rekordmånga i utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rekordmånga i utbildning"

Transkript

1 CURT OM DEN SVÅRA TIDEN DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #8 15 OKTOBER 2008 tidningen för dig i Försäkringskassan Fokus: DET LUKTAR BROTT Problemlösarna: TA FAST TIDS- TJUVARNA! De är med i storsatsningen rekordmånga i utbildning

2 Du kan köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder... Vi ger dig ett bra VERKTYG i REHABKEDJAN! Rygginstitutet har avtal (Nr ) med Försäkringskassan gällande diagnoserna: problem i rörelseapparaten whiplashskador samt psykisk ohälsa. Enligt det nya avtalet finns en avropsordning där vi placerade oss ETTA i fyra av sex regioner på kartan markerade med blått. I de två resterande regionerna placerades vi i ordning mellan ETT och TRE, beroende på diagnos och programlängd. Läs mer på Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet - Luleå Eva Nyberg-Wuopio Tel: , Fax: Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Göteborg Ulrika Kruse-Molander Tel: Rygginstitutet - Sundsvall Virpi Forsman Tel: , Fax: Rygginstitutet - Stockholm Åsa Larsson Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax:

3 # 8 Vi ger måttfullheten ett ansikte Läste i morgonbladet att Försäkringskassan tillhör de myndigheter som ligger i botten på listan över myndigheters interna representation (se sid 30). Jag måste erkänna att jag först drog en lättnaden suck, längst ned på listan, phu! Inga krigsrubriker den här gången. Men sedan bytte jag fot. Jaha, vi tillhör dem som lägger minst pengar på intern representation som julklapp, fika och fester. Vi ger måttfullheten ett ansikte. Vi gruffar när vi måste värma våra julköttbullar hemma och ta med till julfesten eftersom det är för dyrt att få varma på restaurang. Fast å andra sidan är det skattebetalarnas pengar och dem måste vi förvalta på ett förtroendefullt sätt. Men å andra sidan kan det kännas snålt och tråkigt. Det gäller att få sin moral att hänga ihop med sina begär. Visst ska man spara på elen och bara tända lampor där man är. Men vill man sitta i en becksvart lägenhet med bara en lågenergilampa i köket som sprider sitt blå kalla sken? Visst är det bra att sopsortera men var ska man förvara allt skräp när köket redan är översvämmat av papper? En marknadschef jag känner har kommit fram till att det bara är 4 procent av befolkningen som verkligen lever efter sina ideal i praktiken. Ni vet alla föräldrar i klassen tjatar om pengar till klassresan men hur många dyker upp på klassloppisen? Vi hjälps åt och städar efter festen. Jojo. Okej då, sist på listan är en bra placering. Men kanske kan det bli lite mindre Luther och Ling om GD (sid 5) får som han vill och vi vågar fira framgångarna, när de nu kommer... Catharina byström, chefredaktör AKTUELLT Curt Malmborg om de tuffa tiderna 4 Framförhållning viktig i nya sjukförsäkringen 6 Olika åsikter om tandvårdsreformen 8 REPORTAGE Samtidigt som Försäkringskassan genomför sin största utbildningssatsning någonsin ska produktionen hållas igång INTERVJU Henrietta Stein har en central roll för Arbetsförmedlingens samverkan med Försäkringskassan NEDSLAGET Oro för framtiden vid resurspoolen i Linköping PROBLEMLÖSARNA Svårt få tiden att räcka till fånga tidstjuvarna FOKUS Signalerna som varnar för bidragsbrott 24 ÅSIKTER Vi behöver ett bättre IT-stöd 27 NYFIKEN PÅ Henrik Mäkinen, controller på NFC:s ledningsstab 29 NÄST SIST Manliga metaforer 31 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 32 dagens socialförsäkring OKTOBER

4 5MINUTER MED: Josephine Tullberg Koesoemah, ledningsstaben, Försäkringskassan AKTUELLT En samlad bild av förändringen Regeringen vill närmare följa Försäkringskassans förändringsarbete. Svaret får de i Struten, som styrelsen beslutar om den 23 oktober. Curt Malmborg Vi får inte dras med i De senaste månaderna har Försäkringskassan fått ta emot mycket stryk i medierna. Det har varit trassel med handläggningstider och tandvården, ITkostnader som skenat iväg och nya sjukförsäkringen. Vad är struten? En flerårsplan som ska ligga till grund för vår dialog med socialdepartementet. Vad innehåller den? Den består av Försäkringskassans övergripande verksamhetsstrategi, en redogörelse för hur vi mäter våra resultat samt vår rapporteringsplan till regeringen. Vi har i ett samlat dokument beskrivit vår målbild och vår strategi för att ta oss dit, något som tidigare har saknats. Regeringen vet att vi gör om vår organisation och att belastningen är hög, inte minst på grund av de nya reformerna. De vill därför ha rapporter om utvecklingen och våra resultat fem gånger om året till och med Ni skulle redovisat i augusti. Vad beror förseningen på? Styrelsen behövde mer tid för att grundligt arbeta igenom frågorna. Arbetet med struten har gett oss en möjlighet att ge en samlad bild av hur utvecklingsarbetet bedrivits och vad som återstår. Det är bra både för oss och för regeringen. Även de fackliga organisationerna har varit med och haft synpunkter som varit viktiga för slutprodukten. Inte minst för att poängtera vikten av att vi får behålla de pengar som sparas genom omorganisation och rationaliseringar. Anders Ljungberg Hur kunde det bli så här? Det är egentligen inte så konstigt. I år är det stora revolutionsåret då vi bygger om hela organisationen och vi är inte klara med det bygget ännu. Jag brukar säga att det här är en av de största förändringarna som gjorts i svensk statsförvaltning och det är något man inte gör i en handvändning. För vår del handlar det om att på en och samma gång hantera tre gigantiska utmaningar. Först av allt vår stora interna förändring med en helt ny struktur. Där är vi ju inte helt klara, det återstår att inviga några NFC. För det andra är det ett år då nya, stora reformer sjösätts. Samtidigt har vi krav på oss i fuskarbetet att vi ska vara mer offensiva. En tredje faktor är att vi idag är anställda, för drygt två år sedan var vi anställda. Och de här tre sakerna tycker jag förklarar i stort sett allt. Det är inte konstigt att det har varit turbulent. Tål en organisation hur mycket som helst? Nej, när jag är ute i organisationen, vilket jag är väldigt mycket, möter jag handläggare som faktiskt är ledsna över att de till exempel måste pendla. Men det finns också en annan bild, lugnet och det faktum att vi förbättrat handläggningstiderna. Om man ringer till kundcenter, vilket jag gjorde i morse och fick plats sex i kön, inser man att det faktiskt funkar. Vi får inte låta oss dras med i den mediala dramaturgin som beskriver hur det var i juli och augusti. Så är det inte längre. Ringer du varje morgon till Kundcenter? Njae, kanske inte varje dag. Men jag brukar ringa ofta och kolla och ibland händer det att jag kommer fram direkt! Då måste jag ju fullfölja samtalet. Ibland kan de tycka att jag skapar köer om jag håller på och ringer hela tiden. Hur mycket tål du? Det är klart man undrar över hur du som person hanterar det här. De vore ju fel att säga att det går obemärkt förbi. Det gäller mig personligen, det gäller andra personer i ledningen och det gäller våra medarbetare. Jag skiljer mig inte från någon annan. Jag är ju en symbol och ledare för den här organisationen så det är självklart att jag tar åt mig av skriverierna om Försäkringskassan och om mig. Det är klart att jag, liksom alla andra, måste jobba med det. Det viktiga är att jag tror på det vi håller på med! Hinner du springa några maratonlopp nuförtiden? Nej, men jag springer ofta och jag hittar kraft i det. Man måste harmonisera det stora livet med det lilla livet. Det gäller ledare likväl som alla andra människor. Och i det lilla livet så är det viktigt för mig att sköta mig, äta rätt och träna så där lagom, vara i form, det ger mig energi. Då sover du gott på natten också? Ja, jag sover väldigt bra och det är ett bra tecken. Många undrar varför förändringsarbetet måste gå så fort? Skatteverket till exempel genomgår stora förändringar men i ett helt annat tempo. Vad är fördelarna respektive nackdelarna med att det ska gå fort? Fördelen är ju att man snabbt kommer till den situation man vill vara i. I en utdragen process blir det inte lika snabba resultat men omställningen görs på ett mjukare sätt. Det är ju två helt olika förlopp. Dessutom måste vi anpassa oss till att vi faktiskt har en miljard kronor mindre i de permanenta anslagen jämfört med vad vi hade för två år sedan. Då vill det till att vi snabbt som sjutton får en bra organisation. Det är många, på alla nivåer i organisationen, som har svårt att stå ut med centralstyrningen. Är vi för toppstyrda? Jag möter ofta den här frågan och det är mycket diskussioner kring det, vilket är både viktigt och förståeligt. Men samtidigt är det viktigt att ge klara besked 4 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

5 den mediala dramaturgin när man förändrar något. Men jag tycker att vi kan bli bättre på att fånga upp synpunkter och få den här delaktigheten. Men det är alltid en svår avvägning. Å ena sidan kräver man beslut och klara ställningstaganden, å andra sidan så måste det ju finnas människor som genomför det. Men det är ju allmänt känt att om man ska lyckas med en stor förändring så är det viktigt att ha medarbetarna med på tåget. Har vi misslyckats då? Nej, det tycker inte jag. Absolut inte! Jag är ute mycket i organisationen och får ett jättepositivt bemötande. Vi gör ju kontinuerliga mätningar av hur tillståndet är i firman. Den senaste temperaturmätningen fick faktiskt väldigt bra värden. Men det finns givetvis undantag, till exempel IT, som ger jättetydliga signaler: Hallå! Ni har glömt oss! Och det har vi verkligen tagit till oss. Men generellt sett ser det inte så illa ut. Det är överraskande goda resultat. Många pratar också om värdet med socialförsäkringen. Vi är en resultatinriktad organisation, det vet vi. Ska vi bara lägga idén och värdet med socialförsäkringen på hyllan nu? Jag har lite svårt att förstå den diskussionen. För värdet i social- försäkringen bygger på de rättigheter som medborgarna har och att de upprätthålls. Det handlar ytterst om att du har rätt att få din sak prövad. Har du rätt till bidrag, ja då ska du också få ut dina pengar. Det är ju produktion! Skriverierna i tidningen Computer Sweden har nog gått rätt in i hjärtat på många medarbetare. Dels handlar det om vår ITkostnad, att upphandlingar har gått felaktigt till, dels om våra konsulter. Har vi varit för konsultstyrda under förändringsperioden? Det ska man alltid fundera över. Det är naturligtvis ingen bra situation om man är konsultberoende. Däremot har det absolut inte varit något fel att använda konsulter. Vi har inte all kompetens som krävs i huset för att driva ett så här stort förändringsarbete. Men en sådan här stor myndighet måste vara extra vaksam mot att inte fastna i ett konsultberoende. Men man får inte vara naiv heller. Det finns ju kommersiella intressen. Det finns konsulter som tycker att uppdraget borde ha gått till dem och det finns leverantörer av system som har förlorat matchen, Det är klart att sådana intressen spelar roll. Vi har ju dragit ned med flera tusen medarbetare de senaste åren. Hur ser det ut på personalsidan de närmaste åren? Svaret på frågan är att ytterst beror det på vilka anslag vi får. Det styr vår verksamhet. Nu har vi gjort en kraftig reducering av personal och upprätthåller ändå produktionstiderna på ett fantastiskt sätt. Men vi kan ju inte göra en sådan stor omställningen en gång till utan att det skulle få allvarliga konsekvenser! Arbetsbelastningen har varit hög under en lång tid med ständiga övertider, helg- och kvällsjobb. Handläggarna kallas för arbetets hjältar ibland. Vad har de för belöning att se fram emot, smörgåstårtor? Det viktigaste är att se att vi går från en instabil situation till en stabil. Vi är inte färdiga med bygget, allt är inte på plats. Vi ser nu att handläggningstiderna ser betydligt bättre ut än vad de gjorde i somras samtidigt som kundcenter i stort sett inte har några väntetider. Jag tycker att man redan kan se ljuset i tunneln. Det blir bara bättre. Sen måste vi bli bättre på att belöna varandra, det kanske låter fånigt med smörgåstårta, men i det lilla tror jag det är jätteviktigt att fira framgångarna. När kommer vi ut ur tunneln? Tar det tre månader eller ett år? Jag tror inte att det finns ett tillfälle där man kan säga att nu är vi ute ur tunneln och så slår man sig till ro. Där får vi nog bereda oss på att det är ett kontinuerligt arbete. Men en stabilitet måste vi ju uppnå under Vad kommer den globala krisen att innebära för oss? Rehabkedjan ska slå till, samtidigt som vi går in i en ny, väsentligt annorlunda ekonomisk situation. Det är klart att det kommer att beröra oss i form av ganska jobbiga situationer. Man måste vara realist. Försäkringskassan är väldigt beroende av omvärlden. Nu har vi en förtroendekris och Försäkringskassan är ju faktiskt i förtroendebranschen. Medborgare måste kunna lita på att Försäkringskassan klarar sina åtaganden. Det handlar om det här osynliga kontraktet mellan medborgare och samhällets institutioner. Därför är det extra viktigt nu att vi klarar vårt uppdrag. Text: Catharina Byström Foto: Bror Karlsson dagens socialförsäkring OKTOBER

6 AKTUELLT Foto: Hanna Teleman Husmark Pehrsson anmäld till KU n n n Försäkringskassan klarar inte sitt uppdrag på grund av många regeländringar och en stor omorganisation. Det skriver riksdagsledamoten Sven-Erik Österberg (s) i en anmälan till konstitutionsutskottet. Österberg vill att utskottet granskar vilka åtgärder socialförsäkringsministern vidtagit för att ge Försäkringskassan rimliga arbetsvillkor. Granskningen bör omfatta såväl förebyggande...socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson Sven-Erik Österberg KU-anmäler Ny mark bryts i Nynäshamn åtgärder som vad ministern gjort sedan problemen med arbetsbördan och handläggningstiderna blev kända i somras. n n n I slutet av september invigdes Arbets- och utvecklingscentrum (AU-centrum) i Nynäshamn. Det är öppet fem dagar i veckan. Här finns bl a kommunens socialtjänst, vuxenutbildning och mottagning för nyanlända invandrare. En dag i veckan finns också Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på plats. Övriga dagar kan kommunens medarbetare ge övergripande information i socialförsäkrings- och arbetsmarknadsfrågor, hjälpa till med blanketter och informera om självbetjäningstjänster. Stefan Mörk, områdeschef för LFC Stockholm Södertörn, är nöjd. Han ser det som ett bra sätt för statliga myndigheter och kommunen att ge service på lokal nivå. För kunderna är det ett plus att vi finns på ett ställe. Man möts av en person som vägleder och lotsar en rätt. Behöver man mer hjälp än AU-centrum kan ge hjälper personalen till med kontakter in i respektive organisation. Ommöblering i ledningen Försäkringskassan förbereder nu en ny organisation för ledning och styrning. Samtidigt lämnar två höga chefer Försäkringskassan. Den sjukskrivne måste vara aktiv Sjukskrivningstiden måste för många ses som en omställningsperiod, sade Kristina Hylén Bengtsson, försäkringsutvecklare, vid en konferens nyligen. Det ställer stora krav på myndigheterna, arbetsgivarna och inte minst på den försäkrade själv. Nu är det drygt tre månader sedan de nya reglerna i sjukförsäkringen trädde i kraft. I september träffade försäkringsutvecklare från huvudkontoret enhetschefer och specialister på området för att gå igenom processer, verktyg med mera. Kan ställa stora krav Kristina Hylén Bengtsson, försäkringsutvecklare, kommenterade några av de nya reglerna. Sjuk- Nytt mål för sjukfrånvaron Frånvaron från arbetet på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Det är det nya målet för sjukfrånvaron som presenterades i budgetpropositionen. Regeringen anser att ett rimligt riktmärke kan vara en nivå i linje med genomsnittet för länder med liknande system och förmåner inom EU och OECD. I slutet av oktober kommer generaldirektör Curt Malmborg föreslå Försäkringskassans styrelse att bland annat inrätta en ny tjänst som stabsdirektör och en ny avdelning för verksamhetsutveckling. Bengt Stjärnsten kommer att utses till stabsdirektör och Rolf Lindberg, tf chef för förnyelseprogrammet, efterträder honom som HR-direktör. Även ledningsgruppens sammansättning och arbetssätt ska förändras. Dessutom ska samarbetet mellan processteamen inom Försäkringsprocesser och kundkanalerna ses över och fördjupas. Förändringarna föreslås börja gälla redan 1 november. Samtidigt har förnyelseprogrammets ledning fått i uppdrag att försöka skynda på linjeläggningen av programmet. Två höga chefer lämnar samtidigt Försäkringskassan. Stig Orust- skrivnings- tiden måste för många ses som en omställningsperiod, litegrann som arbetslöshetsförsäkringen, sa Kristina Hylén Kristina Hylén Bengts- Bengtsson, Försäkringskassans huvudkontor son. Det här kan ställa stora krav på den försäkrade när hon är sjukskriven. Tidigare fastnade ju många i steg ett. Man trodde att man skulle kunna komma tillbaka till sitt tidigare arbete. Tiden gick, och det blev inte så. I stället kanske det slutade med en sjukersättning. Nu måste man ganska snart vara beredd att tänka i nya banor och ändra sitt arbetsliv. Det är inte bara Försäkringskassan som behöver samverka med arbetsgivare och arbetsförmedling, det måste också den sjukskrivne själv göra. Det är här planen för återgång i arbete kommer in och blir så viktig. Den ska hjälpa den försäkrade att göra sjukskrivningstiden till en aktiv period med insatser som leder just till återgång i arbete. När annat arbete hos arbetsgivaren diskuteras och arbetsförmågan ska bedömas mot det, efter fjord, försäkringsdirektör och chef för de lokala försäkringscen- tren (LFC), blir länsöverdirektör i Stockholms län, och Maivor Isaksson, chef för Bengt Stjärnsten blir stabsdirektör ledningsstaben och tidigare produktionsdirektör, går i pension. Sven-Erik Johansson dag 90 i rehabiliteringskedjan, är det viktigt att ha med i tankarna att ett sådant arbete också måste finnas tillgängligt. Efter 180 dagar ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till hela den reguljära arbetsmarknaden alltså ett vidare begrepp än normalt förekommande arbeten som gällde tidigare. Här är det i princip bara den som har betydande funktionshinder som kan anses sakna arbetsförmåga. Har man inte det ska man i stället vara arbetssökande. Tydlig medicinsk åkomma Dock kan bedömningen skjutas upp om sannolikheten är stor för att man kan komma tillbaka till det egna arbetet före 364 dagar. Men då måste det finnas en tydlig medicinsk åkomma, en planerad behandling och en tidplan. Den här möjligheten får inte bli en huvudregel. Enligt Kristina Hylén Bengtsson är kanske framförhållning det viktigaste begreppet i nya sjukförsäkringen. Dagarna tickar snabbt i väg och det är mycket som ska ske på kort tid. Eva Lindén Några centrala begrepp i nya sjukförsäkringen l Framförhållning l Samverkan l Planering l Aktivitet l Omställning 6 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

7 Nolltolerans vid taxirazzia För några veckor sedan genomförde bland annat Försäkringskassan, Skatteverket och polisen en tvådagars razzia mot samtliga taxibilar vid Älvsjömässan i Stockholm. Razzian var ett led i arbetet mot brott inom den yrkesmässiga trafiken i Stockholm. Resultatet av razzian blev närmast en provkarta över brottsligheten inom taxibranschen. Bilar som var oskattade eller till och med i så dåligt skick att de var belagda med körförbud. För försäkringskassans del så pågår fortfarande arbetet med att gå igenom de cirka 150 så kallade kontrollistor som upprättades under de två dagarna och i skrivande stund har man hittat sex fall av misstänkt brott mot socialförsäkringen. Förutom de misstänkta brott som vi faktiskt upptäcker så har de här razziorna en starkt avskräckande effekt, säger Christoffer Franzén vid LFC Stockholm City. Det sprids snabbt inom taxinäringen att vi utför dem. Razziorna som vi genomförde under 2006 ledde till att vi utredde 16 procent av de kontrollerade bilarna och nu är vi nere i ungefär 10 procent. Bror Karlsson Få ansökningar om förlängd sjukpenning få ansökningar om förlängd sjukpenning har kommit in till Försäkringskassan. Enligt de nya reglerna i sjukförsäkringen, som trädde i kraft 1 juli i år, måste den som vill ha sjukpenning efter 364 dagar ansöka om så kallad förlängd sjukpenning. Övergångsregler har gällt hittills. För att få förlängd sjukpenning från och med den 4 oktober måste de försäkrade ansöka. Under oktober kommer runt personer att passera den 364:e dagen i sin sjukskrivning, men i slutet av första veckan i oktober hade Försäkringskassan endast fått in drygt 800 ansökningar. Cecilia Udin, Försäkringskassans huvudkontor Vi skickar ut brev till alla bereörda 30 dagar innan den 364:e dagen och talar om att den som är fortsatt sjuk och arbetsoförmögen måste ansöka, säger Cecilia Udin vid Försäkringskassans huvudkontor. Även om inte alla har för avsikt att göra det, eller väntar med ansökan in i det sista, tycker vi ändå att vi borde ha fått in fler ansökningar. Vi befarar alltså att många Sjukvårdsmiljarden får tre år till För åren har regeringen avsatt tre miljarder för att stimulera landstingen att engagera sig mer i sjukskrivningsfrågorna. Förutsatt att sjukfrånvaron minskar får landstingen dela på en miljard varje år under perioden. Nu föreslår regeringen i budgetpropositionen att pengar avsätts på samma sätt även för åren , det vill säga en miljard per år. Modellen är densamma som innevarande period men på längre sikt är målet att utveckla en långsiktigt hållbar modell där hälso- och sjukvården tar ett medansvar för utvecklingen av ohälsokostnaderna. Samtidigt aviseras att en ny överenskommelse, före årskiftet, för 2009 och framöver om rehabiliteringsgarantin ska träffas mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Den kommer att innebära en Försäkringskassans Hannu Havia (till höger i bild) upprättar tillsammans med Skatteverkets och polisens representant en så kallad kontrollista. kanske inte har läst eller förstått vår information. Någon sista dag för ansökan har inte angivits men skickar man in den väldigt sent riskerar man att få sin ersättning senare än vanligt. Inte planerade Några ytterligare informationsinsatser utöver brevet är inte planerade utan det är de personliga handläggarnas ansvar att ge kunden information om reglerna för förlängd och fortsatt sjukpenning. Den som har rätt till vanlig sjukpenning kan också ha rätt till förlängd sjukpenning, det vill säga kriterierna är desamma. Eva Lindén precisering av den överenskommelse som träffades i juni i år, och som gällde vissa rygg- och nackbesvär samt lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Rehabiliteringsgarantin omfattar medicinsk rehabilitering som har vetenskapligt bevisad effekt när det gäller återgång till arbete Eva Lindén Foto: bror karlsson på gång... Riksdag och departement 21/10 Proposition om sänkt skatt för pensionärer. 22/10 Forskningspropositionen. Försäkringskassans uppdrag 27/10 Yttrande till JO om långa väntetider m.m. 31/10 Strategisk utvecklingsplan till regeringen. I Försäkringskassan 21/10 Socialförsäkringsforskningens dag. Temat är Familjepolitikens välfärdseffekter. Plats: Stockholm. 23/10 Försäkringskassans styrelse sammanträder. I omvärlden 20-22/10 5th Quality Conference for Public Administrations in the EU. Kvalitet i offentlig förvaltning utifrån medborgarens behov. Plats: Paris. 4/11 Kompetens den utvecklande faktorn. Inspirerande exempel på myndigheternas utvecklingsarbete inom kompetensförsörjning. Försäkringskassan medverkar med Den empatiska byråkraten. Arrangör: Verva. Plats: Stockholm. 5-6/11 Den nya sjukskrivningsprocessen. Effekter av tidiga insatser. Från Försäkringskassan medverkar bland andra programdirektör Siwert Gårdestig. Plats: Stockholm. dagens socialförsäkring OKTOBER

8 AKTUELLT Parlamentarisk utredning ska tillsättas n n n Ända sedan regeringsskiftet 2006 har regeringen sagt att man ska fullfölja den socialdemokratiska regeringens avsikt att tillsätta en parlamentarisk utredning om socialförsäkringen. Nu återupprepas detta i budgetpropositionen men inte heller denna gång vill regeringen ange någon tidpunkt. Enligt uppgift från Socialdepartementet bereds nu direktiven till utredningen och förhoppningen är att de ska bli klara under hösten. Särskilt bostadstillägg till pensionärer höjs n n n I budgetpropositionen föreslås höjt grundavdrag vid beskattningen av pensionärer. För att pensionärer med särskilt låga inkomster som inte betalar skatt ska få del av förbättringen föreslås samtidigt en höjning av det särskilda bostadstillägget till pensionärer (SBTP) och äldreförsörjningsstödet. Det sker genom att den skäliga levnadsnivån inom dessa båda förmåner räknas upp från och med den 1 januari nästa år. Föräldrapenning ska få överlåtas n n n I budgetpropositionen aviseras en särskild föräldrapenning som ska kunna användas när en föräldraledig ensamstående förälder på grund av sjukdom inte kan vårda sitt barn. En närstående ska då kunna ta hand om barnet och få särskild föräldrapenning baserad på sin egen inkomst. Detaljerna är ännu inte klara. Ett förslag kommer till våren och de nya reglerna kan börja gälla 1 januari Helgöppet på Försäkringskassan n n n Nu är det lättare att nå Försäkringskassans kundcenter på telefon. Öppettiderna har utökats kraftigt. De nya tiderna är på vardagar, på lördagar och på söndagar. Samtidigt har kundcenter fått ett enda telefonnummer för kunderna: Åtgärdsplan löser tandvårdskris Vår supportverksamhet hade inledningsvis brister. Behovet av råd och stöd var betydligt större än vad vi trodde. Det säger Kerstin Ekstrand-Christiansson, som leder Försäkringskassans arbete med tandvårdsreformen. Tandvårdsprojektet har i dagarna presenterat en åtgärdsplan för det fortsatta arbetet. En utökad satsning på supporten i kundcentret för partners är en av punkterna i åtgärdsplanen. Kundcenter för partners har utökats från 8 till 28 personer, säger Kerstin Ekstrand-Christiansson. Åtgärdsplanen är Försäkringskassans svar på ett regeringsuppdrag man fick i slutet av september föranlett av flera kritiska rapporter från Statskontoret. Hur ser du på kritiken? De har rätt i en del, till exempel att vi underskattade behovet av support. Det är en väldigt omfattande reform med ett komplicerat regelverk och ett helt nytt IT-stöd som dessutom inte är frivilligt att 600 samtal per dag Från vårdgivare, på mottagningar, kommer samtal per dag till kundcentret för partners. Nu går det att chatta om föräldraförsäkringen använda för tandläk ar na. Förväntningarna på vad Försäkringskassan på mycket kort tid kan åstadkomma har varit stora, kanske orimliga. Det tycks som om Försäkringskassan Kerstin Ekstrand- Christiansson, leder Försäkringskassans tandvårdsprojekt. På Försäkringskassans webbplats (www.forsakringskassan.se) finns sedan en tid tillbaka möjlighet att chatta om föräldraförsäkringen. Chatten är öppen måndag fredag mellan Det är första gången vi kan erbjuda föräldrarna att chatta med oss och hittills upplever vi att de som har provat är mycket positiva, säger försäkringsdirektör Ann Persson-Grivas. Chatten är bemannad med medarbetare från Försäkringskassans kundcenter som kan svara på allmänna frågor om föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Frågor om ett eget pågående ärende kan inte besvaras via chatten. Svar ges snabbt. Man kan få hjälp att förstå och hitta information eller tips om vilka verktyg, till exempel självbetjäningstjänsten, som finns för att planera föräldraledigheten. Man kan även få på den korta tid vi haft till vårt förfogande skulle klarat att förutse och förhindra alla möjliga fel och brister. Men även Statskontoret anser att tiden varit knapp. Ni får kritik för bristande samverkan under arbetet med reformen. Hur ser du på det? Vi har träffat företrädare för de olika grupperna av tandläkare varje vecka och med privattandläkarna har kontakterna varit ännu tätare. Statskontorets kritik gäller i huvudsak samverkan med systemleverantörerna. Vi har haft regelbundna möten också med dem, ibland telefonmöten, ibland besök. Bland annat hade vi under en sju veckor lång testperiod från april till juni dagliga kontakter runt testningen av systemintegrationen. Vi tillhandahöll en testmiljö för systemleverantörerna. Nu tillhandahåller vi, sedan början av september, en testmiljö som kommer att finnas tills årets slut. Samtidigt utreds just nu hur en långsiktig tillgång ska säkras. Tidigare har man fått uppfattningen att främst privattandläkarna var kritiska men den senaste tiden har även folktandvården stämt in i kritiken. Kommentar? Landstingen har problem med IT-lösningen, de använder egna journalsystem som kommunicerar med Försäkringskassan. Det är inte alltid som Försäkringskassan kan göra något åt dessa problem. Dessutom ska vi komma ihåg att regelverket är svårt och att tandläkarna ogillar efterhandskontroller. Anders Ljungberg Åtgärdsplanen l Förbättrad stödfunktion för teknisk support l Ökad bemanning i kundcentret för partners l Testmiljö för externa systemleverantörer l Möten med externa systemleverantörer l Förbättrad information på forsakringskassan.se l Ökat odontologisk stöd l Månatliga rapporter till regeringen om utvecklingen av tandvårdsstödet förklarat hur man ska göra för att ansöka om en förmån. Sven-Erik Johansson 8 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

9 Betydande hål i nya tandvårdsstödet Tandvårdsstödet har ökat den administrativa bördan med 100 procent, säger tandläkare Per Svahn. Han har varit verksam som tandläkare sedan 1983 och har varit med om många tandvårdsreformer tidigare. Han upplever en positiv attitydförändring från Försäkringskassan men skulle helst se att det nya tandvårdsstödet skrotades och byggdes om från början. Det är väl att hoppas på för mycket förstås, men man måste åtminstone kunna göra justeringar av stödet så det inte blir så oerhört administrativt betungande. Som det nu är utformat stjäl det oerhört mycket tid från det jag egentligen ska göra. Att ge tandvård. Han ger ett par exempel på områden där administrationen har ökat. Bland annat inrapporteringen av all tandvård till det nationella tandvårdsregistret. Kan inte förstå nyttan Det kan låta bagatellartat. Några knapptryckningar bara så är det klart. Men totalt sett så blir det ganska många knapptryckningar och jag kan faktiskt inte förstå nyttan med det. Varför kan man inte nöja sig med ett representativt statistiskt urval istället för sex miljoner uppgifter? Det har fungerat med ett statistiskt urval tidigare inom barntandvården så varför inte nu? De undersökningsprotokoll som ska ges varje vårdtagare i samband med behandlingen är också de, enligt Per Svahn, överambitiösa. Enligt hans erfarenhet är det många patienter som inte har behov av dem och som inte heller vill ha dem. Vi ger ju fortlöpande information till patienten under behandlingen. Att nu behöva upprätta ett speciellt protokoll efter behandlingen inbjuder till schabloner utan egentligt värde. Vi som ger vården måste faktiskt själva kunna avgöra när det är befogat med skriftlig information till en patient. Positiv anda Trots allt kan han också se en del positiva aspekter med tandvårdsstödet. Framför allt att Försäkringskassan har haft en positiv inställning till att ge oss vårdgivare information i tid, vilket inte alltid har varit fallet tidigare genom åren. Man har ansträngt sig för att verkligen ha en dialog med oss. Slutligen pekar Per Svahn på Förslag avskaffa särskilda bostadstillägget Försäkringskassan anser att det finns skäl att avskaffa det särskilda bostadstillägget till pensionärer (SBTP). Dels är det få personer (ca 7 000) som har förmånen, dels finns det en relativt ny förmån äldreförsörjningsstöd (ÄFS) med likartade regler. Tandläkare Per Svahn är starkt kritisk till det nya tandvårdsstödet som han menar har fördubblat den administrativa bördan. vad han kallar en asymmetri i ansvaret mellan tandläkare och ansvarig myndighet. Vi kan få vänta i oändlighet Vi måste inrapportera en avslutad åtgärd inom 14 dagar för att få betalt för den. Jag kan i och för sig förstå att man vill ha en så snabb uppdatering av den löpande totala tandvårdskostnaden som möjligt men det måste finnas något slags prövningsmöjlighet om man nu till äventyrs skulle missa en inrapportering. Det kan ju handla om rätt stora arbeten. Det känns rätt märkligt när man sätter detta krav i relation till att vi som vårdleverantörer kan få vänta i oändlighet när vi vill att något ska ordnas. Bror Karlsson Ålderspensionärer med SBTP kan i stället få ÄFS tycker Försäkringskassan. Däremot kan personer med sjuk- och aktivitetsersättning inte få ÄFS, som är förbehållet personer över 65 år. De skulle i stället kunna få ansöka om bostadsbidrag (BOB). Med den lösningen behöver de inte heller ha kontakt med den nya pensionsmyndighet som inrättas Sven-Erik Johansson Foto: bror karlsson sedan sist på fia... Månadens viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 16 september Bra utveckling för kundcenter Efter en tuff sommar med långa väntetider, frustrerade kunder och hårt belastade medarbetare, minskar nu svarstiderna radikalt. 19 september Oberoende part granskar IT Efter kritiken mot bland annat höga IT-kostnader ber Försäkringskassan Riksrevisionen om granskningshjälp. 23 september Hårt arbete i Karlshamn Kronisk övertid har krävts för att hålla nere handläggningstiderna för aktivitetsstöd i Karlshamn. 25 september Internservice bygger om Just nu pågår ett arbete med att bygga upp en nationell organisation för Försäkringskassans internservice. Pilotprojektet i Östersund visar på flera positiva effekter som bättre status och tydligare arbetsroll. 25 september Barnbidraget fyller 60 år Det allmänna barnbidraget har fyllt 60 år, vilket firades med ett seminarium i Försäkringskassans regi. 1 oktober Stora summor i återkrav Under det gångna året har 13 handläggare vid LFC City genererat återkrav på 20 miljoner kronor. 13 oktober Samarbete med Skatten Under hösten kommer Försäkringskassan och Skatteverket att utreda ytterligare möjligheter att samarbeta utöver den gemensamma satsningen på servicekontor. De samarbetsområden som ska utredas är servicenivå, inköp och pc-arbetsplats. dagens socialförsäkring OKTOBER

10 Det är en svår balansakt att genomföra Försäkringskassans största utbildningssatsning någonsin och samtidigt hålla produktionen igång. Å ena sidan är kunderna beroende av att medarbetarna får högre kompetens, å den andra att de finns på plats och arbetar. Hur det här dilemmat har hanterats berättar DS på följande sidor utbildningsdagar har genomförts i år. En del av utbildningen inom Försäkringskassan bedrivs på regelrätta skolbänkar, som här i utbildningslokalerna i Uggleborg i centrala Stockholm. Annan är webbaserad. Rekordmånga dagar på skolbänken i år men hur ska tiden också räcka till kunderna? text: sven-erik johansson foto: håkan lindgren Utbildningen är väldigt produktionsberoende och blir därför ett symtom på vad som händer i övrigt i organisationen, säger Annelie Håkansson, strateg vid Försäkringskassans HR-stab med ansvar för kompetensutveckling. När trycket varit för högt ute i produktionen har man inte hunnit med utbildningen som planerat. Därför har en hel del utbildningar fått ställas in och andra fått flyttas fram. Slitningar mellan produktion och utbildning gör att det inte alltid har funnits tid att tillgodogöra sig utbildningen. Samtidigt finns det kompetensbrister Annelie Håkansson, HR-strateg. som behöver rättas till för att produktionen ska löpa utan problem. Vi måste se till att det inte blir en ond cirkel. Slitningar Att det blir sådana slitningar är inte kons tigt med tanke på att den omfattande förnyelsen av Försäkringskassan medfört att den stora merparten av de anställda fått byta arbetsplats och i väldigt många fall även arbetsuppgifter. Många är också nyrekryterade. Det inverkar förstås på produktionskapaciteten. Med den nya organisationen behöver vi kompetensutveckla en mängd medarbetare, konstaterar Annelie Håkansson. Under 2008 har därför hela fokus legat på vad medarbetarna måste kunna för att klara sina uppgifter i den nya organisationen. Det betyder att nyrekryterade medarbetare och medarbetare som fått nya arbetsuppgifter prioriterats. De som behållit sina arbetsuppgifter får vänta tills nästa år. Fortsätt bli bättre Det är bara att fortsätta kompetenshöjningen, kopplat till verksamhetsmålen och det som krävs för att klara jobbet. Det är det utbildningen syftar till, säger Annelie Håkansson. Hittills har drygt utbildningsdagar hunnits med 2008 men hur många det blir under resten av året går i dag inte riktigt att säga. 10 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

11 Vi för just nu en dialog med kundkanalerna om hur mycket utbildning de kan ta emot framöver. En stor del av utbildningarna är webbaserade. Att på så kort tid gå över till webbaserat är enligt Annelie Håkansson unikt. Det brukar ta 3 5 år i många företag. kompetensprojekt För att hitta olika sätt att ta tillvara den kompetens som finns inom Försäkringskassan har HR fyra förstudier igång: möjliga karriärvägar inom Försäkringskassan validering av kunskap certifiering av vissa kompetenser eller yrkesroller former för arbetsplatslärande. Handledaren är viktig Vår strategi är att vi kör webbaserat där vi har stora målgrupper och där ämnet lämpar sig för det. En avgörande förutsättning för att det ska fungera är att det finns handledare som medarbetaren kan föra en dialog med och göra praktiska arbetsmoment tillsammans med. Handledarstöd är nyckeln till att förankra kunskaperna i handläggningen, slår Annelie Håkansson fast. Då kan webbaserat bli ett verktyg för dialog och lärande på arbetsplatsen. Att lärandet flyttar ut närmare arbetsuppgifterna gagnar överhuvud taget verksamheten. Utbildningen kan fungera som en kvalitetssäkring genom att det uppstår diskussioner kring tolkningar av regelverket. Allt passar inte webben Men allt passar inte för webben. När det handlar om attitydpåverkande utbildningar som bemötande eller samtalsteknik är de lärarledda. Det gäller även många fördjupningsmoduler inom försäkringen, när det finns ett tolkningsutrymme och man behöver diskutera typfall. Då är dialogen så viktig att man måste ha lärare, säger Annelie Håkansson. Hittills har webbutbildningarna fått lika höga kvalitetstal som de lärarledda utbildningarna. Alla utbildningar utvärderas via kompetensportalen där man frågar om målet med utbildningen är nått. Den webbaserade utbildningen får Ett paket för chefer Nästa år sker en satsning på chefsutbildning med varierande innehåll för olika målgrupper: introduktionsutbildning för nya chefer ledarutvecklingsprogram för nya chefer utbildningsmoduler med varierande teman för chefer ledarutvecklingsprogram för befintliga chefer. i genomsnitt 4,6 på en 6-gradig skala och den lärarledda 4,5. I slutet av året ska det göras en uppföljning av hur handledarskapet fungerat. Vi kommer att fortsätta att utbilda de handledare och lärare som vi har. De är centrala för vår kompetenshöjning i organisationen. Vi ska också skapa nätverk och forum för dem att dryfta olika problem. Ingen engångsföreteelse Annelie Håkansson är noga med att påpeka att den stora utbildningssatsningen inte är någon engångsföreteelse. Den är tvärtom basen i Försäkringskassans utbildningsstrategi för lång tid fram över. Hon gläds åt att det nu för första gången finns en gemensam utbildningskatalog för Försäkringskassan.Den innehåller drygt 100 utbildningar, eller utbildningsmoduler, varav nästan hälften är webbaserade. Det rör sig främst om försäkringsutbildningar samt IT-relaterade utbildningar, till exempel nyheter i ärendehanteringsstödet (ähs). Att vi nu kan erbjuda ett samlat utbildningsutbud, som vi kan revidera efterhand, är ett otroligt stort framsteg som jag ser det. Det är basen i kompetensutvecklingen för handläggarna. dagens socialförsäkring OKTOBER

12 Utbildning nyckeln i Medarbetarna: Vi vill ha mer anpassat Det får inte bli för generellt, tycker eleverna Christina Malmström och Elisabet Lundsten. Det måste finnas något att fundera kring och diskutera. Både Christina Malmström, generalist och informationsgivare vid lokalkontor, och Elisabet Lundsten, personlig handläggare inom sjukförsäkring, båda vid LFC Stockholm Nord i Sollentuna, tycker att webbutbildningarna borde vara mer anpassade till olika målgrupper. Vi som jobbar i kundtjänst har lång erfarenhet och hade behövt ett utbildningspaket som var mer utformat för oss, säger Christina Malmström. Monotont Nu har vi gått igenom informationen rakt av och svarat på frågorna. Det gör att det lätt blir tråkigt och monotont. Elisabet Lundsten är inne på samma linje. Det är väldigt mycket information som bara går rakt in. Det är inte så mycket att fundera kring. Det känns inte som om de är gjorda för oss som kan grunderna för arbetet redan. Christina Malmström, som varit kundmottagare i fem år och dessförinnan jobbat med flera olika ärendeslag, har gått igenom i stort sett alla de grundläggande försäkringsutbildningarna och kursen i förvaltningsrätt på webben. Sammanlagt har hon ägnat fem arbetsdagar åt webbutbildning. Men hon uppskattar ändå lärarledda utbildningar mer. Där kan jag ställa motfrågor och få en annan bild av det som gäller. Christina Malmström och hennes kolleger på lokalkontoret har inte haft någon handledare under webbutbildningarna. Det har inte varit nödvändigt eftersom de enligt utbildningsplanen inte ska göra några övningar och inte fokusera på handläggningskunskapen. Inte heller den personliga handläggaren Elisabet Lundsten har haft handledare. Det har inte varit något som passat att ha handledare till. Hon har gjort webbutbildningarna i försäkringstillhörighet, SGI, självbetjäning och orienterande samverkan. Hon tycker att det varit lite olika svårighetsgrad på webbutbildningarna. Den första som hon gick, om försäkringstillhörighet, lärde hon sig mycket av. Andra utbildningar har varit mer orienterande och hon kände till mycket sedan tidigare. De lyssnade jag bara igenom. De gav inte tillräcklig stimulans och kändes litet som slöseri när man har mycket att göra. Elisabet Lundsten är tveksam till hur webbutbildningarna varit upplagda. Hon menar att de flesta personliga handläggare är högskoleutbildade, och vana att lära sig på annat sätt. Själv har hon läst rehabiliteringsvetenskap. Kunna tolka Det handlar om att ta till sig kunskaper utifrån problematiserade situationer. Att se på problemen från olika håll och göra tolkningar. Även när det gäller bemötande efterlyser de en bättre avpassning för olika målgrupper. Christina Malmström pekar på det speciella kundmötet på lokalkontor med snabba och spontana besök från kunder som man ofta inte träffat tidigare. Det skiljer sig markant från de personliga handläggarnas bokade besök med kunder som de känner till. Hon tycker också att utbildningen var för lång. Elisabet Lundsten håller med om det senare. Hon hade hellre haft två dagar kring regeländringarna i sjukförsäkringen. Hon tror också att hon som personlig handläggare hade haft mer nytta av utbildningen i samtalsteknik, som skjutits upp. När Elisabet Lundsten blickar framåt så önskar hon sig mer handfasta kunskaper, till exempel i medicin och juridik. Christina Malmström ser fram emot en kommande utbildning om EU-konventionsrelaterade förmåner. Hon ska även gå lärarledda utbildningar om hot och våld och samtalsteknik. Utbildningen i säljteknik har hon redan klarat av. Den var mycket bra. Vi fick verkligen en känsla för vad vi ska förmedla till våra kunder. Christina Malmström, medarbetare. Bettina Wiberg, handledare. 100 utbildningar ett axplock ur kurskatalogen Nya Försäkringskassan förvaltningsrätt försäkringstillhörighet försäkringsutbildningar omvärldskunskap självbetjäning hot och våld bemötande och samtalsteknik. ålderspension för informationsgivare pedagogisk gruppinformation säljutbildning. 12 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

13 Misstämning Å andra sidan har det skapat en viss misstämning bland medarbetarna. Till exempel får inte de personliga handläggarna en inplanerad och efterlängtad utbildning i samtalsmetodik i höst. Och i våras beslöt enhetens beslutsfattare att vänta med sin planerade bemötandeutförnyelsearbetet Elisabet Lundsten, medarbetare. Eva Thorén, enhetschef. Enhetschefen: Bra flyt men pressad Enhetschefen Eva Thorén har en tuff uppgift. Hon ska skapa utrymme för utbildning men det får inte gå ut över produktionen. Det är ett tungt ansvar för utbildningen som vilar på Eva Thorén, enhetschef inom sjukförsäkringen vid LFC Stockholm Nord i Sollentuna. Hon ska se till att medarbetarna kan delta i nödvändiga utbildningar, men inte släppa iväg för många när trycket är för högt. Så här långt har det gått ganska bra. Det beror bland annat på att det inte blivit så mycket utbildning som det var tänkt. Utbildningar har både ställts in och skjutits upp. planering Handledaren: Stimulerande men hektiskt Utan handledaren Bettina Wiberg står den nyutbildade sig slätt. De nya kunskaperna måste också prövas i praktiken, det är det jag ska se till. Att få handledning i sin nya yrkesroll, antingen man är nyanställd eller fått nya arbetsuppgifter, är en viktig del i förnyelsen av Försäkringskassan. Därför har handledarna en central roll vid de webbaserade utbildningarna. Bettina Wiberg är en av handledarna vid LFC Stockholm Nord i Sollentuna. Hon är personlig handläggare inom sjukförsäkringen och började på Försäkringskassan för två och ett halvt år sedan. Upprinnelsen till att hon blev handledare var att hon under ett medarbetarsamtal tog upp möjligheterna till utveckling med sin enhetschef. Sedan fick hon gå handledarutbildning under en dag kombinerat med hemuppgifter och viss inläsning innan. Det var en bra utbildning. Jag fick framförallt veta vilka förväntningar som finns på handledarrollen. Färsk Bettina Wiberg är ganska färsk som handledare. Hon har haft ett uppdrag att lära upp en ny medarbetare på enheten. Men den personen var inte ny i Försäkringskassan utan hade arbetat med handikappförmåner. Så hon hade försäkringskassetänket med sig vilket underlättade. Den nya medarbetaren gick igenom webbkursen för personlig handläggare sjukförsäkring i maj med Bettina Wiberg som handledare. Samtidigt kom det nya yrkesroller, nytt metodstöd och nya regler i sjukförsäkringen. Så det var en hektisk tid, säger Bettina Wiberg. Jag hade själv gått igenom utbildningen innan för att få veta vad som lärs ut. Det är viktigt om handledningen ska bli bra. Det fanns till exempel särskilda hållpunkter där man skulle diskutera med handledaren. För Bettina Wiberg var det viktigt att den nya medarbetaren tog kursen i små- dagens socialförsäkring OKTOBER

14 Enhetschefen: bildning på grund av det ansträngda arbetsläget. De skulle gå den i höst i stället men även den har skjutits upp. När leveransplanen med utbildningar kom före årsskiftet gick Eva Thorén igenom med varje medarbetare vilka kurser de skulle gå. Vissa var obligatoriska andra styrdes av behovet. Det ingår i mitt chefsuppdrag att se till att medarbetarna har den kompetens som krävs för de olika yrkesrollerna på enheten, säger hon. Varje medarbetare har nu en individuell utbildningsplan och jag ska bevaka att den följs. I höstens medarbetarsamtal, som pågår just nu, följer hon upp allas utbildningsplaner. Blicka framåt Vi försöker också blicka framåt för att se vad som återstår liksom vilka brister som finns och hur de kan täppas till. Så här långt har Eva Thoréns medarbetare gått igenom försäkringstillhörighet och självbetjäning på webben. Det har varit obligatoriskt. Före årsskiftet ska de även ha gått igenom kurserna i orienterande samverkan respektive förvaltningsrätt. Vi har inte känt behov av handledare för dessa webbkurser. Men nu har vi tre medarbetare som ska vidga sitt arbetssätt till personlig handläggare och en av dem har fått en handledare. De andra två får sina kunskaper uppdaterade av våra specialister. Medarbetarna har också gått bemötandeutbildningen och naturligtvis utbildning om de nya sjukförsäkringsreglerna. Kursen om hot och våld är delvis nedprioriterad. I första hand ska medarbetare vid lokalkontor och i andra hand personliga handläggare som har mer okända kontaktytor gå den. Samtalsmetodik För personliga handläggare som känner till sina kunder kan det vara viktigare med utbildning i samtalsmetodik för att kunna förebygga hot och våld. Det är inte bara enhetschefen som har ett stort ansvar för utbildningen. Även medarbetaren själv och kollegerna har ett ansvar. Medarbetaren ska signalera sitt behov av utbildning när det finns brister, säger Eva Thorén. Men också återkoppla om utbildningen inte gav det man förväntat sig. Så att man kan rätta till det. Kollegerna är redan parvis ihopkopplade så att de går in för varandra vid all frånvaro, även utbildning. Handledaren: portioner. Det finns till exempel situationer som inträffar mer sällan och som är svåra att få med under upplärningsfasen. Som ny lär man sig inte allt på en gång utan efter hand. Utbildningen ger en bas, en grund att stå på, sedan är ofta verkligheten annorlunda. Men då kommer hon tillbaka till mig med frågor. För handledningen fortsätter även när kursen är slut. Bettina Wiberg betonar vikten av att anpassa handledningen efter vad den andre har med sig i bagaget. Då kan hon få en bra grund för det nya jobbet. Utvecklande Bettina Wiberg tycker att handledarskapet var väldigt utvecklande. Det har ställt krav på mig att läsa in och fräscha upp mina kunskaper, att vara lyhörd och kunna anpassa mig. Jag har tvingats reflektera över mitt eget arbete så att jag lär ut på rätt sätt. För att klara uppdraget som handledare är det viktigt att det går att avsätta tid. I början lade Bettina ner tre fyra timmar per dag på handledningen. Tiden har minskat vartefter och nu tar det ungefär sammanlagt en timme i veckan. Men tiden är ofta ett problem vid handledning. Den blir lätt att man gör det utöver sitt vanliga jobb. Det är roligt att vara lärare Ta chansen att vara lärare, säger Helena Täcklebo. Det är väldigt utvecklande. Medarbetarna vill hela tiden lära sig mer om sitt arbete. Helena Täcklebo började som lärare inom Försäkringskassan kort efter att hon 2003 fick jobb i Västra Götaland som handläggare av familjeförmåner enligt EU:s förordning Hon var med och informerade länets kundtjänster om familjeförmånerna och fick sedan en förfrågan om att leda kurser. Den första handlade om försäkringstillhörighet, minns hon. Och på den vägen är det. Specialist på föräldraförsäkring I dag är hon specialist inom föräldraförsäkring och SGI (sjukpenninggrundande inkomst) vid NFC Gårda i Göteborg. Där ingår det i yrkesrollen att utbilda kring försäkringsnyheter och regeländringar men samtidigt har hon fortsatt med uppdrag för Kompetensforum inom ramen för förnyelseprogrammet. Hon har även skrivit mycket utbildningsmaterial. Jag har haft tur att ha förstående chefer som släppt iväg mig. De har insett att de tjänar på att jag blir en bättre medarbetare om jag får utveckla mig genom att vara lärare. Ett par dagar i månaden De senaste veckorna har Helena Täcklebo inom ramen för specialistrollen utbildat några nyrekryterade medarbetare på NFC. Dessförinnan utbildade hon servicehandläggare, och deras handledare, till de nya servicekontoren som Försäkringskassan öppnar tillsammans med Skatteverket. Det har handlat om ett par dagar i månaden det senaste halvåret. Men halvåret dessförinnan, förra hösten och fram till mars i år, var hon lärare nästan på heltid. Det var inför starten av det stora servicekontoret i Nordstan i Göteborg med många nyrekryterade medarbetare. Helena Täcklebo tycker att det är Helena Täcklebo, lärare. roligt och utvecklande att vara lärare. Hon är särskilt nöjd med att få växla mellan mer handfasta försäkringsutbildningar och mer mjuka handledarutbildningar kring feedback och olika sätt att lära. Lära sig mer Oavsett om kursdeltagarna har jobbat länge i Försäkringskassan eller är nya så vill de hela tiden lära sig mer om sitt arbete och fördjupa sin kunskap. Det är väldigt stimulerande för mig som lärare. Helena Täcklebo försöker själv få gå utbildningar ibland. Nu senast var det en tvådagarskurs i förvaltningsrätt. Då kan hon få perspektiv på lärarrollen från andra hållet. Man lär sig något nytt varje gång, konstaterar hon. Det hon saknar och gärna vill ha framöver är en praktisk pedagogisk utbildning. Jag behöver utvecklas även i lärarrollen, säger hon. 14 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

15 Nu öppnar vi porten till Norrland Nu är det enklare för dig som är handläggare på Försäkringskassan i norra Sverige att anlita Manpower Hälsopartner när du behöver en försäkringsmedicinsk utredning. Den 1 oktober öppnade vi nämligen en ny enhet i Gävle. Manpower Hälsopartner är Sveriges ledande leverantör av försäkringsmedicinska utredningar och arbetsförmågebedömningar med över genomförda utredningar bakom oss. Våra eftertraktade utredningar ger dig som beställare exakt det du efterfrågar ett komplett underlag för att fatta rätt beslut om ersättning, rehabilitering och övriga åtgärder. Vill du veta mer eller beställa en utredning? Kontakta oss på För dig som befinner dig längre söderut kontakta kundservice i din region: Stockholm: Mitt: Öst: eller Väst/syd: C269072_Mp_Annons_193x245_DagensSoc_.indd

16 Arbetsförmedlingen + Försäkringskassan = sant Hon har fått samarb Sedan några år har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan äntligen kan det tyckas en bra samverkan. En person som bidragit till det är Henrietta Stein. Sedan årsskiftet chef för Arbetsförmedlingens nya avdelning Rehabilitering till arbete. Men nu väntar nya utmaningar. De nya reglerna i sjukförsäkringen kommer att kräva mycket av alla inblandade och en arbetsmarknad som är beredd att ta emot. TEXT: EVA LINDén FOTO: PETER NORDAHL När jag söker upp adressen i Malmö där jag ska träffa Henrietta Stein tror jag först att jag har kommit fel. Svenskt Näringsliv håller till i samma hus och har väl synliga skyltar i entrén. Men av Arbetsförmedlingen syns intet. Precis när jag är beredd att ge upp faller min blick på en liten oansenlig lapp med Arbetsförmedlingen. Jag trycker på knappen Henrietta gillar att saker händer Arbete: Chef för Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete. Bakgrund: Leg psykolog. Jobbat inom Arbetsmarknadsverket sedan 1981, från arbetspsykolog till biträdande länsarbetsdirektör. Bor: I Helsingborg Familj: Gift med Åke som är läkare och allmänmedicinare. Barn och barnbarn. Läser: Är allätare men läser mycket deckare. Passar bra när man reser mycket. Intressen: Några kvällskurser blir det inte precis möjlighet till just nu, men jag gillar min stora trädgård. Och jag är intresserad av heminredning, glas, keramik. Och antikaffärer. Jag har en kollega som gillar att baka bullar så när Länsarbetsnämnden skulle läggas ner så sa vi att vi får väl öppna en antikaffär som serverar kaffe och bullar. Gillar: Att träffa människor, samarbeta. Vill att det händer saker och vill se resultat. bredvid och blir insläppt. Väl uppe på rätt plan befinner jag mig i stora fräscha lokaler, om än något ödsliga. Förklaringen till den diskreta närvaron i entrén är att den här arbetsplatsen egentligen inte finns. Det vill säga här satt Länsarbetsnämnden i Skåne men alla länsarbetsnämnder är nu nerlagda. Hela landet som arbetsfält Men här har alltså Henrietta Stein sitt arbetsrum ett tag till. Fast oftast är hon i Stockholm eller på andra håll i landet. Som chef för avdelningen Rehabilitering till arbete som skapades vid årsskiftet, då Arbetsförmedlingen blev en myndighet, har hon hela landet som sitt arbetsfält. Och arbetslivsinriktad rehabilitering är något hon har gedigen erfarenhet av. Som psykolog på AMI på 1980-talet och genom en rad chefsjobb efter det. Försäkringskassan har hon haft en hel del kontakt med genom åren. Den riktiga närkampen kom när hon blev chef för ett stort branschkontor i Helsingborg Nära samarbete Arbetsmarknaden var tuff, arbetslösheten hög. Det blev uppenbart att vi inte kunde klara vårt uppdrag utan att samverka bättre med andra myndigheter. Jag fick kontakt med Åsa Andersson, som i dag är verksamhetsområdeschef inom Försäkringskassan men som då var chef för Försäkringskassans lokalkontor i Helsingborg, och med den person som var arbetsmarknadsansvarig på kommunen. Vi byggde upp ett både nära och förtroendefullt sam arbete, vi startade nya samarbetsformer och nya projekt. Roligt hade vi också. Vi kunde 16 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

17 etet att blomstra till och med sitta på helgerna och skriva ansökningar om EU-pengar. Så småningom kom Faros, metoden för samverkan kring arbetslösa sjukskrivna. Med goda samverkanstraditioner i ryggen gick det lätt att bidra till att Faros blev framgångsrikt i Skåne. Vi började tidigt med gemensamma möten där ledningen för de båda myndigheterna sa att så här ser uppdraget ut. Nu får ni gå hem och lösa det. Vi anställde en projektledare och vi genomförde utbildning. Framför allt samarbetade jag med Ronny Andersson, då försäkringschef i Skåne, idag vid en av Försäkringskassans ledningsstaber. Ett smidigt samarbete där vi hela tiden riktade in oss på att hitta enkla lösningar. Faros ledde från 2003 fram till samverkan i hela landet kring personer som på grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga behöver stöd för att få arbete eller byta arbete. Varje år tas handlings- Forts på nästa sida dagens socialförsäkring OKTOBER

18 Arbetsförmedlingen i korthet 1 januari i år blev Arbetsförmedlingen en myndighet. AMS och länsarbetsnämnderna las ner. Är indelad i fyra marknadsområden, 68 arbetsmarknadsområden och 321 arbetsförmedlingskontor. De tre servicevägarna till Arbetsförmedlingen: Internet, kundtjänst, lokala kontor. Det är Försäkringskassans bedömning som gäller, det är vi tydliga med. Fortsättning från föregående sida planer på olika nivåer fram därav beteckningen handlingsplanesamverkan. Jag skulle vilja säga att det nu över lag fungerar bra i hela landet. Det finns en nationell grupp på ledningsnivå, det finns lokala överenskommelser och det finns rutiner för hur samarbetet ska gå till i praktiken. Om man kör fast lokalt ska ärendet lyftas till en högre nivå, men det är mycket sällan det sker. På frågan varför det har tagit så lång tid trots goda ambitioner under många år svarar hon att man nog inte insåg behovet av struktur. Det fanns många goda viljor på 80- och 90-talen, och hittade man rätt person så funkade det. Men om den personen försvann så riskerade samverkan att falla.viktigt är också att den politiska viljan under 2000-talet har blivit mer uttalad och att det har satts konkreta mål. Det goda exemplet Nu får till och med samverkan med Försäkringskassan tjäna som det goda exemplet när Arbetsförmedlingen ska samverka närmare med Kriminalvården. Vi behöver inte börja från början utan kan titta på hur samverkan med Försäkringskassan har byggts upp. Vem har ansvar för vad? När övergår ansvaret från den ena till den andra myndigheten? Och när har båda ansvar? Avdelningen som Henrietta Stein är chef för har både ett funktionsansvar för den samlade arbetslivsinriktade rehabiliteringen inom Arbetsförmedlingen och ett operativt ansvar genom att den organiserar specialister som arbetar tillsammans med arbetsförmedlarna. Här finns också en enhet för strategiskt arbete med riktlinjer, metodutveckling, och uppföljning där man bland annat arbetar med hur den nya rehabiliteringskedjan ska hanteras. De cirka 600 specialisterna, bland annat psykologer, arbetsterapeuter och socialkonsulenter, arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering och har en konsultativ roll. De samverkar även med Försäkringskassan. Bra samverkan mellan handläggare på Försäkringskassan och arbetsförmedlare och specialister på Arbetsförmedlingen har visat sig vara en framgångsfaktor för återgång i arbete. Det är roligt att få bygga upp en ny verksamhet. Tidigare var den arbetslivsinriktade rehabiliteringen organiserad lite olika i länen, nu är det ett nationellt ansvar, säger hon. De nya reglerna i sjukförsäkringen är förstås en högst aktuell fråga. Vad tycker du? Intentionerna är goda, det är bra med tidiga insatser. Men vi tyckte precis som Försäkringskassan att införandefasen var för kort. Det hade också varit bra om alla delar varit på plats så som rehabiliteringsgarantin och en utbyggd företagshälsovård. Om det är osäkert om en sjukskriven person kan gå tillbaka till sitt tidigare arbete ska Försäkringskassan nu erbjuda ett så kallat kontaktmöte med Arbetsförmedlingen redan efter 90 dagar. Om ett sådant möte inte har ägt rum och Försäkringskassan överväger att inte betala ut ersättning efter 180 dagar så ska personen erbjudas ett överlämningsmöte. Vår skyldighet är att erbjuda mötestider efter behov, och då pratar vi om dagar eftersom tidsgränserna är så snäva. Är personen inte intresserad är det ändå viktigt att Försäkringskassan noga informerar om att hon själv kan ta kontakt med oss. Vi vet ju inte om att personen finns. Ge råd och stöd Arbetsförmedlingen kommer att erbjuda ungefär samma insatser som i dag, delvis beroende på framtida resurser. I första hand matcha mot lediga jobb och även etablera kontakt med lämpliga arbetsplatser. Men också vägleda, hjälpa folk med deras cv, stödja inför en intervju och kanske ge råd om utbildningar. En arbetsterapeut kan hjälpa till med anpassningar på arbetsplatsen, en arbetspsykolog kan hjälpa till att bena ut möjligheter och behov. Hur har Arbetsförmedlingen förberett sig? Vi har informerat chefer i olika omgångar liksom ett antal medarbetare i direktservice. Försäkringskassan är med på de mötena. Mer information och utbildning kommer senare. Vi måste också jobba med attityder. För att en person ska komma tillbaka i arbete krävs att hon både vill och kan söka nytt jobb, och så är det inte alltid. Ett skäl kan vara att man är rädd för att misslyckas. Den fällan får vi inte fastna i. Vår profession är att stödja personen i att våga och vilja. Viktigt för Arbetsförmedlingen är att kunna lita på att Försäkringskassan och vården gör riktiga bedömningar av arbetsförmågan. För det är Försäkringskassans bedömning som gäller, det är vi tydliga med. Välkomnar Hedborgs uppdrag Samtidigt välkomnar hon Anna Hedborgs regeringsuppdrag att utreda hur arbetsförmåga bättre ska prövas i framtiden. I dag finns lika många tolkningar av begreppet som personer som jobbar med det, menar hon, vilket skapar risk för förvirring hos dem man ska samarbeta kring. I dag jobbar 450 personer inom Arbetsförmedlingen med den vanliga handlingsplanesamverkan. 18 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

19 Så här vill Henrietta illustrera samverkan Händerna en bit ifrån varandra: Ingen samverkan. Var och en bevakar sitt revir. Kunden faller mellan stolarna! Knäppta händer med böjda fingrar: Myndigheterna går in i varandras roller i stället för att sköta sin egen profession. Kunden vet inte vad som kan förväntas av de båda aktörerna. Knäppta händer med raka fingrar: Överlämnandet mellan myndigheterna sköts på ett bra sätt. Den enskilde möter handläggare som kan sitt uppdrag och är trygga i sitt ansvar samt vet när det är tid för den andra aktören att ta ett mer aktivt ansvar. Men det räcker inte, menar Henrietta Stein. Vi räknar med ett kraftigt inflöde så småningom, utifrån Försäkringskassans underlag, men hur mycket resurser vi behöver är svårt att säga. Vi har haft underhandskontakt med departementet. Behovet beror också på vad vi ska åstadkomma och på utvecklingen på arbetsmarknaden. Visst kan man känna en oro. Det är en stor målgrupp och konjunkturen viker. Men det handlar inte bara om vad Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör. Om intentionerna med rehabiliteringskedjan ska infrias måste det finnas arbetsgivare som vill anställa, understryker hon. A N N O N S Ge inte upp för tidigt Jag pratade på ett möte nyligen med 220 arbetsgivarrepresentanter. De frågade efter insatser från vår sida. Jag sa att om rehabiliteringskedjan ska få genomslag kan vi inte bara flytta folk från ett ersättningsslag till ett annat. Det måste finnas mottagare bland arbetsgivarna, inte bara avsändare. Jag bad dem göra ett litet tankeexperiment och fundera över vad de själva skulle kunna arbeta med på den egna arbetsplatsen om de inte längre skulle klara sitt vanliga jobb. Det är viktigt att låta människor pröva annat och inte ge upp för tidigt. Chansen att lyckas är störst på den egna arbetsplatsen. Just nu intervjuar vi företagare om deras inställning till att ta emot personer med nedsatt arbetsförmåga. Vad skulle få dem att anställa fler? Utifrån det ska vi sedan jobba med attitydpåverkan. Behövs en alternativ arbetsmarknad? Det finns ju möjligheter i dag, till exempel olika bidrag och ekonomiska lättnader. Men det skulle behövas mer, till exempel fler sociala företag. När det gäller lönebidrag har vi föreslagit att det ska kunna betalas ut även om man är kvar på sitt gamla jobb. Vad tror du om de resursjobb som regeringen har utlovat för personer som inte längre kan få ersättning från sjukförsäkringen? Vad jag förstått är tanken att detta ska utgöras av en tredje fas i den redan existerande jobb- och utvecklingsgarantin som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Men det är ännu oklart vilken typ av sysselsättning det egentligen gäller och vilken omfattning det kan få. Så det är för tidigt att säga. Bör Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gå samman, som i Norge? Nej, det tycker jag inte. Min hypotes har varit att samverkan kan fungera väl om det finns ett tydligt uppdrag och ansvar, och om myndigheterna respekterar varandras olika roller. Och den har ju visat sig hålla. VI ÖVERSÄTTER Vi har en för er väl anpassad organisation med gedigen erfarenhet av myndighetsuppdrag. Sedan 1992 levererar vi översättningstjänster med rätt kvalitet, i rätt tid och med rätt kompetens. Enkel beställning Fax Ramavtalsleverantör för samtliga språk. dagens socialförsäkring OKTOBER

20 VAD GÖR DE PÅ...? NATIONELLA FÖR- SÄKRINGSPOOLEN I LINKÖPING Arbetsplatsen som ska ta slut Försäkringskassan i Linköping finns sedan något år i nya lokaler. Det ligger möjligen än mer centralt än det tidigare länskontoret. Det nya är lite mindre men så är man ju färre i dag. Det är modernt med mycket glas, luftigt och fräscht. Jämfört med tidigare innebär det en betydande kapning av lokalkostnaden. I samma byggnad, Diamanten, ryms lokalkontor, det lokala försäkringscentret och NFP den nationella försäkringspoolen. Allt på samma plats är ju knappast i enlighet med det ursprungliga konceptet för den nya Försäkringskassan. Men praktiskt är det förstås. Och det är ju en bit kvar till Stockholm där man lyckats peta in ett huvudkontor bland alla möjliga kontorsvarianter. Högarna med pappers akter rör ålderspensionen. Jag känner mig jätteotrygg i det här. NFP ett smörjmedel Det är NFP som är skälet till besöket. NFP som ömsom beskrivs som smörjmedlet i omorganisationen, ömsom som en personalpolitisk innovation. Förhoppningsvis är man både och. NFP har ett eget inflöde med ärenden och egna inkorgar. Inom NFP har många skolats om till att arbeta med nya ärendeslag. Försäkringspoolen kan innebära en andra chans till fortsatt anställning i Försäkringskassan om något ledigt jobb dyker upp. På NFP, våningarna över LFC, är det denna dag ganska tyst och rätt så glest besatt. Men mycket att göra. Ulla Johnsson arbetar med ålderspension, EU-ärenden, då är det pappersakter som gäller. Det är bara att titta på högarna, ett extra skrivbord är fyllt av imponerande travar. Ulla Johnsson, som pendlar närmare två timmar i varje riktning från Valdemarsvik, kom till kassan redan 1979 och har arbetat med ålderspension en stor del av den tiden. Men nu i oktober, vecka 41, är det slut. Då tar ärendena från Södermanland slut. Vi fyra som jobbar med ålderspension får ta tag i bostadstillägg för pensionärer (BTP) i stället. En del av dem som arbetar på NFP har sökt sig hit frivilligt, till exempel för att tiden till pensioneringen inte är alltför lång eller för att arbetsresorna skulle bli orimligt långa. Men de flesta arbetar i poolen för att de inte fått någon placering när Försäkringskassan byggts om. Vi blev över, konstaterar Ulla Johnsson. Drygt 80 personer i poolen När NFP i Linköping drog igång i maj i år ingick drygt 80 personer i poolen, berättar Kjell-Ove Älåker, en av tre enhetschefer. När verksamheten startade kallades den för resurspool. Han anser att namnbytet till nationell försäkringspool är bra. Det är ju ett landslag nu. I dag är man ungefär 60. Nationellt är minskningen till och med större, från ungefär 400 till 200. Under en tid jobbade 15 personer med tidig bedömning i poolen. Bland annat var det personal som tidigare arbetat med ålderspension och som nu fått fasta jobb som tidig bedömare på Nationellt Försäkringscenter i Norrköping. Vesna Liljesson hoppas bli kvar inom Försäkringskassan. Jag trivs på kassan, det har jag gjort hela tiden. Trots oron över jobben så är stämningen god, säger Ulla Johnsson som arbetar med ålderspension. I min grupp har vi kommit bra överens. Vi har trevligt och stöttar varandra. En viktig del av NFC-strukturen Tillhörighet: De nationella försäkringspoolerna hör till den nationella försäkringscenter-organisationen. Varje pool är knuten till det närmaste nationella försäkringscentret. Antal: När Stockholm startar i oktober finns pooler på sammanlagt åtta orter. Först ut: Uppsala som fungerade som pilot. Sagt om poolen: En viktig och central del av NFC-strukturen där vi som arbetsgivare vill erbjuda medarbetarna anställningstrygghet så långt som möjligt. När det uppstår rekryteringsbehov i näraliggande LFC och NFC ska vi aktivt arbeta med att se på omplaceringsmöjligheter från poolen. (Rolf Lindberg, tf chef för programmet) Det betyder att vi fått ett bra genomslag för den personpolitiska idén med poolen. De 20 har gått vidare till andra jobb varav en del till vikariat eller tillsvidaretjänster inom Försäkringskassan. Och det är ju det som är tanken. Poolen 20 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning Myndighet (0a): e-post kontaktperson (0b): Filnamn enligt principen: myndighetsnamnyymmdd Område (1) Ange område, se listan i rosa området till höger eller för muspekaren över denna ruta Samverkan Samverkan

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport

Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport Inledning Regeringen har begärt månatlig rapportering om de åtgärder Försäkringskassan vidtar för att säkerställa

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 28/2010 Omfattar perioden: 30 aug - 3 sept 2010 samt kompletteringar från den 25 och 26 augusti Kompletteringar från den

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Kundundersökningar på servicekontoren 2016 Omgång (mars) Johan Orbe Caroline Theorell

Kundundersökningar på servicekontoren 2016 Omgång (mars) Johan Orbe Caroline Theorell Kundundersökningar på servicekontoren Omgång 1 2017 (mars) Johan Orbe Caroline Theorell 2017-05-08 Om undersökningen Målgruppen är kunder på servicekontoren. Totalt 15 servicekontor deltog i undersökningen.

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen Uppdraget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2009 redovisa en bedömning

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in

Läs mer

Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan

Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan 1 (7) Till Socialdepartementet Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer