FRUIT AND ENERGY FARMS IN A PUBLIC SQUARE THUNMANSKOLANS SKOLGÅRD I KNIVSTA

Transkript

1 FRUIT AND ENERGY FARMS IN A PUBLIC SQUARE THUNMANSKOLANS SKOLGÅRD I KNIVSTA ett konst- och designprojekt av /anartan ddesig nprojectby: Marjetica Potrc och /an d STEALTH (AnaDzokic,MarcNeelen) isa m arb etem e d /incollab orationw ith Ingalill Nahringbauer Beställare /Commissioners: Knivsta kommun /The Knivsta Municipality, genom/through Hanne Natt och Dag Statens konstråd/the National Public Art Council Sweden, genom/through Joa Ljungberg Trycksak publicerad av /Booklet published by: Knivsta kommun /The Knivsta Municipality Statens konstråd/the National Public Art Council Sweden Iaspis - Konstnärsnämndens internationella program för bildoch formkonstnärer/the international program for visual artists from the Swedish Arts Grants Committee

2 FRUIT AND ENERGY FARMS IN A PUBLIC SQUARE PåThunmanskolansskolgårdfinnsenfrukt-ochenenergifar m.därkanm ansehure nergiutvinnsursole noch vinden. Dessutom pekar de båda farmerna på en ny balans m ellanstadochlandsbyg dsa mtpålokaltsjälvstyreoch självförsörjning, nyckelmodeller för 2000-talet. en utgångspunkt för en offentlig diskussion. Tillsammans sän derfruktfar m enochdenhög tek nolo giskaenergifar m en ett budskap till hela samhället om vikten att ta vara på ochvår daenergiresurser.naturochstadsa m e xisterarpå ett nytt sätt. (Text:MarjeticaPotrcochSTEALTH) FRUKTFARMEN Fruktfarmens skörd tar sig ett handgripligt och ätbart uttryck i form av god frukt, så som äpplen och päron. Skör denärresultatetavsolenerginsförvan dlingtill frukt genom fotosyntes. ENERGIFARMEN Idenhö g tek nolo giskaenergifar m enförvan dlasenergi från sol och vind till elektricitet. Det sker genom ett hybridsystem av solpaneler och ett vindkraftverk. Den miljövänligaenerginlagrasochanvän dsse daniskolans elnät. Från huvudentrén breder ett vitt mönster ut sig i asfalten.d ettäckernästanh elam arky tanienergifar m en och föreställer en av fotosyntesens molekylstrukturer. ÖPPEN TRÄKONSTRUKTION OCH TEATER Enstorträkonstruktionförbin derdebådafar m ernam e d varandra. Utformningens syfte är att förse eleverna med ett öppet rum och en öppen yta att fritt och fantasifullt tolka i lek, umgänge och avkoppling. Tack vare sitt centrala läge erbjuder skolgården även ett naturligt offentligt rum där Knivstaborna kan samlas. Teatern mitt på skolgårdenskananvändasavbådeeleverochandraknivstabor. EN ORTSIDENTITET K nivstaärenu ngko m m u nm e dm ångafra m tidsvisioner. G estaltningenärinspireradavochfrä m jarlokalavär den: Det offentliga rummet förkroppsligas i friluftsteatern medan den offentliga sfären förkroppsligas i vindkraftverket, solpanelerna och fruktträden som därmed bildar PROJEKTHISTORIK 2006b eställdestatenskonstrådochk nivstako m m u nen fullständigo m gestaltningavthu n m anskolansuto m husmiljö ochelevkafé. KONSTNÄRER OCH ARKITEKTER Projektetärgestaltatavkonstnärernaocharkitekterna MarjeticaPotrcochSTE ALTH (A nadzokicochmarcne elen) i samarbete med landskapsarkitekt Ingalill Nahringbauer (A5 Arkitekter & Ingenjörer AB). MarjeticaPotrcärenslovenskkonstnärocharkitekt somarbetarmeddensamtidastadensföränderligalandskap och hur stadsborna anpassar sig till dess ständiga omgestaltning. Avsikten med Potrcs projekt är att ge konkreta förslag till ett bättre förhållande mellan individochsamhälleochhennesarbetenharstarkasociala,p olitiskaochekono miskainslag.marjeticapotrcs verkharvisatspåutställningarieuropaochinor d-och Sydamerika, till exempel på São Paolo-biennalen (1996 och2006)ochpåvene digbiennalen (2003).Blan dh ennes m ångaseparatutställningarkannä m nasg uggenh eim Museum i New York (2001) och Barbican Art Galleries i Lon don (2007).Potrchartilldelatsflerapriseroch utmärkelser, bland annat Hugo Boss Prize 2000 och Vera List Center for Arts and Politics Fellowship från The New School i New York (2007). År 2007 hade Portc ateljestip en diu mpåiaspis Konstnärsnä m n densinternationellapro gra mförbild-ochfor m konstnärer.

3 STE ALTH (arkitekternaa nadzokicochmarcne elen)är baserade i Rotterdam och Belgrad. I sitt arbete fokuserar de på den nyskapande potentialen i oförmärkta, tillfälligaochoplaneradeinslagiurbanamiljö erochhur m änniskorsvanorochb ete en denkanut m anadenfysiska gestaltningen av staden. I olika projekt skapar de testförhållanden för att sondera hur vi gemensamt kan utforma enurbankulturso minteärstyr davstorslag navisioner utansomiställetärimproviseradochprovisorisk.ste- ALTH har initierat och medverkat i ett antal internationelltp u bliceradeochutställdaprojekt,tille xe m p el WildCity (Belgrad),UrbanCatalyst (A m ster da m),adaptations (A p e xart,ne wyorkochfridricianu m,kassel), Challe ngingtheco nservativebrain (Ku nstvereinm ü nchen), Cut for Purpose (MuseumBoijmansvanBeuningen,Rotterdam), EuropeLostandFound (västrabalkan),open Futures, stillheretobeclaim e d (västrabalkan).år2007och2008 hadestealthateljéstipendiumpåiaspis-konstnärsnämndensinternationellaprogramförbild-ochfor m konstnärer. Ingalill Nahringbauer har varit verksam som landskapsarkitekt sedan Hon har landskapsarkitektexamen frånsverigeslantbruksu niversitet,slu.ingalill Nahringbauerharge digenerfarenh etavgestaltning och projektering av skolgårdar, parker, bostadsområden ochväg miljö er.blan dh ennesprojektkannä m naskulturochbildningscentru mivästrastenhagen,uppsala; Japaninspirerad damm i Bergianska trädgården, Stockholm;Bärbyle den3iuppsala (m e ddelprojektso meko dukt, dagvattendammar och omfattande terrängmodelleringar med planteringar). EN INTERVJU MED KONSTNÄRERNA OCH ARKITEKTERNA M A RJETICAPO T RCOCHSTEALTH (ANADZOKICOCH MARC NEELEN) av Joa Ljungberg och Magnus Ericson Joa Ljungberg: Förutom att det är en ovanlig spännande skolgård hur skulle ni vilja att eleverna på Thunmanskolan och invånarna i Knivsta tolkar den miljö ni skapat åt dem? Jag hoppas att FruitandEnergyFar m sinapu blicsquare görfolkm e dvetnao mm aktskiftetfrånstorskaligaenergisyste mtillenskildainitiativistäder.energinso mhär pro ducerasavvin dkraftverketochsolpanelernaförsöver till det befintliga elnätet. Därmed skickar projektet ett budskap till hela samhället att en enskild organisation so menskolakanbidratill ochbrysigo m energiresurser. Iennärafra m tidförväntashållbarasa m hälleni litenskalavaradeso mlyckasbästochstäderko m m erbli tvungna att förlita sig på lokala energikällor. Samhällen somknivstaharframtidenförsig,inteutspriddamegastäder....ochvadgällerdeolikadelarnaiergestaltning? För både STEALTH och mig var det viktigt att förstå skolansrollisa m hälletk nivsta.ingenm änniskaärenö, ellerhur?idetavse en dettycktevidetvarspännan de att höra att Knivsta kommun ser skolgården som en offentligplatssomiblandkananvändassommötespunktförmedb orgarna.tillskillnadfråndenty piskaskolgår deniusa ochdetskaviinteglö m m ab ort so mjuärinhäg nad och avskild från samhället i övrigt. För oss blev tanken på skolgården som ett offentligt rum för hela samhället K nivstaenaha-u pplevelseochvårtgestaltningsarb ete

4 började faktiskt där. Vi la till den offentliga sfären till det offentliga rummet, det är allt....ochvade xaktutgör detoffentligaru m m et och den offentliga sfären i det här sammanhanget? Enkelt uttryckt skulle jag säga att det offentliga rummet förkroppsligasiskolgår denochteaternso manvän dsav skolan,eleverna,ko m m unenochm e db orgarna.närjagtalar om den offentliga sfären menar jag frukt- och energifarmerna, med fruktträden, solpanelerna och vindkraftverket. Så teatern och skolgården erbjuder ett offentligt rum att vara i medan farmerna utgör en offentlig sfär i den bemärkelsen att de bidrar till en offentlig diskussion? utför,vaddetgör.ithu n m anskolansfallärutfor m ningen rätt spektakulär för att vara en skolgård, men den är samtidigtförvånansvärtenkelochganskablygsamsomintervention. Den innehåller ett antal strukturer (träkonstruktionen, teatern, fruktfarmen och energifarmen) ur vilkaskolgårdensanvändningföljermerellermindreintuitivt. Eleverna och andra kommer att hitta egna sätt att använda gestaltningen och det är ju rätt spännande! För att sparka igång projektet arrangerade ni en workshop med Thunmanskolans elever. Berätta mer. Workshoppen med eleverna var jättebra och tajmingen var p erfekt.d enäg deru minnandesig nprocessenb örjade, innan vi STEALTH, Ingalill och jag hunnit skapa oss några förutfattade meningar om utformningen. Just så, och vi valde att arbeta med frukt- och energifarmerna av två skäl. För det första belyser de att träden ochsolpanelernabyggerpåsa m m aprocess,nä mligenfotosy ntesen.d efångarinenergi.fruktärresultatetav en omvandling av solenergi genom fotosyntes medan solpanelernao m van dlarsolenergitillelektricitet.fördet an dravisardebådafar m ernapåennybalansm ellanstadsoch lantliv, ett 2000-talsfenomen. Medan 1900-talet handladeo mcentru mochp eriferiserviidaghurstäderna öppnarsigförlandsbygden. Vår arbetsmetod förenas med Marjeticas i det att vi utgår ifrånviktigafrågeställningarochlåterdessautgöra grunden i ett gestaltningsarbete. Även om våra projekt ofta får en materiell form mot slutet här i form av en skolgår d ärintehuvu dsakendefaktiskaföre m ålso m utkristalliseras.fokusliggeriställetpåvadprojektet I backspegeln ser vi att workshoppen och utbytet av erfarenheterochm otivm e delevernaharpåverkatprojektet meränvikansketroddejustdå.vårtslutgiltigautformningsförslaggranskadesdessuto maven elevjury so m ipraktikenficksistaor det.eleverna so msällanhar något att säga till om i bygguppdrag kom här i första rummet. Det stärkte vår ambition att skapa en miljö som verkligenpassadede mochso mdärigeno mkanskeblevm er avenutmaningförskolanochsamhället. Hurarrangeradeniworkshoppen? Precisinnanvito gtågetfrånstock holmtillk nivsta fick Marc tag på Al Gores film Eno bekvä msanning,so mju handlaromdenglobalauppvärmningen.ibörjanavworkshoppen visade vi delar av filmen för att liksom sätta

5 in Knivsta i det globala sammanhanget och för att vi är övertygande om att både individer och samhällen måste värnaomnaturresursernapå2000-talet. Se danföljdeminpresentation.jagvisadetresociala sa m m anhangso mjagarb etatm e ddesenasteårenochso m jagavolikaskälb etraktarso m skolor.egentligenär bara ett av dem en riktig skola CFA Catherine Ferguson Acade m yärenhö gstadieskolaicentralad etroit.d ean dra ärbarefo otcolle ge,enlitenbyirajasthaniin dienoch LaVe ga,enstadsdelicaracas,venezuela. en högstadieskola. I stunden var det ett rent spekulerande men genom att ställa frågan till eleverna fick projektet en riktigt bra start! Joa Ljungberg: Ni tycks dela ett starkt intresse för stadsomvandlingens oplaneradeochore gleradeprocesser (e xe m plifieradi kåkstäderochidenurbanautvecklingenidelaravefterkrigetsbalkan).vadäreraerfarenheterm otdenbakgrunden av att arbeta med en skolmiljö i en liten svensk kommun? På vilket sätt menar du att även den lilla byn i Rajasthan ochstadsdelenicaracasärskolor? På så sätt att de är nav för specifika kunskaper som de skaffat sig och nu tillämpar. Och viktigast av allt är att de bestämt sig för att dela med sig av sin kunskap till andra. Barefoot College, till exempel, är ett nybygge på in diskalan dsbyg den.d etäringetriktig tcolle geutan namnet anspelar på deras övertygelse att alla kan lära genom handling. Dessutom ser de en livsuppgift i att lära andra samhällen på landsbygden (runtom i världen) att bli hållbara.devisarbokstavligenandralandsbygdssam hällen hur man bygger och sköter solpaneler för att generera elektricitet och de lär dem att ordna vattenförsörjningen genom att samla in regnvattnet. En ambition de har är att avmystifieraanvändningenavhögteknologi. Jagförstår,deärsa m hällenm enocksåskoloriden meningen att de inte bara tillämpar sin kunskap utan även engagerar sig för att lära andra... Vidförstaanblickkanm anu pplevaenstorklyftam ellan de oplanerade stadsdelar man hittar i slumområden eller ivissadelaraveuropa (tille xe m p elpåbalkan)ochde m ycketm erförutsägbaraochstrukturerademiljö ernai Nordeuropa.M enintressantnogfinnsdetvissage m ensam m a faktorer som gör miljöerna intressanta att jämföra. Ideninfor m ellab ebyggelsenärdetdenin dividuella kreativiteten som mot alla odds och oftast utan stöd från samhället i övrigt skapar en kommunikation nerifrån och u pp.ut m aningenförenkonstnärellerarkitektkanhär vara att införa strukturer med vars hjälp ett gemensamt intresse kan formas och stärkas så att en offentlig sfär kanu ppstå.idengeno m re glerademiljönkanut m aningen tvärtom vara att sätta fart på individens fantasi och att uppmuntra individen att hävda och utforska sina egna möjligheter inom det offentliga rummet. MagnusEricson: Härko m m erniinpåkonstnärensocharkitektensroller. Niärallaarkitektutbildadem enharfra m föralltvarit verksa m m aikonstrelateradesa m m anhang.hursernipå förhållandetmellankonstocharkitektur/design? Precis,ochm otdenbakgru n denställdevifråganvilken slagsskolathu n m anskolanik nivstaku n debli föruto m Vi skulle nog säga att största skillnaden mellan konst och arkitektur/design är att produktionen regleras efter

6 olika logik. Arkitektonisk produktion värderar (framförallt)erfarenhet,medankonstnärligproduktion (framförallt)vär derare x p erim ent alltihopgivetvistillenviss grad.d etliggerdessuto miarkitekturensochdesig nens natur att mer intensivt utforska möjligheterna inom vissa begränsningar eller ramar och att utforska förhandlingsoch kompromisslösningar i mycket högre grad än en konstnärkanskeskulleacceptera. Å andra sidan är det ju knappast någon nyhet att de flestainnovationerägerru mdärendisciplinm öteren annan disciplin. Det är helt enkelt så att svaren på vissa frågeställningar inte går att finna enbart inom ett enskilt tillämpningsområde, ett faktum som i hög grad präglar vår arbetsmetod. MagnusEricson:...och hur skulle ni säga att det avspeglar sig i er verksamhet? I det att vi ofta växlar mellan arkitektur, konst, forskning och till och med aktivism. Detta kommer sig naturligt i och med att vi vill utveckla konkreta och unika svarpådeproble mochfrågeställningarvistöterpå. D essasvarkanse danutfor m asso murbanaarkitektoniska interventioner,mendekanlikavälresulteraidatorprogra mellerhan db öckerförkulturellaorganisationer. Gemensamt för dem alla är att de är experimentella till sin natur och därför inbegriper ett visst risktagande. För oss handlar det inte enbart om att söka efter le dtrådartillvåraprojektiolikadiscipliner.vim åste även röra oss från vår arkitekturpraktik till andra områden för att tillåta ett större risktagande. I ett arkitektursammanhang är det svårt att tas på allvar om du säger att din gestaltning kan bli en succé men att den också kan komma att floppa. I ett konstsammanhang bemöts densortensutmaningmedmycketstörreintresse. Magnus Ericson: Ser ni en potential i att omdefiniera förhållandet m ellankonstocharkitektur/desig nochihö gregrad använda en tvärdisciplinär metod i offentliga och samhällsorienterade projekt? Thunmanskolans skolgård är ett exempel på ett projekt som just rör sig mellan konst och arkitektur. Vi tror att detärviktig tförenskola.skolanskajuvaraenmiljö som utmanar eleverna att utforska sin egen inställning till världen. Därför är det viktigt att arbeta med en gestaltningso märliteob ekvä m,so mharenlitenk norr och som får dig att anstränga dig lite extra. Gestaltningensolikadelar denstoraträkonstruktionen,den öppnascenen,fruktfarmenochenergifarmen ärfortfarandeöppnaförutforskande. Att omgestaltningen av Thunmanskolans skolgård presenterades som ett konstprojekt gav oss större frihet än ett normalt arkitektuppdrag skulle ha gjort. Det är också viktigt att komma ihåg. Här vill jag tillägga att FruitandEnergyFar m sina Public Squareävenärette xe m p elpåen o m dirigering. Det är ett initiativ som riktar sig nerifrån och upp, där in dividerochkollektivsträckersigb orto mdisciplinerna konst,arkitekturochstadsplanering.d etkollektiva medvetande som uppstår grundar sig på insikten att människansvärldfaktisktkangöraso m m enbarao mm anförvandlardenvarseblivningsomstyrmänniskorshandlingar. Joa Ljungberg är curator och Statens konstråds projektledare för Fruit and Energy Farms in a Public Square. Magnus Ericson är projektledare på Iaspis och arbetar sedan 2007 med uppdraget att utveckla Iaspis verksamhet inom design, konsthantverk och arkitektur.

7 ENGLISH TRANSLATION: FRUIT AND ENERGY FARMS IN A PUBLIC SQUARE THE THUNMANSKOLAN SCHOOLYARD IN KNIVSTA WithitsFruitandEnergyFarm s,thethun m anskolanschoolyard displays the processes of harvesting energy from the sun and wind. What is more, the two farms point to a new balancebetw ee ntheurbanandtheruralandtotheselfempowerment and self-sufficiency of communities, key paradigms for the 21st century. FRUITFARM TheFruitFar m shan ds-onharvesttakesatangiblean d edible form in delicious fruit, such as apples and pears. This harvest is the result of the transformation of solar energy into fruit through photosynthesis. IDENTITYFORTHECOMMUNITY K nivstaisayou ngm u nicipalityw ithm anyvisionsforth e future. The concept of the project is inspired by, and enhances,localvalues:thep u blicspaceise m b o die din theop en-airtheatrean dthep ublicsph ereise m b o die d inthew in dturbine,solarpanelsan dth efruittre es. To gether,thefruitfar man dthehi-techenerg yfar m makeastatementtothebroadercommunityaboutparticipatinginharvesting,an dcaringforenerg yresources. Naturean dthecityco-e xist,inane wway. (Text:MarjeticaPotrcandSTEALTH) PROJECT HISTORY In 2006, the National Public Art Council Sweden and K nivstam u nicipalityto getherco m missione daco m plete redesign of Thunmanskolan s outdoor environment as well asthescho ol sstu dentcafé. ENERGY FARM In the hi-tech Energy Farm, a hybrid system consisting of solarpanellingan daw in dturbinetransfor m senerg yfro m thesu nan dw in dintoelectricity.thisecolo gically frien dlyp o w erisharveste dan dplugge dinth escho ol s electricitygrid.inth eenerg yfar m,stretchingoutfro m the main school entrance, a white pattern on the asphalt represents one of the molecular structures of photosynthesis. OPENSTRUCTUREANDTHEATRE Alargew o o denstructureconnectsthefruitan denerg y Farms. The aim of the design is to provide students with anop enspacean danop enstructuretofre elyan dinventivelyinterpretforplaying,socialising,orrelaxing. Thanks to its central position, the Thunmanskolan schoolyard also offers a natural public space for community gatherings. Thus, the theatre, located at the centre of the schoolyard, serves both students and the citizens of Knivsta. ARTISTSANDARCHITECTS Theprojectisdesig ne dbytheartistsan darchitects MarjeticaPotrcan dste ALTH (A nadzokican dmarcne elen) in collaboration with landscape architect Ingalill Nahringbauer (A5 Arkitekter & Ingenjörer AB). MarjeticaPotrcisaSlovenianartistan darchitect. Her projects are intended to suggest concrete possibilitiesforim provingtherelationb etweentheindividual andsocietyandhavestrongsocial,politicalandeconomicdimensions.marjeticapotrc sworkhasbeenfeaturedinexhibitionsthroughouteuropeandtheamericas, including the Sao Paulo Biennial (1996 and 2006) and thevenicebiennial (2003).A m ongsth ersoloe x hibition are Guggenheim Museum in New York (2001) and Barbican Art GalleriesinLon don (2007).MarjeticaPotrchasalsob e en the recipient of numerous awards, including the Hugo Boss Prize (2000) and the Vera List Center for Arts and PoliticsFello wshipatthene wscho olinne wyork (2007). In2006MarjeticaPotrchadaresidencyatIaspis Th e

8 internationalpro gra mforvisualartistsfro mthe Swedish Arts Grants Committee. STE ALTH (architectsa nadzokican dmarcne elen)are based in Rotterdam and Belgrade. Their focus is on innovative aspects of sometimes stealthy, temporary or u nplanne durbanpracticesthatchallengethephysical shaping of the city and its culture. STEALTH produces test conditions to probe a shared authoring of an urban culturethatisnotenforce dbygran dvisionsb utis ratherad-hocan dprovisional.ste ALTHhasinitiate d and participated in a number of internationally published and exhibited projects, like WildCity (Belgrade),Urban Catalyst (A m ster da m),adaptations (A p e xart,ne wyork and Fridricianum, Kassel), Challe ngingtheco nservative Brain (Ku nstvereinm u nich),cut for Purpose (M useu m Boijmans van Beuningen, Rotterdam), Euro pelostand Found (WesternBalkans)an dope nfutures,stillhereto be claimed (WesternBalkans).In2007an d2008ste ALTH hadaresidencyatiaspis Th einternationalprogra mfor visual artists from the Swedish Arts Grants Committee. Ingalill Nahringbauer has worked as a landscape architect since She graduated as landscape architect from Swedish University of Agricultural Sciences, SLU. IngalillNahringbauerhasaconsiderablee x p eriencefro m desig ningan dplanningscho olyar ds,parks,residential areasan dtrafficenviron m ents.a m ongsth erprojects are: Culture and Education Center in Uppsala; Japaninpireradda m minbergianskaträdgår den,stock holm; Bärbyleden 3 in Uppsala (including wildlife crossing, p on dsforroadsurfacewateran de xtensiveterrain modellingwithplantation). INTERVIEW WITH THE ARTISTS AND ARCHITECTS: M A RJETICAPO T RC,STEALTH (ANADZOKICANDM A RC NEELEN) by Joa Ljungberg and Magnus Ericson A partfro mb einganu nusuallye xcitingscho olyar d,ho w w ouldyoulikethestu dentsatthu n m anskolanan dth e citizens of Knivsta to interpret the environment you havecreatedforthem? I hope that FruitandEnergyFar m sinapu blicsquarew ill bring attention to the shift in power from large-scale energ ysyste m stoin dividualinitiativesincities.th e energ ypro duce dbythew in dturbinean dsolarpanelsis b eingplugge dintothee xistingp o w ergrid.inthisway, theprojectsen dsam essagetothebroaderco m m u nity thatanin dividualentitysuchasascho olcancontrib ute to an dcarefor energ yresources. Inthenearfuture m eaningto day itw illb eth e sustainable small-scale territories that will be the most successful,an dcitiesw illne e dtorelyonlocalenerg y resources.co m m u nitiessuchask nivstam akesense,not thesprawlingmegalopolis....and with regard to the various elements of your design? Forb othstealthan dm eitwasim p ortanttou n derstan d the role of the school in the Knivsta community. No one isanislan d,right?inthisresp ectw ew eree xcite dto learnthatthek nivstam u nicipalityse esth escho olyar d asap u blicplacethatcanoccasionallyb euse dasam e etingp ointforitscitizens.unliketh ety picala m erican scho olyar d an dthisisjusttore min dyou w hichis fenced off from the community. For us the idea of a scho olyar db eingap u blicspaceforth eco m m u nitywasan

9 eye-op eneran dourdesig nreallystarte dfro mthere.we addedthepublicspheretothepublicspace,that sall....an dw hate xactlyareth e p u blicspace an dth e p u blic sphere inthiscase? InshortIw ouldsaythatth ep u blicspaceise m b o die d inthescho olyar dan dth eth eatre,use dbythescho ol, thestu dents,k nivstam u nicipalityan dth ecitizents. Whentalkingab outth ep u blicsphere,ia mreferringto thefruitan dhi-techenerg yfar m s:th efruittre es,solar panelsandthewindturbine. Joa Ljungberg: So whereas the theatre and schoolyard offers a public space to be in, the two farms offer a public sphere by contributingtoapublicdiscourse? the project performs, what it does. In the case of Thunm anskolan,thedesig nm ayb equitesp ectacularfora scho olyar d,b utasaninterventionitissurprisingly simple and rather modest. It offers a number of structures (thew o o dendeck,thetheatre,th efruitfar man dth e Energy Farm) from which the use of the yard unfolds more orlessintuitively.stu dentsan doth ersw illfin dth eir own ways of putting it to use and that is quite exciting! To start this project off you organised a workshop with stu dentsfro mthu n m anskolan.couldyoutellusso m em ore aboutit? Yes,thew orkshopw ithstu dentswasreallygo o dan dth e timing was perfect. It happened before the design processb e gan,b eforew e Stealth,Ingalillan di hada chancetofor manypresu m ptionsab outth edesig n. E xactlyan dthefruitan denerg yfar m sw erebroughtin fortw oreasons.first,th eyp ointtothefactthattre es and solar panels undergo the same process, a process of photosynthesis. They harvest energy. Fruits are the result of a transformation of solar energy through photosynthesis,whilesolarpanelsproduceelectricity.secondly, the two farms expose the new balance between the ruralan dtheurban,a21stcenturyparadig m.re m e m b er, the20thcenturywasab outthecentrean dth ep eriphery. Today,citiesembracetherural. Lo okingbackatthisw orkshopw efe elthatth ee xchange of experiences and motivations with the students has influence dtheprojectm orethanw ee x p ecte datthat moment. Also, our final design proposal was reviewed by a jury of students who, in fact, had the last word. The students,whoremainwithoutvoiceinmanydesigncommissions,w ereinthefore grou n dhere.itm adeuseven m oredeter mine dtocreateanenviron m entthatw ouldsuit them and thereby probably be more of a challenge to the scho olan dco m m u nityinstead. Co m m onforb othmarjetica san dourw orkisthatw ebase ourprojectsanddesignsonim p ortantquestions.although our projects often get their material form towards the end here in the form of a schoolyard the objects thatm aterialisearenotth em ainthing.focusisonw hat Howdidyoustructuretheworkshop? Justb eforecatchingthetrainfro mstock holmtok nivsta, Marc got hold of Al Gore s Inconvenient Truth,afilm

10 about global warming. At the beginning of the workshop, we showed part of it in order to put Knivsta in the context of the world, as we believe that in the 21st century in dividualsan dco m m u nitiesshouldcareab outnatural resources.mypresentationfollowed.ishowedthreecomm u nitiesw hereihavew orke dinthelastfe wyears,an d which I regard as schools. Only one of them is actually arealscho ol thecfacath erinefergusonacade m yisa highschoolindowntowndetroit.theothertwoarebarefo otcolle ge,asm allvillageinrajastan,in dia,an dla Ve gabarrioincaracas,venezuela. Howdoyoumeanthatthesecommunitiesareschools? Theyareallhu bsforsp ecifick no wle dge,w hichtheyhave learned and now practise. And most importantly, they spreadtheirk no wle dgetoothers.fore xa m ple,barefo ot College is a settlement in rural India. It is not really a Colle ge.thena m ereferstotheirb eliefthateveryonein their community can attain knowledge through practice. Moreover,theyhaveamissiontoteachotherruralcommunitiesarou n dthew orldho wtob eco m esustainable.they literallysho wotherruralco m m u nitiesho wtoconstruct an dm anagesolarpanelstogenerateelectricity,an dho w to obtain water through harvesting rainwater. A part of their mission is to demystify the use of hi-technology. posing the question to the students gave the project a reallygo o dstart! Joa Ljungberg: Youallshareaninterestinthenon-planne dorbarelyregulated processes of urban transformation. Against thisbackgrou n d,w hatareyoure x p eriencesfro mw orking withaschoolenvironmentinaswedishmunicipality? Atfirstglance,therem ayin de e db equiteariftb et w e en thenon-plannedurbandevelopmentswefindinshantyto w nsasw ellasincertainareasineurop e (forinstance thebalkans),andthemuchmorepredictableandstructuredenvironmentsfoundinnortherneurope.butinterestingly,thereisacertaincircle,bywhichbothenvironmentsindeedcancomparewitheachother. In the informal settlement it is the unparalleled individual creativity that against all odds, and most often unsupported by the structure of society creates a bottom-up communication. The challenge for an artist or architectherecanb etobringinstructuresthatallo w forso m eshare dinteresttoconnect,toagglo m eratean d to form a sort of public sphere. In the highly regulated environ m entthechallengeis,onth econtrary,toprop el theindividual simaginationandencouragetheindividual to claim and explore his or her own possibilities withinthatspace. Joa Ljungberg: Ise e:theco m m u nitiesarescho olsinthesensethatthey not only practise their knowledge, but are also committed toteachingothers... Yes,soagainstthisbackgrou n dm yquestionwasw hatkin d of school Thunmanskolan in Knivsta could be beyond beingahighscho ol.atth etim ew ecouldonlysp eculateb ut Magnus Ericson: You discuss the role of the artist and the architect here. All of you are trained as architects but you have, above all,b e enactiveinart-relate dconte xts.ho wdoyouse e therelationbetweenartandarchitecture/design? Wew ouldsaythatthem aindifferenceb et w e enartan d architecture/desig nisthattheypro duceth eirout-

11 come following quite different logics. Architectural pro duction (m ainly)valuese x p erience,w h ereasartistic production (mainly) values experiment all of that of course to a certain degree. It is also in the nature of architecture/designtoexploremoreintensivelytheopportu nitiesw ithincertainlimitationsorrestrictions exploring the space of negotiation and compromising to a muchlargerdegreethanartistsmayfindacceptable. On the other hand, it is hardly new that most of the innovationtakesplacew hereonedisciplinem e etsanother discipline.thisissim plyb ecausetheansw ertocertain challengescannotbefoundexclusivelywithintheexistingpractice,afactthatstronglyinfluenceourpractice. MagnusEricson:...an dho wisthatreflecte dinyourw ork? Inthatw efre quentlyshiftb etw e enarchitecture,art, researchandevenactivism.thisco m esnaturallyasw e re interested in developing specific one-off responses to issues we come across or questions we want to pose. These responses can then take the shape of urban architectural interventions, but they can also result in pieces of softwareorm anualsforculturalorganisations.co m m ontoall isthattheyareexperimentalinnatureandthereforeincorporate an element of risk. Forusitisim p ortanttofin dth ecluesforourprojects across different disciplines, but it is also necessarytoshiftfromthearchitecturalpracticetootherfieldstoallo wm orerisk-taking.inanarchitectural context, it is difficult to come across as convincing if yousaythatyourdesig nm ayw orkoutbrilliantly,b ut thatitm ayalsob eaterribleflop w hileintheartisticconte xt,suchachallengew ouldb eaccepte dw ithm uch more interest. MagnusEricson: D oyouse eap otentialinre definingth erelationship b et w e enartanddesign/architectureandtoagreater extent employ a cross-disciplinary method in public and socially orientated projects? The Thunmanskolan schoolyard is a good example of a projectthatm ovesb etw e enartan darchitecture.web elieve thatforascho olthisisveryim p ortant.ascho olshould provideanenviron m entthatchallengesstudentstoexplore their own approach to the world. For this reason it s important to work with a design that is slightly unsettling, that gives a little twist and makes you to struggle a bit. Thelargew o o dendeck,thetheatre,th efruitfar man d theenerg yfar m allarestillop enfore x ploration. The fact that the redesigning of Thunmanskolan s scho olyar dwasfra m e dasanartisticprojectcertainly gaveusm orefre e do mthananarchitecturalco m mission w ouldhavegiven.thisisalsoim p ortanttoke epinmin d. I would add here that the FruitandEnergyFarm sinapublic Squareisalsoane xa m pleofa re directivepractice in the sense that it is a bottom-up initiative, where individuals and collectives reach beyond the disciplines of art,architecturean durbanresearch.th ecollective awarenessthate m ergesisbase donth erealisationthat thehu m anw orldcaninfactb ere m ade,b utyoucandoit onlybytransfor mingperceptionsthatguidehu m anactions. Joa Ljungberg is a Curator and the Swedish National Public Art Council s Project Manager for Fruit and Energy Farms in a Public Square. Magnus Ericson is a Project Manager at Iaspis, since 2007 assigned to develop Iaspis activities within design, craft and architecture.

12 PLANRITNING/PLAN DRAWING Bus stop Eastern schoolyard: Fruit Farm Western schoolyard: Energy Farm Theater Wind turbine Photosynthesis pattern Solar panels 20m 10m 0 PROJEKTINFORMATION /PROJECT DATA Beställare/Commissioners: Knivsta kommun/knivsta Municipality, genom/through Hanne Natt och Dag, handläggare/culture Executive Officer; Statens konstråd /the National Public Art Council Sweden, genom/through Joa Ljungberg, curator och projektledare/curator and Project Manager. Projektledning /Project Management: Per Liljenstrand, A5 Arkitekter & Ingenjörer AB; Joa Ljungberg, Statens konstråd/the National Public Art Council Sweden; Hanne Natt och Dag, Knivsta kommun /Knivsta Municipality. Byggteam/Building team: Axel Sandstedt, Hallblom AB Fotosyntesmönster /Pattern of photosynthesis: Milan Hodošcek Referensgrupp /Reference group: Hanne Natt och Dag, Knivsta kommun/knivsta Municipality; Joa Ljungberg, Statens konstråd /the National Public Art Council Sweden; Per Liljestrand, A5 Arkitekter & Ingenjörer AB; Bengt Casterud, Thunmanskolan; Bengt Åkerblom, Thunmanskolan; Helal Ismail och Adam Hedkvist, elevrådet/student s Council, Thunmanskolan; Ulf Höglund, Lärarförbundet /Teacher s Union, Thunmanskolan; Miriam Eriksson, SKS-nämnden/the SKS Comittee. TRYCKSAK/BOOKLET Redaktörer/Editors: Joa Ljungberg, Statens konstråd /the National Public Art Council Sweden. Magnus Ericsson, Iaspis - Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer/the international program for visual artists from the Swedish Arts Grants Committee Översättning/Translation: Nordén & Berggren HB Grafisk formgivning /Graphic design: Research and Development Foto/Photo: Gabriella Wachtmeister Omslagsskisser/Cover drawings: Marjetica Potrc Publicerad av/published by: Statens konstråd/the National Public Art Council Sweden Knivsta kommun/the Knivsta Municipality; Iaspis Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer /The international program for visual artists from the Swedish Arts Grants Committee ETT SÄRSKILT TACK TILL /SPECIAL THANKS TO: Alla elever som deltog i workshoppen i början av projektet/all the students that took part in the workshop at the beginning of the project: Siri Persson, Elin Sandell, Caroline Sundqvist, Linda Lundin, Robin Lindelius, Dante Bergqvist, Lars Stålberg, Josefine Johansson, Christoffer Eriksson, Carolina Offenbacher; Lasse Wynne, lärare /teacher, Thunmanskolan; Magnus Höglund och Anette Regenberg, A5 Arkitekter & Ingenjörer AB.

13 KNIVSTA KOMMUN /THE KNIVSTA MUNICIPALITY STATENS KONSTRÅD /THE NATIONAL PUBLIC ART COUNCIL SWEDEN IASPIS KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA PROGRAM FÖR BILD- OCH FORMKONSTNÄRER /THE INTERNATIONAL PROGRAM FOR VISUAL ARTISTS FROM THE SWEDISH ARTS GRANTS COMMITTEE JUNI/JUNE 2008