Finns det fattigdom. Det viktigaste är inte om fattigdomen ökar i Sverige utan att det finns fattiga barn här, mitt ibland oss.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det fattigdom. Det viktigaste är inte om fattigdomen ökar i Sverige utan att det finns fattiga barn här, mitt ibland oss."

Transkript

1 barn

2 LEDARE INNEHÅLL Finns det fattigdom i Sverige? Det är en laddad fråga som får olika svar beroende på vem man frågar. fattigdom i fokus Det viktigaste är inte om fattigdomen ökar i Sverige utan att det finns fattiga barn här, mitt ibland oss. Rädda Barnens rapport visar att cirka svenska barn lever i familjer som saknar tillräckliga inkomster för att täcka sina nödvändiga utgifter. Barn till ensamstående och utländska föräldrar har det extra kärvt. Det är skrämmande resultat som pekar på etnisk och ekonomisk segregation. Samtidigt kan det kännas absurt att prata om fattigdom i ett välfärdsland som Sverige. Även i våra mest utsatta områden kan de flesta äta sig mätta för dagen. Men det finns faktiskt barn och familjer som tackar nej till att gå på kalas för att de inte har råd att köpa någon present. Barn som inte kan gå till simhallen för att entréavgiften är för hög, barn som aldrig har varit på semester. Då handlar fattigdomen om något annat. Om att inte kunna delta i samhället på samma villkor som andra. Om ett socialt utanförskap som måste tas på allvar. Varför är det så svårt att prata om? I det här numret av tidningen Barn kan du läsa vad psykologen Per Naroskin och prästen Annika Borg tänker kring varför frågan är så laddad. Vi frågar också finansminister Anders Borg vad han vill göra åt problemet. Och Leif GW Persson, kriminolog, TV-profil och bästsäljande författare, berättar hur han fortfarande kämpar med sin bakgrund och vad det innebär att göra en klassresa. Till sist får du följa med till ett av Europas allra fattigaste länder, Albanien. Där blir barnen ofta ensamma kvar när föräldrarna ger sig iväg över gränser för att jobba. Som du redan har märkt har tidningen en ny form. Jag och vår nya Art Director Pompe Hedengren har, tillsammans med våra skribenter och fotografer, gjort allt för att Barn ska bli ännu bättre. Nu är vi förstås nyfikna på vad du tycker. Mejla gärna till: Sophie Arnö Chefredaktör foto david magnusson Albanien är ett av Europas fattigaste länder. När de vuxna försvinner utomlands på jakt efter jobb lämnas barnen kvar. sid frågor till Anders Borg sid 20 Min käraste pryl sid 34 Leif GW Persson om sin klassresa sid 28 Annika Rydman är frilansjournalist och bosatt i Granö i Västerbottens inland. I det här numret har hon skrivit öppningsartikeln. - Vi kan aldrig säga att vi lever i Välfärdssverige, så länge som nästan en kvarts miljon barn i landet lever under fattigdomsstrecket. Måtte alla politiker ta barnfattigdomen på allvar! stina Wirsén är illustratör och författare. Hon har illustrerat inledningsartikeln om barnfattigdom. Jag har själv sett hur de som jobbar nära barn, i förskola, skola och på fritids möter hela den här problematiken. Att som nu skära i dessa verksamheter, är att ytterligare försvåra för de barn som har det svårt. Pumpa in stålar i barnomsorgen istället! Pompe hedengren är tidningsdesigner. Han har bland annat formgivit DN, tidningen Vi, Resumé och BLM. Från och med det här numret är han Art Director för Barn. Det känns skönt att få göra en så viktig tidning. Jag är själv trebarnspappa och det har gjort mig mer känslig även för andra barns situation. rädda barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse som stöds av medlemmar och givare. Rädda Barnens huvudpartners är Accenture, Axfood, God El/God Fond, If, Ikea, Postkodlotteriet, Santa Maria, SAS samt Swedbank Robur. ordförande: Inger Ashing generalsekreterare: Elisabeth Dahlin barn: Barn tidningen om barns rättigheter ges ut av Rädda Barnen med 4 nr/år. Medlemmar och månadsgivare får tidningen gratis. För icke beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material, samt att publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och utdrag med angivande av källa är tillåtet. För signerade bidrag svarar författarna. issn nr: art nr: redaktion: chefredaktör: Sophie Arnö, reporter: Nadja Debove, Kristina Granqvist, art director: Pompe Hedengren formgivare: Oscar Lindell ansvarig utgivare: Nedjma Chaouche tryck: Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper. TS-kontrollerad upplaga ex. prenumerationsärenden: Barbro Fredriksson, adress: Barn, Rädda Barnen, Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg e-post Hemsida: tidningenbarn annonser: Annonskraft Titti Jonsson, omslag: David Magnusson medverkande i detta nummer: Elin Berge, Oskar Ekman, Göran Engström, Åke Ericsson, Jörgen Hildebrandt, Annika Larsson, Sara Mac Key, David Magnusson, Sandra Qvist, Annika Rydman, Ylva Sundgren, Stina Wirsén samt Chi Yin plusgiro: Rädda Barnens plusoch bankgiro Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro Månadsgivare 100 kronor i månaden. För mer information ring

3 Författaren Susanna Alakoski talar på Rädda Barnens verksamhetskonferens. sverige På rymmen I en ny rapport från Rädda Barnen berättar nio unga om sina erfarenheter av att bryta upp från sin familj. Alla tycker att samhället borde ha stöttat dem bättre. Orimliga krav, misstro och ifrågasättande från socialtjänsten leder till att dessa ungdomar tappar hoppet om en ljusare framtid, säger Anna Frenning, handläggare på Rädda Barnen. Samhället måste finnas till hands med rätt kunskap, kompetens och insatser. Fattiga barn har färre vänner Barn i familjer med låg inkomst har svagare relationer till jämnåriga, visar en ny doktorsavhandling. De är även mer utsatta för trakasserier. För unga är ekonomiska resurser och konsumtion viktiga bitar i kamratrelationen, säger Elin Olsson, doktor i sociologi. I sin forskning visar hon också att barn från ekonomiskt utsatta hushåll påverkas mer än andra barn av kvaliteten på relationen till läraren.»» Den som är rädd lär sig mindre. Henrik Dahl, skriver i bloggen barnratts kampe.se om mobbning. foto Sara mac key Dags för verksamhetskonferens! Mellan den 16 och 18 september äger Rädda Barnens verksamhetskonferens rum i Stockholm. Det är ett tillfälle för oss att mötas, utbyta erfa renheter och diskutera viktiga framtidsfrågor tillsam mans, säger Inger Ashing, Rädda Barnens ordförande. En nyhet för i år är Speakers Corner där alla medlem mar kan ge uttryck för sina åsikter. Merparten av tiden är tänkt att gå till att diskutera hur vi kan åstadkomma mer för barn och säkerställa deras rättigheter, både lokalt och internationellt. Barnfattigdom är också ett tema som kommer att diskuteras på konferensen. Bland andra kommer författaren Susanna Alakoski, aktuell med sin senaste bok»håpas att du trifs bra i fängelse«att tala om barnfattigdom på fredagen. Sista dagen på verksamhetskonferensen kommer att handla om Rädda Barnens humanitära arbete. Det blir bland annat direktrapporter från sommarens arbete med hungerkatastrofen på Afrikas horn. Läs mer om konferensen på Nu får alla barn i Sverige rätt till vård! En ny utredning förslår nu att alla barn i Sverige, alltså även papperslösa barn, ska få fri sjukvård. Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till sjukvård och bästa möjliga hälsa. Trots det har papperslösa barn idag bara rätt till akut vård som de måste betala fullt pris för. Men nu ska det alltså bli ändring. Vi är jätteglada. Det här är en fråga som vi har drivit och arbetat för i flera år, säger Josefine Carlsson, handläggare för flykting- och migrationsfrågor på Rädda Barnen. Fri och villig? I år är det Europaåret för frivilligarbete med mottot»engagera dig gör skillnad«. Detta uppmärksammas genom den turnerande fotoutställningen»fri och villig?«. Utställningen består av 20 bilder som alla illustrerar frivillighet. Den finns tillgänglig fram till december. Hör av dig till Rädda Barnen region Syd på telefon om du är intresserad av utställningen. foto stockholms universitet och björn wanhatalo eldsjäl: sylvia Den 25 april i år fyllde Sylvia Lindström 100 år. Halva sitt liv har hon varit aktiv för Rädda Barnen, bland annat som ordförande för Danderyds lokalförening. När man är 100 år tappar man ibland minnet, säger hon. Men mycket lyser också klart. Både i Sylvias minne och i andras. År 1970 påbörjade hon ett arbete som blev mycket uppmärksammat. Det var då hon började samla in teckningar på temat»livets träd«. Jag var nyfiken på hur barn i vår tid uppfattade den urgamla symbolen, som ju återfinns i de flesta kulturer, förklarar hon. Resultatet blev en samling med mer än bilder från världens alla hörn. Bilder av hjärtan, fredsduvor och lekande barn. Men också intensiva, gripande bilder av träd som blöder och brinner, bilder av skräck, ångest och krig. För många av barnen blev Livets träd en symbol för deras egna liv, deras tankar och drömmar, hopp och fruktan, säger Sylvia. När jag såg de första teckningarna från krigsdrabbade barn blev jag starkt berörd. De vuxnas krig är inte barnens krig. Men barnen var med. Utställningar från den unika samlingen har bland annat visats på Kulturhuset i Stockholm, på FN i Genève, på Centre Pompidou i Paris och vid nedrustningskonferensen i New York Bilderna bär på ett budskap som är fullt av enkla och klara sanningar. Krav på rättvisa, vädjan om hjälp och om rätten att få leva, leka och vara barn. Vår viktigaste uppgift som vuxna är att lyssna på barnen. Jag ville vara deras budbärare, säger Sylvia. Idag finns samlingen Livets Träd bevarad på Svenskt Barnbildarkiv i Eskilstuna. TEXT SOPHIE ARNÖ FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT barn 4 nr barn 5 nr3.2011

4 FOTO Per-Anders Pettersson/Save the Children Många barn tvingas lämna sina byar för att söka hjälp... Rädda Barnen pa plats pa Afrikas horn Länderna på Afrikas horn upplever den värsta torkan någonsin. Det råder stor brist på mat och vatten. Om inget görs nu kommer den redan allvarliga situationen att utvecklas till en omfattande humanitär katastrof, säger Mari Mörth, chef för sektionen för humanitärt stöd på Rädda Barnen. För barnen är situationen särskilt allvarlig. Just nu uppskattar Rädda Barnen att vart fjärde barn i Kenya är undernärt. I vissa områden i södra och centrala Somalia är så många som vart tredje barn drabbat. Många familjer har lämnat sina byar för att söka hjälp i redan överfulla flyktingläger. Till det största, Dadaab i Kenya, anländer just nu 9000 människor i veckan. Med den snabba tillströmningen av flyktingar är det många barn som riskerar att utsättas för över grepp, säger Mari Mörth. Förutom att dela ut mat och vatten förstärker vi därför just nu vårt arbete för att skapa trygghet och skydd för barnen. I flyktinglägret har bland annat barnvänliga platser inrättats. Där kan barnen leka, spela fotboll och umgås med jämnåriga i trygga former.. Manga av världens barn växer upp barfota. Det innebär de att de är extra utsatta för en rad risker: Infektioner Barn utan skor får lättare sprickor och skärsår under fötterna. Dessa skador är inte bara smärtsamma, de kan också vara farliga när såren blir infekterade. Svåra sjukdomar Smitta som överförs via marken är en ledande orsak till sjukdom i utveck lingsländer. Parasiter som hakmask, tar sig till exempel in genom huden, ofta via fötterna, och kan ge allvarliga konsekvenser. Skor kan förebygga att det händer. Utebliven skola Skor är ofta är en obliga torisk del av skoluniformen. Om barnen inte har skor går de alltså inte till skolan. Om de inte får en utbildning, har de inte samma möjlighet att förverkliga sin potential. TEXT SOPHIE ARNÖ FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT världen Fler barn ska överleva Varje år dör två miljoner barn samma dag som de föds. Nio miljoner barn dör före sin femte födelsedag, ofta i sjukdomar som lätt går att bota. Genom kampanjen Every One vill Rädda Barnen få ned barnadödligheten med två tredjedelar före år Därför bygger nu organisationen ut sina hälso- och nutritionsprogram i fält. Fattiga i fokus i Storbritannien I världens femte rikaste land lever 1,6 miljoner barn i fattigdom. Deras familjer måste ofta välja mellan att värma upp huset eller äta en ordentlig middag. Den sittande regeringen har meddelat att den vill utrota barnfattigdomen till år 2020, i enlighet med den nationella handlingsplan som skrevs under Engelska Rädda Barnen följer nu upp och arbetar för att påverka regeringens insatser. Organisationen erbjuder även utbildning och direktstöd till de mest utsatta familjerna.»» Förra året berördes fler än 100 miljoner barn av Rädda Barnens arbete runt om i världen. Jasmine Whitbread, generalsekreterare för Internationella Rädda Barnen. Få barn i skolan i Sydsudan Efter decennier av krig delades Sudan upp i två självständiga stater i somras. Nu vädjar Rädda Barnen till Sydsudans regering att öronmärka en del av inkomsterna från landets oljefyndigheter till barns utbildning och hälsa. Anledningen är att Sydsudan är den plats i världen där lägst antal barn går i skolan. Många skolor är förstörda och det saknas lärare. Kriget har skapat generationer av människor som aldrig fått någon utbildning. Brasilien diskuterar förbud mot aga Idag är det bara 29 länder som totalförbjuder aga. Rädda Barnen arbetar för att det ska bli fler. Nu är Brasilien på god väg. I början av sommaren hölls ett stort seminarium i parlamentet kring ett förslag om totalförbud tillsam mans med svenska ambassaden, ministeriet for mänskliga rättigheter och Rädda Barnen. Redan dagen efter beslutades att lagförslaget skulle beredas. prylen: skor barn 6 nr barn 7 nr3.2011

5 . Det gar bra men inte för alla Idag är vart tionde barn drabbat av barnfattigdom. Därmed bryter Sverige mot Barnkonventionen. Nu kräver Rädda Barnen att regeringen tar fram en nationell handlingsplan och fattar konkreta beslut. TEXT ANNIKA RYDMAN ILLUSTRATION STINA WIRSÈN Det går bra för Sverige men inte för alla som bor i landet. Rädda Barnens årliga rapport om barnfattigdom visar återigen att det finns tiotusentals svenska familjer som lever under pressade ekonomiska och sociala förhållanden. - Det paradoxala är att samtidigt som de allra flesta fått det ekonomiskt bättre i Sverige, har välfärden inte kommit alla till del. I stället ökar klyftan mellan de fattiga och de rika familjerna, säger Tapio Salonen, dekan vid Högskolan i Malmö och författare till rapporten om barnfattigdom. Rädda Barnens rapport visar att den rikaste tiondelen av landets familjer har det så gott ställt att de skulle kunna försörja drygt tre lika stora familjer. Detta samtidigt som barn mellan 0 och 17 år lever i fattigdom. För att räknas som fattig, enligt Rädda Barnens fattigdomsindex, ska en familj antingen ha låg inkomststandard - alltså så låg inkomst att pengarna inte täcker de skäliga levnadsomkostnaderna - eller få försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Måttet inkomststandard har utvecklats av Statistiska centralbyrån, SCB, och det beräknas genom att man delar familjens inkomster med en norm för levnadsomkostnader. Normen består av en familjs kostnader för baskonsumtion av mat, kläder, boendeutgifter, barnomsorgskostnader och fackavgifter. Genom att mäta en familjs ekonomiska situation på det viset, får SCB även»syn på«de familjer som är berättigade till försörjningsstöd, men som inte ansöker om det. Vi har levt i föreställningen att fattigdomen är borta i ett modernt och avancerat samhälle som Sverige. Det såg visserligen väldigt bra ut på och 70-talen, men det senaste kvartsseklet har det förändrats till det sämre och klyftorna har växt, säger Tapio Salonen och fortsätter: Jag är trött på diskussionen om att det inte finns fattiga barn i Sverige. Barnfattigdom i Sverige handlar sällan om att barn får gå hungriga och frysa för att deras föräldrar inte ha råd att köpa mat och kläder. I stället handlar det om att inte ha samma möjligheter som andra barn så självklart har. Som att inte kunna vara med i en viss sport för att utrustningen kostar för mycket pengar. Att inte få åka på semester under sommarlovet. Att inte kunna följa med på friluftsdagen för att inträdesbiljetten till äventyrsbadet kostar 50 kronor pengar som föräldrarna inte kan avvara. Det kan vara väldigt jobbigt för barn att behöva berätta att de inte kan delta i en sport eller att de inte rest någonstans på semester. Då kan de hitta på något i stället för att slippa säga som det är, säger Karin Fagerholm, Rädda Barnen. Barn skyddar också ofta sina föräldrar. De berättar helt enkelt inte för dem om friluftsdagen och pengarna till inträdesbiljetten till äventyrsbadet som skolan vill att de ska ta med sig. barn 9 nr3.2011

6 Familjerna bodde i baracker och det var både en farlig fysisk och psykisk»miljö för barnen«vem räknas som fattig? Sverige har ingen officiell definition på fattigdom. Rädda Barnen har använt två mått i sitt fattigdomsindex; låg inkomststandard och försörjningsstöd (socialbidrag). Låg inkomststandard betyder att familjens pengar inte räcker till de nödvändiga levnadsomkostnaderna. Fattigdomsindex år 2008: 11,5 procent av alla barn i Sverige lever antingen i familjer med låg inkomststandard eller i familjer som uppbär försörjningsstöd (socialbidrag). Inom EU används främst ett relativt fattigdomsbegrepp och fattigdomsgränsen går vid högst 50 eller 60 procent av landets medianinkomst. Mest drabbade Barnfattigdomen i Sverige är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund (29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent). Barnfattigdomen är mer än tre gånger så hög (24,7 procent) bland barn till ensamstående föräldrar som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent). Vartannat barn (49 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund lever i ekonomisk fattigdom. Vart fjärde barn till ensamstående föräldrar med svensk bakgrund lever under samma förhållanden. Mary Douglas, Rädda Barnen i Malmö, skrev som student vid Malmö högskola en uppsats om barn och meningsfull fritid. Hon intervjuade barn från två vitt skilda bostadsområden i Malmö miljonprogramsområdet Rosengård och det välbärgade Limhamn-Bunkeflo. Det var stor skillnad på vad barnen gjorde på sin fritid. I Limhamn-Bunkeflo hade barnen flera aktiviteter i veckan, medan bara ett av barnen i Rosengård deltog i en fast aktivitet i veckan, berättar Mary Douglas. Det som barnen i Rosengård gjorde på fritiden kostade inga pengar medan det som barnen i Limhamn-Bunkeflo ägnade sig åt ofta krävde höga avgifter och dyr utrustning. Sommarlovet var också en vattendelare. Så här säger ett av barnen från Limhamn-Bunkeflo.»På sommaren brukar jag vara ledig från träning./.../vi brukar åka till Italien i tre veckor på sommaren. Fast vi gör inte det varje år, nåt år åkte vi till USA. Och så brukar vi vara i sommarstugan i Falsterbo, det är kul också. Och på stranden och så... brukar jag vara. Sen de andra loven, då har jag ännu mer träning, morgon träning och så.«ett av barnen från Rosengård berättar så här:»loven? Då gör jag inte så mycket, för mamma jobbar så jag tar hand om min syster och städningen och pappa sköter matlagningen.. [På sommaren] ser det olika ut, faktiskt. Det här året till exempel. Ja vi har inte rest bort på flera år för vi har ostadig ekonomi hemma därför kan vi inte alltid åka bort.«att växa upp i en fattig familj sätter också andra spår som på hälsan. Men det är inte alltid som vården uppmärksammar den kopplingen, menar Marie Köhler, verksamhetschef vid Kunskapscentrum för barnhälsovård i Malmö och barnhälsovårdsöverläkare i region Skåne. Många gånger verkar vården acceptera att barn har olika grundförutsättningar i livet. Man lägger inte ihop det faktum att sociala faktorer faktiskt också påverkar barns hälsa. Det behöver vi prata mer om inom vården, säger hon. Det handlar om att ha en helhetssyn på barnen. Att samverka mellan alla samhällsinstanser. Och att ha ett barnperspektiv. Marie Köhler har bland annat arbetat med barnen i området Mosippan utanför Malmö. Där bor många flyktingfamiljer, socialt utsatta och ibland hemlösa familjer. - När vi gjorde hembesök där för några år sedan fann vi den mest miserabla boendemiljö jag sett i Sverige. Familjerna bodde i baracker och det var både en farlig fysisk och psykisk miljö för barnen, säger Marie Köhler och fortsätter: Vi såg hur familjer saknade sängar och hur lite kläder barnen hade. Mosippan ligger utanför stan och det är långt till allt. Marie Köhler och hennes kolleger gjorde en kartläggning av hälsan bland de 120 barn som bodde i barackerna. Sedan skrev de ett skarpt brev till kommunstyrelsen som resulterade i att Malmö stad rev barackerna och byggde bättre bostäder på Mosippan. Barnfattigdomen är spridd över hela landet, men det finns ingenstans som den blir så tydlig som i storstäderna. I de välmående förorterna lever landets rikaste familjer i miljonprogramsområdena bor de fattigaste. De senaste årtiondena har skillnaderna mellan de fattiga och de rika stadsdelarna ökat dramatiskt. Barnfattigdomen har minskat i storstädernas centrala delar och ökat i förorterna. Mest drabbade är familjer med utländsk bakgrund. Barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund. Det betyder att nästan var tredje barn är drabbat. Allra värst är det för barn till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund. Där lever vartannat barn i ekonomisk fattigdom. Den ekonomiska klyftan mellan barnfamiljer med svensk bakgrund och utländsk bakgrund har ökat ända sedan mätningarna började. År 1991 var barnfattigdomen 2,6 gånger högre bland barn med utländsk bakgrund år 2008 var den nästan 5,5 gånger högre jämfört med barn med svensk bakgrund. Tapio Salonen pekar på arbetslöshet som en orsak till att klyftan mellan de rika och de fattiga barnfamiljerna växer. Dessutom har inkomstklyftorna ökat obönhörligt sedan 1980-talet. Oavsett konjunktur och politisk majoritet har vi haft en utveckling där de rika blivit rikare och de fattiga fattigare i relativ mening. De senaste fem, tio åren är det bara de tio procent fattigaste som inte fått ta del av lönelyften, säger han. Trots att klyftorna har ökat, har ändå barnfattigdomen i Sverige minskat sedan barn 10 nr barn 11 nr3.2011

7 » Då Vi gör den här rapporten för att visa med siffror att det faktiskt finns barn i Sverige som är fattiga«här är barnfattigdomen störst: Malmö 31 % Landskrona 23 % Eda 22 % Södertälje 20 % Årjäng 20 % Och här är den minst: Täby 3 % Danderyd 4 % Kungsbacka 4 % Lomma 4 % Hammarö 4 % Stor skillnad mellan stadsdelar Malmö Rosengård 61 % Limhamn 10 % Göteborg Bergsjön 55 % Torslanda 2 % Stockholm Rinkeby 50 % Bromma 5 % Vill du engagera dig? Ta gärna reda på hur det ser ut i din kommun. Samtala med dina politiker om vilka åtgärder de tänker vidta för att minska barnfattigdomen. Medlemsportalen uppdateras löpande med nytt stödmaterial för lokalt arbete. levde femton procent av landets barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Sexton år senare, år 2007, var siffran 10,9 procent. Men 2008 skedde ett trendbrott då ökade barnfattigdomen med 0,6 procent till 11,5 procent. Den ökningen betyder ytterligare fattiga barn. Sammanlagt fanns det 2008 hela barn som var drabbade av fattigdom i Sverige. Jag tror inte att ökningen 2008 är en tillfällighet. Vi kommer förmodligen att se en fortsatt ökning av barnfattigdomen när vi får in siffrorna för 2009 och 2010, säger Tapio Salonen. Barnfattigdomen och arbetslösheten är de hetaste politiska frågorna i dag, menar han. För att göra något åt dessa problem måste samhället se till de faktiska levnadsvillkoren som många av dessa familjer lever under. Det är familjernas ställning och situation i förhållande till arbetsmarknaden och trygghetssystemen som behöver ses över. Många föräldrar är arbetslösa eller sjuka. De stöd vi har till dessa personer har försämrats de senaste åren, säger Tapio Salonen. Bakom siffrorna och procentsatserna döljer sig människor av kött och blod. Föräldrar som vill men som inte kan ge sina barn det de behöver. Barn som far illa för att de befinner sig i socialt utsatta miljöer. - Att växa upp i en fattig miljö innefattar så mycket. Forskningen visar att de barnen klarar sig sämre i skolan och har sämre hälsa, säger Anna Sjögren, forskare och nationalekonom på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Anna Sjögren berättar att det finns starka samband mellan föräldrarnas inkomst och barnets framtida inkomster. Vi ärver mycket av våra föräldrar, som förhållningssättet till skolan, hur duktiga vi är i skolan, om vi ska utbilda oss vidare eller inte. Barn präglas helt enkelt mycket av sin uppväxtmiljö de»ärver«inte bara pengarna, eller bristen på dem, utan även en kultur, säger Anna Sjögren och fortsätter: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv borde vi fundera över hur vi kan hjälpa de barn som varit olyckligt lottade. Vi borde se till att de kan skapa bättre förutsättningar för sig själva som vuxna. Den dåliga situationen som barnen råkats födas in i, borde inte begränsa deras framtida liv och möjligheter, menar hon. Det finns starka argument för att samhället ska ta ansvar för det. Skolan och barnomsorgen är väldigt viktiga. Men i övrigt är det svårt att säga vad som är bästa sättet att göra det på om det är olika bidrag, pensioner och försäkringar eller något annat. Det vet vi för lite om än så länge, säger Anna Sjögren. Att prata om barnfattigdom i Sverige är kontroversiellt. Det har Rädda Barnen fått erfara under de åtta år som organisationen gjort den årliga rapporten om barnfattigdom. Det har tagit oss ända fram till i år att få frågan att hamna på den politiska agendan. Och det är fortfarande väldigt laddat att prata om barnfattigdom i Sverige, säger Karin Fagerholm, Rädda Barnen och fortsätter: - Vi gör den här rapporten för att visa med siffror att det faktiskt finns barn i Sverige som är fattiga. Och att det påverkar barnet på många sätt, det får konsekvenser. I Välfärdssverige ska det inte behöva vara på det här sättet. Karin Fagerholm menar att det tyvärr finns en stor omedvetenhet i samhället kring barnfattigdom. - Det gör dessa barn extra utsatta. Ta bara det här med avgifter som skolorna tar ut. Den där femtiolappen som skolan vill att barnet ska ta med sig till inträde, kan faktiskt stjälpa familjens ekonomi den månaden, säger hon. Rädda Barnen anser att Sverige inte tar FN:s Barnkonvention på allvar genom att inte mer görs för att få bort barnfattigdomen. Sverige måste ta fram en nationell handlingsplan för att komma tillrätta med barnfattigdomen som finns här i landet. Där ska man titta på de mest utsatta grupperna och det ska finnas tydliga mål i planen, säger Karin Fagerholm. På kommunal nivå finns mycket som går att göra för att hjälpa de fattiga barnen att slippa utanförskapet här och nu, menar hon. Man kan exempelvis se till att det finns kostnadsfria fritidsaktiviteter som fritidsgårdar, musikskola och simskola. Och man kan förbjuda skolorna att ta ut olika avgifter. Marie Köhler menar att det handlar om var samhället vill sätta ribban. För hundra år sedan accepterade vi att det fanns hemlösa på gatorna. Så bestämde vi att det inte var ok längre. Nu är det dags att sätta ribban igen, säger hon och fortsätter: Ska vi acceptera att det finns barnfattigdom i Sverige i dag, att familjer vräks från sina hem? Jag tycker att alla ska ha del av välfärden. Tyvärr har vi börjat tulla på den tanken. * Barnen sparar och skyddar föräldrarna genom att dölja sina egna behov. text annika larsson illustration STINA WIRSÈN Barn i familjer som har dålig ekonomi lär sig tidigt ta ansvar. De sparar, planerar, handlar billigt och klarar sig med egna pengar. Sådant andra barn tar för givet, som att ibland fika med kompisar, ta bussen till stan eller ladda kontantkortet i mobilen är allt annat än självklart. Anne Harju är forskare vid Malmö högskola och följde under ett år sju barnfamiljer som under lång tid levt med dålig ekonomi. Barnen i de här familjerna hade kompisar men kunde inte umgås fullt ut eftersom bristen på pengar begränsade deras möjligheter till sociala aktiviteter, berättar hon. Studien visade att även de yngsta barnen, de mellan sju och tio år, var väl medvetna om att familjen hade ont om pengar. -En flicka tog ibland av sina egna sparade pengar för att köpa frukt när de skulle ta med till skolan. Dagens försörjningsstöd är inte anpassat för att man ska kunna leva på det under längre tid, vilket många gör. Nivåerna är så låga att investeringar som en cykel eller en fungerande dator är svåra. Trots det hade alla familjer i Anne Harjus studie prioriterat att ha någon form av dator och mobiltelefoner. Via Internet kunde både barn och vuxna lämna den begränsade världen i bostadsområdet och få ett rikare socialt liv. Men alla datorer var gamla och fungerade dåligt och kontantkorten i mobilerna var i regel inte laddade utan barnen fick alltid be kompisarna ringa. Bristen på pengar var ständigt närvarande och Anne Harju blev förvånad att det inte var fler konflikter i familjerna. Istället samarbetade man ofta kring ekonomin. Föräldrarna prioriterade barnen så gott de kunde, medan barnen skyddade sina föräldrar genom att inte be om sådant som kostar pengar. Under en intervju med en 12-årig flicka kom det exempelvis fram att hon avvaktade med att fråga sina föräldrar om hon fick gå på bio med klassen. Hon skulle känna av läget hemma och göra en bedömning av den ekonomiska situationen först, berättar Anne Harju. Många av de äldre barnen berättade att de hade börjat jobba extra, de sparade och köpte för egna pengar. Två tjejer i övre tonåren hade hoppat av skolan, till stor del för att skaffa sig en egen ekonomi och för att hjälpa sina mammor. Under intervjuerna slogs Anne Harju av att barnen var så mogna och reflekterande, även de yngre, och hon tycker vuxenvärlden borde bli bättre på att lyssna. Man talar ofta om de här barnen, men inte med dem. Vem ska de då kunna berätta för? * barn 12 nr barn 13 nr3.2011

8 Sofia Alvarez 17 år, Stockholm -Jag vet inte om det finns fattiga barn här, det finns det säkert. Man märker det kanske om de frågar efter pengar eller på klädstilen, om de har samma kläder hela tiden. finns det fattiga i sverige? Evelina Eriksson 15 år, Umeå Hennes mamma är kock. Hennes familjehemsmamma är socionom och familjehemspappa grävmaskinsförare. -Det finns fattiga barn i Sverige. Om man inte vet vad en kompis har för ekonomisk situation och till exempel frågar om man ska gå på bio, så kan man se på ögonen om det är så att den inte kan för att den inte har pengar. Simon Buskas 15 år, Umeå Hans mamma är telefonist och pappa är datakonsult. -Jag tror att det finns fattiga barn i Sverige. Men det är riktigt svårt att se. Man vill ju inte dra slutsatser, men man kan ana. Man kan se på deras klädstil. Mjukisbyxor och tröjor är billiga. Det är inte så många som jag känner som har råd med jeans. Kalle Bredin 15 år, Malmö Hans mamma jobbar på arbetsförmedlingen och pappa är hemkunskapslärare. - Det finns fattiga barn i min skola. Man ser det inte ofta men man ser det på hur de beter sig och på kläder och sånt. Men att någon har söndriga kläder betyder inte alltid att hon eller han är fattig, man får inte döma dem direkt. Rafia Huseni 17 år, Malmö Hennes mamma är undersköterska och pappa är sjukskriven. -Jag tror inte att det finns några fattiga barn här i Sverige. De flesta har det bra, de har tak över huvudet. Jon Lindgren 16 år, Stockholm Hans mamma är glasblåsare och pappa jobbar på vandrarhem. -Ja, det finns fattiga barn i Sverige. Men det är inte alltid som det syns. Många tänker nog att allt är bra och glömmer bort att fattigdom finns. TEXT OCH FOTO SANDRA QVIST, DAVID MAGNUSSON, ELIN BERGE I samarbete med: TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I RÄDDA BARNEN! SKADEHANTERING UNNA DIG SKADEHANTERING SOM DEN BORDE SOM DEN VARA. BORDE VARA. NU MED 15 % RABATT TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I RÄDDA BARNEN! UNNA DIG PÅ HEMFÖRSÄKRINGEN. NU MED 15 % RABATT PÅ HEMFÖRSÄKRINGEN. Rädda Barnen rekommenderar If som ditt försäkringsbolag. Därför har vi glädjen att ge dig som medlem eller månadsgivare hela 15 % rabatt på vår hemförsäkring. Men det finns fler skäl att vara kund hos oss. Som att vi ser till att lösa mer än hälften av alla ärenden inom 24 timmar och att vi får väldigt Rädda höga Barnen snittbetyg rekommenderar av kunder If som råkat ditt försäkringsbolag. ut en skada (4,5 Därför av 5). har Läs vi glädjen mer om att skadehantering ge dig som medlem som den eller borde månadsgivare vara på hela 15 % eller rabatt ring på vår hemförsäkring Men det finns fler skäl att vara kund hos oss. Som att vi ser till att lösa mer än hälften av alla ärenden inom 24 timmar och att vi får väldigt höga snittbetyg av de kunder som råkat ut för en skada (4,5 av 5). Läs mer om skadehantering som den borde vara på eller ring barn 14 nr I samarbete med:

9 Barnfattigdom är en laddad fråga. Det blev tydligt när Rädda Barnen presenterade sin åttonde rapport om barnfattigdomen i Sverige tidigare i år. Några såg den som en väckarklocka. Andra ifrågasatte om man överhuvudtaget kan prata om fattigdom i Sverige. När Rädda Barnen presenterade sin åttonde rapport om barnfattigdom i Sverige den 1 februari i år blev reaktionerna blandade. Majoriteten av politiker och opinionsbildare tog den på allvar och oroades över siffrorna: Trots att Sverige är rikare än någonsin lever fler än barn i fattigdom i vårt land. Särskilt utbredd är fattigdomen bland barn med invandrarbakgrund. Och bland barn med ensamstående föräldrar är fattigdomen mer än tre gånger så hög som bland barn till sammanboende. Men det fanns också ledarskribenter som raljerade över själva idén att man kan tala om fattigdom i Sverige. Här har ju barnen tak över huvudet och mat på bordet. Vad gnällde man över? Barnen har det mycket värre i Sudan! Folkhälso- och barnminister Maria Larsson (kd) kallade först rapporten för oseriös för att den pekade ut Sverige som ett land som bröt mot debatten som följde TEXT SOPHIE ARNÖ FOTO SANDRA QVIST Barnkonventionen, med hänvisning till att vi ligger i framkant internationellt när det gäller att tillvarata barns intressen. Som om vi därför inte på något vis skulle kunna bryta mot konventionens anda; att varje land ska göra sitt yttersta för att förverkliga barns rättigheter i sitt eget land, till exempel att utjämna klyftorna mellan fattiga och rika. Senare nyanserade hon sig och välkomnade att frågan om barn ekonomiska utsatthet aktualiserats. Det fanns också röster som misstänkliggjorde de fattiga familjerna.»kolla pappan i familjen snusar!«,»ser ni de har läsk på bordet!«som om den ekonomiska utsattheten i själva verket var ett resultat av dåliga prioriteringar och lättja. Samtidigt som barnfattigdomen för första gången verkligen hamnade högt upp på den politiska agendan blev det uppenbart att det är laddat och provocerande att sätta ord på den verklighet som faktiskt omfattar många barn i Sverige idag. Varför är frågan så känslig? Vi bad fyra tongivande debattörer och tänkare att reflektera över det. PSYKOLOGEN PER NAROSKIN:»»När fattigdomen kommer nära värjer vi oss««nyheter om barnfattigdom i Sverige griper tag i oss för att den är så nära oss. Inte bara geografiskt utan även för att några av barnfattigdomens konsekvenser är tillräckligt vardagliga för att göra det lätt att identifiera sig. Det krävs inte mycket fantasi för att förstå hur det är att inte kunna ta hem kompisar efter skolan för att det inte finns något mellanmål. Eller snäppet över: att ha den enklaste gamla mobiltelefonen när alla andra tävlar om att ha den senaste i en värld där social positionering alltmer kommit att baseras på konsumtion. Men just detta att barnfattigdomen kommer nära gör att vi också värjer oss. Fattigdom är förknippad med skam. Inte bara för dem som drabbas, utan även för alla ansvariga. Och vem är inte det, om inte politiskt så moraliskt? Det är inte många generationer mellan oss och fattigsverige men barnfattigdomen borde, i likhet med många barnsjukdomar, vara utrotad ur folkhemmet vid det här laget. Att bli påmind om att så inte är fallet är som att upptäcka en pinsam fläck på den svenska självbilden. I debatten kan man värja sig på olika sätt. Man kan märka ord och siffror och raljera över andras engagemang. Man kan förskjuta fokus från de odiskutabelt oskyldiga barnen till deras föräldrar för att skapa utrymme för antydningar om problemets självförvållade dimensioner. Men den vanligaste avvärjningsgesten är nog att relativisera och påpeka att fattiga barn i andra länder har det mycket värre än de svenska. Och det är självklart att barnfattigdomen är relativ, men det är lika självklart att den är absolut för de barn som är drabbade. Det är uttryck för torftighet och fattigdom i debattklimatet att inte kunna inrymma både det globala och det nationella samtidigt. PRÄSTEN ANNIKA BORG:»»Svartvitt tänkande präglar tonfallet««det är ett fenomen i samtiden att det tycks vara svårt att hålla två tankelinjer i huvudet samtidigt. Antingen är något rätt, eller också är det fel. De många gråskalorna uteblir. Diskussionerna om barnfattigdomen, där det svartvita tänkandet omedelbart kom att prägla såväl tonläget som innehållet, är ett exempel på detta. Polarisering tillhör visserligen mediernas grundläggande dramaturgi. Men allt kan inte skyllas på medierna: vi verkar ha fått svårare för att uppfatta nyanser. En aspekt av diskussionerna om barnfattigdomen är att den visar på ett pedagogiskt problem. Hur kommunicerar man något som är viktigt att förmedla? Ordet»fattigdom«har uppenbarligen ställt till det. Kanske hade reaktionerna blivit mer nyanserade om man istället hade talat om»västfattigdomen«eller»barnfattigdomen i väst«. Men den underliggande»vreden i diskus sionerna handlar även om något annat: om skulden för vår livsstil.«vreden i diskussionerna handlar även om något annat: om skulden för vår livsstil. Skulden för de enorma klyftorna i världen. För den skriande hungern och utsattheten. Nu fick barnen i vår del av världen bära den skulden, för vi stod inte ut med att vara sig se deras utsatthet eller att konfronteras med våra egna sätt att leva. Vi behöver kunna tala om våra egna sammanhang. Att inte kunna se vad som finns och sker här, är som att säga att vi i västvärlden inte får sörja eller vara deprimerade för att vi jämförelsevis har det så bra. Livet kan vara en katastrof även här, trots att livsvillkoren i världen skiljer sig åt. barn 16 nr barn 17 nr3.2011

10 BARNOMBUDSMANNEN FREDRIK MALMBERG:»»Rapporterna har berört och väckt ilska««mina samtal med barn och vuxna som lever i ekonomisk utsatthet har berört mig. Men rapporterna om barnfattigdom har också väckt ilska hos ledarskribenter och politiker. Varför väcker frågan så starka reaktioner? Jag tror det handlar om två saker: det utmanar bilden av Sverige och det handlar om en fråga som väcker känslor av skam och skuld. Det finns starka belägg för att barn i Sverige som växer upp i ekonomisk utsatthet löper större risk än andra barn att också ha sämre hälsa, sämre skolresultat och att barnen löper större risk att utsättas för våld både i hemmet, i skolan och i närområdet. Att sakligt granska och göra något åt det utanförskap och den marginalisering som riskerar dessa barns nutid och framtid borde inte vara kontroversiellt. Att synliggöra barnens situation borde i än mindre grad vara det. Men det är tvärtom - det är när dessa barn lyfts fram och synliggörs som det blir utmanande. Det tvingar fram en diskussion som inte enbart handlar om ett specifikt barn utan om att det finns strukturer som bidrar till utanförskap och relativ fattigdom. Det stör bilden av ett Sverige där alla barn har samma livschanser. Fattigdom är också ett ord laddat med skuld och skam. Få barn jag mött vill beskriva sig själva som fattiga. Och dessa barn bär ofta en tung ryggsäck åt sina föräldrar, man vill inte att föräldrarna ska känna skuld. Ska debatten bli konstruktiv måste åtgärderna fokusera mer på alla barns rätt, snarare än vissa familjers utsatthet. Det är inget fel på de barn som växer upp i ekonomisk utsatthet. Det är fel på det samhälle som inte förmår ta vara på alla barns rätt att utveckla sin potential. IDÉHISTORIKERN JOHAN NORBERG:»»Barnfattigdomen skär sig med bilden av vårt samhälle««varför skapar barnfattigdom en väldig debatt i Sverige ett av världens rikaste länder med bättre materiella omständigheter för barn än nästan några andra länder? Kanske just därför. När den franske tänkaren Alexis de Tocqueville såg att människor började uppmärksamma fattigdomen i Europa i början av 1800-talet blev han överraskad. Det var ju då, under den industriella revolutionen som fattigdomen började minska. Tocquevilles slutsats var att tidigare epoker betraktade fattigdom som något man alltid måste leva med, men när man såg att det faktiskt gick att minska den fanns det inte längre någon ursäkt för den kvardröjande fattigdomen. På samma sätt skär sig barnfattigdomen med bilden av vårt samhälle, för att det inte är ett oundvikligt öde, utan ett fel.»samhället var sjukt även för ett århundrade sedan, sjukare än nu, men nu först har det fått kunskap om sin sjukdom«, som Hjalmar Söderberg en gång konstaterade. Barnfattigdomen i Sverige må ha halverats de senaste tio åren. Men det gör också att det ser än värre ut för de mer än barn som fortfarande lever i fattigdom, särskilt som de blev något fler under krisåret Dessutom handlar det om barn de mest utsatta, som inte själva kan påverka sin tillvaro, utan är beroende av föräldrars, samhällets och den offentliga apparatens omsorg. Reaktionerna på uppgifterna blev olika varianter på samma tema. För att vår samhälleliga självbild ska bevaras måste vi antingen förneka att så många verkligen är fattiga eller omedelbart göra något åt problemet. * barn 18 nr3.2011»det ser än värre ut för de mer än barn som fortfarande lever i fattigdom«tack alla huvudpartners för att ni hjälper oss att göra världen lite barnvänligare Vill du också samarbeta med Rädda Barnen? Ring Jonas Olsson på tel eller Henrik Persson på tel Rädda Barnens presentoch profilprodukter. Stöd Rädda Barnens arbete för barns rättigheter och gör samtidigt någon du tycker om glad. Köp en present från vår webbshop räddabarnen.se/present

11 frågor till anders borg Som ytterst ansvarig för Sveriges ekonomi kan finansminister Anders Borg påverka livet för många barn. Den 20 september presenterar han nästa års budget för riksdagen. Han säger att han vill prioritera dem som lever i social utsatthet men är inte beredd att utlova en nationell handlingsplan mot barnfattigdom. text SOPHIE ARNÖ FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT 1 Det har diskuterats om man överhuvudtaget kan säga att barn är fattiga i Sverige. Hur känner du för själva begreppet barnfattigdom? -Visst kan man tala om fattigdom, för även i ett rikt land jämför man sin egen situation med dem närmast. Men jag brukar själv använda begreppet social utsatthet. Jag tycker det är väldigt viktigt att komma ihåg att utanförskap inte bara handlar om pengar. I många familjer som sitter fast i en social utsatthet är det mycket som är trasigt. Det är missbruksproblem, det finns ofta ohälsodiagnoser... Man bor i områden där väldigt få människor arbetar... Då hamnar ju barnen i väldigt tuffa situationer. 2 Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport visar att antalet fattiga barn i Sverige har ökat och att klyftorna har blivit större vad beror det på? -Låt oss till att börja med sätta perspektiv på saker och ting. Sverige är ett av de länder som har i särklass minst välfärds- och inkomstskillnader. Dessutom är det mycket av det som vi gör i Sverige som inte syns om man bara använder inkomstmått; till exempel att vi erbjuder alla barn skola, förskola och sjukvård. -De problem vi fortfarande har med social utsatthet hänger till stor del samman med att många människor har fastnat i olika bidragsberoenden. Även om det självfallet måste finnas stöd som socialbidrag, sjukersättning och a-kassa, så vet vi att de aldrig kan vara likvärdiga med en arbetsinkomst. Ett jobb ger ju inte bara inkomst utan bredare vinster, som att man går upp på morgonen, att man sköter sig, att barnen ser att det finns normer om eget arbete, ett ansvarstagande... Arbete är så att säga det som skapar ordning i livet. Det är viktigt även för barnen. 3 Varför har frågan om barnfattigdom hamnat på agendan först nu? - Vi har länge diskuterat hur vi ska underlätta för familjer i social utsatthet. Redan i budgeten för två år sedan gjorde vi en förstärkning av flerbarnstillägget. Och i den senaste budgeten förstärkte vi bostadsdelen i barnbidraget. Sen bidrog Rädda Barnens rapport till att frågorna fördes upp även i media. 4 Hur tror du att det kan påverka ett barn att växa upp i ett fattigt hushåll? -Det beror på vad vi menar med fattigt. Talar man om en fungerande familj med föräldrar som förmår att ta ansvar, som går till ett jobb som visserligen är lågavlönat, men som är ett arbete, och som hjälper sina barn i skolan och har ordning på rutinerna då kommer barnen förmodligen att ha, eller få, ett relativt gott liv. -Talar vi däremot om en familj som lever i social utsatthet, kanske i ett område där få arbetar, där föräldrarna har svårt att hålla ordning på barnens skolgång då är det jättesvårt; om barn 20 nr barn 21 nr3.2011

12 mamma slänger eller eldar upp ens läroböcker, eller om man kan få sova för att pappa spelar stereo på natten. eller om föräldrarna grälar när man försöker förbereda sig för sina prov. 5 Vilka resurser tror du att ett barn behöver för att kunna förverkliga sina drömmar och mål som vuxen? -Får föräldrar jobb så blir väldigt mycket av barnens problem mer hanterliga, dels för att familjen får mer inkomster, dels för att föräldrarna mår bättre och får bättre struktur i tillvaron. -Utbildning är också centralt. Alla människor ska ha en god utbildning. Bra utbildning är det viktigaste sociala omformningsinstrumentet vi har i samhället. Vi behöver lärare som orkar och har möjligheter att stötta. Har du en familjebakgrund som är trasslig så kan de spela en oerhört central roll. Och här vill jag inte minst lyfta fram förskolans betydelse. Är det något som vi verkligen kan förbättra så är det kunskapsinnehållet i förskolan. Det är väldigt litet idag, jämfört med i många andra länder. Jag menar inte att vi ska ha katedrar på dagis, men att vi ska ha en förskola som tidigare börjar stötta barnen i att läsa och skriva på ett lekfullt vis. Det tror jag har väldigt stora sociala effekter, särskilt för dem vars föräldrar inte orkar eller kan vara ett stöd. - Till sist, behövs det också riktade stöd. Problemet med dem är att de väldigt ofta är inkomstberoende. Om du jobbar och tjänar en krona då sänks socialbidraget med en krona. All inkomst faller bort. Det lönar sig inte att arbeta. Jag skulle vilja se att vi hittar något sätt att göra så att man åtminstone fick mer pengar kvar om man började jobba. 6 Några konkreta förslag som gynnar socialt utsatta familjer i höstens budget? -Jag vill göra något åt de direkta inkomststöden. Ytterst skulle jag vilja göra något åt socialbidraget. -Men, socialbidrag är väldigt komplicerade och kräver lagstiftningsarbete. Jag tycker att vi ska titta på riktade insatser och jag skulle gärna vilja att vi kunde komma fram någonstans så småningom till att kunna göra något med socialbidragen. Vad vi kan göra i höst och vad vi kan göra senare, det får vi återkomma till. 7 Vad skulle du vilja säga till det barn som måste sluta på sin fritidsaktivitet för att föräldrarna inte längre har råd och som därför kanske förlorar ett viktigt socialt samman hang? -Det är naturligtvis jättetråkigt när det inträffar men man kan ju ofta hitta väldigt bra kompisar att umgås med ändå. Och som övergripande råd, till barn i en besvärlig situation, så vill jag säga: Fokusera på skolan! Ska man bygga sig en egen bra tillvaro då är skolan nyckeln. Tycker du att barn borde ha tillgång till avgiftsfria fritidsak tiviteter? -Vi kan inte tvinga föreningar att inte ta ut avgifter för sin verksamhet, om det är det du menar. 8 Risken att leva fattigt är allra störst för barn som lever med en förälder som är utlandsfödd och ensamstående barnfattigdomen bland dem är 49 procent. Hur vill du stötta den gruppen specifikt? - På kort sikt är naturligtvis olika stöd och sånt viktigt, men igen vill jag komma fram till att skolan är det allra mest avgörande. Att de lär sig svenska ordentligt. Att de förbereder sig på att kunna försörja sig på arbete. Det är på den vägen man bygger förutsättningar för en egen klassresa. -Sen kan vi naturligtvis hjälpa till. Just nu pågår till exempel en jättestor omläggning av hela introduktionsersättningen, som gör att nyanlända till Sverige får behålla mer av sina inkomster om de arbetar. Vi har också tagit bort förbudet mot att arbeta som faktiskt har rått för alla asylsökande under lång tid. 9 barn 22 nr En studie som Rädda Barnen publicerade i juni i år visar att socialförsäkringar som tidigare utjämnat barnfattigdo men inte gör det lika effektivt idag. Hur vill du kommentera det? -Väldigt mycket beror på hur man tolkar utjämning. Det är en sak att vi ska ha sociala trygghetssystem men om de låser fast människor utanför arbetsmarknaden så tycker jag inte att man kan prata om ökad jämlikhet. Enligt min uppfattning har de system som vi har haft tidigare tveklöst byggt sociala skillnader istället. Och det är värre än så, de bygger de allra allvarligaste sociala skillnaderna, därför att de bygger skillnader som påverkar hela livet, inte bara familjens inkomster utan hela deras sätt att förhålla sig. Arbetar man, försörjer man sig, då betyder det att man anstränger sig. Hur ska ett barn förstå att man ska göra sina läxor om det lever i en familj där ingen arbetar? 10 Utanförskap handlar inte bara om pengar, påpekar Anders Borg. FN har rekommenderat att Sverige upprättar en natio nell handlingsplan för bekämpning av barnfattigdom i kristider. Är du beredd att upprätta en sådan? -Jag vet inte vilken del av FN som har rekommenderat detta, eller vad de har sagt... FN är ju stort... Den här rekommendationen kom från barnrättskommittén. -Ja men alltså, vi har ju en politik som bekämpar social utsatthet bland barn, och det är ju klart att det är viktigt att prioritera även framåt. Men är du beredd att skapa en specifik nationell plan mot barnfattigdom? -Jag är inte beredd att skriva under på några krav som jag inte har tittat igenom och tänkt igenom vad de betyder. Vad jag är beredd att utlova är att detta kommer att vara en väldigt prioriterad fråga i höstens budget och i budgetarbetet framåt. * Läs mer om Världens Barn på varldensbarn.se Var med i årets största insamlingsfest Gör som andra: Ge av din tid till Världens Barn! Din insats gör skillnad! Anmäl dig nu till riksinsamlingen Världens Barn 2011! Diakonia Erikshjälpen Individuell Människohjälp IOGT-NTO-rörelsen Årets riksinsamling för Världens Barn kulminerar lördagarna den 8 och den 15 oktober. Dessa dagar går vi man ur huse för att förbättra livsvillkoren för barn runt om i världen. Det finns ett stort engagemang i hela vår land för barn som har det svårt. Därför inbjuder vi Radiohjälpen tillsammans med tolv välkända ideella organisationer dig eller din förening att delta i årets stora insamlingsfest: Riksinsamlingen för Världens Barn. Vi ber om en timme eller två för att stärka barnens rätt till utbildning, hälsa och en värdig framtid. Anmäl dig/er till Världens Barns riksinsamling den 8 och den 15 oktober! Sveriges Television ger god draghjälp åt våra insatser genom sina sändningar: Söndag 9/10 kl i SVT1 Fredag 14/10 kl i SVT1 Söndag 16/10 kl i SVT1 Jag vill delta i Riksinsamlingen för Världens Barn den 8 och den 15 oktober! q Jag vill delta lördag den 8 oktober KFUK-KFUM Lions Plan PMU Namn... Adress... Postnummer......Ort... Telefonnummer...Mobil... E-post... Ange också i vilken kommun du är bosatt... Rädda Barnen Svenska Röda Korset Svenska kyrkan Vi-skogen Fyll i och skicka in anmälningstalongen redan idag! q Jag vill delta lördag den 15 oktober Rädda Barnen Att: Jessica Norrby Stockholm porto Foto: Daniel Montan/Fotofabriken

13 samira»det kan vara rätt jobbigt för barnen«i vissa områden runt Järvafältet, där Stockholmsförorten Husby ligger, lever drygt 50 procent av barnen i fattigdom. I Bromma, bara några kilometer bort är motsvarande siffra fem procent. Hur reagerar ni runt Järva på det? Elma Nasima, 14: Det kanske beror på att föräldrarna här inte har så bra utbildning. Hiba Osman, 12: De kanske precis har flyttat till Sverige och inte har råd med saker och ting. Det är finare i Bromma, mindre skräp och sånt. Träffar ni några som bor i Bromma? Hiba: Jag har en kusin där, de har en villa. Jag bor i en lägenhet. Vi har två sovrum och ett vardagsrum medan de har två våningar. Man kommer dit och tänker, wow. Vad är fattigdom enligt er? Elma: Fattig betyder inte att de inte har några pengar alls, men låg lön. Det kan ju vara rätt jobbigt för barnen. Att de ser någon som har fina kläder medan de inte kan ha det. Och föräldrarna kanske blir aggressiva för att de har så ont om pengar och så tar de ut det på barnen. Kan fattigdom handla om annat än pengar? Hiba: Ja, om att man inte kan göra så mycket på fritiden, inte har så mycket leksaker och sånt. Tror du det är svårare att få vänner om man är fattig? Hiba: Det beror på vilka man vill bli vän med. Vissa tänker bara på stilen och pengarna. Men andra funderar mer på hur de är inombords. Vad tror ni det beror på att skillnaderna mellan fattiga och rika ökar? Sara Siddaqui, 14: De som är rika kanske pressas av sina föräldrar att de måste plugga. Elma: Medan vissa barn inte förstår att det är jätteviktigt med skolan. De bara skiter i det. Vad tror ni ett barn behöver för att kunna nå sina drömmar och mål? Hiba: Att man peppar dem. Vem tycker ni har ansvaret för att barn har det bra? Alla: Föräldrarna. Elma: Och omgivningen. Kanske lärarna, skolan är ju ett andra hem och man spen derar jättemycket tid där. Men mest föräldrarna. Vad tycker ni föräldrar borde tänka på? Hiba: Att ta ansvar för sitt barn och försörja barnet. Vissa föräldrar gör att barnet får dåligt rykte. De blir kanske fulla, det här är vad jag har hört, och så blir de borta i några månader. På skolan kommer alla få reda på det. Samira Arab 11: Och barnen mobbas. Sara: Eller så kanske barnet också börjar med andra saker utanför skolan, typ röka och så. Elma: Barn följer ju sina föräld rar, de är deras förebilder och man tror att det de gör är rätt. Vad ska andra vuxna runt barnet tänka på då? Hiba: Om man märker att barnet är ledset kan man prata med det. Och lova att inte berätta. TEXT ANNIKA LARSSON FOTO SANDRA QVIST elma Hiba sara barn 24 nr barn 25 nr Samira, Sara, Elma och Hiba är med i Rädda Barnens tjejforum i Husby. Det är en del av projektet»på samma villkor«i samarbete med Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning och Fritids- och fältgruppen i Järva. Projektet stöds av Arvsfonden.

14 Kommunen där det vände Botkyrka har länge toppat statistiken över antal fattiga barn. Nu är kommunen en av dem där barnfattigdomen minskar mest. Det handlar om att våga prioritera, säger kommunal rådet Jens Sjöström. Brandreality Konsumentkontakt TEXT NADJA DEBOVE FOTO YLVA SUNDGREN I Botkyrka, strax utanför Stockholm, har barnfattigdomen minskat från 29,6 procent år 2000 till 17,7 procent i den senaste mätningen från Kommunalrådet Jens Sjöström (S) hävdar att bakom nedgången finns en medveten politisk strategi. Vi har haft möjlighet att satsa långsiktigt och det behövs när det gäller den här typen av frågor. Kommuner med sjunkande barnfattigdom har ofta haft en förhållandevis hög andel ekonomiskt fattiga barnfamiljer i utgångsläget. Det gäller också för Botkyrka. Här bor många med svag förankring på arbetsmarknaden, en majoritet är låginkomsttagare och många har låg utbildningsnivå. Undersökningar har även visat att invånarna i kommunen hyser liten tro på den egna framtiden. Vår utgångspunkt är att barn inte ska behöva ärva föräldrarnas socioekonomiska ställning, säger Jens Sjöström. De ska inte heller straffas för att deras föräldrar har en svag ställning på arbetsmarknaden. Han pekar på föräldrasatsningar som den viktigaste orsaken till att antalet fattiga barn i kommunen har minskat. Genom att man har satsat på vuxenutbildning och skapat jobb har fler fått möjlighet att försörja sina familjer. Kommunen har även sett till att skapa mer flexibla lösningar för barnomsorg, så kallade nattis. Alla föräldrar ska kunna tacka ja till ett jobb, även ett med arbetstider på kvällar och nätter. Lotta Persson, socialchef, tycker att den starka politiska viljan har hjälpt. Så gjorde Botkyrka: * Förbud mot avgifter i skolan * Elevdatorer till alla i årskurs 7 till 9 * Barnomsorg på obekväm arbetstid * * Utbyggd skuldrådgivning * * Kulturell allemansrätt för alla barn * Sommarjobb till niondeklassare * Lärlingsplatser till arbetslösa ungdomar Projekt för minskat antal vräkningar Bidrag om kronor till barn i familjer som har levt länge på underhållsstöd. Ska gå till barnets utveckling. - Vi inom förvaltningen har uppmuntrats till nya idéer, tankar och insatser som kan ge bättre förutsättningar för människor att försörja sig, säger hon. - Det handlar om att se helheten och samverka med olika samhällsinstanser. Det är även viktigt för att lindra effekterna av social och ekonomisk utsatthet för barn. Samarbetet med det stora kommunala bostadsbolaget för att förebygga vräkningar är ett exempel. Två socionomer arbetar heltid med att söka upp hushåll med hyresskulder. De erbjuder familjerna skuldrådgivning och i vissa fall akut ekonomisk hjälp. En ny kontraktsform, kommunkontrakt, har även tagits fram. Det innebär att kommunen under en period kan ta över kontraktet för lägenheten för att skydda barnfamiljerna från att vräkas, säger Camilla Gustavsson, projektledare på Socialförvaltningen. Hittills har antalet vräkta barn minskat från 13 barn år 2009 till fem barn år Satsningar på arbete och boende har alltså varit viktiga redskap för att bekämpa barnfattigdomen. Men inte enbart. Skola, fritid och barnomsorg har också prioriterats. Alla barn har till exempel möjlighet att gå heltid på dagis här, säger Jens Sjöström. Många familjer har utländsk bakgrund. Tidig språkinlärning gör barnen bättre rustade att senare klara skolan och i förlängningen att få ett jobb och egen försörjning, säger han. Äldre barn i kommunen erbjuds bidrag till bredbandsanslutning och till elevdatorer; allt för att hänga med i skolan på lika villkor. Därutöver har kommunfullmäktige fattat beslut om en särskild»barnnorm«. Det handlar om att alla barn ska ha rätt till en meningsfull fritid. En sorts kulturell allemansrätt, där alla barn till exempel erbjuds subventionerad kulturskola. Det är enkelt; alla barn ska ha samma möjligheter i livet oavsett start och förutsättningar. Och det är vi politiker som har det yttersta ansvaret att alla får chansen. * Jobba, umgås, dansa, träna, shoppa... MittVal KVINNA är ett vitamin- och mineraltillskott för dig som är mellan 13 och 55 år, som bland annat tillgodoser kvinnors behov av järn. Rekommenderas även för dig som är gravid. Finns på apotek. barn 26 nr Multivitamin- och mineraltillskott, nns i nio varianter anpassade till kön, ålder och livsstil. mittval.se

15 G W»Klassresan. Man tänker sig den som att åka från ett ställe och kliva av på ett annat där du har det bättre. Men det är ju inte så. På det nya stället finns allt det där som drev dig dit, men du känner dig inte hemma.«

16 Han tjänar kronor om dagen. Är kriminolog, TV-profil och bästsäljande författare. Men Leif GW Persson kämpar fortfarande med sin bakgrund. Den 13 september kommer hans självbiografiska roman om klassresan. Ledsen att jag är sen. Jag har ätit lunch med PC Jersild, som är en av mina gamla favoriter. Ni vet författaren. Det var trevligt långt över förväntan. Leif GW Persson kränger av sig den blå linnekavajen och drar en flaska mineralvatten ur kylen. Blänger på mig och fotografen med okynnig min. Visste ni att jag har ägt hela den här fastigheten en gång i tiden. För det här skulle väl handla om min klassresa.? Han skrockar. Jodå. Jag köpte huset tillsammans med två kamrater på 80-talet. Sedan kom fastighetskraschen och vi sålde vidare till kommunen. Omkring 2005 blev det bostadsrättsförening och jag blev uppringd av någon som upptäckte att jag hade ägt huset. Så jag köpte tillbaka några av lägenheterna. En till mig själv, en till en dotter och en i reserv. Under vår väntan på professorn har vi hunnit med en rätt grundlig brottsplatsundersökning av hans arbetslägenhet, en tvårummare med kök på övre delen av Östermalm i Stockholm. Vardagsrummets långvägg upptas av en bokhylla med de egna böckerna i olika upplagor och på olika språk. Längst ner en rad mappar märkta med saker som»gamla mord och kalla fall«och»brev från dårar, psykopater och vanligt folk«. På skrivbordet trängs en påslagen dator med ett berg av skrynkliga taxikvitton och en ask hagelpatroner. Halvtom. Assistenten Gabriella har upprepade gånger varnat för att hennes chef just nu kan vara lite. brysk. Men det beror helt på den stora arbetsbelastningen, förklarar hon. De är mitt i inspelningen av tv-serien Sommarmord, och vi ska»absolut inte ta det personligt«. Det visar sig att kriminologen och den bästsäljande författaren tvärtom är på sprudlande berättarhumör när han slår sig ner vid köksbordet med läsglasögonen nerkrattade i den grå kalufsen. Vi börjar prata om Rädda Barnens siffror som berättar att barnfattigdomen i Sverige nu tydligt vänt uppåt igen efter många års minskande. text oskar ekman FOTO sara mac key Men vad är fattigdom? En familj som uppbär mobiltelefoner och unnar sig chips till fredagsmyset får väl skylla sig själva, heter det i vissa kretsar. Effhhh. Leif GW Persson skakar på huvudet. Börjar varje mening med sin rikskända grymtning, som verkar trotsa själva den mänskliga fysionomin genom att vara in- och utandning på samma gång. Jag bor på en gård utanför Gnesta. När jag åker in till Ica står de där. Dottern är 11 år och väger 120 pannor, mamman väger 180, pappan 240. Den 7-åriga sonen närmar sig 100 kilo! De ser ut som fyra michelingubbar när de köper ostbågar och pizza och hyr sina videofilmer. Då tänker jag att»ni är fan döda om 10 år«. Det är fattigdom! Det finns inga rika eller tänkande människor som lever det livet. Du kan mäta fattigdom enligt bmi-index. På den gamla tiden var du finare ju fetare du var. Idag ser rika människor ut som vinthundar, de har personlig tränare och kan hålla sig smärta och äta rätt. Jag är själv småfet, men det beror på att jag inte är någon fullgången människa, jag kämpar med min egen bakgrund. Man kan ju inte säga att de här familjerna håller på att svälta ihjäl, men egentligen är det precis vad de gör. De har ersatt allt liv med ätande.»michelingubbar.fruntimmer som ser ut som lappugglor i ansiktet«när de kommer in till polisstationen för att göra den anmälan om hustrumisshandel de snart kommer att dra tillbaka. Leif GW Persson talar konsekvent på det viset. Vilket vore direkt anstötligt om han inte samtidigt bäddade in vanvördigheterna i sin typiskt lakoniska högsvenska. Och om inte rösten också rymde tydlig medkänsla och. irritation. Ta en ung människa som växer upp i extrem överklass och jämför med någon som växer upp i andra änden. För den senare är det kanske tre gånger högre risk att hamna i polisens register, med en lika förhöjd offerrisk. Han ser ner i bordet. Några sekunders tystnad. När man träffar många av dem som råkat värst ut, både som offer och som gärningsmän, då inser man att de levt ganska taffliga liv. Och om en unge har råkat ut för något så vet sådana som jag att det är föräldrarna man ska börja titta på. Eller syskonen eller kanske någon granne. Du ska inte leta efter en gubbe med stora hörntänder och lång slängkappa, då är du illa ute. Och karaktären i de brott som begås mot barn har den förändrats över tid? Nej, det området är inte föremål för någon större kriminiell kreativitet. Men jag inbillar mig att omfattningen måste ha minskat i det längre perspektivet eftersom barnaga faktiskt är borttaget från schemat i nio familjer av tio. När jag växte upp var det en del av vardagen att du åkte på en smäll så fort en vuxen tyckte att du betett dig fel. Jag har sex ungar och jag har aldrig höjt en hand mot dem, knappt ens rösten. Leif GW Perssons egna föräldrar var i sammanhanget typiska för sin tid. De gav sonen stryk när de tyckte det behövdes, även om mamman som var en»mer viskös typ«var snabbare att ta till nävarna än pappan. Gustav Persson, född 1913, har en viktig betydelse i berättelsen om Leif Gustav Willy Perssons klassresa. Far och son torde många gånger ha passerat just detta hus i början av 50-talet. Familjen bodde under en tid på Gärdet ett stenkast härifrån och de långa söndagspromenaderna gick neråt Karlaplan. Vid ett tillfälle passerar de också Östra Real. Leif blir rädd av anblicken, byggnaden känns hotfull. Det blir inte bättre när pappan säger att just i detta»läroverk«ska han gå, eftersom han ska»bli ingenjör«. Jag måste ha varit 5 år då. Den enda värk jag kände till var ont i magen och örsprång. Båda föräldrarna hade klassisk arbetarbakgrund, sprungna ur olika norrländska bruksorter. Mamma var hemmafru som städade extra hemma hos rika familjer, pappa timmerman och grovarbetare. Pappas arbete bestämdes av konjunkturen. Fick han välja så föredrog han att slå i spik framför att gräva diken, men det var marknaden som avgjorde. Jag minns mycket tydligt hur jävla sönderarbetad han var, han slet ut sig på det där mycket bokstavliga viset. Jag tänker tidigt att så här vill jag inte leva, och han tänker det dessutom åt mig:»så här ska du inte behöva ha det«. Mina föräldrar väljer alltså att kosta på mig. På den tiden fick man betala själv om man skulle gå i läroverket, och det var en märkvärdighet om en arbetarunge tog studenten. Det är just i läroverket, kring 10-årsåldern, som Leif upptäcker familjens klasstillhörighet. Det var inte så att jag svalt, det vore fånigt, min mamma var dessutom en första klassens kokerska. Det jag saknade var det andra. Hemma hos mina kamrater fördes intellektuella samtal vid middagsbordet, om allt mellan himmel och jord. Barnen fick prata med mat i mun och hänga med armarna på bordet. Mina föräldrar hade aldrig läst en bok! Vid den här tiden har familjen Persson flyttat ner till stadsdelen Vasastan. Jag blir naturligtvis ängslig av att mina kamrater har det så mycket bättre än jag. Leif GW Persson tar en klunk vatten och ler åt minnet. Så jag får idéer om att min mamma, pappa, syster och jag ska flytta till andra sidan Odengatan. Från»Sibirien«till Lärkstan. Från en liten trea till en jättestor sjurummare, en sådan som alla mina kompisar bor i. Vad jag inte hajade var att den där intellektuella biten hade vi ändå tagit med oss! Vi hade varit jävligt udda i det sammanhanget, men det inser jag först senare. Skämdes du också? Nja. Jag löste det genom att aldrig ta hem någon. Han upplevde det inte heller som särskilt befriande att få tillfälle att sitta med vid borden när de frisinnande och välbärgade kamraternas familjer åt kvällsvard. Mest»märkligt, närmast antropologiskt«. Istället föds där och då en målmedvetenhet? Ja. Det gör ju det. Sedan gifter jag mig ganska tidigt, min första hustru var sjuksköterska och vi bodde i en etta, en tjänstebostad i Hässelby centrum. Då bestämmer jag mig för att jag varje år ska föra henne och min växande familj till en lägenhet som är åtminstone ett rum större. Och sex år och fem flyttar senare bor vi i en sjurummare nere vid Stureplan. Jag hade tidigt drömmar om att jag genom olika mirakel skulle få leva det liv jag idag lever. Fast det var ju inga mirakel som tog mig dit, utan vanligt arbete.»vanligt arbete«är väl att ta i, för någon med hans karriär. Vanlig arbetsvillighet snarare, kombinerat med klar skalle, hårda nypor och troligen en skara av väldigt förstående hustrur (till dags dato tre). Men det hinner jag aldrig fråga om. Karriären i urval: Kriminologisk forskning och doktorsavhandling vid Stockholms universitet mellan 1965 och 1980, parallellt med arbete som sakkunnig åt Stadsrådsberedningen och Rikspolisstyrelsen. Professorstitel Åtta deckarromaner, mängder av vetenskapliga rapporter och tidningsartiklar, programledare i tv. Jag undrar om denna målmedvetna klättring varit ångestladdad eller lustfylld. Varken eller, hävdar han först lite slängigt, han såg bara till»att spika den«. För att en stund senare motsäga sig själv: Jag har fått allt. Jag är professor gud bevars, så jag har till och med papper på det. Och mina barn har aldrig haft några problem med att ställa frågor till sina föräldrar, eller att få svar. De är typiska djursholmsungar trevliga som fan, omtänksamma och hyggliga och ointresserade av pengar. Det är en fråga om hemkänsla. Men jag Jag har min historia och mina lojaliteter på ett helt annat ställe, och när jag återvänder dit så upptäcker jag att alla i princip står med mössan i hand. Då ska de hälsa på släktens mest kände medlem. Det är faktiskt ganska svettigt. Han hämtar andan. Klassresan Man tänker sig den som att åka från ett ställe och kliva av på ett annat där du har det bättre. Men det är ju inte så. På det nya stället finns allt det där som drev dig dit, men du känner dig inte hemma. Folk löser sådant på olika vis. I mitt fall har mina barn fått allt de har pekat på innan de hunnit peka det har varit ett sätt för mig att veva min film baklänges.»pappa, varför pratar du alltid om pengar«, säger de. Ja, för att jag aldrig har haft några. Pratet om pengar, ja. Leif GW Perssons privatfinansiella svada kunde få en nyrik it-stekare att rodna. Eller möjligen bli grön av avund. Vid ett tillfälle nämner jag en kvällstidningsartikel om några amerikanska forskare som ska ha räknat ut var gränsen för ekonomisk lycka går. Upp till kronor i månaden blir det bättre, sedan finns ingen skillnad. Jaså. Jaha. Så ligger det något i det? Inte i mitt fall. Om jag tjänade i månaden skulle jag nog bli jävligt olycklig eftersom det är vad jag tjänar om dagen. Mitt liv som det ser ut nu skulle inte vara möjligt. Professorn har med den matematiken arbetat en hel dag och ytterliggare någon morgontimme för att få ihop till mattan som ligger under oss. En liten och oansenlig orientalisk sak, med prislappen i skinn stickandes ut mellan fransarna kronor. En annan sak med klassresan är den där revanschismen, fortsätter han. Jag kan bli obegripligt förbannad på folk av orsaker som inte handlar om dem utan om mig själv. Ge ett exempel.? En god vän till mig, och han är egentligen en helt hygglig barn 30 nr barn 31 nr3.2011

17 » Det Pengarna i sig skänker mig ingen särskild glädje. är friheten de ger mig. karl, råkade säga en sak när jag berättade om min pappa. Ungefär att»vem kunde tro att professorn kände en så enkel människa«. Då blir jag plötsligt tokig! Kastar mig över honom och ska slå ihjäl honom, på en smokingmiddag med sex medelålders män. Det är onekligen en överdriven reaktion, han försökte väl bara vara lite smålustig. Titeln på Leif GW Perssons självbiografiska roman som kommer ut i september är just Gustavs grabb en roman om min klassresa. Men om pappan fortfarande är en öm punkt så är mamman en sårig. Det är en riktigt sorglig historia. Jag tar nästan till lipen själv när jag läser boken. Mamma kände aldrig någon glädje inför mina framgångar. Hon var förbannad, kände sig sviken för att hennes egen klassresa aldrig blev av. Och inte för att du hade svikit några arbetarideal? Nej, inte det minsta! Små barn har en tendens att ta sina föräldrars tid i anspråk, och hon hade blivit kvar där hon var på grund av mig. Sedan tyckte hon väl att jag borde ha visat ett större mått av tacksamhet, eller talat om för alla som orkade lyssna hur mycket hon hade betytt för min utveckling. Vilket hon faktiskt inte hade gjort. Pappa Gustav var däremot både stolt och lycklig över sonens framgångar och böcker, även om han troligen aldrig läste någon av dem. Mot slutet av sitt liv blev han dålig och Leif besökte honom på ett torftigt, ovärdigt sjukhem.»så här kan du fan inte ha det«, sa jag, och några timmar senare låg han på Sophiahemmet. Men sedan var det någon elak jävel som talade om för honom vad det kostade och då skrev han ut sig själv. Den gamle timmermannen tyckte att det var för dyrt helt enkelt. Så sjuk kunde ingen vara. Han gick bort 2001 och begravningen var sista gången Leif träffade sin mamma. De var»klara med varandra«. Åtta år senare dör hon och han kan börja skriva på sin självbiografiska roman. Intervjun har dragit en bra bit över tiden. Leif GW Persson sätter tummarna under hängslena och grymtar att vi måste gå. Han ska ta en tupplur innan kvällens styrelsemöte och efterföljande middag med några»dignitärer«. Assistenten Gabriella får order om att hämta upp hans kostymer från kemtvätten och köpa snus på vägen. Ni ser hur jag behandlar henne? På detta överklassiga vis På något sätt är det som att jag tycker att jag har rätt att be om saker. Sista frågan! Okej. Lek med tanken på att du blir av med hela din förmögenhet på ett bräde vad händer då? Jag har inte funderat i de banorna. Jag kör en guldhamsterkonstruktion och gräver ner lämpliga mängder pengar på olika ställen för att motverka att hamna i den situationen. Om det hände ändå.? Ja, det fick väl gå. Ungarna är redan väl tillgodosedda. Hustrun kanske skulle bli sur för att hon var tvungen att sälja sina hästar, men då får hon väl skaffa sig en annan karl. Att råka ut för något annat, som gjorde så att jag inte kunde läsa eller skriva, det skulle drabba mig hårdare. Pengarna i sig skänker mig ingen särskild glädje, det är friheten de ger mig. Och så gillar jag att dela med mig, ska du veta. Leif GW Persson säger sig ge bort några hundratusen kronor årligen till olika välgörenhetsorganisationer. Fick han dra av det från skatten hade det»istället handlat om miljoner«. Senast var det Frälsningsarmén som fick en slant, eftersom han är så förtjust i frälsningssånger. Men när jag läste vad de tycker om bögar så blev jag betänksam. Det var lite ålderstiget folk ska väl få leva efter sina preferenser så länge det inte harmar någon annan? Det verkar överhuvudtaget vara mest känsla och impuls som styr hans goda gärningar. Jag har en privatbudget på kronor per dag som jag kan använda på mig själv. Men vafan, det orkar jag ju inte göra av med! Särskilt inte om jag är förkyld. Då ser jag till att hitta en lämplig mottagare av pengarna naturligtvis. Min yngsta styvdotter har gift sig med en gosse från Gambia, där de lever på helt andra premisser. Så där nere har vi sett ut en person som vi betalar skola, mat och boende för så att han ska få en rimlig chans. Allt det här gör jag inte för att stilla mitt samvete, utan för att det är rätt och rimligt. Människor som jag har ett moraliskt obligat. * Hemlarm anslutet till SOS Alarm Trygghet med omtanke Hos oss ingår alltid fri installation, livstids materialgaranti, fria utryckningar och fri service utan bindningstid eller årsavgifter. Våra larm kan inte köpas av dörrknackare och rekommenderas för nionde året i rad av Villaägarnas Riksförbund. Självklart husdjursanpassar vi larmet kostnadsfritt och det är så smidigt att även barnen kan hantera larmet. Leif Gustav Willy Persson Yrke: Författare och professor i kriminologi. Ålder: 66 år (född 12 mars 1945). Bostad: Gård utanför Gnesta i Sörmland, samt våning i Stockholm. Familj: Hustrun Kim, fyra barn, två bonusbarn och fem barnbarn. Aktuell: Med självbiogra fiska romanen Gustavs grabb en roman om min klassresa, som utkom mer i september. Samt ny säsong av Veckans brott på SVT i början av november. Läser just nu: Manuset till boken Ond kemi.»en utmärkt bok som handlar om varför döda kroppar luktar illa och så. De vill att jag ska skriva ett förord«. Dessförinnan några romaner av Paul Auster. Ser på tv: Kriminalpro gram på Discovery och TV4 Fakta.»Och så har jag börjat se Efterlyst, men det var faktiskt bättre förr. Hasse Aro är bra, men han har så underliga medhjäl pare numera.«rädd för: Att någon av barnen ska råka illa ut.»jag oroar mig mer för mina döttrar än för mina söner, trots att det enligt statistiken borde vara tvärtom.«blir sorgsen av: Massor av saker.»som att se den där feta familjen på Ica i Gnesta.«Skämmer bort sig med: Att gå till videobutiken.»en gång hyrde jag alla säsonger av Sopranos och såg dem på sex dygn. Grillade lite fisk mellan avsnitten bara. Min fru höll på att bli galen.«enkelt, tryggt och prisvärt. Välkommen att larma klokt med Trygga Hem! För mer information SMS:a TRYGGAHEM till 71120, ring eller besök barn 32 nr Trygga Hem är ett publikt bolag noterat på marknadsplatsen Nasdaq OMX First North.

18 TEXT SOPHIE ARNÖ FOTO ÅKE ERICSSON arjun: Mitt slagträ Arjun Laxman Jadhav, 12 år, Manaba village, Maharashtra, Indien Bor i byn Manaba, i indiska delstaten Maharashtra, med sin mamma och en äldre bror. Familjen är mycket fattig och Arjun har tidigare jobbat på bomullsfälten. Men nu går han i skolan. Fritiden ägnar han åt att plugga och åt sport. -Jag älskar cricket. Det är mitt stora intresse. Min favoritsak är ett slagträ som jag har gjort själv. Det tog en dag att göra. Jag använde en yxa. -Jag har sett många cricketmatcher på våra grannars TV. Min favoritspelare är Virendra Sehwag, som är med i Indiens nationella cricketlag. Han slår alltid så bra! -Jag spelar själv en till två timmar per dag med mina kompisar. Jag skulle vilja bli cricketspelare när jag blir stor. kära prylar Oavsett ekonomisk situation så hittar barn ofta prylar att fästa sig vid. Allt ifrån en akupunkturdocka till en dator. Här berättar sju barn från världens alla hörn om sina käraste ägodelar. barn 34 nr barn 35 nr3.2011

19 amanda: min dator Amanda Sörman, 12 år, Stockholm Bor i en villa i Bromma strax utanför Stockholm med mamma Pernilla, pappa Richard, och sin syster Josefine, 15. I familjen finns också den franska bulldog gen Bosse, 3 och rottweilern Esther, 7. Min dator är min favorit för den är bra och jag gillar den. Jag fick den på min födelsedag förra året och blev jätteglad. Jag använder den jättemycket, jag redigerar bilder, håller på med mina foton och pratar med mina kompisar på Facebook och Skype. desara: min bok Desara Nipolli, 13 år, Cërrik, Albanien Bor med sin mamma, två syskon, en kusin samt farmor och farfar i ett hus med två sovrum och stort kök i Cërrik. Hennes mamma har en liten livsmedelsaffär, pappan arbetar som trädgårdsmästare på ett turisthotell i Grekland. Vilken är din käraste ägodel? En bok som heter Meriyll och handlar om en ung flicka. När hennes mamma dör tvingas hon ta hand om sin pappa, som är alkoholist, och sina småsyskon. För att hinna med slutar hon skolan. Till sist ordnar allt upp sig, pappan slutar dricka, han lyckas skaffa ett arbete och flickan börjar skolan igen. Varför väljer du just den? För att jag älskar att läsa, det är ett bra sätt att träna språket. Vad betyder den för dig? Handlingen påminner om hur det ser ut i många albanska familjer. Det är en gripande berättelse, och jag är väldigt känslosam av mig. Jag gråter ofta när jag läser. När brukar du läsa? Oftast när jag har gått och lagt mig, efter att ha gjort mina läxor och hjälpt mamma med hushållsarbetet. Jag delar säng med min storasyster. Hon gillar också att läsa. Det var hon som tipsade mig om den här boken. TEXT OCH FOTO DAVID MAGNUSSON barn 36 nr barn 37 nr TEXT OCH FOTO DAVID MAGNUSSON

20 Yang: min docka Yang Jingyan, 12 år, Peking, Kina Bor i en tvårumslägenhet i västra Peking tillsammans med sin mamma Qin Ping, 37, som äger två klädbutiker. Föräldrarna är skilda. Pappan är affärsman och bor i Shenzen i södra Kina. Liksom många andra barn i Kina är Jingyan enda barnet. Han går i skolan fem minuters promenad från hemmet. Favoritprylen är en silikondocka och ett par fötter i mänsklig storlek som är gjorda av gummi, med kroppens energizoner och akupunkturpunkter utmarkerade. -När jag är hemma och klar med mina läxor brukar jag leka med dem och studera akupunkturpunkterna. Ibland trycker jag på dem för att öva mig i kinesisk massage. Sen läser jag böcker om hur de olika punkterna relaterar till kroppens olika organ för jag vill lära mig var på fötterna jag ska trycka för att behandla olika sjukdomar. Än så länge är jag lite osäker men om några år ska jag fråga mammas kompis som är doktor i kinesisk medicin om han kan lära mig mer. -Jag vill själv bli doktor i kinesisk medicin när jag blir stor. Då kommer jag att kunna behandla massor av människor utan att ha en massa utrustning. -Jag tycker att traditionell kinesisk medicin är väldigt coolt. Det är som magi. Det finns inte bara en behandling som fungerar för att bota en sjukdom. Det finns många olika metoder och lösningar. mark: mitt K NEX Mark Pannebaker, 12 år, Bossier City, Louisiana, USA Bor i ett mobile home tillsammans med pappa Jay, bilservicetekniker, mamma Esther, hemmafru, syskonen Melissa, 16, och Morgan, 5. Jag gillar att bygga saker och jag gillar K NEX för att du kan bygga nästan vad som helst. Det här skulle bli Eiffeltornet men det blev inte riktigt så till slut så jag ändrade på det lite grann. Det är väldigt kul att se vad man klarar av! Jag bygger flygplan, torn och robotar. Jag tycker om att bygga stora saker så det tar ett tag. När jag växer upp vill jag bli en forskare eller vetenskapsman så jag får arrangera om saker eller skapa nya saker. (Ett mobile home är inte samma sak som en husvagn, utan ett enklare flyttbart hus på hjul. Förutom att vara hemmafru så undervisar Esther alla barnen i hemmet, i så kallad homeschool.) TEXT OCH FOTO CHI YIN TEXT OCH FOTO DAVID MAGNUSSON barn 38 nr barn 39 nr3.2011

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Dimitras resa Elevmaterial

Dimitras resa Elevmaterial Dimitras resa Elevmaterial Hej! Visste du att alla barn har rätt till en meningsfull fritid? Vi på Majblomman arbetar för att förbättra barns villkor och vi har en vision om att alla barn ska få vara med

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. Här följer lite information om föreställningen, samt några tankar kring hur pjäsens frågor skulle kunna integreras

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 24 23 MAJ 2012 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-15 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

2009 ett år du kan vara stolt över!

2009 ett år du kan vara stolt över! 2009 ett år du kan vara stolt över! Årsrapport 2009 Utan dig räddas inte barnen. Med din hjälp har vi åstadkommit många bestående förbättringar för barn. Rädda Barnen är en del av Save the Children, världens

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Rapport från barnfattigdomsseminariet 13/3 2013.

Rapport från barnfattigdomsseminariet 13/3 2013. Rapport från barnfattigdomsseminariet 13/3 2013. 1 Inledning av Sven Winberg Anledningen till att SAMBA inbjöd till ett seminarium om Barnfattigdomen i opinionen var den negativa mediala uppmärksamhet

Läs mer

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen ROSA HÄFTET! Innehåller punkt 15-23 Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen Här finns förslag på vilka saker RBUF ska göra under

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag?

Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? :Hittad text: När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande

ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande Sammanfattning av resultaten Av de barn som svarade på enkäten upplevde 11 %

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

FÖR DINA RÄTTIG HETER

FÖR DINA RÄTTIG HETER ! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400.

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400. Detta är det första häftet i delmomentet pengar Det kommer att bli prov på pengar sedan (se planering) Betygsmatrisens relevanta rader: 1-4 Våra pengar 1 Vad är pengar? Gör pengar oss lyckliga? Gör pengar

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! 1 UNICEF/Nepal/2012 tillsammans skapar vi en bättre värld Från och med nu genomförs Operation Dagsverke i samarbete med UNICEF. Tillsammans

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

KVARNDUNGENS FÖRÄLDRAKOOPERATIV

KVARNDUNGENS FÖRÄLDRAKOOPERATIV KVARNDUNGENS FÖRÄLDRAKOOPERATIV Kvarndungens föräldrakooperativ ligger naturskönt beläget med dungen och Borgundaberget alldeles inpå knuten. Föräldrakooperativ startade 1988. Vår förskola har den lilla

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Här kommer ett unikt redskap att använda i skolans undervisning om FN:s barnkonvention och millenniemål som passar hela grundskolan! Genom att spela

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är

Läs mer