DOKUMENTATION. Idrott och mångfald februari 2013 i Karlstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOKUMENTATION. Idrott och mångfald. 12-13 februari 2013 i Karlstad"

Transkript

1 DOKUMENTATION!? d e m a r a v la al n a K ga - tt o r d I : Tema rå f s s a l en k Idrott och mångfald februari 2013 i Karlstad

2 Idrott en klassfråga - kan alla vara med?! Den februari 2013 arrangerades Idrott och mångfaldskonferensen för tredje gången i Karlstad. Årets tema var Idrott en klassfråga Kan alla vara med?!, med utgångspunkt i sociala och ekonomiska aspekter på ett utanförskap. Programmet bjöd på en bred blandning av forskning, erfarenheter och praktiska tips. Arrangörer för årets konferens var Karlstad kommun, Karlstads Universitet, Värmlands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna, Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting. Totalt deltog 163 personer under konferensens två dagar. Vad händer med mångfalden när idrotten marknadsanpassas? Produkter istället för föreningsmedlemmar. Idrottsakademier, barngym och påkostade professionella tränare. Johan R Norberg redovisade under sin föreläsning om hur kommersiella krafter påverkar mångfalden inom idrotten. Idrotten befinner sig i mitten av tre ordnande krafter. Staten, det civila samhället och marknaden. Genom att undersöka hur balansen ser ut får vi också svaret på i vilken riktning idrotten är på väg, berättar Norberg. Johan R Norberg är historiker och docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Han undervisar och forskar inom idrottshistoria och idrott ur statsvetenskapligt perspektiv och är även verksam som utredare inom centrum för idrottsforskning. Johan menar att det går att se en tydlig kommersialisering inom barn- och ungdomsidrotten. Gym för små barn, påkostade professionella tränare och idrottsakademier är några exempel på utvecklingen. Det intressanta är att se hur föreningsidrotten svarar. Istället för att säga ifrån och välja motsatt riktning väljer föreningar att se möjligheten att tjäna pengar och startar därför motsvarigheter. Ett exempel är Brommapojkarna där man inte behöver vara medlem utan istället får betala en viss summa pengar för en målvaktsträning eller liknande, säger Norberg. Ska kommunerna fortsätta värna om dagens föreningsutbund eller öppna upp för kommersiella inslag? Om all idrottsverksamhet är kopplad till föreningar får vi då någon mångfald? Kanske bidrar kommersiella krafter till fler alternativ? Avslutande frågor som tål att tänkas på. Text: Karolina Dahlgren Hur får vi alla att vara med? Björn Eriksson, ledamot i Riksidrottsstyrelsen, tog i sitt anförande främst upp den etniska aspekten av mångfaldsfrågan. Vi i idrotten är överlägsna på området, men inte bra nog, konstaterar Eriksson. Den etniska aspekten av mångfald är ett område där idrotten visar upp olika ansikten. Björn Eriksson har arbetat med frågorna på allvar sedan början av 90-talet. Till en början mestadels utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, främst i segregerade bostadsområden och på entreprenörskapssidan. Allt kokar ned till att det här är ett område där idrotten i någon mening har olika ansikten, såtillvida att när vi jämför med exempelvis vad jag har jobbat med inom näringslivet, så är idrotten skyhögt överlägsen. Men vi är inte bra nog, säger Eriksson. Eriksson menar att det är lätt att säga: Titta så många duktiga basketspelare vi har med utländsk bakgrund och i friidrott och i boxning. Men idrottsrörelsen är ju så mycket mer. Vi har förtroendevalda, regelsystem. En hel värld som idrotten rör sig kring. Hur ser det ut om vi tittar där? Där ligger mycket av problemet. Eriksson avslutade med en personlig iakttagelse: Jag har även uppgiften att arbeta med internationella arrangemang som EM,VM och världscup. När jag håller föredrag i den frågan så kommer det jäkligt mycket folk. Motsvarande siffra när det ska talas om mångfald, då kommer det kanske sju eller åtta stycken. Det säger något om att det här är frågor som måste lyftas inom idrottsrörelsen innan det är för sent. Text: Daniel Samuelsson

3 Hur får vi alla att vara med? Riksidrottsförbundets statistikansvarige Jesper Thiborg bjöd på en statistisk redovisning av några av de undersökningar som har gjorts i RF:s regi. Thiborg lyfte bland annat fram en kostnadsundersökning som genomförts i samarbete med CMA år 2003 och Bland runt 300 slumpmässigt utvalda deltagare mellan 7-15 år, från tio olika idrotter, visade undersökningen bland annat att det har skett en ökning när det gäller den kostnad föräldrarna betalar för sina barns medverkan i idrotten. De representerade idrotterna var dels de fem, till antalet deltagare sett, största idrotterna samt de fem idrotter med störst andel deltagare med utländsk bakgrund. 30 procent av alla föräldrar upplevde att kostnaden för sitt barns idrottande var hög. Vi kan ganska enkelt se att bland de som har mellan kronor i total årsinkomst för hushållet så är det 50 procent som upplever en hög kostnad för deras barns idrottsdeltagande, säger Thiborg. Gruppen som svarade på undersökningen var dock väldigt homogen. 85 procent som svarade bodde i villa eller radhus, 98 procent hade minst en bil, 92 procent hade två föräldrar och 45 procent hade föräldrar med en total årsinkomst på mer än Bara fyra procent hade en årsinkomst mindre än Det innebär att det är en hel del som tjänar mindre och har helt andra levnadsförhållanden men som inte finns med i det här materialet. Vart är då alla som inte idrottar? Är ekonomin ett hinder? En annan undersökning, från 2010, pekar på just detta. Åtminstone bland de deltagare som aldrig har varit med i idrotten. På frågan varför de inte har varit med hamnade alternativet för dyrt på en fjärdeplats med 19 procent. Går man tillbaka till 1998 så var den siffran nio procent, 2005 var den 15 procent. Tittar vi på de som har utländsk bakgrund så har siffran ökat från 21 procent till 24 procent för svarsalternativet för dyrt. Det är inga jättestora skillnader men det visar ändå på vissa tendenser. Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomi? Under konferensens första dag föreläste Stefan Wagnsson, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans föreläsning belyste huruvida ungas deltagande i olika idrottsgrenar är en socioekonomisk fråga. Wagnsson ställde sig frågan om alla unga har samma förutsättningar att delta i idrott och inledde sitt anförande med att definiera socioekonomisk status (SES), vilket innebär kategorier av människor som delar position i samhället utifrån en kombination av deras inkomst, förmögenhet, utbildning och andra sociala kopplingar. Hur denna socioekonomiska status påverkar idrottsdeltagandet visade Wagnsson genom att referera till sin egen studie från Det är inga enorma skillnader mellan de olika socialgrupperna, men fortfarande finns det en del att göra, säger Wagnsson och syftar på att ungdomar med lägre SES i lägre grad deltar i föreningsidrotten. Wagnsson visade sedan även hur deltagandet i idrotten ser ut fördelat på sociekonomisk status och idrottsgren. Här stack fotboll, kampsport och basket ut som idrotter med flest andel deltagare av låg socioekonomisk status. I den andra änden av skalan, idrotter med hög socioekonomisk status, fanns exempelvis golf och tennis. För att försöka förklara varför vissa individer väljer, medan andra avstår från att utöva vissa idrotter, menade Wagnsson att man kan ikläda sig sociologiska glasögon. Varje idrottsgren kan ses som ett idrottsligt fält med en dominerande logik i varje fält. Ekonomiskt kapital såväl som kulturellt kapital utgör tillsammans resurser som värdesätts olika beroende på vilket idrottsligt fält det handlar om. Detta skulle kunna förklara varför vissa idrotter består till stor del av deltagare med låg kulturell och socioekonomisk status och varför det omvända förhållandet tycks gälla i andra idrotter. Att korsa det kulturella kapitalet är svårt. Tar man även med det ekonomiska kapitalet så blir det än mer besvärligt. Text: Daniel Samuelsson

4 Trender, tendenser och tankar om framtiden Mats Trondman presenterade sina tankar om framtidens idrott genom att med både lättsamhet och allvar återknyta till personliga upplevelser och genom att ställa sig frågan vart han själv hade befunnit sig i dagens idrottsvärld. Trondman inledde sitt anförande med att säga att man egentligen ska vara väldigt försiktig med att säga något om framtiden. Vi är inte där och det kan hända mycket under vägen. Själv ville han bli gymnastiklärare, men betygen räckte inte till. Istället blev han professor i kultursociologi. Trondman gav sedan en personlig betraktelse om ekonomi, att få och att kunna vara med. Jag var inte så fantastiskt duktig på idrott, men fick ändå vara med och är djupt tacksam för det. Det intressanta är att den idrotten jag var bäst i var golf. Ishockey spelade jag i division 3. Jag har spelat basket i division 3 och tränat damlag i basket i division 2, säger Trondman. Anledningen till att Trondman tyckte att det var intressant att han varit aktiv i just dessa sporter är att några av dem tillhör våra dyraste idrotter idag (ishockey, golf), samtidigt som fotboll och basket ses mer som idrotter för arbetarklassen. Jag tänker på min egen socioekonomiska status och utbildning, med en pappa som aldrig tjänade en krona från det att han var 25 år till dess att han dog, bortsett från pension. Min mamma var kontorist och senare banktjänsteman. Ändå spelade jag golf, ishockey, fotboll och basket. Man undrar om det hade varit möjligt för en sådan som mig idag. Kanske hade jag spelat fotboll. Men inte golf och absolut inte hockey. Trondman pratade om en oroväckande utveckling. Det är en hisnande tanke att vi tänker oss en tid, där en sådan som jag inte finns. För det är inte heller säkert att jag hade gjort den klassresa utbildningsmässigt som jag har gjort, om vi tänker på det som vi är på väg in i. Hur kan idrotten möta barn som lever i ekonomiskt ansträngda familjer? Maritha Fältén, verksamhetsutvecklare på Rädda Barnen, Region Väst, inledde konferensens andra dag med sin föreläsning Hur kan idrotten möta barn som lever i ekonomiskt ansträngda familjer?. Anförandet berörde hur idrotten ska agera för att hjälpa de barn som lever i fattigdom. När vi pratar om barnfattigdom i dagens Sverige pratar vi om den subtila fattigdomen. Vi pratar inte om att si och så många barn inte får mat varje dag. Tyvärr finns det sådana fall men det är inte den fattigdomen som vi på Rädda Barnen sett öka de senaste åren. För vad händer med ett barn som inte får tillgång till en dator eller en mobiltelefon? Jo, utanförskapet i skolan och andra sociala sammanhang blir enormt då en betydande del av den vardagliga informationen och kommunikationen baseras på tillgång till uppkoppling och tekniska prylar, berättar Fältén. Hon uppmanade de vuxna inom idrotten att söka kontakt med socialtjänsten i större utsträckning och våga lyssna till barnets förklaring om frånvaro eller utebliven idrottsutrustning. Vi måste bli bättre på att lyssna och förstå barnets situation istället för att bli arga och irriterade, avslutar Fältén. Text: Karolina Dahlgren

5 Hur blir idrotten mer inkluderande? Hur kan man arbeta på kommunnivå för att idrotten ska bli mer inkluderande? Om detta och idrottens finansiering pratade Nils- Olof Zethrin från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Zethrin konstaterade att den offentliga finansieringen har stor betydelse för idrotten i form av statens idrottstöd. Som följd av detta återspeglas statens roll ofta i forskning och kunskapsbildande, medan kommunernas och landstingens funktion för idrottsrörelsen ibland glöms bort. Det kommunala stödet till idrotten uppgår till över 80 procent av finansieringen och den lokala politiken skapar därmed i stor utsträckning förutsättningarna för idrotten. Därför är, enligt Zethrin, den lokala och regionala idrottspolitiken mer aktuell än någonsin. Det rör exempelvis frågor om selektering, idrottens sociala roll kopplat till värdegrund samt arenor och anläggningar. Zethrin ser en stor utmaning i att ta till sig kunskap från både forskning och praktik för att kunna avgöra vilka insatser som ger resultat och kunna ställa sig frågan vad man vill uppnå med stödet. I grund och botten handlar det för kommunerna om vilka insatser som ger resultat. Till skillnad från hur det under konferensen konstaterades att styrdokumentet Idrotten vill och den statliga politiken i det närmaste ordagrant stämmer överens, så saknas denna överenstämmelse mellan kommunala idrottspolitiska dokument och Idrotten vill. Det beror på att det ganska ofta saknas en lokalt formulerad idrottspolitik. SKL har tagit fram ett idrottspolitiskt positionspapper, som genomsyras av en stor samsyn av de grundläggande värden som idrotten står för, som också, enligt Zethrin, är grundläggande för hur idrotten ska bli mer inkluderande. Dessa är exempelvis att idrottens värde i samhället ska försvaras, att idrotten ska främja folkhälsan, att breddidrotten ska prioriteras samt att vi inte får glömma bort den idrott som bedrivs utanför själva idrottsrörelsen. SKL anser att kommuner, som villkor för sin bidragsgivning, ska kunna ställa krav som främjar jämställdhet och etnisk mångfald. Idrotten blir mer inkluderande om det finns en lokalt formulerad idrottspolitik, avslutar Zethrin. Den ideella sektorn - det mångtydiga mellanrummet Jenny Risfelt är legitimerad arbetsterapeut och driver företaget Idélots. Hennes föreläsning Kan alla vara med sett ur kommunperspektivet? lyfte frågor gällande kommunorganisationens sätt att se på och förhålla sig till de ideella föreningarna. Hur förklarar vi att nästan halva Sveriges befolkning lägger ungefär 16 timmar i månaden på ideell verksamhet? Varför finns det en sådan enorm vilja och kraft att engagera sig ideellt? Enligt Risfelt är anledningarna många. Möjligheten att verka och företräda något vi anser är roligt kan vara en anledning och betydelsen av identitetsskapande en annan. Den ideella sektorn kan även fungera som en frizon för människor att agera i utan inblandning från staten, det civila samhället eller vinstdrivande intressen. Hur gör vi då för att bevara den ideella sektorn det så kallade mångtydiga mellanrummet? Risfelt belyste vikten av att skapa dialog, samverkan och utveckling mellan idrottsrörelsen och kommunorganisationen som både bygger på kunskap om föreningarnas självständighet och deras betydelse för kommun och individ. Vilken retorik och logik vi använder när vi berör den ideella sektorn spelar en avgörande roll. Om vi till exempel använder ord som produkt och effekt och lägger beslutsfattande sammanträden på dagtid riskerar verksamheten att urholkas. Det är därför viktigt att stärka relationerna mellan kommunerna och den ideella sektorn för att bevara det mångtydiga mellanrummet. Genom mer kunskap om de ideella verksamheterna kan vi nå ökad förståelse och ett rikare föreningsliv, säger Risfelt. Text: Karolina Dahlgren

6 Ridning för asylsökande barn och ungdomar Anders Karlsson och Karin Tillerkvist berättade om sitt arbete med att ge asylsökande barn och ensamkommande flyktingbarn möjligheten att rida i Grums Ridklubb. Projektet i Grums Ridklubb genomfördes i två delar. Till att börja med handlade det om asylsökande barn i låg- och mellanstadiet. Därefter utökades projektet till att även innehålla ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 14 till 18. Vi tycker om att vara en ridklubb för alla, säger Karin Tillerkvist. Genom skolsamverkan fick ridklubben kontakt med de barn det rörde sig om. När det gällde de ensamkommande flyktingbarnen så var det tvärtom. Det var de som kontaktade oss och var intresserade av att komma och prova, säger Anders Karlsson. Grums Ridklubb består annars till en väldigt liten del av barn med utländsk bakgrund. Om projektet kommer att ge en ökning är svårt att säga. Tyvärr så är det ofta som de här barnen inte får stanna kvar i landet, säger Tillerkvist. Ridavgiften och medlemsavgiften är det som kostar hos Grums Ridklubb. Alla sporter kostar ju något att utföra. Det kan vara svårt för en del familjer. För de asylsökande familjerna blir det än svårare, då de tvingas klara av vardagen med låga ersättningsnivåer. Vinsterna med projektet har varit många. En aktiv fritid för barnen, ett bättre språk, vuxenkontakt och gemenskap är några av dessa. Tiden i ridklubben har också fått flera av barnen att öppna upp sig till de vuxna om sin vardag och vad de har varit med om. Idrottslyftets satsning på asylsökande barn utan ekonomiska resurser är en viktig del för att ge dem en fritidssysselsättning som de flesta andra barn ser som självklar att kunna delta i, säger Karlsson. Allt är möjligt - en förenings betydelse i glesbygd Milenko Vukcevic och Kent Leverström, båda från Nordvärmlands FF, berättade om sitt arbete i föreningen i norra Värmland. De delade med sig av tankar och erfarenheter från sin verksamhet som, förutom fotboll, bland annat bedriver fritidsgårdar och gatukök. På en ort där avfolkning och nedläggning hör till vardagen är det lätt att framtidstron får sig en rejäl knäck. Efter att nio föreningar blivit en kanske många helt enkelt skulle ha gett upp drömmen om ett rikt föreningsliv. Så är inte fallet i norra Värmland. Vi tror på fotboll och landsbygdsutveckling och tar ett stort ansvar för att hela samhället ska vara med, berättar Leverström. Föreningens positiva framtidstro och initiativförmåga har gett resultat. I år spelar Nordvärmlands FF i division två och bedriver fritidsgårdar, kafé, gatukök, camping och en second hand-butik. Vi är mycket stolta och ställer upp med ett lag bestående av spelare från åtta olika länder. Vår förhoppning är att placera oss på en stabil mittenplats, säger lagets tränare Milenko Vukcevic. Text: Karolina Dahlgren

7 Rädda Barnen och satsningen High Five Idrotten har både positiva och negativa sidor, där det tyvärr även finns utrymme för utanförskap. Linus Torgeby föreläste om Rädda Barnens arbete för att motverka de negativa sidorna och främja de positiva. Kränkningar och utsatthet inom idrotten ledde till att Rädda Barnen startade sitt arbete med att försöka få föreningsidrotten att arbeta enligt barnkonventionen. Bland Rädda Barnens arbetsmetoder finns kunskapsförmedling och kompetensutveckling, påverkansarbete, faktainsamling och analys samt direkta insatser. Torgeby imponerades av arbetet i Grums Ridklubb med de asylsökande och ensamkommande flyktingbarnen. Vi kan prata teorier och tankar, men det är när några människor bestämmer sig för att förverkliga barnkonventionen på det sättet, som det blir på riktigt, säger Torgeby. High five är en modell för hur föreningar kan ta fram en egen handlingsplan för hur man ska undvika exempelvis kränkningar, mobbning och diskriminering. Modellen består av fem steg: Starta, Höj temperaturen, Håll farten, Slutspurta och Gå i mål. Många föreningar arbetar efter barnkonventionen utan att veta om det. Men jag tror att det ibland kan vara viktigt att även sätta ord på det, så att man kan berätta det för beslutsfattare i kommunen och högre upp, avslutar Torgeby. - Ett barn skyddar sina föräldrar och tar på sig skammen Sist ut på årets konferens var Alexandra Pascalidou. Hennes berättelse om barndomens idrottserfarenheter i en ekonomiskt utsatt familj lämnade ingen oberörd. Ett barn skyddar sina föräldrar och tar på sig skammen. Som barn skulle jag aldrig utelämnat mina föräldrar till tränare, träningskompisar och träningskompisars föräldrar. När andra barn blev hämtade efter gymnastiken i Bromma ljög jag om att mina föräldrar skulle hämta mig längre bort från gymnastikhallens parkering. I själva verket gick jag till busshållplatsen två hållplatser bort, berättar Pascalidou. Hon föddes i en tvättstuga i Rumänien. När hon var sex år gammal kom familjen till Sverige och stockholmsförorten Rinkeby och Alexandra fick för första gången i sitt liv se en teve sändes de Olympiska sommarspelen i Montreal på teve och tävlade gjorde gymnasten Nadia Comăneci, som direkt kom att bli Alexandras stora idol. Jag ville bli som Nadia och min pappa började träna mig i sandlådan i Rinkeby. Jag fick stå på händer och springa. Efter en tid fick vi reda på att det fanns möjlighet för mig att börja träna gymnastik i Bromma. Det var roligt, men blev snabbt problematiskt. Jag missade tävlingar och uppvisningar på grund av missuppfattningar. Jag hade aldrig råd att ha med mig matsäck eller att köpa den rätta utrustningen. Jag reste alltid kommunalt och kunde därför inte alltid komma i tid. Efter några år hos föreningen fick jag ett brev hem där det stod att jag inte längre var välkommen på grund av att jag inte visade klubben tillräcklig respekt. Jag slängde brevet, vägrade berätta hur det egentligen låg till, min dröm om att bli elitgymnast krossades, säger Pascalidou. Alexandra är inte ute efter medlidande. Hon berättar sin historia för att uppmärksamma de barn i dagens Sverige som lever under liknande och värre förhållanden. Barn som behöver stöd, hjälp och förståelse inte ett brev om avstängning. Text: Karolina Dahlgren

8 Hallå där! Serwa Palanijafi, idrottsledare och licenserad Zumba-instruktör, Karlstads kommun. - Jag tycker att det överlag har varit givande och intressanta frågor som tagits upp. Mats Trondman och Maritha Fälténs föreläsningar var lätta att ta till sig och gick igenom på ett bra sätt. Jag kunde känna igen mig i Alexandra Pascalidous berättelse eftersom jag också är uppvuxen i en förort och alltid haft ett stort idrottsintresse. Hon knöt ihop säcken på ett bra sätt! - Att alla barn inte har råd med idrottsutrustning. Att inte bli arg i onödan. Försöka se och förstå alla barn som är aktiva i vår verksamhet. Att inte ge upp hoppet, vare sig det handlar om mig själv eller barnen jag möter! Kent Kruuse, fritidschef i Gislaveds kommun. - Årets program har varit brett och tajt. Många olika infallsvinklar och perspektiv har lyfts i en rasande fart och ett bra tempo är bättre än ett dåligt tempo. Det jag saknade var dock utrymme för diskussion. Samtal gör att du utbyter idéer och tankar på ett annat sätt än när du bara lyssnar. - Eftersom jag arbetar inom den kommunala verksamheten var det intressant att lyssna till vad som sades om den ideella sfären. Jag fick mig en rejäl tankeställare om att vi kanske allt för ofta kör på i samma gamla hjulspår. Jag tar med mig kunskap och synpunkter och hoppas kunna bli bättre på att lyssna till vad den ideella verksamheten har att säga. Jag tror vi måste måna mycket om de ideella krafterna och inte bara lägga på dem en massa uppgifter utanför deras ordinarie verksamhetsområde. Peter Bergvall-Virtanen, Örebro läns idrottsförbund - Det har varit bra, tycker jag. Ett brett spektrum av frågor, både ur idrottens och kommunernas perspektiv. Det har tagits upp många tänkvärda saker, som ofta annars hamnar lite i skymundan. Till exempel hur idrottens kärnverksamhet påverkas av olika projekt för ekonomiska styrmedel och de krav som samhället då ställer på idrotten. Om en fotbollsklubb till exempel har direktiv från kommunen att driva en fritidsgård, så kan man fråga sig hur det påverkar verksamheten och människorna i den. - Vi jobbar med den här frågan kontinuerligt och jag tar väl egentligen med mig en helhet. Man har fått mer belägg för olika teser som forskarna har tagit fram och blir lite påmind om de sakerna vi diskuterar. Sedan är en konferens bara ett steg på vägen. Det gäller också att omsätta kunskapen i praktiken. Ulrika Evermark, Färjestad BK Hockeyallians - Den har varit jättebra, med otroligt bra infallsvinklar. Den enda sidan som jag kanske saknar lite är näringslivet, som också spelar en viktig roll och arbetar mycket med mångfaldsfrågan. - Det är så otroligt många bitar egentligen, både stort och smått. Det är en oerhört viktig fråga att jobba med. Jag hade gärna sett fler exempel från föreningarna själva, hur de jobbar med det här. Grums Ridklubb var ett riktigt bra praktisk exempel som gav väldigt mycket energi. Det är något man verkligen tar med sig. Malin Stensson och Ulla Hansson, Sörmons ridklubb Ulla: - Det har varit givande och det är helt klart en otroligt viktig fråga, ifall alla ur ekonomisk synpunkt kan och får vara med i idrotten. Malin: - Det är lite skrämmande att det är sådana siffror som vi har fått se här under de här dagarna. Malin: - Det är ju svårt för oss att göra vår idrott gratis. Många kommer inte för att de vet att ridsporten är dyr. Men vi har sedan tidigare jobbat en del ute i skolorna för att försöka locka ungdomar. Ulla: - För mig handlar det om att vi alla har ett ansvar att se signalerna, inom både idrotten och skolan. Text: Karolina Dahlgren och Daniel Samuelsson Layout: Sandra Sundbäck

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena

Läs mer

Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?

Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald 12-13 februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Har alla samma

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

SDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten

SDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten SDF konferens 22-23 november 2013 Dokumentation av grupparbeten Vi finns till för er! Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna arbetar för att stötta och serva föreningar och SDF. Vi vill vara

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. Idrott för barn Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. - Idrott för barn skall ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Hur

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 FoU-rapporter 23 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 23 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten

Läs mer

SDF KONFERENS. 27-28 november 2015. Dokumentation

SDF KONFERENS. 27-28 november 2015. Dokumentation SDF KONFERENS 27-28 november 2015 Dokumentation IDROTTENS STRATEGIARBETE Livslångt idrottande - Svenskidrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening

Läs mer

1. Hur samordnar vi våra resurser med idrotten idag?

1. Hur samordnar vi våra resurser med idrotten idag? 1. Hur samordnar vi våra resurser med idrotten idag? Ex. personellt/ekonomiskt, struktur/mötesplatser, kompetenshöjning/utbildning Åmål: Nära samarbete med SISU-konsulent, som alltid är tillgänglig. Vardaglig

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns Curlingförbund Under augusti månad 2005 fick jag i uppdrag att göra ett förslag till en rekryteringsplan för Värmland

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

Konferensdokumentation

Konferensdokumentation Konferensdokumentation Idrott och mångfald 4-5 november 2009 i Karlstad Är invandrare och homosexuella lika välkomna till idrotten som andra? Frågan diskuterades på den första nationella konferensen om

Läs mer

11-12 OKTOBER 2014. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland

11-12 OKTOBER 2014. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland 11-12 OKTOBER 2014 www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att få träffa andra inspirerande

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling Handboll för alla IK Bolton IK Bolton erbjuder handboll som är glädjefylld och tillgodoser barns, ungdomars och seniorers vilja att utvecklas som handbollsspelare, vilket bidrar till att ge alla medverkande

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...

Läs mer

Foto: Tomas Ohlsson. Vi väntar på dig.

Foto: Tomas Ohlsson. Vi väntar på dig. Foto: Tomas Ohlsson Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2016 Utbildningar och träffar 2016 JANUARI 29 30 Planeringsdagar för Distriktet i Västerbotten, Västerbotten Alla som är medlemmar i en lokalföreningsstyrelse

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 3. Faktainsamling. en hemläxa för varje ridklubb

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 3. Faktainsamling. en hemläxa för varje ridklubb LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 3. Faktainsamling en hemläxa för varje ridklubb Varje framgångsrikt påverkansarbete startar med en analys av nuläget. En genomgång av fakta om ridklubbens verksamheter,

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015 GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå

Läs mer

IDROTT FÖR ALLA FÖRSLAG TILL PLAN FÖR IDROTTEN I KARLSTADS KOMMUN 2014-2018 KARLSTADS KOMMUN

IDROTT FÖR ALLA FÖRSLAG TILL PLAN FÖR IDROTTEN I KARLSTADS KOMMUN 2014-2018 KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Fyll i annars ta bort Ansvarig samt giltighetstid: Fyll i annars ta bort Uppdaterad: Fyll i annars ta bort POLICY (Beslut i kommunfullmäktige eller nämnd) Uttrycker ett övergripande

Läs mer

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid.

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid. Vansinnigt Viktiga Vägval. 1 2 3 4 En plan för arbete med Föreningens framtid. Tillsammans mot framtidens idrott Med ett gott stöd av SISU Idrottsutbildarna Örebro kan din förening ta ett helhetsgrepp

Läs mer

Verksamhetsberättelse med årsredovisningar

Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2014 Verksamhetsberättelse med årsredovisningar Innehåll 2014 ett turbulent år Idrotten fortsätter att beröra Uppgift och organisation RF 70 SF 20 000 föreningar DF SDF ca 3,2 miljoner medlemmar Styrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2014-2015 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation 40 år den 16 oktober 2014 MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition.

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition. Måndag den 30 juni Idrotten vill Atle Johansen och lycka med idrottens vision Svensk idrott - världens bästa som tema. Plats/tid: Knallerian klockan 11.00 och Grand Hotel klockan 13.00 Friskvård och Hälsa

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2015-2016 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2020

Verksamhetsinriktning 2014-2020 Verksamhetsinriktning 2014-2020 Vår verksamhetsidé IF Göta Karlstad skall bedriva och skapa möjlighet för en bredd och elitverksamhet för alla som vill delta, oavsett ambition och målsättning, i syfte

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

IQ Stars Ungdomar, Idrott & Alkohol

IQ Stars Ungdomar, Idrott & Alkohol Februari 2011 IQ Stars Ungdomar, Idrott & Alkohol I januari 2011 lanserade IQ och Riksidrottsförbundet en gemensam satsning för att få unga att avstå alkohol i samband med idrott - IQ Stars. Satsningen

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Inbjudan till konferens. Barns rätt till en trygg fritid

Inbjudan till konferens. Barns rätt till en trygg fritid Inbjudan till konferens Barns rätt till en trygg fritid - fri från kränkningar och övergrepp 28 januari 2016 INBJUDAN: KONFERENS Barns rätt till en trygg fritid - fri från kränkningar och övergrepp Hur

Läs mer

EFFEKTER AV MILJÖAVGIFTER IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR

EFFEKTER AV MILJÖAVGIFTER IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR EFFEKTER AV MILJÖAVGIFTER IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR DELRAPPORT 1 Ida Blomberg Jenny Widell Juni 2005 SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 2 Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 3 Vårt uppdrag Norrbottens Idrottsförbund är en samlande kraft för länets idrott. Vi stöder föreningar

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Verksamhetsplan Mälaröarnas ridklubb (MäRK) 2013 Innehåll Allmänt... 3 Verksamhetsidé... 4 Mål... 4 Verksamhet 2013... 6 Ridskolan... 6 Anläggning... 6 Utevolt... 6 Parkering... 6 Ridhus... 6 Klubbhus...

Läs mer

Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens 2014

Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2014-01-15 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Värmlands Ridsportförbunds Ungdomssektion

Verksamhetsberättelse 2012. Värmlands Ridsportförbunds Ungdomssektion Verksamhetsberättelse 2012 Värmlands Ridsportförbunds Ungdomssektion 2012 har varit ett händelserikt år med några nyförvärv i DUS styrelse, många aktiviteter och inspirerande träffar/utbyten. Nedan följer

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

STOCKHOLM 2013-11-28

STOCKHOLM 2013-11-28 STOCKHOLM 2013-11-28 Idrottslyftet 2014-15 Idrottslyftet är en satsning på barn- och ungdomsidrott. Regeringen har årligen avsatt 500 miljoner kronor som Riksidrottsförbundet fördelar till alla specialidrottsförbund,

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET

STADSLEDNINGSKONTORET Sommarkollo 2012-Granbo scen Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 0 0 B. Sällan 0 0 C. Ibland 1 2 D. Oftast 14 27,5 E. Alltid 36 70,6

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet?

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet? Ta ställning! - hjälp oss att bygga Svensk Seglings framtid. 0.0.0 :9 Sammanställning av enkät I följande frågeställningar används skalan - där motsvarar Gillar mycket och motsvarar Gillar inte alls motsvarar

Läs mer

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta.

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Martin Lindqvist Ordförande Hilti Brazilian Jiu- Jitsu Klubb Mob. 0704216128 E- post: martin@glykol.com Peder

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN

IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN Vad kan idrottsrörelsen göra? Varför är idrottsrörelsen en viktig samarbetspart? Hur vill idrottsrörelsen arbeta med landsbygdsutveckling? 1 BAKGRUND

Läs mer

Välkommen till. Ny i styrelsen. - en introduktion för nya styrelseledamöter

Välkommen till. Ny i styrelsen. - en introduktion för nya styrelseledamöter Välkommen till Ny i styrelsen - en introduktion för nya styrelseledamöter Ny i styrelsen - en introduktion för nya styrelseledamöter -Vad har man att rätta sig efter vad styr en förening -Styrelsens ansvar

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Innehåll 1. Inledning...................................3 2. Vision för idrotten i Linköping.................4 3. Idrottspolitiskt program för Linköpings

Läs mer

Styrelsesammanträde 6 2010/11 SISU Hälsingland 2010 06 20

Styrelsesammanträde 6 2010/11 SISU Hälsingland 2010 06 20 Styrelsesammanträde 6 2010/11 SISU Hälsingland 2010 06 20 Närvarande Anna-Karin Mohlin, Monica Lindblom, Ulla Fernlund, Sven-Gunnar Karlsson, Esbjörn Lindgren, Leif-Göran Mosell, Gudrun Ekblom adjungerad

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Verksamhetsplan Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014 Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Södermanlands Handikappidrottsförbund är Svenska Handikappidrottsförbundets

Läs mer

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Under 2013 har 50 telefonintervjuer med medlemmar i Pinschersektionen utförts(ps). Syftet med enkäten har varit att undersöka hur våra medlemmar

Läs mer

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom Anders Wahlström Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna Twitter: @anderswahlstrom Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Verksamhets berättelse för 2010 Styrelsen för Örebro Läns Ridsportförbund får härmed avge verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010. Ändamålet är att främja och utveckla

Läs mer

Presentation av talangtrupp och spetsgrupp fr o m lägret 1 3 maj 2015

Presentation av talangtrupp och spetsgrupp fr o m lägret 1 3 maj 2015 Spetsgruppen Ann Landberg Emenems True Sisu "Sisu" Tävlar för klubb: Fagersta BK Det ändras ju lite hela tiden, men från att verkligen ''inte gilla'' fritt följ så är det något jag älskar att peta i! Sisus

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

HÖSTEN 2014 - VÅREN 2015 WWW.SKANEIDROTTEN.SE

HÖSTEN 2014 - VÅREN 2015 WWW.SKANEIDROTTEN.SE HÖSTEN 2014 - VÅREN 2015 WWW.SKANEIDROTTEN.SE OM SKÅNEIDROTTEN Skåneidrotten är Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas regionala företrädare i Skåne. Skåneidrotten är samlingsbegreppet för Skånes

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Närkes Friidrottsförbund verksamhetsåret 2010

Verksamhetsberättelse för Närkes Friidrottsförbund verksamhetsåret 2010 Verksamhetsberättelse för Närkes Friidrottsförbund verksamhetsåret 2010 Hedersordförande Olle Ollward Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordförande Lars-Gunnar Dackeryd V. ordförande

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer