Dela med. en tidning från diakonia nummer Minst lika viktig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dela med. en tidning från diakonia nummer 2-2006. Minst lika viktig"

Transkript

1 Dela med en tidning från diakonia nummer Minst lika viktig

2 Spara inte på framtiden Barnen är vår framtid. Jag blir nästan arg när jag hör den meningen. Det är inget fel på den i sig men när man ser hur världen ser ut är det svårt att tro att vi menar det vi säger. Det här är verkligheten enligt Unicef: En miljard barn lider av undernäring dog omkring 10,5 miljoner barn innan de hunnit fylla fem år. Många av dem dukade under för sjukdomar som lätt hade kunnat åtgärdas om barnen hade haft tillgång till vaccin och medicin barn utnyttjas av militära organisationer världen över. En del av dem används som soldater, andra som spioner, budbärare eller sexslavar. Omkring 143 miljoner barn är föräldralösa. De allra fl esta lever i utvecklingsländer och har förlorat sina föräldrar på grund av krig och fattigdom. Varje dag infekteras nära barn under 15 år av hiv. 246 miljoner barn mellan fem och 17 år är barnarbetare. 70 procent av dem jobbar under hälsovådliga förhållanden, i gruvor, med kemikalier eller med farliga maskiner. 73 miljoner barnarbetare är yngre än tio år gamla (siffror från ILO, International Labour Organization). Jag förstår om du inte vill läsa mer. Om du, liksom jag, är övertygad om att barnen faktiskt är vår framtid är det här skrämmande siffror. Men världen är trots allt varmare än statistiken. Det märkliga med barn är att så många av dem har en förmåga att resa sig mot oddsen. 19-åriga Sushila tvingades bli soldat i Sri Lankas djungler när hon var 15 år. Hon såg det som sin uppgift att få andra barn att skratta, trots att hon riskerade att bli misshandlad av befälen. I dag har hon fl ytt från striderna och drömmer om att en gång få ett vanligt jobb. Barnen i irakiska Kurdistan har vuxit upp under Saddams förtryck. Många små barn utnyttjades som spioner och kurirer i motståndsrörelsen och har upplevt hemska saker. Nu sitter Saddam bakom galler men livet blir inte enkelt i ett svep. Fattigdomen tvingar tusentals kurdiska barn att arbeta istället för att gå i skolan. Läs om 13-åriga Soleman som försöker ta igen det han förlorat när han jobbat som hjälpreda åt sin pappa. På Västbanken och Gazaremsan kämpar de vuxna för att ge sina barn en drägligare framtid. Här har många vuxit upp i ett jättelikt fl yktingläger. Men barn är bra på att skapa sig en egen, vackrare verklighet genom fantasin. Elvaåriga Sahar har redan skrivit sin första barnbok. I Dela Med får du följa med när hon spelar upp Pippi Långstrump för palestinska skolbarn. När världen rämnar är det de minsta som förlorar mest. Barn är alltid mer utsatta än vuxna. Om mamma eller pappa mår dåligt, börjar dricka, blir sjuka eller dör får barnen ta smällen. Ibland fattar politiska ledare beslut utan att bry sig om att de förstör en hel generation. Men kanske är det som gör ondast varken fattigdom eller krig. Det är att inte bli sedd. Ta chansen och träffa Sahar och Soleman och Sushila i det här numret av Dela Med. Och glöm inte: Det är de som är vår framtid. Innehåll Rätt att vara barn Pippi på arabiska Flitiga barn i Irak Gästkrönika Framtidens Kongo Mer rättvisa i skolan Krönika Tror jag år och soldat Nyheter & Notiser Insamlingssidor Information och nyheter från Redaktör Lena Hansson Ansvarig utgivare Bo Forsberg Adress Starrbäcksgatan 11, Sundbyberg Plusgiro (för gåvor) (för material) Telefon Telefax E-post Hemsida Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala partner arbetar för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. Tryck Sörmlands Grafi ska, på miljövänligt papper Form Malvin Design Dela Med utkommer under 2006 med fyra nummer och distribueras till Diakonias understödjare Dela Med publiceras med ekonomiskt stöd från Sida, som dock inte har medverkat vid utformningen av materialet. ISSN-nr: Första sidan: Haval Hamed Edo, 12 år, brukar gå till skyddscentret Zewa i irakiska Kurdistan. Han gillar drama men när han blir stor vill han helst bli polis. FOTO: ANTHONY LEGG 2 Dela med

3 Rätt att vara barn TEXT: ULRIKA NORDIN FOTO: ERIK AHLIN Ett barn har rätt att utvecklas. Att gå i skolan. Att få medicin när det behöver det. Barn ska inte vara soldater eller jobba som prostituerade. Allt detta och lite till slås fast i Barnkonventionen. Den antogs av FN:s generalförsamling 1989 och idag har nästan alla världens länder anslutit sig till den. En elev i flickskolan i Garowe i Puntland i nordöstra Somalia. Skolan, som stöds av Diakonia, är enda chansen för hundratals flickor som annars hade blivit utan skolgång. En hel generation somaliska barn har tvingats leva som flyktingar i och utanför sitt eget land sedan Somalia drogs in i en maktstrid mellan krigsherrar för 15 år sedan. Dela med 3

4 4 Dela med

5 Flera av barnen på barnhemmet Ndalani öster om Kenyas huvudstad Nairobi, är hiv-positiva. Personalen har bara råd att köpa in bromsmediciner till dem som är allra sjukast. Det är viktigt för immunförsvaret att barnen äter bra och därför odlar man egna grönsaker och föder upp boskap och höns. En sovsal för killar på barnhemmet Ndalani. Här bor totalt 500 barn. Många av dem har tidigare levt ett hårt liv på gatan sedan de förlorat sina föräldrar. Ett barn har samma rättigheter oavsett om de är födda i Biskopsmåla eller i Ouagadougou. Så här står det i Barnkonventionen: Alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befi nner sig på jorden. Verkligheten ser dock annorlunda ut. I fotografen Erik Ahlins bilder möter du barn från Kenya och Somalia. De fl esta av dem har aldrig hört talas om sina rättigheter. Barnen på barn hemmet Ndalani har levt ett tufft liv på gatan. Några av dem har varit kriminella, andra har tvingats in i prostitution. Alla har vuxit upp snabbare än de velat. Nu försöker de bli barn igen. FN:s barnkonvention slår fast att: Ett barn, det är varje människa i världen under 18 år. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Varje barn har rätt att överleva och att ut veck las. Varje barn har rätt till hälso- och sjukvård. Varje barn har rätt till gratis grundskoleundervisning. Barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar dess hälsa. Barn har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prosti tution och pornografi. Inget barn under 15 år får delta i väpnade konfl ikter. Ingen får värva så unga barn som soldater till väpnade konfl ikter. De stater som antagit konventionen ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser försöka förverkliga barnens rättigheter. När resurserna inte räcker bör man söka lösningar genom internationellt samarbete. Dela med 5

6 Det känns som om jag är Jenan, den fria, superaktiva Jenan. Det känns inte som om jag spelar teater, säger Sahar Maswede, elva år. Hon har fått rollen som Pippi Långstrump och åker runt till skolor och dagis och spelar upp Astrid Lindgrens berättelse för andra palestinska barn. Pippi på arabiska Jenan, en palestinsk Pippi Långstrump kommer inskuttande i klassrummet. Jag förstår inte vad hon säger, allt är ju på arabiska, men med sin mimik och sitt briljanta skådespeleri övertygar Sahar Maswede, elva år. Mer behövs inte, sce nen känner jag väl igen. Den beskriver dagen då Pippi och Prussiluskan bjudits in på kakkalas hos Tommy och Annika. TEXT OCH FOTO: HANNA LAGERLÖF Föreställningen ges på Al Saraya (som betyder stort palats) i Jerusalems gamla stad, ett av många kulturcenter som Diakonia stödjer i Palestina. Alla barnlitteratur-aktiviteter på Al Saraya har sitt ursprung i en berättelse, de kan ta sig uttryck i form av läsning, målning eller som nu, i form av teater. När vi till exempel läser en bok kan barnen själva komma med förslag på aktiviteter och ibland får de titta på bilder som de sedan författar historier utifrån, säger Hiyam som är föreståndare för centret. Al Saraya center samarbetar också med andra institutioner som sysslar med barnlitteratur, så som Tamer, ett palestinskt bokförlag i Ramallah, och med skolor i östra Jerusalem. Vi undervisar skolbarn om olika genrer inom barnlitteraturen. De får lära sig om hushållsekonomi, etik, musik, språk och att diskutera Bibeln och Koranen; allt utifrån ett litteraturperspektiv. Men viktigast är att arbeta med barnens mentala utveckling och lära dem att de har möjlighet att välja, säger Hiyam. Litteraturvetaren och översättaren Sulafa Jarallah är koordinator för barnlitteraturprogrammet på Al Saraya. Tillsammans med fyra andra lärare på centret planerar och leder hon aktiviteterna. Det är viktigt med fortbildning och om det fi nns möjlighet att gå en kurs i drama, bild, historieberättande eller barnlitteraturpedagogik skickar vi någon härifrån. Det är utvecklande och vi försöker alltid ta med oss den nya kunskapen i verksamheten, säger hon. Sulafa har själv gått en kurs i barnlitteraturpedagogik som Diakonia anordnat i samarbete med Birzietuniversitetet i Ramallah. Det var när hon deltog i en dramakurs ifjol som hon kom på idén om att sätta upp en pjäs. Eftersom alla barnen älskar Pippi Långstrump eller Jenan som hon heter på arabiska bestämde de sig för att pjäsen skulle handla om henne. PIPPI BLEV JENAN Barnen på centret fi ck provspela de olika rollerna och de bästa fi ck spela Pippi, Tommy (Ramzi) och Annika (Maha). Det var inte svårt att välja vem som skulle spela Pippi! Sulafa tycker att 11-åriga Sahar är både begåvad och trovärdig. Själv säger Sahar att hon bara är sig själv. Pippi Långstrump är lite av en förebild för henne. Det känns som om jag är Jenan, den fria, superaktiva Jenan. Det känns inte som om jag spelar teater. Efter att ha valt ut skådespelarna var de tvugna att omarbeta texten i boken för att den skulle kunna fungera som teaterpjäs. Skillnad mellan den 6 Dela med

7 Dela med 7

8 Sahar har gett ut sin första barnbok. Den handlar om ett magiskt frö. Också hit är det nästan bara kvinnor som kommer. Sulafa försöker förklara varför så få pappor deltar i aktiviteterna. De arbetar oftast utanför hemmet och har lite tid för sina barn. Det beror också på miljön och kulturen i Palestina. Män deltar inte för det anses som kvinnogöra att ta hand om och uppfostra barnen. Många pappor sitter inte ner med sina barn. Föreståndaren Hiyam tror att dagens barn ofta är väldigt splittrade. När hon själv växte upp brukade hon leka ute i naturen och läsa historier, då fanns varken tv eller datorer. Hon menar att barnlitteraturprogrammet är det viktigaste de har på Al Saraya. När jag lämnar kulturcentrat tänker jag på Pippi. En person som både pojkar och fl ickor i olika miljöer kan identifi erar sig med, just för att hon inte passar in i några ramar. Och på elvaåriga Sahar. Hon vill bli läkare när hon blir stor, men hon är redan författare. Hon har skrivit och illustrerat sin första bok om ett magiskt frö som ska ges ut på bokförlaget Tamer. skrivna och talade arabiskan är så stor att de små barnen inte skulle förstå om pjäsen uppfördes på klassisk arabiska. Klassisk arabiska lämpar sig helt enkelt inte för barnteater. I synnerhet inte för Pippi Långstrump, säger Sulafa. Barnen övade i en vecka innan pjäsen hade premiär. Nu spelas den för barn på dagis och i skolor och Sahar lyckas verkligen få dem att skratta. Jenan är alltid emot. Hon är alltid sig själv. Barnen vill vara fria att göra vad de vill precis som Jenan. Men budskapet i pjäsen är att fastän Jenan tycker om att vara ensam och bestämma över sig själv önskar hon att hon hade föräldrar som kunde lära henne hur man ska uppföra sig, säger Sulfa. ÄLSKAR ATT SKRIVA Sahar förklarar att ibland skulle hon vilja vara som Jenan, fri från plikt och traditioner. Men det fi nns saker hos Pippi som hon inte gillar. Jag tycker om att vara aktiv, men vill inte bete mig illa. Och jag vill inte vara analfababet, för jag älskar att läsa och skriva! Hon gillar många olika typer av böcker, men Jenan och Burhan (Alfons Åberg) är Sahars favoriter. Hon tycker också mycket om Bort bytingen av Elsa Beskow. När jag frågar henne om det är någon skillnad på svenska och palestinska barnböcker svarar hon att olika ämnen tas upp i svenska och traditionella palestinska berättelser, men att det också fi nns stora likheter. Barn är busiga, det är dom överallt, men det är nog skillnad på vad de vuxna gör när barnen busar. Jag tycker om både palestinska och svenska barnböcker! Sahar gillar även tidningar, men hon tycker inte alls om politik utan vill snarare läsa artiklar om ämnen som har med utbildning att göra. Som barn sidorna i den arabiska tidningen Al-Quds, där hon kan lösa korsord. Sahar tycker att ledarna på centret är duktiga på att se barnens talanger och uppmuntra dem så att de kan utvecklas inom ämnen som musik och drama. Själv kommer hon till Al Saraya för de intressanta aktivi teternas skull. Vi lär oss mycket och lär hela tiden känna nya karaktärer när vi läser böcker. Dessutom får vi nya vänner och träffar barn från olika områden. Sulafa tror att litteraturen faktiskt kan förända barns attityder. Den hjälper dem att tänka i nya banor. Tro mig, barnen här har förändrats mycket sedan de började komma till centret! De kan diskutera och uttrycka sig. Och de behandlar varandra väl. De slåss inte och turas om när de leker. Läsning ger närning åt själen! FLER FLICKOR ÄN POJKAR Barnen på Al Saraya är mellan åtta och 16 år gamla och de fl esta är fl ickor. Sulafa förklarar det genom att pojkar kan leka på gatorna, men att det inte går för sig för fl ickor. Dessutom fi nns det få lekplatser, för att inte tala om grönområden, i östra Jerusalem. Många pojkar är högljuda, kan inte sitta stilla och blir snabbt rastlösa, säger hon. För att locka fl er pojkar till centret erbjuder de dem att arbeta med datorer. En viktig del av arbetet med barnlitteratur går ut på att undervisa föräldrarna och övertyga dem om hur viktigt läsandet är. På Al Saraya anordnas därför föreläsningar med författare och pedagoger. Från Pippi till magiska frön 1992 började Diakonia distribuera svensk barnlitteratur, översatt till arabiska, till skolor och bibliotek på Västbanken och Gazaremsan. I dag har omkring 400 palestinska bibliotek försetts med ett stort antal barnböcker för utlåning, hälften är skrivna av palestinska författare. Tusentals barn har fått en chans att utveckla sin fantasi genom att läsa, skriva egna historier och spela upp teaterpjäser baserade på de olika berättelserna. Diakonias barnlitteraturprogram ger stöd till lokala organisationer, författare och illustratörer som producerar barn- och ungdomsböcker. Genom samarbete med de palestinska kultur- och utbildningsministerierna har man också genomfört seminarier i barn bokspedagogik. Sedan 2004 har programmet getts ytterligare erkännande genom kurser i barnlitteratur på Birzeituniversitetet i Ramallah på Västbanken. Det senaste året utbildades cirka 200 barnbokspedagoger och lärare. 8 Dela med

9 Tolvåriga Lawreen Shafiq Muhamad säljer Kleenex på gatan för att få in pengar till familjen. Han har missat ett år i skolan men på Zewa får han chansen att komma ikapp. Flitiga barn i Irak I irakiska Kurdistan är barnarbete inget ovanligt. Fattigdom gör att barnen tvingas lämna skolan i förtid. Men på skyddscentret Zewa får de en chans att ta igen det de har förlorat. TEXT OCH FOTO: HANNA LAGERLÖF Alla får välja varsitt djur, säger Jagar Kheen Taba Abdulhameed, dramalärare och en av alla eldsjälar på Zewa, skyddcentret för barn i staden Dohuk i norra Irak. Idag står dockteater på schemat och nio pojkar kastar sig över bordet med kasperdockor för att få tag på just sitt favoritdjur. Jagar är ivrig när han berättar om verksamheten på Zewa och hans hjärteämne drama. Det är bara några dagar sedan centret fl yttade in i nya lokaler och dramagruppen har sin första träff, så Jagar försöker lära dem grunderna. Genom att låta dem välja och gestalta olika djur testar han pojkarnas färdigheter. Var och en av dem har sitt eget sätt att uttrycka sig på. De har friheten att välja fl era djur, men jag vill att de ska kunna tillskriva djuren olika egenskaper, säger han. Jagar hoppas kunna hjälpa barnen till en bättre framtid. Många barn i Irak lever i en mycket utsatt miljö. Så har det varit länge, framförallt under Saddam Husseins tid vid makten. Hemma lyssnade barnen på sina föräldrar som pratade om Saddam och hur mycket de hatade diktaturen. I skolan hade Saddam många av sina egna från säkerhetstjänsten. Avslöjade ett barn att hemma spottar pappa minsann på Saddams bild, visste alla att nästa dag var den pappan borta och förmodligen hans bröder också. När Saddam försvann från makten var det miljoner familjer som andades ut. Men livet i Irak blir inte enkelt över en natt, speciellt inte för de allra minsta. Många barn bär på trauman och alla barnen på Zewa har haft det tufft både socialt och fysiskt. Barnarbete är mycket vanligt i hela i Irak. Familjerna är fattiga och i storfamiljen måste alla hjälpas åt. Föräldrarna har ofta dålig kunskap om hur arbete påverkar barnen. Personalen på Zewa försöker förklara hur viktigt det är att barnen får gå klart skolan och åker därför ofta, nästan dagligen, på hembesök till föräldrarna för att diskutera barnens skolgång. De fl esta av barnen har arbetat några år och missat för mycket av undervisningen för att hänga med i den ordinarie skolan. På Zewa får de Dela med 9

10 en chans att komma i kapp. Det viktigaste är att de får tillbaka längtan efter att gå i skolan. 13-årige Soleman Jameel Tahir tillhör dem som brukar besöka centret regelbundet. Han går i sjätte klass eftersom han var tvungen att gå om ett år. Han är den äldsta i sin syskonskara och har två systrar och fyra bröder. Hans pappa arbetar inom oljeindustrin och Suleman brukar jobba tillsammans med honom och distribuera bensin när han inte går i skolan eller är på Zewa. Tidigare har han tagit dramalektioner men nu deltar han i en bildkurs för första gången. Soleman gillar Zewas nyinvigda lokaler. Allt är nytt och fi nt och det ligger nära mitt hus. Jag tycker om att komma hit, säger han. TAR EMOT 250 BARN De gamla lokalerna rymde omkring 100 barn och Ashti Salem, som är föreståndare för centret, berättar att tidigare tog Zewa emot 110 pojkar i åldrarna 8 16 år. I de nya lokalerna har de kapacitet att ta emot fl er än dubbelt så många, 250 stycken. Det har bland annat inneburit att ett 50-tal fl ickor nu deltar i verksamheten. Barnarbetande pojkar och fl ickor i norra Irak lever i en otrygg miljö. Pojkar är dock lättare att nå då de arbetar på gatan och är mer synliga än fl ickor, som oftast arbetar i familjer eller på restauranger och hotell. För fl ickor kan situationen vara än värre eftersom de lätt utnyttjas i det tysta. De fl esta pojkar har sökt upp Zewa på eget bevåg och kommer från fattiga familjer. Men Zewas socialarbetare arbetar även i fält, säger Ashti. De genomför nattvandringar på Dohuks gator och informerar pojkarna om deras rättigheter och möjligheter till utbildning. De bedriver även uppsökande verksamhet med särskilt fokus på fl ickor. Tanken med ett centrum för arbetande barn uppstod för att så många pojkar jobbade på gatan. De pengar de tjänade spenderade de ofta på fel saker och det slutade inte sällan med att de hamnade i fängelse, säger Ashti. Zewa har räddat många pojkar från det ödet. Istället för att avtjäna fängelsestraff har de hamnat på skyddscentret, tack vare att socialarbetare varje vecka besöker domstolen och informerar om Zewa som ett bättre alternativ för barnen än fängelset. Målet med Zewa är att försöka få barnen så intresserade att de vill tillbringa sin tid här, minska antalet arbetstimmar, motverka analfabetism och öka deras självkänsla, säger Ashti. Många familjer har insett att de inte ska tvinga sina barn att arbeta långa dagar. Pojkarna visar goda resultat i skolan och har lärt sig hur man ska uppföra sig. Hisham Muhamad Safar är bildlärare på centret. Att måla stilleben står på schemat, men under kursens gång går de igenom och ritar kroppens alla delar och testar att göra skulpturer. Barnen målar med vattenfärg och oljefärg. Masud Jaafar Sadoon har målat mycket tidigare, men det är första gången han deltar i en bildlektion på Zewa. Masud går i åttan och är 13 år gammal. Han tycker att det är stor skillnad på bildundervisningen här och i den vanliga skolan, eftersom lärarna där inte är utbildade bildlärare. När jag är ledig jobbar jag mycket, men nu under terminen arbetar jag inte. Mamma och pappa vill att jag ska jobba hårt i skolan så de tillåter mig inte att arbeta samtidigt, säger han. SÄLJER KLEENEX PÅ GATAN Tolvåriga Lawreen har kommit till Zewa det senaste året. Det är andra gången han är med på en bildlektion, hans favoritämne, och han har också gått en datakurs. Liksom många andra barn här har han fått gå om en årskurs. Han brukar arbeta på gatan där han säljer Kleenex och hur mycket han Haval Hamed Edo är tolv år men inte för gammal för den gosiga papegojan i dramarummet. jobbar beror på hur mycket annat han har för sig. Om jag har läxor jobbar jag inte, skolan går först och jag jobbar inte på fredagar, förklarar han. När Lawreen blir stor vill han bli läkare. Barnen är två år på Zewa. Tidigare besökte de centret i nio månader men då var det väldigt många som hoppade av skolan och gick tillbaka till sina arbeten igen. Nezar Ismet Taib är psykoterapeut och rådgivare på centret. Han tycker att styrkan med Zewa är att man arbetar förebyggande. Man har kapacitet att följa upp arbetet med både skolan och föräldrarna. Målet är först och främst att få barnen från gatan till centret, men också att nå fl er, säger han. FOTO: ANTHONY LEGG På Zewa får barnen läxhjälp och terapi Diakonia har arbetat i Irak sedan 1994 och är en av få biståndsorganisationer som valt att stanna trots det bekymmersamma säkerhetsläget. Diakonias landkontor är belägna i delstaten Kurdistan i städerna Erbil och Dohuk. Huvudsakliga målgrupper är utsatta barn och kvinnor. Barn utgör en stor andel av Iraks befolkning. Många barn har för lorat en av sina föräldrar och mer än hälften av alla barn får för lite mat. Därför är det många barn som tvingas arbeta för att bidra till familjeförsörjningen. Skyddscentret Zewa fungerar som ett dagcenter för arbetande barn som befi nner sig i riskzonen att inte klara av skolan eller hamna i missbruk och kriminalitet. Tidigare var det bara pojkar som kom till centret men sedan hösten 2005 har centret också öppnats för fl ickor. Zewa arbetar med utbildning och behandling av barnarbetare. De barn som har speciella behov får medicinsk eller psykosocial behandling för att kunna studera under samma förutsättningar som andra barn. Även föräldrarna är en del av Zewas målgrupp när det gäller att förändra synen på barnarbete och utbildning. Dohuk Erbil Bagdad IRAK 10 Dela med

11 GÄSTKRÖNIKA Hanin Shakrah, informatör på Zenit, Sidas globala forum för unga. Vi var tre unga svenskar, med muslimsk-arabisk bakgrund och vårt uppdrag var att göra något som ingen dittills verkade ha tänkt på. Nämligen att prata med, istället för till eller om, den muslimska världens unga aktivister. Behovet var stort i efterdyningarna av debatten om Muhammed-karikatyrerna. Kanske var vi naiva, den där dagen i Egypten. Jag, Nadia och Othman satt i en överfylld aula på Suezuniversitetets campus, och försökte förklara och nyansera. Vi hoppades kunna förmedla en mer mångsidig bild av Sverige till studenterna som satt framför oss. Vi berättade om vårt Sverige, där synen på muslimer blivit mer nyanserad, men också om ett Sverige där rasistiska åsikter om muslimer, araber och invandrare börjat skymta oftare i den offentliga debatten. Jag ville berätta om mitt Sverige. Om ett Sverige där jag som barn fick mat i skolbespisningen som inte innehöll griskött, och där jag kan organisera mig politiskt utan att behöva vara rädd för vad staten ska säga. Men jag ville göra det utan att för den sakens skull dölja att det blivit svårare att vara muslim nu än det var för några år sedan, eftersom fördomarna och glåporden och hoten skärpts. Vår uppgift var inte enkel. Vi skulle berätta utan att försöka förenkla, försköna, eller förvanska. Det märkliga var att mötena med studenterna i Egypten och i Jordanien var den enkla biten av vår resa. Vi kom till aulor och bibliotek. Vi fick ställa frågor och vi fick intelligenta kommentarer tillbaka. Vi fick veta att vi tre, med våra dubbla identiteter var broarna mellan de båda världarna. Vi fick arga, bekymrade och förhoppningsfulla frågor. Jag hade trott att det var i resan där borta som utmaningen låg. Istället inser jag nu, att det är i Sverige som informationsbehovet och dialogen behöver starta. Jag kom hem och ville berätta om Lubna med det fantastiskt målande språket och de skarpa frågorna. Lubna var den coola tjejen som vägrade be om ursäkt för den hon var. Jag ville berätta om Ahmad. Aktivisten som orädd pratade om det magiska med Egypten utan att för den skull rättfärdiga korruptionen eller maktmissbruket eller de utländska påtryckningarna som omöjliggör förändringen. Jag ville berätta för er här hemma om de massiva lugna manifestationerna, om de smarta bojkotterna, om knapparna på studenternas kavajslag och om namnlistorna som överlämnades till den danska ambassaden i Kairo. Jag ville berätta för er om det imponerande folkbildningsarbetet, om gräsrotsreaktionen på karikatyrerna, och jag ville förmedla deras frågor och bilder, på samma sätt som jag försökt I karikatyrernas spår förmedla de svenska. Men det är inte många som velat lyssna. I Sundsvalls Tidning skrev de om vår resa i en krönika med rubriken Att umgås med fienden. Kontentan var att Nadia, Othman och jag borde vara diskvalificerade från att nyansera bilden av Sverige eftersom vi ju själva var araber och muslimer. Vi är inte riktiga svenskar och borde därför inte få företräda Sverige. Och jag blir så arg på er. På dig som läser den här krönikan. Jag blir arg för att vi tillåter hatet och misstron och misstänksamheten att gro. Vi gräver vår egen grav, genom att titta åt ett annat håll och skylla på att det finns folk mitt ibland oss som inte vet bättre, men som i alla fall inte gör någon skada. Fördomar möts med större acceptans, istället för motstånd. Det är rasismens fula tryne som vädrar morgonluft, och vi måste, måste, måste reagera. Kanske reste vi hem med ett omöjligt uppdrag. Att tvinga er att höra både det fina och det fula innebär nämligen att ni måste tänka själva, och söka er vidare. Det tvingar dig att tänka längre, och att se människor som något annat än stereotypa. Och det är svårt att skriva en å ena sidan, å andra sidan -slogan på ett plakat. Dela med 11

12 Framtidens Kongo Kongo-Kinshasa är ett av världens fattigaste länder. Hälften av befolkningen är yngre än 15 år. Hur är det att vara ung i ett land som är drabbat av krig och konflikter? Möt Joëlle Indiang, 18 år och Evariste Tuenditibadi Kaputiba, 26 år. TEXT OCH FOTO: LENA HANSSON När man är ung måste man vara optimist. Annars skulle man väl ge upp och dö, säger Evariste. Vi sitter på ett litet kontor i centrala Kinshasa. Utanför dundrar trafi ken. Joëlle och Evariste berättar om sina liv, om vardagen. Båda studerar, och har ganska mycket att plugga. Evariste läser juridik. Det bästa jag kan göra för människorna här är att informera folk om vilka rättigheter de har, så att de själva kan kräva sin rätt, säger han. Joëlle följer en amerikansk tv-serie som utspelar sig på en akutmottagning. Hon har blivit imponerad av kirurgerna och har bestämt sig för att studera till läkare. På kvällarna tittar de gärna på tv, på helgerna hälsar de på hemma hos kompisar och sitter och snackar. Både Joëlle och Evariste är engagerade i den katolska ungdomsorganisationen Jeunesse du monde. De är övertygade om att de och andra ungdomar faktiskt kan göra något för att förändra den svåra situationen i Kongo- Kinshasa. När vi träffas arbetar Evariste med att informera unga tjejer om demokrati och det kommande valet. Joëlle är frivillig på ett internetkafé. På det privata planet vet jag att livet kan bli bättre om jag bara kämpar och jobbar hårt. Men det räcker inte. Att vara ung och bo i Kinshasa betyder att framtiden är osäker. Situationen måste bli bättre, vi måste alla jobba för det, säger Joëlle. Jag är alltid rädd för kriget, säger Evariste. Just nu är det lugnt i Kinshasa. Men det fi nns fl era rebellgrupper här som tidigare stred mot varandra. När som helst kan det smälla till igen. Det kan gå från en dag till en annan. Det är svårt att leva i den här spänningen. Jag hoppas att jag inte ska behöva ha det så här hela mitt liv. Många ungdomar har gett upp hoppet om en framtid i Kongo-Kinshasa. De gör istället allt de kan för att komma till Europa. Jag förstår att många vill till Europa, för ingen vet vad som händer här imorgon. Många tror att alla har det så bra i Europa. Det fi nns jobb, mat, kläder, säkerhet, lugn ett bra liv, säger Evariste. Många här drömmer om något som de inte vet något om. De ser på fi lm och det är deras bild av Europa och Amerika. De ser att man äter bra. Men de jag känner i Europa säger att livet där är svårt och dyrt, säger Joëlle. Många kongoleser i Europa önskar av hela sitt hjärta att de kunde komma tillbaka hit. I Kongo-Kinshasa är studier ofta en oupp nåelig 12 Dela med

13 Joëlle och Evariste tror på en bättre framtid. Jag vill utbilda mig till jurist och arbeta med mänskliga rättigheter för jag bor i ett land där de inte respekteras, säger Evariste. dröm. Det är helt enkelt för dyrt. Många unga måste ta ansvar för hela familjens försörjning. Bara en tredjedel av barnen i Kongo-Kinshasa börjar i skolan. En bråkdel av dem studerar vidare på universitet. Och när studierna väl är avklarade gäller det att hitta ett jobb, vilket inte är det enklaste i ett land där majoriteten av befolkningen enligt offi ciell statistik är arbetslös och tvingas söka jobb på svarta marknaden. Jag vill utbilda mig till jurist och arbeta med mänskliga rättigheter för jag bor i ett land där de inte respekteras. Jag tror att jag kan bidra till att förändra situationen, men jag är rädd att jag inte får något jobb, säger Evariste. Det är svårt att få jobb som läkare också, säger Joëlle. Men jag hoppas att jag lyckas. Först gäller det att klara studierna, det är ganska hårt. Evariste och Joëlle sätter stort hopp till de kommande valen som planeras att hållas i Kongo- Kinshasa i sommar. Det är avgörande för deras framtid att landets nya ledare är kompetenta och kan vända situationen. Men det handlar inte bara om våra ledare, säger Joëlle. Folket måste sättas i arbete. Tillsammans kan vi få landet på fötter. Som jurist slåss jag för att vi ska få en rättsstat, säger Evariste. Jag har bara juridiken det är mitt enda vapen. En dag blir det bättre för oss. Det måste det bli, säger Joëlle. Och hon skrattar. Unga tar ansvar Jeunesse du monde är en katolsk ungdomsorganisation som ingår i nätverket Rodhesic en av Diakonias samarbetspartner i Kinshasa. Deras mål är att ungdomarna ska känna ansvar för utvecklingen i landet. Organisationen arbetar bland annat med utbildning och information om mänskliga rättigheter, fred och demokrati. Organisationen fi nns på fl era platser i landet och startade Dela med 13

14 Mer rättvisa i skolan Hur skapar vi en mer rättvis värld? Frågan är högaktuell i svenska skolor där en hållbar global utveckling blivit en del av läroplanen. 200 lärare samlades för att diskutera frågan när Rättvisemärkt höll konferens i Stockholm. TEXT OCH FOTO: ULRIKA NORDIN Det här är Emma. Hon bor i Stockholm och är 17 år, lika gammal som fl ickan i Taiwan som sytt hennes kläder under oacceptabla förhållanden. Så inleder Globala gymnasiet sin modevisning som ska inspirera lärare från hela Sverige att jobba mer kreativt med hållbar utveckling. Eleverna i årskurs två på Stockholms Globala gymnasium är, inte helt oväntat, specialintresserade av frågor som rör världens orättvisor. Det är intressant! Rättvisefrågor genomsyrar ju allt, säger Sandra som nyss gått mannekäng i röd blus. Hon får medhåll av kompisen Gisela som har fått håret stylat dagen till ära. Gisela tycker att det är spännande att det de läser om i skolan är något som vi enkelt kan lägga märke till varje dag, om vi bara är medvetna. Även om man är skoltrött så kan man inte undgå att bli påmind om det vi pratar om i skolan hela tiden. Det räcker att titta på tv-nyheterna, säger hon. Från och med i februari i år fi nns det inskrivet i Högskolelagen att skolorna i sin verksamhet ska:...främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Det är uppenbart att eleverna på Globala gymnasiet gärna lär sig mer om rättvis handel och mänskliga rättigheter. Men många av lärarna på Rättvisemärkts konferens vittnar om att det kan vara svårt att motivera eleverna att intressera sig för omvärlden. Johan Rubbestad och Jacqueline Lindmark är lärare på yrkesskolan Fredrik i Haninge utanför Stockholm. Deras elever utbildar sig till elektriker eller fordonstekniker. Föreningen Rättvisemärkts ordförande Alice Bah Kunke har precis hållit ett inspirerande föredrag om hårda arbetsvillkor på bananplantager i Centralamerika. Arbetarna tvingas bespruta bananerna med gift som gör att de själva blir sjuka. Johan och Jacqueline diskuterar hur de ska lyckas förmedla engagemanget till sina elever. Våra ungdomar har inte fått med sig det hemifrån, säger Johan. De är överens om att det stora problemet är att eleverna inte tror att de har makt att åstadkomma någon förändring. Det är ett hårt klimat. Misstron är stor och de tycker att allt är skit. De tror inte att de kan göra någon skillnad. Men just därför vore det kul att diskutera demokrati och rättvist kaffe med dem! Karin Elmvik är lärare i hem- och konsumentkunskap på Sånnaskolan i Åhus. Hon tror att hon har stor användning av den nyvunna kunskapen kring rättvisemärkt. Det här är en av de viktigaste bitarna i min undervisning. Det är mycket som snurrar i huvudet nu, jag har fått input som gör mig inspirerad att föra kunskapen vidare, säger hon. 14 Dela med

15 Julia, Gisela och Sandra går i andra ring på Globala gymnasiet i Stockholm. De tror att fler elever skulle bry sig om resten av världen om lärarna var mer engagerade. Karin tycker inte att det är hopplöst att prata med sina elever om världens orättvisor. Tvärtom är många, särskilt tjejerna, nyfi kna och vill lära sig mer. Förhoppningsvis har föreningen Rättvisemärkts lärarkonferens väckt nya tankar som gör det enklare att inspirera eleverna. För en engagerad lärare kan göra skillnad, åtminstone om man får tro Julia som tillhör mannekäng-gänget från Globala gymnasiet. Alla lärare på vår skola har varit i Afrika och kan berätta om det de har sett med egna ögon. Om de är genuint intresserade får de med sig eleverna, säger hon. Kanske är det ännu enklare än så. Det handlar om att inte blunda för det vi ser runt omkring oss varje dag. Har vi en gång hört att det fi nns människor som tvingas betala med liv och hälsa för att vi ska kunna köpa billiga bananer är det svårt att njuta av att bananen är så billig nästa gång. Den där koppen kaffe är heller inte lika god när jag blivit medveten om att familjen som odlat bönorna inte har råd att skicka sina barn till skolan. Plötsligt lockar rättvisemärkt kaffe mer än de där 15 kronorna jag skulle tjäna på att köpa en annan förpackning. Med Alice Bah Kunkes ord blir allt så självklart. Vi kan aldrig säga till våra barn att vi inte visste vad som hände om vi hade vetat hade vi gjort annorlunda. Vi vet. Tips för elever och lärare Vill du veta mer om föreningen Rättvisemärkt? Läs mer om märkningen som bryr sig om dem som producerar kaffe och bananer. Vill du också arrangera en alternativ modevisning? Eller varför inte hänga upp smutsbyken på en tvättlina? Läs mer på Behöver du konkreta tips och råd för skolundervisning? Beställ nätverket Jubels lärar handledningsmaterial kring skuld och fattigdomsbekämpning hos Forum Syd på tel: eller besök: Du kan också läsa mer i boken Att undervisa för utveckling av Susan Fountain. Är du nyfi ken på simuleringsövningar? Läs mer och beställ material på: Gör ett studiebesök på Zenit City i Stockholm eller Malmö och lär dig mer om världens orättvisor: Läs mer på Du hittar fl er bra tips och material för både elever och lärare på Klicka till exempel på Detta kan du göra. Dela med 15

16 TROR JAG Malin Ivarsson Wärn, Svenska Baptisternas Ungdomsförbund. ta med henne till Sverige egentligen. Hon skulle få ett mycket bättre liv. Eller skulle hon det? Hon skulle inte förstå språket, inte känna igen beteenden, dofter och sånger. Hon skulle kanske känna sig lika bortkommen som jag gör i Indien. Även om hon förmodligen skulle anpassa sig betydligt smidigare. Nej, det är klart att du inte kan följa med mig till Sverige. Du bor ju här, i Indien, sa jag och jag kunde se lättnaden i hennes ögon. Eller var det spjuveraktighet? Hon hade nog skämtat med mig, ville kanske smickra mig genom att säga att hon också skulle vilja bo i Sverige. Dimplina går i skolan. Hon trivs på barnhemmet och ibland besöker hon familjen på loven. Indien har, precis som Etiopien, ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter. Det garanterar inte att alla barn får sina rättigheter Davids dröm en rättighet David bor på gatan i Addis Abeba, Etiopien. Han har ingen familj och gatan är det han kall ar hem. Till centret i Merkato, en av Afrikas största marknader som ligger i Addis Abeba, tar han sin tillflykt ibland. Där har han gjort en handdocka som ser ut som honom själv. Med den spelar han korta dramer tillsammans med andra barn i samma situation. Det är ett sätt att bearbeta sitt liv utan att själv behöva spela huvudrollen. De övar också på ett drama som de ska spela upp på stan, för dem som vill titta. Jag frågar David om han har några drömmar. Jag vill bli läkare och kunna hjälpa folk som är fattiga. Och så vill jag ha någon stans att bo. Han tittar allvarligt på mig. Hans blick avslöjar att han sett, hört och upplevt saker som en tolvåring inte borde. Förmodligen som ingen människa, barn eller vuxen, borde behöva uppleva. Han vet att det inte är någon idé att vilja bli fotbollsstjärna eller nåt inom media. Ingen idé att längta efter att resa jorden runt eller ta dykarcertifikat. Hans dröm är konkret. Han vill utbilda sig, jobba, bo och kunna hjälpa andra. En förhoppning som kan tyckas otroligt avlägsen i Davids liv men som i mitt och många andras liv bara är självklarheter. Davids dröm är egentligen en rättighet. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har han rätt till gratis skolutbildning, till bostad, till mat, kläder och att utvecklas. Kan inte du ta med mig hem till dig, till Sverige? frågade Dimplina, sju år. Hon bor inte i Addis Abeba utan i Hyderabad, Indien, och hennes dröm är att dansa. Jag var jag; 20 år och volontär på ett barnhem. Jag kände hur mitt dåliga samvete började växa. Jag som kom från Sverige, som inte hade gjort något för att få födas i det privilegierade, rena och välmående landet Sverige. Dimplina hade inte valt att födas i en fattig familj i Indien och växa upp på ett barnhem. Visst skulle jag kunna tillgodosedda, men det är en bra början. Barns rättigheter är ingenting man kan tillgodose genom att ändra några lagar. Det är ett ständigt pågående arbete av medvetandegörande, förändring och delaktighet. Dimplinas dans är fri. Slipsen lösgör sig från hennes skoluniform och lyfter när hon svänger runt till en indisk poplåt. Hon nynnar med. Dimplina tycker om att göra sig fin genom att måla sig runt ögonen och sätta en prick i pannan, helst en som glittrar. David spelar huvudrollen i en pjäs de improviserat fram om hur farligt och oskyddat det är att bo på gatan i Merkato. Berättelsen slutar lyckligt. Davids rollfigur får hjälp med boende och får börja skolan. Hur berättelsen om Davids liv slutar vet jag inte. På centret lär han sig om sina rättigheter. Kanske kan David och hans vänner påverka med hjälp av dramat. Kanske når deras berättelse till dem som har makt att förändra livet och möjligheterna för barn i Etiopien. Kanske får David möjlighet börja skolan, utbilda sig och hjälpa andra. 16 Dela med

17 15 år och soldat Två mäktiga påfåglar vaktar infarten till internatet Lillies of the field i östra Sri Lanka. Här får unga tjejer och killar som levt som barnsoldater en chans att starta om igen. Området är omgivet av prunkande djungel och det är svårt att förstå att här, mitt i allt liv, pågår ett blodigt krig. TEXT: ULRIKA NORDIN FOTO: MARKUS MARCETIC/MOMENT 19-åriga Sushila har blåställ på sig, hon håller på att lära sig tillverka möbler och har precis målat en stol. Hon har långt hår och ett sött ansikte, är kort och smal som en sticka och utåt sett är det inte mycket som vittnar om vad hon har varit med om, annat än hennes imponerande stora biceps. I tre år har hon tränat hårt från morgon till kväll i ett av gerillans läger och det har gett henne fysik som en atlet. Hennes muskulösa kropp blir en ständig påminnelse om livet som barnsoldat. Allt började en dag för fyra år sedan då tamilska tigrarna, LTTE, drev kampanj för att rekrytera nya soldater i Sushilas by. På Sri Lankas östkust för LTTE noggranna förteckningar över invånarnas familjesituation och varje baby i varje liten hydda fi nns nedtecknad. Sushilas mamma levde ensam med sina fyra barn sedan pappan lämnat dem. Som ensamstående blev hon särskilt sårbar för gerillans påtryckningar. I brev som skickades runt i skolan och hem till Sushila blev de ombedda att bidra till befrielsekriget och skicka en familjemedlem som soldat i LTTE:s armé. Det var mamma de ville ha, men vad skulle hända med mina småsyskon om hon blev soldat? Jag gav upp skolan och överlämnade mig till LTTE i hennes ställe. Sushila var 15 år när hon tågade in i gerillans läger och anmälde sig som frivillig. När hon uppgav namn och adress såg hon hur de strök mammans namn från en lista och hon kunde pusta ut, småsyskonen var säkrade, åtminstone för tillfället. Själv hade hon precis inlett tre mardrömslika år. Sushila blev snabbt förfl yttad till LTTE:s huvudträningsläger på hemlig ort ute i djungeln. De yngsta barnen i Sushilas grupp var inte mer än åtta år. För att matcha regeringens soldater lades barnen och tonåringarna i tuff träning. Klockan fyra varje morgon började det första träningspasset som pågick Dela med 17

18 Alla helgons dag firas med särskild känsla i staden Batticaloa i östra Sri Lanka. Många av gravarna på stadens begravningsplats har färska datum. De som mött en för tidig död i konflikten och tsunamin sörjs av både katoliker och hinduer denna dag. fram till frukosten halv tio. Efter maten fi ck barnen stå uppställda i gassande sol med en tung träpåle i famnen. De som inte orkade misshandlades. De sa åt oss att se arga ut hela tiden, ingen fi ck ha roligt, säger Sushila men medger att barnen ofta trotsade hoten och skrattade i alla fall. HÅRD VAPENTRÄNING Under eftermiddagen tränades barnen i djungelkrigföring och i att hantera automatvapen. De fi ck också lära sig allt om tamilska tigrarnas dyrkade ledare, Mr Prabhakaran. Först sent på kvällen avslutades dagens träningspass. Sushila var stark och duktig och utsågs till gruppledare. Ledarna hade i uppgift att förhöra de övriga barnen om vad de lärt sig under dagen och straffa dem som inte förstått, men Sushila tyckte mer om att få de andra barnen att skratta. Det slutade ofta med att hon själv fi ck uthärda straffen i deras ställe. Ibland tvingades hon upp i ett träd och fi ck stanna kvar tills befälen beordrade henne att klättra ner igen. Jag var väldigt rädd och tänkte alltid på att rymma men vågade inte. De som försökte bands fast och misshandlades, säger hon. När Sushila varit sju månader i lägret deltog hon i en stor tävling där de som fi ck fl est poäng befordrades. Hon lyckades väldigt bra och utsågs till livvakt för Prabhakarans närmsta man, LTTE:s andreman Mr Karuna. Sushila hade lyckats ta sig högt upp i hierarkin men rollen som livvakt åt Karuna skulle sluta i kaos var oroliga tider inom LTTE och det ryktades om ett internt krig och en uppgörelse mellan de två trosbröderna Prebhakaran och Karuna. Sushila och hennes närmsta vänner varnades om bråket och förstod att de måste rymma. De fl ydde hals över huvud från Karunas läger men blev upptäckta och beskjutna mitt i fl ykten. Jag var näst sist. Våra gamla kollegor skrek åt oss att stanna och när vi vägrade sköt de. Jag minns att jag träffades i benet och i höften, sedan är allt svart. Jag vaknade upp först i lägersjukhuset dit de tog mig sedan jag hade blivit träffad. Flera av mina vänner sköts ihjäl, en förlorade handen. Det var där på sjukhuset som Sushila låg när maktkampen mellan Karuna och Prabhakaran drog igång på allvar och lägret anfölls av Prabhakarans män. Tumult utbröt och Sushila, som inte kunde röra sig från sjuksängen på grund av skottskadan, trodde att allt hopp var ute när till och med sjukhuspersonalen fl ydde. Men någon förbarmade sig över henne och tog med henne bort från djungeln på en traktor. På väg från lägret passerade hon sitt gamla hem och fi ck återse sin familj för första gången på tre år. När jag kom hem var hela huset klätt i sorg. Ryktet om striderna hade spridit sig och de trodde att jag hade dött. Familjen blev glad över att se henne vid liv men hemmet var ingen trygg plats för Sushila som riskerade att bli återinkallad som gerillasoldat. Medan hon behandlades för skottskadorna kontaktade hennes moster fader Paul som är ansvarig för centret Lillies of the fi eld. Mostern hade hört talas om den katolske prästens arbete för före detta barnsoldater och såg till att Sushila fi ck en plats på internatet. Nu har Sushila bott här, i största hemlighet, i ett och ett halvt år. Hon trivs med sina nyfunna kompisar som alla har lika trasiga bakgrunder. De förstår varandra på ett märkligt, plågsamt sätt. Samtidigt har hon fått nytt hopp inför framtiden. 18 Dela med

19 Tusentals barn lever i enkla flyktingläger längs Sri Lankas östkust. Även de minsta vet att de inte får prata illa om gerillan eller regeringsstyrkorna, då kan de råka illa ut. Hela hennes skolgång blev spolierad av tiden som barnsoldat, men på internatet har hon fått möjlighet att lära sig ett yrke så att hon en dag ska kunna återvända till sin gamla by och försörja sig. Jag tyckte om att gå i skolan men jag hade inget annat val än att lämna den. Alla mina vänner i byn har gått om mig. Jag kan inte komma ikapp dem. Det är jobbigt, jag känner mig utanför, som om jag är lägre stående än dem, säger hon. Jag är 19 år nu. Jag har passerat skolåldern. Jag vill plugga, men jag har också ett ansvar för familjen den dag jag kan återvända. Ingen vet när Sushila och hennes vänner kan lämna internatet. Infarten är ständigt bevakad. Om striderna förvärras fi nns det risk att ungdomarna kan utsättas för påtryckningar. Flera av de före detta barnsoldaterna vågar inte tro på ett liv i Sri Lanka, istället hoppas de på jobb utomlands, i Mellanöstern. Men Sushila vägrar att ge upp hoppet. Hon ska leva med sin familj igen. Min enda önskan är att tjäna pengar och gå vidare med mitt liv och fl ytta hem. Barnsoldater får hjälp till ett nytt liv Lillies of the Field ger före detta barnsoldater en trygg miljö där de kan starta om igen. Internatet är en del av det centrum för psykosocialt stöd, Professional Psychological Councelling Center (PPCC), som Diakonia har stöttat sedan talet. Centrat ligger i östra Sri Lanka där civilbefolkningen lever i ständig rädsla för repressalier från båda sidor i den pågående konfl ikten mellan regeringsstyrkorna och Tamilska tigrarna, LTTE. LTTE strider för en självständig stat för den etniska minoriteten tamiler i norra och östra Sri Lanka. Fler än personer har dött i konfl ikten sedan gerillan tog till vapen i början av 1980-talet. Vapenvila råder sedan 2002 men den är bräcklig. Under 2006 har nya strider blossat upp och människor befi nner sig återigen på fl ykt. PPCC:s program för före detta barnsoldater ger dem: ett tryggt hem yrkesträning som mekaniker, målare eller i sömnad terapi enskilt och i grupp förberedelse för ett civilt liv. Fotnot: Sushila heter egentligen något annat. Dela med 19

20 NYHETER & NOTISER 40-års jubileum med afrikanska rytmer Den 5 6 maj fi rade Diakonia 40 år som organisation. I fokus fanns situationen i Kongo-Kinshasa. Diakonias vårkampanj har besökt Falun, Kalix, Malmö, Göteborg, Stockholm, Jönköping och Örebro. Artisterna Zifa (Mikael Eriksson) och Ladi Mbengani har kryddat kampanjen med hjälp av afrikanska rytmer och kören Coeur d Afrique. Under jubiléumshelgen framträdde de tillsammans med trubaduren Mikael Rickfors på Södra Teatern i Stockholm till förmån för Diakonia. Övre bilden: Ombud, personal och samfundsledare samlades på Södra teatern i Stockholm för en kongloesisk buffé och mingel den 6 maj. Undre raden från vänster: Ladi Mbengani har skrivit musik och text till Coeur d Afrique tillsammans med Zifa. Coeur d Afrique har satt både färg och ljud på vårkampanjen. Stå still den som kan! Zifa, alias Mikael Eriksson, under konserten på Södra teatern. Foto: Markus Marcetic/Moment. Diakonia på lektion i Falun Visst bryr sig svenska 13-åringar om världen. Bland högstadieeleverna i Gruvrisskolan i Falun fi nns både vilja och engagemang. Men också en känsla av maktlöshet och likgiltighet. Vi påverkas inte av att vissa är fattiga. Och vad skulle jag förresten kunna göra åt det, säger en av tjejerna vid bordet. Vi sitter i pausen mellan lektionerna och eleverna i sjuan får rita eller skriva något utifrån vad de har fått höra på lektionen om världens orättvisor och fattigdom. Många ritar vapen. Tjejerna vid vårt bord tecknar sina papper fulla med sedlar och mynt. Vapen och girighet, två av orsakerna bakom fattigdomen i världen. Marcus Olivecrona tycker att pengar saknas även i Sverige. Det fi nns stora ekonomiska skillnader här också, säger han. Politikerna borde fi xa mer pengar, de drar redan ner på skolor och dagis. Marcus tycker att det är lättare att engagera sig i det som händer där man bor än det som händer långt borta. I Falun har de precis lyckats ordna en fritidsgård dit han ska senare på kvällen. Det är ju lättare att påverka det som är nära. Och vad hjälper det att jag skänker 100 kronor till Rädda Barnen? Ingenting. Men om alla i Sverige gör det! avbryter Marcus Appelgren. Politikerna kanske inte lyssnar på oss direkt men man kan göra namnlistor. En som verkligen tycker att det är viktigt att känna ansvar för andra människor är Johanna Espinoza Berg. Ju fl er som engagerar sig desto bättre. Man kan inte bara sitta och tänka jag har inte något ansvar. En person kan ju göra så mycket! Johanna går i åttan och är med i elevrådet på skolan. De försöker fi xa en heldag med internationella frågor som tema och att hennes klass är Johanna Espinoza Berg. väldigt inne på ämnet. För att tjäna ihop till en klassresa säljer de vattendroppar till förmån för Burma och efter en lektion med Diakonia ifjol skrev klassen brev till Göran Persson och fi ck svar. Hon tycker att vi vanliga människor kan göra så mycket genom att skaffa kunskap och skänka pengar. Politikerna däremot ger hon inte så mycket för. De är för självupptagna. Jag skulle vilja att de åkte till andra länder och bodde i en hydda där en tid och jobbade. Då skulle de kanske förstå hur det är. Och förändras. TEXT OCH FOTO: LINDA PERSSON 20 Dela med

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! 1 UNICEF/Nepal/2012 tillsammans skapar vi en bättre värld Från och med nu genomförs Operation Dagsverke i samarbete med UNICEF. Tillsammans

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld.

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. Nio Nepalesiska kvinnor får chansen att utbilda sig i ett yrke, som hittills helt och hållet har varit förbehållet män. Kvinnor från hela världen ställer

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran 31 Hej! Jag heter Akram och jag är 14 år. Nu har jag bott Iran i cirka ett år.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Barn efter krig. Ledarmaterial

Barn efter krig. Ledarmaterial Barn efter krig Ledarmaterial Instruktioner till ledaren Det här är ett material som riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. Vad behövs? Dator Projektor Projektorduk En utskrift av det här häftet Sax

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4.

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4. Barns rätt att skyddas från skadligt arbete Artikel 32 Temahäfte Barnkonventionen Kasajja i Uganda Barn ska inte jobba hårt Kasajja är bara 13 år men har redan haft många olika jobb. Måste man jobba mycket

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer