SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (29) Miljönämnden

Transkript

1 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (29) Plats och tid Kontorshuset, Hjorten kl Beslutande Katarina Köhler, ordf. Lars-Olof Brännström, vice ordf. Börje Lindström Stig Granlund Carola Hedman Evelina Fahlesson Annika Viklund Kjell Lindström Håkan Lundberg Övriga deltagande Gösta Lindmark, miljöchef Ulrica Morén, sekreterare Yvonne Karlsson, revisor, 96 Helena Lundberg, revisor, 96 Ingrid Lindgren, miljöinspektör, 88-90, 93 Agneta Gustafsson, miljöinspektör, 91 Pär Hellgren, ekonom, 94 Tjänstgörande ersättare Jan-Erik Engman, (för Pia Risán) Vivianne Steinvall, (för Lennart Gustafsson) Ersättare Örjan Larsson Rickard Dahlström Bo-Gunnar Pettersson Torbjörn Lundström Utses att justera Lars-Olof Brännström med Carola Hedman som ersättare Paragrafer Underskrifter.. /Katarina Köhler, ordförande/ /Ulrica Morén, sekreterare/.. /Lars-Olof Brännström, protokollsjusterare/ /Carola Hedman, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av miljönämndens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Bygg- och miljökontoret, Trädgårdsgatan 7 Underskrift. Ulrica Morén

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 88 Dnr Föreläggande vid vite att åtgärda brister Sammanfattning Miljönämnden förelade Solsystemet att åtgärda sex brister. När tiden för föreläggandet löpt ut kvarstod samtliga brister att åtgärda. Efter upprepade påpekanden från miljöavdelningen kvarstår samtliga brister att åtgärda. Miljöavdelningen bedömer det nödvändigt att förelägga solariesalongen vid vite att åtgärda bristerna. Miljönämndens beslut Förelägga ansvarig för Solsystemet att senast två veckor efter ni tagit del av detta beslut vidta följande åtgärder: Att vid ett vite av 5000 kr märka solariesalongens samtliga solarier med varningstexten Varning Ultraviolett strålning kan skada ögon och hud. Läs bruksanvisningen. Använd skyddsglasögon. Vissa mediciner och kosmetiska preparat kan orsaka överkänslighet på ett varaktigt och lätt synligt sätt. Att vid ett vite av kr ta bort de strålkällor som inte överensstämmer med solariets referenstypbeteckning från samtliga solarium. Att vid ett vite av 5000 kr märka solarium 1, 2 och 4 med uppgifter om referenstypbeteckning hos strålkällorna samt kategori (UV typ). Att vid ett vite av 5000 kr anslå exponeringsschema avsett för solsystemets solariemodeller. Exponeringsschema ska vara väl synligt för dem som använder solarierna. Att vid ett vite av 5000 kr ordna så att ögonskydd finns tillgängliga för dem som använder solarium. Att vid ett vite av 2000 kr skicka in uppgifter om solarierna är försedda med extra tidur och i så fall hur lång tid, för samtliga solarier, det tar innan extra tiduret slår av nätspänningen. Uppgifterna ska skickas till miljonamnden@skelleftea.se, ange referens Beslutet är fattat med stöd av 32 och 34 Strålskyddslagen (1988:220).

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Skäl för beslut Människor som besöker solarier ska få information om vilka risker som finns vid användande av solarium. Det är därför viktigt att varningstext enligt Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling (SSMFS 2008:36) finns tillgängligt för kunden. Strålsäkerhetsmyndighetens lista över ersättningsrör avser de stora 100 W rören och får endast användas till solarier vars orginalrör inte tillverkas längre. Smårören, s.k. spagettirör, får inte vara annat än orginalrör. Alternativet till orginalrör är att använda solariet utan spagettirör. Det är viktigt att varje solarium har märkning med uppgifter om referenstypbeteckning hos strålkällorna samt kategori (UV typ). Det är endast solarier av UV typ 3 som kan användas utan särskild utbildning. Referenstypbeteckningen anger vilka strålkällor (orginalrör) som är avsedda att använda till solariet. Exponeringsschema är nödvändigt för att de som använder solarier ska kunna anpassa solningen efter sin hudtyp. De som använder solarium ska kunna skydda ögonen. Ögonskydd ska finnas tillgängliga men behöver inte vara gratis. I solarier med bara ett tidur har det hänt att tiduret inte fungerat, kunden somnat och bränt sig mycket illa. Det är därför viktigt att solariet är försett med ett extra tidur som slår av nätspänningen om det ordinarie tiduret slutar fungera. Verksamhetsutövaren ska känna till om solariet är utrustat med extra tidur samt hur lång tid det tar innan det extra tiduret slår av nätspänningen. Beskrivning av ärendet Miljönämnden förelade Solsystemet den 22 juni 2010 att åtgärda sex brister. Bristerna bestod i att rör av ersättningstyp användes, varningstext, aktuellt exponeringsschema, ögonskydd samt referenstypbeteckning för solarium nummer 1,2 och 4 saknades dessutom saknades uppgifter om solarierna var försedda med extra tidur och i så fall hur lång tid det tar innan extra tiduret slår av nätspänningen. Vid en uppföljande inspektion den 9 juli 2010 noterades att samtliga brister från föreläggandet kvarstod att åtgärda. Den 19 augusti 2010 kontaktade miljöavdelningen innehavaren via telefon. Innehavaren menade att rören är godkända eftersom det är dessa rör som leverantören levererar. Miljöavdelningen upplyste Innehavaren om att det är han som verksamhetsutövare som har ansvar över att rätt rör används. Innehavaren menade att det fanns varningstext uppsatt vid varje solarium. Innehavaren skulle ordna referenstypbeteckning till

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 de solarier som saknade detta (nr. 1, 2, och 4). Innehavaren skulle ordna även exponeringsschema till de aktuella solarierna. Enligt innehavaren läggs nya ögonskydd ut varje morgon men dessa blir stulna hela tiden. Tanken är att automaten ska förses med ögonskydd. Innehavaren kunde inte uppge om solarierna hade extra tidur. Innehavaren fick två veckor, från och med 19 augusti 2010, på sig att åtgärda bristerna och kontakta miljöavdelningen. Den 6 september 2010 utförde miljöavdelningen en uppföljande inspektion och noterade att samtliga brister kvarstod. Kommunicering Innehavaren av Solsystemet har fått tillfälle att yttra sig i ärendet men har inte skickat in någon kommentar. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse,

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 89 Dnr Nedsättning av årlig avgift för bubbelpool Sammanfattning Megabase AB har en bubbelpool och miljönämnden tar ut en årlig tillsynsavgift för verksamheten. Megabase har i en skrivelse till miljönämnden ansökt om att få tillsynsavgiften nedsatt på grund av att bubbelpoolen nyttjas i begränsad omfattning. Miljönämnden bedömer att bubbelpoolens begränsade användning medför en lägre risk för människors hälsa och detta ger skäl till att sätta ner tillsynsavgiften till hälften. Miljönämndens beslut Bevilja nedsättning av tillsynsavgiften till halva beloppet jämfört med vad som anges i taxan för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område. Beslutet gäller för 2010 års tillsynsavgift. Om nedsättning av tillsynsavgiften önskas kommande år krävs en ny begäran från er. Beslutet är fattat med stöd av 22 taxan för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område. Skäl för beslutet Miljönämnden bedömer det skäligt att sätta ner avgiften till halva beloppet eftersom verksamheten har en begränsad omfattning som medför en lägre risk för människors hälsa och det i sin tur medför lägre tillsynsbehov. Beskrivning av ärendet Verksamheten benämns som ett bassängbad som upplåts för allmänheten eller som annars nyttjas av många människor. Enligt taxan för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område har verksamheten en årlig tillsynsavgift på kr (ändras genom indexuppräkning). I en skrivelse till miljönämnden den 22 september 2010 ansöker Megabase om nedsatt avgift för bubbelpoolverksamheten på Läkarvägen 10 eftersom bubbelpoolen endast används av hyresgäster i huset hyresgäster nyttjar bubbelpoolen ca gånger/månad under perioden 1/9-1/5. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse,

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 90 Dnr Nedsättning av årlig avgift för fotvårdsverksamhet Sammanfattning Verksamhetsutövaren driver fotvårdsverksamhet och miljönämnden tar ut en årlig tillsynsavgift för verksamheten. Verksamhetsutövaren har i en skrivelse till miljönämnden meddelat att hon driver sin verksamhet i en begränsad omfattning och vill därför få den årliga tillsynsavgiften reducerad. Miljönämnden bedömer att fotvårdsverksamhetens begränsade omfattning medför en lägre risk för människors hälsa och detta ger skäl till att sätta ner tillsynsavgiften. Miljönämndens beslut Bevilja nedsättning av tillsynsavgiften till halva beloppet jämfört med vad som anges i taxan för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område. Beslutet gäller för 2010 års tillsynsavgift. Om nedsättning av tillsynsavgiften önskas kommande år krävs en ny begäran från er. Beslutet är fattat med stöd av 22 taxan för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område. Skäl för beslutet Miljönämnden bedömer det skäligt att sätta ner avgiften till halva beloppet eftersom verksamheten har en begränsad omfattning som medför en lägre risk för människors hälsa och det i sin tur medför lägre tillsynsbehov. Beskrivning av ärendet Verksamheten benämns som lokal där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling. Enligt taxan för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område har verksamheten en årlig tillsynsavgift på 1100 kr (ändras genom indexuppräkning). I en skrivelse till miljönämnden den 30 september 2010 ansöker verksamhetsutövaren om att få tillsynsavgiften nedsatt eftersom hon på grund av studier endast har möjlighet att arbeta med fotvårdsverksamheten högst en dag/vecka. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse,

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 91 Dnr Yttrande till miljödomstolen om ekonomisk säkerhet vid Kankbergsgruvan Sammanfattning Boliden Mineral AB åtog sig vid huvudförhandlingen att redovisa ytterligare kostnader för efterbehandlingsåtgärder utöver de kostnader som finns för deponeringsverksamhet. Miljödomstolen har nu skickat detta ärende, aktbilaga 47 i mål M , för yttrande till miljönämnden. Miljönämnden har i tidigare yttrande yrkat att ekonomisk säkerhet ska upprättas för att motsvara uppskattade efterbehandlingskostnader. Boliden anser att det räcker med en säkerhet för den del som gäller underjordsdeponering av reningsverksslammet och inte för hela efterbehandlingen. Miljönämndens beslut Miljönämnden anser som i tidigare yttranden att den ekonomiska säkerheten ska täcka efterbehandlingen av hela det berörda verksamhetsområdet. Detta innebär utifrån de nya beräkningarna kronor och ett tillägg för behandling av upplagsområdet under gråbergsupplaget. Skäl för beslutet Enligt 16 kap 3 miljöbalken kan man för att ett tillstånd ska bli giltigt föreskriva att verksamhetsutövaren ställer säkerhet för kostnaderna för efterbehandling. När deponeringsdirektivet började gälla ansågs bestämmelserna i 16:3 inte tillräckliga för att uppfylla direktivets krav. För att den ekonomiska säkerheten skulle utgöra en obligatorisk förutsättning för tillstånd så infördes därför 15:34 miljöbalken. Enligt denna får tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall meddelas endast om verksamhetsutövaren ställer en ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Det är denna lagstiftning som Boliden hänvisar till när det gäller underjordsdeponering av reningsverksslam. I propositionen till miljöbalken 16 kap 3 står att starka skäl till att meddela villkor om säkerhet till exempel är om den aktuella verksamheten kan förutses avslutas inom en viss tid och det kan finnas efterbehandlingsbehov.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Eftersom gruvverksamhet bygger på att verksamhet pågår så länge brytningsvärd malm finns och att det står i ansökan att mineraltillgången för närvarande räcker för en brytning i 6 7 år så anser miljönämnden att detta är en verksamhet som passar in i beskrivningen till 16 kap 3 miljöbalken och därför behöver ha en säkerhet för efterbehandling av hela gruvområdet. Bolaget beskriver också att efterbehandlingskostnaderna är marginella i jämförelse med de intäkter verksamheten kommer att generera. Miljönämnden anser att i de fall det blir aktuellt att använda den ekonomiska säkerheten handlar det ofta om att företaget inte har möjlighet att själva betala åtgärderna till exempel vid konkurs. Miljönämnden anser alltså att Boliden borde ha en ekonomisk säkerhet både utifrån 15 kap. 34 och 16 kap. 3 miljöbalken. Uträkningar av efterbehandlingskostnader förutom efterbehandling av deponeringsverksamheten har gjorts men i den går det inte att utläsa att upplagsområdet under gråbergsupplaget finns medräknad. Därför anser miljönämnden att säkerheten för hela gruvområdet kompletteras med den kostnaden. Beskrivning av ärendet Boliden har redovisat kostnaderna för de olika delarna av efterbehandlingen. För efterbehandling av delen deponeringsverksamhet beräknas summan bli kronor och för övrig efterbehandling t ex för dagbrott, industriområde, provtagning och uppföljning beräknas summan till kronor. Boliden anser att säkerheten för kostnader för efterbehandling ska gälla enbart för deponerat reningsverksslam. Detta är enligt Boliden den obligatoriska säkerheten som ska ställas enligt 15 kap 34 miljöbalken. När det gäller övriga kostnader finns det inget obligatoriskt krav på säkerhet menar bolaget. De anser att det inte finns skäl till att kräva ytterligare säkerhet. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse,

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 92 Dnr Yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material Miljöchef Gösta Lindmark informerar att Skellefteå kommun har av Strålsäkerhetsmyndigheten beretts möjlighet att yttra sig över ett förslag till föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material och att yttrandet har tagits på ordförandedelegation. Följande yttrande har lämnats som förslag från Miljönämnden: Skellefteå kommuns synpunkter Formuleringar i texten Skellefteå kommun anser att föreskriften skulle kunna skrivas på ett enklare sätt i många av paragraferna. 3 är så kryptiskt skriven att den blir väldigt svårbegriplig. Förutsatt att vi ändå tolkat den korrekt föreslår vi följande lydelse: 3 Verksamhet som innebär hantering av de naturligt förekommande radioaktiva material som avses i dessa föreskrifter omfattas inte av lagen om kärnteknisk verksamhet. Även för 4 föreslår vi en enklare formulering eftersom dubbelnegationer gör att det blir mycket mer svårbegripligt: 4 Bestämmelserna i 18 och 20 strålskyddslagen gäller för radioaktivt material vars aktivitet är mer än 10 gånger större än aktivitetskoncentrationerna som anges i 5. I PM Undantag för NORM, daterat finns på sidan 15 en tabell över tillståndskrav m.m. (Vi noterar att 3 och 5 blivit förväxlade). I tabellen står det att när aktivitetskoncentrationen ligger mellan det som anges i 4 respektive 5 så krävs inget tillstånd, men strålskyddslagens allmänna hänsynsregler gäller. Vi tror att det vore bra om detta med strålskyddslagens hänsynsregler kom med i de allmänna råden. Överlag borde de allmänna råden kunna innehålla mer information, t ex nämnda tabell. Där borde det även förklaras vad friklassning innebär, och när det måste utfärdas ett särskilt friklassningsbeslut, eftersom informationen i PM:et inte kommer att finnas tillhands för dem som ska tillämpa föreskriften.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Hantering av filter för vattenrening Skellefteå kommun bedömer att det kan bli problem med efterlevnaden av de föreslagna formuleringarna i 8. Hantering av filter från kommunala vattentäkter tror vi inte kommer att bli några större problem, förutom att det innebär ökade kostnader för t ex uppmätning av aktiviteten i filtermassan och kostnader som kan tillkomma för tillstånd, laktester och eventuell hantering av filtren som farligt avfall. För mindre vattentäkter kan det däremot uppstå ett antal problem. Vi anser för det första att det behöver definieras i början av föreskriften vad som räknas som enskilda hushåll. Är det endast hushåll som har en egen brunn som bara försörjer det huset eller kan de vara några hushåll som har en gemensam vattentäkt? Utan att veta exakt hur stort problemet är så ser vi att det skulle kunna finnas vattenföreningar och liknande gemensamma vattentäkter, där uranhalten kan vara hög och där halten i ett uranfilter skulle kunna bli minst lika hög som för en mindre kommunal vattentäkt. Risken är ganska stor att ett filter som sätts in skulle användas i väldigt många år innan det byts ut. Skötsel med eventuell nödvändig regenerering av filtermassan skulle också kunna bli eftersatt. Det förekommer till och med att personer som får vatten från en vattentäkt inte ens vet vad ett filter i vattenanläggningen är avsett att rena, eftersom de som var med när filtret sattes in har flyttat. Att en vattenförening då dels skulle ha kunskapen om, och dels ekonomin för att låta en konsult mäta radioaktiviteten för ca 3000 kr låter inte så troligt. Med stor sannolikhet skulle filtret skickas med vanliga hushållsavfallet vid byte, vilket skulle utsätta den som hanterar filtret för vattentäktens räkning, den som hämtar avfallet och arbetare på deponin för strålning. Det skulle då också kunna hamna filter som är farligt avfall på en vanlig deponi för hushållsavfall. Skellefteå kommun uppfattar också att myndigheten genom 8 första och andra stycket vill åstadkomma en skillnad i kraven på omhändertagandet av radioaktivt avfall, beroende på om det uppkommit i enskilda hushåll eller inte. Detta då man säger att avfall som uppkommit i enskilda hushåll får tas omhand utan någon hänsyn till innehållet av radioaktiva ämnen. På vilket sätt yttrar sig de högre kraven på omhändertagandet av material som inte uppstått i ett enskilt hushåll? Gränsen för när materialen får läggas på en deponi för icke-farligt avfall är ju densamma.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Deponering av vattenfilter I en nyligen upprättad rapport om uranrening av dricksvatten som Sweco i Malmö gjort på uppdrag av Svenskt Vatten konstateras det att det i dagsläget finns en begränsad erfarenhet av deponering av vattenfilter. I rapporten påpekas att det krävs laktest för att bedöma om filtren får tas emot på en deponi för icke-farligt avfall. Sweco konstaterar också att filtren troligtvis inte skulle uppfylla kriterierna för lakningen och skulle därför behöva deponeras på deponi för farligt avfall. Skellefteå kommun anser med hänvisning till ovanstående att 8 1 stycket i föreskriften skulle kompletteras med texten förutsatt att avfallet uppfyller mottagningskriterierna för en deponi för icke-farligt avfall. Utifrån 8 får man uppfattningen att filtren vanligtvis kan läggas på en deponi för icke-farligt avfall, fastän så kanske inte är fallet. Skellefteå kommun undrar också om det finns tillgång till laboratorier som vill göra laktester på dessa radioaktiva material? Övriga synpunkter Eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten själva konstaterat att majoriteten av dem som i dagsläget berörs av tillståndsplikten i strålskyddslagen inte känner till den, så visar det på att det finns ett stort behov av information kring detta med NORM. Om ingen informationsinsats görs kommer läget med hur dessa ämnen hanteras troligen inte att ändras så mycket utifrån dagens situation. Enda skillnaden blir då att det blir färre som borde söka tillstånd men som inte vet om det. Det viktiga syftet med att få kontroll på hanteringen av de material som inte bör hanteras som vanligt hushållsavfall eller återvinnas går förlorad om föreskriften inte blir känd. Bakgrund I samband med att Sverige gick med i EU så skulle den svenska strålskyddslagen (SFS 1988:220) harmoniseras med de strålskyddskrav som finns i Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj I direktivet finns grundläggande säkerhetsnormer (Basic Safety Standards, BSS), för skydd av arbetstagares och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Dessa säkerhetsnormer omfattar i direktivet även naturligt förekommande radioaktiva ämnen, NORM (Naturally Occurring Radioactive Material) och vid harmoniseringen gjordes tolkningen att den svenska strålskyddslagen även skulle omfatta NORM. I samband med att säkerhetsnormerna infördes år 2000, så fick även dåvarande Strålskyddsinstitutet rätten att göra undantag från bestämmelserna genom föreskrifter, en rättighet som överförts till nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten. I och med dessa föreskrifter räknar myndigheten med att åstadkomma förenklingar som bedöms vara motiverade.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 I begreppet NORM ingår radioaktiva ämnen bestående av isotoper av uran och torium med sina dotterprodukter samt den radioaktiva isotopen kalium-40. Då största delen av alla radioaktiva material är naturliga har NORM förtydligats med att det är material som antingen är kvar i sin naturliga form, t ex alunskiffer, eller radioaktivt material som bearbetats i andra syften än att utvinna materialets radionuklider. I dagsläget krävs egentligen tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för att t ex inneha, transportera, överlåta, deponera eller återanvända ett radioaktivt ämne eller ett material som innehåller ett radioaktivt ämne, d.v.s. även de naturligt förekommande radioaktiva materialen. Ifall gällande lagstiftning skulle följas så skulle en stor mängd verksamheter, och även privatpersoner, behöva söka tillstånd för att få inneha dessa radioaktiva material. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det i dagsläget dels är ett fåtal som känner till tillståndsplikten, samt att det skulle leda till ett ohanterligt antal tillståndsärenden om tillståndsplikten skulle vara oförändrad och myndigheten skulle verka för att alla sökte tillstånd. Tillståndsprövningen bedöms därutöver vara omotiverad ur strålskyddssynpunkt. Berörda av den nya föreskriften Följande typer av verksamheter bedöms bli berörda av den nya föreskriften: Massa- och pappersbruk, där stor vattenförbrukning i processen på sikt kan leda till radioaktiva utfällningar i rör och ledningar. Vid utbyte av ledningarna måste dessa hanteras på speciella sätt vid skrotning. Vattentäkter där reningsanläggning krävs för att minska uranhalten. Förbrukade filter kan innehålla större mängder radioaktivt material. Tillverkare av kakel och finporslin samt företag som gjuter gods där extra slät yta krävs t ex för motordelar, då dessa verksamheter använder zirkonsand som innehåller uran och torium. Tillverkare av svetselektroder för svetsning av rostfritt stål då legeringen i svetselektroden innehåller torium. Vid malmförädling, cement- och tegeltillverkning genom att låga halter radioaktiva material kan anrikas i luftreningsanläggningar, ugnar eller i biprodukter. Förbränningsanläggningar som eldar torv, eftersom torv tar upp naturligt förekommande radioaktiva ämnen och dessa ämnen koncentreras i askan. (Föreskriften kommer bara att omfatta anläggningar som där maximalt 100 ton torvaska per år uppstår. Tydligare reglering för anläggningar där det uppstår mer än 100 ton aska är under utarbetande hos Strålsäkerhetsmyndigheten). Gipsavfall från fosfatindustrier som tidigare fanns i landet.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Hantering av rivningsmassor från rivning av blåbetonghus. Personer eller verksamheter som har stenar i geologiska samlingar. Sammanfattning av föreskriften Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det övergripande syftet med föreskriften är att förenkla reglerna för NORM. Förslaget innebär i korthet följande: NORM undantas från tillämpningen av lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 1984:3). NORM undantas från hela eller delar av strålskyddslagen, beroende på aktivitetskoncentrationen i materialet. Då gränsen för tillståndsplikt höjs i och med föreskriftens 4 så kommer tillstånd endast att gälla NORM med så pass hög aktivitet att det är relevant att det regleras ur strålsäkerhetssynpunkt. Underskrids aktivitetskoncentrationerna i föreskriftens 5 är materialet helt undantaget från strålskyddslagen. NORM i form av obearbetade stenar som väger mindre än 10 kg och ingår i en geologisk samling, tillsammans med keramiska hushållsprodukter och prydnads- eller bruksföremål, undantas i och med föreskriftens 6. Ett annat syfte med regleringen är att kunna styra strömmarna av NORM. Det ska åstadkommas genom att materialen friklassas utifrån strålskyddslagen, förutsatt att de endast hanteras enligt de utpekade strömmarna t ex när det gäller avfallshanteringen. Friklassningen sker utifrån strålskyddslagen, men avfallen omfattas ändå av miljöbalkens avfallsbestämmelser. 8 i föreskriften säger att radioaktiva material med koncentrationer på maximalt 10 gånger de värden som anges i 5 och som uppkommit genom teknisk anrikning t ex vattenrening och förbränning, får läggas på en deponi som ger samma skydd som en deponi för icke-farligt avfall. Samma paragraf säger också att radioaktivt material med en aktivitet under samma koncentrationer som ovan och som uppkommit i enskilda hushåll kan omhändertas som avfall utan att ta hänsyn till innehållet av radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det främst blir vid hantering av material för dricksvattenrening som tillståndskravet i strålskyddslagen kommer att finnas kvar, eftersom aktiviteten riskerar att överskrida gränserna i föreskriftens 4.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Radioaktivt material från rivning av byggnader, bearbetning av rödfyr och fosfatgips samt jord- och bergmassor som uppkommit vid borrning eller sprängning får läggas på deponi för icke-farligt avfall. Samma material får också återvinnas för väg- och markutfyllnader eller motsvarande. Ska materialet hanteras på annat sätt än det man föreskriver i 8 och 9 ska detta anmälas i förväg till Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheten får även ge dispens från föreskrifterna om särskilda skäl finns och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts. Strålsäkerhetsmyndigheten har konstaterat att det kan finnas NORMverksamheter som kan behöva regleras från personalstrålskyddssynpunkt i de fall där doser till arbetstagare inte är helt obetydliga. Detta ska då regleras i särskild föreskrift om personalstrålskydd. Miljönämnden noterar och tackar för informationen.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Förslag på hur medborgarnas hälsa bättre kan prioriteras i förhållande till vedeldning i tätbebyggda områden Kommunfullmäktige beslutade att miljönämnden ska lämna förslag på hur medborgarnas hälsa bättre kan prioriteras i förhållande till vedeldning i tätbebyggt område. Sammanfattning För att installera vedpanna eller braskamin krävs bygganmälan till byggavdelningen. Sotningsavdelningen utför sotning av värmeanläggningen med jämna mellanrum och då upptäcks om eldning skett på fel sätt. Vid klagomål skickar miljöavdelningen ut informationsmaterial om hur man eldar rätt dessutom finns information på kommunens hemsida. Rök från vedeldning kan upplevas som störande speciellt för astmatiker som kan vara extra känsliga. För att minska risken för att människor störs av röken från vedeldning är det viktigt att elda på rätt sätt så att god förbränning uppnås. Miljönämnden föreslår därför att information om hur man eldar rätt blir mer lättillgänglig för dem som eldar med ved. Miljönämndens beslut Miljönämnden ska ta fram ett kortfattat informationsmaterial som kan skickas till dem som installerar vedpanna eller braskamin. Miljönämnden ska se till att specifika råd för hur man eldar blir lättare att hitta för medborgarna på hemsidan. Miljönämnden ger bygg- och miljökontoret i uppdrag att årligen, inför eldningssäsongen, informera hur man kan minska besvären i samband med eldning.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Skäl för beslutet Rök från vedeldning kan upplevas som störande speciellt för astmatiker som kan vara extra känsliga. För att minska risken för att människor störs av röken från vedeldning är det viktigt att elda på rätt sätt så att god förbränning uppnås. Beskrivning av ärendet Miljönämnden har beslutat att förslag på hur medborgarnas hälsa bättre kan prioriteras i förhållande till vedeldning i tätbebyggt område ska lämnas. Följande åtgärder utförs idag: Byggavdelningen För att installera vedpanna eller braskamin krävs bygganmälan till byggavdelningen. Byggavdelningen informerar inte den som installerar vedpanna eller braskamin om hur man eldar rätt. Sotningsavdelningen Tjärbildning är tecken på att eldning skett med för lite förbränningsluft. Även eldning med för fuktig ved kan orsaka tjärbildning. I de fall sotningsavdelningen upptäcker tjärbildning får den som eldar en skriftlig uppmaning om att göra något åt problemen. Förutom sotning utför sotningsavdelningen regelbundet brandskyddskontroll. Brandskyddskontroll, som är obligatorisk, är en mer grundlig genomgång av värmeanläggningen. Om allvarliga brister upptäcks vid brandskyddskontrollen kan sotningsavdelningen meddela eldningsförbud på den aktuella värmeanläggningen. Miljöavdelningen Information om vedeldning finns på Skellefteå kommuns hemsida. Under miljö, hälsa och klimat finns generell info om vedeldning. Specifika råd till vedeldare finns under sotning och brandskydd men inte under miljö, hälsa och klimat. Vid klagomål på vedeldare skickar miljöavdelningen ut informationsblad till den som klagomålet riktas mot. I informationsbladet står beskrivet vad de som eldar med ved ska tänka på för att elda rätt. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, Kommunfullmäktiges beslut,

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Budgetprognos per 31 oktober Sammanfattning av ärendet En prognos på det ekonomiska utfallet den 31 december Miljönämndens beslut Godkänner redovisningen av budgetprognosen per 31 oktober. Beslutsunderlag Riktvärdet för perioden är 83 procent. Det lägre utfallet för politisk verksamhet 2010 jämfört med 2009 beror framförallt på lägre kostnader för kurser och resor. Prognosen för den politiska verksamheten är ett överskott på 100 tkr. Prognosen för kalkningsverksamheten är budget i balans.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Uppföljning internkontrollplan oktober2010 Sammanfattning av ärendet Bygg- och miljökontoret har gjort en delårsuppföljning av internkontrollplanen per oktober Internkontrollen är gjord enligt internkontrollplan Miljönämndens beslut Godkänner redovisningen. Administrativa kontroller Delegationer Stickprovskontroller gjorda på hur delegationsordningen följs visar inga avvikelser. Arbetsmiljö Skyddsronden är inte helt genomförd, men kommer att vara det i december. En handlingsplan över vad som kommit fram kommer att upprättas. Samverkan Kontroll av hur ärenden samverkades enligt samverkansavtalet under 2009 visar att det inte skett några avvikelser. Kontrollen av hur det samverkas under 2010 kommer att göras i december. Ärendehantering Stickprovskontroller på hur reglementet följs visar inga avvikelser. Byggoch miljökontorets arkiv/dokumenthanteringsplan som skulle ha reviderats under 2009 har ännu inte fastställts. Debitering Stickprovskontrollen visar inga avvikelser. Bidragshantering Kontroll av överförmyndarenhetens bidragshantering kommer att ske under Representation Nämndernas representation efter stickprovskontroll visar inga avvikelser. Genomgången av förvaltningens representation visar brister på syftet med representationen och namn på deltagare i vissa fall.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Verksamhetskontroller Tjänsteresor Stickprovskontroller som är gjorda visar inga större avvikelser. Ärendehandläggning En genomgång av OVK registret har påbörjats av handläggare på byggavdelningen och kommer att avslutas innan sommaren Diarium Stickprovskontrollen visar inga avvikelser. Kvalitetshöjning Stickprovskontroller på hur ärenden från kundtjänst hanteras på avdelningar inom bygg- och miljökontoret kommer att ske i december Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse,

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Revisionsrapport 2010 Revisionen, Yvonne Karlsson från kommunrevisionen och Helena Lundberg från PwC, besöker nämnden och informerar om revisionsrapporten. Granskningen visar att miljönämndens ansvarsutövande under år 2010 har varit tillfredsställande. I granskningen har det även skett en tillbakablick hur nämndens styrning och kontroll har utvecklats under åren och den granskningen visar att miljönämndens styrning av verksamheten har utvecklats positivt under mandatperioden. I granskningen har också noterats att miljö- och byggnadsnämnden kommer att slås samman 2011, därför rekommenderas nämnden att säkerställa att de nämndsspecifika frågorna bevakas. För att utveckla nämndens ansvarsutövande bör följande områden prioriteras: Fortsatt arbete med att skapa en ny gemensam politisk organisation för bygg- och miljönämnden. Se till att återrapportering till nämnd sker i enlighet med fastställd plan för planering och uppföljning. Miljönämnden noterar och tackar för informationen.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Miljöchefen informerar Miljöchef Gösta Lindmark informerar om revisionens granskning av kommunens e-post hantering, som inledningsvis omfattat kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Ett urval har sedan gjorts till att omfatta barn- och grundskolenämnden, kommunstyrelsen samt tekniska nämnden. Syftet med granskningen har varit att bedöma om hanteringen av e-post sker på ett ändamålsenligt sätt och med tillräcklig intern kontroll. Granskningen visar att e-posthanteringen delvis sker på ett ändamålsenligt sätt och med delvis tillräcklig intern kontroll. För att vidareutveckla e-posthanteringen lämnar kommunrevisionen följande rekommendationer: Kommunstyrelsen och nämnderna uppdaterar sina dokumenthanteringsplaner. Skapa rutiner som säkrar att registrering av e-postmeddelanden sker utan dröjsmål det vill säga vid anställds frånvaro. Kommunstyrelsen genomför regelbunden tillsyn inom området. Säkerställa att kommuninterna riktlinjer följs i fråga om hantering av e-post av privat karaktär. Miljönämnden noterar och tackar för informationen.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Information - Nämndens sammanträdesdagar 2011 Ett förslag sammanträdesdagar och tider för 2011 års nämndssammanträden presenteras. Inlämningsdag Beredning Arbetsutskott Nämnd (torsdag) (måndag) (måndag) (måndag) 10 januari 13 januari 17 januari 31 januari 7 februari 10 februari 14 februari 28 februari 7 mars 10 mars 14 mars 28 mars 11 april 14 april 18 april 2 maj 9 maj 12 maj 16 maj 30 maj utflykt 13 juni SOMMARUPPEHÅLL 11 augusti 15 augusti 29 augusti 5 september 8 september 12 september 26 september 3 oktober 6 oktober 10 oktober 31 oktober 7 november 10 november 14 november 5 december 12 december Beredningssammanträden måndagar kl Arbetsutskottssammanträden måndagar kl Nämndssammanträden måndagar kl Beslut om sammanträdesdagarna tas den 10 januari 2011 på det konstituerande nämndssammanträdet. På det sammanträdet tas också beslut i andra ärenden som arbetsutskott, attestanter, delegationsordning och delegationer för inköp. Även en presentation av Bygg- och miljökontorets verksamhet kommer att göras. Miljönämnden noterar och tackar för informationen.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Information uppdatering av barn- och ungdomspolitiska programmet Ordförande Katarina Köhler informerar att det barn- och ungdomspolitiska programmet som kommunstyrelsen fastställde år 2009 har uppdaterats. Miljönämnden noterar och tackar för informationen.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Information synskadades arbets- och livsvillkor i Skellefteå kommun, motion av Inger Andersson-Öberg Ordförande Katarina Köhler informerar att kommunfullmäktigeledamot Inger Andersson-Öberg (fp) föreslår i en motion att kommunen försöker hitta anpassade arbeten för synskadade som är arbetslösa. Hon föreslår även att gratis lässervice ska inrättas. Skellefteå kommun har som målsättning att det ska finnas bra möjligheter till arbete för synskadade och andra personer med funktionshinder. Frågan om former för inläsningsservice är föremål för diskussion. Det är givetvis viktigt att allas lika möjligheter finns till arbete kontinuerligt bevakas. Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att kontinuerligt bevaka frågan om funktionshindrades arbets- och livsvillkor i Skellefteå kommun och att frågan om lässervice får avvakta ytterligare utredning. Miljönämnden noterar och tackar för informationen.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Redovisning från kurser/konferenser, rapport från ledamöter Vice ordförande Lars-Olof Brännström redovisar från Nätverksträffen med trafikverket som var den oktober på Medlefors. Miljönämnden tackar för redovisningen.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Redovisning av delegationsbeslut utvalda av arbetsutskottet Enligt beslut av miljönämnden Följande ärenden redovisas: Dnr Omprövning av verksamheten vid Rönnskärsverken, tillstånd för en ny djupdeponi för farligt avfall från Rönnskärsverken och tillstånd om en ny gruva kalla Åkullagruvan, anläggande av ett bergrum för processavfall under Rönnskärsverken. Dnr Värmepump, Drängsmark 2:61 Miljönämnden tackar för redovisningen.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Anmälan om delegation Under perioden föreligger anmälan om 114 st delegationsbeslut. Miljönämndens beslut Redovisningen av besluten godkänns.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Redovisning av delegeringsbeslut Under perioden , 5 sidor. Miljönämndens beslut Redovisningen av delegeringsbesluten godkänns.

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Kurser och konferenser Inbjudan finns till följande föreläsning: 1. Klimatsmart mat ekologi och ekonomi Tid och plats: 2 december 2010, Campus Pris: Kostnadsfritt Arrangör: Bygg- och miljökontoret. Presidiet har fått inbjudan till följande utbildning: 2. Utvecklingsdagar om våra styrkort Tid och plats: 22 november, 24 november 2010 och 21 januari 2011, Medlefors Pris: Kostnadsfritt Arrangör: Skellefteå kommun i samarbete med PwC. Denna inbjudan har kommit efter arbetsutskottets sammanträde: 3. Samrådspremiär av Skellefteåprojektets vägutredning Tid och plats: 30 november Pris: Kostnadsfritt Arrangör: Trafikverket och Skellefteå kommun Arbetsutskottets beslut Inbjudan till föreläsningen Klimatsmart mat ekologi och ekonomi skickas med e-post till nämndens ledamöter. 2 ledamöter från varje grupp får anmäla sig till föreläsningen. Anmäla ledamot Börje Lindström till Utvecklingsdagar om våra styrkort den 22 november 2010 och 21 januari Ledamot Börje Lindström har fått förhinder att delta på Utvecklingsdagar om våra styrkort så förslaget är att ledamot Evelina Fahlesson deltar istället. Miljönämndens beslut Arbetsutskottets beslut noteras. Anmäla ledamot Evelina Fahlesson till Utvecklingsdagar om våra styrkort den 22 november, 24 november 2010 och 21 januari Den som är intresserad av att delta på Samrådspremiären av Skellefteåprojektets vägutredning den 30 november får anmäla sig.