Eleverna förlorare i Björklunds skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eleverna förlorare i Björklunds skola"

Transkript

1 Eleverna förlorare i Björklunds skola Publicerad här den 19 november 2013 den 17 november skriver ledarskribenten:»i skolpolitiken har Jan Björklund genomfört de mest omfattande och nödvändiga skolreformerna i modern tid.«nödvändiga för vem? Inte för eleverna i varje fall. Förenta Nationernas barnkonvention kräver att man ser till elevernas bästa inför varje beslut om skolan. Men Björklund tar uppenbarligen inte konventionen på allvar. Han lyssnar mer på lobbyisterna för olika särintressen. När nattvandraren sökte sin tappade dörrnyckel letade han i gatlyktans sken. Det var lättare att leta där. Men nyckeln fann han inte. När Björklund skulle finna på botemedel mot bristerna i skolan såg han också bara till det som syntes. Det yttre. Men för att finna nyckeln till en bättre skola, skulle han ha behövt se till det inre. Hans åtgärder skulle ha utgått från elevernas och lärarnas tankar, känslor och behov. Men han ville inte eller kunde inte tränga in där. I stället så ryckte han lite i de spakar som olika intressenter pekade på. Vad hans åtgärder fick för konsekvenser för eleverna kunde han inte överblicka. Därför blev så mycket så fel. Skolministern fattade en rad beslut som särintressena vann på men som var till nackdel för eleverna. Matematikämnet fick mycket större utrymme i skolan. En ny lärarutbildning infördes där kandidaterna fick mycket teori, men litet praktisk yrkesutbildning. Riskkapitalisterna fick genom det fria skolvalet fortsätta att ta för sig av de resurser som skulle gå till skolan. Det inrättades välavlönade lektorat och förstelärartjänster för en mindre del av lärarkåren. Lärarna uppmanades att använda mera katederundervisning i skolan. Eleverna fick mera fingraderade betyg och de fick dem tidigare än förut. I Gustav Vasas avskedstal till Riksens Ständer den 16 juni 1560 finns följande mening:»jag wet ock, att de Swenske äro snare till att samtycka, sene till att utrannsaka.«björklund har visat sig snar till att samtycka med de särintressen som har velat påverka hans beslut. Han har också visat sig sen till att utrannsaka de konsekvenser som hans beslut har fått för eleverna. Matematiken. Lärarutbildningen. Valfriheten. Karriärtjänsterna. Katederundervisningen och betygen. Vid en närmare genomgång av alla dessa beslut finner man att särintressen är vinnare och elever förlorare.

2 Särintressena har fått väga tungt vid beslutsfattandet. Elevernas intressen har vägt lätt. Matematiken Riksdagen beslöt nyligen att matteundervisningen i grundskolan skulle ökas med 150 lektioner. I samband med Budgetpropositionen förkunnade skolministern att undervisningen i matematik skulle ökas med ytterligare 150 lektioner till Detta kan jämföras med till exempel de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap som nu bara har 885 lektioner tillsammans. Eller med idrott och hälsa som får nöja sig med 500 lektioner. Ska utrymmet för dessa ämnen minskas ännu mer? Eller varifrån tänker Björklund ta dessa 300 lektionstimmar? Från de estetiska ämnena? Eller från elevernas lästräning? Vad är det som eleverna ska lära sig under alla dessa mattelektioner? Enligt Skolverket ska de ha följande kunskaper om de ska få betyget E (godkänt) i slutet av årskurs nio: Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Läs gärna om detta stycke om det är något där som är oklart. Det kan inte vara helt lätt för lärarna att avgöra vilka elever som har nått respektive inte har nått dessa mål. För eleverna kan lärarnas bedömningar vara av livsavgörande betydelse. Hur ska lärarna kunna tala om för eleverna när i livet de kommer att behöva denna matematik. Och varför de ska kunna diskutera olika strategier och formulera matematiska modeller. Vid olika sammankomster som jag har deltagit i har jag frågat något tusental lärare och föräldrar vilken matematik som de har haft nytta av i livet utöver de fyra räknesätten, procenträkning, överslagsberäkning, lite enkel statistik och en enkel ekvation. Det vill säga sådan matematik som eleverna fick lära sig i ämnet räkning i den gamla folkskolan. Ingen

3 som inte varit mattelärare, forskare eller tekniker sade sig ha haft nytta av någon annan matte. Har du? Talesmännen för matematikämnet har lyckats lura i skolministern och andra att alla människor i framtiden kommer att behöva så mycket mer kunskaper i matematik. Detta är en myt. Nedan följer statistik över de jobb som människor hade Kommer inte dessa yrken att finnas kvar i framtiden? Exakt vilken matematik är det som alla anställda då behöver kunna utöver de kunskaper i räkning som omnämnts ovan? ANSTÄLLDA ÅR EFTER ANTAL I YRKET, ÅR 2011 Yrke Totalt Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl Företagssäljare Övrig kontorspersonal Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Systemerare och programmerare Hotell- och kontorsstädare m.fl Försäljare, dagligvaror Skötare och vårdare Köks- och restaurangbiträden Lagerassistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Bokförings- och redovisningsassistenter Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Administrativa assistenter Administratörer i offentlig förvaltning Övriga sjuksköterskor Datatekniker Verktygsmaskinoperatörer Läkare Kockar och kokerskor Fastighetsskötare Universitets- och högskollärare Övriga servicearbetare Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Övriga maskinoperatörer och montörer Handpaketerare och andra fabriksarbetare Visst kommer man i många av dessa yrken att använda datorprogram i framtiden. Men nu lär sig barnen att följa instruktioner för datorspel och datorprogram redan i förskoleåldern. För detta krävs det inte att

4 man behärskar någon avancerad matematik. Allt detta inser också matematikämnets talesmän. Det halmstrå man då griper efter är föreställningen att träningen i matematik skulle skärpa intellektet. Men detta är en myt. Redan för femtio år sedan bevisade forskare att det inte ägde rum någon sådan överspridning av tankeförmåga från matematiken till andra delar av tankeverksamheten. Om övningar i matematik gör människor mera intelligenta, borde matematiklärarna på skolorna vara mycket intelligentare än andra lärare. För att inte tala om landets främsta experter i matematik. Vore det så skulle säkert ovan återgivna kunskapskrav varit betydligt mer stringent formulerade. Och om matematikerna äger en sådan intelligens borde de lätt kunna ge raka svar på följande frågor: Vilka är det som i framtiden behöver mer kunskaper i matematik än de ovan angivna kunskaperna i räkning? Vilka andra mattematikkunskaper är det som de behöver? Varför ska en elev som vill bli fordonstekniker hindras från att gå sitt gymnasieprogram för att hen inte kan bestämma ytan av en parallellogram eller volymen av en cylinder. När måste en blivande sjuksköterska kunna använda sig av konjugatregeln? Hur kommer det sig att så många elever efter grundskolan saknar de mest elementära kunskaper i såväl räkning som i skolmatematik efter alla mattelektioner? Varför skulle ytterligare en veckotimme under sex år ge bättre resultat? Matematiken lägger beslag på mer resurser i pengar och lektionstid än något annat ämne i grundskolan. Även i lärarutbildningen lägger ämnet beslag på mer resurser än andra ämnen. Lobbyisterna för matematikämnet har gjort ett strålande jobb. De har skapat mängder av arbetstillfällen för mattelärare både i grundskolan, i gymnasiet och i lärarutbildningen. Frågan är vilka effekter detta får för eleverna. Tiden för skolarbetet är begränsad. Om man fyller den med ett innehåll som är mindre meningsfullt för eleverna, gör man det på bekostnad av ett innehåll som skulle vara mera meningsfullt för dem. Flertalet elever tvingas nu att använda en stor del av skoltiden åt en matematik som de inte behöver kunna. De skulle ha kunnat använda denna tid till något för dem meningsfullt. Det finns elever som har lätt för matematik. De lyckas på proven och ägnar sig gärna åt att lösa svåra tal. De kan komma att läsa mera avancerad matematik och bli de tekniker, ingenjörer och forskare som näringslivet behöver. Men de är inte så många. Varför ska resten av eleverna tvingas brottas med skolmatematiken?

5 Många elever misslyckas på matteproven hur mycket de än anstränger sig. Deras tankar hinner inte med när läraren förklarar för klassen. De vågar inte avbryta läraren och fråga. De gömmer sig för att slippa svara på frågor och göra bort sig inför kamraterna. Så småningom slutar de att ens försöka hänga med i lärarens genomgångar. Mattelektionerna blir till en plåga för dem. Många elever känner sig dumma för att de inte är lika duktiga i matematik som kamraterna. Detta tär på deras självförtroende. Det är grymt och det är onödigt. Allvarligast är det för de elever som inte får gå på något gymnasieprogram för att de inte klarar av att lära sig en matematik som de ändå inte kommer att ha någon nytta av. Frågan är vad som händer med många av dessa ungdomar när de inte har någon skola eller något jobb att gå till om de dessutom har ont om pengar. Risken är stor att de i ren desperation låter sig dras in i gäng som tjänar pengar på droger, kriminalitet, prostitution. Matematiken är det ämne som tar särklassigt störst andel av skolans resurser i anspråk. De som vunnit på detta är matematiklärarna. Deras särintresse har fått väga tungt. De som förlorat på detta är de många elever som tvingats ägna ansträngningar under så lång tid åt ett ämne som de inte kommer att ha nytta av. Deras intresse har vägt lätt. Lärarutbildningen Björklund har berömt sig av att ha genomfört det största reformpaketet för skolan någonsin. I paketet ingick en ny lärarutbildning. Hur har då den lärarutbildning som Björklund introducerade 2011 fungerat? Om detta kan man läsa i Lärarnas Tidning av den 17 september Där redovisas svaren i en enkät som lärarkandidater deltog i; de hade påbörjat sin lärarutbildning Var tredje student tycker att utbildningen i ganska eller mycket låg utsträckning har förberett dem för läraryrket. Hälften tycker att de får för lite verksamhetsförlagd utbildning. Sju av tio tycker att de får för lite undervisning i praktik och metod. Sju av tio tycker att de får för lite undervisning i hur man planerar och förbereder lektioner eller annan pedagogisk verksamhet. Åtta av tio tycker att de får för lite undervisning i hur man hanterar konflikter. Till enkäten fogades kommentarer som»undervisningen i mitt kommande yrke är obefintlig»,»undervisningen i pedagogik är obegriplig eller så teoretisk eller abstrakt att den är närmast omöjlig att applicera

6 på praktiska situationer» och»tyvärr är det många kurser som går ut på att förbereda oss på att forska. Det verkar som om det är institutionens egna intressen som avgör mycket av utbildningens innehåll». Man kan förstå att många studenter tvekar att satsa tid och pengar på en utbildning som har fått så dåligt rykte. Och att var sjätte lärarkandidat har hoppat av utbildningen redan efter det första året trots att det snart kommer att bli stor brist på utbildade lärare. I ett slag fick jag som metodiklektor veta att min undervisning i ämnesdidaktik för lärarkandidaterna hade skurits ned från 120 till 9 timmar. Timunderlaget hade omfördelats till fördjupning av ämneskunskaper, men också till en obligatorisk kurs i forskningsmetodik och till handledning av C-uppsatser. I den nya lärarutbildningen får kandidaterna tre respektive fyra års fördjupning av ämneskunskaperna. Dessutom ska de hinna avverka följande fristående kurser: Om utbildningens organisation och villkor, om demokratins grunder, om läroplansteori och didaktik, om vetenskapsteori, om forskningsmetodik, om statistik, om utveckling och lärande, om specialpedagogik, om sociala relationer, om konflikthantering och ledarskap, om bedömning och betygssättning och om utvärdering och utvecklingsarbete. Dessa kurser lär ge arbete åt många forskare. Men de handlar inte om kärnan i lärarens yrkeskunnande, det vill säga om hur hen ska uppträda inför klass. Hur hen planerar sin undervisning och hur hen fattar och genomför bra beslut i inlärningssituationernas olika moment. Hur hen löser de konflikter som uppkommer. Något utrymme för en systematisk träning i den praktiska yrkesutövningen finns inte i dessa kurser. Många kandidater leds bort från arbetet med elever i klassrummen till den något lugnare tillvaron i forskningsrummen. Som resultat av detta har vi nu ett par tusen forskare vid landets högskolor som saknar en fast anställning. Innehållet i den nya lärarutbildningen verkar ha tillkommit för att tillfredsställa dessa forskares särintresse av att få sysselsättning. De får nu föreläsa om det de kan i ett stort antal kurser som vanligen är mycket löst anknutna till det praktiska lärarjobbet. De får också undervisa i forskningsmetodik och examinera trebetygsuppsatser. Dessutom får de i uppdrag att handleda de kandidater som påbörjat forskarutbildning. Genom detta förs stora resurser bort ifrån den egentliga yrkesutbildningen. De som har vunnit på den nya lärarutbildningen är de många forskarutbildade som fått nya arbetstillfällen. Deras särintresse har vägt tungt. De som har förlorat på den nya lärarutbildningen är de lärarkandidater som inte har fått en fungerande yrkesutbildning och alla de elever som

7 annars hade kunnat glädja sig åt att få fler väl planerade och väl genomförda lektioner av yrkeskunniga lärare. Deras intresse har vägt lätt. Det fria skolvalet Regeringen Bildt införde på 1990-talet det fria skolvalet. Man hävdade att detta skulle leda till bättre skolresultat. Nu vet vi att det blev tvärtom. Drivkrafter bakom det fria skolvalet var personer och företag som ville tjäna pengar på friskolor. Men det var också resursstarka föräldrar som ville ha möjlighet att låta sina barn gå i de bästa skolorna. Resurser som samhället har avsatt för skolorna kom att hamna på riskkapitalisternas bankkonton i skatteparadis. Enligt Skolinspektionen har friskolor en lägre lärartäthet och för dålig tillgång till bibliotek, gymnastiksalar och musiksalar. Man handplockar problemfria och framgångsrika elever vid intagningen. Man använder sig av glädjebetyg som konkurrensmedel i kampen om eleverna. Detta har tvingat många kommunala skolor att också sätta betyg i överkant. Men elevernas kunskaper har inte blivit bättre för det. De har tvärtom stadigt försämrats sedan det fria skolvalet infördes. Elever har lämnats vind för våg när friskolor som inte längre varit lönsamma har stängts. Valfrihet låter fint. Men valfrihet för vem? Välutbildade och resursstarka föräldrar kan flytta sina barn från skolor med dåliga resultat. Föräldrar som är mindre lyckligt lottade kan inte utnyttja valfriheten. Deras barn får gå kvar i skolor med dåliga resultat och allt sämre ekonomi. Deras barn förlorar också draghjälpen från de framgångsrika elever och engagerade lärare som lämnar skolan. De som tjänar på det fria skolvalet är riskkapitalister och andra företagare som fått stora vinster från friskolorna. Dessa särintressen har fått väga tungt. De som förlorar på det fria skolvalet är de elever som måste stanna på skolor med allt sämre resurser och stora problem. Deras intresse har vägt lätt. De differentierade lärarlönerna Duktiga lärare ska få mer i lön än mindre duktiga. Frågan är hur detta påverkar samarbetsklimatet på skolorna och lärarnas vilja att anstränga sig i arbetet. Leder lönespridningen till att lärarna presterar bättre och trivs bättre? De lärare som har fått mera i löneökning än kollegerna lär inte bli så mycket mer motiverade att anstränga sig i arbetet för det. Men risken är stor att de lärare som har fått mindre i löneökning än kollegerna förlorar i självförtroende och lust att anstränga sig. Detta

8 särskilt om de tycker att lönesättningen är orättvis. Alla lärare lär också vara mindre villiga att påpeka brister i skolan, eftersom det kan påverka hur mycket de får i lön. Om man brytt sig om vad som sker i lärarnas tankar och känslor, hade man aldrig infört differentierade löner. Då hade man funnit andra sätt att uppmuntra och motivera, sätt som kom alla lärare till del. Besluten om lönespridning är inte heller fattade med elevernas bästa för ögonen. Eleverna behöver motiverade lärare med självkänsla som ger järnet i arbetet. Lärare som inte tvekar att påpeka brister i skolan. Björklund har nu beslutat om nya tjänster som lektorer och förstelärare. De ska få respektive kronor per månad i extra lönepåslag. Härigenom tänker man enligt enmansutredaren Ferm locka forskarutbildade lärare till skolan. Innehavarna av dessa tjänster ska ha särskild yrkesskicklighet. De ska alltså vara extra bra lärare. Frågan är hur det ska gå till att välja ut de sökande som har denna särskilda yrkesskicklighet. Vem ska avgöra detta? Att en lärare är en bra lärare beror inte i första hand på hur mycket ämneskunskaper hen har eller längden på den tid hen tillbringat i forskarrum. Det som gör läraren till en bra lärare är att hen är ambitiös i sina lektionsförberedelser och kan fatta och genomföra bra beslut i undervisningen. Att hen har humor och är rättvis. Viktigast är dock att hen tycker om sitt jobb och bryr sig om eleverna. Att hen ser vad de olika eleverna behöver av stöd och uppmuntran. En sådan lärare får eleverna att må bra och lära sig bra. Men sådant framgår inte av några pappersmeriter. Man frågar sig varför den som har ägnat många år åt att forska skulle äga större yrkesskicklighet som lärare än de kolleger som under samma tid levt i skolans vardag. Genom att forska lär man sig att forska. Genom att undervisa lär man sig att undervisa. Det är i klassrummen som man lär sig att möta och hjälpa elever. Inte i forskarrum. Vad säger att dessa karriärlärare ska lyckas motivera sina nya kolleger att delta i de projekt de föreslår? Lärarna är ju så överhopade med arbetsuppgifter att de knappt hinner förbereda sina egna lektioner. Därtill kommer att lärarna kan få svårt att acceptera att deras nya kolleger får så många fler tusenlappar i månadslön. De kanske inte upptäcker den särskilda yrkesskicklighet som dessa forskare sägs ha. Om detta bidrar till att minska deras egen motivation i jobbet har införandet av de nya tjänsterna kommit att bli kontraproduktivt. Har den som har ägnat många år åt forskning det tålamod och det språk som behövs för att nå fram till en skolsvag elev? Kan hen förstå denna elevs problem och behov och ge tillräckligt enkla förklaringar?

9 Min erfarenhet som metodiklektor säger mig att det förhåller sig tvärtom. Skolans resurser för att anställa personal är begränsade. Om vissa lärare ska få högre lön leder det till att skolorna inte har råd att anställa så många lärare. För de skolsvaga eleverna är det särskilt viktigt att det finns många vuxna på skolan som kan se dem och hjälpa dem. De som vunnit på beslutet att inrätta karriärtjänster är de forskare och andra som får ett bra betalt jobb. Deras särintresse har vägt tungt. De som har förlorat på karriärtjänsterna är dels de många lärare som gått miste om sin del av de ökade resurserna för lärarlöner, dels de elever som får färre och kanske också mindre motiverade lärare. Dessa intressen har vägt lätt. Katederundervisningen Skolministern rekommenderar lärarna att använda katederundervisning. Han säger att lärarens uppgift är att förmedla kunskaper. Han vet inte vad han talar om. Läraren kan inte förmedla kunskaper, bara information. Kunskap blir det först om eleven tar till sig och bearbetar den information som hen får. Problemet är att många elever har svårt att ta till sig den information de får av läraren vid katederundervisningen. De kan ha svårt att följa med för att de inte förstår alla ord som läraren säger. De kanske inte hinner med att tänka i samma takt som läraren talar. De kanske inte är intresserade av vad hen säger. De kanske inte kan koncentrera sig för att de är för trötta, för hungriga, för oroliga för något. Om eleverna inte lär sig beror det sällan på att läraren inte är bra på att undervisa eller inte har så bra ämneskunskaper. Det beror på att eleverna inte har förutsättningar att följa med och smälta det hen säger. Därför är det olyckligt att skolministern i så stor utsträckning fokuserar på lärarens utlärning. Och att han rekommenderar lärarna att använda mer katederundervisning. Hans rekommendation bygger på en förlegad syn på eleverna och kunskapen. Eleverna är inte några tomma kärl som lärarna ska hälla kunskap i. Om man inte tar hänsyn till elevernas tankar och känslor kan man inte hjälpa dem till bättre kunskaper. Den som uttalar sig om arbetssätt i skolan bör vara medveten om de många hinder för elevernas lärande som är inbyggda i arbetssättet katederundervisning. Undersökningar har visat att det skiljer omkring sju år i språklig mognad mellan den som har bäst respektive sämst språkförståelse i en vanlig grundskoleklass. De skolsvaga eleverna kommer vanligen från hem med invandrarbakgrund eller från hem utan studietradition. De har

10 brister i språkförståelsen. Vid katederundervisning kan läraren bara använda ett och samma språk och ett och samma tempo för alla elever. Det blir för svårt och går för fort för de skolsvaga eleverna. Trots att de anstränger sig kan de inte följa med i lärarens genomgångar. Så småningom slutar de att ens försöka. För dessa elever blir skoldagen lång och tråkig, Jag har som metodiklektor iakttagit elever under omkring lektioner. Det jag vanligen har fått se vid katederundervisning är att några elever slutar lyssna redan efter ett par minuter. De sitter tysta med tomma blickar eller sysselsätter sig diskret med något annat. Detta trots att det kan ha varit en till synes väl genomförd lektion. När jag efteråt har frågat dessa elever har de ofta inte ens kunnat säga något om vad lektionen handlade om. När jag har talat med läraren efteråt har hen oftast tyckt att eleverna varit bra med på noterna. Hen har sett de elever som räckt upp handen och ställt frågor. De andra har hen inte sett. Det kan vara svårt också för en tillfällig besökare från någon skolmyndighet att upptäcka att det finns elever som inte lär sig något av den katederlektion de bevistar. Besökarens uppmärksamhet riktas vanligen mot läraren och mot de aktiva elever som lyssnar och räcker upp handen. Hen märker då inte de skolsvaga elever som gett upp hoppet om att kunna följa med och som diskret låter sina tankar stå still eller riktas mot något annat. Om hen tar kontakt med några elever så är det de talföra eleverna som kommer till tals, inte de skolsvaga. Det är däremot lätt för en tillfällig besökare att upptäcka elever som inte lär sig något av en lektion vid dåligt förberett och organiserat självständigt arbete. De kan finna elever som bara slussar siffror utan att förstå vad de gör. De kan uppmärksamma elever som småpratar eller spelar datorspel under en del av lektionen. Det är sådana iakttagelser som legat till grund för skolministerns rekommendation att använda katederundervisning. För att elever ska kunna ta till sig ny information måste de få tänka i egen takt. Detta gäller inte minst de skolsvaga eleverna. Vid katederundervisning kan de inte göra det. Men det kan de få göra vid elevaktivt arbete. När de då stöter på ett ord eller uttryck som de inte förstår kan de gå tillbaka i texten i läroboken. De kan fråga skolkamrater, slå upp i en ordbok eller på nätet. Lektionerna kan också göras mera omväxlande och motiverande. Men många lärare i högre årskurser känner osäkerhet inför att leda elevaktivt arbete. De vill ogärna ändra på den lärarroll de känner sig trygga i. Därför hälsar de med tillfredsställelse att skolministern anser

11 att lärarens uppgift är att lära ut. Att det är läraren som ska vara i centrum. De som tjänar på skolministerns rekommendation att använda katederundervisning är dessa lärare som varken kan eller vill leda elevaktivt arbete och som har en lika förlegad syn på kunskap och lärande som skolministern. Deras särintresse väger tungt. De som förlorar på en utökad katederundervisning är framför allt de skolsvaga elever som inte har förutsättningar att följa med under lektionerna. Men förlorare är också alla andra elever som sitter passiva och lyssnar och tycker att skolarbetet är tråkigt. De graderade betygen År 1989 tillsatte regeringen en expertgrupp som fick i uppgift att analysera betygens funktioner och betydelse. I gruppens rapport med titeln Betygens effekter på undervisningen föreslog fem av gruppens medlemmar att de graderade betygen skulle ersättas med kompetensbevis medan de övriga sex förordade ett betygssystem i två steg, godkänd och väl godkänd. Den betygsutredning som sedan tillsattes av Beatrice Ask hindrades märkligt nog i direktiven att undersöka alternativ till graderade betyg. Varför? En historisk tillbakablick kan möjligen ge en ledtråd. Den allmänna rösträtten infördes trots protester från konservativa politiker. En grundskola för alla infördes trots protester från samma håll. De rika och de välutbildade ville inte dela med sig av makten till de övriga. Därför slog man också vakt om en i alla avseenden odemokratisk skola. Där gick den tiondel av eleverna som hade råd och stöd hemifrån till läroverk. De andra eleverna fick stanna i folkskolan. På så sätt kunde man tillförsäkra de privilegierades barn en plats främst i kön till goda utbildningar och välbetalda jobb. När grundskolan likväl infördes undanröjdes de flesta av de ekonomiska och organisatoriska spärrar som dittills hindrat arbetarklassens barn från att studera vidare. Dessa spärrar kom emellertid att ersättas av de graderade betygen som utvecklades till ett nära nog lika effektivt hinder för vidare klassresor. Betygskonkurrens leder nämligen också till att de privilegierades barn får förtur i kön till den högre utbildningen. Inte för att de är mera begåvade än andra, utan för att de är privilegierade. Det finns föräldrar, som läser sagor för sina barn, som svarar på barnens frågor, som leder in barnen i utvecklande fritidsintressen och förser dem med böcker och datorprogram. Som inpräntar i dem betydelsen av att lyckas i skolan, som förhör deras läxor, låter dem få privat-

12 lektioner etcetera. Men det finns också föräldrar som av olika anledningar inte kan ge sina barn något av allt detta. Det är därför stora olikheter i barnens förutsättningar när det gäller språk, begreppsförråd, intressen och attityder redan när de börjar skolan. Det är av avgörande betydelse för elevernas lust och förmåga att lära att de upplever framgång i skolan. Genom allt det mätande och jämförande, som betygstänkandet för med sig från skolstarten, byggs misslyckandet in för många elever. De flesta elever som har föräldrar med studiebakgrund och ekonomiska resurser får de förutsättningar som krävs för att de ska få goda betyg. Men elever från hem som inte kan ge dem dessa förutsättningar har små möjligheter att få några goda betyg. Var det bara för att tillvarata de privilegierade barnens intressen som den moderata skolministern hindrade betygsutredningen att undersöka alternativ till de graderade betygen. Fanns det några andra skäl? Lär sig eleverna bättre i en betygsskola? Mår de bättre? Blir urvalet till högre utbildningar bättre med betyg? Lär sig eleverna bättre med graderade betyg? Tidigare kunde även de skolsvaga eleverna känna att de lyckades när de fick beröm av sin lärare för de framsteg de gjort. Genom betygsjämförelserna får de nu tidigt klart för sig att de misslyckas, att de tillhör de allra sämsta eleverna i klassen. Trots att de saknar många av de förutsättningar som de behöver för att kunna följa med i undervisningen måste de ändå delta i täta betygsprov. Upprepade misslyckanden gör att de förlorar de viktigaste drivkrafterna för skolarbetet, lusten att lära och framgången i lärandet. Många förlorar självförtroende och framtidstro. Ju tidigare de får betygen, desto större skada. Men det är inte bara de skolsvaga eleverna som inte lär sig bättre för att de får betyg. Enligt de flesta forskare gäller det alla elever. Eftersom betygen används för urvalet till högre studier kräver man att de är»rättvisa«. För att betygen ska kunna bli det har man begränsat innehållet i undervisningen till mätbara kunskaper. Ett problem med kunskaper av det slaget är att de lätt faller i glömska. Ett annat problem är att många kunskaper blir föråldrade. Mycket av de mätbara kunskaperna kan också lätt hämtas från nätet när de behövs. Det värsta är dock att fokuseringen på mätbara kunskaper gör att eleverna går miste om mycket av det kunnande som de behöver. Dit hör förmågan till kreativitet, kritiskt tänkande, samarbetsförmåga och empati. Dit hör också förmågan till djupare förståelse och sådana upplevelser av kultur eller natur som kan berika deras liv. Sådan kunskap kan man inte mäta exakt. Därför är risken stor att den ges liten eller ingen plats i undervisningen. En mycket stor del av undervisningstiden måste använda för att mäta elevernas kunskaper. Tid som annars hade gett dem ny kunskap.

13 De graderade betygen gör inte att eleverna lär sig bättre. Det är tvärtom. Betygen utgör allvarliga hinder för elevernas kunskapstillväxt. Detta gäller särskilt de skolsvaga eleverna Mår eleverna bättre med graderade betyg? Vittnesmålen om hur elever far illa av betygskonkurrensen är många. Mer än hälften av eleverna i varje årskurs känner stress och oro för att inte klara betygskraven. Var tionde elev har någon gång övervägt att ta sitt liv. Detta enligt Rädda Barnens stora undersökning Ung Röst. Det finns elever som äter extacytabletter för att orka plugga på nätterna. Mängder av ungdomar självskadar sig. Motgångar i skolarbetet är en av de vanligaste anledningarna till att elever skadar sig själva enligt Bris. Elever med låga betyg löper tio gånger så stor risk att bli kriminella och tre gånger så stor risk att begå självmord enligt Socialstyrelsen. Värst är situationen för många av de i år elever som hindras av en godtycklig betygsspärr att få en gymnasieutbildning. De har inte någon skola eller något jobb att gå till och de har vanligen dålig ekonomi. Det är sådana elever som lätt flyr till droger, sätter eld på bilar och sluter sig till kriminella gäng där de kan få uppskattning. Detta enligt chefen för Ung och Trygg, Dan Gaversjö, i en artikel i Göteborgs Posten. Eleverna mår inte bättre för att de får graderade betyg. Det är tvärtom. Betygskonkurrensen leder till att många elever mår dåligt och några går under. Är betygen den bästa grunden för antagningen till högre utbildning? Betygens enda funktion sägs vara att sortera ut de elever som får gå vidare till högre utbildningar. Frågan är hur väl de fyller denna funktion. Det är ju önskvärt att eleverna hamnar på rätt plats i yrkeslivet. Att de har de erfarenheter, kunskaper och egenskaper som krävs för att de ska lyckas med studierna och utövningen av det yrke de valt. Vid antagningen av elever som vill bli brandmän eller skådespelare låter man de sökande genomgå tester av många olika slag. Man inser att skolbetygen inte säger något om huruvida eleverna har de förutsättningar som krävs för att lyckas i yrkesutövningen. Men krävs det inte speciella kunskaper och egenskaper för att lyckas i alla yrken, även de akademiska? Räcker det med en poängsumma från skolbetygen för att avgöra vem som har de erfarenheter, kunskaper och egenskaper som krävs för så vitt skilda yrken som veterinär, arkitekt, präst, lärare och tandläkare etcetera?

Här några exempel på förbättringar som behövs, men som i praktiken är otänkbara:

Här några exempel på förbättringar som behövs, men som i praktiken är otänkbara: Otänkbart om skolan Publicerad här den 15 april 2015 skulle man inför alla beslut om skolan tvingas välja det som är bäst för eleverna. Men nu är Barnkonventionen inte lag i Sverige. Därför blir många

Läs mer

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här

Läs mer

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Vad tycker du om gymnasieskolan?

Vad tycker du om gymnasieskolan? Vad tycker du om gymnasieskolan? Dina svar är skyddade Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och de insamlade uppgifterna kommer att redovisas så att ingen kan se vad just du har svarat.

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av 2011-09-14 3,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Sveriges vägledarförening 26 oktober 2016 Magnus Henrekson Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan,

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Visionsseminarium, Göteborgs universitet 29 maj 2015 Magnus Henrekson Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11 Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55 Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

_ kraven i matematik åk k 6

_ kraven i matematik åk k 6 Förmågor och värdeord v _ kraven i matematik åk k Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs?. att lösa problem på ett [välfungerande/relativt väl fungerande/i huvudsak fungerande] sätt.

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på lärare och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på lärare och tillkännager detta för regeringen. Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1469 av Christer Nylander m.fl. (FP) Satsning på lärare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för

Läs mer

Lokal pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område: BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Pedagogiskt café. Problemlösning

Pedagogiskt café. Problemlösning Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Tumskruvsfabriken - Tankeställare publicerade på hemsidan under 2010

Tumskruvsfabriken - Tankeställare publicerade på hemsidan under 2010 Tumskruvsfabriken - Tankeställare publicerade på hemsidan under 2010 Sagan om Tumskruvsfabriken 7 Lärarens professionalism 12 En bra lärare 14 Det våras för katederlejonet 17 En ohållbar lärarutbildning

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

1 of 6 15/02/2007 23:26 Enkätresultat Enkät: Enkät 479896 Status: öppen Datum: 2007-02-15 23:26:10 Grupp: Aktiverade deltagare (5C1108 Tillämpad fysik, mekanik) Besvarad av: 7(58) (12%) Sidan besökt av:

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8 Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8 Arbetsområde Geometri kap. 3 PRIO Syfte http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/sameskola/matematik#anchor2 formulera och

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik Innehåll Sammanfattning 3 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRummet 4 TOLV ÅRS SVEK MOT skolan 4 Tidigare betyg för kunskapsuppföljning

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Tankeställare. om skolan

Tankeställare. om skolan Tankeställare om skolan Tankeställare om skolan Per Acke Orstadius Boken kan beställas från: Nomen förlag books-on-demand Visby tel: 0498-21 33 60 fax: 0498-21 33 29 www.books-on-demand.com Per Acke Orstadius

Läs mer