Bästa fysiklärare, Med vänliga hälsningar, Jonatan Slotte Lektor i fysik, Aalto universitetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bästa fysiklärare, Med vänliga hälsningar, Jonatan Slotte Lektor i fysik, Aalto universitetet"

Transkript

1 Bästa fysiklärare, Bifogat hittar du modellsvar med tillhörande poängsättning för fysikprovet våren Dessa modellsvar följer rätt långt de svar som MAOL erbjuder lärarna, men är dock mera detaljerat poängsatt. Censorerna är inte bundna till MAOLs poängsättning utan allt är i princip öppet för diskussion. För att rättsskyddet för varje abiturient skall vara så bra som möjligt är det självklart att vi försöker undvika grova skillnader mellan MAOLs förslag och den slutgiltiga poängsättningen. Däremot görs preciseringar till MAOLs poängförslag och framför allt diskuteras hur typfel i lösningarna skall bedömmas. Det är också skäl att poängtera att t.ex. en viss motivering, eller ett visst typfel inte alltid är, eller ens kan vara, lika värd från år till år, eller ens från uppgift till uppgift i samma prov. Med andra ord kan t.ex. de motiveringspoäng som är utmärkta i dessa modellsvar endast tas som riktgivande. Däremot kan kravet på en viss motivering nog ses som absolut, dvs. i en räkneuppgift krävs alltid att uträkningarna motiveras med den fysikaliska grundlag som är relevant för situationen (t.ex. Newtons II lag i en dynamik uppgift). Ett undantag till detta krav var uppgift 3 i provet våren 2010, där inga motiveringar krävdes eftersom själva uppgiftstexten innehöll den erforderliga motiveringen. För att göra modellsvaren mer lättlästa är varje uppgift gjord på en skild sida, där även uppgiftstexten och eventuella figurer ur provet som är relevanta för lösningen finns med. I lösningarna är de relevanta motiveringarna understreckade. Ifall den undestreckade texten följs av poäng, eller av ett + tecken, är kontentan av den understreckade delen kravet för att poäng ges. Ett + tecken motsvarar 1/3p (++ således 2/3p). Modellösningen följs i de flesta uppgifter av tilläggsanvisningar för poängsättningen. I dessa har censorerna bl.a. samlat de typfel som upptäckts före censormötet. Med vänliga hälsningar, Jonatan Slotte Lektor i fysik, Aalto universitetet 1

2 1 a) TV-apparater och mången annan elektronisk apparatur förbrukar elektricitet i viloläge, fastän de inte används. Hemmets elektroniska apparatur är i medeltal 3/4 av tiden i viloläge, i vilket den sammanlagda effektförbrukningen är 45 W. Hur mycket kan ett hushåll spara i elkostnader på ett år, om den elektroniska apparaturen är helt avstängd i stället för att vara i viloläge? Elpriset är 0,10 e/kwh. b) Nämn andra användbara sätt att minska på energiförbrukningen i hemmen. a) Den årliga energiförbrukningen pga apparater i viloläge blir: E = P t (1p) E = 45 W h = 295, 65 kwh (1p) 4 Inbesparingen då apparaterna är helt avstängda blir: a) Enheterna fattas, rätt svar = -1p. a) Formeln fattas, inga enheter, fel svar 0p. b) Uppgiftstexten till trots godkändes även exempel som minskar på den köpta energin. b) Byggnadsplanering godkänns inte som en energibesparingsmetod, t.ex. placering av fönster. b) Åtgärder som ökar energikonsumtionen, -0,5p per åtgärd. 0,10 e kwh 45 W h = 29,565 e 30 e (1p) 4 b) Energibesparings exempel (0,5p/exempel): Minimering av varmvattenanvändning. Sänkning av inomhustemperaturen. Förbättring av isolering, speciellt kring dörrar och fönster. Byte av elapparater till mera energieffektiva modeller. Släckning av lampor i rum där ingen vistas. Effektivare användning av apparater, t.ex fulla tvätt- och diskmaskiner. Byte av glödlampor mot energisnåla lampor utomhus. Åtgärder som minskar på användningen av köpt energi, t.ex.: Uppvärming av hus med värmepump. Förbränning av ved (från egen skog). Byte av glödlampor mot energisnåla lampor inomhus (marginell eller obefintlig besparing i hus med direkt elvärme).

3 2 En skidåkare, som testar glidet hos sina skidor, glider utför en sluttning såsom vidstående figur visar. Då skidåkarens hastighet mäts med ljusportar, som befinner sig 10,0 m från varandra längs banan, fås de resultat som visas i tabellen: s/m v/(m/s) 0,0 6,2 8,9 10,7 12,2 12,2 11,4 10,5 9,6 8,8 8,0 a) Presentera grafiskt skidåkarens hastighet som funktion av läget. (3 p.) b) I vilket läge är skidåkarens hastighet som störst? (1 p.) c) Vilka krafter bidrar till att skidåkarens hastighet börjar minska? (2 p.) b) Avläst från figuren 45 m (1p). Ett enskilt värde mellan 40 m m godkänns. c) Friktionen mellan skidorna och snön (1p), luftmotståndet som påverkar skidåkaren (1p). a) Rak linje mellan 40 m m -1p (felaktig grafisk utjämning). a) Axlarna inverterade s(v) -1p. a) En mätpunkt fattas, t.ex. (0 m, 0 m/s), -0,5p. b) Ett interval, t.ex. 40 m m, som svar, 0p. c) Fel kraft angiven, -1p Hastighet v [m/s] Läge s [m] Figuren (3p)

4 3 Farten för en bil sänks vid en inbromsning från hastigheten 120 km/h till hastigheten 80 km/h. Hur mycket stiger temperaturen hos bromsskivorna, som är av stål, om 50 % av förändringen i bilens kinetiska energi uppträder som uppvärmning av skivorna. Bilens massa är kg och bromsskivornas totala massa 11 kg. Formelfel i början: (v 2 f v2 i ) = (v f v i ) 2 = -2p. (v 2 f v2 i ) = (v f v i ) 2 endast i beräkningarna, -1p. Begynnelsevärden: storhet m b m bs v i v f c stal enhet (kg) (kg) (km/h) (km/h) (J/kg K) Arbetet som görs av krafterna som bromsar in bilen fås från arbetsprincipen (arbetsenergisatsen): W = E k = 1 2 m bv 2 f 1 2 m bv 2 i (2p) Fel svar inom K, fysaliskt, dvs. -1p. Fel svar utanför K, ofysaliskt, dvs. -2p. Medelhastighetsberäkning -3p. Energin som krävs för att höja på temperaturen på bromsskivorna med T är: Q = c stal m bs T (2p) 50 % av W går till värme som strömmar till bilens bromsskivor = 0,5 W = Q = 1 ( m bvi 2 1 ) 2 m bvf 2 = c stal m bs T = T = m b(v 2 i v2 f ) 4c stal m bs = kg [ ( 120 3,6 m s ) 2 ( 80 3,6 ) ] 2 m s J kg K 11 kg = 40 K (2p)

5 4 Motivera vilka av följande påståenden som håller sträck och vilka inte håller: a) Ljudvågor kan genomgå totalreflexion, då de träffar en lugn vattenyta. b) Ljudvågorna polariseras, då de går genom ett tätt gitter av metalltråd. c) En åskådare på en formeltävling uppfattar att ljudet från en tävlingsbils motor får en högre ton, då bilen passerar honom. a) Påståendet är sant (0,5p). Ljudets hastighet i vatten är större än i luft (0,5p). Om ljudvågorna träffar vatten ytan tillräckligt brant, sker totalreflexion eller motivering med brytningslagen sin α 1 / sin α 2 = v 1 /v 2 (1p). Påståendet fel = 0p/2p. a) Optikmotivering (t.ex. Snells lag) 0p för motiveringen och max 0,5p. c) Observera att en observatör aldrig hör ljudet stiga i frekvens då formel 1 bilen passerar, oberoende hur "passerar" uppfattas. b) Påståendet är falskt (0,5p). Ljud är longitudinell vågrörelse (1,5p) och kan därför inte polariseras. c) Påståendet är falskt (0,5p). På grund av Dopplereffekten (0,5p) packas vågfronterna tätare framför en källa i rörelse och glesare bakom en källa i rörelse (1p), eller en förklarande figur. Enligt åskådaren får motorn en lägre ton, då bilen passerar honom.

6 5 En abiturient, som åker med ett eltåg, bestämmer sig för att mäta tågets acceleration med ett nyckelknippe, som hänger i en tråd. Han uppskattar att upphängningstråden bildar en 15 vinkel med lodlinjen under accelerationen. Hur stor är tågets acceleration enligt detta? Rita upp ett tydligt kraftdiagram, ur vilket även hastighetens och accelerationens riktningar framgår. Accelerationen fattas i figuren, -1p. Hastigheten fattas i figuren, -0p. Accelerationen fel riktad i figuren, max 3p. y x v a α T G = nyckelknippets tyngd T = spännkraften i tr aden Observera att tåget kan både accelerera och retardera, dvs. hastighetens riktning kan vara både framåt och bakåt. Krafternas verkningspunkter fel i kraftfiguren, -0,5p. Krafternas storlekar fel i kraftfiguren, -0,5p. Ofysikaliska krafter i kraftfiguren, max 3p. Ofysikalisk beräkning, exempelvis a = g tan α utan härledning, max 1p. G Kraftfigur (2p) Newtons II lag (++) F = m a i komponentform: Fx = T x = ma x = T sin α = ma (++) Fy = T y G = 0 = T cos α mg = 0 (++) = T sin α = ma T cos α = mg } = a = g tan α = 9,81 m } {{ } s 2 tan 15 = 2,6 m s 2 (1p) (1p)

7 6 I en apparat med vilken man kan studera rotationsrörelsen är en plastskiva fäst vid övre ändan av en lättrörlig, lodrät axel. Skivan roterar för sig själv med vinkelhastigheten 10,0 rad/s. En järnring fälls, som bilden visar, i en vågrät position ner mot mitten av skivan. Ringen börjar rotera tillsammans med skivan. Skivans tröghetsmoment är 9, kgm 2. Ringens massa är 1,43 kg, inre radie 5,4 cm och yttre radie 6,4 cm. a) Hur stor är skivans och ringens gemensamma vinkelhastighet efter fallet? b) Beräkna skivans och ringens sammansatta rotationsenergi före kollisionen och efter kollisionen. Förklara resultatet. Begynnelsevärden: storhet m r ω s1 ω r1 J s r i r y enhet (kg) (rad/s) (rad/s) (kgm 2 ) (cm) (cm) 1,43 10,0 0 9, ,4 6,4 a) I kollisionen mellan plastskivan och järnringen bevaras systemets (plastskivan+järnringen) rörelsemängdsmoment (1p), då inga yttre kraftmoment verkar på systemet. L början = L slutet = b) Skivans och ringens gemensamma rotationsenergi före kollisionen: E 1 = 1 2 J sω 2 s1 = 1 2 9, kgm 2 (10, rad/s) 2 = 0,47 J Skivans och ringens gemensamma rotationsenergi efter kollisionen: E 2 = 1 2 (J s + J r )ω2 2 = 1 { J s m ( r r 2 y + ri 2 ) } { J s ω s1 J s m r(ri 2 + r2 y) { } = 1 2 Js 2 ωs1 2 J s m r(ri 2 + r2 y) = 1 2 (9, kgm 2 ) 2 (10,0 rad/s) 2 9, kgm ,43 kg {(0,064 m)2 + (0,054 m) 2 } (1p) = 0,31 J (1p) Rotationsenergin efter kollisionen är mindre än före kollisionen eftersom en del av rotationsenergin blir värme (0,5p) då friktionskrafter gör arbete (0,5p). Järnringens tröghetsmoment fel beräknad, -0,5p. a) beräknad med energier = a) 0p, b) max 1p (0,47 J). } 2 J s ω s1 + J r ω r1 = (J s + J r ) ω 2 (1p) = ω 2 = J sω s1 J s + J r Tröghetsmomentet för ett cylindriskt skal J r = 1 2 m r(r 2 y + r 2 i ) = ω 2 = = J s ω s1 J s m r(r 2 i + r2 y) 9, kgm 2 10,0 rad/s 9, kgm ,43 kg {(0,064 = 6,5 rad/s (1p) m)2 + (0,054 m) 2 }

8 7 En kondensator laddades med en ackumulator till 6,25 V:s spänning, varefter den fick urladdas genom ett motstånd. Då urladdningsströmmen mättes med tillhjälp av en dator erhölls det resultat, som visas i vidstående graf. a) Hur stor var den laddade kondensatorns laddning? b) Bestäm kondensatorns kapacitans. c) Bestäm motståndets resistans. Q = 25 0,1 ma 1 s = 2,5 mc (1p) Tolerans 2,4...2,8 mc. b) Laddningen och spänningen innan kondensatorn urladdas: Q = 2,5 mc, U = 6,25 V. C = Q U = 2, C 6,25 V (1p) = 400 µf (1p) Tolerans: µf. c) Spänningen och strömmen i början: U = 6,25 V, I = 1,31 A. R = U I = 6,25 V (1p) 1,31 A = 4,8 kω (1p) Tolerans: 4,7...4,8 kω. a) Q = 1,3 ma 14 s = 0p/2p. b)-svaret beräknat med följdfel från a): 2p ifall C = 400 nf mf. a) Från definitionen på elektrisk ström I = Q t Q = I t } {{ } (0,5p) eller I = dq dt = eller Q = I dt Laddningen Q är således lika stor som arean mellan I(t) kurvan och tidsaxeln. Q fås genom grafisk integrering (0,5p).

9 8 Virvelströmmar och deras tekniska tillämpningar En förändring i det magnetiska flödet (++) genom en ledare (++) ger upphov till induktionsströmmar (++), dvs. virvelströmmar, i ledaren. Endast tillämpningar utan förklaringar = max 2p. Tekniska tillämpningar (t.ex.): Tillämpning utan förklaring (+), tillämpning + bra förklaring (1p). T.ex.: Induktionsugn Induktionsspis Metalldetektor Rörelsegivare för t.ex. trafikljus Induktionsbroms

10 9 Röntgenfluorescensanalys är en av de effektivaste metoderna för bestämning av ett provs grundämnessammansättning. a) Vad betyder fluorescens och fosforescens? b) Vid en undersökning av kommersiella vattenfärgers eventuella giftighet uppmättes från en röd knapp av vattenfärg vidstående röntgenfluorescensspektrum. Bestäm med tillhjälp av spektret och vidstående tabell vilka grundämnen som finns i vattenfärgsknappen. Några energier för den karakteristiska K-strålningen Grundämne E Kα /kev E Kβ /kev Fe 6,4 7,0 Cu 8,0 8,9 As 10,5 11,7 Se 11,2 12,5 Mo 17,4 19,6 Ag 22,1 24,9 Cd 23,2 26,1 Sn 25,2 28,5 Ba 32,2 36,3 Ce 34,6 39,3 Frekvensen för fotonen som emitteras vid en viss transition fås från h = 4, evs. E = hf + en exempel insättning (1p) pik frekvens f (10 18 Hz) Energi E (kev) Grundämne 1 8,8 36,4 Ba, K β 2 7,8 32,3 Ba, K α 3 6,3 26,1 Cd, K β 4 5,6 23,2 Cd, K α 5 3,0 12,4 Se, K β 6 2,7 11,2 Se, K α Vattenfärgsknappen innehåller således barium, kadmium och selen. Beräkning av energierna (1p), bestämning av grundämnen (1p). b) En tabell utan beräkningar, 0p/3p. b) Ett fel i tabellen, 3p/3p, i övriga fall -1/3p per fel i pik. a) Vid fluorescens och fosforescens absorberar en atom först en foton, ofta inom den ultravioletta delen av spektret, och exciteras. Den exciterad atomen återgår därefter till grundtillståndet stegvis och emitterar två eller flera fotoner av längre våglängd. (1p) Vid fluorescens återgår atomen genast till grundtillståndet (1p), vid fosforescens är deexcitationen fördröjd (1p).

11 10 En liten kropp befinner sig på botten av en skål. Skålens innervägg är halvsfärsformad och mycket glatt. Skålens radie är 0,15 m. Kroppen förskjuts litet från sitt jämviktsläge och släpps fri. a) Visa att den kraft som verkar i rörelseriktningen (i det närmaste) är harmonisk. (4 p.) b) Hur lång är perioden för kroppens rörelse? (2 p.) b) beräknat med formeln för en matematisk pendel utan motiveringar, 1p. b) beräknat med formeln för en matematisk pendel motiverat, 2p. α r N v y x s Kraftfigur (1p) G a) Newtons II lag (0,5p) F = m a i komponentform: Fx = G x = ma x (0,5p) Fy = N G y = ma y Kraften i rörelseriktningen (x-komponenten) för små avlänkningar (sin α α, där α = s r från definitionen på radian): G x = G sin α mgα = mg s r = mg }{{} r s (1p) konstant G x i det närmaste harmonisk, då en harmonisk kraft är en lineär återställande kraft, dvs. proportionell mot avståndet till jämviktsläget och riktad mot jämviktsläget (1p). b) Perioden för harmonisk oscillation m m T = 2π k = 2π mg r = 2π r = 2π g } {{ } (1p) 0,15 m 9,81 m s 2 = 0,78 s (1p)

12 11 I vidstående figurer visas vattnets och koldioxidens fasdiagram. a) I vilken fas befinner sig ämnena i områdena 1, 2 och 3? Namnge de kurvor som avgränsar områdena. b) Förklara vad som menas med trippelpunkt och kritisk punkt. c) Vilket av diagrammen hör till vattnet? Motivera. c) svar utan korrekt motivering 0p/2p. a) Område 1: fast. Område 2: vätska. Område 3: gas. (1p) Den blå kurvan: smältning. Den röda kurvan: sublimering. Den gröna kurvan: förångning. (1p) b) Vid trippelpunkten kan alla tre faser (0,5p) (fast, vätska, gas) befinna sig i termisk jämvikt (0,5p) med varandra. Då temperaturen är högre än temperaturen för den kritiska punkten, kan man inte längre få ämnet och kondensera genom att höja trycket (1p). c) Fasdiagram A hör till vattnet. Karakteristiskt för vatten är att smälttemperaturen för is minskar då trycket ökar (2p).

13 +12 Fältbegreppet används i fysiken för att beskriva växelverkan över ett avstånd. Granska det statiska elfältet och det statiska magnetfältet. a) Vad ger upphov till fälten? På vilket sätt bestämmer storheterna den elektriska fältstyrkan och den magnetiska flödestätheten kraftverkan på en laddning i fältet? (2 p.) b) Granska och jämför med tillhjälp av exempel vartdera fältets fältlinjerepresentation. (3 p.) c) Granska laddade partiklars rörelse i el- och magnetfältet och ge exempel på hur fälten utnyttjas i acceleratortekniken. (2 p.) d) Man vill få 40 Ar 3+ -joner, som accelererats med spänningen 120 kv, att gå med oförändrad rörelseriktning genom ett hastighetsfilter. Hur stor bör fältstyrkan hos filtrets elfält vara, om det mot elfältet vinkelräta magnetfältets flödestäthet är 35 mt? Rita figur. (2 p.) a) b) Elfältet orsakas av elektrisk laddning (0,5p). Magnetfältet orsakas av elektrisk laddning i rörelse (0,5p). Ifall endast magnetiska material (0,25p). F E = q E (0,25p), förklaring (0,25p). F B = q v B (0,25p), förklaring (0,25p). Fältlinjerna är riktade linjer i det beskrivna fältets riktning (0,5p). Fältlinjernas densitet beskriver fältstyrkan. (0,5p). Elfältets fältlinjer är riktade från positiva laddningar mot negativa laddningar (0,5p). Magnetfältets fältlinjer är slutna (0,5p). Två exempel per fält (0,5p/fält). T.ex.: likformigt Elfält + - dipolfält c) d) = E = I solenoid Magnetfält N S stavmagnet Med elfält kan man accelerera (0,25p) och styra (0,25p) laddade partiklar. T.ex. oscilloskåp och lineära partikelacceleratorer (ett exempel räcker) (0,5p). Med magnetfält styrs (0,5p) laddade partiklar. T.ex. masspektrometer och synkrotron (ett exempel räcker) (0,5p). Newton II, F = m a: F m + F e = 0 = F m F e = 0 där F m = qvb och F e = qe = E = vb (0,5p). Arbetsprincipen: E K = W = qu. 1 2 m Arv 2 0 = qu = v = 2qU m (0,5p) E F m F e v Figur (0,5p) 2qU 2 3eU 2 3 1, B = = 19 C kv m Ar m Ar 6, = 46 kn kg C B (0,5p) b) Felaktiga fältfigurer = 0p/0,5p per fält. Observera att de magnetiska fältlinjerna bör vara slutna och att fältlinjer inte får korsa/överlappa varandra.

14 +13 Vad är joniserande strålning? Redogör för växelverkaningarna mellan de olika typerna av joniserande strålning och materien. Granska strålningens biologiska verkningar och strålningens medicinska tillämpningar. Hur skyddar man sig mot joniserande strålning? Vad är joniserande strålning. Joniserande strålning kan lösgöra elektroner från atomer den möter. (1p) Joniserande strålning kan bestå av laddade partiklar eller högfrekvent elektromagnetisk strålning (0,5p), t.ex. α-, β-, γ- eller röntgenstrålning (0,5p). Strålningens växelverkan med materia. Partikelstrålningen växelverkar elektriskt med atomer (1p). Förklarat räckvidden för α-, β- och γ-strålning i materia, samt intensitetsminskningslagen för γ-strålningen (1p). Växelverkningsmekanismerna för elektromagnetisk strålning med materia: fotoelektrisk effekt (+), Compton effekten (+) och parbildning (+). Strålskydd. För att detektera små mängder joniserande strålning krävs strålningsdetektorer som t.ex. geigermätare eller dosimetrar (0,5p). Exponeringstiden för strålning bör minimeras (0,5p). Avståndet till strålningskällan bör vara så stort som möjligt (0,5p). För att dämpa γ- och röntgensrålning krävs material bestående av tunga grundämnen, t.ex. bly (0,5p). Man bör undvika att radioaktiva ämen kommer in i kroppen t.ex. via andningsluften. Därför bör inte radioaktiva ämnen som avger joniserande strålning tillåtas spridas i vatten eller luft (0,5p). Radongas från berggrunden bör ventileras bort (0,5p). Max 9p. Biologiska effekter och medicinska applikationer. Joniserande strålning kan förstöra celler (0,5p) eller förändra DNA-molekylens struktur (0,5p). Förklarat hur joniserande strålning kan orsaka skadliga kemiska reaktioner (0,5p). γ-strålning används för att behandla cancer, eftersom cancerceller delar sig ofta och är därför känsliga för strålning (0,5p). Röntgenstrålning används för att genomstråla olika delar av kroppen, förklarat (0,5p). Radioaktiva ämnen kan användas som spårämnen, då strålningen som utsänds då ämnet sönderfaller kan detekteras (0,5p). Desinficering av instrument (+).

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

9 Rörelse och krafter 2

9 Rörelse och krafter 2 9 Rörelse och krafter 2 Tvådimensionell rörelse Kaströrelse 1 Ett horisontellt hållet gevär avfyras mot en måltavla som befinner sig 150 m bort. Måltavlans centrum ligger på samma höjd som geväret. Skottet

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om de kriterier

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

Magnetfält och magnetiska krafter. Emma Björk

Magnetfält och magnetiska krafter. Emma Björk Magnetfält och magnetiska krafter Emma Björk Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk kraft på laddning

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13. Mekanik rovmoment: tentamen Ladokkod: TT8A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: -3- Tid: 9.-3. Hjälpmedel: Hjälpmedel vid tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 22 januari 2009 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Rörelsemotståndsarbetet på nervägen är A n = F motst s = k mg s = k (2 180 + 52 100)

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning 8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor

Läs mer

Föreläsning 5, clickers

Föreläsning 5, clickers Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen

Läs mer

PROVET I FYSIK 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I FYSIK 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I FYSIK 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om de kriterier

Läs mer

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2014-08-20 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Kanonen liknar inte en vanlig berg- och dalbana. Uppdraget- den långa backen där berg- och dalbanetåg sakta dras upp - har ersatts med en hydraulisk utskjutning.

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

3.7 Energiprincipen i elfältet

3.7 Energiprincipen i elfältet 3.7 Energiprincipen i elfältet En laddning som flyttas från en punkt med lägre potential till en punkt med högre potential får även större potentialenergi. Formel (14) gav oss sambandet mellan ändring

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl. 14.00-19.00

Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl. 14.00-19.00 EOREISK FYSIK KH Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den juni 1 kl. 14. - 19. Examinator: Olle Edholm, tel. 5537 8168, epost oed(a)kth.se. Komplettering:

Läs mer

Provet i fysik 11.3.2009. Modellsvar och poängsättning. Tilläggsanvisningar för poängsättningen:

Provet i fysik 11.3.2009. Modellsvar och poängsättning. Tilläggsanvisningar för poängsättningen: 1 Vilka av följande påståenden är riktiga och vilka är felaktiga? Motivera. a) Månen håller sig i sin omloppsbana kring Jorden p.g.a. en ömsesidig växelverkan. b) Jorden drar till sig Månen med en större

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Att gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.

Att gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten. Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass. 1. Magnetism Magnetismen som fenomen upptäcktes redan under antiken, då man märkte att vissa malmarter attraherade vissa metaller. Nuförtiden vet vi att magneter också kan skapas på konstgjord väg. 1.1

Läs mer

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3.1 Potentiell energi i elfält Vi betraktar en positiv testladdning som förs i närheten av en annan laddning. I det första fallet är den andra laddningen

Läs mer

4:3 Passiva komponenter. Inledning

4:3 Passiva komponenter. Inledning 4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

fördjupning inom induktion och elektromagnetism

fördjupning inom induktion och elektromagnetism 9 fördjupning inom induktion och elektromagnetism Innehåll 12 Matematiska samband i RL-kretsen 9:2 13 Magnetisk energi 9:3 14 Elektrisk svängningskrets 9:5 15 Kvantitativ behandling av svängningskretsen

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar PBFyA 05-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-7 Del III: Långsvarsfrågor.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 05-06-04 för F och Q (FA54) Skrivtid: 5 tim Kan även skrivas av studenter på andra program där FA54 ingår Hjälpmedel:

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

1. q = -Q 2. q = 0 3. q = +Q 4. 0 < q < +Q

1. q = -Q 2. q = 0 3. q = +Q 4. 0 < q < +Q 2.1 Gauss lag och elektrostatiska egenskaper hos ledare (HRW 23) Faradays ishinksexperiment Elfältet E = 0 inne i en elektrostatiskt laddad ledare => Laddningen koncentrerad på ledarens yta! Elfältets

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 10 april 2015 8:00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 10 april 2015 8:00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fsik, kemi och biologi (IM) Marcus Ekholm BL102/TEN1: sik 2 för basår (8 hp) Tentamen sik 2 10 april 2015 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris 0 mars 05 Läsa tegelstensböcker i all ära, men inlärning sker som mest effektivt genom att själv öva på att lösa problem. Du kanske har upplevt under gymnasiet

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I FYSIK 16.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson 1. En negativt laddad pappersbit befinner sig nära en oladdad metallplåt. Får man attraktion, repulsion eller ingen kraftpåverkan? Motivera! 2. På ett mönsterkort

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.13 Det som känns som barnets tyngd är den uppåtriktade kraft F som mannen påverkar barnet med. Denna fås ur Newton 2 för barnet. Svar i kilogram måste

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014 12 05 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Teknik 16p Nuklearmedicin

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen 2015-06-01 Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas KTH Mekanik Problemtentamen 1. En bil med massan m kör ett varv med konstant fartökning ( v =)

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in. Dugga i Elektromagnetisk fältteori F. för F2. EEF031 2005-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

1. Stela kroppars mekanik

1. Stela kroppars mekanik 1. Stela kroppars mekanik L1 Med en stel kropp menas ett föremål som inte böjer sig eller viker sig på något sätt. (Behandlingen av icke stela kroppar hör inte till gymnasiekursen) 1.1 Kraftmoment, M Ett

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.

Läs mer

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer