VALFAKTAHÄFTE NR5 UTBILDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALFAKTAHÄFTE NR5 UTBILDNING"

Transkript

1 VALFAKTAHÄFTE NR5 UTBILDNING

2 INLEDNING Den svenska skolan har två grundläggande problem. Det ena handlar om att resultaten sjunker. Tiotusentals elever i Sverige förvägras idag den kunskap de har rätt till. Det andra är att skolan blir allt mindre likvärdig. Vilken utbildningsbakgrund ens föräldrar har blir allt mer avgörande för hur man själv lyckas i skolan. I ett samhälle som strävar efter att vara jämlikt har skolan en viktig funktion i att motverka klasskillnader och utjämna möjligheter och livschanser. I högerns skola får rätten till utbildning stå tillbaka för vinstjakt och prestigeprojekt. Sedan alliansregeringen kom till makten 2006 har det hänt mycket inom den svenska skolan. Man har bland annat infört en ny läroplan och genomfört en omfattande gymnasiereform. Samtidigt blir det allt tuffare att vara elev. Internationella undersökningar visar att skolresultaten sjunker och nästan var tredje elev lämnar gymnasiet utan ett slutbetyg. Ohälsan i skolan ökar samtidigt som man skär ner på extrapersonal och elevhälsovård. Men istället för att garantera en bra undervisning och en trygg skolmiljö så tillåts privata skolföretag göra vinst på pengar som borde ha gått till fler lärare och mindre klasser. Dessutom tvingas lärare lägga allt mer kraft på administration och får mindre tid över till eleverna i klassrummen. Under de senaste åren har mycket skett som försämrat likvärdigheten, och skolan fortsätter att utvecklas till en allt effektivare sorteringsmaskin. Vår rätt till utbildning ställs mot aktieägares vilja att tjäna pengar, och konsekvensen blir en skola som inte klarar av att ge oss de kunskaper vi behöver. Vi vill se en skola som sätter rätten till kunskap framför nedskärningar och vinstjakt. Skolan ska motverka klasskillnader och könsorättvisor. Sverige ska ha en likvärdig skola som ger utrymme för alla elever att utvecklas på sina egna villkor. EN SEGREGERAD SKOLA Efter decennier av högerpolitik har den svenska skolan blivit en effektiv sorteringsmaskin, som cementerar klasskillnader istället för att motverka dem. I dag har föräldrars utbildningsnivå en betydligt större betydelse för barns skolresultat än tidigare. Barn till föräldrar med akademisk bakgrund klarar sig långt mycket bättre än barn till lågutbildade föräldrar. Faktum är att föräldrarnas studievana idag spelar större roll för studieresultaten än exempelvis lärartäthet eller hur många av lärarna som har en examen. 1 Den förra borgerliga regeringen införde i början av nittiotalet det fria

3 skolvalet. Argumentationen bakom var att segregationen i skolan skulle minska när elever inte var tvungna att gå i den skola som låg närmast. Efter två decennier går det tydligt att se att det är det motsatta som har skett. Det fria skolvalet har förstärkt segregationen i skolan genom att välutbildade föräldrar väljer bort vissa skolor. De skolor som väljs bort är ofta skolor som har fått en problemstämpel, ofta skolor som domineras av arbetarklass och där många har invandrarbakgrund. Konsekvensen har blivit att studiemotiverade elever med engagerade föräldrar har samlats på vissa skolor. Detta får konsekvenser för likvärdigheten eftersom resultaten i skolan påverkas av skolkamraterna (så kallade kamrateffekter ) och av lärarnas förväntningar på eleverna. Sedan slutet av nittiotalet har skillnaderna i betyg mellan skolor förstärkts och segregationen har därmed ökat. Skolan i Sverige har blivit allt mer segregerad och vilken bakgrund olika elever har påverkar i allt högre utsträckning hur bra man lyckas i skolan. Det är ingen slump att det har blivit så är och heller inte omöjligt att förändra. Segregationen i skolan är ett resultat av politiskt fattade beslut. Vi vill se en skolpolitik som sätter alla elevers rätt till en bra utbildning i centrum. Då måste jämlikhet överordnas välutbildade föräldrars rätt att välja bort vissa skolor. Skolan ska vara statlig och arbeta aktivt för att motverka orättvisor och klasskillnader. Ung Vänster vill se en likvärdig och sammanhållen skola där elever med olika bakgrund möts. Därför vill vi avskaffa det fria skolvalet och ersätta det med en närhetsprincip, där elever i första hand går i de skolor som ligger närmast hemmet. Undantag kan göras om särskilda skäl föreligger, till exempel om någon blir mobbad eller att det finns andra rimliga skäl till varför en elev bör gå i en annan skola. För att minska bostadssegregationens inverkan på segregationen i skolan måste kommuner ta hänsyn till hur en sammanhållen skola ska uppnås när man slår fast olika skolors upptagningsområden. Också kommunaliseringen av skolan som genomfördes av den socialdemokratiska regeringen har förstärkt segregationen. Idag får skolor i olika kommuner drastiskt olika förutsättningar. Ung Vänster vill att skolan får ett statligt huvudmannaskap. Förhoppningarna om att kommunaliseringen av skolan skulle leda till högre kvalitet och till uppmuntran av lokala initiativ har inte infriats. Istället har rätten till en bra utbildning i allt högre utsträckning kommit att påverkas av var i landet man bor. Att förstatliga skolan är ingen ensam lösning på de problem som idag går att se i skolan, men ett viktigt första steg i arbetet med att bryta skolsegregationen. Ung Vänster vill också att en 2

4 större del av skolans resurser fördelas med hänsyn till vilken bakgrund eleverna har så att skolan ges förutsättningar att genomföra sitt kompensatoriska uppdrag. PRIVATA SKOLOR När den borgerliga regeringen i början på av 1990-talet öppnade upp för friskolor skapade de ett mycket frikostigt regelverk för kommersiella skolföretag att etablera sig. Idag ser vi konsekvenserna av den skolmarknad högern har skapat. Sveriges skolmarknad skiljer ut sig som den mest marknadsliberala i hela världen, här är det allra lättast att göra vinst genom att driva en skola. Sedan friskolereformen 1992 har antalet så kallade fristående skolor ökat kraftigt fanns 70 privata skolor på gymnasienivå, läsåret 2009/2010 finns det 414 fristående gymnasieskolor och 677 fristående grundskolor. HUVUDMANNAFORM GODKÄNDA FRISKOLOR 2011/12: Aktiebolag 69 % Ekonomisk förening 11 % Stiftelse 10 % Ideell förening 9 % Övriga 1 % (handelsbolag, trossamfund etc.) Antalet privata skolor har sedan dess fortsatt att öka, och läsåret 2012/2013 var 790 av landets grundskolor fristående, alltså 16,1 %. Antalet fristående gymnasieskolor har ökat till 485, och av svenska gymnasieelever så går 38,7% i en privatskola (Skolverket). Idag är alltså 39% av gymnasieskolorna i Sverige fristående. Andelen elever som går på privata skolor fortsätter att öka, och de regionala skillnaderna är stora. Det är tydligt att de fristående skolorna är koncentrerade till de stora städerna: i Stockholms län går 50,3 % av eleverna i en friskola, i Göteborg är andelen 48,5 % och i Malmö 46,4 %. Ibland pratar man om friskolor istället för privata skolor. Det finns ingen egentlig skillnad utan handlar om olika ordval. Begreppet privata skolor visar tydligare vad det handlar om medan friskolor är ett förskönande omskrivning av vad det faktiskt handlar om en privatisering av utbildningsväsendet. 3 Högern har länge försökt framställa friskolereformen som ett sätt för ideella föreningar och personalkooperativ att få möjlighet att driva en

5 liten skola och utveckla sin pedagogik. Men det är långt ifrån det som är friskolereformens syfte. Av Sveriges friskolor drivs 69 procent i aktiebolagsform (vilket dessutom är en andel som hela tiden ökar, exempelvis var den 61 procent 2010 och 52 procent 2005). Det är även tydligt att ägandet fortsätter att koncentreras till ett fåtal friskolekoncerner. Ung Vänsters principiella uppfattning är att skolan ska vara offentligt ägd och driven. Vi är motståndare till den friskolereform som den borgerliga regeringen genomförde i början av nittiotalet. I det här avseendet är den viktigaste frågan för oss idag att få bort det privata vinstintresset ur skolan, eftersom det ger oss en möjlighet att långsiktigt ifrågasätta privatiseringspolitiken som sådan. Idag drivs en majoritet av de privata skolorna som aktiebolag och vi befinner oss långt från den skönmålade bild som högern talade om i början av nittiotalet, där friskolereformen skulle öppna upp för små personalkooperativ och idéburna skolor. Ett aktiebolags huvuduppgift är att generera vinst till aktieägarna. Ung Vänster tycker inte att skolor ska få drivas i aktiebolagsform. De senaste decenniernas privatiseringspolitik har gjort skolan till en marknad där det blir upp till var och en att själv se till att välja den bästa utbildningen. Ung Vänster vill att skolan ska vara bra för alla. En bra utbildning är för viktig för att någon ska tvingas betala priset av att ha valt fel. Istället för en privat skolmarknad dominerad av aktiebolag vill vi ha en skola som går att lita på, där vår rätt till en bra utbildning och inte privata företags vinstjakt sätts i centrum. DEN PRIVATA VINSTJAKTEN I SKOLAN I takt med att skolan har privatiserats har privata företags vinstintressen släppts in. Detta liknar den utveckling som har skett i välfärden i stort. Mellan 2006 och 2013 gjorde privata företag i välfärden vinster på runt 30 miljarder kronor. Bland de tio bolag som gjorde störst vinster 2012 fanns två skolföretag: Academedia (1180 miljoner) och JB Education (239 miljoner). (Dagens ETC, vinsten-pa-barn-och-gamla-30-miljarder) De sistnämnda gick i konkurs 2013 och valde att stänga ned sina skolor för att de inte var tillräckligt lönsamma. Utifrån statistik från SCB kan man uppskatta att vinsterna i de privata välfärdsbolagen inom skola, vård och omsorg 2011 (senare 4

6 siffror finns inte att tillgå) uppgick till strax över nio miljarder. (http:// Nedanstående siffror kommer från Aftonbladets skolgranskning och avser AcadeMedia Vinst: 180 miljoner. Omsättning: 2,1 miljarder Pysslingen (2011 uppköpt av AcadeMedia) Vinst: 30 miljoner. Omsättning: 990 miljoner. Kunskapsskolan Vinst: 30 miljoner. Omsättning: 710 miljoner. Baggium Vinst: 90 miljoner. Omsättning: 570 miljoner. Engelska skolan Rörelsevinst: 30 miljoner. Omsättning: 390 miljoner. Jensen Vinst: 50 miljoner. Omsättning: 360 miljoner. PPS Rörelsevinst: 2 miljoner. Omsättning: 260 miljoner. Källa: Aftonbladets skolgranskning 2011 Skolan i Sverige har blivit en miljardindustri. Samtidigt som nästan var tredje elev lämnar gymnasiet efter tre år utan fullständiga betyg plockar stora friskoleföretag ut enorma vinster. Det är orimligt. Varenda skattekrona som ska gå till skolan, ska också gå till utbildning. Till elever och till lärare. Våra gemensamma resurser ska inte bli till vinster i aktiebolag, avkastning hos riskkapitalister eller hamna i några skatteparadis. Det är dags att göra upp med vinstslöseriet i skolan. Vår rätt till en bra utbildning ska vara överordnat privata företags vinstjakt. 5 Också bland de privata skolorna är det många av koncernerna som ägs av riskkapitalbolag. Ett riskkapitalbolags syfte är att köpa upp ett företag, öka vinsterna i det och för att senare (inom ramen av 5-10 år) sälja det vidare för en summa som är högre än det man betalade för företaget. Den skolkoncern som gör störst vinster, Academedia, ägs till

7 exempel av familjen Wallenbergs riskkapitalbolag EQT. JB Education, som alltså gick i konkurs 2012, ägdes av det danska riskkapitalbolaget Axcel. Riskkapitalbolag är alltså den raka motsatsen mot att driva något långsiktigt, och är därför en exceptionellt dålig ägare till skolor menar Ung Vänster. Sverige är det enda landet i vår närhet där helt skattefinansierade skolor tillåts gå med vinst. Här kan man jämföra med till exempel med Norge, där inte är tillåtet att driva skolor kommersiellt om de finansieras av skattepengar. Även Finland har ett liknande system. Kärnan i vår argumentation kring vinstslöseriet i den svenska skolan handlar om att samtidigt som mer än var fjärde elev går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg så går miljontals av de pengar som satsas på skolan direkt till riskkapitalbolagens vinster. Ung Vänster vill se ett vinstförbud i skolan. Varje skattekrona ska gå tillbaka till elever och till lärare och inte bli till vinster i jättekoncerner, avkastning i riskkapitalbolag eller hamna hos företag registrerade i skatteparadis. VINSTINTRESSETS KONSEKVENSER En konsekvens av att vinstintresset får styra de privata skolorna är att lärartätheten såväl som antalet lärare med behörighet konsekvent är lägre i privatskolorna. De privata skolföretagens vinstjakt går ut över vår rätt till en bra utbildning. Det är vi elever som betalar priset för vinstslöseriet i skolan. Det får vara nog med det nu. Ingen elev ska behöva komma till skolan en morgon och få reda på att han eller hon inte längre är tillräcklig lönsam. Ingen elev ska behöva gå i skolor där det saknas lärare för att ägaren är mer intresserad av att göra stora vinster. Ingen elev ska behöva gå runt och må dåligt för att lönen för en kurator eller skolpsykolog går ut över skolföretagets vinster. Skolverkets jämförelse visar att kommunala skolor har klart högre andel lärare omräknat till heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen, drygt 81 procent medan fristående skolor ligger på knappt 65 procent. Om man tittar på endast grundskolor så har de kommunala skolorna 88 procent examinerade lärare medan fristående grundskolor har 77 procent. (Skolverket, 2013) Lärartätheten är 20 procent högre i kommunala gymnasieskolor än 6

8 fristående (LO, 2012) Att det är mindre personal per elev gäller inte heller enbart lärare, utan även annan personal som är anställd i skolan. I fristående skolor är det ca 860 elever per studie- och yrkesvägledare medan det i kommunala skolor är ca 440 elever per studieoch yrkesvägledare. (Skolverket, 2013) Löneskillnaderna för lärare mellan privata och kommunala skolor är så stora att Lärarförbundet har kallat dem för slående. Men lärare är inte det enda som de privata skolföretagen drar ned på för att kunna göra så stora vinster som möjligt. Det är mindre vanligt att privata skolor har specialpedagoger. En forskningsstudie från Stockholms universitet kunde visa att 90,3 procent av de kommunala gymnasieskorna kunde tillhandahålla speciallärare eller specialpedagoger. För fristående skolor var samma siffra 30 procent. Trots att den nya skollagen slår fast att alla skolor ska ha tillgång till psykolog eller kuratorer återstår mycket att göra och bristerna är som allra störst i privata skolor. Enligt en sammanställning från Skolinspektionen gjord 2012 var det 2 av 66 kommunala skolor som hade brister i elevhälsan, bland de fristående skolorna var samma siffra 8 av 48. Det är också vanligt att privata skolor istället för att ha egna skolbibliotek använder kommunala bibliotek. Det här är en direkt följd av att privata skolor förutom att bedriva utbildning också måste gå med vinst, alltså att det ska bli pengar över. Har man en mindre personalstyrka med lägre löner går det att ta ut mer av skolpengen i vinster. En annan metod som privata skolor använder sig av är att sätta glädjebetyg för att locka till sig elever. Att ha många elever blir ett sätt att öka vinsterna. Under sommaren 2013 meddelades att JB Education (tidigare John Bauer) skulle gå i konkurs. JB Education ägdes då av det danska riskkapitalbolaget Axcel. Eleverna skulle till den nya terminen inte ha någon skola att gå i. Anledningen var inte att skolan gick med förlust. Året innan hade ägaren ett fritt eget kapital på 229 miljoner. Under 2011 gjorde JB Education en vinst på 74 miljoner. Antingen hade skolan gjort stora förluster under 2012 och början av 2013, eller mer troligt såg man att när elevkullarna skulle gå ned var det inte längre lika lönsamt i framtiden att driva utbildning. Mer än elever berördes av konkursen. FAKTA 7 I takt med att elevkullarna sjunker har det blivit vanligare att privata skolor läggs ned. När eleverna inte längre är tillräckligt många eller tillräckligt lönsamma så stängs deras skola. Under de senaste åren har det framkommit exempel på skolor som stängs mitt under terminen och där elever får reda på när de kommer till skolan att deras utbild-

9 FAKTA ningsplats snart försvinner. När eleverna på Karlstads idrottsgymnasium kom tillbaka efter jullovet i januari 2013 möttes de av beskedet att skolan hade gått i konkurs. Skolan hade tidigare gjort höga vinster och ägaren hade plockat ut 17 miljoner kronor i vinst. (Svt) Eleverna på skolan fick direkt börja leta efter nya utbildningsplatser. Privatskolornas utbredning har inte bara påverkat lärare och personal inom dessa, utan även kommunerna och deras budgetar. Kommuner som redan har ansträngd ekonomi tvingas stänga fungerande skolor för att en privatskola vill etablera sig på orten. Idag råder det i princip fri etableringsrätt för friskolor, oavsett om kommunerna vill ha dessa eller inte, och oavsett om det råder ett behov av dem eller inte. DEBATTEN OM VINSTER I SKOLAN Precis som vad gäller vinster i välfärden i stort har vi folket på vår sida när det gäller privata företags möjlighet att plocka ut vinster i skolan. En rapport från den fackliga tankesmedjan Katalys ( Välfärden är vinsten ) kunde 2013 visa följande fakta om vad svenska folket tycker om välfärden: - 59 procent är beredda att betala högre skatt om det riktas till skola, vård och omsorg procent tycker att välfärdens kvalitet är viktig eller mycket viktig procent tycker driftsform spelar stor roll och 67 procent vill att välfärden ska utföras av offentlig sektor eller av i huvudsak offentlig sektor procent tycker det låter som ett bra förslag att förbjuda vinstuttag när frågan ställs separat. - Endast 8 procent är för helt fritt vinstuttag. 90 procent vill antingen förbjuda, begränsa, återinvestera vinsterna eller villkora dem med höga kvalitetskrav. Vinsterna i skolan har blivit en av valets viktigaste frågor och så gott som varje månad sker det skandaler som är kopplade till privata skolor. Vid varje tillfälle när privata företags vinstjakt i skolan diskuteras ska vi finnas med i debatten. Vinsterna i skolan är en fråga som vi äger. Det är genom vårt agerande som frågan har hamnat högt upp på dagordningen och som också högern och andra partier tvingas förhålla sig till våra krav på ett stopp för vinstslöseriet. 8

10 Vänsterpartiet har tagit fram en modell för att avkommersialisera välfärden och skolan. Modellen består av två komponenter. Det första är att inga skattemedel ska gå till vinstsyftande företag. Överskott ska stanna i verksamheten, sparas eller återinvesteras. Privata och ideella aktörer kan beviljas skattefinansiering om de övergår till en ägarform som inte tillåter vinstutdelning. Aktiebolag ska ombildas till aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, så att stora vinstutdelningar stoppas. Det andra handlar om att välfärd och skola ska fördelas efter behov och att dagens fria etableringsrätt avskaffas. Detta innebär att LOV (Lagen om valfrihet) upphävs samt skollagen och hälso- och sjukvårdslagen ska förändras. Kommunen, landstinget och staten ska besluta om icke-offentliga aktörer får etableras. Om det råder överetablering eller bristande pedagogisk mångfald ska tillstånd kunna omprövas. (Vänsterpartiet, En välfärd fri från kommersiella intressen ) För oss är det självklart att det inte ska vara möjligt att plocka ut vinster i skolan. Det är de privata företagens vinstjakt som är det överordnade problemet. Vår rätt till utbildning måste få gå före vinstintresset och därför vill vi ha ett vinstförbud i skolan. I debatten försöker högern ibland att låta som om de inte gillar vinster i välfärden och skäller på riskkapitalbolag. På samma sätt dyker det ibland upp förslag som attackerar vinstintressets konsekvenser till exempel krav på långsiktighet, kvalitet och ändrade bolagsordningar som inte löser det grundläggande problemet: att det överhuvudtaget är möjligt för privata företag att plocka ut vinster i skolan. För Ung Vänster är ett vinstförbud det vi argumenterar för. Vi är inte intresserade av att bemöta problemets konsekvenser utan vill gå till botten med dess orsaker. 9 SKOLAN FÖRSTÄRKER KÖNSMAKTSORDNINGEN I grundskolans läroplan står det uttryckligen att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Men forskning visar att det inte är ovanligt att det i verkligheten blir det direkt motsatta och att skolan många gånger tvärt om förstärker de traditionella könsrollerna. Både lärare och andra elever förväntar sig att tjejer ska vara duktiga och prestera samtidigt som killar tillåts vara friare. Killar får och tar mer av lärarnas uppmärksamhet och pratar mer, medan tjejer i högre utsträckning tilldelas rollen som ordningsskapare, (Delegationen för jämställdhet i skolan, 2009).

11 Skolan har en viktig uppgift i att bekämpa orättvisor mellan killar och tjejer. Vi vill se ett feministiskt perspektiv i utbildningspolitiken som handlar om att tjejer och killar ska ges samma villkor i skolan. Vi måste bryta den könsstereotypa uppdelningen kring vilka som går vilka gymnasieprogram och se till att tjejer får ta lika mycket plats i skolan. Både i korridoren och i klassrummet. Skillnaderna i skolresultaten är tydligt könsbundna. Tjejer har länge legat högre när det gäller betyg medan killars resultat sjunker. Var fjärde kommun har därför som policy att ge mer pengar till skolor med många killar visar en rapport från Skolverket om hur kommunernas skolbudgetar fördelas. Det blir i slutänden tjejer som får betala för killars sjunkande resultat när skolan inte förmår tillhandahålla en bra undervisning. Den ökande ohälsan bland unga tjejer är stort problem. Många mår dåligt det kan handla om stress, ångest, depressioner eller ätstörningar. För att bekämpa ohälsan måste vi agera mot sjuka ideal och normer men också se till att elevhälsan har tillräckligt med resurser så att man kan få hjälp och stöd om man mår dåligt. Istället för stora skattesänkningar vill vi satsa på fler skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer. Också olika gymnasieprogram är tydligt könskodade. Andelen killar är högst på energi-, el-, fordons- och byggutbildningarna medan tjejer i högre utsträckning väljer utbildningar inom hantverk, omvårdnad, barn- och fritids- samt livsmedel. En liknande uppdelning upprepar sig sedan på arbetsmarknaden där kvinnodominerade sektorer präglas av otrygga arbetsvillkor och lägre lön. Det är tydligt att vilken yrkesbana man väljer senare i livet präglas av den skola man växer upp i. Samtidigt som tjejer tvingas möta höga krav på att prestera i skolan tvingas man också förhålla sig till en mängd olika ideal. Man ska vara social, träna lagom mycket, bry sig om sitt utseende och dessutom lyckas få höga betyg. Ohälsan är ett ökande problem för gruppen unga tjejer. Cirka 30 % av tjejer mellan år besväras av oro, ängslan eller ångest (för killar och män i alla åldrar ligger samma siffra på kring 13 %). 60 % av tjejerna och 40 % av killarna i samma åldersgrupp har problem med smärta och värk (SCB: rapporten Ohälsa och sjukvård ). 10

12 Mer än var femte tjej i åldern har haft självmordstankar och 8 % har gjort ett självmordsförsök. 21 % är stressade och hela 43 % känner oro, ångest och ängslan (Statens folkhälsoinstitut). 48 % av kvinnorna och 33 % av männen lider av minst ett stressymptom (Folkhälsoenkäten 2009). Ätstörningen anorexia är ungefär 10 gånger vanligare bland tjejer än bland killar (Folkhälsoenkäten 2009). Att många skolor infört skolmatsavgifter är ännu en anledning att skippa lunchen, och leder till att det blir lättare för unga tjejer att utveckla ätstörningar. Unga tjejer är dessutom de största förlorarna på att det gjorts stora nedskärningar i elevhälsan. Att skolsköterskan inte är på plats alla dagar, eller att vissa skolor inte har en skolkurator, drabbar tydligt gruppen unga tjejer som mår dåligt. Den minskade elevhälsan är dels en konsekvens av nedskärningar i skolan generellt, men också av att skolor som vill göra vinst skär ner på personal och då även på elevhälsan. (http://www.skl.se/psynk/battre-skolresultat/elevhalsa) Även sexuella trakasserier är en den av vardagen på de allra flesta skolor. Problem som drabbar tjejer måste gå från att betraktas som individuella problem till att bli ett ansvar för skolan och samhället. Vi vill införa feministiskt självförsvar i skolan, eftersom det är ett sätt att skapa separatistiska utrymmen där unga tjejer får prata om mäns våld mot kvinnor och lära sig tekniker för att försvara sig. Skolan är idag långt ifrån att vara en fristad för tjejer. Sexuella trakasserier och mäns våld mot kvinnor förekommer också i skolan. Ung Vänster vill att feministiskt självförsvar införs i skolan. Det är viktigt för att skapa utrymmen för tjejer att diskutera vad det innebär att vara ung tjej idag, prata om mäns våld mot kvinnor, bygga självförtroende tillsammans och också lära sig tekniker för att kunna försvara sig. 11 ISTÄLLET FÖR SKATTESÄNKNINGAR SATSA PÅ SKOLAN För att kunna se till att alla får en så bra skolgång som möjligt och för att säkerställa att alla får den kunskap de har rätt till måste skolan få mer resurser. Det är avgörande för att kunna ha fler lärare och mindre klasser så att alla elever kan få den hjälp och det stöd som man be-

13 höver. Den borgerliga regeringen har sedan de fick makten 2006 sänkt skatterna med 140 miljarder. De har lagt 27 gånger så mycket pengar på att sänka skatterna som de har gjort på välfärds och skolsatsningar. För Ung Vänster är det alltid viktigare att satsa på skolan istället för att genomföra stora skattesänkningar. Vi döljer inte att vi också är beredda att höja skatterna för att skolan ska kunna bli så bra som möjligt. Resursfrågan går inte att blunda för om man vill göra något åt problemen i skolan. Skolan måste få mer resurser så att varje elev kan få den hjälp och det stöd han eller hon behöver för att nå kunskapsmålen. Den borgerliga regeringen har sänkt skatterna med 140 miljarder. De har satsat 27 gånger mer på skattesänkningar än på välfärds- och skolsatsningar. Det borgerliga skattesänkningsrejset går ut över vår rätt till utbildning. Ung Vänster kräver mer resurser till skolan. Vi elever ska inte behöva betala priset för regeringens skattesänkningar åt dem med tjockast plånbok. FAKTA I debatter kommer man få höra att högern har gjort rekordstora satsningar på skolan. Det är inte sant. När de säger så tar de ingen hänsyn till inflationen eller till att befolkningen har ökat. Högern har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför satsningar på skolan. Ibland kommer vi också få höra att det inte finns tillräckligt med resurser för att satsa på skolan. Sverige är idag rikare än någonsin. Att skolan har för lite resurser beror inte på att vi inte har råd utan är ett resultat av politiska val, där skattesänkningar har prioriterats framför satsningar. Att skolan har för lite resurser drabbar också eleverna indirekt genom att lärarnas arbetssituation försämras. En rapport från Lärarförbundet ( Vem hinner vara lärare i gymnasieskolan? ) visar bland annat: - 8 av 10 gymnasielärare inte hinner skapa en undervisning av hög kvalitet eftersom de saknar tid att för- och efterarbeta lektionerna på bästa sätt procent upplever att arbetsbelastningen har ökat de senaste åren procent anser att administration ökat arbetsbelastningen. Förutom att minska antalet nationella prov, inte tidigarelägga betyg och minska antalet skriftliga omdömen och individuella utveckling- 12

14 splaner är det viktigt med mer resurser till skolan så att lärare faktiskt hinner fokusera på undervisningen. PISA 2012 Den PISA-rapport (Programme for International Student Assessment) som kom hösten 2013 visar att svenska niondeklassare presterar allt sämre i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. PISA-rapporterna presenteras vart tredje år och granskar hur svenska elever står sig i jämförelse med elever från andra länder. Idag ligger Sverige under OECD-genomsnittet (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, består av 34 västländer) på alla tre områdena, och är också det land där kunskapsresultaten sjunkit mest. Det duger inte att högern efter åtta år vid makten försöker skylla ifrån sig. Det är dags att ta ansvar för konsekvenserna av er skolpolitik. För att vända utvecklingen i skolan krävs en utbildningspolitik från vänster. Det är dags att stoppa det privata vinstslöseriet i skolan. Varje skattekrona ska gå till elever och till lärare. Vi måste sätta satsningar på skolan framför skattesänkningar och se till att bygga en jämlik och likvärdig skola, där alla elevers rätt till kunskap sätts i centrum. I läsförståelse är det framför allt gruppen lågpresterande elever som tappar. Den grupp som presterar svagast ligger idag 35 poäng under OECD-genomsnittet för motsvarande grupp. I PISA 2000 presterade motsvarande elevgrupp 20 poäng över OECD-genomsnittet. Ungefär samma bild syns i naturvetenskap. I matematik tappar alla elever nästan lika mycket. Skolverket bedömer att problemet med bristande likvärdighet i den svenska skolan kvarstår, och att det som krävs för att höja den framför allt är att öka resurserna i skolan för att ge lärarna bättre förutsättningar. Vi menar att det inte är konstigt att resultaten i skolan sjunker. I stället för att satsa på skolan och anställa fler lärare, ha mindre klasser och fler specialpedagoger har de flesta kommuner gjort precis tvärt om. Inom framför allt privata skolor består en stor del av lärarkåren av ickebehöriga lärare. 13 GYMNASIESKOLAN (GYMNASIEREFORMEN) Den största förändringen som regeringen genomfört under sina åtta år vid makten är gymnasiereformen, GY11, som började gälla från höst-

15 FAKTA terminen I den nya gymnasieskolan finns 18 nationella program varav 12 är yrkesprogram, och 6 högskoleförberedande. Uppdelningen mellan yrkesförberedande och studieförberedande program fanns även i den gamla gymnasieskolan, men skillnaden var att även de yrkesförberedande gav behörighet att söka in på högskolan. I och med gymnasiereformen hindras elever som läser Barn- och fritidsprogrammet att plugga vidare till förskolelärare, och programmet Vård och omsorg ger inte behörighet att studera vidare till sjuksyrra. I praktiken innebär det här att tröskeln för högskolestudier blivit ännu högre för de som inte har föräldrar som själva har pluggat på högskolan. Att inte ha möjlighet att vidareutbilda sig eller skola om sig försvagar ens ställning på arbetsmarknaden. Regeringen försvarar beslutet med att alla som vill gå på högskolan kommer att kunna välja till kurser eller plugga på Komvux för läsa in behörigheten. Även om regeringen har beslutat att kommunerna inte ska få säga nej till personer som vill läsa in behörigheten på Komvux, saknar resonemanget ett verklighetsperspektiv. Om man vill läsa in behörigheten under studietiden räcker det inte att använda alla de individuella valen, utan man måste då läsa ett utökat program. Det kommer de flesta inte att göra, och på samma sätt kommer de låga studiemedlen avskräcka många med en yrkesexamen från att läsa in behörigheten på Komvux (läs mer om hur regeringen dessutom skurit ner i Komvux senare i häftet). Regeringen har även motiverat den nya gymnasieskolan med att de prioriterar yrkesutbildning och praktiska kunskaper framför teoretiska ämnen. I själva verket gör de det motsatta. Att ta bort viktiga ämnen från utbildningarna i yrkesprogrammen leder inte till högre status utan bara till att elevernas möjligheter begränsas. Ibland i debatten hänvisas det till att många som går yrkesförberedande program idag hoppar av för att de tycker att utbildningen är för svår, eller att det skulle vara för mycket tunga teoretiska ämnen. Det stämmer inte, och har inget stöd i forskningen. Enligt en undersökning från 2013 (Temagruppen Unga i arbetslivet) är de vanligaste skälen till att elever inte fullföljer gymnasiet: 1. Mobbning, socialt utanförskap 2. Brist på pedagogiskt stöd i skolan 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro (pga sjukdom eller missbruk) 14

16 I topp tio nämns även behov av mer praktik och mindre teori samt fel programval, men det är en minoritet. Folk som hoppar av gymnasiet gör det alltså inte på grund av för mycket matte eller svenska, utan snarare för att de inte får den hjälp de behöver, utan på grund av olika faktorer som skulle hjälpas om det fanns mer personal på plats. Högern har tagit till sig av den kritik som bland annat vi har riktat mot hur förändringen har slagit mot yrkesprogrammen. Från och med 2013 kan man som elev på ett yrkesprogram välja att gå utbildningen så man får behörighet inom ramen för det ordinarie yrkesprogrammet. Det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Det krävs mer för att stärka yrkesprogrammen på gymnasiet. Högerns gymnasiereform är ett katastrofalt misslyckande. Idag flyr unga från yrkesprogrammen och de som ändå söker sig dit får inte en så bra utbildning som de borde få. Högerns gymnasieskola skapar återvändsgränder, vi vill gå i rakt motsatt riktning och se till att alla som går gymnasiet, oavsett vilket program, blir behöriga att söka till högskolan. För oss handlar detta om att alla unga ska få en stark ställning på arbetsmarknaden. Ung Vänster tycker att alla gymnasieprogram ska ge allmän behörighet till högskolan. Vi vill inte se en gymnasieskola som begränsar människors möjligheter i framtiden enbart på grund av de val som man gjorde som 15-åring. Ytterligare en anledning är att det finns gott om yrken, som kräver högskoleutbildning men som är nära kopplade till yrkesprogram på gymnasiet. Självklart borde en person som har gått barn- och fritidsprogrammet enkelt kunna utbilda sig till förskollärare på högskolan. På samma sätt borde en person som har gått Vårdoch omsorgsprogrammet enkelt kunna bli sjuksköterska. Allt annat är orimligt. Idag förvägras elever som går på yrkesprogram kunskaper som är viktiga på arbetsmarknaden. Bra kunskaper i matte, svenska och engelska ska inte reserveras för de elever som går studieförberedande program. Det är kunskaper som alla behöver, både för att klara sig på arbetsmarknaden men också för att klara sig i livet i stort. Den gymnasieskolan som högern bygger upp skapar återvändsgränder och ger oss en svagare ställning på arbetsmarknaden. 15

17 RESPEKT TILL YRKESPROGRAMMEN Under de senaste åren har det blivit tydligt att allt fler väljer bort yrkesprogrammen på gymnasiet. Detta beror på att regeringen målmedvetet har urholkat yrkesprogrammen, allt med syfte att försvaga ungas ställning på arbetsmarknaden. Vem vill skaffa sig en utbildning som skapar återvändsgränder och som inte ger de kunskaper man behöver på arbetsmarknaden? Enligt skolverket var det 2013 endast 29 procent av eleverna som började ett yrkesprogram. Det är en minskning från 35 procent som siffran var 2010, innan gymnasiereformen trädde i kraft. Högern har byggt upp en gymnasieskola där elever på yrkesprogram sätts på undantag. Vi vill att elever på yrkesprogram ska få den respekt de förtjänar. Man ska få allmän behörighet till högskolan, APL med bra kvalitet och lärare som har den utbildning som krävs. Eleverna på dagens yrkesprogrammen kommer senare att utföra viktiga arbetsuppgifter. Det är dem som bygger husen vi bor i, tar hand om oss om vi blir sjuka och som ser till att matvarorna kommer fram till butiken. Elever på yrkesprogram förtjänar inget mindre än att få den bästa tänkbara utbildningen. Förutom att yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan måste även APL (Arbetsplatsförlagt Lärande) förbättras. Att gå på en yrkesutbildning ska vara en förberedelse för yrkeslivet och därför ska utbildningen ha en naturlig koppling till jobbet man utbildar sig till. Trots att alla elever på yrkesprogram ska ha rätt till 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, är det alldeles för många som inte får den APL man har rätt till. Skolinspektionen visade 2012 att bara var femte undersökt skola levererade APL med tillräckligt hög kvalité. Vi kräver en gymnasieskola där yrkeselevers rättigheter inte sätts på undantag. Alla elever ska få den APL man har rätt till. Fler branscher ska ha lärlingsutbildningar. Med ett tydligt kunskapsinnehåll och med bra villkor som regleras i kollektivavtal. Med bra yrkesutbildningar får vi en starkare ställning på jobbet, blir mindre utbytbara och kan tillsammans kräva högre löner och bättre arbetsvillkor. Den borgerliga regeringen pratar om att de uppvärderar gymnasieskolans yrkesprogram, men i själva verket monterar de ned dem och ger elever från yrkesprogram sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. Vi tycker det är självklart att alla elever har rätt till en bra undervisning oavsett vilket gymnasieprogram man valt. Det måste 16

18 finnas en tydligare koppling mellan undervisning och arbetsmarknad och högskolebehörigheten ska återinföras för alla elever. Vi kräver att alla yrkeselever får den APL de har rätt till, med bra kvalitet och att utbildningen håller hög nivå. Skolan ska se till att alla elever vet vilka villkor och löner som gäller och arbetslivskunskap ska vara obligatoriskt på gymnasiet. Det är dags att ge elever på yrkesprogram den respekt de förtjänar. REGERINGEN OCH LÄRARNA 2011 beslutade riksdagen om att införa lärarlegitimation i både grund- och gymnasieskolan. Syftet var att uppvärdera läraryrket, och både få fler att söka sig till och stanna kvar inom yrket. Numera krävs legitimation för att få en tillsvidareanställning som lärare i grundskolan, gymnasieskolan och även som förskolelärare. För att själv få ansvara för utbildningen krävs det också att läraren är legitimerad, annars är skolans rektor ansvarig. Legitimation får den lärare som läst en viss mängd på högskolan samt jobbat en viss tid inom skolan. Den uppenbara konsekvensen av införandet av yrkeslegitimation för lärare är att många som jobbat länge plötsligt inte har rätt att undervisa längre. Många som är lärare på gymnasiet har bara behörighet för grundskolan och liknande. Regeringen och skolverket har fått mycket kritik för hur de hanterat legitimeringen. För att hinna med att legitimera så många lärare som möjligt använde sig skolverket av inhyrd personal från bemanningsföretag, eftersom över lärare samtidigt ansökte om legitimation. Detta ledde bland annat till kritik från lärarfacken och en KU-anmälan. Ung Vänster är inte motståndare till lärarlegitimation, även om vi har varit kritiska till sättet som förändringen genomfördes på. Vi tror också att det behövs fler åtgärder för att uppvärdera läraryrket. Regeringen fattade också innan det förra valet beslut om en ny lärarutbildning. Vänsterpartiet var inte motståndare till en ny lärarutbildning, men hade synpunkter på den. Det är idag ett stort problem att det är få som vill utbilda sig till lärare. För att fler ska vilja utbilda sig till lärare måste man också se till arbetsvillkoren. Det krävs mer resurser för att förbättrar lärarnas arbetssituation. Idag går allt mer av lärarnas tid till dokumentation och administration och allt mindre till pedagogisktarbete och närvaro i klassrummet. 17 KOMVUX Ung Vänster tycker att komvux (kommunal vuxenutbildning) spelar en viktig roll som en andra chans för personer som av olika anledningar inte har kunnat fullgöra sin grundskole- eller gymnasieutbildning. Det

19 kan till exempel handla om att man inte mådde bra under gymnasiet, hade problem hemma eller helt enkelt inte lyckade så bra som man själv hade velat. Inom vuxenutbildningen kan man också komplettera sin utbildning genom att läsa en kurs som man inte läste på gymnasiet, och därigenom få behörighet till en studieplats som ens gymnasieprogram inte förberedde en för. Komvux finns också till för de som vill fylla på sina kunskaper senare i livet, eller för den som vill skaffa sig ett nytt yrke. Vi vill inte se en skola som skapar återvändsgränder. För att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden och ge oss en andra chans behövs ökade satsningar på Komvux. Under senare år har det blivit svårare att få en plats på komvux i många kommuner. Ung Vänster försvarar rätten till en andra chans och tycker det är viktigt att komvux i varje kommun ges tillräckligt med resurser. För unga som inte har klarat gymnasiet kan komvux spela en viktig roll för att ge en starkare ställning på arbetsmarknaden. Ung Vänster vill utöka antalet platser på komvux. För personer som har kompletterat sina betyg på komvux har regeringen gjort det svårare att komma in på högskolan. Sedan hösten 2010 måste den som har kompletterat sina betyg på komvux prövas i en särskilt kvot, där konkurrensen om platserna är hårdare. Den förändringen har Ung Vänster motsatt sig. Vi tycker inte att det intressanta är när i livet man har skaffat nödvändiga förkunskaper, utan det viktiga är att man har dem när man ska börja på högskolan. HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET Rätten och möjligheten till högre utbildning gick under 1900-talet från att vara något reserverat för några få till att gälla hela befolkningen. För arbetarrörelsen har rätten att gå på högskola och universitet varit en viktig kamp av olika skäl. Genom att studera vidare får arbetarklassen tillgång till kunskap och information, möjlighet att skola om sig och ta sig in i sammanhang som tidigare dominerats av överklassen. Under Alliansens tid vid makten har rätten till högre utbildning begränsats, dels genom förändringarna på gymnasienivå men också genom försämringar på högskolor och universitet. Snedrekryteringen utifrån klass har förstärkts. Sedan regeringen tillträdde har antalet högskole- och universitetsplat- 18

20 ser minskat. Mellan 2011 och 2017 försvinner platser. Samtidigt har fördelningen av platser förändrats, så att mer resurser läggs på sammanhängande program så som civilingenjör och sjuksköterska och mindre resurser går till fristående kurser. Tidigare var det också möjligt att komma in på högskolan med hjälp av arbetslivserfarenhet, men detta har tagits bort. Sammanlagt har alla dessa förändringar inneburit att det är allt färre som kommer in på högre utbildningar. Samtidigt är det viktigt att inte enbart stirra sig blind på antalet platser. Idag är det ett problem att många studenter får alldeles för lite undervisning. Enligt en undersökning från TCO ( Ont om lärarledd tid för studenter ) var det mindre än 60 procent av studenterna som fick minst nio timmars lärarledd undervisning i veckan. Bland humaniorastudenter är det mindre än hälften som får sex timmars lärarledd tid i veckan. En viktig anledning till att det ser ut så här är att resurserna till högskolan fördelas efter antalet studenter. Ung Vänster vill att resursfördelningssystemet ändras så att alla studenter får rätt till minst nio timmar lärarledd undervisning i veckan. Detta är viktigt för att säkra kvaliteten på högskoleutbildningar men också för att sänka trösklarna för studenter som kommer från hem utan studietraditioner. Utbildning på högskola och universitet ska i praktiken vara tillgänglig för alla. Vi måste bryta snedrekryteringen till den högre utbildningen och i högre utsträckning öppna upp universiteten för arbetarklassen. Vi vill se fler platser, mer lärarledd undervisning och motsätter oss alla förslag på att privatisera den högre utbildningen. Den högre utbildningen ska inte vara reserverad för de som kommer från hem med studietraditioner. Den borgerliga regeringen har infört studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES som vill studera på svenska högskolor och universitet. Det är en förändring som Ung Vänster har varit kritiska till. Vi menar att studenter från andra länder och miljöer bidrar till att höja kvaliteten på utbildningarna i Sverige. Sedan förändringen infördes har antalet studenter från länder utanför EU/EES minskat med ungefär 90 procent. För oss är det också en viktig princip att utbildning i Sverige ska vara avgiftsfri. I andra länder har studieavgifter för utbytesstudenter inneburit ett första steg mot att avgiftsbelägga den högre utbildningen också för inhemska studenter kom ett förslag från regeringen om att öppna upp för möjligheten att driva universitet i stiftelseform, det vill säga privatisera dem. På sikt skulle det innebära att finansieringen av de privata universiteten skulle ske genom donationer och studieavgifter. Förslaget går rakt

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON 28 AUGUSTI 2014 VI PRIORITERAR INVESTERINGAR I SKOLAN I varje budget har vi prioriterat mer resurser till skolan för en jämlik

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola 2014-09-10 PM Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola Skolresultaten rasar, mer än var åttonde elev, 13,1 procent, klarar inte grundskolan och blir inte behörig till gymnasieskolan. Det

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik Innehåll Sammanfattning 3 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRummet 4 TOLV ÅRS SVEK MOT skolan 4 Tidigare betyg för kunskapsuppföljning

Läs mer

KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG

KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG EN AMBITIÖS JOBBPOLITIK. FÖR ALLA. VÅRT MÅL ÄR ATT ANTALET PERSONER SOM ARBETAR

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Bygg välfärd! dalarnas län 1

Bygg välfärd! dalarnas län 1 Bygg välfärd! dalarnas län 1 välfärd 3 Världens bästa välfärd utan privata vinster Varje dag lämnar massor av människor sina allra bästa, sina barn, till förskola, skola och barnomsorg. Många lämnar vården

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige Version: Beslutad version Med kunskaper växer Sverige 5 Människan är en skapande varelse som bygger värde och mening i gemenskap med andra. Alla

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 6 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Första jämställdhetsåret

Första jämställdhetsåret 2014-06-12 Handlingsprogram för jämställdhet för det första regeringsåret Första jämställdhetsåret Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och

Läs mer

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 www.ungvanster.se Vi förtjänar bättre! Gå med i Ung Vänster, www.ungvanster.se VI SKA BYGGA LANDET Sverige har förändrats. Vi som är unga idag är den

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag

Läs mer

Investeringar i skolan för mer kunskap

Investeringar i skolan för mer kunskap Investeringar i skolan för mer kunskap Stefan Löfven Gustav Fridolin Aida Hadzialic 2 Sjunkande kunskapsresultat Resultat i PISA Poäng 520 Andel avgångselever i grundskolans årskurs 9 med behörighet till

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Utbildning Fakta i korthet

Utbildning Fakta i korthet Jag lär mig mycket bättre när jag gör saker och får vara aktiv själv. Men det är inga ämnen som funkar så mer än gympan. Det är det jag också är bäst på. Citat ur Barn äger Utbildning Fakta i korthet Bland

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Remiss: Motion väckt av Ilona Szatmari Waldau och Håkan Andersson båda (V) om läxläsning i skolan

Remiss: Motion väckt av Ilona Szatmari Waldau och Håkan Andersson båda (V) om läxläsning i skolan KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2014-01-30 UAN-2013-0570 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Remiss: Motion väckt av Ilona Szatmari Waldau och

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VALPLATTFORM 2014 Ung Vänster Kungsgatan 84 112 27 Stockholm 08-654 31 00 info@ungvanster.se www.ungvanster.se INNEHÅLL VALPLATTFORM 2014 sid. 4 Sverige har förändrats

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Rapport Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Introduktion Malmö står inför stora utmaningar inom skolan de kommande åren. Skolresultaten behöver förbättras,

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund Myter om friskolor Myter är fantasier, påhittade historier, missuppfattningar. Så säger ordboken. Myter om friskolor finns det många. Vandringssägner kan man också kalla dem. 1 Förord Myter är fantasier,

Läs mer

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de

Läs mer

Om behovet av reformer på utbildningsområdet. Peter Fredriksson Nationalekonomi

Om behovet av reformer på utbildningsområdet. Peter Fredriksson Nationalekonomi Om behovet av reformer på utbildningsområdet Peter Fredriksson Nationalekonomi 1990-talet Ett decennium av genomgripande reformer 1991 Kommunaliseringen (sektorsbidrag till skolan) 1991 Programgymnasiet

Läs mer

Nytt kunskapslyft för fler jobb

Nytt kunskapslyft för fler jobb 2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.

Läs mer

UTBILDNINGSPOLITISKT PROGRAM

UTBILDNINGSPOLITISKT PROGRAM UTBILDNINGSPOLITISKT PROGRAM Antaget på Ung Vänsters 47:e kongress, Karlstad 14-17 maj 2015 INNEHÅLL Skolan en arena för politisk kamp 3 Den svenska skolan 4 En jämlik skola 5 Förstatligande av skolan

Läs mer

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten BARNENS KRISPAKET Arbetslösheten stiger, skyddsnäten brister, fattigdomen växer. Det talas om branscher, aktiekurser och räntor. När familjer blir arbetslösa riskerar barns trygghet att slås sönder. De

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare

Läs mer

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan Timplaner en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan En rapport från Lärarnas Riksförbund Timplaner en relik eller

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer