ELFÖRBRUKNING FÖR UPPVÄRMNING I ÖVRIGSEKTORN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELFÖRBRUKNING FÖR UPPVÄRMNING I ÖVRIGSEKTORN"

Transkript

1 Efter Tjernobyl Underlag till Statens energiverks utredning Förtida avveckling av kärnkraften i Sverige ELFÖRBRUKNING FÖR UPPVÄRMNING I ÖVRIGSEKTORN Eje Sandberg Rolf Westerlund K-Konsult

2 Elförbrukning för uppvärmning i övrigsektorn Eje Sandberg RolfWesterlund K-Konsult Statens energiverk 98:R

3 Statens energiverk FÖRORD Statens energiverk har utrett förutsättningarna för en tidigare avveckling av de svenska kärnkraftsverken. Utredningen har publicerats i verkets utredningsserie, 98:. Förtida avveckling av kärnkraften i Sverige. I samband med utredningen har ett omfattande underlagsmaterial tagits fram av konsulter, företag och andra mritgheter. En del av detta material redovisas i verket uportserie och denna skrift är en av de samroar t 4 underlagsrapporterna. För a v> och slutsatser svarar respektive författare. Stow^r I- i oktober 98 Hans :ode Gene' jldirektör Asa Sohlman ByrSchef Statens energiverk Besök Lilieholm^voCf-n 3C Telefon Telegram Eneryyodmin II787STOCKHOLM l,l,eholmen Postgiro Telex 287 ENERGY S

4 KBOMSOLT ELFÖRBRUKNING FÖR UPPVÄRMNING ÖVRIGSEKTORN Prognosunderlag för kärnkraftsawecklingsstudie statens energiverk SEPT 98 K-KONSULT i Stockholm Energiproduktion Eje Sandberg Rolf Westerlund v

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. SAMMANFATTNING i 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 4 2. Uppdraget Analysmodell Elpriser Bränslepriser 8 3. BERftKNINGSFÖRFARANDE 3. Nettoenergibehov i 3.2 Produktionssystem Ii 3.3 Sparmöjligheter Antalet enheter 5 4 SPARANDE 9 5. SMÅHUS Nuvarande uppvärmning Specifik förbrukning Elförbrukning i småhus Uppvärmningsalternativ Resultat småhus 35. FLERBOSTADSHUS OCH LOKALER 4. Uppvärmningsalternativ 42.2 Prestanda och kostnadsuppgifter 45.3 Resultat flerbostadshus och lokaler 47

6 i j BILAGOR. Småhus, systemval och resultat 2. Teknikalternativ, småhus 3. laknikalternativ, flerbostadshus och lokaler 4. Flerbostadshus och lokaler, systemval och resultat 5. Sammanställningstabell nr 7, småhus 997 lågt oljepris. "- nr, småhus 997 högt oljepris 7. "- nr 2, småhus 989 referensalternativ kortsiktigt sparande 8. "- nr 4, småhus 989 lånsiktigt sparande 9. "- nr 3, småhus 989 högt oljepris. "- nr 4, småhus 989 lågt oljepris. "- nr 2, flerbostadshus och lokaler, 997 högt oljepris 2. "- nr 3, flerbostadshus och lokaler II _ I _ If _ fl _ fl lågt oljepris nr 5, flerbostadshus elradiatorer 997 nr, lokaler, elradiatorer 997 nr 8, flerbostadshus och lokaler 989, kortsiktigt sparande referensalternativ nr 9, flerbostadshus och lokaler 989 högt oljepris nr, flerbostadshus och lokaler 989 lågt oljepris 8. Naturgas, småhus

7 . SAMMANFATTNINC På uppdrag av statens energiverk har elförbrukning för uppvärmning undersökts inom övrigsektorn. Analysen omfattar elförbrukningen på kort sikt (989) och lång sikt (997) vid olika elpriser. Som underlag för analysen har använts statistik från SCB och Kraftsam vad gäller nulägesbeskrivningen av antalet hus och uppvärmningsform. Prognosuppgifter på oljepriser och andra bränslepriser har lämnats av statens energiverk. Som utgångsvärde har elförbrukningen för uppvärmning beräknats till 9,4 TWh brutto 985 för småhus och,3 respektive 3, TWh för flerbostadshus och lokaler, dvs hotalt 23,8 TWh. Bedömningen av hur mycket elvärme som förbrukas i flerbostadshus och lokaler är mycket osäker då en hel del dold elvärme kan ligga i posten driftsel, som 985 uppgick till storleksordningen 2 TWh. Vidare är även beskrivningen av hur el användes för uppvärmning i flerbostadshus och lokaler mycket osäker. Analysen av elförbrukningens priskänslighet har genomförts med K-Konsults dataprogram MAS. Genom att dela in bebyggelsen i 5 olika kategorier avseende förbrukning, teknisk utrustning och möjliga uppvärmningsalternativ har för varje elprisnivå, uttryckt som råkraftpris, uträknats bästa uppvärmningsalternativ och åtgång på el, olja eller annat bränsle och investeringsbehov. Elefterfrågan har uppdelats på höglast och låglastperiod vilket också möjliggör en beräkning av efterfrågan på eleffekt vid olika elpriser. Tidstariff har förutsatts. Hushållningsåtgärder har också beaktats som ett handlingsalternativ och investeringsbehoven för hushållningsåtgärder beräknats. Elförbrukningen 997 för ett referensalternativ enligt Statens energiverks oljeprisprogos redovisas i fig... Angivet elpris gäller råkraft. Oljepriset för Eo ä" 322 kr/mwh och för Eo4 23 kr/mwh % Förbrukning 997 referensalt förbr TWh brutto 'L>C ;C*v^ r~ fh+lok! LJ småhus! elpris kr/mwh

8 Vad som händer vid olika elpriser kan sammanfattas med följande: Vid lågt elpris ökar elanvändningen ytterligare jämfört med olja för de bebyggelsekategorier som till del använder olja. Installation av värmepumpar av olika slag är lönsamt från låga elpriser upp till måttligt höga elpriser. Speciellt om befintlig utrustning ändå är dags att byta. Finns värmepumpar redan installerade är de kvar i systemet även vid mycket höga elpriser. Hus med elpannor eller elradiatorer investerar hellre i hushållningsåtgärder vid måttliga till höga elpriser. Först vid högre priser är investering i produktion och då i någon form av värmepumpsteknik aktuell. Finns utbytesbehov sker konvertering vid något lägre elpriser. Först vid mycket höga elpriser installeras en oljepanna och då kombinerat med solvärme. Kan fjärrvärme erbjudas börjar detta bli intressant redan vid måttligt höga elpriser. Kombipannor med el och olja använder el först under låglast och sommarlast för att vid högre elpriser endast använda el för sommarlasten då oljepannan har dålig verkningsgrad. Hur oljepriset påverkar utfallet framgår av fig..2 där lågt, resp högt oljepris står för - 2% av referenspriset (322 kr/mwh, Eol). Figur.2 25 T Förbrukning 997 I lågt oljepris förbr TWh brutto referens högt oljepris elpris kr/tmh

9 Hotsvarande analyser för 989 ger 2-3 TWh högre elanvändningsnivå, mycket beroende på att lönsamma sparåtgärder inte hunnit genomföras och att färre installationer av elbaserad uppvärmningsutrustning har utbytesbehov. Uppgifter om teknik och prestanda för olika teknikalternativ är något osäkra då de huvudsakligen inhämtats från tidigare genomförda översiktsstudier. Tidsbrist har inte möjliggjort någon ordentlig uppföljning av dessa. Genom att bebyggelsebeståndet indelats i ett så pass stort antal kategorier kommer avvikelser i bedömningen av enstaka uppgifter ha en mindre betydelse jämfört med den osäkerhet som ligger i det statistiska underlaget av bebyggelsebeståndet, oljeprisutvecklingen och fastighetsägarnas tröghet i att svara på rent ekonomiska signaler. Beräkningarna är inte att betrakta som prognoser utan som kalkylerade potentialer för lönsamma minskningar av elanvändningen. En helt annan fråga är hur lönsam en investering måste vara för att den skall genomföras. Krävs bättre ekonomi än % real avkastning blir elanvändningen mindre priskänslig än vad som ovan angivits. Kominer nödvändiga investeringsmedel finnas tillgängliga? Vid råkraftpriser på 3 kr/mwh krävs ca 7 miljarder kronor för nya produktionsanläggningar utöver det rena utbytesbehovet. Kommer tillverkarna av utrustning och entreprenörerna hinna med om efterfrågan kommer snabbt? Osäkert är också vilka nya tekniska system som hinner utvecklas under en tioårsperiod och erbjudas marknaden. I denna analys har endast känd tillgänglig teknik ingått om dock med antaganden om förbättrade prestanda till 997.

10 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. Uppdraget Detta uppdrag gäller en analys av hur el- och energiefterfrågan förändras vid de förändrade elpriser som kan bli aktuella vid en snabbare kärnkraftsavveckling än till år 2. Utgångspunkten är att kärnkraften successivt tas ur drift under perioden Dessutom analyseras förändringar i elefterfrågan även vid en mycket snabb avveckling dar hela kärnkraftens produktionskapacitet tas bort inom två år. Utgångsåret för bägge alternativen är 985. Fortsättningsvis kallar vi dessa två alternativ för års- respektive 2-årsalternativet. Uppdraget är begränsat till en studie av förändringarna i elefterfrågan för uppvärmning i sektorerna småhus, flerbostadshus och lokaler. För att Statens Energiverk skall kunna analysera de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av en snabbare avveckling tas även uppgifter fram om de bränslen och bränslevolymer som vid eventuell konvertering från eluppvärmning ersätter elförbrukningen och vilka investeringsbehov som blir aktuella. I 2-årsavvecklingsalternativet kan effektbrist i elproduktionen uppträda varför även eleffektförändringar studeras. Uppdraget har genomförts under stor tidspress huvudsakligen under juli månad varför studien huvudsakligen baserats på tillgängliga kunskaper och snabbt åtkomliga uppgifter Analysmodell Analysen görs med en statisk modell som innebär att den begränsas till bostäder och lokaler som i dag använder el för att täcka hela eller en stor del av sitt värmebehov. Beräkningarna görs utifrån 984 års fastighetsbestånd (tillgänglig statistik). Värmeförbrukninoen och elanvändningen har dock korrigerats till 985 års nivå. Modellen tar alltså inte hänsyn till eventuella övergångar till elvärme efter 985 och ger heller inget svar på när en konvertering sker från elvärme. Modellen ger svar på vid vilket pris en övergång från elvärme är lönsam, till vilket system övergången sker och hur el- respektive bränsleförbrukningen blir efter övergången. Denna modell är därför inte användbar för ett referensalternativ där elpriserna ökar först långt senare i en studerad avvecklingsperiod och därför en fortsatt övergång till elvärme hinner ske. Även vid snabbt ökade elpriser kan vissa installationer, typ frånluftsvärmepumpar i flerbostadshus med gynnsamma förutsättningar, vara lönsamma och därför aenomföras.

11 Studien ska ge svar på hur mycket el,i fastigheter som i dag använder el för uppvärmning, som åtgår för uppvärmning när kärnkraften är avvecklad efter 2 respektive år. Under förutsättning att lönsamheten för en konvertering från el ökar under awecklingsperioden är analysen mest kritisk för de fastigheter som ännu inte konverterat mot slutet av avvecklingsperioden. Därför genomförs analysen för den beslutssituation som gäller år 997 (-årsalternativet) och 989 (två-årsalternativet). För den aktuella beslutssituationen gäller de elpriser, bränslepriser, investeringskostnader och teknikalternativ som då är aktuella. Vid övergång till nytt uppvärmningssystem jämförs det nuvarande systemets rörliga kostnader med hela kostnaden för ett nytt system om det befintliga systemet inte är äldre än 5 år vid beslutstillfället. I annat fall jämförs totala kostnaden för ett nytt system med totala kostnaden för det befintliga systemet. Beräkningarna genomförs med K-Konsults databeräkningsprogram MAS, macrostudie av energisektorn, som närmare beskrivs i kapitel Elpriser Analysen skall enligt uppdraget genomföras med säsongsdubbeltariff (tidstariff). Elpriset differentieras därmed mellan höglast (HL) som infaller under november till mars (kl ) vardagar och låglast (LL) resterande tid. Höglast antas svara mot 3 % av lasten i producentledet. Under awecklingsperioden kommer diferensen mellan höglastpris och låglastpris i producentledet att förändras. I fig2,langes hur resp pris förändras enligt verkets förutsättningar för 2 års- och -årsalternativet. \ i

12 Figur 2. Elprisprognos råkraft, låg- respektive höglast, Höglastpris öre/kwh 2-4rs Qlt(t989) 5 W-8rs olt (997) M> SO 7 Låglastpris öre/kwh Med given sammansättning för lasten mella höglast och låglast kan priset för höglast PHL och låglast PLL anges vid olika genomsnittliga elpriser enligt fig 2.2 Figur 2.2 Låg- respektive höglastpris som funktion av råkraftprin RJKRAFTPRIS ÖRE/kWh w HL,HL< LLUÄglost HL«Hoglast W-Irs olt 2 - År $ olt PLL PHL K) 2 3 W SO 7 8 Elpris ÖRE/kWh

13 I konsumentledet tillkommer kostnader för överföringsförluster som antas vara %. Vid en jämförelse med Vattenfalls taxa för högspänning, säsongsdubbeltariff är differensen mellan hög- och låglast avsevärt större. Den kostnadsdifferens som i producentledet är 3 öre/kwh motsvarar 3,3 öre/kwh hos konsument med hänsyn till överföringsförlusterna, men i nuvarande taxa är differensen 8,7 öre/kwh. Skillnaden på 5,4 öre/kwh beror på att även kostnaderna för effektuttaget under högbelastningstid har lagts in i energiavgiften. Då föreliggande analys ej omfattar konsekvenser och förändringar i producentledet antas att detta effektkostnadstillägg på 5 öre/kwh är konstant oberoende av förändring i elpriset. * ' Motsvarande effektkostnadstillägg vid tidstariffen för säkringstariffer är 22,7 öre/kwh och för lågspänning, effekttariff 23,2 öre/kwh. Fasta avgifter, abonnemangsavgifter och säkringsavgifter antas lika med dagens avgifter. Därmed erhålls konsumencens elpris enligt tabell 2.. ) Huruvida antagandet om att effektkostnadstillägget olir konstant framöver även vid ökade energipriser kan belysas av följande. i Konsumentens effektavgift under höglasttid ska i dag svara mot kostnaderna för att bygga ut kraftnätet, effektutbyggnad i vattenkraftverk som varit relativt omfattande de senare åren och syftat till att flytta vattenkraften till höglastperioderna och därmed komplettera en stor baslast med kärnkraft, samt effektutbyggnad i de kapitalkrävande kärnkraftverken. Vid en avveckling av kärnkraften kan de rörliga energikostnaderna förväntas öka så pass att den totala efterfrågan på elenergi och eleffekt kommer att avta. Det vill säga att marginalutnyttjande av elkraft inte längre kommer att kräva utbyggd distributionskapacitet. Tillkommande marginalinvesteringar i effektutbyggnad begränsas därmed till kraftproduktion genom kondenskraft (efter det att kraftvärme och vindkraft byggts ut). Vi finner inga skäl att anta att kostnaderna för denna effektutbyggnad kommer att öka jämfört med dagens effektkostnader, snarare kommer de att minska.

14 Tabell 2. Högspänning (ND 3) Lågspänning (ND 4) Säkringstariff (SD 4) 2) Säkringsavgift S + 25 Fast avgift kkr 5 4,3,23 Abonnemangsavgift kr/kw 45 5 Energiavgift HL 3, + P^ x, 39 P HL x, 32, + P HL x, LL, + P LL x, 3,9 + P HL x, 3,4 + P LL x, ) inkl elskatt 7,2 öre/kwh 2) tätort mellansverige 2»4 Bränslepriser Aktuella bränslepriser har erhållits som "preliminära förutsättningar för scenarierna i awecklingsalternativen" Statens energiverk. Priserna är uträknade som annuitetsmedejvärden under en 5-årsperiod för de två aktuella beslutstidpunkterna 989 resp 997. Priserna inkluderar energiskatter som gäller januari 987. öre/kwh Eol värmecentraler Eo4 värmecentraler Eol småhus Torv Flis Briketter 27, 28,7 2,7 23, 29, 32,2, 2, 2, 3, 5,2 7, (989) (997) (989) (997) (989) (997) (989) (997) (989) (997) (989) (987)

15 Ved ' 2) Fjärrvärme öre/kwh 2, 28, 22, (989) (997) (989) (997) Naturgas 2, 2,8 (989) (997) ) Vedpriset har ansatts så att det under låglasttid ger samma värmekostnad per kwh som olja i en befintlig kombipanna med hänsyn till verkningsgrad och driftskostnad. Vedeldning har i beräkningarna antagits vara aktuell endast för dem som redan i dag eldar ved och att "kostnaden" eller uppoffringen för att elda med ved är lika med eldning med olja. Detta bygger på ett marginalanvändningsresonemang där jämvikt råder i hela beståndet mellan eldning med olja och ved. 2) Genomsnittspris för fjärrvärme inklusive effektavgift.

16 3. BERÄKNINGSFÖRFARANDE Beräkningarna har genomförts med dataprogrammet MAS Macrostudier av energisektorn. Programmet är användbart för att analysera hur priskänslig elbaserade uppvärmningssystem är för elpriser vid olika oljeprisnivåer. Programmet kan som vid denna tillämpning ge ett underlag för att bedöma elefterfrågan för uppvärmning i hela övrigsektorn uppdelat på låglasttid och höglasttid. Självklart kan också studier över elefterfrågan genomföras för en delregion eller tom en kommun förutsatt att underlag för att beskriva de olika bebyggelsekategorierna till antal finns. Även dynamiska studier över hur uppvärmning av hus kommer att förändras vid olika energiprisscenarios är möjlig om flera beslutstidpunkter studeras för ett antal år under en längre tidsperiod. Resultatet från ett beslutstillfälle används då som indata för studie av nästa beslutstillfälle. Programmet kan även användas för marknadsstudier vid naturgasintroduktion inom en given region, eller för att bedöma marknadspotential för en ny uppvärmningsteknik som ska konkurrera med befintliga installationer och annan ny teknik. Beräkningarna utgår från konverterings- och sparbenägenheter hos olika fastighetskategorier. Genom att summera resultatet från de olika fastighetskategorierna och antalet enheter i varje kategori erhålls konverterings- och sparbenägenheten för hela fastighetsstocken. För varje kategori förutsätts att det produktionssystem och den sparnivå, som ger den lägsta totalkostnaden, kommer att väljas. Totalkostnderna för en viss kombination av produktion och sparande beror på investeringskostnaderna för produktion och sparande samt energi- och övriga kostnader. Energikostnaderna för ett visst produktionsalternativ beror på de tekniska förutsättningarna i aktuall fastighetskategori. Fastighetskategorierna definieras av:. Nettoenergibehov idag och vid beslutstillfället samt varaktighetsdiagram. 2. Produktionssystem, befintliga och tänkbara alternativ, samt tillämplig tariff. 3. Sparmöjligheter efter beslutstillfället, med respektive utan komfortsänkning. 4. Antal enheter idag och vid beslutstillfället. De olika fastighetskategorierna redovisas i bilaga.

17 Där redovisas också, för tioårsperspektivet och mod referenspriser på olja etc, det produktionsalternativ och sparnivå som ger lägst totalkostnad vid olika råkraftpris. I bilagan finns vissa detaljanmärkningar angående fastighetskategorierna. Dessa anmärkningar påverkar inte slutresultatet. 3. Nettoenergibehov För varje fastighetskategori anges netf.oenergibehovet i dag och vid beslutstillfället, dvs 989 respektive 997. Värmebehovets fördelning under året, varaktighetsdiagrammet, har utformats efter en klimatprofil för Stockholm (temperaturzon 3) med 27 timmars varaktighet och med 35 % av nettoenergibehovet för varmvattenproduktion. Varaktighetsdiagrammet har delats upp i en höglastoch en låglastperiod. Uppdelningen är gjord efter de definitioner på höglast respektive låglast som används av elkraftleverantörerna. Höglastperioder är vardagar under oktober till april. Det blir 7 timmar per år. övrig tid är låglasttid. Höglastperioden utgör, med det valda varaktighetsdiagrammet, 32 % av nettoenergibehovet. Under perioden 5 maj till 5 september krävs ingen värme utan enbart varmvatten produceras. Denna del av låglastperioden, kallad sommarlast, kräver % av det totala nettoenergibehovet. Resten, 58 % av nettobehovet, krävs under låglastperioden mellan september till 5 maj. Det fel som görs genom att använda samma varaktighetsdiagram för samtliga fastighetskategorier bedöms som försumbart. Felet blir störst för lokaler med litet varmvattenbehov, men eftersom dessa lokalers andel av den totala elvärmeanvändningen är liten, ca 5 %, blir felet som görs po detta sätt litet. Om det anses nödvändigt med större noggrannhet kan i modellen användas olika varaktighetsdiagram för olika fastighetskategorier. 3.2 Produktionssystem För samtliga fastighetskategorier anges vilket produktionssystem som används i dag och vilka produktionssystem som är tänkbara.

18 Produktionssystemen definieras genom andelen brut'oenergi och andelen bruttoeffekt under hög- respektive låglasttid. Andelen olja och andra energislag, brutto, anges också, liksom driftkostnader utöver energiförbrukning. Verkningsgraden eller värmefaktorn inkluderas i energi och effektandelarna. Produktionssystemen omfattar inte bara olika utrustningar utan också den driftstrategi som används. En kombipanna med el och olja kan t ex använda enbart el, enbart el under låglast eller enbart under sommartid eller bara olja. Sven andra kombinationer t ex upp till en viss effektar.del kan vara aktuell. I samtliga fall blir investeringskostnaden densamma men driftkostnaderna samt elenergi, eleffekt och oljeförbrukning förändras. Elförbrukningen per enhet under höglasttid beräknas som elenergiandelen under höglasttid för aktuellt produktionssystem (i %)/ x nettoenergibehovet. Elenergiförbrukningen under låglasttid och oljeförbrukningen samt förbrukningen av andra energislag beräknas på motsvarande sätt. Eleffektbehovet under höglast respektive låglasttid beräknas som eleffektandelen under höglasttiden för aktuellt produktionssystem (i %)/ x nettoenergibehovet/ varaktighet. Effektbehovet för olja och andra energislag beräknas inte, men kan göras om det är intressant. Det befintliga produktionssystemets verkningsgrad eller värmefaktor förutsätts i analysen motsvara medelnivån på dagens teknik. Modellen tillåter dock att man använder befintliga system som är bättre eller sämre, än medelnivån hos dagens teknik. Det befintliga produktionssystemets förbrukning utgår från dagens förbrukning. Fram till beslutstillfället förutsätts att det produktionssystemet behålls. För nya alternativ används nettoenergibehovet vid beslutstillfället, med reduktion för tillkommande sparande. Det befintliga produktionssystemet kan vara: elpanna med vattenburen värme - elradiatorer och varmvattenberedare kombipanna med el, olja och ved i olika kombinationer - värmepump med olika spetslastsystem För varje fastighetskategori anges ett befintligt system. Modellen tillåter även andra befintliga system som inte använder el, men dessa fastighetskategorier ingår inte i studien. 2

19 r"ör var e fastighetskateqori anges vilka alternativ till befintligt system som är tänkbara. Ett tänkbart =ystem Ur givetvis fortsatt drift med det befintliga systeuer. Finns inget utbytesbehov är investeringskostnader, för fortsatt drift noll, annars krävs en viss re i n ve s te r ing. Investeringskostnaden för olika alternativa produktionssystem beror på vilket system som väljs och dess storisk, men också på vilka tillägggsinvesteringar som krävs för distribution etc. Installation av en oljepanna i en fastighet som i dag har vattenburen elvärme, kräver förutom oljepannan också skorsten och tank. I fastigheter med elradiatorer tillkommer vattenradiatorer. Värdet av det utrymme som ev tas i anspråk för den nya produktionsanläggningen har satts till noll. Tänkbara alternativ och investeringskostnader för varje fastighetskategori framgår av bilaga. I bilaga 2 och 3 visal samtliga tillgängliga alternativ. Bilaga 2 avser småhus och bilaga 3 flerbostadshus och lokaler. I samtliga fall har installation av oljeeldning och vattenradiatorer förutsatts vara möjlig att genomföra. Detta beror på att i undersökningen kan endast ekonomiska och fysiska hinder för konvertering beaktas. I de fastighetskategorier där installation av oljeeldning är tveksam även ur andra aspekter, d v s fastigheter med enbart elpanna eller elradiatorer, gör de höga investeringskostnaderna att oljeeldning blir aktuell först vid mycket höga elpriser. Vid byte till ett nytt system senast 989 sker byte till dagens bästa teknik och år 997 sker byte till morgondagens teknik. Den tekniska skillnaden mellan dagens, dagens bästa respektive morgondagens teknik är successivt bättre verkningsgrad eller värmefaktor. Investeringskostnaden antas inte förändras, realt, mellan 989 och 997. Undantaget är solvärmesystem för vilka den tekniska utvecklingen fram till 979 kan förväntas innebära en sänkning av investeringskostnaderna. Verkningsgrader, värmefaktorer och investeringskostnader framgår av sid 29 och 3 för småhus och sid 45 och 4 för lokaler och flerbostadshus. Investeringskostnader räknas om till en årskostnad med hjälp av annuiteten,. Det motsvarar 5 års livslängd och % realränta. Totalkostnaden för de olika tekniska alternativen blir Tk = an x inv + drift + elförbr (hl) x elpris (hl) + + elförbr () x elpris () + eleffektbehov (hl) x x kostnad för effekt (hl) eleffektbehov () x kostnad () + oljeförbr x oljepris + förbrukning av andra energislag x pris. 3

20 Det alternativ som ger lägst totalkostnad väljs. Jämförelser görs vid ett energi- och effektbehov motsvarande nettoenergibehovet vid beslutstillfället. I modellen anges vilken tariff som är tillämplig för de olika fastighetskategorierna. Småhus och små flerbostadshus och lokaler antas använda tariff SD4. Medelstora flerbostadshus och lokaler använder tariff ND4 och stora använder N3. Samma tarifftyp förutsätts vara aktuell både i dag och vid beslutstillfället i denna analys. Modellen tillåter användandet av flera tarifftyper samt byte av tarifftyp från dagens till en annan vid beslutstillfället. Fasta årsavgifter inkluderas i driftkostnaden för aktuellt produktionssystem. 3.3 Sparmöjligheter Det sparande som genomförts före beslutstillfället och.! ingår i skillnaden mellan det nuvarande nettoenergibehovet och energibehovet vid beslutstillfället utgår från ett sparande som är oberoende av energiprisnivån. Cm energipriset stiger kan ytterligare sparande bli aktuellt, genom inves- tering i energisparande utrustning eller genom komfortsänkning. Energisparkostnaden jämföres med den rörliga energikostnaden för det mest ekonomiska produktionssystemet. I analysen förutsätts att man först väljer det mest ekonomiska produktionsalternativet vid det energibehov som råder vid teslutstillfället. Om energisparkostnaden är lägre eller lika med den rörliga produktionskostnaden genomförs sparandet Energisparande utan komfortsänkning kräver investeringar. Investeringsnivån beräknas som sparkostnad (kr/mwh och år x besparing (MWh)/annuitet. I denna studie har annuiteten för sparande satts till,5. Energisparande med komfortsänkning, dvs genom sänkt inomhustemperatur, minskad ventilation och minskad varmvattenför- brukning, kräver inga investeringar. Ii ; Vid energisparande minskar storleken på en baslastanläggning vid en given effekt- och energiandel. I analysen har dock ingen reduktion av investeringskostnaden gjorts med hänsyn till detta, varför energisparandets lönsamhet underskattats något. Vissa sparåtgärder förändrar fördelningen mellan nettoenergibehovet under hög- och låglastperioderna. Nattsänkning kan t ex ge en minskning av energibehovet under låglastperioden med ca 5 %, men ger samtidigt en ökning under höglastperioden med ca 2 %. Denna förändring av varaktighet ^d i agramme t har således inte tagits med. 5 Av beräkningarna framgår att sparandet i stor utsträckning konkurreras ut av nya produktionssystem vid höga energii priser. 4

21 3.4 Antalet enheter Antalet enheter i varje fastighetskategori i dag har tagits fram med hjälp av statistik från SCB, Statens energiverk och Vattenfall m fl. Fastighetskategorierna har definierats så att de stämmer med dessa statistikkällors beskrivning av olika elvärmeförbrukare. Om modellen används för andra ändamål kan fastighetskategorierna definieras på andra sätt än här. Antalet enheter i en viss fastighetskategori kan förändras fram till beslutstidpunkten till följd av rivning, om- eller tillbyggnad. Nybyggnation kan täckas in genom tillägg av antalet enheter eller genom att skapa en ny fastighetskategori utan enheter i dag. Antalet enheter kan också ändras till följd av konvertering från ett energislag till ett annat fram till beslutstillfället. I Här studeras enbart konvertering från el till andra energislag hos fastigheter som idag använder huvudsakligen el för uppvärmning och varmvattenproduktion. Rivning och förändring av elanvändningen fram till bei slutstillfället har inte beaktats och därför blir an- ' talet enheter lika stort i dag som vid beslutstillfället. I modellen kan dock hänsyn tas till de förändringar som kan bli aktuella om så är önskvärt. i :'. 3.5 Beräkningsexempel I ett beräkningsexempel visas hur beräkningarna är 5 gjorda. f i t j Beräkningsexemplet utgår från en småhusfastighet med elpanna och vattenburen värme. Fastigheten saknar skorsten och oljetank. Konvertering förutsätts bli aktuell 987. Elpannan är inte utsliten. Elpriserna är anpassade till det tioåriga avvecklingsalternativet. Oljepriset är 322 kr/mwh, dvs referensalternativet. Nettoenergibehovet 985 är 8,8 MWh och behovet vid beslutstillfället, 997, är,2 MWh. De. 2. alternativ som är tänkbara Fortsatt elpannedrift Installation panna därav av kombikombipanna skorsten tank är investering kkr kkr kkr kkr kkr Kombipannan kan användas för % oljedrift eller oljedrift enbart under höglasttid eller eldrift enbart under sommaren. 3 Uteluftvärmepump + elpannespets investering 3 kkr ) Om elpannan hade behövt bytas hade investeringskostnaden ökat med 2 kkr, r

22 4. Värmepump + oljespets 9 kkr varav för oljepanna 33 kkr Värmepumpen stängs av under höglastperiod, om detta driftfall ger lägre kostnader. Resultatet visas i diagram 3.. Där framgår hur totalkostnaden för olika alternativ påverkas av olika elpris. Användaren förutsätts välja det system som ger den lägsta totalkostnaden. Den sparnivå som bör genomföras framgår av diagram 3.2 och diagram 3.3. Dessa diagram visar tydligt att vid byte av produktionssystem minskar sparbenägenheten betydligt. Detta beror på att det nya systemets rörliga energikostnader är lägre än det gamla. Om de rörliga energikostnaderna för det nya systemet inte är lägre än för det gamla systemet finns nya förutsättningar för byte eftersom bytet introducerar ökade kapitalkostnader. Sparande genom komfortsänkning kräver ingen investering, men andra uppoffringar i form av sänkt inomhustemperatur, minskad ventilation och minskad användning av varmvatten. Sparande utan komfortsänkning kräver investering i energi sparande åtgärder. Investeringsbehovet i diagram 3.3 omfattar både sparande och ny produktionsanläggning.

23 Fiqur 3. änåhus ned elpanna utan skorsten, 997 TOT KOSTNAD Kr/ar inget sparande hänsyn till sparande 5 Kombipanna, olja + el under i.^lasttid eljianna Värmepump/elpanna Värmepump/oljepanna Värmepump låglasttid/ oljepanna Kombipanna, olja + el sotranarlast 2.5 elpanna enbart el A = el sommar last, olja övrig tid B = enbart olja *5 Figur R&kraftpris kr/mwh Nettovärraebehov som funktion av råkraftpris vid optimal produktion 7

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Underlagsmaterial till Boverkets regeringsuppdrag beträffande energieffektivisering i byggnader 050907

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer Alternativa energiformer för uppvärmning av hus Frågan om nyinstallationer 1 Egnahemshus 140 + 40 m2 i 1 ½ plan Beräknad förbrukning 24 891 kwh/år 56,4 % dag och 43,6 % natt 6324 kwh/år är hushållsel Direkt

Läs mer

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus?

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? SLF Projekt: Studie av förnybara energikällors förutsättningar att tillgodose växthusodlingens behov av konkurrenskraftig energi Partnerskap Alnarp

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och

Läs mer

Elomax 250 & 450. Det här är din nya chef i pannrummet.

Elomax 250 & 450. Det här är din nya chef i pannrummet. Elomax 250 & 450 Smartaste villavärmen! Det här är din nya chef i pannrummet. Elomax 250 & 450 Elomax. Hjärnan i ditt uppvärmningssystem. ELOMAX är designad för att möta framtiden. Den ersätter helt en

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön BILD Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön En värdefull investering Det råder inte längre något tvivel om att ditt val av uppvärmning påverkar klimatet. Våra hem behöver värme under en stor del av

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Energistatistik för småhus 2014

Energistatistik för småhus 2014 Energistatistik för småhus 2014 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2014 ES 2015:06 1 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314 Umeå universitet 901 87 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2-5...

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 9. Marknadspotential för sol- och biovärmesystem

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 9. Marknadspotential för sol- och biovärmesystem Projekt SWX-Energi Rapport nr 9 Marknadspotential för sol- och biovärmesystem Fredrik Niklasson och Tomas Persson FÖRORD Rapporten Marknadspotential för sol- och biovärmesystem är framtagen av Fredrik

Läs mer

Marknadspotential för bio- och solvärmesystem

Marknadspotential för bio- och solvärmesystem Marknadspotential för bio- och solvärmesystem Fredrik Niklasson 1 och Tomas Persson 2 1) SP Energiteknik, Borås 2) SERC, Högskolan Dalarna, Borlänge Version 2008:1 Maj 2008 En rapport inom projektet Integrerade

Läs mer

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor 1 / 5 9.5.2007 8:30 Råd & Rön nr 8, september 2000 En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor Uteluftsvärmepumpen levererar upp till tre gånger mer energi än den el den förbrukar. En villaägare kan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av:

Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08 Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: RAPPORT Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 Kund SABO Konsult WSP Systems 121

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431

ENERGIDEKLARATION. Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431 Energiprestanda: 92 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat. Uppdatering 2015-06-12

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat. Uppdatering 2015-06-12 ns konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat Uppdatering 215-6-12 Inledning Detta är en uppdatering av tidigare genomfört projekt med samma namn. Ursprunglig rapport är daterad 213-6-5.

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

El och Energienheten

El och Energienheten El och Energienheten Åland har egen el- och energi lag vilket medför: Myndighetsfrågor inom el lagstiftning - Utfärdar tillstånd, utför kontroller av elinstallationer - Följa med Eu s program inom energiområdet,

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Skällared 3:28 Adress: Galjonsvägen 4, 439 94 Onsala Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 220 m 2, byggår 1986. Värmesystem: Bergvärmepump IVT Greenline

Läs mer

Kontrollrapport Energibesiktning

Kontrollrapport Energibesiktning PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2016-03-31 Sammanställning av energideklaration GENE 12:4 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704

ENERGIDEKLARATION. Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704 Energiprestanda: 144 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 3:226 Adress: Egnahemsvägen 29, 449 44 Nol Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 150 m 2, byggår 2010. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe Fighter

Läs mer

Utveckla prismodellerna!

Utveckla prismodellerna! Utveckla prismodellerna! - Dämpning av behovsminskningen - Rättvisare och sparvänligare prissättning - Kunderna har stor förståelse; de flesta blir nöjda - Fjärrvärmens konkurrenskraft ökar - Riskexponeringen

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Kärr 3:56 Adress: Ensmärkesvägen 1B, 423 39 Torslanda Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 202 m 2, byggår 2010 Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 2:482. Adress: Bäckvägen 3B, 449 42 Nol. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 139 m 2, byggår: 2008. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe 360P,

Läs mer

Effektiva energibidrag?

Effektiva energibidrag? Effektiva energibidrag? Omfattning och utfall av bidragsgivningen 1998 Kronobergs län Fjärrvärme Individuell bränsleeldning Eleffektminskning Effektiva energibidrag? Omfattning och utfall av bidragsgivningen

Läs mer

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärme positiv energi

Fjärrvärme positiv energi FJÄRRVÄRME Anslutningsinformation och priser 2012 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning. Med de

Läs mer

Prisändringsmodell Gustavsberg 2016

Prisändringsmodell Gustavsberg 2016 Prisändringsmodell Gustavsberg 2016 Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prisändring och prisprognos... 4 Priser 2016... 4 Prognos 2017 och 2018... 4 Ny Prismodell 2016... 5 Effekt... 5 Energi... 7

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

KÄNSLIGHETSANALYSER Underlag till kapitel 5

KÄNSLIGHETSANALYSER Underlag till kapitel 5 KÄNSLIGHETSANALYSER Underlag till kapitel 5 Underlag till potentialberäkningar med avseende på uppvärmning i bostadsbeståndet som beskrivs i Kapitel 5 ENERGIEFFEKTIVISERINGSPOTENTIAL Anders Nilson, Bengt

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Tellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd

Tellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd Tellus vedpanna DP-serien Lättskött och prisvärd Vedpanna för expert och novis Enkel att sköta och mycket prisvärd. En panna ur Tellus DP-serie som passar den inbitne vedeldaren lika bra som nybörjaren.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Urtavlan 3

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Urtavlan 3 Utgåva 1:1 2014-08-26 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Urtavlan 3 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Minska energianvändningen!

Minska energianvändningen! Minska energianvändningen! Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken Rapport Minska energianvändningen! Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Oktober 2004 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Fjärrvärme i Renovering

Fjärrvärme i Renovering Fjärrvärme i Renovering Exempel och möjligheter Magnus Stjerndahl, tekn lic Sammanfattning Värme- och elproduktion med låg miljöpåverkan Borås Energi med värme- och elproduktion baserad på biobränsle-

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103

ENERGIDEKLARATION. Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103 Energiprestanda: 129 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Energistatistik för småhus 2007

Energistatistik för småhus 2007 Energistatistik för småhus 2007 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2007 ES 2009:01 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice.

Läs mer

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar EN 16 SM 0601 Energistatistik för småhus 2005 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2005 I korta drag Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar Antalet luftvärmepumpar har ökat kraftigt

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Håkankila 2:28 Adress: Jägmästarvägen 22, 438 95 Hällingsjö Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 418 m 2, byggår 1996. Värmesystem: Luft/vattenvärmepump

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977

ENERGIDEKLARATION. Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977 Energiprestanda: 168 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART

Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART Sverigesolen spar upp till 50% och ger inga koldioxidutsläpp Energin är idag den enskilt största kostnaden

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Östra Ödsgatan 5, 872 36 Kramfors Kramfors kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID: 640577

ENERGIDEKLARATION. Östra Ödsgatan 5, 872 36 Kramfors Kramfors kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID: 640577 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Östra Ödsgatan 5, 872 36 Kramfors Kramfors kommun Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID: 640577 Energiprestanda: 144 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering -. I ' Sida 1 av 7 Rapport Energideklarering Namn:!Adress: lpostnr: Ort: Datum: Brr Malmöhus 52 Östra Stations gatan 19 21236 Malmö 2010-03-25 Thommie HahmolTorgn Pettersson Sida 2 av 7 Nu är er energideklaration

Läs mer

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Älvsborg 24:11 Adress: Saltholmsgatan 20C, 426 76 Västra Frölunda. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 422 m 2, byggår: 2004. Värmesystem: Bergvärmepump

Läs mer

Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 2015-03-03

Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 2015-03-03 Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 1 Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 7 Förutsättningar och metod 8 Resultat 9 Diskussion 18 2 3 Sammanfattning

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Ranarpsvägen 464, 269 7 Förslöv Båstads kommun Nybyggnadsår: 975 Energideklarations-ID: 670000 Energiprestanda: 00 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer