VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (25)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (25)"

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (25) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Energiplan - antagande (KS ) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar att föreslå att Kommunstyrelsen godkänner samrådsredogörelsen och föreslår Kommunfullmäktige att anta Energiplan. Ärendet i korthet Enligt Lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell energiplan. Energiplanen ska ligga till grund för utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. 4 april 2013 beslutade Närings- och Planutskottet att skicka ett förslag till Energiplan, bestående av ett huvuddokument samt 3 bilagor, på samråd. Svar har inkommit och sammanställts i en samrådsredogörelse. Yrkanden Örjan Lid (M) yrkar att näringslivs- och planutskottet beslutar att föreslå att kommunstyrelsen godkänner samrådsredogörelsen och föreslår kommunfullmäktige att anta Energiplan. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Örjan Lids yrkande och finner att utskottet beslutar i enlighet därmed. Ärendets tidigare behandling Förvaltningens förslag till beslut. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande energiplan 3. Bilaga 1 Strategi för energieffektivisering 4. Bilaga 2 Åtgärder 5. Förslag till Energiplan, Samrådsredogörelse, Energiplan Expedieras till Akt Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS JOACHIM ELEVANT SID 1/2 INSTALLATIONSINGENJÖR KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Energiplan - antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner samrådsredogörelsen och föreslår Kommunfullmäktige att anta Energiplan. Ärendet i korthet Enligt Lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell energiplan. Energiplanen ska ligga till grund för utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. 4 april 2013 beslutade Närings- och Planutskottet att skicka ett förslag till Energiplan, bestående av ett huvuddokument samt 3 bilagor, på samråd. Svar har inkommit och sammanställts i en samrådsredogörelse. Bakgrund Enligt Lagen om kommunalenergiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen skall fastställas av kommunfullmäktige. Energiplanen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen och ska ligga till grund för utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Syftet med energiplanen är att utgöra ett underlag och visa på inriktning för kommunens arbete för att ingå i ett långsiktigt hållbart energisystem. Vallentunas mål sammanfaller med de nationella och regionala målsättningar som finns på energi- och klimatområdet. En övergripande vision är att Vallentuna år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, Samrådsredogörelse_Energiplan_ _inklbilagor 3. Bilaga 1 Strategi för energieffektivisering Bilaga 2 Åtgärder Slutgiltigt utkast till Vallentuna kommuns energiplan Bilaga 3 MKB slutversion SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS SID 2/2 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anna von Axelson Fastighetschef Ska expedieras till: Akt

4 DIARIENUMMER E N ERGIPLAN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2013

5 Ordlista Biobränslen Bioenergi Biogas Biomassa CDM Deponigas Effekt Energibalans Energigrödor Energisystem Fjärrkyla Är ett samlingsnamn för bränslen som odlas. Normalt syftar termen biobränsle på bränslen som är i det närmaste koldioxidneutrala, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln. Det kan vara ved och flis, energigrödor från åkern eller organiskt avfall från hushåll och industrier. Biobränslena kan också ha förädlats till exempelvis pellets, etanol eller biogas. Är energi som kommer från biobränslen, alltså bränsle av biologiskt material. Den gas som bildas när biologiskt material bryts ned utan syre, rötas. Gasen består mest av metan (CH 4 ). Kan utvinnas ur en mängd restprodukter och avfall. Organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. I energisammanhang används ofta biomassa och biobränsle lite slarvigt som synonymer. Clean Development Mechanism. Är ett delprojekt under Kyotoprotokollet som tillåter anslutna industriländer investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till de oftast mer kostsamma utsläppsminskningarna i sitt eget land. Biogas som bildas i avfallsdeponier och som kan samlas in och användas till energiändamål. Hur mycket energi som används eller avges under en viss tid, eller den mängd arbete som utförs. Mäts i Watt [W]. Fördelningen mellan energianvändning och energitillförsel. Visas ofta grafiskt. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor. Ett system av anordningar och anläggningar som tillhandahåller energitjänster. Kyla som tillförs från en central anläggning och sedan distribueras ut via ett ledningsnät. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

6 Fjärrvärme Fossila bränslen Geoenergi Gigawattimme, GWh Hushållsavfall Megawattimme, MWh Organiskt material Rötning Terawattimme, TWh Transportsektorn Värmepump Värme som tillförs från en central anläggning och sedan distribueras ut via ett ledningsnät. Bränslen som består av organiskt material och som tar mycket lång tid (miljontals år) att bilda, exempelvis olja, bensin, naturgas och kol. Den långa cykeln gör att dessa bränslen inte räknas som förnybara. Geoenergi är ett samlingsnamn för berg-, sjö- och markvärme respektive kyla. Geoenergi är framförallt solenergi som är lagrad i marken men även energi från värmen i jordens inre. 1 GWh = kwh Avfall som kommer från hushåll. 1 MWh = kwh Materia som huvudsakligen består av kol och väte. Både biobränslen och fossila bränslen är organiska material, men har olika långa livscykler. Process där organiskt material bryts ned under syrefria förhållanden så att biogas bildas. 1 TWh = kwh. Den näring som sysslar med transporter via väg, båt, flyg eller tåg. En apparat som utnyttjar värme som tas upp eller avges då ett ämne genomgår fasövergång (smälter, kondenseras eller förångas). Värme tas upp på en plats och avges på en annan med hjälp av rörsystem. I ett kylskåp används värmepumpen för att ta upp värme från maten (kyla den) och avge värme i rummet utanför kylskåpet. En bergvärmepump tar upp värme från omgivningen i ett djupt hål i berget och avger värme till ett uppvärmningssystem. Värmepumpar drivs ofta med elektricitet. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

7 Sammanfattning Gulmarkerad text är revideringar som gjorts efter samråd. Syftet med energiplanen är att utgöra ett underlag och visa på inriktning för kommunens arbete för att ingå i ett långsiktigt hållbart energisystem där energitillgången tryggas på både kort och lång sikt och där energihushållning främjas. Energiplanen som är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen ska ligga till grund för utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Strukturellt har den delats in i tre delar; nulägesanalys, energiresurser samt mål och åtgärder. Energiplanen ska även uppfylla kraven i lagen om kommunal energiplanering. Kommunens miljöpolicy, energiplan och trafikstrategi ryms alla inom Vallentuna kommuns arbete med planering för en hållbar framtid. De tre dokumenten beskriver hur arbetet bör se ut för Vallentuna kommun och avser kommunen som geografiskt område. Dokumentet Strategi för energieffektivisering å andra sidan visar på kommunen som verksamhetsutövare och beskriver energieffektiviseringsarbetet inom den egna organisationen. Energianvändningen inom kommunen som geografiskt område består i huvudsak av fyra större kategorier, angivna här i fallande storleksordning: elenergi, bensin, diesel och fjärrvärme. Koldioxidutsläppen härrör i huvudsak från bensin och diesel samt till viss del elanvändning. Vallentunas mål sammanfaller med de nationella och regionala målsättningar som finns på energi- och klimatområdet. En övergripande vision är att Vallentuna år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att nå målen är åtgärder inom energiområdet planerade på bred front. Kommunverksamheten vill föregå med gott exempel och visa på att det finns framkomliga vägar genom att satsa på förnybar energi för kommunverksamhetens egen elkonsumtion, solfångare och solceller samt hållbara transporter. Utöver den egna verksamheten är åtgärder planerade för att åstadkomma hållbar trafikplanering som främjar cykel-, kollektivtrafik och miljöbilar, ökad kunskap på energiområdet samt god avfallshantering. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

8 Titel Författare Innehåll 1. Inledning Lagen om kommunal energiplanering Energiplanens syfte och avgränsningar Energiplanens relation till andra dokument Läsanvisning Bakgrund Uppdraget Energi- och klimatmål Metod Nulägesbeskrivning Kartläggning av energiresurser Mål och åtgärder Åtgärder Nulägesbeskrivning Geografi och befolkning Energianvändning i kommunen Sektorsvis energianvändning Energianvändning för transporter Energianvändning i småhus Energianvändning i flerbostadshus SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

9 4.3.5 Energianvändning i offentlig verksamhet Industrins energianvändning Jordbrukssektorns energianvändning Tjänstesektorns energianvändning Energianvändning i den kommunala organisationen Energianvändning fördelat efter energikälla Elanvändning Oljeanvändning Användning av bensin och diesel Användning av biobränslen Laddstolpar för elbilar Dagens energiproduktion Fjärrvärmeproduktion Elproduktion Värmepumpar Biobränslen Solenergi Trafik inom kommunen Bilbestånd inom kommunen Trafikens omfattning Kommunala organisationens struktur Kommunens arbete med energifrågor Viktiga områden för att minska energianvändningen Analys av nuläget Energi- och transportsystemets klimatrelaterade miljöpåverkan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

10 5.1 Omvandlingsfaktorer Koldioxid Kväveoxider Partiklar Svaveldioxid Energiresurser Avfall Potential för biobränslen Biogas Skogsbränslen Energigrödor Stallgödsel Potential för vindkraft Lokal vindkraftproduktion Icke lokal vindkraftproduktion Solenergi Solel Solvärme Geoenergi Borrhålslager Sjövärme och sjökyla Energirådgivningen Mål och åtgärder Mål Åtgärder SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

11 7.3 Förankring Miljöbedömning Energibokslut för uppföljning Ansvarsfördelning Revidering av energiplanen Litteraturförteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

12 1. Inledning Föreliggande energiplan är en fristående revidering av energiplanen som antogs av Vallentuna kommun år Lagen om kommunal energiplanering Energiplanen ska uppfylla kraven i lagen om kommunal energiplanering (1977:439), där det bland annat står: I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Lagen poängterar även att möjligheter till samverkan med andra kommuner och betydande intressenter på energiområdet ska tas tillvara i planeringen. 1.2 Energiplanens syfte och avgränsningar Syftet med energiplanen är att utgöra underlag och visa på inriktning för kommunens arbete för att ingå i ett långsiktigt hållbart energisystem där energitillgången tryggas på både kort och lång sikt och där energihushållning främjas. Energiplanen ska ligga till grund för utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Planen ska innehålla kommunala mål och konkreta åtgärder som kommunen åtar sig att genomföra. Trafikfrågor behandlas endast översiktligt i energiplanen. I kommunens arbete med trafikstrategi ges en mer ingående beskrivning av hur energianvändningen i trafiksektorn kan minskas och bli mindre beroende av fossila bränslen. Parallellt med energiplanen pågår även arbete med en lokala miljömål som utgår från de sexton miljömål som är fastslagna på nationell nivå. I arbetet med miljömålen värderas kommunens klimatpåverkan i bredare mening. I energiplanen beräknas endast klimatpåverkan från energianvändningen i kommunen. 1.3 Energiplanens relation till andra dokument Miljöpolicyn, energiplanen och trafikstrategin ryms alla inom Vallentuna kommuns arbete med planering för en hållbar framtid. De tre dokumenten beskriver hur arbetet bör se ut för Vallentuna kommun och avser kommunen som geografiskt område. Strategi för energieffektivisering å andra sidan visar på kommunen som verksamhetsutövare och beskriver energieffektiviseringsarbetet inom den egna organisationen, se även Figur 1. 9

13 Figur 1. Figur över hur energiplanen relaterar till den kommunala verksamheten. Många av de viktigaste arbetsområdena som rör energi och klimatfrågor handlar om trafik. I Kommunens trafikstrategi framgår mer utförligt vilka målsättningar och åtgärder som finns på det området. Bland annat återfinns den nationella målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 i trafikstrategin genom att Vallentunas målsättning också är att ha en fossiloberoende fordonsflotta till år Läsanvisning I denna energiplan kommer Vallentuna kommun som geografiskt område att beskrivas vilket alltså även inbegriper den kommunala verksamheten, se Figur 1. Stycken och kapitel som endast relaterar till den kommunala verksamheten kommer att framgå genom att det är den kommunala verksamheten som beskrivs. Om endast Vallentuna kommun anges eller kommunen anges relaterar det alltså till hela det geografiska området Vallentuna. 10

14 2. Bakgrund 2.1 Uppdraget Kommunstyrelsen gav i maj 2011 i uppdrag att revidera den existerande energiplanen samt att ta hänsyn till överenskommelser och avtal på såväl internationell som nationell och global nivå. I detta kapitel presenteras en sammanfattning av några av de viktigaste målen som finns på de olika nivåerna. Projektgruppen som har tillsatts för att uppdatera energiplanen för Vallentuna kommun är: Installationsingenjör på Samhällsbyggnadsförvaltningen (projektledare) Näringslivschef på kommunstyrelsen Miljöplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen Vägingenjör och ansvarig för gatubelysning på Samhällsbyggnadsförvaltningen Externt anlitade Konsulter Miljökonsekvensbeskrivningen utfördes av Sweco på uppdrag av Vallentuna kommun. Samrådsmöten med allmänheten, kommunfullmäktige och berörda parter hålls i enlighet med planprocessen. 2.2 Energi- och klimatmål Som grund för Vallentuna kommuns mål finns EU:s klimat- och miljömål, nationellt mål, regionalt mål samt tidigare antagna energimål i strategin för energieffektivisering av kommunens verksamhet. EU:s klimat- och miljömål Till år 2020 ska koldioxidutsläppen i EU minskas med 20 % i jämförelse med nivån år 1990 (30 % om det blir en internationell överenskommelse). I åtagandet ingår även att energianvändningen ska minskas med 20 %, främst genom bättre energieffektivitet, samt att se till att andelen förnyelsebar energi är 20 %. Nationellt mål Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Minskningarna skall ske i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM 1. Till 2050 är visionen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Fyra mål till 2020: 1 Clean Development Mechanism (se ordlista). 2 Vallentuna kommuns Kommunplan. Befolkningsprognosen är baserad på statistik från SCB mellan Strategi för energieffektivisering för kommunverksamheten i Vallentuna kommun

15 50 procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning baserad på procent minskning av utsläppen av växthusgaser Målsättning att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Regionala mål Energianvändningen är 20 % effektivare år 2020 jämfört med år De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 % per invånare till år 2020 jämfört med år 2005 och med 40 % till år År 2020 är 16 % av energianvändningen inom transportsektorn förnybar. 12

16 3. Metod Energiplanen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen. Strukturellt har energiplanen delats in i tre delar; nulägesanalys, energiresurser samt mål och åtgärder. Mål och åtgärdsarbetet har arbetats fram under två olika workshopstillfällen och sedan sammanställts i denna rapport. 3.1 Nulägesbeskrivning I nulägesbeskrivningen har energistatistik från SCB för år 2008 använts för att ta fram energibalansen i kommunen. När arbetet med energiplanen påbörjades var det senaste året som komplett statistik finns för. För fjärrvärme har dock komplettering gjorts utgående från statistik från Svensk Fjärrvärme och E.ON. Fördelningen av fjärrvärmeanvändning per sektor saknas i SCB:s statistik från Fördelningen har räknats ut efter den procentuella fördelning som var år Anledningen till att mer uppdaterad information inte finns tillgänglig på SCB är på grund av att de själva släpar efter i insamlandet av data. Data för energianvändningen i kommunens egen verksamhet har hämtats från Strategi för energieffektivisering Kommunverksamheten i Vallentuna Information om E.ON:s fjärrvärmesystem inklusive framtidsplaner har erhållits från E.ON Värme Sverige AB. 3.2 Kartläggning av energiresurser Kartläggningen av energiresurserna i kommunen har gjorts med utgångspunkt av de diskussioner som förts mellan Sweco och personal på Vallentuna kommun. Energiresurser som kan relateras till Vallentunas geografiska läge, såsom sol- och geoenergi, har tagits i beaktande. Med tanke på att så stor del av kommunens yta utgörs av lantbruk har dock främsta fokus legat på att se över framställande av biobränslen från jordbruk och skogsbruk samt utreda om det eventuellt finns en vindkraftspotential. Beräknings- och simuleringsprogrammen ArcGIS och WindPRO har använt till att sammanställa data i avsnitten om geotermisk energi och vindkraft. 3.3 Mål och åtgärder Förslag till mål har utarbetats utgående från analys i samband med kartläggningarna av nuläget och energiresurser. På en workshop med kommunens politiker och tjänstemän från olika förvaltningar har målen för kommunen diskuterats. 13

17 3.4 Åtgärder Förslag till åtgärder, som återfinns i bilaga 2, har utarbetats utgående från de mål som föreslagits i kombination med analys i samband med kartläggningarna av nuläget och energiresurser. 14

18 4. Nulägesbeskrivning 4.1 Geografi och befolkning Vallentuna kommun är beläget i norra delen av Stockholms län och har en yta på 360 kvadratkilometer. Kommunen gränsar i norr mot Sigtuna och Norrtälje, i väster mot Upplands Väsby, i söder mot Täby och i öster mot Österåker, se Figur 2. Figur 2. Vallentuna kommuns geografiska placering. Kommunens yta består till större delen av skogs- och jordbruksmark, med några mindre tätorter insprängda. Vallentuna tätort är störst, därefter följer Karby/Brottby, Lindholmen och Kårsta. Kommunen har en ökande befolkning. Den 1 juli 2011 hade Vallentuna invånare. År 1999 var antalet invånare Prognosen 2 säger att antal invånare växer till till år Energianvändning i kommunen Totalt tillfördes 531 GWh energi till Vallentuna år 2008, se Figur 3. Tillförseln av fossila bränslen var totalt 203 GWh och elenergi 253 GWh. Sjövärme från Vallentunasjön tillfördes till fjärrvärmenätet, 9,6 GWh. Figur 3. Energitillförsel till Vallentuna kommun år Vallentuna kommuns Kommunplan. Befolkningsprognosen är baserad på statistik från SCB mellan

19 Träbränslen används bland annat till uppvärmning av småhus och som bränsle för fjärrvärmeproduktion. När det kommer till slutanvändning av energi var de två i särklass största energianvändande sektorerna hushåll, 190 GWh, och transporter, 190 GWh, se Figur 4. Figur 4. Slutanvändning av energi i Vallentuna år Sektorsvis energianvändning Den slutliga energianvändningen för 2008 för Vallentuna kommun blev 486 GWh varav 225 GWh var el, 110 GWh bensin, 86 GWh diesel, 37,6 GWh fjärrvärme, 15 GWh träbränslen och 7 GWh eldningsolja Energianvändning för transporter Transportsektorn använde 190 GWh energi år 2008, varav 110 GWh var i form av bensin, 77 GWh diesel, och 4 GWh el Energianvändning i småhus Småhus i Vallentuna kommun använde år 2008 totalt 144 GWh. Av detta var 0,8 GWh diesel, 1,5 GWh eldningsolja, 15 GWh träbränslen, ca 1,4 GWh fjärrvärme och 125 GWh el. Av denna mängd elenergi användes 109 GWh i eluppvärmda småhus. Detta tyder på att en stor andel, ca 50 %, av småhusen är eluppvärmda (baserat på att ett eluppvärmt hus i genomsnitt använder kwh/år för el och värme) Energianvändning i flerbostadshus I flerbostadshus användes år 2008 totalt 39 GWh energi, varav 1 GWh diesel, 0,9 GWh eldningsolja, ca 29 GWh fjärrvärme och 9,6 GWh elenergi Energianvändning i offentlig verksamhet Inom offentlig verksamhet användes 0,4 GWh diesel, 0,2 GWh eldningsolja, ca 6,8 GWh fjärrvärme och 23 GWh elenergi år

20 4.3.6 Industrins energianvändning Industrier och byggverksamhet i Vallentuna använde 0,8 GWh diesel, 1,1 GWh eldningsolja, 0,4 GWh fjärrvärme och 10 GWh elenergi år Jordbrukssektorns energianvändning Inom jordbruk, skogsbruk och fiske användes 7,3 GWh diesel, 1,4 GWh eldningsolja och 10,3 GWh elenergi år Tjänstesektorns energianvändning Inom tjänstesektorn användes 0,3 GWh diesel, 1,7 GWh eldningsolja och 35,4 GWh elenergi år Energianvändning i den kommunala organisationen I dokumentet Strategi för energieffektivisering Kommunverksamheten i Vallentuna beskrivs energianvändningen i den kommunala verksamheten. Framförallt används energi inom områdena drift av byggnader, verksamhet i byggnader, gatubelysning och transporter. Kommunen äger och förvaltar skolbyggnader, förskolor, vårdhem och fritidsanläggningar så som bad och idrottsplats, samt i mindre omfattning även bostäder. För uppvärmning av byggnaderna används i blandad omfattning fjärrvärme, värmepumpar, eldningsolja och direktverkande eller vattenburen el. I stor omfattning äger kommunen gatubelysning som utgörs av både miljövänliga lågenergilampor och äldre kvicksilverarmaturer. Kommunen har ett antal personbilar, lätta lastbilar och minibussar i egen regi. Dessa används främst inom hemtjänst av socialförvaltningen och av driftpersonal inom Fastghetsavdelningen. Kommunstyrelsen, Fritidsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen rår också över fordon. I viss utsträckning används även personalens privata bilar i tjänsten. Kommunen har ingen egen upphandlad lokaltrafik. Ingen egenproducerad förnybar energi såsom el från solceller eller vindkraft finns i kommunregi. En solvärmeanläggning för Kvarnbadet är upphandlad och tagen i drift Tabell 1. Energianvändning och energikostnad inom den kommunala verksamheten år Energianvändning, MWh/år Kostnad, kkr/år Fastigheter Transporter Utebelysning Summa

21 Av energin som användes till fastigheter var ca hälften elenergi, knappt hälften fjärrvärme och en mindre del eldningsolja (2,1 GWh). Ingen fjärrkyla användes. Energin till transporter utgjordes år 2009 av 0,08 GWh diesel och 0,3 GWh bensin. 4.5 Energianvändning fördelat efter energikälla Elanvändning En svagt uppåtgående trend kan ses för elanvändningen i Vallentuna kommun (SCB). Om man betraktar elanvändningen per capita är trenden istället svagt nedåtgående. Figur 5. Elanvändningen i Vallentuna kommun från 1990 till 2008 (SCB) Oljeanvändning En tydlig trend kan ses för användningen av eldningsolja i Vallentuna kommun. På ca 20 år har oljeanvändningen minskat till ca 10 % i omfattning (SCB). Statistiken visar den mängd olja som har levererats till kommunen. 18

22 Figur 6. Användning av eldningsolja 1 i Vallentuna kommun från 1990 till 2008 (SCB) Användning av bensin och diesel Till skillnad från den kraftiga minskningen av användning av eldningsolja ses en kraftig ökning av användningen av fossila fordonsbränslen i Vallentuna kommun. Särskilt påtaglig är ökningen av dieselanvändning. Från 1990 till 2008 var ökningen drygt 60 %. En trendändring går dock att skönja sedan Figur 7. Användning av bensin och diesel i Vallentuna kommun från 1990 till 2008 (SCB). 19

23 4.5.4 Användning av biobränslen Fasta träbränslen används i relativt stor utsträckning inom kommunen. Den största delen används i form av flis i E.ON:s värmepannor i Okvista; ca 47 MWh år Statistiken för träbränsleanvändning i småhus är relativt osäker. SCB:s siffra för 2008 var ca 15 GWh. Etanol går att tanka på tre ställen i Vallentuna kommun. Statistik för använda volymer saknas dock på kommunnivå. I hela Stockholms län användes m 3 E85/E92 år 2009 (Svenska Petroleum Institutet, vilket motsvarar ca 303 GWh/år. Inget tankställe för biogas finns i Vallentuna kommun. Närmaste tankställe för biogas är Hagby återvinningscentral i Täby kommun Laddstolpar för elbilar I Vallentuna finns inga för kommunen kända snabbladdningsstolpar för elbilar som allmänheten kan nyttja. Däremot kan vanliga eluttag användas för att ladda elbilar. Företaget Landis Gyr som ligger i närheten av Polisens kontor har två laddstolpar för egen disposition framför deras lokaler. Figur 8. Laddstolpe för elhybridbil i företaget Landis+Gyrs regi. 4.6 Dagens energiproduktion Fjärrvärmeproduktion År 2000 såldes det kommunägda fjärrvärmebolaget Vallentuna Värmeverk AB. Sedan 2006 ägs bolaget av E.ON byggdes panncentralen i Okvista som består av två flispannor à 4 MW och en rökgaskondensor om 1 MW. En ackumulatortank lagrar 20

24 fjärrvärmevatten och fungerar som ett värmebatteri för fjärrvärmenätet. Vid överproduktion av värme lagras värmen vilket underlättar produktionsplaneringen samt minskar behovet av förbränning av fossila bränslen. Fliseldningen i Okvista kompletteras med en sjövärmepump från 1986 som använder värmelager i Vallentunasjöns bottensediment. Värmepumpens kapacitet är 6,5 MW. Spets- och reservenheter finns i Bällstaberg, 6 MW bioolja, och i Vallentuna Centrum, 12 MW olja. År 2010 producerades totalt 78,4 GWh fjärrvärme, varav 40,3 GWh var med flis, 27,6 GWh med värmepump, 7,7 GWh med bioolja samt 2,7 GWh med eldningsolja. Överföringsförlusterna i nätet var 13,8 %, så leverans till kund var 67,6 GWh. Elanvändningen var år 2010 ca 9,5 GWh till värmepumpen, plus 5,8 GWh som gick till övrig hjälpkraft mm. Verkningsgraden för sjövärmepumpen var ca 2. Den flis som används till fjärrvärmeproduktion upphandlas av E.ON. centralt och härrör från både Sverige och andra länder i Europa. E.ON:s plan är att fasa ur eldningsoljan under det närmsta året, och därefter endast ha kvar den som reserv. År 2015 ska även värmepumpen i Vallentuna Centrum vara ersatt med ny biobaserad produktion på annat ställe som även kommer att ersätta en del av biooljan. För att kraftvärmeproduktionen (kombinerad el och värmeproduktion) ska bli lönsam som basproduktion förs samtal kring samarbete med Täby kommun Elproduktion I närheten till Roslagsstoppen finns det ett inmatningsställe för solel i kommunen, se Figur 9. Anläggningen installerades 23 mars 2011 och är på 5 kw och 40 kvm. Under halva delen av 2011 (mars oktober) producerade anläggningen 420 kwh som matades ut på nätet. Figur 9. Solelsanläggning inom kommunen. I övrigt finns två till anläggningar, så kallade mikroproducenter, som har möjlighet att mata in elenergi på nätet. 21

25 4.6.3 Värmepumpar Värmepumpar av olika slag är populära i Vallentuna kommun. Nära 600 bergvärmeoch jordvärmeinstallationer är kända för kommunen. Utöver dessa finns även luftvärmepumpar Biobränslen I E.ON:s fjärrvärmeanläggning i Okvista används biobränsle i form av flis. Användningen uppgår till drygt 40 GWh per år (E.ON). Flisen upphandlas av E.ON centralt och härrör från både Sverige och andra delar av Europa. I småhus användes ca 15 GWh biobränslen år 2008 (SCB) Solenergi Användningen av solenergi i Vallentuna kommun är svår att uppskatta. Eftersom kommunen oftast inte kräver bygglov för solenergiinstallationer saknas samlade uppgifter om omfattningen av dessa. 4.7 Trafik inom kommunen I kommunens trafikstrategi, som antogs våren 2013, redovisas dagens trafiksituation, mål, inriktning och strategier. Den utgör ett underlag för Vallentunas utveckling, där samtliga trafikslag och hela transportsystemet tas i beaktande. Trafikstrategin ger vägledning i avvägningen mellan transportbehovet och kommunens övriga behov Bilbestånd inom kommunen Vid slutet av 2010 fanns personbilar registrerade i Vallentuna kommun, varav 83 % var bensindrivna bilar, 11 % diesel, 5 % Etanol/Hybrid-bilar och ca 1 % övriga hybrid- och naturgasbilar. För nyregistrerade bilar är bilden något annorlunda och där är 45 % bensindrivna, 42 % diesel, 10 % Etanol, 2 % Naturgas/Biogas och 1 % övriga hybridbilar. Det går alltså att se en minskning av bensindrivna bilar inom kommunen och det är främst diesel och etanolbilar som har ersatt de tidigare bensindrivna bilarna. Tabell 2. Översikt över personbilbeståndet i Vallentuna kommun år 2010 (SCB). Antal registrerade bilar i slutet av 2010 Antal nyregistrerade bilar under 2010 Bensin Diesel El 0 0 Etanol/Hybrid

26 Övriga hybrid 66 8 Naturgas/ Biogas Övriga 1 0 Totalt Vallentuna kommun har inga generella riktlinjer eller någon policy som styr hur upphandlingar av kommunala bilar ska ske med avseende på energieffektivitet. Dock är det inte ovanligt att vissa miljökrav ställs vid upphandling. Under 2013 kommer alla bussar i linjetrafik som trafikerar Vallentuna utgöras av fordon med miljöhänsyn. Siffror över Vallentunas kommunverksamhets bilbestånd har sammanställts i dokumentet Strategi för energieffektivisering, bilaga 1. Det finns ingen centrerad sammanställning över antalet bilar, lätta lastbilar eller minibussar inom kommunen utan varje avdelning ansvarar över sina egna fordon. Många av förvaltningarnas bilar ligger på leasingavtal och sträcker tre eller fem år i taget. Avstånden mellan tätorterna i kommunen är relativt långa. Tvärförbindelserna med kollektivtrafik har dessutom gles turtäthet, vilket inbjuder till hög bilanvändning. Vallentuna kommun har ett relativt högt bilinnehav jämfört med andra kommuner i Stockholms län. I Vallentuna kommun finns 447 personbilar i trafik/1000 invånare, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 390 personbilar/1000 invånare. Områden med goda kollektivtrafikförbindelser har ett lägre bilinnehav än områden med sämre kollektivtrafik Trafikens omfattning Vallentuna kommun har en högre andel resor med bil och en lägre andel resor med kollektivtrafik jämfört med länet som helhet. Drygt hälften av alla resor som startar i Vallentuna är bilresor och endast 14 % kollektivtrafikresor, resterande resor görs med cykel och gång. Kollektivtrafikandelen är dock i nivå med liknande kommuner av Vallentunas storlek, läge och tillgång till kollektivtrafikförbindelser. I nordostsektorn ligger Vallentuna strax under den genomsnittliga andelen för kollektivtrafikresande. Generellt, nationellt sett, används bilen i större utsträckning till fritidsresor, medan kollektivtrafiken är ett mer naturligt val vid arbetspendling. Detta beror till stor del på att fritidsaktiviteterna oftast inte ligger i kollektivtrafiknära lägen samt att anpassning av tidtabeller i första hand görs för arbetspendling. Mellan år 2002 och 2010 ökade antalet påstigande i kollektivtrafiken med cirka 37 % i kommunen. Samtidigt ökade befolkningen med 16 %. 4.8 Kommunala organisationens struktur Inom kommunen är energiplanering relevant dels för den egna verksamheten, främst gällande fastigheter, transporter och belysning av offentlig miljö, och dels för samhällsplanering i form av översiktsplaner, trafikplanering, 23

27 ering samt specifikt energiplanering. I figuren nedan beskrivs Vallentuna kommuns organisation schematiskt. Den nämnd som främst arbetar med energifrågor är Kommunstyrelsen och den förvaltning som hanterar energifrågor är Samhällsbyggnadsförvaltningen. Under Samhällsbyggnadsförvaltningen ligger fastighetsavdelningen som förvaltar de fastigheter som kommunen har verksamhet i. Fastighetsavdelningen har en särskild budget avsatt för energieffektivisering. Väghållningen samt skötsel av kommunens parker/strövområden ligger inom Exploatering- och infrastrukturavdelningens ansvarsområde. Figur 10: Organisationsschema för Vallentuna kommun Kommunens fordonspark består av personbilar, lätta lastbilar och minibussar och finns främst hos Socialförvaltningen och Fastighetsavdelningen. Men även kommunstyrelsen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Fritidsförvaltningen ansvarar över fordon, och hanterar därför i viss mån energifrågor i samband med detta. 4.9 Kommunens arbete med energifrågor Inom fastighetssidan där den kommunala verksamhetens största energianvändning återfinns pågår kunskapsbyggande såväl externt som internt. Tillsammans med grannkommuner i norrort bedrivs ett aktivt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering bl.a. inom NOFF (Norrortskommuners förvaltarförening). Internt utbildas drifttekniker och tjänstemän löpande inom ny och energieffektiv fastighetsteknik, bl.a. styr- ventilationsteknik. Kontinuerligt genomförs energisparprojekt i kommuns byggnadsbestånd som har en egen årlig energieffektiviseringsbudget. Dessa åtgärder planeras och samordnas med andra projekt av underhållskaraktär. Vallentuna kommun är även verksam inom SKL med informationsutbyte och seminarier. Kommunen har inga generella riktlinjer eller någon policy som styr hur upphandlingar ska ske med avseende på energieffektivitet. Dock är det inte ovanligt att vissa miljökrav ställs vid upphandling. Den genomförda upphandlingen för fordon under 24

28 2010 har resulterat i att samtliga nya upphandlade fordon lever upp till kraven i förordningen 2009:1. 3 Genom samarbetet i SÖRAB mellan 9 kommuner som Vallentuna kommun ingår i, har kommunerna en gemensam avfallsplan. I denna finns målsättningen att bland annat 50 % av matavfallet från restauranger, storkök, mm ska samlas in och behandlas biologiskt för biogasproduktion Viktiga områden för att minska energianvändningen Kommunen har möjlighet att påverka energianvändningen inom kommungränserna genom arbete med energieffektiv samhällsplanering. Detta kan till exempel göras genom utformning av exploateringsavtal. Genom trafikplanering har kommunen möjlighet att påverka biltrafikens omfattning och därmed fordonsbränsleanvändningen i kommunen. Genom ruttplanering samt utbyggnad av cykel- och gångvägar kan användningen av bil korta sträckor minskas. Utveckling av kollektivtrafiken är ett annat viktigt fokusområde Analys av nuläget Totalkostnad för energianvändningen inom den kommunala verksamheten uppgår till 27 Mkr för verksamhetsåret 2009, se Tabell 1. Huvudposten (ca 90 %) går till värmeoch elförsörjning av byggnader. Inom kommunen som geografiskt område blir kostnaden för den totala tillförda energin till kommunen ca 500 Mkr 4 för Kostnaden för fossila bränslen uppgår till ca 200 Mkr och där transportsektorn står för merparten av detta. Kostnaden för den tillförda elenergin till kommunen har uppskattats till ca 250 Mkr och där ca 50 % kan hänvisas till småhusanvändning, ca 25 % till den offentliga verksamheten och tjänstesektorn och resten till övriga sektorer inom kommunen, se kapitel 4.3. Hur kostnaderna för den totala tillförda energin till Vallentuna fördelas visas i Figur Strategi för energieffektivisering för kommunverksamheten i Vallentuna kommun Tillförd energi till kommunen 531 GWh för 2008, med ett antagande av 1 kr/kwh. I verkligheten är det en spridning på energikostnaderna, där exempelvis fjärrvärme för ett småhus i Vallentuna kostar ca 78 öre/kwh (E.ON) och diesel kostar ca 1,20 kr/kwh. 25

29 Figur 11. Kostnadsfördelning för den tillförda energin till Vallentuna kommun för 2008 (SCB). Fjärrvärmemixen inom kommunen består i dagsläget till stor del av förnyelsebara bränslen. Det är dock osäkert hur mixen kommer att se ut efter att sjövärmepumpen vid Vallentuna centrum har avvecklats. Den totala andelen förnybar energi inom Vallentuna kommun är i dagsläget relativt låg. Den del av energin som är förnybar i dagsläget kommer främst från användning av träbränslen i fjärrvärmemixen samt sjövärmebidraget från Vallentunasjön. För att öka andelen förnybar energi inom kommunen är det viktigt att det parallella arbetet med att ta fram lokala miljömål och en trafikstrategi för kommunen samverkar med energiplanen. Samverkan efterfrågas för att de olika planernas mål och åtgärder ska kunna sammanföras och prioriteras på ett bra sätt. 26

30 5. Energi- och transportsystemets klimatrelaterade miljöpåverkan Följande stycke kommer ge en uppfattning av de största utsläpp som dagens energianvändning ger upphov till, samt om det finns några särskilda miljöproblem kopplade till energisektorn i kommunen. Den mänskliga påverkan på växthuseffekten sker genom utsläpp av växthusgaser. De vanligaste växthusgaserna är koldioxid och vattenånga men även metan, kväveoxider, svaveldioxid, freoner och ozon är klimatpåverkande gaser. Växthusgaser absorberar infraröd strålning vilket innebär att värmestrålning från jorden fångas upp och därmed värmer upp atmosfären. Konsekvensen blir att jorden värms upp. Växthuseffekten i sig är ett naturligt fenomen som avgör jordens klimat och vilket gör det möjligt för oss människor att leva här. Inom Vallentuna kommun är det transportsektorn som står för den största delen av utsläppen av växthusgaser (totalt ton/år), se Figur 12. I relation till resten av Stockholms Läns kommuner ligger Vallentuna i mitten, där Stockholms kommun har högst utsläpp av växthusgaser och Tyresö minst. (1) Figur 12. Utsläpp av växthusgaser i Vallentuna (RUS 5 ) Inom transportsektorn är det personbilar och tunga lastbilar som står för den största delen av utsläppen av växthusgaser (totalt ton/år), se Figur Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. 27

31 Figur 13. Fördelning av växthusgasutsläppen inom Transportsektorn i Vallentuna år (RUS). För energisektorn står den egna uppvärmningen för den största delen av de totala utsläppen av växthusgaser (totalt ton/år), se Figur 14. Figur 14. Fördelning av växthusgasutsläppen inom energisektorn för Vallentuna kommun år (RUS) 5.1 Omvandlingsfaktorer De omvandlingsfaktorer som har använts för att beräkna andelen utsläpp som energianvändningen i Vallentuna kommun ger upphov till har tagits från rapporten Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner skriven av 28

32 Jenny Ivner och Mikael Sonesson och utgiven av Linköpings Universitet tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland. (2) Omvandlingsfaktorerna för fjärrvärmen har beräknats med utgångspunkt från den bränslemix som beskrivs i kapitel Fjärrvärmeproduktion. Andelen flis från Okvista uppgår till 53 % för år 2010, sjövärme för 36 %, bioolja från Bällstaberg för 8 % och eldningsolja 1 (topplast vid Vallentuna centrum) för 4 %. 5.2 Koldioxid Koldioxid är en vanligt förekommande gas som är en förutsättning för naturens fotosyntes. Samtidigt är koldioxid den växthusgas som förstärker växthuseffekten mest. Koldioxidutsläpp orsakas till största del av förbränning av fossila bränslen, såsom olja, kol och naturgas, samt av avverkning av skog. Användningen av diesel och bensin inom transportsektorn samt elanvändningen för uppvärmning står för en betydande del av koldioxidutsläppen. Inom Vallentuna kommun står bensin och diesel för nästan 80 % av de totala koldioxidutsläppen (drygt ton/år) medan elanvändningen står för 16 %. Resterande andelar av koldioxidutsläppen kan hänföras till Figur 15. Koldioxidutsläppen från slutanvändning av el har i Figur 15 beräknats utgående från nordisk elmix (43,59 kg/mwh, baserat på Nordel 2008). Detta beräkningssätt används bland annat av Stockholms Läns Landsting i energiplanarbetet inom RUFS. Bränslestatistiken i Figur 15 baseras på hur mycket bränsle som levereras till tankställen i kommunen. Figur 15. Koldioxidutsläpp från Vallentuna kommun år 2008 fördelat på olika energikällor. (SCB) Till skillnad från transportsektorn medför el som förbrukas i kommunen utsläpp av fossil koldioxid på den plats där elen producerats. Andelen koldioxidutsläpp 29

33 elanvändning ger upphov till beror givetvis på vilket sätt elen producerats, d.v.s. om elen producerats med fossila bränslen, kärnkraft eller förnyelsebara bränslen. Sverige ingår i gemensam elmarknad med flera länder, bland annat de nordiska länderna, och där ingår till viss del el som produceras med fossila bränslen. Att begränsa elanvändningen får stor positiv miljöeffekt om det bygger på antagande att det samtidigt leder till minskad användning av fossila bränslen för elproduktion. Vid val av elleverantör finns möjligheter att efterfråga miljövänligt producerad el och därigenom efterfråga fossilfri el. 5.3 Kväveoxider Kväveoxider (NO x ) är giftiga gaser som bildas vid förbränning. Biltrafiken är den främsta anledningen till att kväveoxider bildas. Utsläppsmängderna har minskat i Sverige sedan 1990-talet och då främst tack vare skärpta avgaskrav för biltrafiken men med ökade trafikmängder motverkas effekten. Ett sätt att minska utsläppen av kväveoxider är att begränsa biltrafik samt skärpa kraven för avgasning för biltrafik. De största miljöproblemen med kväveoxider finns i storstadsområden och vid högt trafikerade platser. Utsläppen av kväveoxider har minskat de senaste 20 åren och en fortsatt minskning är att vänta även i framtiden då beslutade utsläppsbegränsningar för nya fordon får genomslag över tid. I Vallentuna kommun står dieselanvändningen inom transportsektorn för den klart största andelen av kväveoxidutsläpp från energianvändning, se Figur 16. Totalt kväveoxidutsläpp för Vallentuna kommun är nära 300 ton/år. Figur 16. Kväveoxidutsläpp från Vallentuna kommun år 2008 fördelat på olika energikällor. (SCB) 30

34 5.4 Partiklar Utsläpp av partiklar 6 är en följd av förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Partikelutsläpp utgör en betydande hälsorisk 7 och anses mycket farliga då de, likt svaveldioxid, har en förmåga att transporteras långa sträckor. Den största andelen partikelutsläpp från energianvändningen kommer från bensinoch dieselanvändning inom transportsektorn, se Figur 17. Att elenergin står för betydande partikelutsläpp beror på att el framställd i biobränsle- eller koleldade kraftverk finns med i den inköpta elmixen. Dessa utsläpp sker dock nästan uteslutande utanför kommunens geografiska område. Totalt partikelutsläpp för Vallentuna kommun för 2008 är 10 ton/år. Figur 17. Partikelutsläpp från Vallentuna kommun år 2008 fördelat på olika energikällor. (SCB) 5.5 Svaveldioxid Svaveldioxid uppstår vid förbränning av fossila bränslen och är en färg- och luktlös. Förr bidrog svaveldioxiden till betydande luftföroreningar och hälsorisker men utsläppen från svaveldioxid har minskat kraftigt de senaste 40 åren. Anledningen kan hänföras till omstruktureringar och förbättringar inom industrin samt övergången till svavelfattig olja vid förbränning. Även användningen av biobränslen och kärnkraft, vilket bidragit till att minska kol-och oljeanvändandet, har bidragit till reducerade svaveldioxidutsläpp. 6 Partiklar delas ofta upp i två grupper beroende på des storlek; PM10 innefattar grovkorniga partiklar (mer än 10 µm i diameter). medan PM 2,5 endast omfattar fina partiklar (mindre än 2,5 µm i diameter). 7 Höga halter av partiklar i luften leder till olika typer av hälsoproblem, främst i luftvägar och slemhinnor. 31

35 Även för svavelutsläppen står bensinanvändningen för det största bidraget, se Figur 18. Totalt svavelutsläpp för Vallentuna kommun är 30 ton för Figur 18. Svaveldioxidutsläpp från Vallentuna kommun år 2008 fördelat på olika energikällor. (SCB) 32

36 6. Energiresurser Ett av Sveriges energipolitiska mål är att minst 50 % av landets energianvändning skall utgöras av förnybar energi år Efterfrågan på förnyelsebara energilösningar såsom skogsbränslen, biogas, solenergi och vindkraft ökar i takt med att den svenska energiproduktionen ställs om till förnybara energikällor. Omställningen kommer leda till ett minskat oljeberoende och att Sverige blir mer självförsörjande av energi. Potentialen för de lokala förutsättningarna att producera egen energi har utretts och presenteras i följande kapitel. Introduktionen till varje avsnitt är för att läsaren snabbt ska komma in i ämnet. 6.1 Avfall Tillsammans med det samägda 8 avfallsbolaget SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB) har en avfallsplan till år 2020 tagits fram. Syftet är att få ett tydligt gemensamt styrdokument för avfallshanteringen samtidigt som målen till 2020 utformas. Kommunerna förväntas arbeta in handlingsplanerna i sina verksamhetsplaner och säkerhetsställa att resurser finns tillgängliga för åtgärderna. Energimålet som SÖRAB satt upp berör kommunens arbete med avfallshantering samt miljö- och samhällsbyggnadsnämndens tillsyn inom avfallsområdet. Energimålet säger att: Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle. Biogas kan ersätta fossila bränslen. Vilket innebär att: Icke brännbart avfall ska sorteras bort Bränslet ska även vara så rent att aska och slagg till största del kan återvinnas Vid förbränningen ska el och värme produceras Vid rötning av matavfall ska biogas utvinnas och användas som fordonsbränsle eller på annat sätt ersätta fossilt bränsle. Till år 2012 var målsättningen att även dessa tre delmål skulle vara uppfyllda: Delmål 1: Det ska finnas en åtgärdsplan för kvalitetssäkring av avfall till förbränning och rötning. Utfall: Kvalitetskrav är identifierade och uppfyllda. Delmål 2: Det får högst finnas 5 % i säck och kärlavfallet som inte går att förbränna. 8 SÖRAB ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. 33

37 Utfall: Målet är delvis uppfyllt. Plockanalys 2012 visade ca 8 %, vilket är en minskning jämfört med Minskningen är särkilt tydlig för avfall från flerbostadshus. Trenden förväntas fortsätta och prioriteras därför inte nästa målperiod. Delmål 3: Behandlingen av matavfall med biogasproduktion ska vara säkerställd. Utfall: Målet är uppfyllt och behandling är upphandlad. Kommunen förväntas sätta in en stor insats för att uppnå det uppsatta energimålet. Exakt hur stora kommunens insatser blir för att uppnå de uppsatta målen är beroende av uppsatta riktlinjer och de åtgärder som följer. Avfallsstationen i Löt i Vallentuna kommun är en stor avfallsanläggning som togs i drift Anläggningen har tillstånd att ta emot ton avfall årligen och under 2010 togs ton avfall 9 emot. Andelen industriavfall stod för 54 % av avfallet, förorenad jord för 35 % och grovsopor och liknande motsvarade knappt 10 %. 6.2 Potential för biobränslen Biobränslen är bränslen som kommer från förnybart och biologiskt nedbrytbart material, t.ex. trä, halm, flis och skogsavfall. Det finns en stor potential för att öka uttaget av biobränslen inom kommunen och avsnittet nedan kommer bland annat visa att: Intresset är stort bland kommunens lantbrukare för biogasproduktion. Det finns möjligheter att ta hand om kommunens stallgödsel samtidigt som pellets för uppvärmning och/eller värme produceras Biogas Vid rötning av restprodukter, exempelvis lantbruksgrödor, och avfall, såsom matavfall, kan biogas utvinnas. Biogasen är energirik och kan direkt användas för uppvärmning eller elproduktion. Om biogasen uppgraderas 10 kan den även användas som fordonsbränsle, se Figur 19. Restprodukter från rötningen kan i många fall återföras till lantbruket och användas som gödsel. (3) 9 Inräknat grovsopor och liknande, industriavfall, reningsavfall, specialavfall, impregnerat trä, förorenad jord, farligt avfall och elektronikavfall. 10 Koldioxid som är en energifattig gas tas bort samtidigt som metaninnehållet i gasen ökar. 34

38 Figur 19. Schematisk bild över biogasprocessen, från råvara till slutprodukt. Biogasen som bildas i deponin på Löt används till uppvärmning av egna lokaler inom anläggningen och den närliggande restaurangen Roslagsstoppet. Från september 2010 tas regionens matavfall om hand och omlastas på behandlingsanläggningen i Täby, Hagby. Där har SÖRAB en ny omlastningsstation, speciellt designad och utrustad för matavfall. SÖRAB har även ett avtal om samarbete med biogasproduktion i Uppsala Vattens biogasanläggning. Kommunen har fattat beslut om separat insamling av matavfall från hushållen. Som ett första steg kommer detta erbjudas till ca 2000 hushåll i centrala delar av Vallentuna från och med hösten Från verksamheter har 179 ton samlats in under år 2013 och skickats till rötning. En enkätundersökning som gjordes för djurproducenter inom Uppsala och Stockholms Län visade att det finns ett stort intresse bland regionens lantbrukare att producera biogas. Enkätsvaren visade att intresset fanns för bland annat: Biogasproduktion för den egna gårdens behov, Avsättning utanför det egna företaget samt Att samarbeta kring gemensamma biogasanläggningar. (4) Tillgång till substrat i form av stallgödsel från både lantbruksdjur och häst finns även inom Vallentuna kommun vilket ökar förutsättningarna för biogasproduktion (se även kap Stallgödsel) Skogsbränslen Jämfört med exempelvis olja och kol är skogsbränslen ett miljövänligt alternativ eftersom skogen inte tillför ny koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som avges vid förbränningen av skogsbränslen är samma som träden ackumulerat under sin växttid. Vid förmultning avges samma mängd fast under en längre tid. Biobränslen från skogsmark utgörs av virke i grenar och toppar (s.k. GROT), gallringsvirke och sågverksavfall. Mängden GROT och gallringsvirke som kan tas till vara på för bränsleändamål beror på en mängd faktorer men en tumregel kan vara att 35

39 ca 0,4 gånger mängden avverkad skogskubikmeter är ett möjligt uttag 11 vilket motsvarar ungefär 1 m 3 uttagbar skog/ha (~2 MWh). (5) (6) Inom Vallentuna kommun finns ha produktiv skogsmarksareal. Detta motsvarar knappt m 3 sk/ha, år vilket kan räknas om till ca 34 GWh per år. 34 GWh per år kan jämställas med kommunens köpta fjärrvärme (totalt sett 37,6 GWh) år 2008 (se kap. 4.3 Sektorsvis energianvändning) eller motsvarar knappt 75 % av E.ON:s flisanvändning i Okvista. För produktiv skog är siffran mycket högre. (7) Skogsarealen inom Vallentuna kommun kan bidra till att sänka den köpta energin inom kommunen. SÖRAB tar idag hand om stubbar på Löts Avfallsanläggning. Stubbarna flisas till träflis och årligen tas ca 500 ton stubbar emot vilket motsvarar ett energitillskott av 1 GWh 12. (8), (9) Energigrödor Energigrödor är dels grödor som odlas på åkermark och kan användas som eller förädlas till biobränsle 13 men det kan också vara restprodukter som kan rötas till biogas. Förbränningen av energigrödor bidrar inte till en ökning av växthuseffekten men föroreningar som ackumulerats i energigrödans biomassa måste däremot tas om hand. (3) I Vallentuna kommun finns stora ytor jordbruksmark som rent teoretiskt skulle kunna försörja en stor del av regionen med energigrödor. Energigrödor som skulle kunna vara av intresse är exempelvis salix, rörflen och hampa. Gemensamt för dessa är att de är fleråriga grödor som odlas för produktion av bränsleflis till kraft/värmeverk. 11 Den uttagbara mängden skogsbränsle per hektar räknas. Där sk står för skogskubikmeter, 4,7 m 3 sk/ha, år är skogens medeltillväxt framräknad i utredningen Energimarknad AB-län av STOSEB 1989 och 0,5 är 50 % fuktighetsantagande. 12 Värmevärde för flis 2-4 MWh/ton. 13 Exempelvis spannmål, salix, energigräs, hampa, vall, halm, raps och sockerbetor. 36

40 Figur 20. Salix energiskog. (Källa: Pix Gallery) Idag är det endast 23 ha av Vallentunas areal som används till odling av energiskog. Detta är en halvering från I takt med att priserna på många energigrödor börjar gå upp ökar dock intresset för att odla energiskog och energigrödor. LRF tog 1995 fram ett energiscenario som sedan har uppdaterats både 1998 och I scenariobedömningarna utgår LRF från att man först tillgodoser livsmedelsindustrins behov av råvaror och att man tar hänsyn till gällande miljöregler. Potentialen för salix, hampa och rörflen tillsammans uppgår till 6 TWh per år 14 vilket kan jämföras med det nuvarande totala bidraget från jordbruket på 1 TWh per år. På sikt räknar LRF med att jordbruket kommer kunna bidra med 23 TWh per år. Även intresset för att använda jordbrukets biprodukter som halm och gödsel har ökat i Sverige och LRF räknar med att en stor del av bidraget från jordbruket kommer att komma från halm och andra restprodukter. I Sverige finns stora tillgångar på halm som skulle kunna utnyttjas till bland annat uppvärmning. Långsiktig potential i Sverige bedöms vara 7 TWh 15 fram till 2020 vilket motsvarar halm från hektar. (10) Stallgödsel Gödsel består av en blandning av träck, urin, strömedel, foderrester och vatten. Det innehåller växtnäring och mullbildande ämnen, men kan även innehålla främmande föremål, t.ex. balsnören, träbitar, stenar, hästskosöm och engångshandskar vilket ofta ställer till problem i den fortsatta hanteringen. Stallgödsel innehåller även stora mängder kväve och fosfor som kan läcka ut till ytoch grundvatten och där skapa problem genom övergödning. Under hösten och vintern är detta läckage störst, eftersom det då förekommer mycket nederbörd och 14 För hela Sverige. 15 LRF:s bedömning

41 växterna då inte tar upp näringsämnen. För att minimera läckage till yt- och grundvatten, finns regler för lagring och spridning av stallgödsel. Från och med den 1a april 2011 har SÖRAB slutat ta hand om hästgödsel inom deras verksamhetsområde. Anledningen är på grund av svårigheter att uppfylla de krav som ställts från EU angående behandlingsmetoder och hantering av hästspillning och stallgödsel. I skrivande stund finns det inget bolag som tar hand om dessa restprodukter inom kommunen. Det finns leverantörer 16 på marknaden idag som har utvecklat brännare som klarar av effektiv förbränning av oförädlade bränslen såsom hästspillning samtidigt som energi till uppvärmning produceras. Fördelar är bland annat att gödslet ej behöver stackas och därför ej kan laka ur. Hästspillningen och strömaterialet från hästboxarna blandas och eldas i brännaren. Näringsämnena fosfor och kalium finns kvar efter förbränningen och bör återföras till jorden. Allt kväve försvinner däremot under förbränningen. Vid gödselöverskott är det möjligt att starta en pelleteringsprocess som senare kan användas som bränsle i anläggningen. De ekonomiska vinsterna för stallägarna blir stora då deponiavgiften till stor del kan slopas och behovet av köpt el eller fjärrvärme minskar. 6.3 Potential för vindkraft Vindkraft är energi som utvinns ur vinden, mer specifikt omvandlas energi ur den strömmande luftmassan i atmosfären till elenergi i våra kraftnät. Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som av Energimyndigheten är angivna som riksintresse för vindbruk. Idag finns 423 riksintresseområden för vindbruk fördelade på 20 län. I Vallentuna kommun finns inget sådant område angivet. Att ett område angivits som riksintresse för vindbruk innebär att området bedömts som särskilt lämpat för elproduktion från vindkraft. Bedömningen görs med hänsyn till bland annat medelvinden i området Lokal vindkraftproduktion I Sverige har kommunerna planmonopol, vilket betyder att det är kommunerna som har bestämmanderätten över mark- och vattenanvändningen innanför kommunens gränser gjordes en översyn av riksintresseområdena för vindbruk från Översynen motiverades främst av myndighetens nya vindkartering som gjordes år I samband med detta fattades ett beslut i kommunens Samhällsbyggnadsnämnd (dnr ) där kommunen avstyrkte att ett aktuellt område (i östra Vallentuna) utpekas som riksintresse för vindkraft. Beslutet motiveras genom att området har stor betydelse för det rörliga friluftslivet samtidigt som naturvärdena är mycket höga även sett ur ett nationellt perspektiv. Uppförandet av storskalig vindkraft i området bedömdes vara förödande för dessa värden. 16 SWEBO Bioenergy har tillsammans med Luleås Tekniska Universitet utvecklat anläggningar i storlekarna 50 kw till 1 MW. 38

42 Riksintresseområden för vindbruk baseras på en matematisk modell i kombination med ett antal kriterier, vilket innebär att det även utanför dessa områden kan finnas utmärkta förutsättningar för att etablera vindkraftverk. Projektering av vindkraftverk kräver att man mäter den faktiska vinden under en viss tid Icke lokal vindkraftproduktion En annan möjlighet som ges för vindenergi är att vindkraftsel produceras utanför Vallentuna, överförs via elnätet och används inom kommunen. Om platser med riktigt goda vindförhållande används där inga motstående intressen finns så kan god ekonomi och miljö samverka. Vindkraft ses som ett intressant investeringsalternativ av både privata och offentliga aktörer. Denna utveckling späds ytterligare på av att vindkraftproduktion för egen förbrukning enligt gällande skatteregler är befriad från den energiskatt som 2012 uppgår till 29 öre/kwh. Bland kommuner och landsting är intresset just nu stort och många förvärv har nyligen genomförts eller är på väg att slutföras. Bland nya köpare kan nämnas Upplands-Väsby, Norrtälje, Kalmar, Mönsterås, Växjö Hyresbostäder och Norrvatten. I Jämtlands, Gävleborgs och Kalmar läns landsting pågick upphandling år Vallentuna kommun överväger, i sitt åtgärdsprogram för att nå uppsatta mål på energiområdet, att satsa på vindkraftverk utanför kommunens gränser för att tillgodose elbehovet som finns i den kommunala verksamheten. Det finns idag flera företag som levererar nyckelfärdiga vindkraftverk, d v s hittar lämpliga etableringsplatser, träffar markavtal, genomför tillståndsprocess, upphandlar vindkraftverk och byggnation, säljer och förvaltar. Försäljning sker av hela anläggningar (vindparker), av enstaka verk eller genom vindandelar. 6.4 Solenergi Solenergi kan utnyttjas för att producera både elektricitet och värme. Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller (som producerar el). Stödet riktas till alla typer av aktörer, såväl företag och offentliga organisationer som privatpersoner. Under åren har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med syftet att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet 17. Stöd till solvärmeprojekt upphörde den 31 december Men under årens lopp har olika bidrag kommit och gått. Det är därför klokt att kontrollera det aktuella läget med Länsstyrelsen eller Boverket. Även om solvärmestödet har upphört kan privatpersoner söka ROT-avdrag för arbetskostnaderna för installationen. 17 Mer finns att läsa på Energimyndighetens hemsida. 39

43 Gemensamt för solel och solvärme är att de kräver en lämplig placering. Hur mycket av den energi som kommer till jorden som kan tas tillvara är beroende på husets läge, panelens placering och storlek samt på vilken årstid det är. Det är viktigt att undvika all form av skugga eftersom utbytet sjunker väsentligt vid skuggning eller vid mulet väder. Bra utbyte fås så länge som panelerna orienteras från sydost till sydväst (90º skillnad) med en lutning som sträcker sig från 25º upp till 60º (från horisontalläget). 18 Inom Vallentuna kommun saknas i nuläget register på installerad effekt solceller eller solfångare. Avsaknaden av information om installerad effekt har bidragit till att den framtida potentialen inom kommunen baserats på antaganden som är gjorda utifrån den statistik och de register som finns för hela riket Solel Solceller har fördelen att de inte låter samt har mindre visuell påverkan för grannar, till skillnad mot vindkraftverk, vilket gör dem till ett intressant framtida alternativ inom stadsmiljöer och tätbebyggda områden. De placeras generellt på tak eller fasader där risk för skuggning anses vara minimal. Annan yta anses ej vara intressant då risken för skuggning är stor samt på grund av att den kan användas till många andra ändamål. Solceller i Sverige ger i genomsnitt 110 kwh/m 2, antaget en modulverkningsgrad på 13-14%. Om hela hushållselbehovet skulle täckas för ett småhus skulle solceller med en yta på 54 m 2 behövas. Detta innebär drygt hälften av takytan på en genomsnittlig villa. I denna uppskattning av maximal potential antas att endast halva takytan är riktad mot söder och därmed aktuell för solcellsinstallation. Takytan blir därför en begränsande faktor för utbyggnad. För att täcka elbehovet till lägenheter i flerbostadshus skulle mer än hela takytan krävas vilket gör att takets yta, i en ännu högre grad, blir en begränsande faktor. Solceller placerade på södervägg är ett sätt att få ut mer el per byggnad, hänsyn måste dock tas till hur tätt flerbostadshusen är placerade då risken för skuggning är stor. 19 Potentialen för solel i Sverige utreddes i Elforskrapporten SolEl Rapporten redovisade för total tillgänglig takyta (670 km 2 ) i Sverige samt hur stor av denna yta som inte är skuggad och som kan utnyttjas av solceller (ca 330 km 2 får minst 70 % solinstrålning). När det gäller fasader är siffran betydligt lägre, mindre än en tredjedel av fasadytorna i Sverige kan utnyttjas till solcellsinstallationer. Med en systemverkningsgrad på 15 procent skulle solceller på Sveriges tak- och fasadytor kunna ge 60 TWh per år. Om kapitalkostnaden är högre än elintäkten för solel och solcellsinstallationer betyder detta att dessa installationer inte alltid är ekonomiskt försvarbara. Med investeringsstödet från Energimyndigheten, och utvecklingen på solelsmarknaden 18 En hög lutning gör att panelen blir bra på att fånga den lågt stående solen under höst, vinter och vår och en låg lutning gör panelen mer effektiv under högsommaren. 19 Ett rimligt antagande kan vara att det endast går att installera solceller på halva söderfasaden. 40

44 ökar dock potentialen för att få god lönsamhet i solcellsinstallationer. För att solelens ekonomiska argument ska kunna driva på utbyggnaden och bli riktigt lönsamt i framtiden krävs ett ytterligare ökat elpris eller en kostnadsreduktion. Detta kan antingen ske genom sänkta produktionskostnader eller genom att ytterligare öka verkningsgraden. Produktionen av solceller ökar med 35 % per år. Varje gång den ackumulerade produktionen fördubblas sjunker priset med 20 % Solvärme Solfångare för värme och varmvatten är framför allt intressanta där man har ett behov av värme när solen lyser som starkast, dvs. på sommaren. Alla byggnader och anläggningar med varmvattenbehov under sommaren är utmärkta tillämpningsområden. Solvärme kan redan nu vara lönsamt och framförallt om det installeras som ett komplement till biobränsleeldad panna, exempelvis pelletspannor, eller närvärme. För fastigheter som har fjärrvärme installerad kan det vara lämpligt att se över avtalen till fjärrvärmeleverantören innan en installation görs. Installationskostnaden brukar generellt överskrida kostnaden för den förbrukade fjärrvärmen varför en kombination av solvärme och fjärrvärme inte brukar vara ekonomiskt lönsamt. Skulle det däremot finnas en möjlighet att sälja överskottsproduktionen till fjärrvärmebolaget (och därefter sprida till samhället) kan en installation av solvärme vara tänkbar och lönsam. Det finns olika typer av solfångare att investera i men de allra vanligaste är plana solfångare eller vakuumrör. Solfångare är ofta relativt kostnadseffektiva. Vakuumsolfångare har ett högre energiutbyte per år och kvadratmeter i relation till de plana solfångarna och kräver därmed alltså en något mindre installationsyta. För bästa prestanda och med högst energiutbyte är det bäst att installera en kombination av plana solfångare och vakuumrör. Placeringen av en solfångare bör vara med avseende på instrålning och frilagd yta. Det är dock även viktigt att tänka på att försöka hitta en placering som minimerar avståndet mellan solfångare och ackumulatortank, dels för att minska kostnaderna för rörledningarna men också för att minska värmeförlusterna. För de fastigheter som idag är uppvärmda med direktverkande el är solvärme ett sämre alternativ. Konverteringskostnaden till vattenburen värme blir alldeles för höga i relation till den energimängd som går att få ut. Istället för en helkonvertering finns standardiserade varmvattensystem där den gamla elvarmvattenberedaren kan bytas mot en ny med solvärmeslinga, solfångare och drivpaket. 50 % av varmvattnet kan därmed värmas via solvärme. I hus med direktverkande el är en varmvattenberedare på liter med inbyggd solslinga och 5-8 m² solfångare att rekommendera Geoenergi För att nå en väsentligt lägre energianvändning i byggnader behöver större förändringar av energisystemen genomföras i kombination med konventionella 20 Mer finns att läsa på Energimyndighetens hemsida. 21 Energirådgivningens faktablad om Solenergi. 41

45 energieffektiviseringsåtgärder. En sådan förändring kan då vara att öka användningen av lågtemperatursystem som huvudsakligen baseras på fri energi. För att skapa kostnadseffektiva lösningar är det naturligt att börja titta på dagens försörjning av kyla eftersom kostnaden vanligtvis är hög för dessa system. Bas för lågtemperatursystemen kan vara sjökyla eller energilager. Generellt när man talar om geoenergi brukar olika typer av energilager nämnas, såsom akviferlager i grusås, slanglager i lera samt borrhålslager i berg. Akviferlager och borrhålslager är kommersiellt lönsamt i dagsläget och installationer av den typen kan vara av intresse i Vallentuna kommun Borrhålslager I ett borrhålslager kopplas flera tätt liggande borrhål ihop så att en bergvolym innesluts av borrhål. Det är möjligt att anlägga ett borrhålslager under exempelvis en parkering, en park eller ett garage vilket gör att användningsområdet för ytan efter att brunnarna har anlagts fortfarande finns till förfogande. Figur 21. Exempel på storskaligt borrhålslager. Redan idag finns 600 bergvärmepumpar och jordvärmeinstallationer registrerade inom kommunen. 6.6 Sjövärme och sjökyla 2011 tillfördes 7,5 GWh (2008, 9,6 GWh) värme till fjärrvärmenätet från Vallentunasjön. Anläggningen i Vallentunasjön är från 1986 och E.ON har inga planer på att byta ut anläggningen efter dess beräknade livstid. Redan år 2015 räknar man med att biobaserad produktion, i huvudsak ökad flisförbränning kommer att ersätta värmebortfallet från värmepumpen. Med tanke på E.ON:s planer att fasa ut den existerande sjövärmeanläggningen kan ett rimligt antagande vara att sjövärme i större skala inte längre kommer att bedrivas inom Vallentuna kommun. Möjligheterna för privatpersoner och kringliggande företag att utnyttja Vallentunasjön för sjövärme/sjökyla finns däremot. Tillstånd från 42

46 kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd krävs i så fall. Det finns idag inga kända privata sjövärmeanläggningar. Tillvägagångssättet för installation av sjövärme liknar det för bergvärme. Slangar fyllda med glykol 22 läggs på sjöbottnen och hålls fast av tyngder. Vätskan i slangen värms upp av sjövattnet och för sedan med sig energin till värmepumpen. Verkningsgrad för en sjövattenanläggning brukar vara ca 3 vilket innebär för varje kwh el som tillförs pumpen, fås 3 kwh värme. Hus som skall direktanslutas till systemet behöver vara utrustade med vattenburet radiatorsystem för att inkoppling skall vara möjlig. Vid stort kylbehov kan det vara möjligt att använda Vallentunasjön till frikyla eller till att kyla kylmaskiner. Då kylmaskiner kopplas till sjövatten brukar det vara möjligt att öka verkningsgraden från 3 till ca 3, Energirådgivningen Minst lika viktig som tillgängliga energiresurser är sättet på vilket man använder energiresurserna. Klok användning av en energiresurs kan mångdubbla verkningsgraden jämfört med en ogenomtänkt användning. Som enkla exempel kan en jämförelse göras mellan att transportera sig antingen med cykel eller bil eller att värma huset med en värmepump eller fjärrvärme. Det handlar helt enkelt om vikten av hög effektivitet och att kontinuerligt arbeta med effektivisering. Men svaren och avvägningarna är inte alltid givna, precis som i nämnda exempel. Av den anledningen, bland andra, finns Energi- och klimatrådgivningen till förfogande för privatpersoner, organisationer och företag i kommunen. Energi- och klimatrådgivningen hjälper med tips och råd om hur man kan påverka sin energianvändning och hur man ska göra för att påverka miljön så lite som möjligt. De ger opartiska råd och hjälper till att hitta den bästa tekniska lösningen som passar de givna förutsättningarna. Rådgivningen riktar sig till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag/organisationer. Råd ges bland annat om: Hur man minskar sin energianvändning Hur man kan spara pengar och samtidigt minska sin miljö- och klimatpåverkan Vilka tekniska lösningar man kan välja mellan Energi- och klimatrådgivningen nås på telefonnummer , E-postadress: och på 22 Eller annan antifreeze-vätska. 43

47 7. Mål och åtgärder Låt Vallentuna växa men hållbart är den politiska viljan som uttrycks i kommunens översiktsplan Vallentunas energiplanering ska ske inom ramen för ett hållbart 23 samhälle, där hållbar resurs- och energianvändning skapar förutsättning för god ekonomisk tillväxt, fortsatt befolkningsökning och en ökad rörlighet. Vallentunas mål sammanfaller med de nationella och regionala målsättningar som finns på energi- och klimatområdet. Visionen är att Vallentuna år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser och ha minskat energianvändningen i byggnader per areaenhet med 50 % (referensår 1990). För att åstadkomma detta är det helt avgörande att lyckas engagera kommunens invånare, företagare och organisationer som egentligen befinner sig bortom kommunverksamhetens egen rådighet. Detta är en stor utmaning som underlättas av att det redan finns många invånare i kommunen som visar engagemang i klimatfrågan och företagare som tydligt ser affärsnyttan med att även ta ett miljöansvar. Goda förutsättningar finns ytterligare i Vallentunas lantbruk och den nära klimatneutrala kommunikationsleden Roslagsbanan. För att nå målen är åtgärder inom energiområdet planerade på bred front. Kommunverksamheten vill föregå med gott exempel och visa på att det finns framkomliga vägar genom att satsa på vindkraft för kommunverksamhetens egen elkonsumption, solvärme på Kvarnbadet samt hållbara transporter (Målsättning och åtgärder på energiområdet inom kommunverksamheten finns mer utförligt beskrivna i Bilaga 1, Strategi för energieffektivisering kommunverksamheten i Vallentuna ) Utöver den egna verksamheten är åtgärder planerade för att åstadkomma hållbar trafikplanering som främjar cykel-, kollektivtrafik och miljöbilar samt ökad kunskap och god avfallshantering. Vikten att ta vara på samordningsmöjligheter och innovativa lösningar kan inte nog understrykas. Vid exploatering av nya områden kan lösningar skapas redan på planeringsstadiet för effektiv kommunikation och energiförsörjning. 7.1 Mål Nedan presenteras de mål som kommunen har satt upp inom ramen för denna energiplan och som gäller för Vallentuna som geografiskt område. Även mål specifika för kommunverksamheten har sammanfattats då kommunverksamheten ses som en delmängd av det geografiska området. Målen har delats in i delmål för år 2014 och år 2020 och I tabellen framgår även om målet är menat för den kommunala verksamheten eller om det gäller hela det geografiska området. Att målåret 2014 finns med beror av Energimyndighetens krav på kommunverksamhetens strategi för energieffektivisering. Då år 2014 följer tätt inpå beslutsdatum för energiplanen tillämpas ett mindre strängt uppfyllnadskrav vad gäller den exakta tiden. Alltjämt gäller dock målen och är eftersträvansvärda. 23 Hållbar utveckling avser såväl ekologisk, ekonomisk som social hållbarhet. Hållbar utveckling definieras enligt Bruntlandkommissionen som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." 44

48 Tabell 3. Vallentuna kommuns energimål till Mål till 2014 Energitillförsel Byggnader Kommunverksamheten använder förnybar el och i övrigt förnybar energi för uppvärmning. Energianvändningen i kommunverksamhetens byggnader är 9 % lägre per areaenhet (ref 2009). Kommunverksamhet X X Transporter Kommunverksamhetens transporter använder 10 % mindre energi (ref 2009) och minst 50 % förnybar energi. X Konsumtion, kunskap Alla inköp inom kommunverksamheten har bäring på hållbar utveckling. Alla kommunanställda har relevant kännedom om frågor som rör energi och miljö. Kommuninvånarna och kommunens företag har god kunskap om vikten och betydelsen av hållbar konsumtion. X X 45

49 Energimålen som sträcker sig till 2020 och 2030 för Vallentuna kommun kan ses i Tabell 4. Tabell 4. Vallentuna kommuns energimål till Mål till 2020 Utsläpp Energitillförsel Byggnader Energianvändningens klimatpåverkande utsläpp är minskade med 20 % per invånare (ref år 2005). 50 % av kommunens energianvändning är förnybar. Den totala energianvändningen är år % lägre än referensåret Energianvändningen i kommunverksamhetens byggnader är 16 % lägre per areaenhet (ref 2009). Fossila bränslen för uppvärmning är utfasade. Energianvändningen i byggnader är 20 % lägre per areaenhet jämfört med referensåret Kommunverksamhet X Transporter Kommunverksamhetens transporter använder 30 % mindre energi jämfört med referensåret Kommunverksamhetens transporter använder enbart förnybar energi. X X Offentlig belysning Avfall 20 % av energin för samtliga transporter i kommunen är förnybar. Samtliga kommunägda vägarmaturer är moderna och energieffektiva. Kommunen strävar efter att alla offentliga armaturer i kommunen är moderna och energieffektiva. Följa avfallsplanen som bland annat säger: Allt avfall ska vara rätt sorterat 50 % av hushållsavfallet skall materialåtervinnas Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas skall användas som bränsle. Vid förbränningen ska el och värme produceras. Deponering ska enbart ske om inga andra behandlingsmöjligheter finns. Matavfall ska rötas till biogas och användas till fordonsbränsle eller på annat sätt ersätta fossilt bränsle. X 46

50 Tabell 5. Vallentuna kommuns energimål till Mål till 2030 Utsläpp Energitillförsel Transporter Energianvändningens klimatpåverkande utsläpp är minskade med 40 % per invånare (ref år 2005). Den totala energianvändningen är år % lägre än referensåret är fordonsflottan och transporter i Vallentuna oberoende av fossila bränslen. Kommunverksamhet 47

51 7.2 Åtgärder Arbetet med åtgärder kommer att genomföras i enlighet med den beskrivning som ges i bilaga 2 Åtgärder. Där presenteras åtgärder som är beslutade att genomföras senast år Förankring Under arbetet med energiplanen och dess innehåll har diskussioner förts med ledande politiker i Vallentunas kommunfullmäktige i form av workshops. Vid två halvdagarsseminarier hösten 2011 har kommunstyrelsens arbetsutskott och tjänstemän som berörs av energifrågan sammanträtt. Under ledning av sakkunniga konsulter inom miljöstrategiskplanering, teknik och upphandling har politiker och tjänstemän diskuterat vilka mål och åtgärder inom energiområdet som är mest lämpliga för Vallentuna kommun. Beslutsinstanserna som är aktuella för Energiplanen är i turordning; Kommunens Närings- och Planutskott, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. 8. Miljöbedömning Reglerna för miljöbedömning av planer och program finns i miljöbalken 6 kap. och i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas (MB 6 kap. 11 ). 24 Miljöbedömningen i dess helhet finns att läsa i Bilaga 3, Miljökonsekvensbeskrivning för Vallentuna kommuns energiplan. Miljökonsekvensbeskrivning visar vilka resultat som kan uppnås beroende vilket åtgärdsförslag som tillämpas. I MKB:n görs även bedömningar med avseende på de nationella miljömålen och som kan hänvisas till varje åtgärdsförslag. I bedömningen visas de konsekvenser och effekter som medförs (både positiva och negativa). Generellt leder åtgärderna till förbättrad resursanvändning och minskad energianvändning vilken i sin tur har mycket positiva effekter på miljömålen. Åtgärderna som har bedömts har paketerats under olika kategorier. För varje åtgärdspaket har en miljöbedömning av respektive åtgärd gjorts. Miljöbedömningen har dels handlat om graden av energieffektivisering. 24 Naturvårdsverket. 48

52 9. Uppföljning 9.1 Energibokslut för uppföljning Energiplanen för Vallentuna kommun har tagits fram så att den kan användas som utgångspunkt för ett årligt energibokslut. Med energibokslut menas att ta fram parametrar som är mätbara och innehåller information om kommunens tillförsel och användning av energi, samt vilken miljöpåverkan denna ger upphov till. Behovet av ett energibokslut fastställs med denna energiplan. Energibokslutet avser kommunen som geografiskt området och kan utgöra en del i kommunens årliga bokslut. 9.2 Ansvarsfördelning Utifrån kommunfullmäktiges beslut om energiplan med övergripande mål kommer arbetet med åtgärder inom energiområdet att planeras och genomföras och följas upp på följande sätt. Kommunfullmäktige: Planering - I den årliga kommunplanen finns kommunövergripande mål som bygger på Energiplanens mål. Genomförande Utförs av tjänstemanna organisationen Uppföljning I del- och helårsbokslut avrapporteras genomförda aktiviteter och möjligheterna till måluppfyllelse Kommunstyrelse/Nämnder: Planering - I de årliga verksamhetsplanerna bryts kommunplanmålen ner på respektive styrelse/nämnd. Genomförande Utförs av tjänstemannaorganisationen Uppföljning I del- och helårsbokslut avrapporteras genomförda aktivteter och möjligheterna till måluppfyllelse Förvaltningar: Planering - Utifrån verksamhetsplanerna tar tjänstemannaorganisationen fram förslag på aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Behov för att genomföra aktiviteterna kostnadsberäknas och tidsberäknas. Medel avsätts för arbetet. Genomförande Enskilda aktiviteter genomförs. Uppföljning Rapport i del- och helårsbokslut Enskilda tjänstemän: Planering - Kan utifrån de aktiviteter som beslutas få ansvar för genomförande av vissa aktiviteter. 49

53 10. Revidering av energiplanen Förutom uppföljning genom det årliga kommunbokslutet så ska energiplanen revideras en gång varje mandatperiod. Innan revideringen påbörjas ska en bedömning göras om huruvida enbart planens handlingsprogram, innehållande mål och åtgärder, behöver revideras eller om en helt ny energiplan behövs. 50

54 11. Litteraturförteckning 1. RUS - Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. [Online] den 19 Augusti [Citat: den 19 Augusti 2011.] 2. Ivner, Jenny och Sonesson, Mikael. Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner. Linköping : Avdelningen för Industriell Miljöteknik Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling, Linköpings universitet i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland., LIU IEI R 10/0089 SE. 3. Bioenergiportalen. Bioenergiportalen.se. [Online] JTI - Institutet för jordbruksoch miljöteknik, den 19 Augusti [Citat: den 19 Augusti 2011.] 4. Län, Länsstyrelsen i Uppsala och Stockholms. Hur kan vi få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion i Uppsala och Stockholms län? - Kartläggning, ekonomisk analys och handlingsplan. 5. Statens energimyndighet. Potential och effekt av ökad biobränsleanvändning. Eskilstuna : Statens energimyndighet, Projektnummer: P SkogsSverige. SkogsSverige - skogsnäringens portal på nätet. [Online] SLU ITenheten, den 18 Augusti [Citat: den 18 Augusti 2011.] 7. Kunskap Direkt. Kunskap Direkt. [Online] den 18 Augusti [Citat: den 22 Augusti 2011.] 8. Söderhalls Renihållsningsverk AB. Bilaga 3. Avfalls och återvinngsmängder. Miljörapport Löt avfallsanläggning u.o. : Söderhalls Renihållsningsverk AB, Novator. Bioenergy Wood. A4 Bränslet. [Online] den 10 December [Citat: den 19 Augusti 2011.] 10. Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Bioenergi från jordbruket - en växande resurs (SOU 2007:36). Stockholm : Statens Offentliga Utredningar, ISBN Naturvårdsverket (2675). Naturvårdsverket. [Online] Naturvårdsverket, den 6 Juli [Citat: den 19 Augusti 2011.] 12. Andersson, Fredrik. Ordförande för LRF i Vallentuna-Täby. Stockholm, Maj Gustafsson, Jonas, Larsson, Stig och Nordh, Nils-Erik. Manual för Salixodlare. Lantmännen Agroenergi. Uppsala : SLU Uppsala. 14. Gustagvsson, Lennart och Paulrud, Susanne. Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik (SP Rapport 2011:06). Borås : SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ISBN

55 15. Intergovernmental Panel on Climate Change. Intergovernmental Panel on Climate Change. [Online] den 8 Augusti [Citat: den 20 Augusti 2011.] 16. SÖRAB. SÖRAB:s avfallsplan, Bilaga 4 Resultat alla kommuner. [Online] den 29 September [Citat: den 29 September 2011.] tat%20alla%20kommuner%20(3).pdf. 52

56 KS SAMRÅDSREDOGÖRELSE Energiplan VALLENTUNA KOMMUN Godkännandehandling

57 1.1 Innehåll 1.1 Innehåll... 2 Samrådsredogörelse Samrådsinstanser Samrådets upplägg Samlad kommentar från Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttranden utan synpunkter Norrvatten Svensk Handel Svenska Kraftnät Pingstkyrkan Vallentuna Yttranden med synpunkter Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Länsstyrelsen Trafikverket Upplands Väsby Stockholms läns landsting Miljöpartiet i Vallentuna Vallentuna Naturskyddsförening... 9 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

58 3 (10) Samrådsredogörelse 2. Samrådsinstanser Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Barn- och undomsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Länsstyrelsen Lantmäteriet TMR SL Skanova Nätplanering Norrvatten Käppalaförbundet Ragn-Sells Trafikverket Eon Värme Sverige AB Sigtuna kommun Täby kommun Upplands Väsby kommun Österåkers kommun Danderyds kommun Vaxholm stad Roslagsvatten SÖRAB Angarngruppen Friluftsfrämjandet Funktionshinderrådet Pensionärsrådet PRO Vallentuna Pensionärsföreningen SPF/KOM Skogsstyrelsen Stockholms Stift Egendomsförvaltning Elverket Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenfall AB Svenska kraftnät Hyresgästföreningen Nordost Centrumföreningen Brottby företagarförening Energirådgivningen Energimyndigheten Moderaterna i Vallentuna SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

59 4 (10) Vallentuna Företagarförening Kårsta miljögrupp Vallentuna församling Vallentuna pingstförsamling Össeby Garns Pastorat Sthlms handelskammare Svensk handel Region Stockholm Sthlms köpmannaförening Centerpartiet i Vallentuna Folkpartiet i Vallentuna Kristdemokraterna i Vallentuna Miljöpartiet i Vallentuna Socialdemokraterna i Vallentuna Vänsterpartiet i Vallentuna Demoex Sverigedemokraterna i Vallentuna Vallentuna Naturskyddsförening Vallentuna Hembygdsförening Össeby Hembygdsförening Norrtälje kommun 3. Samrådets upplägg Energiplanen var utsänd för samråd mellan 22 maj och 15 augusti Handlingar har skickats till remissinstanserna (med post eller med e-post), vilka anges ovan. Samrådet annonserades även på kommunens webbplats, där handlingarna fanns tillgängliga. 4. Samlad kommentar från Samhällsbyggnadsförvaltningen I flera av yttrandena framkom likartade synpunkter främst gällande trafikplanering, inköp, samhällsplanering i stort och fastställda åtgärder. Av den anledningen lämnas en samlad kommentar här som kompletteras ytterligare där så erfordras för varje respektive remissvar. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

60 5 (10) Mycket arbete återstår i att fullt ut förverkliga innehållet i energiplanen. Ett viktigt första steg är att tydligt deklarera kommunens målsättning, vilket har gjorts. Därefter ska vägen till målet beskrivas, vilket har gjorts till del. Det är inte enbart kommunen som råder över energifrågorna i samhället vilket innebär att det över tid kan ske förändringar som vi idag inte vet något om. Därför kan och bör inte alla kommunens åtaganden vara bestämda i förväg. Kompletteringar och ändringar bör ske efterhand under den långa tidsperiod det gäller, fram till år Transporter och inköp är områden där det redan nu går att se ett behov av tydliga åtgärder. Arbete med dessa pågår i skrivande stund utifrån målsättningarna i energiplanen samt andra dokument. I Trafikstrategin som antogs i april 2013 finns mål uppsatta som innefattar samhällsplanering och beteendeförändringar (s.19). Bland annat står det att Andelen av befolkningen som bor i kollektivtrafiknära lägen ska öka, Gång-, cykel- och kollektivtrafiknätet ska bli mer attraktivt och Andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Ett cykelplanarbete pågår i kommunen och tjänstecyklar finns inom hemtjänsten företrädesvis. Ytterligare beskrivs samhällplanering ur trafiksynpunkt i Trafikstrategin (sid 22-23) och behandlar där bland annat regional samverkan och Mobility Management. Koppling mellan Energiplan och Trafikstrategi finns på flera nivåer. Bland annat finns gemensamma mål i båda dokumenten. Trafikstrategin innehåller kommunens mål, inriktning och vision för transportsystemet till år Yttranden utan synpunkter 5.1 Norrvatten Yttrandet återfinns i Bilaga Svensk Handel Yttrandet återfinns i Bilaga Svenska Kraftnät Yttrandet återfinns i Bilaga 8. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

61 6 (10) 5.4 Pingstkyrkan Vallentuna Yttrandet återfinns i Bilaga Yttranden med synpunkter 6.1 Barn- och ungdomsnämnden Yttrandet återfinns i Bilaga 1 och 2. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Synpunkten om skolhyresmodellens utformning och incitamentsavtal anses värdefull och kommer att beaktas. Samhällsbyggnadsförvaltningen för in text om skolskjuts, Gula linjen, i Strategin för energieffektivisering och beskriver där dess omfattning och förutsättningar. Övriga synpunkter har noterats. 6.2 Utbildningsnämnden Yttrandet återfinns i Bilaga 3. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Synpunkten om skolhyresmodellens utformning och incitamentsavtal anses värdefull och kommer att beaktas. Övriga synpunkter har noterats. 6.3 Länsstyrelsen Yttrandet återfinns i Bilaga 6. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Då energiplanen inte antas medföra betydande miljöpåverkan saknas formellt krav på en miljökonsekvensbeskrivning. Av detta skäl samt budgetskäl väljer kommunen att använda sig av den redan genomförda konsultrapporten, tillika miljökonsekvensbeskrivningen, för vägledning kring energiplanens miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar uppfattningen att åtgärdsprogrammet på energiområdet behöver uppdateras relativt snart, så att arbetet inte avstannar efter Nyare tillgänglig statistiken från SCB kommer att användas i framtida SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

62 7 (10) uppföljningar och revideringar av energiplanen. Övriga synpunkter i yttrandet har noterats. 6.4 Trafikverket Yttrandet återfinns i Bilaga 9. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Synpunkter i yttrandet har noterats. För att tydliggöra kopplingen mellan Energiplanen och kommunens trafikstrategi så har ett tillägg gjorts i Energiplanens avsnitt 1.3. Som svar på Trafikverkets övriga synpunkter hänvisas till den samlade kommentaren under punkt Upplands Väsby Yttrandet återfinns i Bilaga 10. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: I trafikstrategin som antogs i april 2013 hänvisas till fortsatt dialog med Trafikförvaltningen (SL). Ett mer utförligt avsnitt om Energi- och klimatrådgivningen har förts in i Energiplanen (Kap 6.7). Inte minst inom trafiksektorn är regional samverkan mellan olika kommuner viktig för att nå målsättningarna i energiplanen. Därför föreslås just fortsatt regional samverkan i Trafikstrategin (sid 22). 6.6 Stockholms läns landsting Yttrandet återfinns i Bilaga 11. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Synpunkter i yttrandet har noterats och som svar hänvisas till den samlade kommentaren under punkt 4. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

63 8 (10) 6.7 Miljöpartiet i Vallentuna Yttrandet återfinns i Bilaga 11. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Utöver den samlade kommentaren under punkt 4 är det värt att nämna att kommunens miljöplan, energiplan och trafikstrategi alla ryms inom Vallentuna kommuns arbete med planering för en hållbar framtid. Dokumenten anses vara samordnade då de har gemensamma mål. Ett förtydligande har gjorts i Energiplanen (kap 4.5.5) gällande laddningsanordningar för elbilar. Siffror gällande överföringsförluster i fjärrvärmesystemet kommer från Eon som även är ägare av nätet. Även sjövärmesystemet ägs helt av Eon. Att använda eldningsolja som spets innebär vanligtvis att den fungerar som topplast och ingår i den ordinarie värmeproduktionen under mycket kalla dagar. Eldningsolja som reservenhet kan tolkas som att den inte ingår i den ordinarie produktionen av värme ens under de kallaste dagarna, utan används enbart om den övriga produktionen faller ifrån, d.v.s. någonting har gått sönder och ett akut reparationsavbrott måste genomföras. Angående inmatning av egenproducerad solel finns det emellanåt statliga subventioner att få för privatpersoner och företag som vill installera solceller. Kommunen planerar att föregå med gott exempel och installera solceller på Granåsa förskola under Skrivningen om att bussar är miljövänliga har korrigerats i Energiplanen (kap 4.7.1) till uttrycket bussar i linjetrafik som trafikerar Vallentuna utgöras av fordon med miljöhänsyn. Då det finns fler miljöproblem med transporter än bara växthusgaser har rubriken i kapitel 5 ändrats till Energi- och transportsystemets klimatrelaterade miljöpåverkan. Delmål 3 i kapitel 6.1 i Energiplanen har ingenting med insamlingen av matavfall att göra utan det handlar om att behandlingen är säkrad. Insamling av matavfall har försenats och är nu planerad till SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

64 9 (10) Vad gäller kartering för att hitta eventuella vindkraftlägen har kommunens Samhällsbyggnadsnämnd uttryckt en vilja att inte främja vindkraft inom kommunens gränser. För detaljer se beslut dnr Gällande investering i ett kommunalt vindkraftverk i annan kommun fattades följande beslut i TeFau, : Teknikoch fastighetsutskottet beslutar att det, med anledning av det osäkra skatteläget, tillsvidare inte vidtas några åtgärder gällande vindkraftverk. Målsättningarna på energiområdet är medvetet framtagna. Förmågan att minska energianvändningen i de kommunägda byggnaderna har räknats fram utifrån antaganden om energisparprojekt och andra åtgärder som ska genomföras. Viss naturlig ökning av energianvändningen kommer ske då nya byggnader uppförs. Det finns ingen fast årlig minskningstakt. Viss osäkerhet finns även inbyggd i prognosen. Energiplanen och tillhörande dokument har genomgått en arbets- och förankringsprocess som till att börja med framförallt involverade KSAU med möten och workshopar. KSAU har en mycket tung demokratisk representation. Tjänstemän och konsulter har involverats för att bygga in detaljkunskap i Energiplanen. Andra partier, Frivilligorganisationer och näringsliv har involverats i samrådet samt i den stundande beslutsprocessen i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. Ett förtydligande har gjorts i Energiplanen gällande energibokslut med den kompletterande texten: Behovet av ett energibokslut fastställs med denna energiplan. Den årliga uppföljningen av Strategin för energieffektivisering har fram till skrivande stund skett till Energimyndigheten på efterfrågat format. Det efterfrågade formatet kommer användas även framöver och av den anledningen har rapporteringsmallen under kap 5.2 tagits bort. Övriga synpunkter i yttrandet har noterats. 6.8 Vallentuna Naturskyddsförening Yttrandet återfinns i Bilaga 11. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Utöver den samlade kommentaren under punkt 4 är det värt att nämna att huruvida sjövärmepumpanläggningen i Vallentuna ska avvecklas är en fråga som ligger utanför SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

65 10 (10) kommunens rådighet då anläggningen ägs av Eon. Matavfallsinsamling planeras i nuläget till hösten Övriga synpunkter i yttrandet har noterats. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX

66

67 VALLENTUNA KOMMUN Barn- och ungdomsnämnden Sa m ma nträdesprotokol I (10) 5s3 Remiss: Energiplan 2013 för Vallentuna kommun (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden antar föreslaget yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott. Ärendet i korthet Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott harbeslutat att sända ut Energiplan 2013 på samråd. Svar ska ha inkommit till samhällsþggnadsfiirvaltningen senast den 15 augusti zor3. Syftet med energiplanen är att utgöra ett underlag och visa på inriktning für kommunens arbete fiir ett långsiktigt hållbart energisystem. Tillsammans med energiplanen har en strategi für energieffektivisering i de kommunala verksamheterna i Vallentuna tagits fram. Energiplanen med dess mål åtföljs av en åtgärdslista. Barn- och ungdomsförvaltningeri ställer sig positiv till att en policy avseende energikrav vid nybyggnation tas fram. Förvaltningen vill uppmärksamma samhällsbyggnadsfärvaltningen på vikten av att skolhyresmodellens utformning beaktas när incitament till energibesparing ska skrivas in i hyreskontrakten. Vidare anser frirvaltningen att det är lämpligt att nämna skols$utsar under transporter i energiplan och strategin ftir energieffektivisering. Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott zo4-o6-o4â tzz Handlingar 1. Tjänsteskrivelse 2013-oS Remiss: Energiplan zor3 ftirvallentuna kommun, fìiljebrev Expedieras till Akt Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande (?* ul.

68 VALLENTUNA KOMMUN Utbildningsnämnden Sa m ma nträdesproto kol I (18) sse Yttrande - Energiplan 2013 for Vallentuna kommun (UN ) Beslut Utbildningsnämnden antar föreslaget yttrande och överlämnar det till samhällsbyggnadsförvaltningen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott harbeslutat att sända ut Energiplan 2013 på samråd. Svar ska ha inkommit till samhällsbyggnadsftirvaltningen senast den 15 augusti zor3. Syftet med energiplanen är att utgöra ett underlag och visa på inriktning för kommunens arbete för ett långsiktigt hållbart energisystem. Tillsammans med energiplanen har en strategi für energieffektivisering i de kommunala verksamheterna i Vallentuna tagits fram. Energiplanen med dess mål åtföljs av en åtgärdslista. Barn- och ungdomsförvaltningen ställer sig positiv till att en policy avseende energikravvid nybyggnation tas fram. Förvaltningenvill uppmärksamma samhällsbyggnadsförvaltningen påvikten av att skolhyresmodellens utformning beaktas när incitament till energibesparing ska skrivas in i hyreskontrakten. Ärendets tidigare behandling Utbildningsnämndens arbetsutskott zo13-o6-o4 $ 54 Handlingar 1. Remiss Vallentunas energiplan 2. UNAU $ 53, zo13-o6-o4, Yttrande - Energiplan 2013 fijr Vallentuna kommun 3. Tjänsteskrivelse: Energiplan zo4 fiir Vallentuna kommun 4. Yttrande: Energiplan zor3 förvallentuna kommun Expedieras till Akt Samhällsbyggnadsförvaltningen \-S Justerandes sign Utdragsbestyrkande

69 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR UN AGNETA BRÄNDSTRÖM SID 1/2 UTREDARE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Yttrande - Energiplan 2013 för Vallentuna kommun Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar föreslaget yttrande och överlämnar det till samhällsbyggnadsförvaltningen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott har beslutat att sända ut Energiplan 2013 på samråd. Svar ska ha inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen senast den 15 augusti Syftet med energiplanen är att utgöra ett underlag och visa på inriktning för kommunens arbete för ett långsiktigt hållbart energisystem. Tillsammans med energiplanen har en strategi för energieffektivisering i de kommunala verksamheterna i Vallentuna tagits fram. Energiplanen med dess mål åtföljs av en åtgärdslista. Barn- och ungdomsförvaltningen ställer sig positiv till att en policy avseende energikrav vid nybyggnation tas fram. Förvaltningen vill uppmärksamma samhällsbyggnadsförvaltningen på vikten av att skolhyresmodellens utformning beaktas när incitament till energibesparing ska skrivas in i hyreskontrakten. Handlingar 1. Yttrande - Energiplan 2013 för Vallentuna kommun 2. Tjänsteskrivelse Yttrande Energiplan 2013 UN VALLENTUNA TFN FAX

70 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR UN SID 2/2 Eva Lod T.f. utbildningschef Ska expedieras till: Akt Samhällsbyggnadsförvaltningen

71

72 Från: Alexandra Gråby Till: Registrator SBF Ärende: Remiss energiplan Datum: den 27 juni :51:21 Remissvar angående Energiplan 2013 för Vallentuna kommun Norrvatten har erhållit rubricerad energiplan för samråd per mail daterat Norrvatten har inga synpunkter att framföra angående detta planförslag. Om ingen ändring görs i energiplanen som påverkar Norrvatten skickas inga ytterligare svar på föreslagen plan. Med vänliga hälsningar Alexandra Gråby Kommunalförbundet Norrvatten Alexandra Gråby, VA-tekniker Projekt och Utredning Mobil/Cell +46(0)

73

74

75

76 (1) '1*l#J.u,lå.[glggHN 20ß -08- I 3 Dnr: il.... r"..r.rrrrlrurú] Vallentuna kommun Sam hä I ls byg g nadsfö rva ltn i n gen Planavdelningen Vallentuna Remissyttrande Energiplan 2o1B för Vallentuna kommun. Er ref: Vårt diarienr: R-49o-2o13 Su ensk H ondel, som är handelsftr etag ens intresseorg anßatíon och foretrrider is OOO smâ, medelstorq och storaþretag med närq 3OO OOo medqrbetare, fãr med qnledning au remissen ønftraftijande. Allmänna qmpunkter Svensk Handel har inte för avsikt att avge något yttrande då frågan inte ligger inom vårt primära kompetensområde. hälsning Erik Sandemo Ansvarig etableringsfrågor Brogatan Umeå Tel

77 SVENSKA ^ KRAFTNÄT Koncessioner och kommunikation Mark och tillstånd Samhällsplanerare Anna Ellare Vallentuna kommun /920 YTTRANDE Yttrande angående energiplan för Vallentuna kommun Ert ärendenamn: "Remissvar energiplan" Svenska Kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Med vänliga hälsningar Daniel Markgren Information angående remisser till Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät önskar att ni vid remittering av kommande ärenden sänder fullständigt material till oss via: alternativt till: Svenska Kraftnät, Box Sundbyberg. SVENSKA KRAFTNÄT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 REGISTRATOROSVK.SE TEL FAX

78 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2013/ Ert ärendenummer Sidor DNR (3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Vallentuna Kopia till: diariet länsstyrelsen AB-län TRV 2013/35540 Samrådsyttrande energiplan 2013 för Vallentuna kommun Trafikverket har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget till energiplan för Vallentunas kommun. Trafikverket yttrar sig endast över de delar av förslaget som berör resor och transporter. Trafikverket har i uppdrag att med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem. Enligt det transportpolitiska målet ska transportsektorn bidra till de nationella miljökvalitetsmålen, vilket bl.a. innebär att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att åstadkomma detta kommer det inte räcka med effektivare fordon och ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter. Det kommer krävas en förändrad inriktning i utvecklingen av samhället och infrastruktur där den egna bilen får en minskad roll. För detta har såväl staten som kommunerna ett stort ansvar. Vallentuna kommun har i dag en hög andel bilresande och är till stora delar uppbyggt kring resande med bil, även om kommunens tätorter ursprungligen är uppbyggda kring Roslagsbanan. Här finns ett stort behov och stora utmaningar att öka andelen kollektivtrafikresande och andelen gång- och cykeltrafikanter för att kraftigt minska energianvändningen i kommunens transportsektor. Trafikverket ser mycket positivt på att Vallentunas kommun tar fram en Energiplan. Kommunen har goda ambitioner i sin energiplan att minska transporters miljöpåverkan och energiförbrukning från kommunverksamheten men Trafikverket saknar åtgärder för att nå upp till de mål som berör hela kommunens energianvändning för transporter. Följande områden har Trafikverket synpunkter på: Mål och åtgärder Under kap 7. Mål och åtgärder, sid 42 står att kommunens vision är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 och i Tabell 4 står att till 2020 ska 20 % av energin för samtliga transporter i kommunen vara förnybar. I Tabell 5 anges som mål att till 2030 är fordonsflottan och transporter i Vallentuna oberoende av fossila bränslen. Målen är i linje med de nationella målen men saknar en plan för konkreta åtgärder för att uppnå dessa. Dessutom saknas mål om att minska energianvändningen i transportsektorn, vilket är ett väldigt viktigt mål som bör prioriteras och som kräver konkreta och omfattande åtgärder för att åstadkomma såväl förändringar i planering och infrastruktur som i beteende och attityd till transporter. Detta krävs för att kommunen ska uppnå målen. Trafikverket Sundbyberg Besöksadress: Solna Strandväg 98 Texttelefon: Telefon: Evelina Johansson SSTbs Mobil:

79 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2013/ Ert ärendenummer Sidor DNR (3) Kommunverksamhetens transporter Det är mycket positivt att kommunen har en strategi för energieffektivisering i den kommunala verksamheten. Att ha mål för detta och att t ex systematiskt handla upp energieffektiva transporter med begränsad klimatpåverkan, innebär att man kan vara en god förebild och föregå med gott exempel. Det ger dock relativt små effekter på hela transportsektorn. Inte heller här räcker det med effektivare fordon samt ökad andel förnybar energi av vägtransporter, utan det krävs även ett förändrat beteende kring transporter. Därför är det rimligt med ett mål om att även minska transporterna och att personalen t.ex. har kunskap om ett sparsamt körsätt. Kommunen kan i sin egen verksamhet tillämpa logistiklösningar, t. ex ruttoptimering, som minskar transportbehovet. Inom den kommunala sektorn har ruttoptimering använts främst inom hemtjänst och inom avfallshantering, men ruttoptimering kan användas inom många fler områden. Kommunen kan också ställa krav på upphandlade transporter att leverantören ska kunna visa hur den körda sträckan minimeras. Trafikverket tror dessutom att det krävs särskild uppföljning för att nå målet om ökad användning av förnybara bränslen. Man ser t.ex. när det gäller etanolfordon att de endast till ca 50 % (nationellt, 2012) tankas med etanol. Det räcker alltså inte att skapa förutsättningar, att öka andelen fordon som kan tankas med alternativa bränslen, utan man måste också säkerställa att det klimatanpassade bränslet verkligen väljs. Samhällsplanering och infrastruktur Ur ett klimatperspektiv bör planeringen i första hand inriktas på att förbättra tillgängligheten med kollektivtrafik och till fots eller med cykel i kombination med kollektivtrafik. Energiplanen anger inga åtgärdsförslag för att minska den egna bilens roll som transportmedel och att öka andelen kollektivtrafikresande, gång och cyklande som är viktiga transportslag för att nå målet att minska energianvändningen i transportsektorn. Samhällsplaneringen är en viktig del i detta för att minska tillväxten av trafik med personbil. Det handlar om ökad täthet, funktionsblandning och ett gatunät anpassat för gång-, cykel och kollektivtrafik. I inledningen i förslaget till Energiplan hänvisar kommunen till kommunens arbetete med Trafikplan som anges ge en mer ingående beskrivning av hur energianvändningen i trafiksektorn kan minska. Kopplingen mot detta dokument i energiplanen skulle behöva tydliggöras ytterligare. Trafikverket har i sitt planeringsunderlag för Energieffektivisering och Begränsad klimatpåverkan, nr: 2012:152, identifierat infrastrukturhållningen som en inte oväsentlig del med potential för minskade utsläpp och energiförbrukning. Även detta område skulle behöva belysas i energiplanen. Beteendeförändringar De fysiska satsningarna på infrastruktur måste också kombineras med mjuka åtgärder för att uppnå beteendeförändringar. För att uppnå detta krävs tydliga och konkreta mål med handfasta åtgärder för att stimulera och prioritera val av alternativ till resor den egna bilen. Bilpooler kan t ex ge nyare och mer effektiva fordon men även ett minskat resande. Möjligheter att arbeta hemifrån eller på distans och att ha möten via telefon, video eller Internet kan också minska resandet. Detta är åtgärder som kommunen kan anamma på den Trafikverket Sundbyberg Besöksadress: Solna Strandväg 98 Texttelefon: Telefon: Evelina Johansson SSTbs Mobil:

80 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2013/ Ert ärendenummer Sidor DNR (3) egna arbetsplatsen men även på olika sätt förmedla och stimulera för kommunens invånare och verksamheter. Sänkta hastigheter för alla trafikslag är ett effektivt sätt att spara bränsle och på så sätt energi. Lägre hastigheter för biltrafik i städer kan också främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Godstransporter Nationellt står godstransporterna för ca 30 % av energianvändningen i transportsektorn 1. Det är därför angeläget att kommunens energiplan innehåller mål och åtgärder också för att minska utsläpp och energiförbrukning från godstransporterna. Med vänlig hälsning Sofia Mild Samhällsplanerare 1 Statens energimyndighet (2010) Transportsektorns energianvändning Trafikverket Sundbyberg Besöksadress: Solna Strandväg 98 Texttelefon: Telefon: Evelina Johansson SSTbs Mobil:

81 Stöd & Process Ronja Krische Dnr Fax KS/2013:274 Vallentuna kommun Remissvar Energiplan Upplands Väsby kommun fick i maj Vallentuna kommuns energiplan på remiss. Energiplanen är bra uppbyggd och tar upp relevanta områden. Vi tycker särskilt att miljökonsekvensbeskrivningen som gjorts är bra och lättförståelig. Att det i energiplanen görs tydliga hänvisningar till andra övergripande kommunala planer, som miljö- och trafikplanen, ser vi som positivt. Det vi saknar är en tydligare hänvisning till SL när det gäller kollektivtrafiken och till energi- och klimatrådgivningen för råd inom energiområdet till privatpersoner, företag samt föreningar. En framtida förbättring av energiplanen skulle kunna vara att ännu tydligare ta tillvara på möjligheten till samverkan mellan kommuner. Vi ställer oss positiva till Vallentuna kommuns energiplan och kan inte se att den skulle motverka Upplands Väsbys framtida arbete. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Eva Bergh Miljöstrateg Postadress: Stöd & Process Upplands Väsby kommun Upplands Väsby Besöksadress: Dragonvägen 86 Telefon: Postgiro: Bankgiro: E-postadress: Internetadress:

82 Jilt Stockholms läns landsting La ndstingsstyrelsen Ti I lväxt- och reg ion pl a ne ri ng sutskottet YTTRANDE EN LIGT DELEGATION (2) LS Vallentuna kommun Sa m hä llsbygg nadsförva ltningen Planeringsavdelningen Vallentuna VALLENTUNA -'[ornmun=tyrelsen KOMMUN SBF I Energiplan zor3 för Vallentuna kommun Kommunstyrelsens näringsliv- och planutskott i Vallentuna kommun har under sommaren 2o1B haft Energiplan zor3 på samråd och har sänt ut den till Stockholms läns landsting (TMR) för synpunkter. Vallentuna kommun har i sin översiktsplan utryckt att man vill växa hållbart och den långsiktiga visionen är att kommunen år 2o5o inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Stockholms läns landsting anser att det är mycket positivt att Vallentuna kommun har tagit fram en energiplan, som kan fungera som ett komplement till översiktsplanen och utgöra underlag för vidare arbete, och som också tydligt visar på kommunens långsiktiga inriktning för ett hållbart energisystem. Landstinget är positivt till det samarbete som kommunen har med angränsande kommuner inom energieffektivisering och ar,{allshantering Positivt är också att kommunen ser en stor potential för ökat uttag av biobränslen inom kommunen. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2o1o, pekar på att regionen behöver bli mer självförsörjande på energi särskilt i glesare regiondelar. I Energiplan 2o1B finns lokala mål beskrivna för bland annat minskade växthusgasutsläpp, minskad energianvändning och ökad andel förnybar energi i kommunen. Målen är ambitiösa och ligger i linje med internationella, nationella och regionala måi. Landstinget skulle gärna se att det utarbetades en handlingsplan med åtgärder för hur målen inom kommunen ska kunna nås. De åtgärder som man har arbetat fram och som finns i "Strategi för energieffektivisering" begränsar sig till kommunens egen verksamhet. Vallentuna beskriver i energiplanen att man har möjlighet att påverka energianvändningen i stort genom samhällsplaneringen. Man beskriver dock inte närmare hur det ska göras. Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box LO4 22 Stockholm Telefon: Fax:, I Q9 E-post: registrator. Säte: Stockholm Org,nr: Besök oss: Norra Stationsgatan 69. Kommun kationer: T-bana S:t Eriksplan, Pendeltåg Karlberg, Buss 3 & 77

83 JfU stockholms läns landstins 2 (2) \T RANDE ENLIGT DELEGATION LS Vallentuna kommun har en högre andel resor med bil och lägre andel resor med kollektivtrafik än länet som helhet. I energiplanen konstateras också att områden med goda kollektivtrafikförbindelser har ett lägre bilinnehav än områden med sämre kollektivtrafïk. Detta ger stöd för att utveckla Vallentuna kommun i redan goda kollektivtrafìklägen och motverka utspridning avbebyggelsen. RUFS zoro pekar på vikten av att ha en tydlig inriktning för den fysiska planeringen i Stockholms län genom att verka för en flerkärnig och tät struktur, vilket i praktiken innebär att bygga ut i redan kollekti',trafikförsörjda områden istället för att ta ny mark i anspråk som ökar antalet privata bilresor. Dessa frågor skulle behöva utvecklas i energiplanen och kopplas till översiktsplaneringen. Stockholms läns landsting är samtidigt positivt till att Vallentuna aktivt arbetar med att klimat- och miljöanpassa sin egen verksamhet. Det är viktigt att kommunen är ett föredöme och visar med ett målinriktat arbete att man strävar efter att fasa ut fossila bränslen. Upphandling är ett mycket starkt verktyg i den offentliga förvaltningen och generella riktlinjer för upphandling av fordon som är miljöanpassade och energieffektiva, fossilfri el och andra energirelaterade områden är något som kan utvecklas i kommande åtgärdsförslag. /'?,ì lt{(--t-.i1 \.'\,I ; i J I 't Peter Haglund Direktör sll Tillväxt, miljö och regionplanering Ulrika Palm Regionplanerare

84 Miljöpartiet i Vallentuna Energiplanen - Synpunkter på remissen från Samhällsbyggnadsförvaltningen Generellt Ambitiös plan som greppar över stora delar, dock saknas som planen nämner trafik- och miljöplan vilket gör att ingen samordning kan ske i detta läge. Det finns inget om att effektivisera och minska ohållbara transporter, bara att energieffektivisera användningen samt byta ut icke förnybart till förnybart det befintliga antalet resor som görs idag. I början av planen nämns att Vallentuna har en hög bilanvändning, det finns alltså inget som styr bort från bilanvändning till mer kollektiva lösningar. Planen borde fokusera mer på upphandlingar i allmänhet och innovations-/transformativa upphandlingar i synnerhet. Ytterst lite om upphandling kommer in i bilaga 2 och ändå visar planen att kommunen brister i just styrning via upphandling (4.7.1 och 4.9). Planen borde problematisera detta mer utförligt och beskriva hur upphandling är tänkt att användas i mål, handlingsplaner, styrning och inte minst uppföljning. Att använda offentliga upphandlingar för att styra mot hållbarare inköp är en självklarhet men det finns olika tillvägagångssätt som borde utvecklas mer i planen och sedan vidare i målstyrningsdokument och handlingsplaner. Detaljerat Kap Ingenstans nämns om och i så fall var det finns ställe att tanka el på. Om inga ställen finns borde det påtalas Kap pratas om överföringsförluster på 13,8%, är det rimligt? Vad är genomsnitt i landet och är inte det ett område för förbättring? Kap Det är otydligt angående utfasning av olja. På ett ställe nämns att olja används som spets- och reservenhet. Längre ned beskrivs att EON planerar att fasa ut eldningsolja och därefter ha kvar olja som reserv. Vad gäller för utfasning? Om det är kvar som reservenhet är det väl knappast tal om utfasning. ( Och förledet spets associeras lätt med spetskompetens..) Kap Angående inmatning av egenproducerad solel finns ingen styrning på hur detta skulle kunna utökas Kap och 6.4 Här tas det upp att ingen kartläggning görs av solel. Längre fram står inget om vi skall börja med det eller inte för det borde vi väl? Kap Skrivning om att bussar är miljövänliga! Det går inte att säga att bussar inte påverkar och/eller förbättrar miljön. De belastar miljön mindre än bilar men de belastar miljön. Kap Det är anmärkningsvärt att det inte finns någon kontroll och styrning avseende hållbara upphandlingar av fordon och fordonshantering! Kap 4.9 Lika anmärkningsvärt är det att det inte finns styrning och kontroll i upphandling avseende energieffektivisering.

85 Kap 4.10 Borde det inte här finnas en redovisning vad kommunen gör utöver det som beskrivs vad kommunen kan göra? Kap 4.11 Det är synd att sjövärmesystemet skall avvecklas, det kommer göra att den redan låga andelen förnybara energianvändningen blir än lägre. Kap 5 Rubriken är missvisande, det är ju fler miljöproblem med transporter än bara utsläpp av växthusgaser. Kap 6.1 Hur kan delmål 3 vara uppfyllt när ingen insamling av matavfall från hushåll sker i Vallentuna? Kap Stämmer hösten 2013 för insamling av matavfall?? Kap Kommunen bör göra en egen mer detaljerad kartering för att hitta ev. potentiella vindkraftslägen. Kap Vi har i flera år hört att kommunen överväger att investera i vindkraft utanför kommunen, hur länge skall detta övervägas? Många andra kommuner är långt före oss. Kap 6.6 Detta visar på fördelarna att ha vissa samhällsfunktioner i offentlig ägo. Om kommunen fortsatt ägt sjövärmesystemet hade troligen en annan bedömning än EON:s strikt ekonomiska gjorts, då hade ekologiska och sociala aspekter kommit med i bedömningen. Kap 7 I detta kapitel kan jag som läsare få uppfattningen att en massiv omställning är i antågande. Någon sådan har vi svårt att se i målstyrningsdokument och handlingsplaner. Kap 7.1 I tabell 3 finns inga mål för utsläpp, är det medvetet? I samma tabell finns mål för energitillförsel men det målet är inte kvantifierat. Kap 7.1 I tabell 4 angående byggnader nämns en minskad energianvändning mellan på 16%, i tabell 3 står en minskning mellan med 9%. Varför skall det bara minskas 7% mellan dvs i lägre takt än hittills? Kap 7.1 I tabell 5 finns inga mål för byggander. Kap 7.3 Vi tycker inte att KSAU, tjänstemän och inhyrda konsulter är en bred förankring. Vi ställer oss undrade till om det bara är väsentligt att prata med ledande politiker. Var är alla andra politiker utanför KSA, var är alla NGO:s (frivilligorganisationer), var är näringslivet? Det är en alldeles för smal förankringsprocess Kap 9.1 Det är otydligt här. Krävs ett separat beslut om hur uppföljning skall ske! Om menkingen är att det inte behövs borde det skrivas skarpare. Bilaga 1 Strategi för energieffektivisering Kap Här finns både mål och handlingsplaner blandade Kap 4 Vi anser att handlingsplanen är extremt handlingsfattig i jämförelse med de stora ord som skrivs i energiplanens kap 7

86 Kap 5.1 och 5.2. Den årliga rapporteringen enligt den mall som finns i bilagan har uteblivit. Bilaga 2 Energiåtgärder Det är alldeles för få åtgärder för att kommunen skall uppfylla energiplanens intentioner. Dessutom saknas handlingsplaner för målen 2020 och 2030, vad hände med dem? Vallentuna 14/ Miljöpartiet i Vallentuna

87 YTTRANDE Vallentuna 15 aug 2013 Vallentuna kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Vallentuna E-post: Naurskyddsföreningen ha tagit del av energiplan 2013 för Vallentuna kommun Till denna har även fogats: Bilaga 1, Strategi för energieffektivisering Bilaga 2, energiåtgärder Bilaga 3, miljökonsekvensbeskrivning VNF anser att energiplanen är mycket ambitiös. VNF ansluter sig helt till vad som sägs I sammanfattningen: Kommunverksamheten vill föregå med gott exempel oc h visa på att det finns framkomliga vägar genom att sats på förnybar energi för kommunverksamhetens egen elkonsumtion. solfångare och solceller samt hållbara transporter. Mot denna bakgrund känns det verkligt trist att solfångaranläggningen I Vallentunasjön planeras skrotas av EON. Enlig planen är åtgärder planerade för att åstadkomma hållbar trafikplanering som främjar cykel-, kollektivtrafik och miljöbilar, ökad kunskap på energiområdet samt god avfallshantering. Tråkigt då att vi ännu inte har en fungerande insamling av utsorterat matavfall inom hela kommunen. Bilagan 2 med förslag på energiåtgärder innehåller genomgående bra förslag som förhoppningsvis inte stannar på papperet utan omsätts till konkreta åtgärder. Viktigt att beakta vid uppgörande av budget för När det gäller transporter kan man fundera över hur man vid köp av varor skall beakta varutransportens andel i energiåtgången. Den miljömedvetne bör ju av energiskäl hellre välja en närproducerad vara framför en som är tillverkad fjärran någonstans. För kommunen kanske gällande EU-bestämmelser mm lägger hinder I vägen för dylika hänsyn. Enlig remisshandingen (avs 4.7.1) skulle det inte finnas några el-drivna bilar inom kommunen ett trist faktum. Vidare sägs att kommunen märkligt nog saknar riktlinjer för upphandling av kommunala bilar. Kommunen bör uppmuntra användning av el-bilar såväl inom kommunverksamheten som bland företag och medborgarna. Detta skulle bla skulle kunna ske genom att på lämplig plats inom kommunen etablera 1(2)

88 YTTRANDE Vallentuna 15 aug 2013 anordning för snabbladdning", Då kanske kunna reducera känslan av att elbilen inte skulle ha tillräcklig räckvidd Övriga synpunkter på energiplanen: 1. Bra att skogsavfall tas om hand för framställning av energi. Det gör att våra skogar snabbare rensas upp efter kalhuggning och utglesning. Detta kan leda till att skogsterrängen blir åtråvärd för rekreation även efter så kallad föryngring. 2. Eftersom så många resor från kommunen sker med bil så bör kommunen uppmuntra etableringen av bil-pooler ske så att det blir lättare att samåka. 3. Satsningen på cykelvägar är bra och bör åtföljas av tillgång till cykelgarage och cykelställ med låsanordning, gärna med tak så man lockas cykla även på vintern. Dessutom bör man se till att cykel- och bilvägar skiljs åt för att öka säkerheten. 4. Inför kommun-cyklar som personal inom kommunen kan boka för att ta sig till möten liksom möjligheten för allmänheten att låna cyklar vid alla Roslagsbanan hållplatser samt I Brottby. 5. Vid nybyggnation av bostäder och kommunala byggnader bör man alltid se till att minimera energiåtgången för uppvärmning och elkonsumtion långsiktigt för byggnaden. Tak med sol-celler och extra tjocka ytterväggar är exempel på detta. 6. Vid all byggnation inom kommunen bör man även se till att det är trivsamt för kommuninnevånarna och att de finner vad de söker inom kommunen så att de inte behöver transportera sig så mycket. Ett trivsamt centrum dit innevånarna kan ta sig kollektivt är ju bättre än att de tar bilen till en annan kommun för att handla etc. Detsamma gäller tillgången till skog och mark för rekreation. Valllentuna naturskyddsförening genom Åke T Carlestam 2(2)

89 Strategi för energieffektivisering KOMMUNVERKSAMHETEN I VALLENTUNA

90 Strategi för energieffektivisering KOMMUNVERKSAMHETEN I VALLENTUNA Handläggare: Installationsingenjör, Fastighetsavdelningen Innehåll Strategi för energieffektivisering... 3 Strategi för energieffektivisering... 2 Sammanfattning Bakgrund Energi- och klimatmål Statligt stöd från Energimyndigheten Framtagande av strategi Nulägesanalys Kommunverksamheten som energibrukare Hur kommunen arbetar med energifrågor Energifakta år Byggnader Transporter Övriga uppgifter SWOT-analys

91 3. Effektiviseringsmål för 2014 och Prioriteringar Mätbara mål för kommunens byggnader Mätbara mål för kommunens transporter Mätbara mål för övriga kommunala områden Handlingsplan Allmän orientering Åtgärder/handlingpunkter Uppföljning Årlig rapportering

92 Sammanfattning Kommuner och landsting står inför en omfattande uppgift de kommande åren som viktiga aktörer för att kunna uppnå de nationella energi- och klimatmålen. De svenska miljömål som antagits av Riksdagen för energieffektivisering i bebyggelse säger att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler bör minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år Offentlig sektor är en stor konsument där inköp som görs av svenska staten, kommuner och landsting motsvarar cirka miljarder kronor per år. Energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting som avser strategiskt arbete lämnas under åren Stödet kräver vissa åtaganden från kommunen. En strategi för energieffektivisering inom kommunverksamheten ska tas fram första året och därefter ska energiffektiviserande åtgärder genomföras. En nulägesanalys visar att Vallentunas kommunverksamhet har styrkor i befintligt arbete med energieffektivisering, svagheter i att det inte finns någon produktion av förnyelsebar energi i egen regi, möjligheter i en bred politisk förankring kring kommunala mål om en hållbara utveckling samt hot i form av ett ansenligt beroende av köpt icke hållbar energi i dagsläget. Den övergripande visionen för kommunverksamhetens energianvändning är att vara långsiktigt ekologiskt hållbar och specifika mål finns uppsatta för åren 2014 och Åtgärder är planerade att genomföras inom inköp av energieffektiva varor samt energieffektivisering av egna fastigheter. 4

93 1. Bakgrund 1.1 Energi- och klimatmål Kommuner och landsting står inför en omfattande uppgift de kommande åren som viktiga aktörer för att kunna uppnå de nationella energi- och klimatmålen. Ett av de uttalade målen i det miljöpolitiska arbetet är att den offentliga sektorn ska föregå med gott exempel. Energieffektivisering i byggnader och transporter, samhällsplanering samt att ställa krav vid upphandlingar och inköp är centrala områden att arbeta med för att nå uppsatta mål. De svenska miljömål som antagits av Riksdagen för energieffektivisering i bebyggelse säger att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler bör minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050, i förhållande till 1995 års användning. Enligt EG-direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster ska medlemsstaterna anta ett mål för att uppnå energibesparingar som motsvarar minst 9 % av energianvändningen till år 2016, något som Sveriges har gjort. Vidare finns antagna nationella mål kring förnybar energi som säger att 50 % av energin år 2020 i Sverige ska vara förnybar. För transportsektorn gäller det antagna målet 10 %. Det nya direktivet om byggnaders energiprestanda säger att alla nya offentliga byggnader ska vara lågenergibyggnader från och med år Detta innebär en stor omställning på kort tid av fastighets- och byggbranschen där offentlig sektor ska vara ledande. Byggandet ska gå från enstaka försök till att i full omfattning producera lågenergibyggnader. Offentlig sektor är en stor konsument där inköp som görs av svenska staten, kommuner och landsting motsvarar cirka miljarder kronor per år. Att utnyttja köpkraften i offentlig sektor och välja miljöanpassade och energieffektiva varor och tjänster ger sektorn en viktig roll för att bidra till miljödriven teknikutveckling och hållbar produktion. Offentliga upphandlingar skapar utrymme för att ställa krav i såväl ramavtal, vid avrop som i separata upphandlingar. Den svenska transportsektorn står för cirka en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser och utsläpp från transportsektorn har ökat stadigt de senaste årtiondena. Många styrmedel som påverkar den övergripande utvecklingen av transportsektorn beslutas på nationell nivå men därutöver kan kommuner och landsting själva arbeta aktivt med många områden. Till exempel finns möjligheten till ekonomiska och miljömässiga besparingar genom att rå över egen, leasad eller hyrd 5

94 fordonsflotta. Kommuner kan också arbeta med den egna personalens tjänsteresor och arbetspendling genom resepolicys, styrande dokument andra insatser. 1.2 Statligt stöd från Energimyndigheten From 1 januari 2010 finns en förordning om energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting. Stödet som avser strategiskt arbete lämnas under åren , som en del av regeringens femåriga nationella program för energieffektivisering. Den 11 augusti 2010 beviljades Vallentuna kommun stöd med totalt kr, för en femårsperiod. Stödet får användas till strategiskt arbete vilket kan innebära en tjänst, konsultkostnader, information eller utbildning. Pengarna får inte användas till investeringar eller inköp. Stödet kräver vissa åtaganden från kommunen. En strategi för energieffektivisering inom kommunverksamheten ska tas fram under första året (2010). Beslut om att anta strategin bör ske på politisk nivå enligt Energimyndighetens föreskrifter STEMFS 2010:1. Strategin ska omfatta en nulägesanalys som grundar sig på det år som föregår ansökan, mål för kommunens fastigheter och transporter till åren 2014 och 2020 samt en handlingsplan. Strategin kan omfatta fler områden än egna fastigheter och transporter, t.ex. samhällsplanering eller produktion av småskalig förnybar energi. Nivå på mål utgår från den egna organisationens förutsättningar. Handlingsplanen för energisparåtgärder ska omfatta minst två av följande sex kategorier: 1. Nyttja finansieringsinstrument för energibesparing. 2. Inköp av energieffektiv utrustning på grundval av produktspecifikationer. 3. Inköp av utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge. 4. Byta ut eller modifiera befintlig utrustning med utrustning som avses i punkt 2 och Utnyttja energibesiktningar och genomför rekommendationer i dessa. 6. Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger mer energieffektiva. Uppföljning och rapportering till Energimyndigheten ska ske årligen via ett elektroniskt system. Rapportering första året ska innefatta: Kommunens fastställda strategi för energieffektivisering Hur stödet har använts under det första året De åtgärder enligt förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter som kommunen avser att genomföra fram tom

95 1.3 Framtagande av strategi Arbetet med att ta fram en strategi för energieffektivisering i kommunverksamheten inleddes i augusti 2010 i samband med att ansökan om stöd från energimyndigheten beviljades. En styrgrupp och en arbetsgrupp upprättades och en samordnare utsågs. Styrgruppen bestod av tillförordnad chef för samhällsbyggnadsförvaltningen samt fastighetschef. Arbetsgruppen bestod av servicegruppen för kommunens fastigheter. Samordnare var installationsingenjör på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Underlag för att beskriva och bedöma kommunverksamhetens nuläge gällande energianvändning har inhämtats från fastighetsregister, energistatistikprogram, intervjuer med berörda aktörer, årsredovisningar samt interna statistikrapporter. Varje förvaltning eller del av Vallentuna kommun som bedöms beröras av möjligheten att energieffektivisera sin verksamhet gavs möjlighet att presentera egna förslag och synpunkter för framtida energibesparingar. Efter bearbetning och analys av energisparmöjligheter i flera arbetsmöten har ett remissvar lagts fram till berörda instanser som styrgrupp och politiker. Ett antal iterationer har lett fram till att detta dokument som antogs av Samhällsbyggnadsnämnden

96 2. Nulägesanalys 2.1 Kommunverksamheten som energibrukare För att en nulägesanalys ska vara en naturlig del av en strategi bör den ställas i relation till det man till slut vill uppnå, i detta fall sparsamm användning av energi på ett hållbart sätt. Delmål kan sedan läggas upp som steg på vägen. I förhållande till ett sådant långsiktigt mål (se beskrivning av hållbarhetsprinciperna längre ner) sker idag ett överutnyttjande av energiresurser i kombination med en påtagligt låg verkningsgrad i jämförelse med vad en mer effektiv framtid har att erbjuda. Även beroendet av icke-förnybara energikällor är stort, vilket inte är någon långsiktigt lyckosam lösning. Kommunverksamheten i Vallentuna använder energiresurser framförallt inom områdena drift av byggnader, verksamhet i byggnader, gatubelysning och transporter. Kommunen äger och förvaltar skolbyggnader, förskolor, vårdhem och fritidsanläggningar så som bad och idrottsplats, samt i mindre omfattning även bostäder. För uppvärmning av byggnaderna används i blandad omfattning fjärrvärme, värmepumpar, eldningsolja och direktverkande eller vattenburen el. Fjärrvärmen alstras i EON s anläggning i Okvista industriområde och med hjälp av sjövärmepumpar. Fjärrvärmen produceras i huvudsak med biobränsle och är förnyelsebar till 97 %. Ingen egenproducerad förnybar energi så som el från solceller eller vindkraft eller solvärme finns i kommunregi. I stor omfattning äger kommunen gatubelysning som utgörs av både miljövänliga lågenergilampor och äldre kvicksilverarmaturer. Sannolikt kommer ett omfattande omställningsarbete genomföras för kvicksilverarmaturerna i takt med att de förbjuds framöver. Kommunen har ett antal personbilar, lätta lastbilar och minibussar i egen regi. Dessa används främst inom hemtjänst av socialförvaltningen och av driftpersonal inom TunaFastigheter. Kommunstyrelsen, Fritidsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen rår också över fordon. I viss utsträckning används även personalens privata bilar i tjänsten. Kommunen har ingen egen upphandlad lokaltrafik. Vid referensåret för denna nulägesanalys som är 2009 var 5 % av kommunens fordon klassade som miljöfordon enligt förordningen 2009:1. Miljöklassningen ställer krav på en energisnålhet som idag anses betydande, men som i ett hållbart utvecklingsperspektiv inte kommer att räcka för morgondagens än mer energisnåla bilar. Någon resepolicy finns inte för kommunverksamheten. Gula linjen är en lokal skolbuss som Vallentuna kommun har upphandlat från Hagatrafik AB. Busslinjens sträckning är från Älgeby fritidsområde i nordöstra 8

97 Vallentuna till Bällstabergsskolan i södra Vallentuna, med ett tiotal hållplatser däremellan. En tur ges på morgonen och två tillbaka på eftermiddagen. Enkel resa är den totala sträckningen cirka 35 km och 2012 var antalet resande barn per dag runt 76 stycken. 2.2 Hur kommunen arbetar med energifrågor Sen tidigare finns det två viktiga dokument som syftar till att bidra till integration av energifrågor i översikts- och detaljplanering. Dessa dokument är Energiplan för Vallentuna (1999) och Översiktsplan (2010). Energiplanen har ett äldre datum och är därför i behov av en översyn och revidering inom en snar framtid. Kommunen har inga generella riktlinjer eller någon policy som styr hur upphandlingar ska ske med avseende på energieffektivitet. Dock är det inte ovanligt att vissa miljökrav ställs vid upphandling. Den genomförda upphandlingen för fordon under 2010 har resulterat i att samtliga nya upphandlade fordon lever upp till kraven i förordningen 2009:1. Inom fastighetssidan där verksamhetens största fotavtryck finns energimässigt pågår kunskapsbyggande såväl externt som internt. Tillsammans med grannkommuner i norrort bedrivs ett nätverksbyggande för att främja energieffektivisering bl.a. inom NOFF (Norrortskommuners förvaltar förening). Internt utbildas drifttekniker och tjänstemän löpande inom ny och energieffektiv fastighetsteknik, bl.a. styrventilationsteknik. Kontinuerligt genomförs energisparprojekt i kommunens byggnadsbestånd som har en årlig energisparbudget. Dessa åtgärder planeras och samordnas med andra projekt av underhållskaraktär. Vallentuna kommun är även verksam inom SKL med informationsutbyte och seminarier. 2.3 Energifakta år Byggnader Tabell 1: Area och energistatistik för byggander fördelat på lokaler och bostäder samt olika energislag. Area och energistat. Byggnader * Lokaler Bostäder Yta (BRA) m m2 Köpt energi total MWh 406 MWh Köpt energi el MWh 100 MWh 9

98 Köpt energi fjärrvärme MWh 113 MWh Köpt energi olja 1866 MWh, 187m3 193 MWh, 19 m3 Köpt energi fjärrkyla 0 MWh 0 MWh * Kommunen bedriver daghemsverksamhet i 1490 kvm som är inhyrda i framförallt bostadsbyggnader. Verksamhetsel för dessa kvadratmeter finns medräknade i ovanstående energisammanställning. Däremot är värmeförbrukningen för dessa kvadratmeter inte medtagen då det är energi som köps in av en extern hyresvärd. Samma sak gäller för kvm som kommunen hyr för förvaltningsverksamhet. Tabell 2: Fördelning av lokalyta på olika kategorier Fördelning yta lokaler m2 (BRA) Förskolor Skolor Vårdhem Förvaltningsbyggnader Fritidsanläggningar Övriga lokaler Tabell 3: Kostnad för köpt energi till byggnader Tabell 4: Total kostnad för köpt energi Energikostnad Enhet kkr byggnader Fjärrvärme Tabell 4: Fördelning Olja Energikostnad totalt Enhet kkr Tabell Byggnader 6: Fördelning Transport 546 Värme total Tabell El total 5: Fördelning av yta på olika typer av lokal Tabell Energikostnad 5: Bränslemix för EONs fjärrvärme i Vallentuna Övrigt Tabell 7: Fördelning av yta Totalt på olika typer av lokal Energikostnad Bränslemix fjärrvärme % av totala produktionen Andel förnyelsebart Flis 64 % Bioolja 11 % Eldningsolja 1 1 % Värmepumpar 24 % 10

99 Summa 100 % 97 % Miljömärkt el 0 % Tabell 6: Sammanställning av energianvändning för byggnader Byggnader inköpt energi totalt / total yta Atemp inköpt energi bostäder / yta bostäder Atemp inköpt energi lokaler / yta lokaler Atemp inköpt el totalt / total yta Atemp inköpt el bostäder / yta bostäder Atemp inköpt el lokaler / yta lokaler Atemp inköpt energi totalt / antal invånare ( pers) inköpt energi totalt / antal årsanställda egenproducerad solel + vindel / inköpt el totalt egenproducerad solvärme / inköpt värme totalt Enhet 183 kwh/m2,år 184 kwh/m2,år 183 kwh/m2,år 93 kwh/m2,år 45 kwh/m2,år 94 kwh/m2,år 841 kwh/pers,år kwh/pers,år 0 Promille 0 Promille inköpt fossil värme / inköpt värme total 18 % Transporter Tabell 7: Förteckning över kommunens tjänstefordon Förvaltning Kommunstyrelsen Socialförvaltningen BUF Fritidsförvaltningen SBF Antal bilar 2 st. minibussar 22 st. Varav 2 miljödiesel och 3 bensin minibussar. Övriga går på bensin. Gymnasiet har 2 st. fordon, 1 bensindriven personbil och 1 minibuss. 2 st dieselbilar, 1 bensinbil, 3 traktorer, 2 ismaskiner och en fyrhjuling. 11 st. fordon. Varav 10 st. bensin och 2 diesel. Miljöbilar 2 st. fordon enligt miljökrav i förordningen 2009:1: Totalt antal fordon 40 st. personbilar och lätta lastbilar (tjänste-, leasing- och kommunägda bilar.) Tabell 8: Antalet körda kilometer samt förbrukning av drivmedel. Körda kilometer förbrukning drivmedel Antal fordonskilometer i kommunens fordon km 11

100 Antal fordonskilometer i tjänsten i privata bilar Årsförbrukning diesel Årsförbrukning bensin Årsförbrukning fordonsgas km liter energiinnehåll 79 MWh liter energiinnehåll 323 MWh Ingen fordonsgas används Tabell 9: Sammanställning av energianvändning inom transportsektorn. Personbilar fordonskilometer med personbil / antal årsanställda total energianvändning / kilometer personbil (ej privatbilar) Enhet 396 km/pers 0,7 kwh/km antal miljöklassade personbilar / totalt antal personbilar 5 % inköpt fossil energi / inköpt energi totalt 100 % Övriga uppgifter Vallentuna kommun äger och driftar ca utebelysningsarmaturer för gator, vägar och parker. Upp emot av dessa är av äldre modell med kvicksilverlampor som är relativt energikrävande medan resterande är av lågenergikaraktär, de flesta metallhalogen. Då kvicksilverlampor kommer förbjudas från 2015 pågår planeringsarbete för att byta ut de befintliga kvicksilverarmaturerna till miljövänligare alternativ. Tabell 9: Energianvändning samt energikostnader för kommunens gatubelysning. Gatubelysning TuFa park TuFa Gatu TuFa Väg 2009 förbr. MWh 3,7 2381,8 211,3 Totalt MWh 2596,9 Totalt kkr SWOT-analys En nulägesanalys kan med fördel begrundas ur ett SWOT-perspektiv. SWOT är en förkortning av engelskans ord för styrka, svaghet, möjlighet och hot. Ett sådant betraktelsesätt ger en god indikator över hur riktningen för det framtida arbetet bör se ut. 12

101 I vår SWOT-analys har vi beaktat vikten av systemgränser och räknat på energianvändning ur ett primärenergi- och koldioxidperspektiv. Publikationen - Koldioxidvärdering av energianvändning - från Statens Energimyndighet har bland annat används som underlag. Vi har även tagit hänsyn till att energimarknader i dagsläget i stor utsträckning är integrerade och därför kan all form av minskad energianvändning anses utgöra en minskad miljöpåverkan inom överskådlig tid. Samma sak gäller för ökad produktion av förnyelsebar energi. Användandet av livscykelanalyser för kostnader (LCC) och energianvändning bedöms också vara en mycket användbar metod för bedömningar vid nyinvestering. Styrkor Vallentuna kommun arbetar i dagsläget aktivt med energifrågor i sina fastigheter, vilket är det område där störst mängd energi används. Mätningar och statistikuppföljning av energianvändningen görs varje månad. En årlig budgetpost för energisparåtgärder finns för fastighetsbeståndet. En intern driftorganisation finns med goda kunskaper inom energiområdet. Upphandlingen för tjänstfordon 2010 har resulterat i 100 % miljöklassade fordon. Gatubelysningen som kommunen rår över består till stor del av lågenergialternativ. Svagheter Det finns ingen produktion i egen regi av förnyelsebar energi i form av solceller, solvärme, vindkraft eller kraftvärme. Kommunen saknar resepolicy och en uppdaterad energiplan. Registrering och uppföljning av körda kilometer med tjänstefordon sker inte centralt vilket försvårar en god överblick. Inga eldrivna fordon finns i fordonsflotta trots att kommunens tätbebyggda delar finns relativt koncentrerade. Etablerade inköpsrutiner som främjar energieffektivitet vid upphandlingar saknas. Möjligheter Möjligheterna att skapa en energimässigt hållbar kommunverksamhet är mycket god då en bred politisk förankring finns inom kommunen kring hållbara transportsystem, energieffektivt byggande samt ökad användning av förnyelsebar energi, vindkraft och solenergi**. För byggnader finns goda möjligheter till energieffektivisering inom områdena: konvertering från uppvärmning med olja och direktverkande el till värmepumpar, förbättrad belysningsstyrning och effektivare armaturer, optimerade drifttider på ventilation, installera värmeåtervinning på ventilation där så saknas, 13

102 bättre isolerförmåga på dörrar och fönster mm. Inom transporter kan införande av en resepolicy och bättre kunskap om hur personal reser i tjänsten samt till och från arbete ge god möjlighet att minska kommunens miljöpåverkan. Förbättrade upphandlingsrutiner med tydliga energikrav och LCC-bedömningar är en av kommunens stora potentialer. Även utbildning och upplysning inom energiområdet kan med fördel prioriteras både inom kommunverksamheten men kanske framförallt inom kommunens alla skolor. Av nästa generations medarbetare går många redan i kommunens skolor. Med rådighet över många av ett samhälles grundfunktioner kan en kommun som Vallentuna också vara en förebild i kampen mot klimatförändringar och råvarubrist såväl inom Sverige som internationellt. Hot Klimathotet är enligt många vetenskapsmän ett reellt och påtagligt hot som alla människor berörs av. En överhettad planet kan leda till ödesdigra konsekvenser för djur, natur, socialt liv och även för kommunal verksamhet. Ytterligare ett påtagligt hot är den internationella kampen om råvaror så som olja, gas och kol. Olika teorier som peak oil och peak coal prognostiserar kraftigt stigande energipriser inom en snar framtid, något som sannolikt skulle få stor ekonomisk påverkan på kommunen både som verksamhet och region. Att minska sitt beroende av köpt energi, i synnerhet icke-hållbar sådan, är ett gott motmedel mot höga energipriser. **Översiktplan Effektiviseringsmål för 2014 och 2020 Den övergripande visionen för kommunverksamhetens energianvändning är att vara långsiktigt hållbar såväl ekologiskt***, ekonomiskt som socialt. Målsättningen inom kommunverksamheten är därför att arbeta för att 14 minska användningen av fossila bränslen till noll minska elanvändningen genom effektivisering och sparsamhet effektivisera produktion och användning av energi verka för att energisystemen ska vara flexibla öka medarbetarnas engagemang, motivation och medvetenhet om energifrågor skapa en bättre samverkan mellan alla aktörer inom kommunverksamheten verka för att förnyelsebara energikällor används till målet är 100% uppnått ge bra underlag till fysisk planering, så som nybyggnation och renovering av byggnader ge bra underlag vid inköp av utrustning och tjänster,

103 minska beroendet av köpt energi. ***En vetenskaplig definition av vad som menas med långsiktigt ekologiskt hållbar verksamhet säger att en sådan inte bidrar till att naturen utsätts för systematisk koncentrationsökning av ämnen från jordskorpan (t.ex. fossilt kol eller radioaktiva isotoper), koncentrationsökning av kemikalier producerade i samhället (t.ex. NOx) eller undanträngning med fysiska metoder (t.ex. från skogsskövling eller hårdgöring genom allt större ytor för infrastruktur). [Ny et al., Sustainability Constraints as System Boundaries: An Approach to Make Life Cycle Management Strategic Volume 10, Number 1 2, Journal of Industrial Ecology.] 3.1 Prioriteringar Prioriteringar görs uifrån ett ekonomiskt perspektiv för att optimera lönsamhet på kort, medelllång och lång sikt. Dvs. först tas rikligt med tänkbara investeringsobjekt fram. Sedan rangordnas investeringar pragmatiskt genom att välja de som både går att utveckla vidare genom kommande investeringar till full hållbarhet, och ger god avkastning. Prioriteringar har även gjorts med beaktande att energifrågan bör ses ur ett systemperspektiv, där hänsyn tas till primärenergianvändning och CO2-utsläpp för att kunna nå bästa resultat. Prioriterade områden med särskild potential för kommunen att minska sin miljöpåverkan inom energiområdet anses vara att helt upphöra att använda fossil olja till uppvärmning av byggnader, fasa ut el som direktuppvärmning av byggnader och ersätt dessa system med vätskeburna radiatorsystem försörjda från värmepump eller fjärrvärme, effektivisera ventilationsanläggningar och pumpar i byggnader för att spara el och värme, byta till effektiv belysning med god styrning i byggnader och utomhus, utbilda driftpersonal i energieffektiv fastighetsdrift, utbilda personal som använder bil i tjänsten i ecodriving, välja miljöklassade fordon då kommunen leasar eller köper in bilar, ta fram riktlinjer för upphandling av energieffektivutrustning samt ta fram riktlinjer för nybyggnation och större renoveringar av kommunens byggnader med energikrav som är striktare än Boverkets. Dessa prioriterade åtgärdsområden inkluderar de nedanstående tre krav av de som Energimyndigheten har för att bevilja Statligt stöd för energieffektivisering. 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa 15

104 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva Energimyndigeheten har bl.a. krav på att mål ska finnas för 2014 och Efter revidering av denna strategi (2013) samt uppförande av en energiplan för Vallentuna kommun så kompletteras formuleringen av målsättningen för 2014 enligt följande; Då år 2014 följer tätt inpå beslutsdatum för energiplanen tillämpas ett mindre strängt uppfyllnadskrav vad gäller den exakta tiden. Alltjämt gäller dock målen och är eftersträvansvärda Mätbara mål för kommunens byggnader År 2014 ska energianvändningen i våra byggnader minskat med 3 % (730 MWh) jämfört med referensåret 2009, energianvändningen i våra byggnader minskat med 9 % räknat i kwh/kvm jämfört med referensåret 2009, Ingen fossil olja ska användas för uppvärmning samtliga anställda drifttekniker ska ha genomgått utbildning i driftoptimering köpt energi till byggnader ska vara förnybar Kvarnbadet ska värmas med solfångare minst en solcellsanläggning ska vara i drift på någon av kommunens anläggningar. gröna hyresavtal tillämpas som ger hyresgästen ekonomiska incitament att spara energi. en policy ha upprättats för nybyggnation av kommunägda byggnader med mer ambitiösa krav på energieffektivitet än Boverkets byggregler. År 2020 ska energianvändningen i våra byggnader endast ha ökat med 10 % (2500 MWh) jämfört med referensåret 2009, (ökad faktisk energianvändning härrör till växande byggnadsbestånd) energianvändningen i våra byggnader ha minskat med 16 % räknat i kwh/kvm, Observera att fastighetsbeståndet kommer öka med ca kvm till år Mätbara mål för kommunens transporter År 2014 ska 16

105 energianvändningen genom våra transporter ska ha minskat med 10 % (40 MWh) jämfört med referensåret 2009, antal resekilometrar i egen bil i tjänst ska ha minskat med 20 % jämfört med % av energianvändningen till transporter vara förnybar 100 % av kommunens fordon vara miljöklassade en resepolicy finnas för kommunverksamheten en resvaneundersökning ha genomförts År 2020 ska energianvändningen genom våra transporter ha minskat med 30 % (120 MWh) jämfört med referensåret 2009, 100 % av energianvändningen till transporter vara förnybar Mätbara mål för övriga kommunala områden År 2014 ska kvicksilverarmaturer i kommunens regi längs vägar bytas till energieffektivaled-lampor med effektiv styrning, samtliga kvicksilverarmaturer har byts ut innan slutet av alla inköp ha bäring på hållbar utveckling. programvara för att minska datorers energianvändning vara installerad som standard. alla kommunanställda ha relevant kännedom om frågor som rör energi och miljö. År 2020 ska inga kommunägda kvicksilverarmaturer ska finnas i gatu och vägbelysningen. samtliga övriga vägarmaturer vara bytta till energieffektiva alternativ (LED eller motsvarande). för ny belysningsplanering göras val med hänsyn till energieffektivitet. 4. Handlingsplan 4.1 Allmän orientering Handlingsplanen syftar till att steg för steg gå från nuläget till de uppsatta målen med i form av konkreta åtgärder. Åtgärderna kan vara av sådan natur att de direkt leder till energieffektivisering, exempelvis installation av värmeåtervinning av ventilation, eller att de indirekt ger en energieffektiviserande effekt, t.ex. i form av utredningar eller utbildning. I tabellen nedan redovisas vilka typer av åtgärder som kommunverksamheten har arbetat med per år och område. Kostnaden är finanisierad 17

106 av det Statliga Stödet för Energieffektivsering där så tillåts, av Fastighetsavdelningens budget för energisparprojekt eller på annat sätt. 4.2 Åtgärder/handlingpunkter År Beskrivning åtgärd Område/byggnad 2011 Vidta åtgärder för att göra Byggnader byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva Utnyttja energibesiktningar och Byggnader genomföra rekommendationerna i dessa 2012 Vidta åtgärder för att göra Byggnader byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva Utnyttja energibesiktningar och Byggnader genomföra rekommendationerna i dessa 2013 Vidta åtgärder för att göra Byggnader byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa Byggnader 5. Uppföljning 5.1 Årlig rapportering Varje år ska en uppföljning ske av denna strategi för energieffektivisering. Uppföljningen ska ske i samband med miljöbokslut eller budgetarbete. Resultatet ska kommuniceras till politiker. Ansvarig för uppföljningen är projektansvarige, i skrivande stund Installationsingenjör. Rapportering ska även ske årligen till Energimyndigheten med efterfrågade uppgifter i enlighet med Energimyndighetens framtagna krav, så som energistatistik och ekonomisk redovisning av hur stödet har använts. 18

107 Bilaga 2 - Åtgärder Energieffektiviseringsåtgärder är positiva ur många aspekter och åtgärderna nedan syftar till att se till att målen för Vallentuna kommun möts. Samtliga nedanstående åtgärdspunkter förväntas bidra till att uppnå målet med att minska energianvändningens klimatpåverkande utsläpp med 40 % till år Åtgärderna nedan beskrivs när de ska vara genomförda. Exakt finansiär för varje projekt kommer att fastslås i samband med årliga budgetförhandlingar. Helgrön bakgrund indikerar kommunverksamheten Ljusgrön bakgrund indikerar kommunen som geografiskt område. Område Mål Beskrivning Färdigställande tid Energitillförsel Förnybar energi i kommun-verksamheten Genomföra en förstudie som klargör hur kommunverksamheten köper in miljömärkt el på det mest kostnadseffektiva sättet, t.ex. att köpa in sig i en vindkraftspark. Därefter genomföra en sådan upphandling Installera solfångare för uppvärmning av bassängvattnet på Kvarnbadet Driftsätta en solcellsanläggning i kommunregi. Ersätta all uppvärmning med olja, i kommunens fastigheter, av system med bergvärmepump eller annat alternativ Byggnader Energianvändningen i kommun- Effektiviseringsåtgärder genomförs bl.a. i form av konvertering från direktel till 2014

108 verksamhetens byggnader är 9 % lägre per areaenhet värmepumpar samt optimering av belysning och styrning. Hyresavtal upprättas som ger hyresgästen ekonomiska incitament att spara energi En policy upprättas för nybyggnation av kommunägda byggnader med mer ambitiösa krav på energieffektivitet än Boverkets byggregler Energirådgivning ges till privatpersoner, föreningar och företag. I samråd med energirådgivningen upprättas handlingsprogram med bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i kommunen Transporter Kommunverksamheten s transporter använder 10 % mindre energi (ref 2009) och minst 50 % förnybar energi. En resepolicy för kommunverksamheten tas fram. Bl.a. kan samåkning främjas med ekonomiska styrmedel. Ytterligare upphandlingar med miljökrav görs av kommunverksamhetens fordon En trafikstrategi upprättas som värnar om hållbara transporter, så som cykelvägar, kollektivtrafik, laddstolpar för elfordon, tankningsmöjligheter för biogas och samåkning Offentlig belysning Samtliga kommunägda vägarmaturer är moderna och energieffektiva. Kvicksilverarmaturer i kommunens regi längs vägar byts till energieffektiva LED-lampor med effektiv styrning. Samliga armaturer avser att var bytta innan slutet av år Kommunen strävar efter att alla offentliga armaturer i kommunen är moderna och Kommunens belysningsprogram kommer verka för att även andra ägare av armaturer (t.ex. Trafikverket) ska göra energieffektiva val. 2014

109 energieffektiva Konsumtion, avfall och kunskap Alla inköp inom kommunverksamheten har bäring på hållbar En inköpspolicy som speglar kommunens ambitioner på miljö- och energiområdet tas fram och används som standard för kommunens inköp och upphandlingar utveckling. Kommunanställda har relevant kännedom om frågor som rör energi och miljö. Kommunanställda utbildas på ett effektivt och målinriktat sätt inom energi och miljöfrågor. Bedömning kring utbildningsbehov ska göras på individnivå. Kommunanställda uppmanas att aktivt söka relevant kunskap. Eventuellt kan utbildning ske inom ramen för KOVA (Kommunverksamhetens kompetensutvecklingsprogram) Kommuninvånarna och kommunens företag har god kunskap om vikten och betydelsen av hållbar konsumtion. Kommunverksamheten kommunicerar vikten av hållbar utveckling till invånare, företag och skolelever. Detta görs med hänsyn till lämplighetsgrad och genomslag t.ex. i form av informationskampanjer i samband med andra händelser, genom energirådgivning och samarbeten med skolor. Kraftfulla sätt som kommunverksamheten kan kommunicera med är att föregå med gott exempel, visa på framkomliga vägar och visa upp framgångsrika alternativ Följa avfallsplanen Avfallsplanen till 2020 för SÖRAB:s verksamhetsområde följs. 2014

110 repo001.docx RAPPORT UPPDRAGSNUMMER Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande energiplan för Vallentuna kommun SLUTVERSION STOCKHOLM (30) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En er gui d e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm E l i n Er ss on Tf. gruppchef Sustainergy, Energuide Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) JE \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\drift-installation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

111 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning är framtagen som en del av Energiplanen för Vallentuna kommun och visar vilka resultat som kan uppnås beroende vilket åtgärdsförslag som tillämpas. I MKB:n görs även bedömningar med avseende på de nationella miljömålen och som kan hänvisas till varje åtgärdsförslag. I bedömningen visas de konsekvenser och effekter som medförs (både positiva och negativa). Generellt leder åtgärderna till förbättrad resurssanvändning och minskad energianvändning vilken i sin tur har mycket positiva effekter på miljömålen. Åtgärderna som har bedömts har paketerats under olika kategorier. För varje åtgärdspaket har en miljöbedömning av respektive åtgärd gjorts. Miljöbedömningen har dels handlat om graden av energieffektivisering samtidigt som påverkan på de olika miljömålen har gjorts. Kategorierna, de tillhörande åtgärderna samt bedömd miljöpåverkan kan ses nedan. 1. Energitillförsel: a. Upphandling för miljömärkt el b. Solfångare på Kvarnbadet c. Solcellsanläggning i kommunregi d. Ersätta olja med värmepump Tabell för föreslagna åtgärder under åtgärdspaketet Energitillförsel. Begränsad Åtgärdsförslag klimat- Frisk luft Ingen över- Endast naturlig Resurs- använd- Biologsik mångfald Buller Övrigt påverkan gödning försurning ning Upphandling miljömärkt el Solfångare på Kvarnbadet Solcellsanläg gning i kommunregi Ersätta olja med värmepump 2 (30) RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE ENERGIPLAN FÖR VALLENTUNA KOMMUN \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\driftinstallation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

112 2. Byggnader: a. Effektiviseringsåtgärder i befintliga fastigheter b. Incitamentsprogram för hyresgäster c. Policy för nybyggnationer Tabell för åtgärdsförslag rörande byggnader. Åtgärdsförslagen för byggnader bedöms påverka miljömålen likvärdigt och presenteras därför med endast en pil som representerar alla åtgärdsförslagen tillsammans. Begränsad Åtgärdsförslag klimat- Frisk luft Ingen över- Endast naturlig Resurs- använd- Biologisk mångfald Buller Övrigt påverkan gödning försurning ning Samlade åtgärdsförslag (Se 4.2.2) 3. Transporter: a. Upphandling av fordon b. Resepolicy c. Trafikplan Tabell för åtgärdsförslag rörande transporter. Åtgärdsförslagen för transporter bedöms påverka miljömålen likvärdigt och presenteras därför med endast en pil som representerar alla åtgärdsförslagen tillsammans. Begränsad Åtgärdsförslag klimat- Frisk luft Ingen över- Endast naturlig Resursanvändning Biologisk mångfald Buller Övrigt påverkan gödning försurning Samlade åtgärdsförslag (se 4.3.2) 3 (30) RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE ENERGIPLAN FÖR VALLENTUNA KOMMUN JE \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\drift-installation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

113 4. Offentlig belysning: a. Byte av armaturer b. Energieffektiva val Tabell för Offentlig belysning. Åtgärdsförslagen för offentlig belysning bedöms påverka miljömålen likvärdigt och presenteras därför med endast en pil som representerar alla åtgärdsförslagen tillsammans. Begränsad Åtgärdsförslag klimat- Frisk luft Ingen över- Endast naturlig Resursanvändning Biologisk mångfald Buller Övrigt påverkan gödning försurning Samlade åtgärdsförslag (se 4.4.2) 5. Konsumtion, avfall och kunskap: a. Inköpspolicy b. Utbildning för kommunens anställda c. Hållbar konsumtion d. Följa Sörabs avfallsplan Miljöbedömning görs inte för detta åtgärdsförslag eftersom åtgärderna inte går att kvantifiera. De handlar till största del om kunskap och ökad medvetenhet i allmänhet. Var, när och hur denna kunskap tillämpas varierar kraftigt beroende på individ vilket leder till vitt skilda miljöeffekter som är svåra att mäta och applicera på vilken kunskap som tillämpats. Däremot kommer dessa förslag med stor sannolikhet att påverka miljömålen positivt då dessa ur ett större perspektiv antagligen kommer påverka helheten positivt. 4 (30) RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE ENERGIPLAN FÖR VALLENTUNA KOMMUN \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\driftinstallation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

114 SAMMANFATTNING 2 1 Inledning Bakgrund och behov av miljöbedömning och MKB Samråd om avgränsning av MKB:n Metodik Samband med andra projekt Mål och riktlinjer Regionala miljömål Kommunala miljömål Visionen för Stockholm nordost Medverkande 10 2 Avgränsning av MKB:n Geografisk avgränsning Tidsavgränsning Avgränsning av studerad miljöpåverkan 11 3 Nollalternativ, nuläge och energiplan Åtgärdsförslag ENERGITILLFÖRSEL Övergripande mål Föreslaget åtgärdspaket BYGGNADER Övergripande mål Föreslaget åtgärdspaket TRANSPORTER Övergripande mål Föreslaget åtgärdspaket OFFENTLIG BELYSNING Övergripande mål Åtgärdspaket KONSUMTION, AVFALL OCH KUNSKAP Övergripande mål Åtgärdspaket 16 RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE ENERGIPLAN FÖR VALLENTUNA KOMMUN 5 (30) JE \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\drift-installation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

115 repo001.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 Miljökonsekvenser Olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön Vattenkraft Vindkraft Biomassa/Biobränslen Kärnkraft Torv Naturgas Kol Olja (Även bensin och diesel räknas in då dessa är produkter ur olja) Emissioner från förbränning Bedömning av åtgärdsförslag och påverkan på miljömålen Åtgärdsförslag Energitillförsel Åtgärdsförslag Byggnader Åtgärdsförslag Transporter Åtgärdsförslag Offentlig belysning Åtgärdsförslag Konsumtion, avfall och kunskap Sammanvägning av åtgärder 28 6 Uppföljning och fortsatt arbete Uppföljning Fortsatt arbete 29 7 Litteraturförteckning 30 Bilagor 6 (30) RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE ENERGIPLAN FÖR VALLENTUNA KOMMUN JE \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\drift-installation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

116 Fel! Hittar inte referenskälla. 1 Inledning 1.1 Bakgrund och behov av miljöbedömning och MKB Enligt miljöbalken (SFS 1998:808, 6 kap) ska en kommun som upprättar en plan som krävs i lag eller annan författning, t.ex. en kommunal energiplan, göra en miljöbedömning av planen. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen avser hela den obligatoriska processen, vilken i sin tur ska omfatta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som identifierar och bedömer betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra samt där rimliga alternativ ska identifieras och bedömas. De åtgärder som föreslås i energiplanen för Vallentuna kommun bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom många av åtgärderna i energiplanen anses ha en positiv effekt på miljön går det att tolka kraven i förordning (SFS 1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar som att Vallentuna kommun har valt att genomföra en bedömning som ett sätt att påvisa engagemang och långsiktigt tänk från kommunens sida. Resultatet av denna bedömning framgår av föreliggande MKB. De åtgärdsförslag som finns i energiplanen är av övergripande karaktär. Åtgärdernas omfattning och exakta inriktning kommer beslutas i ett senare skede, vilket medför att detaljerade bedömningar av miljökonsekvenserna inte varit möjliga. Miljökonsekvenserna har därför bedömts på översiktlig nivå. Syftet med MKB:n är att ge beslutsfattarna tillgång till beslutsunderlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och som leder fram till bättre beslut från miljösynpunkt (prop. 1990:91/90). 1.2 Samråd om avgränsning av MKB:n Första steget i miljöbedömningen är att avgränsa innehållet i den MKB som ska upprättas. Fokus ligger på de faktorer som kan leda till betydandemiljöpåverkan. MKB:n ska redovisa både positiv och negativ betydande miljöpåverkan. Innan kommunen bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för MKB:n ska kommunen samråda med de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen. Samrådet med Länsstyrelsen görs lämpligen vid ett möte, där MKB-ansvarig deltar och sammanfattar synpunkter. Det är också önskvärt att någon som har ansvar för framtagandet av själva energiplanen är med på mötet. Ett inledande samrådsmöte har hållits med Länsstyrelsen i Stockholms län, den 8 februari 2012 gällande MKB:ns innehåll. Ytterligare samråd kommer att genomföras när MKB:n är upprättad. RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE ENERGIPLAN FÖR VALLENTUNA KOMMUN 7 (30) JE \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\drift-installation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

117 repo001.docx Metodik Utgångspunkten för bedömningarna i MKB:n för Vallentuna energiplan är forskningsprojektet Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner som har genomförts vid Linköpings Universitet i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och har bedrivits parallellt med samverkansprojektet Energiplanering i Östergötland. Bedömningarna i forskningsprojektet utgår från de nationella miljömål som direkt påverkas vid förändringar i energiproduktion och energianvändning. Där så har varit möjligt (främst gällande miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning) beräknas påverkan kvantitativt utifrån förändringar i utsläpp av ämnen som påverkar miljömålen. Beräkningarna kan ske i den mån beräkningsunderlag kan erhållas för det specifika området. Utöver påverkan på miljömålen ovan, bedöms också åtgärdernas påverkan på fyra ytterligare indikatorer: Resursanvändning, Biologisk mångfald, Buller samt Övrigt, där ekonomiska och sociala aspekter ryms. 1.4 Samband med andra projekt Parallellt med energiplanens framtagande inom kommunen är arbetet med att ta fram en miljöpolicy, en miljöplan och en trafikplan i full gång. Trafikplanen är under framtagande i skrivande stund 1 och skickas ut på remiss och förhoppningsvis antas under det Innan trafikplanens framtagande har kommunen inte hanterat trafikfrågor på ett sammanhållet och strukturerat sätt. En sammanhållen diskussion för framtidens inriktning och utveckling har saknats vilket bidrog till uppdraget från Kommunledningskontoret att ta fram en trafikplan för Vallentuna kommun. En avfallsplan finns gemensamt med tio kommunerna i norra Stockholms Län. 2 Klimatoch energistrategin för Stockholms Län har under mars 2013 antagits av KSL (Kommunförbundet Stockholms Län) och väntar nu på att bli antagen även ute hos kommunerna. Ett försök att illustrera hur de olika planerna hänger ihop inom det geografiska kommunområdet såväl som hur dessa relaterar till varandra kan ses i figuren nedan. 8 (30) 1 Projektstart hösten 2011 och förväntat antagande sommaren Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna äger tillsammans avfallsbolaget SÖRAB. RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE ENERGIPLAN FÖR VALLENTUNA KOMMUN JE \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\drift-installation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

118 Fel! Hittar inte referenskälla. Figur 1. Energiplanens miljökonsekvensbeskrivnings relation till andra dokument inom kommunen. 1.5 Mål och riktlinjer Regionala miljömål Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram regionala miljömål utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Speciellt viktigt att belysa i detaljplanearbetet, då det handlar om byggande av bostäder och verksamheter, är miljömålet om en god bebyggd miljö. Länsstyrelsens mål har fokus på planeringsunderlag. Fysisk planering och samhällsbyggande ska genomföras utifrån medvetna strategier för olika miljöaspekter. Det innebär följande: Arbetsplatser och service ska blandas så att bilanvändningen kan minska och resurseffektiva transporter öka. Estetiska värden ska tas tillvara och utvecklas. Grön och vattenområden i tätbebyggda områden ska finnas kvar både för naturoch kulturmiljö och friluftsändamål. Energianvändningen ska göras effektivare. Det ska finnas ett barnperspektiv för planeringen. Kulturarvet ska bevaras och utvecklas. Trafikbullerstörningar ska minskas. RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE ENERGIPLAN FÖR VALLENTUNA KOMMUN 9 (30) JE \\s1107\imf\sbf\tunafastigheter\underhåll\drift-installation\energibesparing\energiplan\remissförslag\ \bilaga 3 mkb slutversion docx

ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-03-24 14

ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-03-24 14 DIARIENUMMER 2011.121 2014-03-24 E N ERGIPLAN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-03-24 14 Ordlista Biobränslen Bioenergi Biogas Biomassa CDM Deponigas Effekt Energibalans Energigrödor Energisystem Fjärrkyla

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer