Ett forskarperspektiv på arbetsliv och hälsa - Samhällsomvandling och arbetsliv
|
|
- Lars-Erik Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett forskarperspektiv på arbetsliv och hälsa - Samhällsomvandling och arbetsliv Konferensen Den goda arbetsplatsen - hållbart arbetsliv november 2012 Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen Stockholms universitet
2 Uppläggning Förväntningar på arbetet nu och förr Empirisk studie av långtidsfriska Några viktiga begrepp för Det goda arbetet Framåtblick för förebyggande arbete
3 Synen på arbete fram till reformationen Antiken Arbetet något som stod i vägen för människans självförverkligande. Arbetet ett plågsamt medel att skaffa fram de materiella nödvändigheterna. Lyckan något som kan realiseras genom fritid Aristoteles) Gammaltestamentliga skrifterna tycks betrakta arbete som en förbannelse från Gud för att människan för för frestelsen och åt av kunskapens träd
4 Reformatörerna - Luther och Calvin Luther: människan skulle tjäna Gud genom sitt arbete och stanna livet igenom i det yrke hon fötts in i och den plats hon fått i den sociala hierarkin. Klassresor brott mot Guds auktoritet Calvin: alla måste arbeta, även de rika. Man skulle välja det yrke som gav mest pengar, Det var en religiös plikt att byta arbete om man på det sättet kunde tjäna mera pengar. Källa Lars Fr Svendsen
5 Sekulariseringen Det teologiska motiven för arbete bleknar bort men kvar blir den protestantiska arbetsetiken. Den unge Marx ser arbetet som människans väg till självförverkligande och ett mål i sig men då måste arbetet befrias från sin kapitalistiska form och underställas den enskilde individens fria vilja.
6 Inställningen till rörlighet tal Bönderna beklagade den stora rörligheten hos pigor och drängar och ville har mera fasta anställningsrelationer Agrara samhället stabilitet genom olika långa kontrakt Arrendatorer (långa kontrakt) Pigor och drängar (1-åriga) Daglönare
7 Inte bara behöva flytta industrisamhällets framväxt Framväxten av fackföreningsrörelsen stärkte de anställdas ställning. Det fanns hopp om förbättring av arbetskontraktet också utan att behöva flytta. Arbetarskyddslagstiftning
8 Mellankrigstiden Arbetskraftens trögrörlighet sågs som en orsak till arbetslösheten Efterkrigstiden Arbetskraftens rörlighet en av de stora frågorna. Under efterkrigstidens expansion sågs flyttningen till städerna som överrörlighet med åtföljande sociala problem 50-talets symbolfigurer Hopp- Jerka Stann-Anders Skrå-Åke
9 Arbete från straff och förbannelse till livets mening
10 Hälsobegreppet
11 Hälsa i arbetslivet: kunskapsläge Nästan all forskning är inriktad på sjukdom och ohälsa fåtal studier om arbetsförhållanden som bidrar till hälsa. Svårare definiera hälsa - finns det universella värden? Lokala och kulturella olikheter? Utfallsmåtten i arbetsmiljöstudier är vanligen diagnoser och symptom inte positiva tillstånd Självskattad hälsa vanlig mätmetod Är det samma faktorer som bidrar till hög hälsa som bidrar till ohälsa? Är friskfaktorer bara en sorts omvända riskfaktorer? Föga forskning om det finns symmetriska och asymmetriska variabler i förhållande till hälsa och ohälsa?
12 Äta litet, dricka vatten Roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta, lägligt bo Stillhet någon stund på dagen Det är lagen, det är lagen För min hälsa och min ro Olof von Dalin ( ) Hvar plåga har ett skri för sig men helsan tiger still Erik Gustaf Geijer ( )
13 Kvalitativ utarmning och kvantitativ överbelastning Psykologiska anti-krav mekaniskt styrd arbetstakt standardiserade arbetsmönster i detalj förutbestämda arbetsmetoder och arbetsredskap ständig upprepning av kortcykliga arbetsmoment höga krav på ytlig uppmärksamhet ianspråktagande av enbart eller i huvudsak motoriska funktioner hos individen kombination av ovanstående arbetsegenskaper med prestationslön snabba kast mellan under- och överstimulering nattarbete
14 Symmetriska och asymmetriska arbetsmiljövariabler Hälsa Ohälsa Variabel a,b,c,d + Dessutom: Olika slags insatser har olika hälsofrämjande effekter på sjuka och friska - Sjuka Friska Sjuka Friska Sjuka Friska
15 Utvecklings- och elimineringsspåren Generalitetsaspekten Differentieringsaspekten Eliminering Ex generella gränsvärden För exponering av fysiska skaderisker Ex olika tolerans mot skaderisker, ex belastningsskador bland kvinnor Utveckling Ex att tillgodose intellektuell problemlösning i arbetet Ex att tillgodose ungdomars krav på mening i arbetet
16 En studie av långtidsfriskhet
17 Studien Långtidsfriskas arbetsvillkor - Frågeställningar Vilka arbets- och privata förhållanden ökar sannolikheten för att en individ skall vara långtidsfrisk? Hur skiljer sig olika yrken och branscher åt vad gäller långtidsfriskhet? Är det samma faktorer som predicerar långtidsfriskhet som predicerar ohälsa? Källa: Aronsson & Lindh. Långtidsfriskas arbetsvillkor; 2004
18 Samband mellan hälsa och frånvaro/-närvaro Sjuk Närvarande Sjuknärvaro Frisk och på jobbet Sjukfrånvaro Frisk men inte på jobbet Frånvarande Frisk
19 Hypotetisk modell för studier av sjuknärvaro och hälsa Privatlivsrelaterade närvarokrav: ekonomi, prestationsbaserad självkänsla Ohälsa, sjukdom, kapacitetsförlust Individens beslut och handlingsutrymme Arbetsrelaterade närvarokrav: egna, kollegor, klienter/patienter Sjuknärvaro Sjukfrånvaro Arbetets nedbrytande faktorer Arbetets stärkande faktorer Åter i arbete Utslagning från arbetslivet Annat Effekter på hälsa? Effekter på hälsa?
20 Studiens definition av långtidsfriskhet Individer som under en tvåårsperiod har högst 1 tillfälle av sjuknärvaro per år och högst 1 tillfälle av sjukfrånvaro per år och då under som mest 5 dagar. Alltså en typ av definition som först fokuserar på en intressant hälsonivå full hälsa/långtidsfrisk och sedan specificerar villkoren
21 Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper. Grupper <40 svarande redovisas inte separat. Chefer (n= 102) 32 Sjuksköterskor/special sköterskor (n=90) 27 Undersköt.(n=104) 16 Vårdbiträden (n=58) 22 Gymnasielärare (n=43) 26 Grundskollärare, andra lärare (n=71) 13 Förskollärare, fritidspedagoger (n=64) 11 Barnskötare (n= 52) 21 Civil- o andra ingenjörer (n=124) 34 Dataspecialister (n=52) 44 Andra tekniker (n=49) 18 Bygg, anläggningsarb (n=99) 24 Svetsare o plåtslagare (n=82) 28 Maskinoperatörer, montering (n=145) 21 Transport o maskinförare (n=79) 33
22 Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper. Grupper <40 svarande redovisas inte separat. Ekonomer, personaltjänstemän (n=68) 37 Företagsförsäljning. (n=92) 30 Redov. ekon (n=46) 30 Övrig kontorspers. (n=74) 38 Försäljare, fack o detaljhandel (n=70) 27 Sekreterare (n=41) 37 Lagerarb. (n=45) 29 Alla övriga mindre yrkesgrupper (n=629) 30 Totalt (n=2279) 28
23 Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori Tvungen dra in på luncher, arbeta över, ta med jobb hem Ställs inför svårförenliga krav Nöjd med kvaliteten på egna arbetet Resurser finns för att utföra arbetsuppgifterna bra Möjlighet få stöd från chef(er) när arbetet känns besvärligt >3/4 av tiden 16 ibland 26 <1/4 av tiden 33 >3/4 av tiden 15 ibland 22 <1/4 av tiden 34 Aldrig 12 Oftast inte 28 För det mesta 36 Aldrig 12 Oftast inte 30 För det mesta 39 Aldrig 20 Oftast inte 30 För det mesta 42
24 Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori Indragen i konflikt på jobbet Anser att målen är tydliga I önskat yrke och på önskad arbetsplats Relationer till närstående Kontantmarginal Ja 15 Nej 30 Ja 30 Nej 19 Ja 35 Nej 19 Bra 33 Ganska bra 22 Varierat -dåliga 20 Ja 31 Nej 15
25 Oddskvoter för friskhet bland kvinnor och män univariat analys Kvinnor Män Resurser Aldrig 1 1 för att göra Oftast inte 3.1 ( ) 3.3 ( ) ett bra jobb Alltid 6.9 ( ) 3.4 ( ) Nöjd med Aldrig 1 1 kvalitet Oftast inte 3.8 ( ) 2.0 ( ) Alltid 7.0 ( ) 2.2 ( ) Stöd från Aldrig 1 1 Chef Oftast inte 1.8 ( ) 1.8 ( ) Alltid 4.3 ( ) 2.0 ( ) Tydliga mål Nej 1 1 Ja 2.8 ( ) 1.2 ( )
26 Hur en normativ modell om arbetsåtagandet Medborgarnas förväntningar Beslut på strategisk och politisk nivå. Implementering Arbetsledare på operativ nivå, uttolkare av mål Arbetsmiljöns balanser - Mål-resurser - Krav-kontroll - Ansträngningbelöning - Kvantitetkvalitet - Jobb-vila Individens hälsa och utvecklingsmöjligheter, otillräcklighet eller yrkesstolthet uppdragsdialogen uppdragsdialogen Social stöd, erkännande
27 Hållbart arbete resursperspektiv på hälsa Hälsa kan i ett hållbarhetsperspektiv ses som en resurs där hållbarhet innebär att individen kan möta kraven i arbetet utan att sätta framtida resurser på spel, dvs att krav i det långa loppet står i balans med tillgängliga resurser. Resurser är kontextuella genom att förhållanden som i en viss situation utgör ett hinder kan vara resurser i ett annat sammanhang, eller åtminstone inte utgöra ett hinder - hälsoproblem som utgör hinder i ett visst arbete behöver inte vara det i en annan typ av arbete.
28 Anpassningsåtgärder: arbetsintensitet, arbetstid Ja Nej Typ av arbete Samma Annat, nytt Temporärt bra - 1 upprätthåller arbetslivsanknytning men tveksamt om långsiktigt hållbart Långsiktigt 3 hållbart, återskapar arbetsförmåga. Ger utrymme för nya konstruktiva handlingsstrategier Ej hållbart, 2 ytterligare reversibel eller irreversibel nedbrytning av hälsa och arbetsförmåga Långsiktigt 4 hållbart, tidigare hälsoproblem irrelevanta Figur 1. Typfall i analys av arbetsbyten, anpassningsåtgärder och hållbarhet.
29 Framtiden några nyckelbegrepp och infallsvinklar Kontroll i olika aspekter Tillit Gränsarbete gränssättningskompetens Resilience och besläktade begrepp Omvärldsanalys
30 Ett utvidgat kontrollbegrepp Kontroll i Kontroll över kontrollförlust
31 Kontroll i och kontroll över M akroekonom iska strukturer och processer, variabler - arbetslöshetsnivå - sektor i ekonom in (periferi, kärna, off. sektor) - facklig styrka och m edlem sskap - institutionella förhållanden Jobbstrukturer - kontroll - krav - socialt stöd Stress och hälsoutfall
32 Kontrollförlust fallet inlåsning Från början i rätt yrke. Förändringar i organiseringen av arbetet med ökade krav och mindre resurser reducerar möjligheterna att utföra arbetet tillfredsställande - kontrollförlust i arbetet Kvar i ett arbete som man av arbetsmiljöskäl inte kan stanna i, tex vid nedsatt fysisk förmåga i kombination med bristande möjligheter att anpassa arbetsuppgifterna. Kommit fel i yrkes/ arbetsplatsval, eller utvecklats bort ifrån det val man en gång gjorde. Svårt att bryta upp pga av arbetsmarknadsläge. Upplever sig ha förlorat kontroll över sin arbetsmarknads situation.
33 Tillit
34 Tillit svårdefinierat men tillit har släktingar Kontroll TilliT Förtroende Godtrogenhet Tvivel Skepticism Misstänksamhet Misstro Paranoia 37
35 Sagt om TilliT Humanitet, hederlighet och förtroende vore goda dygder om människan vore god Machiavelli Tilliten är en vild planta som bara blommar spontant José Luiz Ramirez Tillit är en satsning på andras framtida möjliga handlingar 38
36 Tre perspektiv på tillit Psykologiskt - individuella skillnader i beredskap för tillit och de omständigheter - individuella och sociala, som skapar denna beredskap Sociologiskt och ekonomiskt - tillit som något som kan tillskrivas institutioner Socialpsykologiskt, mellanmänskliga processer och utbyten som skapar eller förstör tillit Kramer & Tyler Trust in organizations. Frontiers of theory and research, Sage
37 Hög- och lågtillitsarbetsplatser Ékonomiska system, managementsystem och produktionstekniska lösningar bestämmer individens kontroll i sin arbetssituation Ju mera detaljerade, desto mindre kontroll överlämnas till den enskilde och/eller kollektivet. Detaljerade styr- och kontrollsystem signalerar misstroende eller brist på tillit. Tillit och misstro finns sålunda inbyggda i en organisations belönings-, informations- och kontrollsystem och i systemen för beslutsfattande. Om kontrollsystem tar stora resurser i anspråk undergrävs tilliten och misstron främjas och får fäste. 43
38 Tillitsbrist självtillit, tilltron till att av egen förmåga klara av livets besvärligheter förhållandet till medmänniskor, närstående och andra och till samhällets politiska och sociala institutioner förmågan att finna godtagbara svar på grundläggande existensiella frågor 44
39 Tillitsohälsa Psykologiska, emotionella, sociala och somatiska tillstånd, som hänger samman med gränserna för människors förmåga att hantera risker och osäkerhet i tillvaron 45
40 Att konstruera och hantera gränser
41 Arbete/familj gränsteori: centrala begrepp Källa Campbell Clark S. Human relations, 2000; 5, 747
42 Gränsbegrepp, -egenskaper Genomtränglighet (permeability) Flexibilitet Vag, suddig, oklar (blending) Gränsens styrka (genomtränglighet + flexibilitet) Källa: Sue Campbell Clark Work/Family Border Theory: A New Theory of Work/Family Balance. Human Relations, 2000; 53;
43 Gränsbegrepp arbete hem/fritid Gränsarbete (Nippert Eng, 1996; Clark, 2000; Kreiner m fl 2009) Segmentering (segmenterare) Integrering (integrerare) Gränsöverskridande Gränssättning/strategier Gränskonflikter Gränsöverträdelser Gränskränkningar Gränsförhandlingar 49
44 (In)kongruens Matchningen mellan individens konstruerade gränspreferenser och familjemedlemmar - närståendes överordnade underordnades klienters yrkesrollen Litteratur: Kreiner,Hollensbe, Sheep.(2009) Balancing borders and bridges: Negotiating the Work home interface via boundary work tactics, Acad of Management Journal, nr 4. 50
45 Hantering och effekter av inkongruenser Man tar med hemsysslor till jobbet (barn, telefonsamtal) Överordnade - ofta samkonstruerade gränser Ideella organisationer vanligt jobb kontra ett kall Brandväggar, röda lampor, stängda dörrar Klienter - präst som exempel, livsstil Yrkesrollen vissa yrken fyllda med förväntningar, etik och koder 51
46 Några resultat intergrerare/segmenterare Studien gjordes på en arbetsplats med stora möjligheter till eller krav på ett gränslöst arbetssätt. Ändå väljer en stor majoritet segmenteringsstrategin. Andelen som upplevde att de lyckades med sin strategi var högre bland segmenterare än integrerare. Detta var dock könsrelaterat andelen män (segmenterare) som upplevde att de lyckades var högre än andelen kvinnor. För de som valde integrering och lyckades med integrering så upplevde en hög andel, särskilt kvinnor, god balans i livet. Källa :Mellner, Aronsson, Kecklund: Segmentering och integrering om mäns och kvinnors gränsättningsstrategier i högkvlaificerat arbete. Arbete och hälsa 2012; 46(4) 52
47 Utveckling av regleringsformer och strategier- Extern reglering: rum, tid, befattning, anställningskontrakt lagar, avtal, teknik, bestämmelser, etc Moderna styrningstekniker: målstyrning, uppföljning, urvalsprocedurer, individuella avtal, utvecklingssamtal, etc Stabiliserande lokal kollektiv normbildning t ex mellan gränslösa och stationära, kring arbetstider Individuella segmenteringsoch integrationsstrategier i skärningen arbete och fritid 53
48 Ytterligare begrepp för det goda arbetet Resilience (förmåga att överleva en tung stressor) Conservation of resources, (att bevara resurser under påfrestning och inte ackumulera stress), Hardiness (belastning som leder till ökad motståndskraft) Rättvisa
49 Resilience förmåga att komma tillbaka efter motgångar till och med starkare än tidigare Funktions nivå Tid
50 Omvärldsanalys
51 G Aronsson, Omvärldsanaly s Pågående och framtida Sociala förändringar Ny teknik Ekonomisk strukturt ex nya organisations- t ex datorer, omvandling, modeller, invandrare robotar, in- t ex internationai arbetslivet, lagstift- formations- lisering, globalining, minskad offent- system, sering lig sektor internet etc Risker och möjligheter Arbetsmiljö/arbetsinnehåll i olika branscher och yrken Arbetstillfällen i olika branscher och yrken
52 Hur kan man spana? Nyckeltrender viktiga trender inom för organisationen centrala områden Nyckelfenomen nya fenomen som kan få ett genomgripande inflytande på sikt Nyckelscenarier tänkbara framtids-scenarier Lindgren och Jegers. Forma framtiden, 1993, sid 7 G Aronsson, Omvärldsanalys
53 Omvärldsförändringar Variation = tillfällig förändring kring normalläge, bemöts med befintlig handlingsrepertoar Strukturförändring = permanent avvikelse från normalläge, bemöts med intern strukturförändring Paradigmatisk = omvärlden så förändrad att det behövs helt nya föreställningar för att hantera den - befintlig handlingsrepertoar eller strukturell förändring otillräcklig Från Bjerke, 1989
54 Framtidsstudiers inriktning Det sannolika prognoser och trendframskrivningar Det möjliga alternativanalyser, scenarier Det önskvärda skiss av ett önskvärt scenario, som man sedan arbetar för att förverkliga
55 Vetbara utgångspunkter för framtidsstudier Wendell Bell och Jeffrey K. Olick (Ds 1994:116) Människors nuvarande föreställningar om en möjlig framtid förväntningar på en trolig framtid preferenser för olika framtidsalternativ nuvarande avsikter att handla i en bestämd riktning, t.ex. hur de tänker rösta, investera etc. skyldigheter och åtaganden gentemot varandra historia, traditioner, erfarenheter och deras tidigare beslut i en speciell fråga Trendanalyser av tidsseriedata
56 Utbildning Forskarstöd i utvecklingsprocesser Förändringsdimensionen Kunskapsobjektets aggregeringsnivå E r g o n o m i O r g a n i s a t i o n s l ä r a A r b e t s r ä t t T e k n i k National- Företagsekonomi Psykologi Kemi ekonomi Statsvetenskap Sociologi Fysiologi V ä l f ä r d s f o r s k n i n g M e d i c i n Begreppsutveckling och grundforskning om förändring och omvandling Arbetslivsforskningens kraftfält
Veien til et friskere arbeidsliv kan forsningen hjelpe oss?
Veien til et friskere arbeidsliv kan forsningen hjelpe oss? Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet Rapport: Långtidsfriskas arbetsvillkor en populationsstudie. Arbete och hälsa 2004:10 www.arbetslivsinstitutet.se
Läs merHållbart arbete hållbar individ
Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010
Läs merGränslöst arbete eller arbetets nya gränser"
Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser" Frukostseminarium 6 mars 2012 Ergonomi & Human Factors Sällskapet Sverige, EHSS och Ergonomisektionen inom LSR Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms
Läs merSummering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner
Summering Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner 2 Tre samverkande utvecklingar bakom framväxten av det nya arbetslivet * Den nya,
Läs merMalin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127
, Fil.dr sociologi Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 Varför ska vi bry oss om arbetsplatser? 2 Strukturella skillnader Heterogen arbetsmarknad och arbetskraft
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merMalin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014
, fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat
Läs merMalin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015
Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merHÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?
HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merJennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merMalin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014
Malin Bolin, fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merStressbarometern 2013
Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merRapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö
Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll
Läs merORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?
ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger
Läs merAtt ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merjämställd arbetsmiljö!
Synliggöra, jämföra och reflektera för en jämställd arbetsmiljö! Ruth Carlsson Per Nylén Minke Wersäll Organisationen gör skillnaden! Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs merTrygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010
Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merStress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Läs merKvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?
Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen? Magnus Sverke Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet magnus.sverke@psychology.su.se Andelen
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merSocialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merGränslöst arbete. Vad menar vi med arbete? Arbetets traditionella styrtekniker. Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser
Gränslöst arbete Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Vad menar vi med arbete? Det bibliska arbetet pina och plåga Produkten av mödan Det självförverkligande arbetet Marx Lönearbetet det man får
Läs merLönsam arbetsmiljö för städare. Therese Öhrling Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet
Lönsam arbetsmiljö för städare Therese Öhrling therese.ohrling@ltu.se Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet Luleå Piteå (http://www.regionfakta.com/norrbottens-lan) Bild Städenheten i
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merHälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21
Hälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21 en sammanställning av kunskap och metoder Mötesplats Hälsa 21 mars 2019 Annemarie Hultberg, utvecklingsledare hälsofrämjande arbetsplatser, ISM VGRs kunskapscentrum
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merBilder av arbete för social hållbar utveckling
Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i
Läs merHållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Christin Mellner, Fil. dr., Forskare Arbets- och Organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms Universitet AFA dnr 130255 Ett föränderligt
Läs merERI och Krav-Kontroll-Stöd
ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på
Läs merDET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Läs merDen nya oöverskådligheten
Den nya oöverskådligheten Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Michael Allvin Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merProjekt 7-timmars arbetsförlagd arbetstid
Projekt 7-timmars arbetsförlagd arbetstid IFO i Timrå kommun genomför perioden 180101-181231 ett projekt som omfattar samtliga heltidsarbetande socialsekreterare med myndighetsutövning. Projektets grundkriterier
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merHållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg
Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer
Läs merdeltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv.
deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv. FAS 2012 Fokusgruppsintervjuer med individer som har fortsatt arbeta efter 65 år Kerstin
Läs merAFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
Läs merTENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011
(VT-11) 17 dec -2011 De 12 flervalsfrågorna ger en poäng vardera. Den avslutande essäfrågan ger tre poäng. Sammanlagt kan man alltså få 15 poäng. För att få Godkänt måste man ha minst 6 poäng. För att
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merFör rehabilitering med hälsan i fokus
22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över
Läs merHållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Ett AFA-finansierat projekt om ledares arbetsvillkor, återhämtning och hälsa samt förutsättningar för hållbart ledarskap Christin Mellner Susanna Toivanen
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merTryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT
Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet
Läs merTill Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013
Till Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013 Partsrådet är både unikt och spännande Lite om Partsrådet Partsrådet är en ideell förening, där centrala parterna (Arbetsgivarverket
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5
Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk
Läs merMobilisering för att förebygga sjukfrånvaro
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merAtt ha kontoret i mobilen
Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Läs merPresentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Nanna Gillberg 7 mars 2018
Presentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa Nanna Gillberg 7 mars 2018 Betydelsen av nya sätt att organisera för arbetsmiljö och hälsa
Läs merDen äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merInnehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!
Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-
Läs merSupported employment. Erfarenheter från forskning och praktik
Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merFrån arbetstagare till medarbetare
Från arbetstagare till medarbetare Berättelser och självbilder som skapar organisationskulturer Stefan Tengblad, 2007-11-13 Gothenburg Research Institute Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Genomförda
Läs merVi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
Läs merUnionens handlingsprogram 2012 2015
Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.
Läs merResultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13
Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merAllt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merSysselsättning och social rättvisa
Jessica Arvidsson Enhetschef Båstads kommun Fil dr hälsa och livsstil inr. handikappvetenskap Sysselsättning och social rättvisa Konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för Det finns svårigheter
Läs merHälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom
Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret
Läs merKongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga
Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning
Läs merANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.
@ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs merArbetsvetenskap Luleå tekniska universitet
S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merAngående arbetsmiljöfrågor.
Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården
Läs merRamavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Läs merKvinnors och mäns arbetsvillkor i skolan: vad vet vi egentligen?
Kvinnors och mäns arbetsvillkor i skolan: vad vet vi egentligen? Petra Lindfors, professor Stockholms universitet Psykologiska institutionen Kontakt: pls@psychology.su.se Stockholm Stress Center (SSC)
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merKämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!
Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merTips från forskaren Arbete
Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare
Läs merArbetsmiljö i nya tider. 7,5 högskolepoäng 22 januari 24 april Kursbeskrivning
Arbetsmiljö i nya tider 7,5 högskolepoäng 22 januari 24 april 2018 Kursbeskrivning Arbetsmiljö i nya tider I dag har många tjänstemän ett stimulerande och utvecklande arbete, men upplever också ökade krav,
Läs merKvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa
Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Anna Nyberg, PhD Stressforskningsinstitutet Varför studera kvinnliga chefer? Arbetslivet i Sverige är fortfarande inte jämställt Kvinnor
Läs mer2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor
2017:1 Jobbhälsobarometern Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017-10-13 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern...
Läs mer