Bästa fysiklärare, Med vänliga hälsningar, Jonatan Slotte Lektor i fysik, Aalto universitetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bästa fysiklärare, Med vänliga hälsningar, Jonatan Slotte Lektor i fysik, Aalto universitetet"

Transkript

1 Bästa fysiklärare, Bifogat hittar du modellsvar med tillhörande poängsättning för fysikprovet våren Dessa modellsvar följer rätt långt de svar som MAOL erbjuder lärarna, men är dock mera detaljerat poängsatt. Censorerna är inte bundna till MAOLs poängsättning utan allt är i princip öppet för diskussion. För att rättsskyddet för varje abiturient skall vara så bra som möjligt är det självklart att vi försöker undvika grova skillnader mellan MAOLs förslag och den slutgiltiga poängsättningen. Däremot görs preciseringar till MAOLs poängförslag och framför allt diskuteras hur typfel i lösningarna skall bedömmas. Det är också skäl att poängtera att t.ex. en viss motivering, eller ett visst typfel inte alltid är, eller ens kan vara, lika värd från år till år, eller ens från uppgift till uppgift i samma prov. Med andra ord kan t.ex. de motiveringspoäng som är utmärkta i dessa modellsvar endast tas som riktgivande. Däremot kan kravet på en viss motivering nog ses som absolut, dvs. i en räkneuppgift krävs alltid att uträkningarna motiveras med den fysikaliska grundlag som är relevant för situationen (t.ex. Newtons II lag i en dynamik uppgift). Ett undantag till detta krav var uppgift 3 i provet våren 2010, där inga motiveringar krävdes eftersom själva uppgiftstexten innehöll den erforderliga motiveringen. För att göra modellsvaren mer lättlästa är varje uppgift gjord på en skild sida, där även uppgiftstexten och eventuella figurer ur provet som är relevanta för lösningen finns med. I lösningarna är de relevanta motiveringarna understreckade. Ifall den undestreckade texten följs av poäng, eller av ett + tecken, är kontentan av den understreckade delen kravet för att poäng ges. Ett + tecken motsvarar 1/3p (++ således 2/3p). Modellösningen följs i de flesta uppgifter av tilläggsanvisningar för poängsättningen. I dessa har censorerna bl.a. samlat de typfel som upptäckts före censormötet. Med vänliga hälsningar, Jonatan Slotte Lektor i fysik, Aalto universitetet 1

2 1 a) TV-apparater och mången annan elektronisk apparatur förbrukar elektricitet i viloläge, fastän de inte används. Hemmets elektroniska apparatur är i medeltal 3/4 av tiden i viloläge, i vilket den sammanlagda effektförbrukningen är 45 W. Hur mycket kan ett hushåll spara i elkostnader på ett år, om den elektroniska apparaturen är helt avstängd i stället för att vara i viloläge? Elpriset är 0,10 e/kwh. b) Nämn andra användbara sätt att minska på energiförbrukningen i hemmen. a) Den årliga energiförbrukningen pga apparater i viloläge blir: E = P t (1p) E = 45 W h = 295, 65 kwh (1p) 4 Inbesparingen då apparaterna är helt avstängda blir: a) Enheterna fattas, rätt svar = -1p. a) Formeln fattas, inga enheter, fel svar 0p. b) Uppgiftstexten till trots godkändes även exempel som minskar på den köpta energin. b) Byggnadsplanering godkänns inte som en energibesparingsmetod, t.ex. placering av fönster. b) Åtgärder som ökar energikonsumtionen, -0,5p per åtgärd. 0,10 e kwh 45 W h = 29,565 e 30 e (1p) 4 b) Energibesparings exempel (0,5p/exempel): Minimering av varmvattenanvändning. Sänkning av inomhustemperaturen. Förbättring av isolering, speciellt kring dörrar och fönster. Byte av elapparater till mera energieffektiva modeller. Släckning av lampor i rum där ingen vistas. Effektivare användning av apparater, t.ex fulla tvätt- och diskmaskiner. Byte av glödlampor mot energisnåla lampor utomhus. Åtgärder som minskar på användningen av köpt energi, t.ex.: Uppvärming av hus med värmepump. Förbränning av ved (från egen skog). Byte av glödlampor mot energisnåla lampor inomhus (marginell eller obefintlig besparing i hus med direkt elvärme).

3 2 En skidåkare, som testar glidet hos sina skidor, glider utför en sluttning såsom vidstående figur visar. Då skidåkarens hastighet mäts med ljusportar, som befinner sig 10,0 m från varandra längs banan, fås de resultat som visas i tabellen: s/m v/(m/s) 0,0 6,2 8,9 10,7 12,2 12,2 11,4 10,5 9,6 8,8 8,0 a) Presentera grafiskt skidåkarens hastighet som funktion av läget. (3 p.) b) I vilket läge är skidåkarens hastighet som störst? (1 p.) c) Vilka krafter bidrar till att skidåkarens hastighet börjar minska? (2 p.) b) Avläst från figuren 45 m (1p). Ett enskilt värde mellan 40 m m godkänns. c) Friktionen mellan skidorna och snön (1p), luftmotståndet som påverkar skidåkaren (1p). a) Rak linje mellan 40 m m -1p (felaktig grafisk utjämning). a) Axlarna inverterade s(v) -1p. a) En mätpunkt fattas, t.ex. (0 m, 0 m/s), -0,5p. b) Ett interval, t.ex. 40 m m, som svar, 0p. c) Fel kraft angiven, -1p Hastighet v [m/s] Läge s [m] Figuren (3p)

4 3 Farten för en bil sänks vid en inbromsning från hastigheten 120 km/h till hastigheten 80 km/h. Hur mycket stiger temperaturen hos bromsskivorna, som är av stål, om 50 % av förändringen i bilens kinetiska energi uppträder som uppvärmning av skivorna. Bilens massa är kg och bromsskivornas totala massa 11 kg. Formelfel i början: (v 2 f v2 i ) = (v f v i ) 2 = -2p. (v 2 f v2 i ) = (v f v i ) 2 endast i beräkningarna, -1p. Begynnelsevärden: storhet m b m bs v i v f c stal enhet (kg) (kg) (km/h) (km/h) (J/kg K) Arbetet som görs av krafterna som bromsar in bilen fås från arbetsprincipen (arbetsenergisatsen): W = E k = 1 2 m bv 2 f 1 2 m bv 2 i (2p) Fel svar inom K, fysaliskt, dvs. -1p. Fel svar utanför K, ofysaliskt, dvs. -2p. Medelhastighetsberäkning -3p. Energin som krävs för att höja på temperaturen på bromsskivorna med T är: Q = c stal m bs T (2p) 50 % av W går till värme som strömmar till bilens bromsskivor = 0,5 W = Q = 1 ( m bvi 2 1 ) 2 m bvf 2 = c stal m bs T = T = m b(v 2 i v2 f ) 4c stal m bs = kg [ ( 120 3,6 m s ) 2 ( 80 3,6 ) ] 2 m s J kg K 11 kg = 40 K (2p)

5 4 Motivera vilka av följande påståenden som håller sträck och vilka inte håller: a) Ljudvågor kan genomgå totalreflexion, då de träffar en lugn vattenyta. b) Ljudvågorna polariseras, då de går genom ett tätt gitter av metalltråd. c) En åskådare på en formeltävling uppfattar att ljudet från en tävlingsbils motor får en högre ton, då bilen passerar honom. a) Påståendet är sant (0,5p). Ljudets hastighet i vatten är större än i luft (0,5p). Om ljudvågorna träffar vatten ytan tillräckligt brant, sker totalreflexion eller motivering med brytningslagen sin α 1 / sin α 2 = v 1 /v 2 (1p). Påståendet fel = 0p/2p. a) Optikmotivering (t.ex. Snells lag) 0p för motiveringen och max 0,5p. c) Observera att en observatör aldrig hör ljudet stiga i frekvens då formel 1 bilen passerar, oberoende hur "passerar" uppfattas. b) Påståendet är falskt (0,5p). Ljud är longitudinell vågrörelse (1,5p) och kan därför inte polariseras. c) Påståendet är falskt (0,5p). På grund av Dopplereffekten (0,5p) packas vågfronterna tätare framför en källa i rörelse och glesare bakom en källa i rörelse (1p), eller en förklarande figur. Enligt åskådaren får motorn en lägre ton, då bilen passerar honom.

6 5 En abiturient, som åker med ett eltåg, bestämmer sig för att mäta tågets acceleration med ett nyckelknippe, som hänger i en tråd. Han uppskattar att upphängningstråden bildar en 15 vinkel med lodlinjen under accelerationen. Hur stor är tågets acceleration enligt detta? Rita upp ett tydligt kraftdiagram, ur vilket även hastighetens och accelerationens riktningar framgår. Accelerationen fattas i figuren, -1p. Hastigheten fattas i figuren, -0p. Accelerationen fel riktad i figuren, max 3p. y x v a α T G = nyckelknippets tyngd T = spännkraften i tr aden Observera att tåget kan både accelerera och retardera, dvs. hastighetens riktning kan vara både framåt och bakåt. Krafternas verkningspunkter fel i kraftfiguren, -0,5p. Krafternas storlekar fel i kraftfiguren, -0,5p. Ofysikaliska krafter i kraftfiguren, max 3p. Ofysikalisk beräkning, exempelvis a = g tan α utan härledning, max 1p. G Kraftfigur (2p) Newtons II lag (++) F = m a i komponentform: Fx = T x = ma x = T sin α = ma (++) Fy = T y G = 0 = T cos α mg = 0 (++) = T sin α = ma T cos α = mg } = a = g tan α = 9,81 m } {{ } s 2 tan 15 = 2,6 m s 2 (1p) (1p)

7 6 I en apparat med vilken man kan studera rotationsrörelsen är en plastskiva fäst vid övre ändan av en lättrörlig, lodrät axel. Skivan roterar för sig själv med vinkelhastigheten 10,0 rad/s. En järnring fälls, som bilden visar, i en vågrät position ner mot mitten av skivan. Ringen börjar rotera tillsammans med skivan. Skivans tröghetsmoment är 9, kgm 2. Ringens massa är 1,43 kg, inre radie 5,4 cm och yttre radie 6,4 cm. a) Hur stor är skivans och ringens gemensamma vinkelhastighet efter fallet? b) Beräkna skivans och ringens sammansatta rotationsenergi före kollisionen och efter kollisionen. Förklara resultatet. Begynnelsevärden: storhet m r ω s1 ω r1 J s r i r y enhet (kg) (rad/s) (rad/s) (kgm 2 ) (cm) (cm) 1,43 10,0 0 9, ,4 6,4 a) I kollisionen mellan plastskivan och järnringen bevaras systemets (plastskivan+järnringen) rörelsemängdsmoment (1p), då inga yttre kraftmoment verkar på systemet. L början = L slutet = b) Skivans och ringens gemensamma rotationsenergi före kollisionen: E 1 = 1 2 J sω 2 s1 = 1 2 9, kgm 2 (10, rad/s) 2 = 0,47 J Skivans och ringens gemensamma rotationsenergi efter kollisionen: E 2 = 1 2 (J s + J r )ω2 2 = 1 { J s m ( r r 2 y + ri 2 ) } { J s ω s1 J s m r(ri 2 + r2 y) { } = 1 2 Js 2 ωs1 2 J s m r(ri 2 + r2 y) = 1 2 (9, kgm 2 ) 2 (10,0 rad/s) 2 9, kgm ,43 kg {(0,064 m)2 + (0,054 m) 2 } (1p) = 0,31 J (1p) Rotationsenergin efter kollisionen är mindre än före kollisionen eftersom en del av rotationsenergin blir värme (0,5p) då friktionskrafter gör arbete (0,5p). Järnringens tröghetsmoment fel beräknad, -0,5p. a) beräknad med energier = a) 0p, b) max 1p (0,47 J). } 2 J s ω s1 + J r ω r1 = (J s + J r ) ω 2 (1p) = ω 2 = J sω s1 J s + J r Tröghetsmomentet för ett cylindriskt skal J r = 1 2 m r(r 2 y + r 2 i ) = ω 2 = = J s ω s1 J s m r(r 2 i + r2 y) 9, kgm 2 10,0 rad/s 9, kgm ,43 kg {(0,064 = 6,5 rad/s (1p) m)2 + (0,054 m) 2 }

8 7 En kondensator laddades med en ackumulator till 6,25 V:s spänning, varefter den fick urladdas genom ett motstånd. Då urladdningsströmmen mättes med tillhjälp av en dator erhölls det resultat, som visas i vidstående graf. a) Hur stor var den laddade kondensatorns laddning? b) Bestäm kondensatorns kapacitans. c) Bestäm motståndets resistans. Q = 25 0,1 ma 1 s = 2,5 mc (1p) Tolerans 2,4...2,8 mc. b) Laddningen och spänningen innan kondensatorn urladdas: Q = 2,5 mc, U = 6,25 V. C = Q U = 2, C 6,25 V (1p) = 400 µf (1p) Tolerans: µf. c) Spänningen och strömmen i början: U = 6,25 V, I = 1,31 A. R = U I = 6,25 V (1p) 1,31 A = 4,8 kω (1p) Tolerans: 4,7...4,8 kω. a) Q = 1,3 ma 14 s = 0p/2p. b)-svaret beräknat med följdfel från a): 2p ifall C = 400 nf mf. a) Från definitionen på elektrisk ström I = Q t Q = I t } {{ } (0,5p) eller I = dq dt = eller Q = I dt Laddningen Q är således lika stor som arean mellan I(t) kurvan och tidsaxeln. Q fås genom grafisk integrering (0,5p).

9 8 Virvelströmmar och deras tekniska tillämpningar En förändring i det magnetiska flödet (++) genom en ledare (++) ger upphov till induktionsströmmar (++), dvs. virvelströmmar, i ledaren. Endast tillämpningar utan förklaringar = max 2p. Tekniska tillämpningar (t.ex.): Tillämpning utan förklaring (+), tillämpning + bra förklaring (1p). T.ex.: Induktionsugn Induktionsspis Metalldetektor Rörelsegivare för t.ex. trafikljus Induktionsbroms

10 9 Röntgenfluorescensanalys är en av de effektivaste metoderna för bestämning av ett provs grundämnessammansättning. a) Vad betyder fluorescens och fosforescens? b) Vid en undersökning av kommersiella vattenfärgers eventuella giftighet uppmättes från en röd knapp av vattenfärg vidstående röntgenfluorescensspektrum. Bestäm med tillhjälp av spektret och vidstående tabell vilka grundämnen som finns i vattenfärgsknappen. Några energier för den karakteristiska K-strålningen Grundämne E Kα /kev E Kβ /kev Fe 6,4 7,0 Cu 8,0 8,9 As 10,5 11,7 Se 11,2 12,5 Mo 17,4 19,6 Ag 22,1 24,9 Cd 23,2 26,1 Sn 25,2 28,5 Ba 32,2 36,3 Ce 34,6 39,3 Frekvensen för fotonen som emitteras vid en viss transition fås från h = 4, evs. E = hf + en exempel insättning (1p) pik frekvens f (10 18 Hz) Energi E (kev) Grundämne 1 8,8 36,4 Ba, K β 2 7,8 32,3 Ba, K α 3 6,3 26,1 Cd, K β 4 5,6 23,2 Cd, K α 5 3,0 12,4 Se, K β 6 2,7 11,2 Se, K α Vattenfärgsknappen innehåller således barium, kadmium och selen. Beräkning av energierna (1p), bestämning av grundämnen (1p). b) En tabell utan beräkningar, 0p/3p. b) Ett fel i tabellen, 3p/3p, i övriga fall -1/3p per fel i pik. a) Vid fluorescens och fosforescens absorberar en atom först en foton, ofta inom den ultravioletta delen av spektret, och exciteras. Den exciterad atomen återgår därefter till grundtillståndet stegvis och emitterar två eller flera fotoner av längre våglängd. (1p) Vid fluorescens återgår atomen genast till grundtillståndet (1p), vid fosforescens är deexcitationen fördröjd (1p).

11 10 En liten kropp befinner sig på botten av en skål. Skålens innervägg är halvsfärsformad och mycket glatt. Skålens radie är 0,15 m. Kroppen förskjuts litet från sitt jämviktsläge och släpps fri. a) Visa att den kraft som verkar i rörelseriktningen (i det närmaste) är harmonisk. (4 p.) b) Hur lång är perioden för kroppens rörelse? (2 p.) b) beräknat med formeln för en matematisk pendel utan motiveringar, 1p. b) beräknat med formeln för en matematisk pendel motiverat, 2p. α r N v y x s Kraftfigur (1p) G a) Newtons II lag (0,5p) F = m a i komponentform: Fx = G x = ma x (0,5p) Fy = N G y = ma y Kraften i rörelseriktningen (x-komponenten) för små avlänkningar (sin α α, där α = s r från definitionen på radian): G x = G sin α mgα = mg s r = mg }{{} r s (1p) konstant G x i det närmaste harmonisk, då en harmonisk kraft är en lineär återställande kraft, dvs. proportionell mot avståndet till jämviktsläget och riktad mot jämviktsläget (1p). b) Perioden för harmonisk oscillation m m T = 2π k = 2π mg r = 2π r = 2π g } {{ } (1p) 0,15 m 9,81 m s 2 = 0,78 s (1p)

12 11 I vidstående figurer visas vattnets och koldioxidens fasdiagram. a) I vilken fas befinner sig ämnena i områdena 1, 2 och 3? Namnge de kurvor som avgränsar områdena. b) Förklara vad som menas med trippelpunkt och kritisk punkt. c) Vilket av diagrammen hör till vattnet? Motivera. c) svar utan korrekt motivering 0p/2p. a) Område 1: fast. Område 2: vätska. Område 3: gas. (1p) Den blå kurvan: smältning. Den röda kurvan: sublimering. Den gröna kurvan: förångning. (1p) b) Vid trippelpunkten kan alla tre faser (0,5p) (fast, vätska, gas) befinna sig i termisk jämvikt (0,5p) med varandra. Då temperaturen är högre än temperaturen för den kritiska punkten, kan man inte längre få ämnet och kondensera genom att höja trycket (1p). c) Fasdiagram A hör till vattnet. Karakteristiskt för vatten är att smälttemperaturen för is minskar då trycket ökar (2p).

13 +12 Fältbegreppet används i fysiken för att beskriva växelverkan över ett avstånd. Granska det statiska elfältet och det statiska magnetfältet. a) Vad ger upphov till fälten? På vilket sätt bestämmer storheterna den elektriska fältstyrkan och den magnetiska flödestätheten kraftverkan på en laddning i fältet? (2 p.) b) Granska och jämför med tillhjälp av exempel vartdera fältets fältlinjerepresentation. (3 p.) c) Granska laddade partiklars rörelse i el- och magnetfältet och ge exempel på hur fälten utnyttjas i acceleratortekniken. (2 p.) d) Man vill få 40 Ar 3+ -joner, som accelererats med spänningen 120 kv, att gå med oförändrad rörelseriktning genom ett hastighetsfilter. Hur stor bör fältstyrkan hos filtrets elfält vara, om det mot elfältet vinkelräta magnetfältets flödestäthet är 35 mt? Rita figur. (2 p.) a) b) Elfältet orsakas av elektrisk laddning (0,5p). Magnetfältet orsakas av elektrisk laddning i rörelse (0,5p). Ifall endast magnetiska material (0,25p). F E = q E (0,25p), förklaring (0,25p). F B = q v B (0,25p), förklaring (0,25p). Fältlinjerna är riktade linjer i det beskrivna fältets riktning (0,5p). Fältlinjernas densitet beskriver fältstyrkan. (0,5p). Elfältets fältlinjer är riktade från positiva laddningar mot negativa laddningar (0,5p). Magnetfältets fältlinjer är slutna (0,5p). Två exempel per fält (0,5p/fält). T.ex.: likformigt Elfält + - dipolfält c) d) = E = I solenoid Magnetfält N S stavmagnet Med elfält kan man accelerera (0,25p) och styra (0,25p) laddade partiklar. T.ex. oscilloskåp och lineära partikelacceleratorer (ett exempel räcker) (0,5p). Med magnetfält styrs (0,5p) laddade partiklar. T.ex. masspektrometer och synkrotron (ett exempel räcker) (0,5p). Newton II, F = m a: F m + F e = 0 = F m F e = 0 där F m = qvb och F e = qe = E = vb (0,5p). Arbetsprincipen: E K = W = qu. 1 2 m Arv 2 0 = qu = v = 2qU m (0,5p) E F m F e v Figur (0,5p) 2qU 2 3eU 2 3 1, B = = 19 C kv m Ar m Ar 6, = 46 kn kg C B (0,5p) b) Felaktiga fältfigurer = 0p/0,5p per fält. Observera att de magnetiska fältlinjerna bör vara slutna och att fältlinjer inte får korsa/överlappa varandra.

14 +13 Vad är joniserande strålning? Redogör för växelverkaningarna mellan de olika typerna av joniserande strålning och materien. Granska strålningens biologiska verkningar och strålningens medicinska tillämpningar. Hur skyddar man sig mot joniserande strålning? Vad är joniserande strålning. Joniserande strålning kan lösgöra elektroner från atomer den möter. (1p) Joniserande strålning kan bestå av laddade partiklar eller högfrekvent elektromagnetisk strålning (0,5p), t.ex. α-, β-, γ- eller röntgenstrålning (0,5p). Strålningens växelverkan med materia. Partikelstrålningen växelverkar elektriskt med atomer (1p). Förklarat räckvidden för α-, β- och γ-strålning i materia, samt intensitetsminskningslagen för γ-strålningen (1p). Växelverkningsmekanismerna för elektromagnetisk strålning med materia: fotoelektrisk effekt (+), Compton effekten (+) och parbildning (+). Strålskydd. För att detektera små mängder joniserande strålning krävs strålningsdetektorer som t.ex. geigermätare eller dosimetrar (0,5p). Exponeringstiden för strålning bör minimeras (0,5p). Avståndet till strålningskällan bör vara så stort som möjligt (0,5p). För att dämpa γ- och röntgensrålning krävs material bestående av tunga grundämnen, t.ex. bly (0,5p). Man bör undvika att radioaktiva ämen kommer in i kroppen t.ex. via andningsluften. Därför bör inte radioaktiva ämnen som avger joniserande strålning tillåtas spridas i vatten eller luft (0,5p). Radongas från berggrunden bör ventileras bort (0,5p). Max 9p. Biologiska effekter och medicinska applikationer. Joniserande strålning kan förstöra celler (0,5p) eller förändra DNA-molekylens struktur (0,5p). Förklarat hur joniserande strålning kan orsaka skadliga kemiska reaktioner (0,5p). γ-strålning används för att behandla cancer, eftersom cancerceller delar sig ofta och är därför känsliga för strålning (0,5p). Röntgenstrålning används för att genomstråla olika delar av kroppen, förklarat (0,5p). Radioaktiva ämnen kan användas som spårämnen, då strålningen som utsänds då ämnet sönderfaller kan detekteras (0,5p). Desinficering av instrument (+).

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T. 1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Kapitel extra Tröghetsmoment

Kapitel extra Tröghetsmoment et betecknas med I eller J används för att beskriva stela kroppars dynamik har samma roll i rotationsrörelser som massa har för translationsrörelser Innebär systemets tröghet när det gäller att ändra rotationshastigheten

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse Rotationsrörelse I denna laboration kommer vi att undersöka dynamik rotationsrörelse för stela kroppar. Experimentellt kommer vi att undersöka bevarandet av kinetisk rotationsenergi och rörelsemängdsmoment

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om de kriterier

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Prov Fysik B Lösningsförslag

Prov Fysik B Lösningsförslag Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i Lösningar NP Fy B 005 Uppgift nr 1 (79) SVAR: Den gravitationskraft som jorden påverkar satelliten med utgör centripetalkraft i satellitens bana. Denna kraft på satelliten är riktad in mot jordens medelpunkt.

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Magnetfält och magnetiska krafter. Emma Björk

Magnetfält och magnetiska krafter. Emma Björk Magnetfält och magnetiska krafter Emma Björk Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk kraft på laddning

Läs mer

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen ellära 92FY21 och 27 Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta

Läs mer

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

14. Elektriska fält (sähkökenttä) 14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

Final i Wallenbergs fysikpris

Final i Wallenbergs fysikpris Final i Wallenbergs fysikpris 5-6 mars 011. Teoriprov. Lösningsförslag. 1) Fysikern Hilda leker med en protonstråle i en vakuumkammare. Hon accelererar protonerna från stillastående med en protonkanon

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13. Mekanik rovmoment: tentamen Ladokkod: TT8A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: -3- Tid: 9.-3. Hjälpmedel: Hjälpmedel vid tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade. 2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning 8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:

Läs mer

" e n och Newtons 2:a lag

 e n och Newtons 2:a lag KOMIHÅG 4: --------------------------------- 1 Energistorheter: P = F v, U "1 = t 1 # Pdt. Energilagar: Effektlagen, Arbetets lag ---------------------------------- Föreläsning 5: Tillämpning av energilagar

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 22 januari 2009 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Rörelsemotståndsarbetet på nervägen är A n = F motst s = k mg s = k (2 180 + 52 100)

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013 Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,

Läs mer

7. Atomfysik väteatomen

7. Atomfysik väteatomen Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers : FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 1 februari 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFNDET 1. Enligt energiprincipen är det rörelseenergin som bromsas bort i friktionsarbetet. Detta ger mv sambandet

Läs mer

Föreläsning 5, clickers

Föreläsning 5, clickers Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen

Läs mer

Miniräknare, formelsamling

Miniräknare, formelsamling Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik B Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-29 Tid: 9.00-15.00 Kod:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen i Fysik

Läs mer

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

5.9 Fysik. Mål för undervisningen 5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2014-08-20 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

PROVET I FYSIK 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I FYSIK 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I FYSIK 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om de kriterier

Läs mer

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyB 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-5 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 6-15 Anvisningar

Läs mer

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

 e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar KOMIHÅG 2: 1 Cylinderkomponenter: Hastighet v = r e r + r" e " + z e z Acceleration: a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2 r # )e # + z e z Naturliga komponenter: v = ve t a = v e t + v 2 " e n ------------------------------------

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30

Läs mer

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Skrivtid: kl. 14:15-17:15 Hjälpmedel: Formelsamling, grafritande miniräknare, linjal Lärare: ASJ, HPN, JFA, LEN, MEN, NSC Möjliga poäng: 20 E-poäng + 12 C-poäng

Läs mer

Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur

Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur Skolornas fysiktävling 1998 Finalens experimentella del Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur Materiel: Heliumfylld ballong, stoppur, snörstump, små brickor med kända massor, brickor

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Lördagen den 19 januari 2013 klockan 08.30-12.30 i M. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med valfritt

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.

Läs mer

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Grundläggande om krafter och kraftmoment Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan

Läs mer

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 24 april 1999 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Estimate, by using generally known properties of a typical car, the energy content of one litre of petrol. Some typical data for a

Läs mer

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Onsdagen 30/3 06, kl 08:00-:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:

Läs mer

1. Mekanisk svängningsrörelse

1. Mekanisk svängningsrörelse 1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.

Läs mer

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början

Läs mer

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN PBFy9805 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-05 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Mer om E = mc 2. Version 0.4 1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Kanonen liknar inte en vanlig berg- och dalbana. Uppdraget- den långa backen där berg- och dalbanetåg sakta dras upp - har ersatts med en hydraulisk utskjutning.

Läs mer

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen Fysikaliska principer Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2016 8:00 12:00 Tentamen består

Läs mer

PHYS-A5130 Elektromagnetism period III våren Vecka 2

PHYS-A5130 Elektromagnetism period III våren Vecka 2 PHYS-A5130 Elektromagnetism period III våren 2017 Vecka 2 1. En kub med sidlängden L = 3,00 m placeras med ett hörn i origo (se figuren). Elfältet ges av E = ( 5,00 N/Cm)xî + (3,00 N/Cm)zˆk. (a) Bestäm

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 1/1 016, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:

Läs mer

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Sammanfattning Fysik A - Basåret Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med

Läs mer