Samrådsunderlag Vattenverksamhet. Lomma kommun. Ny planerad gång- och cykelport Algatan samt planskild korsning Lommabanan/Vinstorpsvägen

Transkript

1 Samrådsunderlag Vattenverksamhet MB , KS/KF Tillhör detaljplan Lomma 35:120 m fl Samrådsunderlag Vattenverksamhet Ny planerad gång- och cykelport Algatan samt planskild korsning Lommabanan/Vinstorpsvägen Lomma kommun

2 Beställare, Lomma kommun Planingenjör: Jenny Lindström Konsult, Reinertsen Sverige AB Uppdragsledare: Anna Olsson Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning vattenverksamhet: Anders Videnord, Hanne Kemppainen Bilder/kartor: Om inget annat anges Reinertsen Sverige AB

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 5 2 Lokalisering 6 3 Planerad verksamhet Planskild korsning Vinstorpsvägen/Lommabanan GC-port Algatan/Lommabanan Tekniska lösningar 11 4 Förutsättningar Riksintressen Miljökvalitetsnormer Vattenresurser Geologiska förhållanden Geohydrologiska förhållanden Föroreningar 15 5 Förutsedd miljöpåverkan Öppen lösning Halvöppen lösning med spont Tråglösning Masshantering Föreslagna skyddsåtgärder 18 6 Källor 19 Bilagor Föreslagen innehållsförteckning MKB

4 Figur 1. Flygfoto över området med berörd vattenverksamhet (gult) samt detaljplaneområdet markerat (vitt). 4

5 1 Bakgrund och syfte Lomma kommun planerar för en byggnation av en planskild korsning mellan Lommabanan och Vinstorpsvägen samt en gång- och cykelförbindelse under järnvägen i höjd med Algatans förlängning västerut. Arbetet innebär påverkan på grundvattenförhållandena och utgör tillståndspliktig vattenverksamhet. Detaljplanearbete för stationsområdet har påbörjats för att området ska återfå sin användning som attraktivt resecenter och mötespunkt för Lommas invånare. Planerat område för vattenverksamhet samt detaljplaneområdet kan ses i Figur 1. Syftet med planförslaget är att beakta kopplingen mellan stationsområdet och de olika målpunkterna både längs Lommastråket och i Lomma som helhet. Förutom åtgärder i stationsområdet föreslås en planskild korsning mellan Lommabanan och Vinstorpsvägen, samt gång- och cykelport (GC-port) söder om detta vid Algatans förlängning. I en tidigare utredning från Tyréns 2012, har det fastställts att det är tekniskt möjligt att bygga en planskild korsning vid Vinstorpsvägen. Tre alternativ för genomförande presenteras. Samtliga alternativ innebär en grundvattensänkning och effekter av denna. Samtliga alternativ innebär omgivningspåverkan då jordarna är genomsläppliga, vilket skapar ett influensområde med risk för påverkan på både privata och allmänna intressen. Planerade arbeten med planskilda korsningar innebär således påverkan på grundvattenförhållandena och huvudregeln är att sådan verksamhet är tillståndspliktig vattenverksamhet. Vattenverksamhet regleras genom 11 kap. miljöbalken. Den som avser att bedriva tillståndspliktig vattenverksamhet ska ansöka om tillstånd hos mark- och miljödomstolen. Lomma kommun avser att lämna in en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning till mark- och miljödomstolen efter genomförda samråd. Denna handling avser planerad vattenverksamhet och utgör information inför samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådsunderlaget utgör information till sakägare, intresseorganisationer och myndigheter enligt 6 kap. miljöbalken om de planerade arbetenas lokalisering, omfattning, utformning samt förutsedd miljöpåverkan avseende planerad vattenverksamhet. 5

6 2 Lokalisering Områdena för planerad vattenverksamhet ligger centralt i Lomma i anslutning till järnvägen. Den planerade vattenverksamheten omfattar området vid korsningen Vinstorpsvägen/ Lommabanan samt korsningen Algatan/Lommabanan, vilket kan ses i Figur 2. Vattenverksamhetens omfattning berör endast mindre delar av det totala planområdet för detaljplan 35:120 m.fl. Området domineras av järnvägen och ytor i anslutning till järnvägen. Vissa ytor har tidigare använts som upplag för material för järnvägsändamål. Bebyggelsen i området utgörs främst av villakvarter, Lomma station och Vinstorpskolan. 6

7 Gång- och cykelbro Lommabanan Järnvägsbro Planskild korsning Vinstorpsvägen Trappa Ramp ansluter upp till stationsområdet Gång- och cykeltunnel under järnvägen Figur 2. Illustrationsplan över den planerade utformningen av stationsområdet med de planskilda korsningarna som medför vattenverksamhet i norr samt söder om stationen. 7

8 3 Planerad vattenverksamhet I detta kapitel beskrivs den planerade verksamheten samt dess omfattning och utformning. 3.1 Planskild korsning Vinstorpsvägen/Lommabanan På norra sidan av stationsområdet planeras att järnvägsbro och gång- och cykelbro ska gå över Vinstorpsvägen som blir planskild med både bilväg och gång- och cykelväg under Lommabanan. I Figur 4, 5 och 6 återfinns skisser på planförslaget för korsningen Vinstorpsvägen planskild från Lommabanan. På den östra sidan om järnvägen blir lutningen 3,5 % medan den västra sidan kommer få en lutning om 2,2 %. Den södra sidan av Vinstorpsvägen kantas av en gångbana. Planskildheten innebär att ett ca 100 m långt och 17 m brett område behöver schaktas. Den planerade vägskärningen under järnvägen planeras bli ca 6 m djup, vilket innebär ett grundläggningsdjup på ca 7 meter under den befintliga marknivån för platsen, enligt Figur 9. Den fria höjden för gång- och cykeltrafik under järnvägsbro behöver som mest vara 2,7 meter. Det innebär att gång- och cykelbanorna kan utformas med flackare lutning än körbanan. Enligt PM kostnadsbedömning av broar från Reinertsen , är mängden schaktmassor beräknad till mellan m 3 och mängden återfyllning mellan m 3 beroende på typ av brokonstruktion för den planskilda korsningen. För att avleda dagvatten från planskildhetens lågpunkt behövs en pumpstation, eventuellt två. Då Vinstorpsvägen schaktas ner under järnvägen blir det nödvändigt med omläggning av ledningar för vatten- och spillvattennätet. Den djupa skärningen i kombination med närhet till omgivande byggnader gör att vissa sträckor längs vägen behöver förses med permanenta stödkonstruktioner. Den relativt djupa skärningen innebär att grundvattnet även i omgivningen kan komma att avsänkas beroende på teknisk lösning, se kap För mindre höjdskillnader kan traditionella stödmurar anläggas men för större skärningsdjup i anslutning till byggnader måste sponter användas som permanenta konstruktioner. Förekommande sediment av framförallt silt är känsliga för vattenöverskott och grundvattengradienter varför grundvattenytan måste sänkas under byggskedet. Sedimentens variation med silt, sand och lera gör troligtvis också att sänkningar måste göras med en kombination av diken och pumpgropar, sugspetsar eller brunnar. En sänkning av grundvattnet i sedimenten bedöms bli drygt 3-4 m i vägområdet. Figur 3. Planskild GC-port vid Södervärns vattentorn i Malmö. 3.2 GC-port I den södra delen av stationsmiljön, vid Kaptensgatan-Algatan föreslås en ny planskild gång- och cykelväg under Lommabanan med utformning i plan enligt Figur 2. Korsningen blir en viktig länk mellan centrum/lommas västra delar och Pilängsskolan/Alléskolan/ Pilängsbadet. Passagen har i förslaget fått en utformning som optimerar den plana ytan inom stationsområdet för stationsändamål. Tunnelns mynning på den östra sidan utformas till en vid öppning där ramper leder upp cykelbanan till Rönngatan samt Syréngatan och en trappa knyter an gående till Algatan. På den västra sidan leds cykelrampen upp till Stationsgatan och vidare norrut parallellt med spåret samt en trappa kopplar samman passagen under järnvägen med Kaptensgatan. Grundläggningsdjupet för GC-porten blir inte lika djup som för Vinstorpsvägen. Tunneln får en fri höjd av minst 2,7 meter och 4 meter i bredd. Enligt detta förslag är mängden schaktmassor beräknad till ca 1300 m 3 och mängden återfyllning till 700 m 3, enligt PM kostnadsbedömning av broar från Reinertsen Ett exempel på en god förebild är den planskilda gång- och cykelkorsningen vid Södervärns vattentorn i Malmö, korsningen Nobelvägen/Spårvägsgatan, se Figur 3 till vänster. Skärningen innebär även här att grundvattnet i omgivningen kan komma att avsänkas beroende på teknisk lösning, se kap

9 Figur 4. Visualisering Västra sidan, hållplatsläget vid Vinstorpsskolan, Tyréns. Figur 5. I planskildheten sett från gc-vägen mot väster, Tyréns. Figur 6. Stödmurarna längst gatan sett från väster, Tyréns. 9

10 Figur 7. Principiell illustration på grundvattenavsänkningen för en öppen lösning av planskild korsning, Sweco. Figur 8. Illustration av schaktgrop - halvt öppen lösning, Sweco genom Tyréns. Figur 9. Konceptuell geologisk modell, Sweco genom Tyréns. 10

11 3.3 Tekniska lösningar Tre föreslagna tekniska lösningar finns för utformningen på båda planskildheterna, vilka kan utformas med öppen, halvöppen eller sluten lösning. Här sammanfattas de förslag på tekniska lösningar som återfinns i Tyréns samt SWECOs rapport från år 2012 respektive Öppen lösning Den öppna lösningen är utformad som ett öppet schakt med slänter. Grundvatten i varierande mängd tillåts strömma in i underfarten där det inströmmande vattnet samlas upp och pumpas bort. Denna lösning är enklast att utföra men riskfylld då en ohindrad vattenrörelse från omgivande jordlager kan medföra kritiska strömningshastigheter och instabilitet. En helt öppen lösning ger störst risk för grundvattenavsänkning i omgivningarna till underfarten. En principskiss på grundvattenavsänkningen i omgivningen för den öppna lösningen kan ses i Figur 7. Halvöppen lösning med spontvägg En spontad underfart används som lösning när intilliggande bebyggelse måste skyddas mot oönskade jordrörelser. Genom att installera spontväggen i direkt anslutning till farbanan reduceras behovsutrymmet eftersom slänterna utgår. Genom att installera spontvägg kan inströmning av vatten helt eller delvis förhindras, vilket beror på till vilket djup sponten behöver slås, se Figur 8. När ett tätt jordlager saknas slås sponten så djupt att transportvägarna avsevärt förlängs, vilket ger en lägre gradient och en minskad inströmning av vatten. Genom detta kan omgivningspåverkan reduceras. Tråglösning Tråglösningen är en sluten lösning där fördelen är att omgivningspåverkan minimeras i driftskedet. Den slutna lösningen i form av ett tråg måste antingen göras tillräckligt tung, alternativt förankras med dragstag för att inte flyta upp genom grundvattnets lyftkraft. Dragstag vilka utsätts för mer än marginella lastvariationer kan bli föremål för materialutmattning. Konstruktionen blir förhållandevis dyr särskilt där schakt måste ske inom stödkonstruktion med hänsyn till omgivande bebyggelse. I detta fall kommer kostnaden för en temporär stödkonstruktion läggas till kostnaden för själva tråget. Den temporära stödkonstruktionen kommer att vara något billigare än permanenta eftersom att den kan återvinnas samt inte behöver dimensioneras med hänsyn till avrostning. Genom att använda den temporära stödkonstruktionen som formsida vid gjutningen av tråget kan platsbehovet minskas, liksom kostnaden för formsättning. Genom användandet av bentonitmattor kan den temporära sponten sedan återvinnas. 11

12 4 Förutsättningar Här beskrivs de förutsättningar som det planerade arbetet involverar. 4.1 Riksintressen Riksintressen är geografiska områden eller objekt som bedöms vara av nationell betydelse. Bestämmelserna om riksintressen regleras i 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Planerat område för vattenverksamhet berörs av två riksintressen. Riksintresse för kustzonen enligt 4 kap. 4 miljöbalken och riksintresse för järnvägar enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Kommunens bedömning är att varken riksintresse för kustzonen eller riksintresse för järnvägar motverkas av föreslagen planering. Planområdet omfattas inte av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Området avser högexploaterad kust som bestäms geografiskt i miljöbalkens särskilda regler om hushållning med naturresurser, 4 kap. För sådana områden gäller att de i sin helhet är av riksintresse på grund av sina natur- och kulturvärden. De ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada dessa värden. Vidare gäller att tung industri ska lokaliseras där sådan redan finns och att fritidsbebyggelse ska lokaliseras till befintliga områden med fritidsbebyggelse. 4.2 Miljökvalitetsnormer Ramdirektivets miljömål för vatten har genomförts som miljökvalitetsnormer och 2009 tog vattenmyndigheterna det första beslutet om kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster. Det innebär att det idag finns miljökvalitetsnormer för ytvatten för kemisk och ekologisk status och en miljökvalitetsnorm för grundvatten för kemisk och kvantitativ status. Större delen av Lomma kommun omfattas av Alnarpsströmmen (SE ) Figur 10; ett stort grundvattenmagasin. Alnarpsströmmen omfattas av krav enligt dricksvattenföreskrifterna. Förekomsten är av god kvantitativ och kemisk status och förväntas vara fortsatt god år Alnarpsströmmen har en maximal kapacitet av cirka 25 miljoner m 3 per år där de största uttagen gjordes mellan 1948 och 1971 med drygt 18 miljoner m 3. Uttagen har sedan dess minskat till under 10 miljoner m 3 per år. Tack vare att det grundvattenförande magasinet är täckt av mäktiga lager av moränleror är vattnet relativt välskyddat mot föroreningar. Lomma kommun omfattas även av grundvattenmagasinet SV Skånes kalkstenar (SE ), Figur 11, som har bedömts till god kvantitativ och kemisk status fortsatt till år De båda grundvattenförekomsterna presenteras i Figur 12 där man kan se att de överlappar över området för den planerade vattenverksamheten. Båda grundvattenförekomsterna har Lommabukten som delavrinningsområde. Grundvattenkvalitét kemisk status baseras på riktvärden i SGU:s klassificeringsföreskrifter med krav enligt Svenska livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30). God grundvattenkvalitét bygger på att alla parametrar ligger under de riktvärden som presenteras i rapport SGU-FS 2013:2 samt SLV:s gränser för otjänligt dricksvatten gällande koppar, krom, zink och nickel. 4.3 Vattenresurser Det finns inget vattenskyddsområde för dricksvatten i Lomma kommun. Inga kommunala dricksvattentäkter finns i närområdet till planerad vattenverksamhet. Eventuellt kan det finnas enskilda vattentäkter (brunnar) och eller bergborrade energibrunnar i närområdet. Ingen inventering av brunnar för uttag av grundvatten har gjorts i området. En förfrågan har skickats ut till samtliga berörda i samband med samrådsprocessen. 12

13 Figur 10. Grundvattenförekomsten Alnarpsströmmen (SE ), VISS. Figur 11. Grundvattenförekomsten SV Skånes kalkstenar (SE ), VISS. Figur 12. Grundvattenförekomsterna Alnarpströmmen och Skånes kalkstenar sett i ljus- och mörkblått överlappar Lomma, VISS. 13

14 4.4 Geologiska förhållanden Två tidigare geotekniska utredningar är gjorda inom planområdet i samband med Trafikverkets järnvägsutredning år 2003 samt Tyréns tekniska utredning år En geohydrologisk utredning genomfördes i december år Bland annat gjorde nya provtagningar i punkter vid underfarten i Algatans förlängning för GC-porten. Syftet med provtagningarna är att etablera jordlagerföljden vid båda underfarterna samt tekniska egenskaper för ingående jordarter. Dynamisk sondering (slagsondering) utfördes i syfte att etablera djup till fast botten. Även slugtester som redovisar jordens vattengenomsläpplighet utfördes. Resultatet från fältundersökningarna redovisas i en Markteknisk Undersökningsrapport (MUR/ Geoteknik) daterad Även infiltrationsbenägenhet och hydraulisk konduktivitet (vattengenomsläpplighet) bedöms i undersökningen. Provtagningarna i samband med Trafikverkets järnvägsutredning visade att jordens ytlager längs järnvägen inom planområdet utgörs av 0,5 m mullhaltig lera med inslag av silt och sand. I norr vilar ytlagret på ett sediment av sand med inslag av silt och finsand medan sedimenten i söder varvas och överlagras av lera. Grundvattenytan i norr ligger ca 5 m under markytan och i söder något högre, ca 3 m under markytan, vilket motsvarar +0 och +2,5 m enligt det nationella höjdsystemet. Vilket höjdsystem används vid mätningar av grundvatten- och marknivåer? Det rikstäckande höjdsystemet RH 2000 infördes år 2005, vilket har höjt precisionen på höjdmätningar efter de tidigare systemen RH 00 från år och ersatt RH 70 från år 1970, som officiellt nationellt höjdsystem. Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) infördes också för att åstadkomma en utjämning av hela Norden med en gemensamm modell för landhöjning med högre precision. Nollnivån i det nya systemet definieras, liksom för RH 70, av Normaal Amsterdams Peil (NAP). Detta är en punkt i Amsterdam som används som nollpunkt i andra europeiska länder. Lantmäteriet Inför den tekniska utredningen som Tyréns tog fram år 2012 gjordes en mindre geoteknisk undersökning. Det geologiska kartbladet visade att djupet till berg är betydande och troligtvis större än 60 meter. De jordlager som kan förväntas i de översta jordlagren är sand, silt och leror som vilar på lermorän. Djupare ner i markytan, ca m, vilar lermoränen på Alnarps-sediment dominerade av sand. Två undersökningspunkter på vardera sidan om järnvägen resulterade i en konceptuell jordlagerföljd varav 1-2 m fyllning överst och under fyllningen 6-8 m mäktigt lager med sand, silt och lera, som vilar på lermorän 8-9 m under markytan. Grundvatten uppmättes i två grundvattenrör på en nivå mellan 3,5-4 m under markytan. Enligt höjdsystemet RH2000 låg grundvattnet på nivå +1,7 till +2,1 meter, se Figur 9. De omväxlande lagren av sand, silt och lera bedöms vara omväxlande lös till fast lagringstäthet. Sandlager har vanligtvis en fast lagringstäthet och lera har en hög skjuvhållfasthet. Grundvattennivån blev bestämd vid korttidsobservation den 21 juni 2012 då grundvattennivåer generellt är som högst. Grundvattennivåer kan variera mellan år och årstider. Inom området har två grundvattenmagasin identifierats som delas av en tätare lermorän. Det finns ett övre magasin i sedimenten och ett undre som utgörs av Alnapssänkan - en dalsänka i den omgivande sedimentära berggrunden, som domineras av mycket vattengenomsläppliga jordar. Undersökningarna visar på sediment med god bärförmåga, men också troligtvis förekomst av grundvatten. Det övre grundvattenmagasinet domineras av silt som är mindre vattenförande än sand. 4.5 Geohydrologiska förhållanden En fördjupad geohydrologisk undersökning är genomförd i januari 2014 av Sweco Environment AB med uppdrag av Reinertsen Sverige AB för de två planerade korsningarna med Lommabanan. Arbetet har avsett geohydrologiska undersökningar genom s.k. slugtest. Vidare har genomsläpplighet i jordlager utvärderats samt beräkningar avseende länshållning i bygg- och driftskede utförts samt sammanställning av konstruktionsmöjligheter för att minska inläckande vattenmängder. Grundvattennivåerna under perioden december 2013 till januari 2014 blev uppmätta till mellan 3,3 och 3,9 meter under markytan vid korsningen Vinstorpsvägen/Lommabanan (+2,2 och +1,4 m enl. RH 2000, jämför med Figur 9). Vid Algatans förlängning och korsning med Lommabanan uppmättes grundvattenytan ligga mellan 1,2 och 2,3 meter under markytan vilket motsvarar +3,2 och +3,9 m enl. RH

15 4.6 Föroreningar För att undersöka föroreningssituationen har markmiljöundersökningar utförts i områdena för de planskilda korsningarna. Resultaten har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Dessa riktvärden anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel.. Överskridandet av riktvärdena behöver dock inte nödvändigtvis medföra negativa effekter (Naturvårdsverket, 2009). Två markmiljöundersökningar har utförts i planområdet i Lomma kommun av Detox Miljöteknik AB år 2010 samt Reinertsen Sverige AB år Inventering och miljöteknisk markundersökning år 2010 utfördes av Detox Miljöteknik AB inom stationsområdet och fastigheten 35:120. I rapporten Lomma station, Inventering och miljöteknisk markundersökning av Lomma 35:120 daterad konstaterades att alla jordprover låg under gällande riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Analysresultat för organiska föroreningar (oljekolväten och PAH) i grundvattenprover låg under gällande riktvärden men att analysresultaten visade på förhöjda halter av i stort sett samtliga metaller i grundvattenproverna. Eftersom grundvattnet återfinns på ett relativt stort djup gjordes bedömningen att ingen risk för människors hälsa föreligger. Det var oklart varifrån metallföroreningarna härstammar ifrån vid tidpunkten för provtagningarna. Översiktliga radonmätningar har genomförts i planområdet i Lomma och baserat på dessa mätningar klassificeras planområdet som lågriskområde för markradon, där kbq/m 3 klassas som normalriskmark och över 50 kbq/m 3 klassas som högriskmark. Reinertsen Sverige AB har på uppdrag av Lomma kommun undersökt eventuell förekomst av markföroreningar i samband med projektering av nya planskilda korsningar mellan järnvägen och Vinstorpsvägen samt mellan järnvägen och förslag till ny gång- och cykelväg. Provtagning genomfördes med geoborrvagn i december 2013 och sammanfattas i PM Markmiljöundersökning Lomma kommun daterad Analyser av föroreningar som gjorts på prover från området visar på att marken i en provpunkt innehåller höga halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) med medelhög- och hög molekylvikt. Halterna är mer än 4 ggr högre än Naturvårdsverkets riktlinjer för Mindre Känslig Markanvändning (MKM). I en punkt överskrids riktlinjerna för MKM för barium. Resultaten för övriga analyserade parametrar ligger under Naturvårdsverkets riktlinjer för MKM men någon enstaka analys ligger över nivån för Känslig Markanvändning (KM). Sju provpunkter togs i korsningen Vinstorpsvägen/Lommabanan och två provpunkter togs vid den planerade GC-övergången, från varje provpunkt togs prover från 0,25, 0,5 samt 1 meters djup och analyserades med avseende på organiska ämnen och metaller. I fyra av punkterna analyserades även innehållet av bekämpningmedel. Resultaten från de två provpunkterna vid den planerade GC-porten visade att alla metallhalter understiger riktvärdena för KM utom barium som överstiger MKM. Samtliga metallhalter från området är högre närmare markytan på 0,5 meters djup än på 1 meters djup. I området för den planskilda korsningen Vinstorpsvägen/Lommabanan är majoriteten av metallhalterna högre i proverna tagna från 1 meters djup än de närmare markytan vid 0,25 meter. Inga bekämpningsmedelsrester detekterades i någon av de fyra provpunkterna. Sammanfattningsvis är halter av föroreningar låga, där riskerna vid hantering av massorna i samband med byggnation i projektet också är att betrakta som låga överlag. Vad innebär känslig samt mindre känslig markanvändning? När man tar fram riktvärden är den markanvändning som förväntas på området viktig. Markanvändningen styr de aktiviteter som kan förekomma och därmed vilka grupper som kan exponeras och i vilken omfattning detta kan ske. Markanvändningen påverkar även vilka krav som man bör ställa på skydd av markmiljön i området. Våra generella riktvärden för förorenad mark har tagits fram för två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). KM benämns där markanvändningen inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Benämningen MKM, används där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av ca 200 meter nedströms samt ytvatten skyddas. Naturvårdsverket RAPPORT

16 5 Förutsedd miljöpåverkan 5.1 Öppen lösning En betydande omgivningspåverkan kan förutses av en öppen lösning pga sänkt grundvatten i omgivningen. Enligt Sweco bedöms de förekommande jordlagren bidra till att sättningar kan komma att bildas snabbt. Den öppna lösningen, utan någon form av stödkonstruktion, kräver att ingen bebyggelse får förekomma närmare schaktet än dubbla schaktdjupet d.v.s. 12 m. Inströmningen av vatten i slänterna kan förmodas medföra problem av flytjordskaraktär i såväl slänter som bottnar. Att använda denna lösning avråds starkt från. Influensområdet för denna lösning bedöms vara 40 meter i driftskedet beräknat från schaktens centrum i vägområdet, vilket kan ses som den blå markeringen i Figur 13. Orsaken till att influensområdet blir lika stort vid båda korsningarna är för att grundvattennivån ligger på en högre nivå vid Algatan samtidigt som schaktets storlek blir mindre. Det inläckande flödet är beräknat till 0,5 l/s under driftskedet. Under byggskedet kan influensområdena bli något större, ca 60 meter från schaktens centrum, då grundvattenytan lokalt kan behövas sänkas med ytterligare 2 meter vid respektive korsning. Detta kan ses som det rödmarkerade området i Figur 13. Det inläckande flödet för denna lösning under byggskedet är beräknat till mellan 0,5-1 l/s. Figur 13. Bedömt influensområde för öppen lösning under byggskedet (rött) och under driftskedet (blått) på Vinstorpsvägen samt Algatan. 16

17 Eventuella enskilda vattentäkter eller energibrunnar kan komma att påverkas permanent inom influensområdet av denna lösning på grund av avsänkningen av grundvattnet. Inom influensområdena finns risk för sättningar för bebyggelse och infrastruktur såväl under byggskedet som driftskedet. På grund av att avsänkningen blir permanent kan vattenkrävande vegetation missgynnas inom influensområdet. Lösningen medför ett stort inläckande vattenflöde vilket innebär högre energiåtgång för bortpumpning. Risken för föroreningspridning är också större med denna lösning och kan medföra utökad hantering av bortpumpat vatten. När det gäller effekter under byggtiden av buller och vibrationer medför denna lösning troligen en lägre grad av påverkan lokalt än de andra två alternativen under kap. 5.2 och 5.3. Detta på grund av att spontning inte krävs i samma omfattning. 5.2 Halvöppen lösning med spont Genom att installera en tätspont som drivs ned i lermoränen förhindras ca 90 % av vatteninflödet som annars skulle ske med en öppen lösning. Därmed ger denna lösning en avsevärd reducering i miljöpåverkan med avseende på grundvatten. Dock rekommenderas att driva sponten djupt för att förlänga vattnets transportväg och därmed minska gradienten vilket är gynnsamt med hänsyn till flytjordsproblem i schaktbottnarna. Det vatten som trots allt kommer in i schaktet, och i den färdiga underfarten genom vandring runt spontroten och upp genom bottnen samt genom spontskarvar, förväntas kunna dräneras och pumpas bort. Eftersom det handlar om en permanent spont ska den dimensioneras med hänsyn till avrostning. Denna lösning är klart att föredra framför den helt öppna lösningen. Lösningen har dock en nackdel då den med all säkerhet måste utföras förankrad med dragstag i minst en, kanske två nivåer. Installation av dragstag är kostsam och förenad med vissa risker. Riskerna är framförallt genomborrning av befintliga ledningar samt alstring av flytjordsfenomen runt spetsen vid drivningen. Flytjordsproblemen är främst förknippade med löst lagrad sand eller siltjord. Installationen av sponten medför vibrationer i omgivande jordlager. I en löst lagrad sand eller siltjord kan en sådan vibrationspåverkan medföra sättningar som en direkt följd. När det gäller effekter under byggtiden av buller och vibrationer medför denna lösning en något högre grad av påverkan än den öppna lösningen på grund av lösningens spontningsarbeten. Dock medför alla föreslagna alternativ bullerpåverkan och risk för påverkan från vibrationer från anläggningsarbetetna i sin helhet. Risken för påverkan för eventuella enskilda vattentäkter eller energibrunnar under bygg och drifttid är begränsad på grund av den 90 %-iga reduktionen. Viss risk finns dock för sättningar för omgivande bebyggelse och infrastruktur under bygg- och driftskedet. Negativ miljöpåverkan för vegetationen med denna lösning förväntas bli liten. 5.3 Tråglösning Tråglösningen innebär att det inte sker någon inströmning av vatten via jordlagren in i den färdiga underfarten. Nackdelen med tråget är att det blir utsatt för grundvattnets lyftande kraft enligt Archimedes princip. För att förhindra att tråget flyter upp måste tråget antingen göras så tungt att det inte flyter alternativt förankras med dragstag som injekteras i den lermorän som är tämligen mäktig och underlagras av Alnarpsformationen. Om en gravitationslösning väljs gäller att ca 1 m vattentryck balanseras av 0,5 m betong. Under produktionsskedet måste tråglösningen skyddas från vatteninströmning genom en temporär spont. På denna spont måste ställas lika höga krav på täthet som för den permanenta sponten eftersom omgivande jordlager är sättningsbenägna. Om den temporära sponten ska återvinnas kan inte spontväggen direkt motgjutas i samband med produktion av trågets väggar. Antingen måste därför schatet göras vidare så att plats för ytterform ges eller så kan spontväggen kläs in med ett material med förmåga att stå emot gjuttrycket samtidigt som det inte häftar vid spontväggen. För en temporär spont som återvinnes gäller att vibrationer i omgivande jordlager erhålls vid såväl installation som deinstallation. Vid demonteringen kan besvärande marklyftningar ske om jorden inte släpper från spontplankorna utan istället följer med upp. 17

18 När det gäller effekter under byggtiden av buller och vibrationer medför denna lösning en något högre grad av påverkan än såväl alternativet under kap. 5.1 som kap Detta på grund av spontningsarbetena som krävs under byggtiden samt demonteringen av den tillfälliga sponten. Denna lösning medför i övrigt samma miljöpåverkan under byggtiden för omgivningen som alternativ under kap Exempelvis kommer samma grad av grundvattensänkning ske under byggtiden. Lösningen medför dock ingen grundvattenpåverkan för omgivningen under drifttiden. 5.4 Masshantering Hantering av massorna i de provpunkter där högre föroreningshalter uppmätts är förbundna med viss risk att föroreningar kan spridas till omgivningen. Av utförda provtagningar framgår att de massor med förhöjda föroreninghalter inte bedöms vara farligt avfall. Viss risk finns för föroreningsspridning i grundvattnen på grund av ändrade riktningar på grundvattenflöden. 5.5 Föreslagna skyddsåtgärder Den öppna lösningen föreslås avfärdas som teknisk lösning då det föreligger en stor risk för negativ omgivningspåverkan under bygg- och driftskede. Kontrollprogram med grundvattenrör kan komma att behöva upprättas samt åtgärdsplan. I programmet kan uppföljning av statusen för de träd som avses sparas behöva göras under byggskede samt efter avsänkning av grundvattnet. Inventering av byggnader/grundläggning både före och efter anläggningsarbetena kan vara aktuellt att genomföra för att kunna förebygga och följa upp om dessa har utsatts för sättningsskador. Ytterligare geoteknisk utredning föreslås av detaljlokalisering av spont för att minimera påverkan på omgivningen. Åtgärder kommer att vidtas enligt gällande miljöförordningar om arbeten planeras i vad som klassas som förorenad mark. Då föroreningshalterna i flera fall överstiger riktvärden för KM så kan alla massor inte användas fritt utan försiktighetsåtgärder bör vidtas så att dessa behandlas som så kallade MKM-massor. Detox Miljöteknik konstaterade att försiktighetsåtgärder bör vidtas för att förhindra spridning av metallförorening vid framtida anläggningsarbete som eventuellt påverkar grundvattenflödet. Däribland rekommenderades att eventuellt uppumpat grundvatten bör provtas och analyseras med avseende på metaller samt vid behov behandlas i reningsanläggning som avlägsnar metaller innan det kan släppas till VA-nätet eller annan recipient. Kontrollprogram för en sådan anläggning bör upprättas i samråd med miljömyndigheten, om det skulle bli aktuellt. Under anläggningsarbetena ska entreprenören ha tillgång till saneringsutrustning om olycka med exempelvis oljespill skulle inträffa. 18

19 6 Källor Inventering och miljöteknisk markundersökning av Lomma 35:120, Detox, Markteknisk Undersökningsrapport (MUR/Geoteknik), Reinertsen Sverige AB, Markmiljöundersökning Lomma Kommun, Reinertsen Sverige AB, Naturvårdsverket rapport 5976 Riktvärden för förorenad mark, 2009 Planskild korsning Vinstorpsvägen/Lommabanan Teknisk utredning, Tyréns, PM Planskilds korsning Vinstorpsvägen/Lommabanan - kostnadsbedömningar för broar i alternativ E, Reinertsen, Trafikverkets järnvägsutredning Lommabanan MKB, Trafikverket, PM Hydrogeologi, Hydrogeologisk utredning för två planskilda korsningar i Lomma, Sweco VISS, Vatteninformationssystem Sverige, 19

20 20

21

22 Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning Vattenverksamhet Förslag till innehållsförteckning Icke teknisk sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte 1.2 Lokalisering 1.3 Omfattning 1.4 Avgränsningar 1.5 Alternativ 1.6 Beslut om betydande miljöpåverkan 1.7 Gällande planer och utredningar 2 Planerad vattenverksamhet 2.1 Planerat utförande 2.2 Schakt och masshantering 2.3 Spontning 2.4 Bortledning av yt- och grundvatten 2.5 Grundvattensänkning 4 Miljökonsekvenser 4.1 Störningar under anläggningsskedet 4.2 Buller 4.3 Vibrationer 4.4 Sättningar - byggnader och infrastruktur 4.5 Damning 4.6 Utsläpp till yt- och grundvatten 4.7 Masshantering 4.8 Grundvattenpåverkan Brunnar Vegetation 5 Förslag till anpassningsåtgärder 5.1 Kontroller 5.2 Skyddsåtgärder 3 Förutsättningar 3.1 Hydrogeologi 3.2 Geotekniska förhållanden 3.3 Föroreningar 3.4 Naturresurser 3.5 Riksintressen 3.6 Miljökvalitetsnormer 3.7 Miljökvalitetsmål 6 Samlad bedömning 7 Samråd 8 Källor