET I NÄSSJÖ ES HA HV HU IN NA SA TE VO BANDY Svenska Bandyförbundets idé vision mål med RIG RIKSIDROTTSGYMNASIET Riksidrottsgymnasier auktoriseras av Svenska Bandyförbundet. Det

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum. Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Lärande mål struktur för Sverige Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Arbetsfält Den utbildade tränaren kan arbeta i ett av de nedanstående fälten Prestation Utveckling Elit Generella

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

RIKSIDOTTSFÖRBUNDET. Intervjumetod: Online - undersökning 30/09/2015 26/10/2015. Fältperiod: Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige.

RIKSIDOTTSFÖRBUNDET. Intervjumetod: Online - undersökning 30/09/2015 26/10/2015. Fältperiod: Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige. @ungdomsb RIKSIDOTTSFÖRBUNDET Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online - undersökning 30/09/2015 26/10/2015 Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige 6974 st. IDROTTSSEGMENTERING IDROTTSSEGMENTERING

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer