jakten på medelklassen del 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "jakten på medelklassen del 3"

Transkript

1 Jakten på medelklassen Här är Dagens Samhälles uppmärksammade artikelserie om medelklassen. Samtliga texter Thord Eriksson Beskär vänsterkant på jämna (vänster) sidor 6,5 mm Beskär ovansidan 20,9 mm 16 Beskär ovansidan 20,9 mm jakten på medelklassen D Beskär högerkant på udda (höger) sidor 6,5 mm 17 jakten på medelklassen som beredde vägen för de Nya Moderaterna genom att göra medelklassen synlig. I slutet av 1990-talet påbörjades arbetet med att formulera en berättelse om TCO:s drygt en miljon medlemmar. Det var ett försök att fånga det som förenar organisationens yrkesgrupper; från poliser och näringslivschefer till skådespelare och sjuksköterskor. Bakom arbetet låg ordföranden Sture Nordh, stabschefen Ulf Mårtensson och den samhällspolitiske chefen Roger Mörtvik. Gemensamt för de tre var att de precis innan hade haft jobb i Göran Perssons (S)-regering; Sture Nordh som statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, Ulf Mårtensson och Roger Mörtvik som politiskt sakkunniga. Vi såg en förändrad arbetsmarknad, att fler medlemmar hade universitetsutbildning men att de var stressade och inte kunde få ihop karriär med ansvar för familjen, säger Sture Nordh som avgick som TCO-ordförande i våras, men fortfarande har en liten kontorsmodul i fackförbundets hus på Östermalm i Stockholm. Han lämnar inte byggnaden för gott innan han har gjort en definitiv överlämning till efterträdaren Eva Nordmark. På väggen intill hans skrivbord hänger ett svartvitt fotografi som föreställer honom och Olof Palme i intensivt samspråk. et var socialdemokrater vid ett sammanträde senhösten år 2000 fick TCO:s styrelse se ett utkast till berättelsen om vardagen och villkoren för organisationens medlemmar. Berättelsen var sedan länge önskad av styrelsen, men trots det var reaktionen avvaktande. Så där kunde man väl inte skriva? Förklaringen till reaktionen var ett begrepp med tre stavelser som förekom i texten: Medelklass. Ordet andades konfrontation och revirtänkande, tyckte styrelsen som inte ville få det att se ut som att TCO markerade distans till LO. Det fanns en stor rädsla för att det skulle uppfattas som att vi bara riktade oss till välutbildade, och att det skulle bli en diskussion om klass, säger Eva Fernvall som nu är varumärkeschef på Apoteket AB men då var ordförande i Vårdförbundet och därmed ledamot i TCO:s styrelse. Lilian Ringsand, som var förste vice ordförande i SIF (numer Unionen), minns att motviljan handlade om att inte vilja fastna i något som kändes förlegat: Det var kontroversiellt att definiera vilken samhällsgrupp vi tillhör. Vi ville inte kopplas ihop med ett begrepp som var på väg att fasas ut. Styrelsen rensade följaktligen bort medelklassen ur utkastet av berättelsen. Vi var tvungna att vara lite försiktiga i början. Det dröjde ett par år innan vi tog upp det ordet igen, säger Sture Nordh. redare Thomas Janson förra våren gjorde ett inlägg på sin och kollegernas gemensamma blogg Utredarna.nu, hade han satt rubriken Tack gode Gud för den ansvarstagande medelklassen. Och han pekade på dem som bär samhället, den medelklass som är lojal, jobbar på och bidrar utan att kräva mycket. Det var den här bilden som för elva år sedan skrevs fram i TCO:s berättelse. Under rubriken Vi vill ha tid, lust och utrymme syntes en grupp ganska stukade människor med 90-talskrisen i färskt minne. De påmindes dagligen om den på arbetsplatser där bemanningen skurits ned, medan kraven och takten ökat till ett pris som många betalade med sin egen hälsa. På några år hade antalet långtidssjukskrivningar ökat dramatiskt och utbrändhet hade blivit ett känt ord i vardagens vokabulär. Vi är många som slits mellan ambitionerna i arbetslivet och att få tid för familj, utveckling och samhällsengagemang. Allt och alla kräver mer och mer. Vi pratar i mobilen med chefen när vi läser godnattsagor, vi ställer upp när det fattas vuxna till fritidsutflykten och vi säljer Bingolotter för lokala idrottsklubben. del 1: Socialdemokraten FACKBASEN SOM SKApAdE de NyA MOdErAtErNA ny artikelserie del 1: Hur gick det till när Moderaterna hittade vägen till makten? Läs den fantastiska historien om hur ett gäng sossar på TCO hjälpte Fredrik Reinfeldt att definiera de Nya Moderaterna. TCO-chefen Sture Nordh hade just det som kretsen kring Reinfeldt saknade: Nyckeln till medelklassens röster. Sture Nordh, TCO:s förre förbundsordför ande, visste vad hans medlemmar öns kade sig. I Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Per Schlingmann fann han för första gången tongivande politiker som lyssnade intresserat. text Thord Eriksson foto JörgEn hildebrandt Beskär undersidan 11 mm Beskär vänsterkant på jämna (vänster) sidor 6,5 mm 16 dagenssamhalle nummer dagenssamhalle nummer sedan dess har en hel del hänt. När TCO:s ut- som gav Moderaterna nyckeln till medelklassen och makten. Beskär undersidan 11 mm Beskär ovansidan 20,9 mm Beskär ovansidan 20,9 mm jakten på medelklassen del 2 Beskär högerkant på udda (höger) sidor 6,5 mm 17 jakten på medelklassen del 2 hur ser medelklassen ut? Den en gång så mäktiga arbetarklassen har fått lämna över scenen till den välmående medelklassen. Caffe latte, surdegsbröd, heminredning, och ungarnas fotbollsträning har blivit Svenssons nya klassmarkörer. Men trots att alla vill tillhöra medelklassen kan ingen riktigt definiera den. text Thord Eriksson foto JörgEn hildebrandt I ntill scenen i Folkets hus i Stockholm hänger Albin Amelins monumentala målning Storstrejk Det är arbetare på marsch för sina rättigheter; de är starka, stolta, många och på väg att skaffa sig respekt och inflytande. För 100 år sedan var det dem samhällsbygget vilade på. Arbetaren blev det tidiga 1900-talets hjältefigur, ett ideal förknippat med modernitet och framtidstro, som till och med människor i manschettyrken identifierade sig med. I dag tillhör den klassiska arbetaren en krympande skara sedan några år har TCO och Saco tillsammans fler medlemmar än LO. Det är inte många som minns den tid då arbetaren steg mot ljuset och drog hela samhället med sig uppåt. De flesta är födda in i välfärden, rätt in i en tid som tillhör medelklassen. Men hur ser egentligen medelklassen ut? Trots att det är ett så ofta använt begrepp, saknar det en vedertagen definition. Sökandet efter svaret på frågan har skapat en egen journalistisk genre. I artiklarna skymtar urbaniserade grupper med smak för surdeg förbi. De plogar fram med sina dyra barnvagnar med sikte på nästa caffelatte-fik. Där syns också villaområdenas förmodat avsomnade zombier och deras inrutade liv mellan stormarknaden, ungarnas fotbollsträning, den hopplösa husrenoveringen och det själsdödande yrkeslivet. medelklassen är flyktig, svår att beskriva, men framställs ändå som om det fanns en underförstådd, oskriven överenskommelse om vem som hör dit, och vem som inte gör det. Om en journalist däremot gör en ansats att verkligen förstå begreppet, så är antagligen det första steget att höra vad den akademiska I artiklarna skymtar medelklassens inrutade liv mellan stormarknaden, ungarnas fotbollsträning, den hopplösa husrenoveringen och det själsdödande yrkeslivet. världen har att säga. Men många forskare undviker att ens befatta sig med ordet medelklass. Det är ett nästan oanvändbart begrepp, tycker exempelvis Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Umeå universitet, det är grupper med helt olika levnadsvillkor vaktmästarna här i huset såväl som vd:n på Volvo. De lägre tjänstemännen delar i allt väsentligt arbetarnas anställnings- och arbetsvillkor. Medan de övre skikten lever i en helt annan stratosfär. När sociologen Lena Karlsson, också på Umeå universitet, nyligen kontaktades av fransk-tyska tv-kanalen Arte som ville veta mer om den svenska medelklassen, svarade hon så här: Under perioden var yrke, utbildningsnivå och den egna klassbakgrunden de viktigaste förklaringarna till en medelklassidentitet. Identifikationen med medelklassen mins- Beskär undersidan 11 mm Beskär vänsterkant på jämna (vänster) sidor 6,5 mm 16 Beskär ovansidan 20,9 mm jakten på medelklassen del 3 kade under perioder då arbetslösheten var hög och ekonomin svag. 50 procent av svenskarna anser att det är den övre medelklassen som har mest makt och inflytande i Sverige. 10 procent anser att medelklassen har mest inflytande i samhället. Klasstillhörighetens subjektiva dimension: klassidentitet, sociala attityder och fritidsvanor är titeln på Lena Karlssons avhandling från 2005, där hon studerade hur klassbegreppen finns förankrade i människors medvetande och vilken betydelse de har. Jag blev förvånad över att så många tycker att Sverige är ett klassamhälle, att det var så stor skillnad mellan folks uppfattningar och den offentliga debatten där det ofta görs gällande att klass inte finns. Den undersökning som Lena Karlsson byggde sin avhandling på var snarlik en stor sociologisk studie som genomfördes i Katrineholm i slutet av 1940-talet. En grupp forskare från Uppsala universitet slog bokstavligen läger i den sörmländska kommunen för att teckna en bild av dem som jobbade Lena i stadens industrier. Människan Karlsson i industrisamhället var rubriken för deras arbete. Syftet med studien, som var sin tids största samhällsvetenskapliga projekt, var att teckna en bild av de anställdas värderingar och situation. En av de frågor som sociologerna ställde handlade om klasstillhörighet: Identifierade sig Katrineholms industriarbetare och -tjänstemän med arbetarklassen eller med medelklassen? Den som i dag läser resultaten, samlade i två omfattande böcker utgivna i mitten av 1950-talet, förvånas nog inte över att upptäcka att nästan alla arbetare sade sig tillhöra arbetarklassen. Mer uppseendeväckande är att mer än hälften av tjänstemännen gav samma svar. Och riktigt förvånande är det att läsa att de allra flesta arbetare och tjänstemän pekade på arbetarklassen när de skulle säga vilken grupp i samhället de ansåg hade förmåga att driva förändring, I slutet av 1980-talEt kom en ny kull sociologer tillbaka till Katrineholm för att ställa samma frågor på nytt. Arbetet presenterades i boken Industrisamhälle i omvandling som kom 1990 och inleds med ett citat: Stan är medelålders och utklutad som en överårig hora som inte längre räknar med kunder som kan betala särskilt bra. Formuleringarna är hämtade ur romanen En stad av ljus, fjärde delen i Kerstin Ekmans så kallade Katrineholmssvit, och naturligtvis är de valda med omsorg. Den här gången handlade inte sociologernas berättelse om en stad i medvind, utan om en framgångsmaskin som hade börjat rasa samman, men inte ersatts av något nytt. Och samtidigt som Katrineholm den typiska svenska industristaden förlorat sin glans, hade också arbetaren tappat lyskraft. En majoritet av Katrineholms tjänstemän och en stor del av industriarbetarna identifierade sig i stället med medelklassen. Men när de fick frågan om vilken samhällsgrupp som hade makt att förändra, pekade de däremot snett uppåt, mot en diffus överklass precis som i Lena Karlssons undersökning ett par decennier senare. Den mäktiga arbetarklassen hade del 2: Alla tycks vilja tillhöra dagenssamhalle nummer dagenssamhalle nummer när medelsvensson bytte lag medelklassen men ingen kan definiera den. Beskär undersidan 11 mm Beskär ovansidan 20,9 mm Beskär högerkant på udda (höger) sidor 6,5 mm 17 jakten på medelklassen del 3 M ed hjälp av två pedagogiska bilder försökte SEB:s senior economist Klas Eklund förklara Socialdemokraternas katastrofala valresultat Det gamla samhället, där socialdemokratin kunde dominera, var format som en pyramid, med en liten rik överklass på toppen, en något större medelklass i mitten och en stor, stark arbetarklass som bas. I dag, resonerade han, ser samhället ut som en rödbeta, en lite tillplattad cirkel med ett mindre fält i botten och ett ännu mindre i toppen. I vänstertankesmedjan Arenagruppens valanalys skrev Klas Eklund: Mellan dessa båda poler finns den växande medelklassen, gymnasieutbildad, ofta med högskoleexamen, allt mer sällan i sociala sammanhang som får dess medlemmar att känna sig som arbetare eller proletärer även om den traditionella arbetarklassens kärna numera ofta återfinns här. Men i själva verket är det precis tvärtom: medelklassen växer inte. Den krymper. I alla fall om man utgår från människors inkomst och inte, som Klas Eklund gör, tittar på deras utbildning. Klas Eklund tystnar i telefonen ett kort ögonblick och säger sedan skeptiskt: Kan det verkligen stämma? Ja, faktiskt, det stämmer. Allt fler tjänar mycket eller lite, medan de som ligger i mitten av inkomstskalan långsamt blir färre. Det är ur den statistiken politiska debattörer hämtar bränsle när de diskuterar de växande inkomstskillnaderna i samhället. Då ställs toppen mot botten, men den krympande mitten är mindre diskuterad, inte ens särskilt känd, och enligt några knappt värd att bry sig om. Finansdepartementet, som varje år gör en fördelningspolitisk bilaga till vårbudgeten, har aldrig ägnat den särskild uppmärksamhet. Den trängda klassen Alla tror att medelklassen växer fast den egentligen krymper. Antalet svenskar i spannet mellan hög- och låginkomsttagare minskar stadigt. Europas historia visar att samhället kan drabbas av ödesdigra konsekvenser när medelklassen ser sin ekonomiska trygghet försvinna i statsfinansiella kriser. text thord eriksson foto jörgen hildebrandt Vart tar medelklassen Vägen? Beskär undersidan 11 mm Beskär undersidan 11 mm På StatiStiSka Centralbyrån blir den person som ansvarar för inkomststatistiken så nyfiken över det sällsynta intresset för mittenskiktet att han ber om att bli informerad om det kommer fram något spännande. Man vet inte så mycket om den gruppen. Traditionellt är folk mer intresserade av toppen och botten av inkomstfördelningen, säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet och forskningsansvarig för det internationella institutet Luxembourg Income Study. Han föreslår några namn i den akademiska världen, kanske har de något att säga om saken? Men nej, det har varken sociologiprofessorerna Robert Erikson eller Walter Korpi och inte heller Joakim Palme, professor i både statskunskap och sociologi. I stället får man vända sig västerut för att hämta tankar om den krympande medelklassen. Ekonomiprofessorn Steven Pressman, verksam vid Monmouth University i West Long Branch nära New York, har studerat medelklassens inkomster i en lång rad länder. Att ha en stor medelklass är ett hälsotecken, en trygg livförsäkring för ett land, hävdar han. Den upprätthåller efterfrågan på marknaden, vilket ger ekonomisk tillväxt som i sin tur skapar förutsättningar för att medelklassen ska växa ytterligare. Här i USA går en oerhört stor andel av inkomsterna till dem som redan är extremt förmögna. Och vad gör de? De spenderar i alla fall inte pengarna, som medelklassen skulle ha gjort, utan de sparar det mesta eftersom de inte kan efterfråga hur mycket som helst. Det är framför allt två faktorer som avgör storleken på ett lands medelklass: hur inkomsterna fördelas, och hur utbyggd den offentligt finansierade välfärden är. Generösa trygghetsförsäkringar, ett socialt skyddsnät och en progressiv skattestruktur är helt avgörande för om ett land ska ha en stor medelklass eller inte, skri- dagenssamhalle nummer dagenssamhalle nummer del 3: När medelklassen krymper hotas samhälls bygget.

2 jakten på medelklassen DEL 1 Fackbasen som skapade de ny moderaterna ny artikelserie del 1: Hur gick det till när Moderaterna hittade vägen till makten? Läs den fantastiska historien om hur ett gäng sossar på TCO hjälpte Fredrik Reinfeldt att definiera de Nya Moderaterna. TCO-chefen Sture Nordh hade just det som kretsen kring Reinfeldt saknade: Nyckeln till medelklassens röster. Det var socialdemokrater som beredde vägen för de Nya Moderaterna genom att göra medelklassen synlig. I slutet av 1990-talet påbörjades arbetet med att formulera en berättelse om TCO:s drygt en miljon medlemmar. Det var ett försök att fånga det som förenar organisationens yrkesgrupper; från poliser och näringslivs chefer till skådespelare och sjuksköterskor. Bakom arbetet låg ordföranden Sture Nordh, stabschefen Ulf Mårtensson och den samhällspolitiske chefen Roger Mörtvik. Gemensamt för de tre var att de precis innan hade haft jobb i Göran Perssons (S)-regering; Sture Nordh som statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, Ulf Mårtensson och Roger Mörtvik som politiskt sakkunniga. Vi såg en förändrad arbetsmarknad, att fler medlemmar hade universitetsutbildning men att de var stressade och inte kunde få ihop karriär med ansvar för familjen, säger Sture Nordh som avgick som TCO-ordförande i våras, men fortfarande har en liten kontorsmodul i fackförbundets hus på Östermalm i Stockholm. Han lämnar inte byggnaden för gott innan han har gjort en definitiv överlämning till efterträdaren Eva Nordmark. På väggen intill hans skrivbord hänger ett svartvitt fotografi som föreställer honom och Olof Palme i intensivt samspråk. Vid ett sammanträde senhösten år 2000 fick TCO:s styrelse se ett utkast till berättelsen om vardagen och villkoren för organisationens medlemmar. Berättelsen var sedan länge önskad av styrelsen, men trots det var reaktionen avvaktande. Så där kunde man väl inte skriva? Förklaringen till reaktionen var ett begrepp med tre stavelser som förekom i texten: Medelklass. Ordet andades konfrontation och revirtänkande, tyckte styrelsen som inte ville få det att se ut som att TCO markerade distans till LO. 2

3 jakten på medelklassen DEL 1 Foto: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX September 2010: Fredrik Reinfeldt tar emot anhängarnas jubel på valvakan i Stockholm när jordskredssegern över den röd-gröna alliansen är ett faktum. Moderaternas framgångsrika kamp för att nå medelklassen var den största anledningen till det bästa valresultatet i modern tid. Det fanns en stor rädsla för att det skulle uppfattas som att vi bara riktade oss till välutbildade, och att det skulle bli en diskussion om klass, säger Eva Fernvall som nu är varumärkeschef på Apoteket AB men då var ordförande i Vårdförbundet och därmed ledamot i TCO:s styrelse. Lilian Ringsand, som var förste vice ordförande i SIF (numer Unionen), minns att motviljan handlade om att inte vilja fastna i något som kändes förlegat: Det var kontroversiellt att definiera vilken samhällsgrupp vi tillhör. Vi ville inte kopplas ihop med ett begrepp som var på väg att fasas ut. Styrelsen rensade följaktligen bort medelklassen ur utkastet av berättelsen. Vi var tvungna att vara lite försiktiga i början. Det dröjde ett par år innan vi tog upp det ordet igen, säger Sture Nordh. Sedan dess har en hel del hänt. När TCO:s utredare Thomas Janson förra våren gjorde ett inlägg på sin och kollegernas gemensamma blogg Utredarna.nu, hade han satt rubriken Tack gode Gud för den ansvarstagande medelklassen. Och han pekade på dem som bär samhället, den medelklass som är lojal, jobbar på och bidrar utan att kräva mycket. Det var den här bilden som för elva år sedan skrevs fram i TCO:s berättelse. Under rubriken Vi vill ha tid, lust och utrymme syntes en grupp ganska stukade människor med 90-talskrisen i färskt minne. De påmindes dagligen om den på arbetsplatser där bemanningen skurits ned, medan kraven och takten ökat till ett pris som många betalade med sin egen hälsa. På några år hade antalet långtidssjukskrivningar ökat dramatiskt och utbrändhet hade blivit ett känt ord i vardagens vokabulär. Vi är många som slits mellan ambitionerna i arbetslivet och att få tid för familj, utveckling och samhällsengagemang. Allt och alla kräver mer och mer. Vi pratar i mobilen med chefen när vi Vi var så lyckliga efter den första träffen, eftersom det tycktes finnas ett genuint intresse för våra frågor. Sture Nordh om mötet med Moderaternas ledargarnityr läser godnattsagor, vi ställer upp när det fattas vuxna till fritidsutflykten och vi säljer Bingolotter för lokala idrottsklubben. TCO:s medlemmar drömde om flexibilitet och individuella lösningar, att få ut mer av livet. Vi stödjer och kommer att stödja krafter som verkar i den riktningen. Berättelsen ingick i en verksamhetsplattform där ordet livspussel användes för att beskriva medlemmarnas vardag, som TCO:s styrelse antog den 4 december Från det datumet fanns berättelsen ständigt med vid organisationens möten med politiker och andra opinionsbildare, men det skulle dröja till 2004 innan TCO stötte på riktigt ivriga och intresserade lyssnare. Det var då man mötte Fredrik Reinfeldt och resten av det nyvalda, moderata toppgarnityret som var i färd med att stöpa om det gamla högerpartiet till de Nya Moderaterna. De kom flera gånger åkande från partihögkvarteret i Gamla Stan till det mörkmurriga TCO-huset på Linnégatan. Vi mötte ett parti som hade en helt förändrad syn på våra frågor och som lyssnade på oss med stort intresse. Vi var så lyckliga efter den första träffen, eftersom det verkligen tycktes finnas ett genuint intresse, säger Sture Nordh. Det kändes att det slog an, säger Ulf Mårtensson, inte minst i valrörelsen lite senare när Reinfeldt tog upp frågan om livspusslet och svårigheten att få tiden att räcka till. Några i Moderaterna förstod tidigt att den berättelse vi hade utformat, passade som hand i handske med den berättelse de själva var i färd med att skapa, säger Roger Mörtvik. 3

4 jakten på medelklassen DEL 1 Mitt parti var trögt med att fatta att medelklassen ställde krav på ökad valfrihet och flexibilitet. Ann-Marie Lindgren, utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja Alla vet vad som sedan hände. TCO-folket strömhoppade högerut. Om deras berättelse var en bön om något nytt i partipolitiken, så var de nya moderaterna svaret, med löften om både individuell valfrihet och hyggligt intakt välfärd. Om man tittar på valet förra året, så höll inte Fredrik Reinfeldt ett anförande utan att tala om lärare, sjuksköterskor och poliser som samhällets stöttepelare det är tydligt att han väldigt medvetet vänder sig till de här grupperna, säger Sture Nordh. TCO-medlemmarnas ombytlighet i förhållande till de politiska blocken var ingen nyhet. Samma väljare har varit på ideologisk vandring tidigare gånger regeringen har skiftat färg. Det nya vid valet 2006 var omfattningen på det socialdemokratiska nederlaget som fyra år senare överträffades och chockade socialdemokratin med väljarsiffror som saknar motstycke i den moderna svenska demokratins historia. En av socialdemokratins chefsideologer, Ann-Marie Lindgren vid Arbetarrörelsens Tankesmedja, pekade redan 2001 på medelklassen och hävdade att den ofta kände sig ovälkommen i hennes parti. Grunden till medelklassens frammarsch, socialdemokraternas förluster och de borgerliga triumferna, spårar hon till 1980-talet, till det decennium då det socialdemokratiska projektet var färdigkonstruerat; klyftorna var mindre än någonsin, välfärden utvecklad, tryggheten på topp. Och där gjorde man halt. Mitt parti var trögt med att fatta att det var då kraven på valfrihet och flexibilitet skulle börja växa. Rigida regler, som till exempel att bostadsadress ovillkorligen bestämde vilken skola och vårdcentral medborgarna tillhörde, skapade ett missnöje, ett embryo till en allt starkare strävan efter flexibilitet och valfrihet. Ett begripligt standardhöjningskrav, som Ann-Marie Lindgren uttrycker det, men som socialdemokratin otaktiskt nog motarbetade. Enligt TCO:s berättelse är medelklassen inte benägen att montera ned allt för mycket av de gemensamma nyttigheterna; att ha utbildat sig och att man strävar efter individuellt svängrum utesluter inte att man också har känsla för det gemensamma, byggt under generationer av hårt arbete. Som det uttrycktes i verksamhetsplattformen från 2000: TCO-förbundens medlemmar är i allt högre grad högskoleutbildade. Många har emellertid sina rötter i de samhällsklasser som utgjordes av vanligt arbetsfolk med folkskoleutbildning i fabriker, inom hantverk, inom småbruken och skogen. Det avspeglas i medlemsgruppernas grundläggande värderingar. Det handlar om solidariska individualister, komplexa människor och klassresenärer som inte så lätt låter sig placeras i en polariserad höger- eller vänsterfålla, säger Roger Mörtvik. Dubbelheten får extra stark belysning i den återkommande undersökning av svenskarnas syn på välfärdssamhället som Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Umeå universitet, regelbundet gjort sedan 1980-talet. Där framkommer att attityden till att betala skatt blivit mer positiv under 00-talet. Detta samtidigt som en borgerlig regering, med skattesänkningar och möjligheter att välja privata alternativ som paradnummer, har vunnit braksegrar i riksdagsvalen. Det ser ut som en paradox, men Stefan Svallfors drar slutsatsen att det ändå finns ett slags logik i mönstret, att det som nu vuxit fram är medelklassens välfärdssamhälle. Medelklassidyll med villa, vovve och Volvo. Att prata om hur kampen för att få livspusslet att gå ihop blev Moderaternas succé formel i valet

5 jakten på medelklassen DEL 1 Skatterna har sänkts och välfärden är mycket mer övre medelklassvänlig än tidigare. Det finns mer valfrihet i systemet, det är inte lika mycket omfördelning till dem som har det sämst ställt. En annan väsentlig faktor är att den här gruppens talesparti, Moderaterna, också säger att välfärdsstaten är bra för alla. Roger Mörtvik tycker inte att kopplingen mellan TCO-medelklassen och Moderaterna har blivit självklar. Retoriskt är det uppenbart att de har tagit intryck av vår berättelse, men däremot tycker jag inte att deras politik har anpassats till den, säger han och pekar på förändringarna av a-kassan och sjukförsäkringen som strider mot TCO-folkets försvar för välfärdssystemen och önskan om trygghet, som tonar fram i berättelsen. Man har tagit till sig storyn men inte fullt ut de reformer som borde följa av den, hävdar han. TCO, som formellt saknar partipolitisk bindning, har trots det en tradition av djup förankring i socialdemokratin. Precis som Sture Nordh har tidigare ordföranden som Lennart Bodström och Björn Rosengren haft täta kopplingar till socialdemokratiska regeringar. Och den nya ordföranden Eva Nordmark var s-ledamot i riksdagen under en period på 1990-talet. Hur känns det då att ha hjälpt till att kratta manegen för Moderaterna? Sture Nordh vinkar avvärjande när han får frågan. Jag har aldrig varit partipolitiker, jag har varit fackföreningsman i hela mitt liv. När folk har frågat har jag aldrig dolt att jag brukar rösta med Socialdemokraterna. Men en personlig bekännelse är att jag nog har tyckt mer om dem, än de har tyckt om mig. Han beskriver sin egen klassresa som typisk för många TCOmedlemmar; han växte upp i en bondefamilj på en liten gård utanför Skellefteå, men fick möjlighet att studera, att göra klassresan, att bli medelklass. Jag ska inte recensera partipolitik, men min enkla hållning är att Socialdemokratin måste följa sina egna barn och barnbarn, för att vara en relevant kraft för framtiden. n Fotnot: Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Per Schlingmann har avböjt att kommentera huruvida de tagit intryck av TCO:s berättelse. REINFELDT, SCHLINGMANn OCH BORG TOG TJÄNSTEMANNATÅGET I RÄTT TID Medlemsutvecklingen i arbetarklassdominerade LO och tjänstemannaorganisationerna TCO och Saco. Miljoner medlemmar. (Källa: SCB) 2,0 milj. 1,9 LO SEPTEMBER 2006 Alliansen vinner valet. TCO + SACO 1,8 1,7 1,6 DECEMBER 2000 TCO börjar prata om livspussel HÖSTEN 2004 Reinfeldt, Borg och Schlingmann träffar TCO. Alliansen bildas. 1,

6 jakten på medelklassen DEL 2 När Medelsvensson bytte lag del 2 hur ser medelklassen ut? Den en gång så mäktiga arbetarklassen har fått lämna över scenen till den välmående medelklassen. Caffe latte, surdegsbröd, heminredning, och ungarnas fotbollsträning har blivit Svenssons nya klassmarkörer. Men trots att alla vill tillhöra medelklassen kan ingen riktigt definiera den. Intill scenen i Folkets hus i Stockholm hänger Albin Amelins monumentala målning Storstrejk Det är arbetare på marsch för sina rättigheter; de är starka, stolta, många och på väg att skaffa sig respekt och inflytande. För 100 år sedan var det dem samhällsbygget vilade på. Arbetaren blev det tidiga 1900-talets hjältefigur, ett ideal förknippat med modernitet och framtidstro, som till och med människor i manschettyrken identifierade sig med. I dag tillhör den klassiska arbetaren en krympande skara sedan några år har TCO och Saco tillsammans fler medlemmar än LO. Det är inte många som minns den tid då arbetaren steg mot ljuset och drog hela samhället med sig uppåt. De flesta är födda in i välfärden, rätt in i en tid som tillhör medelklassen. Men hur ser egentligen medelklassen ut? Trots att det är ett så ofta använt begrepp, saknar det en vedertagen definition. Sökandet efter svaret på frågan har skapat en egen journa listisk genre. I artiklarna skymtar urbaniserade grupper med smak för surdeg förbi. De plogar fram med sina dyra barnvagnar med sikte på nästa caffelatte-fik. Där syns också villaområdenas förmodat avsomnade zombier och deras inrutade liv mellan stormarknaden, ungarnas fotbolls träning, den hopplösa husrenoveringen och det själsdödande yrkeslivet. Medelklassen är flyktig, svår att beskriva, men framställs ändå som om det fanns en underförstådd, oskriven överenskommelse om vem som hör dit, och vem som inte gör det. Om en journalist däremot gör en ansats att verkligen förstå begreppet, så är antagligen det första steget att höra vad den akademiska världen har att säga. Men många forskare undviker att ens befatta sig med ordet medelklass. Det är ett nästan oanvändbart begrepp, tycker exempelvis Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Umeå universitet, det är grupper med helt olika levnadsvillkor vaktmästarna här i huset såväl som vd:n på Volvo. De lägre tjänstemännen delar i allt väsentligt arbetarnas anställnings- och arbetsvillkor. Medan de övre skikten lever i en helt annan stratosfär. När sociologen Lena Karlsson, också på Umeå universitet, nyligen kontaktades av fransk-tyska tv-kanalen Arte som ville veta mer om den svenska medelklassen, svarade hon så här: Under perioden var yrke, utbildningsnivå och den egna klassbakgrunden de viktigaste förklaringarna till en medelklassidentitet. Identifikationen med medelklassen minskade under perioder då arbetslösheten var hög och ekonomin svag. 50 procent av svenskarna anser att det är den övre medelklassen som har mest makt och inflytande i Sverige. 10 procent anser att medelklassen har mest inflytande i samhället. 6

7 jakten på medelklassen DEL 2 Vägen till medelklassen? Schablonbilden av medelklassidyll är ofta ett välmående villakvarter med välordnade trädgårdar. Men vad som definierar medelklassen finns det inget entydigt svar på. Klasstillhörighetens subjektiva dimension: klassidentitet, sociala attityder och fritidsvanor är titeln på Lena Karlssons avhandling från 2005, där hon studerade hur klassbegreppen finns förankrade i människors medvetande och vilken betydelse de har. Jag blev förvånad över att så många tycker att Sverige är ett klassamhälle, att det var så stor skillnad mellan folks uppfattningar och den offentliga debatten där det ofta görs gällande att klass inte finns. Den undersökning som Lena Karlsson byggde sin avhandling på var snarlik en stor sociologisk studie som genomfördes i Katrineholm i slutet av 1940-talet. En grupp forskare från Uppsala universitet slog bokstavligen läger i den sörmländska kommunen för att teckna en bild av dem som jobbade i stadens industrier. Människan i industrisamhället var rubriken för deras arbete. Syftet med studien, som var sin tids största samhälls vetenskapliga projekt, var att teckna en bild av de anställdas värderingar och situation. En av de frågor som sociologerna ställde handlade om klasstillhörighet: Identifierade sig Katrineholms industri arbetare och -tjänstemän med arbetarklassen eller med medel klassen? Den som i dag läser resultaten, samlade i två omfattande böcker utgivna i mitten av 1950-talet, förvånas nog inte över att upptäcka att nästan alla arbetare sade sig tillhöra arbetarklassen. Mer uppseendeväckande är att mer än hälften av tjänstemännen gav samma svar. Och riktigt förvånande är det att läsa att de allra flesta arbetare och tjänstemän pekade på arbetarklassen när de skulle säga vilken grupp i samhället de ansåg hade förmåga att driva förändring, Medelklassen har blicken fixerad snett uppåt, framåt. Det finns alltid något nytt, bättre och mer statusladdat som hägrar: en ny bil, en titel, ett hus i stället för en lägenhet. I slutet av 1980-talet kom en ny kull socio loger tillbaka till Katrineholm för att ställa samma frågor på nytt. Arbetet presenterades i boken Industri samhälle i omvandling som kom 1990 och inleds med ett citat: Stan är medelålders och utklutad som en överårig hora som inte längre räknar med kunder som kan betala särskilt bra. Formuleringarna är hämtade ur romanen En stad av ljus, fjärde delen i Kerstin Ekmans så kallade Katrineholmssvit, och naturligtvis är de valda med omsorg. Den här gången handlade inte sociologernas berättelse om en stad i medvind, utan om en framgångsmaskin som hade börjat rasa samman, men inte ersatts av något nytt. Och samtidigt som Katrineholm den typiska svenska industristaden förlorat sin glans, hade också arbetaren tappat lyskraft. En majoritet av Katrineholms tjänstemän och en stor del av industriarbetarna identifierade sig i stället med medelklassen. Men när de fick frågan om vilken samhällsgrupp som hade makt att förändra, pekade de däremot snett uppåt, mot en diffus överklass precis som i Lena Karlssons undersökning ett par decennier senare. Den mäktiga arbetarklassen hade lämnat över scenen till en medelklass som var välmående, men kände sig maktlös. Katrineholm hade förändrats mellan det sena talet och det sena 1980-talet. Och Katrineholm i dag? Nej, för att se att staden och hela Sverige har fortsatt att förändras behövs ingen hjälp från några sociologer. Göran Persson (S), som innan han gav sig in i rikspolitiken var kommunalråd i Katrineholm där han kallades HSB, Han Som Bestämmer bor numer i sin omtalade herrgård i Katrineholms grannkommun Flen. Det är ett val av bostad som för inte längesedan hade varit fullkomligt omöjligt för en ledande socialdemokrat minns Palmes blygsamma radhus i Vällingby och Ingvar Carlssons anspråkslösa lägenhet i Tyresö utanför Stockholm medan det på 00-talet leder till muttrande i leden, men inte mer. Positionerna har flyttats om, gamla värderingar och ideal har bytts ut. Göran Dahlström, socialdemokratiskt kommunalråd i Katrineholm, ser förändringen i form av skiften mellan generationer med olika förväntningar på välfärd och trygghet. Vi hade dem som var stolta över att vara arbetare, säger han och syftar på dem som tonade fram i den första Katrineholmsstudien på 1950-talet, som trosvisst identifierade sig själva med dåd- 7

8 jakten på medelklassen DEL 2 kraft och framtidsanda, och envetet strävade mot något nytt, bort från det gamla. Nu har vi deras barn och barnbarn, det är de som utgör medelklassen. Och de tror att allt är av Gud givet, vilket det inte är, säger han. Lika symbolisk som Göran Perssons herrgård är den politiska koalition som Göran Dahlström ingår i. Sedan valet förra året regeras Katrineholm av Socialdemokraterna i koalition med Moderaterna. En kompromiss för att hålla icke beslutsfähiga och icke rumsrena partier på avstånd, och som enligt Göran Dahlström fungerar ruskigt bra. I ett samhälle där de mest uppenbara sociala bristerna och orättvisorna sedan länge har åtgärdats, har i stället frågor som angår ett väletablerat och tryggt skikt hamnat i politikens centrum: miljöbilspremier, skattelättnader för klimatsmarta tjänstebilsägare, Rotavdrag för dem i villa och bostadsrätt, Rut avdrag för dem som jobbar mycket och utlovad momssänkning på krogen för dem som någon gång tar ledigt. Det är medelklassen som bestämmer samhällets normer, konstaterar Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som bland annat har skrivit om hur sjukdomar växlar status i samhället, beroende på vem som drabbas av dem. Hon påminner om det sena 1990-talets stora uppståndelse över att sjukskrivningarna på grund av utbrändhet ökade dramatiskt. Men symtomet var inte nytt, i USA hade det redan på 1980-talet dokumenterats hos vårdpersonal, socialarbetare, terapeuter och andra människovårdande yrken. Det nya var att de drabbade nu befann sig på andra nivåer i statushierarkin. De var IT-konsulter, chefer i näringslivet, banktjänstemän, läkare utbrändheten hade växlat upp statusmässigt och därför blivit högintressant. Det förklarar varför intresset återigen dippade när det visade sig att även lågutbildade LO-grupper var drabbade av utbrändhet, säger Karin Johannisson. Har vi kommit en bit i arbetet med en definition av medelklassen nu? En samhällsgrupp som är trygg och tillfreds, sitter still i båten utan att önska radikala förändringar av samhället men gärna ser att den egna situationen förbättras. Som är uppfylld av sig och sitt och inte bryr sig så mycket om andra. Nej, många protesterar förstås mot den beskrivningen. Men en minsta gemensam nämnare som förenar medelklassen med den traditionella arbetarklassen bör ändå vara riktningen: Medelklassen har blicken fixerad snett uppåt, framåt. Det finns alltid något nytt, klassbytare: Tony Karlsson, 44, är svarvare på SKF i Katrineholm, aktiv i IF Metall, ersättare (S) i kommunstyrelsen och sitter i bildningsnämnden. Enligt dagens retorik är jag medelklass. Nu har tjänstemän och arbetare gått ihop i medelklassen, resten är utanförskap. När folk fått det bättre har de fått mer borgerliga värderingar. Men jag tror det svänger tillbaka. Brytpunkten, enligt Mats Alvesson, var krisen i början av 1990-talet, då arbetslösheten sköt i höjden och motmedlet var att högskomedelklassdrömmar: Malin Thyren Bakken är 43 år och lärare. I dag jobbar hon halvtid i Lidingö kommun och driver på halvtid läxhjälpsföretaget Lyfta AB. För barn i grundskolan kan föräldrarna göra Rut-avdrag om de köper läxhjälp. Utan avdraget hade vi inte fått tillräckligt med kunder för att klara oss. Jag drömmer om att starta en privat lärarhögskola, lärarutbildningen i det här landet är så dålig! bättre och mer statusladdat som hägrar: en ny bil, en utbildning, en titel, ett hus i stället för en lägenhet. Lika viktiga som de faktiska kliven uppåt längs statusstegen är de yttre markörerna. Det är symtomatiskt att den gamla textilfabriken i Katrineholms grannkommun Vingåker är förvandlad till outlet för exklusiva märkeskläder. Där sömmerskor med ömmande axlar tidigare satt, krängs nu Tiger-kostymer, Filippa K-blusar och Calvin Klein-kalsonger. Anneli Ståhlberg, doktorand vid institutionen för sociologi, Lunds universitet, menar att prestigekonsumtionens svenska historia sträcker sig runt 15 år bakåt i tiden. Under nästa år räknar hon med att disputera med en avhandling som handlar om hur engelsk överklass vinner social prestige genom sin konsumtion. Hon anser att mönstret är direkt överförbart till Sverige. I allt större utsträckning identifierar man sig med det man konsumerar, i stället för med vad man producerar. Man är vad man köper. Unga människor har en stark önskan att vara kända och att ha pengar, men de vill inte göra något för att nå dit. De vill bara ha fördelarna, inte göra fotarbetet, hävdar Anneli Ståhlberg. Även många av dem som säger sig stå utanför över! shoppinghetsen har ändrat sitt konsumtionsbeteende, enligt Jonas Arnberg, konsultchef på HUI Research (tidigare Handelns Utredningsinstitut). Han som åker långfärdsskridskor varje helg på vintern tittar snett på dem som går till köpcentret och köper nya jeans en gång i veckan. Men även han ser annorlunda ut än för 20 år sedan. Kolla i hans garderob, där hänger numer värsta skaljackan och nya fina skridskor. Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, kom nyligen ut med en reviderad utgåva av sin bok Tomhetens triumf, ursprungligen publicerad I boken går han till skarp attack mot en tid präglad av masskonsumtion, yta och symboliskt statusvärde, där alla strävar uppåt, men inte med hjälp av kompetens och ett kvalitativt arbete, utan via yttre attribut. Alla tycker att de förtjänar lite mer än vad de har, därför måste man öka statusen för städare, äldreomsorgen, för skolan. Det är en långsiktig tendens då kampen för brödfödan med tiden ersatts av kampen för en plats i solen och tjusighet. 8

9 Läs Dagens Samhälle var du än är, i vilken kanal du vill, varje vecka. Dagens Samhälle publiceras nu både som papperstidning och digital tidning. Den digitala tidningen kan läsas på datorn, i mobilen eller i läsplattan som ett utmärkt komplement till pappertidningen. Där ingår också en praktisk arkivtjänst, där du kan gå tillbaka till tidigare nummer och söka efter vissa ämnen, personer, företag eller kommuner som du vill läsa mer om. BLI PRENUMERANT? Har du inte redan ett eget exemplar? KLICKA HÄR LITE OSÄKER? Provläs 5 nummer gratis eller vår digitala utgåva i 24 timmar. KLICKA HÄR

10 jakten på medelklassen DEL 2 Foto: Jan Delden/Scanpix Foto: Joakim Berglund/Scanpix Medelklass: Ett luddigt begrepp som har många definitioner De mittersta 60 procenten av alla inkomsttagare: Verkar logiskt, men har svagheten att vara ett statiskt mått på en grupps storlek, som inte säger något om villkoren för dem som ryms där. Ett bestämt spann runt medianen på inkomstskalan: Den inflytelserika amerikanska ekonomen Lester Thurow lanserade för 25 år sedan en definition av medel klass som den grupp vars disponibla inkomst uppgår till mellan 75 och 125 procent av medianinkomsten. Enligt det måttet tillhör en svensk med en månadsinkomst efter skatt på kronor medelklassen. Många som till vardags betraktas som medelklass, tjänar med and ra ord för mycket för att få plats i gruppen. De som har en akademisk utbildning: Haltar eftersom utbildning och livsvillkor inte alltid har ett samband. Det finns lågutbildade höginkomsttagare och högutbildade låginkomsttagare. De som har tjänstemannayrken: Som ovan. Det finns relativt välbetalda traditionella arbetaryrken, medan tjänstemannayrken inom till exempel vård och Nya värderingar: På Olof Palmes tid bodde Socialdemokraternas partiledare i radhus. Några de cen nier senare skaffade sig efterträdaren Göran Persson efter avgången en vidsträckt gård i Flen. leutbilda människor i en omfattning som saknar motstycke. Sedan dess har antalet högre utbildningsplatser i landet fördubblats. Fritt fram att shoppa sig fin och skaffa det mest självklara medelklassattributet: en utbildning. Nu har vi en massa högskoleutbildade människor som tror att de kan saker, men där lärandet och kvalificerandet inte är i nivå med examensbevis och cv, hävdar Mats Alvesson som kallar den nya kategorin tjusigt betitlade, men kunskapsmässigt inte sällan klent rustade studenter för högskoleproletariat. Med stöd av sina akademiska meriter gör de anspråk på att kvala in i det samhällsskikt där de anser sig höra hemma. Alla vill medelklassa sig! hävdar Mats Alvesson. De flytande klassbegreppen gör det fritt fram att ty sig till en nivå som passar och därifrån sikta åt det håll som lockar. Nu när minnet av livet före klassresan har förbleknat, när ingen längre kommer ihåg grovarbetarna som stod för modernitet och samhällsutveckling är det framåt-uppåt som gäller, att inte blicka bakåt. Och på Folkets hus i Stockholm, som har bytt namn till Stockholm City Conference Center, har Albin Amelins strejkmålning täckts med ett draperi. n Militärer, bönder, köpmän och präster: 1780-talets medelklass l Medelklassen växte fram ur det gamla ståndssamhället på 1780-talet. Till gruppen räknades lägre ämbetsmän och militärer, icke-adliga lantbrukare, köpmän och präster. Svenska Akademiens Ordboks första belägg för ordets användning härstammar från åren runt I slutet av 1800-talet bildades Socialdemokraterna och i början av 1900-talet tog Bondeförbundet form (sedermera Centerpartiet). Samtidigt strävade en gruppering efter att bilda ett Svenskarna: Vi är medelklass! Man talar ibland om att det finns olika socialgrupper eller samhällsklasser. Om du själv skulle placera dig i en sådan samhällsklass, vilken av dessa skulle det vara? 6 % Ingen uppfattning politiskt parti för medelklassen. Resultatet blev i stället Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), på 1930-talet. I början av 1940-talet tillkom Sveriges Yngre Akademikers Centralorganisation (SYACO) som senare utvecklades till den fackliga organisationen Saco. Medelklassens organisering hängde ihop med upplevelsen av hot från utjämnande reformer, som inneburit sänkta inkomster i relation till vad arbetare tjänade. Medelklass 51% Överklass 1% 17% Arbetarklass 24% Övre medelklass Undersökning av SOM-institutet vid Göteborgs universitet bland representativt utvalda personer i ålder år. Källa: Klass-SOM (2008) 10

11 jakten på medelklassen DEL 3 Vart tar medelklassen vägen? del 3 den trängda klassen Alla tror att medelklassen växer fast den egentligen krymper. Antalet svenskar i spannet mellan hög- och låginkomsttagare minskar stadigt. Europas historia visar att samhället kan drabbas av ödesdigra konsekvenser när medelklassen ser sin ekonomiska trygghet försvinna i statsfinansiella kriser. Med hjälp av två pedagogiska bilder försökte SEB:s senior economist Klas Eklund förklara Socialdemokraternas katastrofala valresultat Det gamla samhället, där socialdemokratin kunde dominera, var format som en pyramid, med en liten rik överklass på toppen, en något större medelklass i mitten och en stor, stark arbetarklass som bas. I dag, resonerade han, ser samhället ut som en rödbeta, en lite tillplattad cirkel med ett mindre fält i botten och ett ännu mindre i toppen. I vänstertankesmedjan Arenagruppens valanalys skrev Klas Eklund: Mellan dessa båda poler finns den växande medelklassen, gymnasieutbildad, ofta med högskoleexamen, allt mer sällan i sociala sammanhang som får dess medlemmar att känna sig som arbetare eller proletärer även om den traditionella arbetarklassens kärna numera ofta återfinns här. Men i själva verket är det precis tvärtom: medelklassen växer inte. Den krymper. I alla fall om man utgår från människors inkomst och inte, som Klas Eklund gör, tittar på deras utbildning. Klas Eklund tystnar i telefonen ett kort ögonblick och säger sedan skeptiskt: Kan det verkligen stämma? Ja, faktiskt, det stämmer. Allt fler tjänar mycket eller lite, medan de som ligger i mitten av inkomstskalan långsamt blir färre. Det är ur den statistiken politiska debattörer hämtar bränsle när de diskuterar de växande inkomstskillnaderna i samhället. Då ställs toppen mot botten, men den krympande mitten är mindre diskuterad, inte ens särskilt känd, och enligt några knappt värd att bry sig om. Finansdepartementet, som varje år gör en fördelningspolitisk bilaga till vårbudgeten, har aldrig ägnat den särskild uppmärksamhet. På Statistiska Centralbyrån blir den person som ansvarar för inkomststatistiken så nyfiken över det sällsynta intresset för mittenskiktet att han ber om att bli informerad om det kommer fram något spännande. Man vet inte så mycket om den gruppen. Traditionellt är folk mer intresserade av toppen och botten av inkomstfördelningen, 11

12 jakten på medelklassen DEL 3 Inkomst avgör klasstillhörighet enligt Pressman I sin studie definierar ekonomiprofessor Steven Pressman medelklassen som den grupp som ryms inom intervallet procent av den disponibla medianinkomsten. För en ensamstående svensk motsvarar det en inkomst efter skatt på kronor. Dagens Samhälle har använt svensk statistik för att göra Steven Pressman, professor i ekonomi. motsvarande jämförelse över tid och utgår då, på grund av SCB:s gränsdragningar, från ett säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet och forskningsansvarig för det internationella institutet Luxembourg Income Study. Han föreslår några namn i den akademiska världen, kanske har de något att säga om saken? Men nej, det har varken sociologiprofessorerna Robert Erikson eller Walter Korpi och inte heller Joakim Palme, professor i både statskunskap och sociologi. I stället får man vända sig västerut för att hämta tankar om den krympande medelklassen. Ekonomiprofessorn Steven Pressman, verksam vid Monmouth University i West Long Branch nära New York, har studerat medelklassens inkomster i en lång rad länder. Att ha en stor medelklass är ett hälsotecken, en trygg livförsäkring för ett land, hävdar han. Den upprätthåller efterfrågan på marknaden, vilket ger ekonomisk tillväxt som i sin tur skapar förutsättningar för att medelklassen ska växa ytterligare. Här i USA går en oerhört stor andel av inkomsterna till dem som redan är extremt förmögna. Och vad gör de? De spenderar i alla fall inte pengarna, som medelklassen skulle ha gjort, utan de sparar det mesta eftersom de inte kan efterfråga hur mycket som helst. Det är framför allt två faktorer som avgör storleken på ett lands medelklass: hur inkomsterna fördelas, och hur utbyggd den offentligt finansierade välfärden är. Generösa trygghetsförsäkringar, ett socialt skyddsnät och en progressiv skattestruktur är helt avgörande för om ett land ska ha en stor medelklass eller inte, skriver Steven Pressman i en vetenskaplig artikel publicerad Där konstaterar han att Sveriges medelklass är mindre än genomsnittslandets om man bara utgår från rena inkomster av arbete. Det är först när han räknar ihop effekterna av föräldraförsäkring, a-kassa och annan offentligt finansierad välfärd som Sverige klättrar till tätpositionen på hans lista. Avsaknaden av sådan trygghet gör att länder som Storbritannien, Kanada och USA hamnar på listans botten. Det är annorlunda i Sverige, ni har haft Gunnar Myrdal och tanken om välfärd för alla. Här i USA har systemet präglats av Charles Murray. Steven Pressman syftar på en av den amerikanska högerns mest inflytelserika debattörer, som i mitten av 1980-talet fick mycket uppmärksamhet för boken Losing Ground, där han ifrågasatte den amerikanska välfärdspolitiken. Varje ansats till offentligt understöd förstör incitamenten för människor att själva resa sig ur sin svåra situation, predikade Charles Murray, vars ord spreds över världen. Till staberna runt Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher och USA:s president Ronald Reagan. Så småningom längre bort och inte minst till Sverige. Det är med argument som ekar av Charles Murray som den borgerliga rege- något större intervall på mellan 70 och 130 procent av den disponibla medianinkomsten. Det motsvarar kronor efter skatt. Steven Pressmans studier bygger på data från LIS, ett institut baserat i Luxemburg som samlar in internationella data om inkomster och förmögenhet. Hans studie publicerades första gången 2007, i tidskriften Journal of Economic Issues. I juli 2009 publicerade han en uppföljande vetenskaplig artikel, som går att ladda hem från LIS webbplats. Han arbetar för närvarande med en bok om medelklassen. Fler med låga inkomster n Andel svenskar i spannet 0 70 procent av disponibel medianinkomst, procent ,2 14, ,4 21, ringen har ändrat reglerna i sjukförsäkring och a-kassa. Att dessa tankar har vunnit insteg i politiken världen över är en central förklaring till den krympande medelklassen, hävdar Steven Pressman. Det är knappast en särskilt gångbar åsikt att förfäkta för en amerikansk akademiker. Gensvaret från mina kolleger i den akademiska världen är ljummet, men på annat håll, inte minst i medierna, finns det ett växande intresse för dessa tankar. Förklaringen till det nyväckta intresset, tror Steven Pressman, är den svåra situation som stora delar av den amerikanska medelklassen befunnit sig i sedan finanskraschen hösten Människor ser vänner, grannar och arbetskamrater göra den omvända klassresan, halka tillbaka några steg i ekonomisk och materiell standard. När man tvingas bevittna det väcks insikten om vilken roll en stark medelklass spelar, och hur sårbart det skiktet är i ett land som USA. I bästa fall kan insikten om medelklassens trängda läge leda till politiska förändringar som stärker medelklassen och gör samhället stabilt och tryggt, resonerar Steven Pressman. Men mer troligt är att utvecklingen går åt rakt motsatt håll. I USA syns missnöjet inte minst i både Ockupera Wall Street-rörelsen och Tea Party-rörelsen. Och i Europa protesterar tjänstemän i slips och skjorta på Atens gator mot hur skuldkrisen drabbar dem. När medelklassen blir trängd och tappar sin position brukar det få svåra konsekvenser, säger Steven Pressman och drar en drastisk historisk parallell: Det tydligaste exemplet är Hitlers väg till makten i ett Tyskland drabbat av depressio nen. Den för medelklassen bekväma föreställningen om att det främst är illa utbildade pöbelhorder som svarar på extremistiska lockelser stämmer illa. Stödet från den sargade tyska medelklassen var avgörande för att nazismen skulle få fäste. I Sverige på 00-talet utgörs Sverigedemokraternas sympatisörer främst av arbetslösa, lågutbildade män, enligt schablonbilden. Men i boken Folkhemspopulismen berättelsen om Sverigedemokraternas väljare, som kom ut förra året, konstaterar den liberala tankesmedjan Timbros vd Markus Uvell att verkligheten rymmer fler nyanser. Han lyfter fram tre andra grupper som också varit avgörande för partiets framgång: Den traditionella arbetarklassmannen, den missnöjda läraren och kvinnan i vården. Gemensamt för de tre grupperna är att deras status har försvun- Fler med höga inkomster... n Andel svenskar med en inkomst motsvarande mer än 130 procent av disponibel medianinkomst, procent ,5 30,5 27,8 27, medelklassen trängd i mitten n Andel svenskar i spannet procent av disponibel medianinkomst, procent ,0 58,0 48,1 48,

13 jakten på medelklassen DEL 3 Foto: TOBY MELVILLE/Scanpix Medelklassen är trängd. Hårda besparingar väntar i eurokrisens spår. Lärare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper påverkas av nedskärningarna. I England har massiva demonstrationer genomförts de senaste veckorna. En hel del av de jobb som den traditionella medelklassen har haft, kommer att utmanas. Fler blir konkurrensutsatta, något sådant har vi inte sett tidigare. Klas Eklund, senior economist SEB, om angreppen på medelklassen nit. Arbetaren riskerar arbetslöshet när jobben flyttar utomlands eller rationaliseras bort. Läraren, som en gång i tiden valde ett högt respekterat yrke, befinner sig plötsligt i ett av samhällets mest kaotiska, ifrågasatta och problematiska sammanhang. Och kvinnan i vården går på knä under trycket av försämrade villkor och känslan av maktlöshet. Ingen av dessa befinner sig allra längst ut i den ekonomiska marginalen. De tillhör i stället kärnan i LO- och TCO-kollektiven och passar inkomstmässigt in i det spektrum som Steven Pressman definierar som medelklass. Deras öden drabbar just nu grupper som tidigare suttit tryggt på arbetsmarknaden. Hela industrier har redan dragits bort från Sverige till låglöneländer. Nu innebär tekniska möjligheter och hög kompetens till lågt pris att även specialiserade yrkesgrupper är hotade. I morgon kan det vara röntgenläkaren, civilingenjören eller ekonomen som förlorar jobb, status och inkomst. En hel del av de jobb som den traditionella medelklassen har haft kommer att utmanas. Fler blir konkurrensutsatta, något sådant har vi inte sett tidigare, säger Klas Eklund, som med andra ord kan tvingas fundera ut en annan figur än rödbetan för att illustrera samhällets inkomstskikt. Samtidigt som arbetsmarknaden blir mer otrygg så tunnas de offentliga skyddsnäten gradvis ut. Trots att Steven Pressman tycker sig ana ett stigande intresse för mekanismer som bygger trygghet för medelklassen, är det inte mycket som i dag talar för en utveckling i den riktningen han förordar varken i USA eller någon annanstans. I det ekonomiska tumultet är det inte sannolikt att idéer om att öka skuldtyngda staters offentliga utgifter ska få fäste. Fler kommer i stället att göra den omvända klassresan, medelklassen fortsätter att krympa. Det är ett stort och komplicerat budskap att ta till sig att unga familjers situation ska tryggas med fungerande föräldraförsäkringar, och att arbetslösa borde garanteras vidareutbildning för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Men det är alltid lättare att lyssna när någon säger: Det är staten som är problemet! Därför är min farhåga att vi kommer att se mycket mer av sådant, och att det kommer att göra allt mycket värre än vad det är nu, säger Steven Pressman. n 13

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Anförande förbundsstämma 9 maj 2015

Anförande förbundsstämma 9 maj 2015 Anförande förbundsstämma 9 maj 2015 Det talade ordet gäller! Herr ordförande, stämmoombud och kära moderatvänner! Tack för förtroendet! Vårt parti är inte den ena eller andra personens privata lekstuga.

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Tack så mycket för den här inbjudan!

Tack så mycket för den här inbjudan! FINANSROTELN SID 1 (17) 2011-02-08 pm DET TALADE ORDET GÄLLER 110219 ANFÖRANDE MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET STORSTOCKHOLM Tack så mycket för den här inbjudan! Det är fantastiskt att se så många mufare här.

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Svar till SPF från Moderaterna Hallstahammar. Svar till frågor angående vård och omsorg

Svar till SPF från Moderaterna Hallstahammar. Svar till frågor angående vård och omsorg Svar till SPF från Moderaterna Hallstahammar Svar till frågor angående vård och omsorg 1. I Hallstahammar ska ålder inte spela någon roll för hur man trivs eller blir bemött. Alla invånare i hela kommunen

Läs mer

Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm,

Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm, Tjänstemännen och medelklassen Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm, som på goda grunder har betecknats som tjänstemannarörelsens födelse; att restaurangen låg i samma byggnad

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro September 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro September 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro September 2011 Ekonomi viktigast Den ekonomiska situationen i världen har gjort att folket rankar ekonomi som den viktigaste politiska frågan just nu. Tidigare har arbetslöshet

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen

Läs mer

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Hög tid för kompetenssparande

Hög tid för kompetenssparande Hög tid för kompetenssparande SACO presenterar nya undersökningar om behovet av kompetenskonton - egna lösningar eller andras. Gunnar Wetterberg 2002 Förslaget Sedan lång tid har SACO drivit förslaget

Läs mer

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014 SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet Sveriges Televisions vallokalsundersökning bygger på enkätsvar från väljare vid vallokaler och förtida röstningslokaler. Resultaten är ovägda. Valu är SVT:s återkommande

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar

Läs mer

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden TIMBRO Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden 11 mars 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden Nio av tio har under

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet.

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet. 1/5 BESLUT 2010-11-15 Dnr: 10/00124 (243/10) SAKEN Banderoll, UR (SVTB), 2010-03-09, program om klasskillnader; fråga om opartiskhet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Är du man eller kvinna? Man 26 46,4 Kvinna 30 53,6 Din ålder? 30 år eller yngre 1 1,8 31 50 18 32,1 51 65 23 41,1 66 år eller äldre 14 25 Vilka av följande möjligheter

Läs mer