EXTRA. Konstnärligt campus är unikt i världen sid 7. Aktuellt vid Umeå universitet En tidning om forskning och utbildning. Vintern 2010.

Transkript

1 Aktum EXTRA Aktuellt vid Umeå universitet En tidning om forskning och utbildning Vintern 2010 Arkitekthögskolan invigd Nu har studenterna intagit Arkitekthögskolans nya lokaler. sid 6 Rektor installerad Rektor Lena Gustafsson installerades i samband med årshögtiden. sid Margot Wallström: Vi måste stoppa det sexuella våldet i konflikter! sid 15 Tell me a story Storsatsning på berättarkulturen i Västerbotten. sid 21 Jana Revedin: Konstnärligt campus är unikt i världen sid 7

2 Ledaren Aktuellt vid Umeå universitet Vintern 2010 Umeå universitets nya rektor Lena Gustafsson installerades vid årshögtiden 23 oktober. Umeå universitet firade lördag den 23 oktober sin årshögtid för 2010, då nio hedersdoktorer promoverades, 28 nya professorer installerades och 15 vetenskapliga priser delades ut. Detta var kulmen på ett firande som inleddes med föreläsningar av våra nya professorer, pristagare och hedersdoktorer, som tillsammans visade på en imponerande bredd i kunskap! Vad jag med detta vill lyfta fram är de värden som universitetet står för och hur vi kan bidra till den samhällsutveckling som vi alla vill se. Tre av våra hedersdoktorer, Margot Wallström, Denis Mukwege och Gudrun Nordborg arbetar alla mot det ökade våldet mot kvinnor och barn, inte minst i väpnade konflikter. Svåra frågor som sätter stort tryck på demokratin och vårt ansvar för den globala utvecklingen. Andra gigantiska utmaningar vi står inför gäller klimatförändringar, naturkatastrofer, den demografiska omvandlingen och den allt hårdare exploateringen av våra begränsade naturresurser. Också detta är utmaningar som hotar utvecklingen av ett samhälle i demokratins tecken. Umeå universitet kan erbjuda ny kunskap och kompetens, men för att vända de stora utmaningarna till möjligheter också för vår regionala utveckling, inbegripet det regionala näringslivet, behövs fokuserade samarbeten och allianser såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt. För universitetets egen utveckling och framgång måste vi arbeta över gränser, bygga broar och ta till vara den stora och i mångt och mycket outnyttjade potential som finns i samarbetet mellan olika områden. Det är inte sällan i gränslandet mellan de olika vetenskapsfälten humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap och medicin som nya stora landvinningar görs. För att använda oss av alla tillgängliga resurser behöver vi dessutom vidareutveckla miljöer och nätverk för samarbete mellan studenter, lärare, forskare och andra offentliga organisationer och näringslivet. Detta gynnar universitetets egna kvaliteter, det vill säga eftertraktade utbildningar och en forskning som inom ett antal områden konkurrerar om en ledande position i världen. Samtidigt gynnar en effektiv samverkan den regionala utvecklingen av centrala områden som skola, vård och omsorg likväl som det regionala näringslivet. Målet är utbildning, forskning och samverkan för innovation i interaktion där samverkan är ett ledord för vår fortsatta utveckling. Men för att Umeå universitet ska vara en attraktiv samarbetspartner måste ett annat ledord vara kvalitet: Forskning i världsklass kräver sina förutsättningar, precis som utbildning av högsta kvalitet behöver sina framgångsfaktorer, inte minst avseende oerhört kompetenta lärare. Alla våra utbildningar ska ge de bästa förutsättningarna för att våra studenter ska utveckla kritiskt tänkande, vara attraktiva på arbetsmarknaden, rustade för att starta en framgångsrik forskarkarriär eller ha med sig de bästa förutsättningarna för att bli framgångsrika entreprenörer och egna företagare. Cirkeln sluts härmed för vår fortsatta gemensamma utveckling krävs samverkan i ett brett perspektiv. Vi inbjuder härmed till en fortsatt gemensam framgångsrik utveckling! Lena Gustafsson, rektor Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Texttel Fax Redaktör Anette Olofsson Tel aktum@adm.umu.se Redaktion Carina Dahlberg, Michael Nordvall, Anette Olofsson Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck Taberg Media Group AB Upplaga ex Jana Revedin, programansvarig på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Foto: Johan Gunséus 2 Aktum Extra Vintern 2010

3 God läsning! Två gånger per år ger Umeå universitet ut Aktum Extra. En tidning där vi vill berätta för dig om spännande forskning, nya utbildningar, intressanta personer och mycket annat vid vårt universitet. Aktum Extra når människor i hela landet och även utomlands, långt från Umeå universitets campus. Du som läser tidningen kanske är en av våra tidigare studenter, du kanske arbetar inom näringslivet, vid någon myndighet eller organisation, eller inom politiken. Vem du än är: Välkommen till Aktum Extra vintern 2010! innehåll Arkitekthögskolan invigd Den 2 oktober invigdes Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. En viktig del av Konstnärligt campus den världsunika arena för arkitektur, design, konst och digital kultur som växer fram vid Umeälvens strand. Profilen Patrik Danielsson Patrik Danielsson har gjort raketkarriär. Bara 30 år gammal har han utbildat sig till läkare, disputerat och etablerat sid som forskare. Nu erhåller han Kungl. Skytteanska samfundets pris till yngre välförtjänta forskare. Sid 6 7 Sid Botniabanan minskar avstånden Efter år av planering är Botniabanan klar ett av Sveriges största infrastrukturprojekt någonsin. Under första året har man smygstartat med persontrafik mellan Umeå och Örnsköldsvik. Sid 8 9 Red Q vill ta ansvar Anders Sandlund och Jonas Forsberg är tidigare studenter vid Umeå universitet. Efter avslutade studier var de inriktade på att göra snabba pengar, men något fick dem att byta bana. Nu driver de Red Q som både vill göra hållbara affärer och ta ansvar för sina anställda. Sid Årshögtiden Med guldkant och sidenprassel hölls Umeå universitets årshögtid. Då installerades universitetets nya rektor Lena Gustafsson och hedersdoktorerna Margot Wallström och Denis Mukwege promoverades. Livet i en vattendroppe Vad är det egentligen som döljer sig djupt nere i våra hav? Många växter och djur är så små att vi knappt kan uppfatta dem. Projektet Livet i en vattendroppe kan lära oss mer. Sid Sid Aktum Extra Vintern

4 Forskningsingenjör fick hedersomnämnande för mikroskopiska bilder Marie Andersson, institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, har fått ett hedersomnämnande i Nikons världsomspännande fototävling Nikon Small World, för bilder tagna i mikroskop. Bland mer än bidrag var endast två svenska, båda tagna av Marie Andersson. Det här var jättekul och jag är jätteglad, säger hon. Redan att bli uttagen till tävlingen är en stor ära och trots att Marie inte kom på prispallen så kommer hennes bilder att bli uppmärksammade. Bilderna kommer att visas på Nikons turnerande utställning i USA. Det är roligt att andra uppskattar dem, och inspirerar mig att ta ännu fler bilder, säger Marie. Marie Andersson doktorerade våren 2009 i molekylärbiologi och arbetar nu på institutionen för molekylärbiologi och UCMR som förste forskningsingenjör med ansvar för en rad mikroskop. Se bilderna på Nikons webbsida: Marie Anderssons bilder kommer att visas på Nikons turnerande utställning i USA. Text: Anette Olofsson Foto: Mikael Lundgren Designhögskolan vid Umeå universitet rankad topp 18 i världen Designhögskolan vid Umeå universitet har av en av världens ledande webbplatser om professionell design Psd tuts+ valts ut som en av de 18 bästa designutbildningarna i världen. Det prestigefyllda urvalet består av sex skolor från Nordamerika, sex från Europa, fyra från Asien och två från Australien, och så här motiveras valet av Designhögskolan: Detta svenska institut har en mångfald av intressanta designorienterade kurser och är känd som den bästa konstnärliga utbildningen i hela Sverige. Institutet rankades också som en av världens bästa designutbildningar i världen, två år i rad, av tidskriften Business Week. Bara 14 studenter antas årligen till kandidatprogrammen, så det är definitivt svårt att bli antagen, men du kommer inte att ångra dig om du lyckas. Text: Michael Nordvall 4 Aktum Extra Vintern 2010

5 Campus Umeås nya centrala parkrum invigt Lagom till terminsstart stod Campus Umeås nya centrala parkrum klart och i slutet av september invigdes det med trädplantering och tal av bland andra universitetets rektor Lena Gustafsson. Campus Umeås nya centrala parkrum stod klart att avnjutas i slutet av september. Det centrala parkrummet med damm anlades i början av 1960-talet av landskapsarkitekt Walter Bauer. För något år sedan genomförde Umeå universitet och Akademiska Hus en tävling för att få idéer om hur man kunde förändra parkrummet. Sweco Arkitekter vann med det förslag som nu blivit verklighet. I maj 2009 startade arbetet och sedan dess har ett stort trädäck med sittplatser byggts utanför Lindellhallens glasfasad och dammen har muddrats på slam. Cykel- och gångvägar har anlagts runt dammen och gångstråken som löper närmast vattnet binds samman av en bro över till den lilla ön. Det har också byggts vackra träbryggor med sittplatser vid dammkanten och belysning har kommit på plats. Träd, buskar och blommor har planterats. Text: Anette Olofsson Foto: Andreas Nilsson Campus Friidrottsarena invigd I mitten av september invigdes Campus Friidrottsarena Umeås nya toppmoderna utomhusarena för friidrott. Anläggningen har stor betydelse för Umeå universitets ambition att bli Sveriges bästa idrottscampus. Campus Friidrottsarena är belägen i utkanten av Campus Umeå och intill Iksu Sportcenter. Anläggningen är utvecklad av Akademiska Hus och Umeå kommun och tanken är att den ska bidra till att göra Umeå till en ännu mer attraktiv idrottskommun. Den nya arenan har kostat 35 miljoner kronor att bygga och uppfyller kraven för både nationella och internationella tävlingar inom alla friidrottsgrenar. Den är bland annat utrustad med åtta löparbanor och på läktaren finns sittplatser under tak. Campus Friidrottsarena hyrs av Umeå kommun och kommer att ha koppling till Friidrottens prestationscentrum (FPC) i Umeå och idrottsmedicinska enheten vid Umeå universitet. Text: Anette Olofsson Foto: Akademiska hus Aktum Extra Vintern

6 Arkitekthögskolan vid Umeå universitet invigd Tidigt i höstas invigdes Umeå universitets nybyggda Arkitekthögskola. En viktig pusselbit i Konstnärligt campus den världsunika arena för utbildning, forskning och yrkesverksamhet inom arkitektur, design, konst och digital kultur som växer fram vid Umeälvens strand. Umeås utveckling mot utpräglad kunskapsstad och kreativt, kulturellt centrum fortsätter. År 2014 blir Umeå europeisk kulturhuvudstad och då ska Konstnärligt campus stå klart och visa upp en miljö där konst, vetenskap och samhälle knyts samman på ett tämligen unikt sätt startade förvandlingen av området kring etablerade Designhögskolan och Konsthögskolan. Den första byggnad som nu står klar är Arkitekthögskolan med den nya utbildning som redan lockar studenter från hela världen. Därefter följer Bildmuseet med konsthall, den digitala experimentverkstaden Humlab-X, en helt ny konsthögskola och en inkubatorverksamhet som ska stötta start av företag i kreativa näringar. Byggnaderna länkas samman för att möten mellan studenterna ska uppstå och promenadstråk, café och restaurang ska skapa möten också mellan studenter och allmänhet. Dansk pendlande rektor Arkitekthögskolan vid Umeå universitet är den första nystartade arkitektutbildningen i landet sedan Den första studentkullen började höstterminen 2009, samtidigt som Peter Kjaer kom från danska Århus för att bli skolans rektor. Efter ett första år i provisoriska lokaler har man nu flyttat in i den skräddarsydda byggnad som skapats av danska arkitektföretaget Henning Larsen Architects och svenska White. Husets fasad är av obehandlat trä och dess inre är lekfullt inrett med klättrande trappor och stora boxar som tycks sväva fritt i huskroppen. Ritsalarna inryms längs husets ytterkanter där många, mindre fönster har placerats oregelbundet. Funktioner för ventilation, belysning och värme har integrerats på ett sinnrikt sätt. Här bjuds en öppen miljö med en bitvis imponerande takhöjd. Rustika material ger en industriell känsla likt en verkstad för framtidens arkitekter. Internationell prägel Arkitekthögskolan beskrivs som ett laboratorium för experimentell arkitektur där hållbarhet, resursmedvetenhet och internationella perspektiv är ledord för verksamheten. Den internationella tanken finns redan stadigt befäst genom lärare och studenter från när och fjärrran. Utbildningen vilar på en konstnärlig grund med fokus på viljan att arbeta för en bättre värld med starkt estetiskt, etiskt, politisk, socialt och miljömässigt engagemang. Förverkligandet av Arkitekthögskolan sker genom ett samarbete mellan Umeå universitet och det lokala näringslivet, främst i form av Balticgruppen. Sammanlagt satsas under en sexårsperiod cirka 350 miljoner kronor, inklusive en donation på 36,6 miljoner från Baltics donationsstiftelse, på Konstnärligt campus. Text: Anette Olofsson Foto: Johan Gunséus Fakta: Arkitekthögskolan erbjuder ett arkitekturprogram om 300 hp med 60 studie platser. Utbildningen leder till en arkitektexamen, men det finns möjlighet att ta kandidatexamen efter tre år och masterexamen baserad på de två avslutande åren. Skolan leds av en styrelse med yrkesverksamma arkitekter, universitetsrepresentanter och studenter. Ett rådgivande organ, bestående av internationellt kända arkitekter och arkitektutbildare, finns med för att kvalitetssäkra och utveckla utbildningen. 6 Aktum Extra Vintern 2010

7 Jana Revedin, programansvarig för Arkitekthögskolan: Samarbetet inom Konstnärligt campus är unikt i världen Arkitekt Jana Revedin lämnade arbetet på det egna arkitektkontoret i Venedig när hon erbjöds tjänsten som programansvarig för Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Att vara med och skapa framtidens arkitekthögskola kunde jag inte säga nej till. Det är en unik chans, säger hon. Jana Revedin är en av flera internationella lärare på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Jana Revedin berättar entusiastiskt om Arkitekthögskolan men även om mötet med Umeå. Hon är född och uppvuxen i Tyskland men bor sedan 20 år i Venedig, I Umeå har jag hittat tillbaka till mina nordliga rötter. Landskapet och ljuset är fantastiskt och respekten mellan människor unik, säger hon. Jana pendlar regelbundet hem till sin man och två tonårsdöttrar i Venedig, men stannar allt längre perioder i Umeå. Tjänsten som programansvarig på Arkitekthögskolan beskriver hon som en dröm som blivit verklig. Det är ovanligt att man bygger upp en ny arkitektutbildning. Samarbetet inom Konstnärligt campus är unikt i världen. Här kan vi koppla ihop det konstnärliga med resursmedvetenhet och forskning. Tänka fritt i nya banor, i nya miljöer och hitta nya infallsvinklar. Utveckla arkitekturen Jana Revedin påpekar att behovet av nytänkande, för att utveckla arkitekturen, är stort och akut. Även om det kan tyckas att vår glob blivit mindre och mer begriplig via nya kommunikationsmöjligheter, blir den ständigt alltmer fattig och överbefolkad. Det är i Indien, Asien och Afrika som de viktigaste uppgifterna för arkitekter kommer att finnas i framtiden. I en värld av snabb urbanisering behöver, under den kommande 20 åren, ytterligare 2 miljarder människor bostäder anpassade till kulturen och miljön, konstaterar hon och tillägger: Som arkitekt måste man vilja arbeta för en bättre värld. Kunna lyssna och ställa frågor för att förstå vad världen handlar om. Vid Arkitekthögskolan vid Umeå universitet vill vi utbilda arkitekter med etiskt, estetiskt, politiskt, socialt och miljömässigt engagemang som kan möta utmaningarna i framtiden. Hållbarhet, resursmedvetenhet och internationella perspektiv är därför centrala delar i utbildningen. År 2006 skapade Jana Revedin Global Award for Sustainable Architecture. Utmärkelsen delas ut årligen för att lyfta fram fem arkitekter runt om i världen som framgångsrikt arbetar med hållbar utveckling. Varje år presenterar de sina arbeten under ett internationellt symposium och i en vandringsutställning. I boken Sustainable Design av Jana Revedin och Marie-Hélène Contal (2009) presenteras några av pristagarna. Jana Revedin leder dessutom The Locus Foundation med syfte att stimulera förnyelse, nätverk och diskussioner i ämnet hållbarhet. Hållbar arkitektur Via Global Award och Locus har hon byggt upp ett betydelsefullt, internationellt nätverk av yrkesverksamma arkitekter och forskare som arbetar för hållbar arkitektur. Dessa får nu Arkitekthögskolan vid Umeå universitet ta del av. Arbetet med det egna arkitektkontoret har hon, på grund av tidsbrist, överlämnat till sina anställda. Nyfikenhet inför framtiden och pionjäranda präglar Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, vilket lockar studenter och lärare från hela världen hit, konstaterar Jana Revedin. Text: Yvonne Rittvall Foto: Johan Gunséus Aktum Extra Vintern

8 Botniabanan minskar avstånden Fakta: Stambanan byggdes mellan Långsele och Boden. Byggstart Umeå C invigdes av Oscar II 1896 Umeå Östra invigdes av Carl XIV Gustav Botniabanan klarar tåg som kör 250 km/h Botniabanan har inga ljussignaler men en helt ny teknik ERTMS som gör att lokföraren får information på en dataskärm Under bygget har dumperlass körts 408 flodpärlmusslor har flyttats 500 meter uppströms Botniabanan har 16 tunnlar Göteborgaren Stefan Berntsson körde invigningståget Botniabanan har kostat cirka 15 miljarder att bygga Att åka mellan Umeå och Örnsköldsvik tar idag cirka 55 minuter. Dessutom finns pendlarkort. Under smygstarten körs fem turer per dag mellan Umeå och Örnsköldsvik, men ingen trafik på helgerna. Efter år av planering, projektering, överklaganden och byggnationer är nu Botniabanan mellan Umeå och Kramfors klar. 19 mil lång järnväg som går genom två landskap och fem kommuner, invigdes med buller och kung under augustis sista skälvande dagar. Botniabanan är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt någonsin. Under första året smygstartar trafiken. Norrtåg AB har upphandlat trafiken på Botniabanan, men det är en operatör som kör mellan Umeå och Örnsköldsvik. I augusti 2011 börjar tågen köras mellan Umeå och Sundsvall. Då blir det också möjligt att åka mellan Umeå och Stockholm. En betydande del av trafiken på Botniabanan är godstrafik. Tanken är att lastbilstrafiken ska minska till fördel för järnvägen. Längs banan har sju resecentrum uppförts. I Umeå finns Umeå Östra strategiskt placerad med gångavstånd till Umeå universitet, Norrlands Universitetssjukhus och Umeå centrum. I Örnsköldsvik kommer det att finnas två resecentrum. Agneta Marell är kommundirektör i Örnsköldsvik men bosatt i Umeå. Tidigare har hon bland annat varit rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet. Botniabanan öppnar för många nya möjligheter i hela regionen. Med ökad rörlighet följer att vi som medborgare kommer att kunna nyttja ett större utbud av tjänster, aktiviteter och verksamheter, att arbetsmarknaden vidgas och att företagens möjligheter att rekrytera olika kompetenser ökar. Dessutom blir godstransporterna effektivare. Tillsammans främjas regionens utveckling, poängterar Agneta Marell. Konkurrenskraftiga godstransporter Bygget startade i augusti 1999 och banan har byggts av Botniabanan AB som nu hyr ut den färdiga banan till Trafikverket som har ansvar för förvaltning och trafikering. Trots en del trassel under smygstartstrafiken finns stora förhoppningar på Botniabanan. Den skapar möjligheter till regionförstoring vi kan bli norra Sveriges största och ledande arbetsmarknads- och boenderegion. Vår arbetsmarknad blir bredare, mer dynamisk och därmed mer konkurrenskraftig. Tillsammans med satsning på ny godsbangård, logistikcentrum och annan infrastruktur skapas också förutsättningar för rationellare och mer konkurrenskraftiga godstransporter, säger Roland Carlsson, näringslivschef i Umeå kommun. Text: Anette Olofsson Foto: Mikael Lundgren 8 Aktum Extra Vintern 2010

9 Han har fört Botniabanan i mål För 40 år sedan studerade Lennart Westberg till civilekonom vid Umeå universitet. Under karriären har han mött många sporrande utmaningar och för tio år sedan kom erbjudandet om att bli VD för Botniabanan AB. En sådan chans får man bara en gång i livet, säger han. Lennart kommer ursprungligen från Örnsköldsvikstrakten. Att han skulle läsa vidare efter gymnasiet var givet trots att ingen direkt akademisk tradition fanns i familjen. Jag hade vad man brukade kalla för läshuvud och uppmuntrades att söka till universitetet. Att det blev just Umeå universitet var naturligt, säger han. Studentåren minns han som en tid när det mesta var enkelt och svart eller vitt. Universiteten sjöd av politiska diskussioner och Lennart upplevde det som uppfriskande. Själv var han främst fokuserad på studierna och trots att han trivdes fint med studentlivet så ville han vidare och ut i arbete så fort som möjligt. Från Örnsköldsvik till Ryssland Efter avslutad examen tänkte han sig söderut, men året var 1972 och lågkonjunktur gjorde att arbetsmarknaden var tuff. Då dök möjligheten till ett jobb på skogsindustrikoncernen Mo och Domsjös (nu Holmen AB) huvudkontor i Örnsköldsvik upp och Lennart nappade. Här fick jag massor av erfarenheter och jag stannade i företaget till 1997, de sista åren som fabrikschef för Domsjö Fabriker, berättar han. Kunder i Ryssland gav honom oväntat användning av den ryska som han lärt under gymnasietiden, och så småningom fick han studera det ryska samhället på närmare håll när han i mars 1997 blev anställd som VD på Tetra Laval, en världsomspännande industrikoncern inom förpacknings- och livsmedelssystem, i Svetogorsk i Ryssland. Här fanns en helt annan arbetskultur än den som jag hade mött. Människorna var inte vana att agera självständigt och det innebar att jag fick lära mig att tänka annorlunda och ibland utanför de vanliga ramarna, beskriver Lennart. Samtidigt var det en spännande tid där människor från olika länder med olika språk arbetade sida vid sida. En fantastisk chans Tre år senare återvände Lennart till svensk mark och så småningom kom erbjudandet om att bli VD för Botniabanan AB. Det var en fantastisk chans och jag tackade ja, berättar Lennart, som nu tio år och många mil räls senare beskriver den här tiden som spännande, rolig och intressant. Han talar varmt om kompetenta medarbetare men sticker inte under stol med att det ibland varit tufft och osäkert. Just osäkerheten har varit svårast. Att lägga om planerna och arbeta vidare utifrån de domstolsbeslut som fattats när det gällt miljöprövningen i Umedeltat gjorde också att arbetet drog ut på tiden. Man kan nästan likna planeringen av arbetet vid ett avancerat elektronikschema, med olika vägval beroende på vilka beslut som skulle komma att fattas. Järnvägen i mål Den 28 augusti var Lennart en av passagerarna på invigningståget som rullade från Kramfors till Umeå Östra. Det kändes fantastiskt att äntligen vara framme vid målet men samtidigt lite overkligt. Invigningen var en klang- och jubelfest. Inte nog med att alla resecentrums invigningar var fyllda av glada och förväntansfulla människor, på många ställen efter banan vinkade folk med flaggor. Jag såg till och med människor som vajade med solrosor. Lennart tror att Botniabanan kommer att få stor betydelse för samarbetet mellan städerna längs Norrlandskusten och underlätta när kommunerna behöver låna kompetens från varandra. Det kändes fantastiskt att äntligen vara framme vid målet, men samtidigt lite overkligt, säger Lennart Westberg, VD för Botniabanan. Den kommer förstås att betyda mycket för arbetspendlare, men borde också ge möjlighet till samverkan om till exempel konserthallar och äventyrsbad på ett nytt sätt. Man får inte heller glömma konkurrenskraftig godstrafik som ett viktigt argument för att näringslivet i Norrland ska fortsätta att utvecklas. När det gäller Norrbotniabanan säger Lennart att samma argument som fört Botniabanan till verklighet gäller även för den. Sedan är det en tidsfråga innan beslut om Norrbotniabanan tas. Men ett är klart en framgångsrik start av trafiken på Botniabanan kommer att göra det lättare att fatta ett positivt beslut. Lennarts uppdrag för Botniabanan AB är snart avslutat. Vi får se om det väntar någon ny utmaning runt hörnet. Samtidigt har jag blivit farfar, så livsperspektiven förändras. Det som händer i livet är till stor del en slump. Men när chanserna dyker upp gäller det att vara aktiv och våga ta vara på dem, säger han. Text: Anette Olofsson Foto: Mikael Lundgren Aktum Extra Vintern

10 Linkedstudent för att stärka relationen mellan studenter och arbetsliv På Umeå universitets nya webbsida för arbetslivskontakter linkedstudent.umu.se kan regionens arbetsgivare söka studenter för alltifrån examensjobb till extraknäck. En som redan sett fördelarna med att anlita studenter är Nordmalings utvecklingschef Stina Lindholm. I Nordmaling händer det saker. Samtidigt och på många olika plan. Husmarknaden växer stadigt år efter år. Med Botniabanan är Umeå och Örnsköldsvik numera bara tjugo minuter bort. Medborgarförslag med konstruktiva, spännande idéer strömmar in till politikerna. Visst den klassiska landsbygdsproblematiken med låga födelsetal och en åldrande befolkning finns där. Men de positiva strömningarna överväger, menar kommunens utvecklingschef Stina Lindholm. Nordmaling är på gång. Det är oerhört positiva tongångar i kommunen, inte minst kring Botniabanans betydelse för Nordmalings framtid. Genom Linkedstudent kan Umeå universitets studenter få kontakt med regionens arbetsgivare. Foto: Johan Gunséus Mediebilden av Nordmaling analyserades Stinas arbete som utvecklingschef handlar mycket om att lyssna in och fånga upp kommuninvånarnas tankar och idéer kring morgondagens Nordmaling. En återkommande fråga, berättar Stina, har varit medierapporteringen om Nordmaling som många upplevt som alltför negativ. Stina tyckte det var dags för en faktakoll. Är detta verkligen sant? Sagt och gjort. En student från programmet för medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet fick i uppdrag att skärskåda mediebilden av Nordmaling. Slutsatsen? Rapporteringen om Nordmaling skiljde sig inte nämnvärt från hur andra kommuner beskrevs i TV och tidningar. Det är en intressant fråga som jag aldrig skulle ha tid att titta på själv, men resultatet av studien är otroligt värdefullt att ha med sig man är ute och diskuterar framtidsfrågor med kommuninvånarna, säger Stina. 10 Aktum Extra Vintern 2010

11 Linkedstudent, som är en helt ny kontakttjänst, är en vidareutveckling av examensjobb.nu universitets tidigare sida för förmedling av examensarbeten och uppsatsuppdrag. På Linkedstudent ska regionens arbetsgivare, förutom sådana uppdrag, även kunna lägga in uppdrag som projektkurser/case, praktikplatser, jobberbjudanden, traineeplatser eller erbjudanden om att ta emot studenter på arbetsplatsbesök. Linkedstudent ger företag möjlighet att visa upp sig som intressanta arbetsgivare och studenterna får en bild av regionens arbetsmarknad. Projektansvarig för Linkedstudent är Boel Elmroth, samordnare på Enheten för näringsliv och samhälle, ENS, vid Umeå universitet. Studenter behöver arbetslivskontakter genom hela utbildningen och universitetet vill stärka relationen mellan studenter och arbetsliv. Här kan Linkedstudent bli en ny och spännande möjlighet för studenter att komma i kontakt med regionens näringsliv. För arbetsgivare kan exempelvis ett examensarbete vara ett ypperligt tillfälle att få en uppgift löst inom ett område där man själv kanske saknar kompetens, förklarar Boel. Stina Lindholm, som är utbildad kulturanalytiker vid Umeå universitet, har exempelvis använt sig av en blivande statistiker för att få hjälp att utreda Nordmalings befolkningsutveckling. Studenten, med sin specialkompetens inom statistik, gjorde en fantastiskt grundlig och bra analys. Politikerna blev enormt imponerade när jag presenterade rapporten, minns Stina. Tar inte arbetet med studenter mycket tid från dina ordinarie arbetsuppgifter? Nej, det tycker jag inte. Den tid det tar ger så otroligt mycket tillbaka. Det handlar mer om att strukturera upp sitt arbete och vara tydlig med vad det är man vill ha ut av de olika uppdragen. Rekrytera akademiker Stina Lindholm ser samarbetet med universitet och ENS som en viktig pusselbit i kommunens utvecklingsarbete. Vi kommer att behöva rekrytera akademiker inom bland annat offentlig förvaltning framöver. Här är kontakten med universitet och studenterna otroligt viktig för att visa på Nordmaling som ett spännande alternativ. Stina Lindholm, utvecklingschef på Nordmalings kommun. Foto: Mattias Pettersson Hon uppmanar personalansvariga på företag och i kommuner att se utanför den egna yrkesidentiteten när man anlitar studenter. Inte att som socionom endast begränsa sig till socionomstudenter när det är dags att ta in en praktikant. Utbytet över ämnesgränserna ger ofta oväntade idéer som man annars inte skulle ha tänkt på. Här är ENS till otrolig hjälp. Genom dem har jag fått upp ögonen för utbildningar och kompetenser som jag inte ens visste fanns! Text: Elin Axelsson Forskningsnyhet från Umeå universitet högintressant i internationella media Mammografi minskar dödlig heten i bröstcancer även i åldrarna år. Det visar den Umeå-ledda riksom fattande SCRY-studien, som är den hittills största i sitt slag i världen på området. Nyheten har fått rekordstor internationell uppmärksamhet. Under många år har endast omkring hälften av Sveriges landsting och kommuner bjudit in kvinnor mellan 40 och 49 år till mammografiscreening. Övriga har valt att bjuda in kvinnor över 50 år. Enligt The New York Times slog en forskargrupp i USA så sent som för ett år sedan fast att screening inte skulle rekommenderas för kvinnor under 50 år. Den Umeå-ledda studien visar att mammografiundersökning bland kvinnor i åldersgruppen år minskar dödligheten i bröstcancer med 29 procent, en statistiskt säkerställd minskning. Internt rekord Forskningsnyheten publicerades i slutet av september och fick genast stor uppmärksamhet i en mängd nationella och internationella webbmedia troligen ett internt rekord för Umeå universitet. Det är kul med den här uppmärksamheten. Det här är ju världens största studie i sitt slag. Vi hoppas att våra resultat ska bidra till att screening erbjuds till rätt åldersgrupper och att kvinnor får ännu bättre vård, säger Barbro Hellquist, doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet. Idag rekommenderar Socialstyrelsen att kvinnor i åldrarna år kallas till mammografi. Artikeln, som publiceras i tidskriften Cancer, är skriven av åtta forskare från Sverige och en från England. Vid Umeå universitet har även Håkan Jonsson och Lennarth Nyström arbetat med studien. Text: Anette Olofsson Aktum Extra Vintern

12 Rikedom, skönhet och beroende Catrin Lundström undersöker livet för fruar, medföljande och migranter. Hur beter sig svenskar när de flyttar till ett nytt land? Hur resonerar svenska kvinnor när de väljer ett liv som hemmafruar i USA? Sociologen och genusvetaren Catrin Lundström forskar om en grupp kvinnor som plötsligt har hamnat i centrum för hela Sveriges fikarumsdiskussioner och svensk media. 12 Aktum Extra Vintern 2010

13 Varje år väljer svenska kvinnor att flytta från Sverige för att bosätta sig i andra länder. Några av dem flyttar för att gifta sig, några för att följa med sin man som har fått ett arbete utomlands. Ett stort antal av dessa kvinnor är medlemmar i organisationen SWEA, Swedish Women s Educational Association. Catrin Lundström har i sitt pågående projekt intervjuat medlemmar i nätverket som bor i Kalifornien och Singapore, och hon arbetar just nu med att intervjua medlemmar från Spanien. Några av medlemmarna i nätverket har blivit kända för svenska folket sedan de har varit med i tv-serien Svenska Hollywoodfruar. Jag har inte intervjuat just de kvinnorna som var med i serien, men flera av deras bekanta. Mina informanter lever liknande liv som de som visats på tv, fast programmets producent har så klart valt de allra mest extrema personerna och skruvat upp tempot, berättar Catrin. Vithetens betydelse Catrin Lundström forskar inom fältet Whiteness Studies, där man försöker synliggöra vad vithet innebär och komma bort från att vithet ses som något neutralt. I projektet visar hon till exempel hur idéer om vad vithet är skiljer sig åt i olika länder. SWEA-medlemmarna som Catrin har intervjuat hade olika erfarenheter av att vara vit, svensk kvinna i de länder de flyttade till. Svenskorna uppfattades som vackra och exotiska i USA, de gifte sig ofta med amerikaner och var mer inlemmade i det amerikanska samhället. I Singapore däremot sågs den svenska vitheten som konstig. Vithet i sig anses vackert, men i Singapore ska det vara en vit kvinna med asiatiskt utseende. Flera kvinnor som jag intervjuade var förvånade över att singaporianerna visade ett så stort ointresse för dem och tyckte att det var jobbigt när de plötsligt flyttades ur normgruppen där de var vana (och omedvetna om) att vara. Plötsligt var de en del av en grupp udda personer i samhället och deras utseende var inte en del av ett ideal. Det gjorde att flera av dem hade mycket lite kontakt med singaporianer, och bodde i inhägnade kvarter tillsammans med andra västerlänningar. Både kvinnorna i USA och i Singapore identifierade sig fortfarande som svenska och ville upprätthålla den särart som det innebar att vara svensk i det nya landet. Mina informanter var väldigt måna om svenska traditioner och var mycket stolta över att vara svenska. De anordnade fester med svensk mat, luciafirande och midsommarfirande. Särskilt i Singapore var umgänget i den egna gruppen viktigast och integrationen i det nya landet av mindre betydelse, något som är intressant med tanke på hur debatten kring invandring ser ut i Sverige, menar Catrin. Försörjdes av sina män Många av kvinnorna som Catrin intervjuade var hemmafruar och försörjdes av sina män. Samtidigt var de uppvuxna i Sverige där idéer om jämlikhet mellan könen och att kvinnor arbetar är norm. Krocken mellan de olika livsstilarna var problematisk. Både kvinnorna som bodde i USA och de som bodde i Singapore tyckte att det var jobbigt med svenska släktingars syn på dem. En del hade släktingar som hade tagit avstånd från dem och såg dem som parasiter. Flera var också, speciellt kvinnorna i Singapore, uttråkade över hemmafrulivet. I USA är hemmafruar vanligare än i både Singapore och Sverige, och kvinnorna där hade mindre problem med det faktum att de inte arbetade själva. De sysselsatte sig med barnpassning och välgörenhet, och såg inte att börja jobba som ett alternativ. I Singapore däremot hade de flesta inneboende hembiträden, så kallade live-in maids, så kvinnorna där hade inte lika mycket som behövde göras. De hade oftare följt med sin svenska man som skulle jobba i landet under några år, och ville flytta tillbaka till Sverige när jobbet tog slut. Det fanns en stor oro bland de svenska kvinnorna i Singapore som kunde ha arbetat som läkare och ekonomer innan de flyttade att de inte skulle vara attraktiva på arbetsmarknaden när de en dag kom tillbaka efter sin hemmafruperiod, säger Catrin. Skönhet som kapital Att kvinnorna var helt beroende av sina män för sin ekonomiska försörjning gjorde att mycket energi lades på utseende och mode. Skönhet är det kapital som kvinnorna har för att säkra sin försörjning, speciellt i USA där det inte finns samma sociala skyddsnät som i Sverige. Att vara vacker blir ett sätt att få männen att stanna kvar och inte vara otrogna. För många var det ändå viktigt att upprätthålla en viss grad av självständighet genom att ha ett eget konto som de själv kunde disponera över, och inte enbart tilldelas veckopeng av sina män, berättar Catrin. Catrin Lundströms studie är ett projekt inom hennes postdoktorsanställning vid Umeå centrum för genusstudier, och delar av studien finns publicerad i Tidskrift för genusvetenskap nummer Text: Elin Andersson Foto: Mattias Pettersson och Catrin Lundström Reklam för vithetsprodukter i Singapores tunnelbana. Aktum Extra Vintern

14 Årshögtiden 2010 års årshögtid vid Umeå universitet oktober hölls Umeå universitets årshögtid. Under högtidsceremonin installerades universitetets nya rektor Lena Gustafsson, hedersdoktorerna promoverades, de nya professorerna installerades och pristagarna prisades. Foto: Mattias Pettersson Hedersdoktorer Kerstin Berggren Filosofie heders doktor vid humanistisk fakultet Peter Burgers Medicine hedersdoktor vid medicinsk fakultet Ola Hildingsson Teknologie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet Beom Jun Kim Filosofie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet Björn Larsson Filosofie hedersdoktor vid humanistisk fakultet Denis Mukwege Medicine hedersdoktor vid medicinsk fakultet Gudrun Nordborg Juris hedersdoktor vid samhällsvetenskaplig fakultet Margot Wallström Medicine hedersdoktor vid medicinsk fakultet Michel Wlodarczyk Filosofie heders doktor vid humanistisk fakultet Professorer Peter Munch Andersen Professor i neurologi Jürgen Börstler Professor i datavetenskap Per Carlbring Professor i psykologi med inriktning mot klinisk psykologi Jayanti Chotai Professor i psykiatri Frank Drewes Professor i data vetenskap Jonas Edlund Professor i sociologi Ludvig Edman Professor i fysik med inriktning mot experimentell verksamhet inom organisk elektronik Erik Elmroth Professor i datavetenskap med inriktning mot numerisk analys och parallella beräkningar Gun-Marie Frånberg Professor i pedagogiskt arbete Ulf Arne Girhammar Professor i byggnadsteknik och byggnadskonstruktion Anders Hanberger Professor i utvärdering Peter Hassmén Professor i psykologi med inriktning mot idrottspsykologi Michael Henein Professor i kardiologi Leif Hedman Professor i psykologi med inriktning mot människa-dator interaktion Kerstin Holmlund Professor i pedagogiskt arbete Marene Landström Professor i patologi Simon Lindgren Professor i sociologi Jack Lindh Professor i onkologi Sara Sjöstedt de Luna Professor i matematisk statistik Eva Magnusson Professor i psykologi med inriktning mot genusvetenskap Jan Malm Professor i neurologi Anita Malmqvist Professor i tyska Ludmilla Morozova-Roche Professor i medicinsk biofysik Per-Arne Oldenborg Professor i histologi med cellbiologi Christer Peterson Professor i företagsekonomi Yuriy Rogovchenko Professor i matematik med inriktning mot matematisk analys Pär Salander Professor i socialt arbete Walter Unterrainer Professor i arkitektur med inriktning mot hållbar arkitektur Sun Nyunt Wai Professor i medicinsk mikrobiell patogenes Pristagare Patrik Danielson Kungl. Skytteanska samfundets pris Ann-Catrine Edlund Stiftelsen Språk och kulturs pris Jenny Eklöf Kungl. Skytteanska samfundets pris Sofia Halin Stiftelsen Lars Warfvinges resestipendium Sten Hellström Swedbanks vetenskapliga pris till Amanda och Per Algot Mångbergs minne Michael Henein Margareta och Eric Modigs pris Petter Holme Kungl. Skytteanska samfundets pris Knut Irgum Baltics samverkanspris med entreprenörskapsinriktning Annika Isberg Sven och Maud Turéus pris Jörgen Johansson Eric K. Fernströms pris Göran Sandberg Umeå universitets förtjänstmedalj Pernilla Wittung Stafshede Nordeas pris inom livsvetenskaplig forskning Bengt Winblad Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare Joakim Wincent Kungl. Skytteanska samfundets pris Annelie Bränström Öhman Görel Bohlins genusforskarpris 14 Aktum Extra Vintern 2010

15 Årshögtiden Margot Wallström, hedersdoktor vid medicinska fakulteten: Vi måste stoppa det sexuella våldet i konflikter! Sexuellt våld är varken kulturellt eller sexuellt betingat det är kriminellt, konstaterade Margot Wallström, FN:s särskilda representant med uppgift att bevaka kvinnors och barns utsatta situation i krig och konflikter. Kivu-provinsen i Kongo-Kinshasa kallas världens våldtäktscentrum. Under tio år har över våldtäkter rapporterats. Rebellgrupper, men även regeringstrupper, begår offentliga våldtäkter med ofattbart våld. Flickor tas till fånga som sexslavar. I Kongo-Kinshasa är våldet främst ett inslag i kampen för att komma över mineralrika landområden. Mineraler som vi använder i mobiltelefoner och datorer. Övergreppen är ingen isolerad händelse, sexuellt våld används i krig världen över. Medvetenheten om att sexuellt våld används som vapen för att slå sönder samhällen, familjer och ekonomier måste öka. Det är viktigt att FN signalerar att alla nödvändiga åtgärder måste vidtas för att stoppa det. För att minska övergreppen säger Margot Wallström att man måste straffa förövarna. Lagar finns, men de efterlevs inte. Hon anser att kvinnor måste få inflytande i vapenstillestånds- och fredsförhandlingar och hon poängterar att FN-insatser är betydelsefulla. När fredsbevarande trupper i Kongo och Darfour har följt kvinnorna till marknaden har livet kommit igång igen. Margot Wallström inledde sin föreläsning med att på franska hedra doktor Denis Mukwege en av världens främsta förkämpar mot sexuellt våld, som även han har utsetts till hedersdoktor vid medicinska fakulteten. Text: Carina Dahlberg Foto: Mattias Pettersson Våld mot kvinnor och barn fick stor uppmärksamhet Tre av årets hedersdoktorer Denis Mukwege, Gudrun Nordborg och Margot Wallström arbetar för att bekämpa våld mot kvinnor och barn. För att ytterligare rikta uppmärksamhet mot detta ämne anordnades ett öppet seminarium i samband med årshögtiden. Vid seminariet deltog två av hedersdoktorerna samt våldsforskare från Umeå universitet. Moderator var ambassadören och tidigare jämställdhetsministern Margareta Winberg. Inför en stor publik i Aula Nordica berättade Denis Mukwege och Gudrun Nordborg om hur de har arbetat mot våld. Denis Mukwege är gynekolog och barnläkare från östra delen av Kongo-Kinshasa. Han skildrade hur sexuellt våld och tortyr används systematiskt för att komma åt land och mineraler. Han visade hur bruket av våldtäkter i krigföring slår sönder det kongolesiska samhället och lämnar djupa sår hos befolkningen. Gudrun Nordborg, som är informationschef vid Brottsoffermyndigheten i Umeå, poängterade att våld mot kvinnor är ett stort problem även i Sverige. Trots att Sverige, internationellt sett, har kommit långt när det gäller lagstiftning mot våld, så finns ett stort mörkertal av misshandlade och våldtagna kvinnor. Av de våldtäkter som anmäls i Sverige och man bedömer att det är ungefär tio procent som anmäls så leder bara en procent till en fällande dom. Det är en väldigt låg siffra om man jämför med andra typer av brott, menade Gudrun Nordborg. Under seminariet, som anordnades av Umeå centrum för genusstudier, presenterade också forskare från den tvärvetenskapliga forskningsgruppen Challenging Violence sina studier. Juristen Monica Burman berättade om hur svensk lagstiftning fungerar i förhållande till kvinnor som har flyttat hit från andra länder Denis Mukwege tillsammans med sin värd under besöket i Umeå Ellinor Ädelroth. för att bo med en partner i Sverige som utsätter dem för våld. Folkhälsovetaren Maria Emmelin berättade om sitt arbete med WHO-studien Multi-country Study on Women s Health and Domestic Violence against Women och folkhälsovetaren Kerstin Edin berättade om sin studie av svenska kvinnor som har utsatts för våld under graviditeten. Text: Elin Andersson Foto: Mattias Pettersson Aktum Extra Vintern

16 Årshögtiden Ludvig Edman Professor i fysik med inriktning mot experimentell verksamhet inom organisk elektronik Att organiska molekyler och polymerer är mycket vanligt förekommande och centrala i en mängd sammanhang är välkänt. Men att modifierade och designade organiska material också kan användas för exempelvis extremt tunna och skarpa bildskärmar och billiga och ihoprullbara solceller är mindre känt. Ludvig Edman studerar organiska material med sofistikerade elektroniska egenskaper, som hög ledningsförmåga och fluorecens. En speciellt spännande och intressant komponent för belysnings- och displayändamål går under namnet ljus-emitterande elektrokemisk cell (LEC). Ludvig Edmans forskargrupp har nyligen demonstrerat en effektiv och stabil LEC som består av plastliknande material. Denna LEC kan bana väg för en framtida miljövänlig och flexibel belysning, som kan tillverkas med billiga tryckmetoder som påminner om det sätt som tidningar tillverkas. Gun-Marie Frånberg Professor i pedagogiskt arbete Värdegrundsfrågor är ett omfattande forskningsfält, som innehåller flera olika riktningar. I 1990-talets läroplaner för skolväsendet är värdegrund ett centralt område. Ett exempel utgörs av demokratiska värden i enlighet med FN-konventionen om mänskliga rättigheter, ett annat är jämställdhet. Att motverka mobbning är en viktig uppgift som skolan måste ta sig an, liksom att verka för mångfald. Värdegrundsfrågorna utgör ett svårfångat forskningsområde, som förändras i relation till samhällsutvecklingen och därför måste kunskapen inom forskningsfältet ständigt utvecklas. Gun-Marie Frånberg har bedrivit forskning inom hela värdegrundsområdet. Tonvikten ligger för närvarande på jämställdhet och uppbyggnaden av ett nytt forskningsområde om flickors identitetsarbete. Kerstin Berggren Filosofie hedersdoktor vid humanistiska fakulteten I reportage, dokumentärer och personporträtt utvecklar kulturjournalist Kerstin Berggren radions särart och dramaturgiska potential. Resultatet har uppmärksammats genom utmärkelser och priser. Bland annat fick hon Stora Radiopriset 2006 för dokumentären Det stormar på La Scala, ett klassiskt radioreportage som med välljudande språk, bilder och toner, öppnar operaälskarnas värld även för den breda publiken. En av Kerstin Berggrens metoder är att följa personer under lång tid och på så sätt berätta om konstnärliga processer eller händelser och tillstånd. Nyhetsinslagen och reportagen belyser både de nationella och internationella kulturscenerna, och hennes arbete har haft betydelse för att presentera Norrland och den blivande kulturhuvudstaden Umeå för en nationell publik. Det bidrar tillsammans med det breda arbetsfältet, de intressanta vinklarna och den grundliga researchen till att humanistiska fakulteten utsett Kerstin Berggren till hedersdoktor vid Umeå universitet. Göran Sandberg Umeå universitets förtjänstmedalj 2010 Tidigare rektor vid Umeå universitet, Göran Sandberg, har genom sitt engagemang och sin förmåga stärkt Umeå universitet som ett framstående forsknings- och undervisningsuniversitet, både nationellt och internationellt. Han har visat på behovet av fokusering och starkt bidragit till att universitetet i hård konkurrens fått prestigefyllda anslag. Genom att ta ett tydligt regionalt ansvar har han förankrat universitetets betydelse i regionen. Göran Sandberg har också skapat kontaktvägar för universitetet i samhället och därigenom medverkat till lokal och regional utveckling. Han har framhållit och stimulerat vikten av att trygga återväxten av lärare och infört olika karriärstöd. Vidare har han, inte minst som person, varit en inspirationskälla och stimulerat samverkan över fakultets- och ämnesgränser. 16 Aktum Extra Vintern 2010

17 Simon Lindgren Professor i sociologi Nya digitala medier har lett till sociala och kulturella förändringar som är minst lika omvälvande som de rent tekniska. Simon Lindgrens forskning handlar om vad som händer när gränserna mellan de som skapar medieinnehåll och de som konsumerar det luckras upp. När nät- och datoranvändningen blir mer interaktiv, användardriven och samarbetsinriktad undermineras tidigare dominerande maktrelationer. Förut rådande idéer om vem som ska producera respektive konsumera ideologier, varor, tjänster och idéer ifrågasätts. Bland de verktyg som blir alltmer etablerade finns bloggar, nätverkssajter som Facebook, bärbara enheter som iphone, mediedelningsplattformar som YouTube, samarbetsprojekt som Wikipedia och programvara med öppen källkod (s.k. open source). Simon Lindgren utforskar frågor som rör makt, motstånd, deltagande och samarbete genom digitala medier med hjälp av diskursanalys och nätverksanalys. För tillfället bedriver han forskningsprojekt om nätpirater, You- Tube som ungdomskulturell arena och om nätet som stöd för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Cynthia Kite, marknadsanalytiker Marknadsavdelningen på Polarbröd Ta kontakt med Umeå universitets framstående studenter På linkedstudent.umu.se kan du som företagare knyta värdefulla kontakter med studenter. Här kan du publicera uppsatsuppdrag, praktikplatser och examensarbeten men även erbjuda extraknäck och arbetsplatsbesök. Passa på att utveckla ditt företag med ny tankekraft och dela med dig av värdefull kunskap och inblick i arbetslivet. Kanske hittar du precis rätt person för ditt företag? linkedstudent.umu.se Aktum Extra Vintern

18 18 Aktum Extra Vintern 2010

19 Namn: Patrik Danielson Aktuell: Kungl. Skytteanska samfundets pris till yngre välförtjänta forskare vid Umeå universitet för framstående insatser inom medicin Född: 1980 Familj: Sambo i karriären Äter gärna: Söndagsbrunch Gör helst: För intressanta och idégivande diskussioner med engagerade personer Läser gärna: På fritiden Leif G.W. Persson (får honom att kikna av skratt) Lyssnar på: Goda argument Dold talang: Kan jonglera, vilket förvånar de flesta på grund av hans obefintliga bollintresse men med tanke på alla bollar i luften kanske det inte är så otippat Månadens profil Pristagare som gjort akademisk raketkarriär Patrik Danielson har, trots att han bara är 30 år, utbildat sig till läkare, disputerat, etablerat sig som forskare, handlett sin första doktorand och ansvarat för en internationell forskningskonferens. Under Umeå universitets årshögtid fick han sitt första vetenskapliga pris. Det är nog ingen större överdrift att säga att ytterst få personer har hunnit uppnå det som Patrik Danielson har gjort redan vid 30 års ålder. Tillsammans med forskarkollegor vid anatomi och idrottsmedicin har han utöver allt detta skapat ett nytt forskningsfält inom området vävnadsnedbrytning i muskelsenor tendinos. Vid universitetets årshögtid tilldelades han Kungliga Skytteanska samfundets pris för sin forskning. Trots att hans karriär antyder arbetsdagar i expressfart ger han ett lugnt och samlat intryck. Men när man hör honom berätta förstår man att nästan varje ögonblick ska vara meningsfullt och att en nyckel till framgång är hans stora kapacitet att jobba med flera saker samtidigt. Jag har inga problem med att koppla av, jag kan ta långa sovmorgnar utan dåligt samvete och ta dagen som den kommer när jag är ledig, försäkrar han. Det är det som gör att jag orkar. Kårordförande och amanuens Patrik är uppvuxen i Kramfors i en släkt utan akademiska traditioner. Direkt efter gymnasiet började han sin läkarutbildning vid Umeå universitet. Det var någon gång under termin tre eller fyra som han la in en extra växel. Vi hade en tvåveckors kurs som var ovanligt lättsam. Jag blev lite rastlös och kontaktade både anatomiavdelningen och studentkåren för att höra om de hade användning av mig. Och det hade de. Han blev vice kårordförande och amanuens i anatomi, något som också blev starten på hans forskar- och lärarkarriär. Men när nästa kurs som var betydligt tuffare började, undrade jag vad jag hade gjort, säger han med ett skratt. Men det hindrade honom inte från att ett år senare axla kårordförandeskapet parallellt med heltidsstudier och amanuensuppdraget. Aktum Extra Vintern

20 Månadens profil Det var en väldigt värdefull tid. Jag satt tre år i fakultetsnämnden och två år i universitetsstyrelsen. Ska man jobba inom akademin är det viktigt att förstå universitets inre väsen. Kombination av klinik och grundforskning Han tog sin läkarexamen Två år senare, under samma vecka, blev han legitimerad läkare samtidigt som han tog sin doktorsexamen. Jag fick en forskar AT-tjänst som gjorde det möjligt att både forska och jobba kliniskt. Eftersom jag hade börjat forska under kvällar, helger och framförallt under somrar, redan under studietiden, ser det ut som om det gick fortare att skriva avhandlingen än det gjorde. Sammanlagt ägnade jag nog fyra år åt avhandlingen. Avhandlingen handlade om hopparknän. Umeås styrka inom det här området är kombinationen grundforskning och klinisk forskning. Min avhandling var den första i en rad med just den inriktningen. Jag kom in på enheten för anatomi när samarbetet med idrottsmedicin inleddes och blev Sture Forsgrens och Håkan Alfredsons första gemensamma doktorand. Läkemedel mot sensmärta en möjlighet Många elitidrottare men kanske ännu fler vanliga människor drabbas av smärtor i knän, hälsenor, axlar och armbågar. Tidigare trodde man att det bara rörde sig om överansträngning och en klassisk inflammation och behandlade det därefter, men vår forskning visar att det sker en oväntad aktivering i vävnaden av senans egna celler i kroniska stadier av sjukdomen. Studier från bland annat Umeå har också visat att det saknas vetenskaplig grund för att kortisonbehandling av knä- och hälsenor ger någon effekt, eftersom det inte rör sig om en traditionell inflammation, utan snarare en slags överdriven läkningsreaktion följd av nedbrytning. Patrik Danielson och hans kolleger har dessutom upptäckt att cellerna i de smärtande senorna producerar flera signalämnen som man tidigare trodde bara fanns i nervsystemet. Vi hittade bland annat neuropeptiden substans P. Den är sedan tidigare känd som en nervsignalsubstans som är viktig för vår uppfattning av smärta. Substans P är också känd för att vara inblandad i vad som kallas neuroinducerad inflammation, vilket skulle kunna Arbete i labbet med Gustav Andersson och Ludvig Backman. vara just vad personer med senåkommor är och i hornhinnor men när den strukturen kommer i oordning uppstår ärrbildningar. drabbade av. Forskargruppen har visat att substans P kan Det är förmodligen då som senorna börjar få cellerna i senvävnaden att växa på ett närmast okontrollerat sätt som först liknar läkning grumlas, vilket leder till synnedsättning och smärta. Effekten i hornhinnan blir att den men som sedan går över styr och det får blodkärl att växa in i senan precis det som händer utvidga till andra vävnader och organ som ex blindhet. Jag tror att principen också går att vid tendinos. empelvis levern. Om man kan bevisa att det är en av orsakerna till smärtan och vävnadsförändringarna The Dolph Lundgren Award skulle man kunna behandla tillståndet med Hans arbetsrum visar att han inte bara är en specifika läkemedel. Antingen genom att på framgångsrik forskare och läkare utan även lärare och handledare. På väggen hänger utmär något sätt blockera substans P och de andra ämnena eller genom att få substanserna att kelsen Terminens ros, från läkarstudenterna på sluta bildas i senan, säger Patrik Danielson. tredje terminen till bästa lärare, inramad. Och Det är just det som han nu undersöker i ett lutad mot en stol står, den kanske något mindre experimentellt forskningsprojekt, som stöds av seriösa, The Dolph Lundgren Award for best bland annat Vetenskapsrådet, genom att odla supervisor som han fick av sin nyligen disputerade doktorand Gustav Andersson. mänskliga senceller och utsätta dem för olika signalsubstanser. Dolph gick också på Ådalsskolans gymnasium i Kramfors. Han har på senare år instiftat Hornhinnekirurgi nästa steg? ett stipendium till den som går ut med bäst Patrik har sedan en tid tjänstledigt på halvtid betyg, som han själv. Men eftersom det stipendiet inte fanns när jag gick ut tyckte Gustav att från sitt universitetslektorat för att göra sin specialisttjänstgöring (ST) som läkare inom jag borde få något liknande nu, så han hittade ögonsjukdomar. på en egen variant, skrattar Patrik. Som det ser ut just nu vill kliniken att jag Frågan är nu vad hans andra doktorand, i framtiden inriktar mig på hornhinnekirurgi. Ludvig Backman, och de som Patrik är biträdande handledare för, ska kunna kontra med Intressant nog liknar hornhinnor och senor varandra och det finns ögonsjukdomar som när det blir dags för deras disputationer. liknar tendinos. Kollagenet, en slags bindväv bestående av Text: Carina Dahlberg proteinkedjor, ligger parallellt ordnade i senor Foto: Johan Gunséus 20 Aktum Extra Vintern 2010