K A L L E L S E. Information om fördjupad översiktsplanering för en hållbar samhällsplanering - Stadsarkitektkontoret

Transkript

1 K A L L E L S E Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskotts ledamöter kallas till sammanträde måndag 22 november 2010 kl. 09:00 i Kindla, kommunhuset, Lindesberg. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. Vänligen tänk på allergikerna, undvik stark parfymering! Anders Larsson Ordförande Linda Svahn Sekreterare Information om fördjupad översiktsplanering för en hållbar samhällsplanering - Stadsarkitektkontoret Information om nuläget för Stadsnät i Lindesberg Stadsnätschefen Genom att klicka på rubrikerna i menyn till vänster kommer du till aktuellt ärende eller bilaga. Föredragningslista Nr Dnr Ärende Kommunledningsstaben upphandling av särskild skolskjuts, mattransporter och lokaltrafik 2 Övriga frågor 1

2 2

3 Projektöversikt Lindesbergs tätort --- Fördjupad översiktsplanering för en hållbar samhällsplanering 3

4 Översikt projekt Lindesbergs tätort Aktuella utredningar och planprojekt i Lindesberg M Aktuella utredningar och planprojekt Konsekvenser av aktuella utredningar och planprojekt Projekt som varit uppe till diskussion Nya tankar och idéer Målpunkter M M M M M M M M M 4

5 Översikt projekt Lindesbergs tätort Aktuella utredningar och planprojekt i Lindesberg Rondellen / de fyra kvadranterna Nya vägar och etableringar vid rakan Nya brandstationen Ishockeygatans förlängning Bostäder - Lindesby norra Utveckling av Loppholmarna Utveckling av parkytor utmed strandpromenaden Bostäder - Strandskolan och kv Lejonet Lindessjön runt Ombyggnad Kristinavägen Bostäder utbyggnad Granvägen Förskola Kyrkberget Projekt naturreservat Kyrkberget Ny gång- och cykelväg till Tempelbacken 5

6 Fördjupad översiktsplan för Lindesberg Konsekvenser av pågående och kommande projekt Etableringar utmed rakan Idrotts området vid Fritidsbyn Gång- och cykellänkar till kvadranterna Oriel-planernas framtid Ny parkeringsyta till ishallen Brotorpsskolans utbyggnadsbehov Trafiksituation Torphyttevägen Stadsskogsvallens framtid Gång- och cykellänk Tredingen till Brotorp Gång- och cykellänk till nya förskolan Förtätning med resecentrum som utgångspunkt (aktualiserat av diskussion kring naturreservatsgräns) Gamla brandstationen 6

7 Fördjupad översiktsplan för Lindesberg Projekt som varit upp till diskussion Utbyggnad Lindesby (väster om ravinen) Bostäder Sörlunda Camping Dalkarlshyttan Kommunförrådets framtid Trafik- och verksamhetsstruktur Dalkarlshyttan Kristinaskolan + skolgård Bensinstationerna Bostäder kv Lejonet 15 & 16 (museet mm) Kyrkberget 18:1 & 18:2 (Bovierans tidigare tänkta placering) Verksamheter Norslund Meritors expansion Rondell R50/R68 samt etablering Förbifart Kullgatan 7

8 Fördjupad översiktsplan för Lindesberg Exempel på nya tankar och idéer Friluftsområde söder om industri området Kulturmiljö i Torphyttan Stadsskogen I & II, förbättrad kontakt Bro över Bottenån Skapa mötesplatser och minimera barriär-effekter på Hagaberg Utveckla Entré till Hagaberg Ny väg till Norslund 8

9 Översiktsplan Fördjupad översiktsplan - Detaljplan Översiktsplanen (ÖP) omfattar hela kommunen och beskriver kommunens vision och är ett strategiskt dokument för den framtida utvecklingen. Både översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen är vägledande när detaljplaner upprättas, samt när bygglov prövas enligt plan- och bygglagen (PBL). En ÖP eller en FÖP är inte juridiskt bindande. Ex. geografiskt tillägg Råsvalens V. strand Frövi tätort Lindesbergs tätort Ex. tematiskt tillägg Vattenbrukspalan Vindkraft Trafikstrategi Fördjupad översiktsplan (FÖP) Tas fram som ett tillägg för att bredda beslutsunderlaget och bl a underlätta framtida bygglovsärenden och planarbete. Fördjupningar kan antingen vara geografiskt begränsade, t ex i områden med många enskilda samhällsbyggnadsprojekt. Eller så kan en fördjupning vara av tematisk karaktär där fokus Ligger på speciella teman, t ex trafik, vatten, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). 9

10 Detaljplan (DP) Detaljplanen är juridiskt bindande och är kommunens instrument för att säkerställa att de mål som sätts upp i översiktsplanen och dess fördjupningar följs. Bestämmelserna i detaljplanen ligger sedan till grund för olika beslut som till exempel bygglov. Aktuell översiktsplan med aktuella fördjupningar (FÖP:ar) underlättar detaljplanearbetet då många större förändringar redan diskuterats med en bred allmänhet. 10 Detta innebär kortare processtider och lägre kostnader för detaljplaner vars syfte och problematik redan genomarbetats i en fördjupning.

11 Gällande översiktsplan och fördjupningar Frövi områdesplan 1979 Centrumplan Lindesbergs stadskärna 1990 Översiktplan Lindesbergs kommun. Antagen 2007 Lindesbergs tätort områdesplan 1981 Fellingsbro områdesplan Stråssa Storå Guldsmedshyttan områdesplan 1987

12 Plankarta från områdesplan från 1981, (den nu gällande fördjupningen av Lindesbergs tätort) 12

13 Påbörjade fördjupningar Fördjupad översiktplan Frövi. Samrådsförslag 2001 Lindesberg & framtiden, Fördjupad översiktsplan. Programskiss och skärmutställning

14 ÖP 5 st rådslag utredningar utställning föp Utvecklingsstrategi Klimatstrategi Bostadsförsörjningsplan Investeringar 2014 projekt? detaljplaner????????????

15 Exempel på rådslagsteman under 2011 ÖP Klimatstrategi Bostadsförsörjningsplan Utvecklingsstrategi Trafik / kommunikationer / infrastruktur Energi / klimatpåverkan / miljömål Bostäder / bostadsförsörjning / integration Arbete / verksamhet / näringsliv Natur / kultur / turism / besöksnäring / rekreation consensus! 15

16 önskvärda utredningar : Trafikstrategin Handelsutredning Vindbruksplan Vattenbruksplan LIS områden VA utredningar 16

17 Nulägesrapport av verksamheten Bakgrund Den enda infrastruktur, som staten inte vill sköta, är fiberoptiska nätverk, s k bredband. I övrigt finns Trafikverket, Sjöfartsverket, Flygfartsverket osv. Men den så kallade Marknaden för bredband bygger bara fiber, där dom får garanterad vinst. Så ca 130 kommuner har idag egna kommunala stadsnät för att garantera att företag och allmänheten får tillgång till bredband via fiber. Se Svenska Stadsnätsföreningens hemsida De representerar öppna stadsnät med stor samhällsnytta. Regeringen presenterade i sin Bredbandsstrategi för Sverige under våren 2010 där man skriver: Det innebär att 2020 bör 90 procent av hushåll och företag ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. (Bifogas) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Post- och telestyrelsen (PTS) och Konkurrensverket skickade ut ett gemensam brev nyligen, där man angav principerna för kommunala insatser på bredbandsområdet. (Bifogas) Det är stora kostnader bundna till att bygge ett bra, robust fibernät. De flesta stadsnät har ca 3-6 förlustår i början. Så även i vårt län där Örebro, Karlskoga och Degerfors stadsnät vänt förlust till vinst efter en sådan startperiod. Historik Våren 2007 fick jag av kommunalrådet i uppgift att se över möjligheten att låta kommunens och LIBO:s fibernät kunde bli tillgängliga för företag och allmänhet. Jag hade under utredningstiden mycket kontakter med Örebro Stadsnät och tänkbara kommunikationsoperatörer (KO): OpenNet, Mälarenergi och TeliaSonera. Efter många träffar och det faktum att också Örebro och Kumla hade valt OpenNet AB, valde även vi OpenNet AB som KO. Avtalet mellan MoLAB och OpenNet AB tecknades den 15 dec Samtidigt dök en ovanligt tursam möjlighet upp IP-Only AB vill går samma väg som vi, från Fellingsbro upp till Storå. Avtalet om samförläggning med IP-Only AB blev klart Bullerberget har kompletterats så att alla kommunens servar finns där. Stadsnätet har också sin centrala del där liksom KNÖL-nätet. 1 17

18 Lindesbergs Stadsnät flyttades av kommunfullmäktige från kommunen till MoLAB. MoLAB köpte det kommunala förvaltningsnätet och LIBO:s fibernät. Därmed äger stadsnätet alla fiber i gatorna. LIBO skulle nu ansluta alla sina fastigheter till stadsnätet. Dessutom övertogs den aktiva delen de s k switcharna på Core- resp Distributionsnivån. På det sättet körs både kommuns förvaltningsnät och det rena stadsnätet i samma aktiva utrustingar. Detta är mycket kostnadseffektivt Kommunfullmäktige ändrade så att MoLAB skulle bli ett renodlat moderbolag i koncernen. Därför flyttades Stadsnät i Lindesberg från MoLAB tillbaka till kommunen som resultatenhet tills koncernen tagit sin nya form. Den 10 november 2009 invigdes Lindesbergs Stadsnät på Masugnen. Vi har en hemsida Nuläge Teknik Det ortssammanbindande nätet är klart från Fellingsbro till Storå. Den ansluter orterna Fellingsbro, Ullersäter, Frövi, Vedevåg, Lindesberg, Lövåsen, Snuggan, Guldsmedshyttan och Storå. Ett ortsnät är byggt i Guldsmedshyttan grundat på förvaltningslokaler och LIBO:s hyreshus.. Vi har det sista halvåret kompletterat ortsnätet i Lindesberg så att vi har byggt ett redundant slinga mellan Bullerberget och kommunhuset. I dessa två lokaler finns de s k Coreswitcharna, som är stadsnätets kärna. Alla förläggningar är inmätta och kommer att finnas i GIS-form. Det kommunala förvaltningsnätet med tidigare hyrda Telia-förbindelser med Fellingsbro, Frövi, Vedevåg, Guldsmedshyttan och Storå körs nu på stadsnätets egna fiber. Tjänster OpenNet tillhandahåller idag ca 140 tjänster från 16 tjänsteleverantörer i det öppna nätet, vilket är bra för att konkurrensen skall ge låga priser och hög kvalitet på tjänsterna. Den enda tjänst, som Stadsnät i Lindesberg säljer till slutkund, är uthyrning av svartfiber. Avtal Vi har avtal eller är under förhandling med följande parter: OpenNet AB - kommunikationsoperatör IP-Only AB ett femårsavtal att tillhandahålla 2 x 1 Gbit/s förbindelse mellan Fellingsbro och Örebro. IP-Only AB inplacering av sin utrustning i Bullerberget Örebro Stadsnät AB dokumentation, GIS FNC AB Uppbyggnadsstöd 2 18

19 Relacom AB jour vid lagning efter ev avgrävningar Caperio AB jour och hjälp med den aktiva komponenterna OpenNet / Fiberdata övervaktning 24 x 7 Banverket, samarbete TeliaSonera /Skanova, samarbete Post- och telestyrelsen Snart alla kommunala förvaltningslokaler är anslutna till stadsnätet. Vi har delat upp de orter, som har anslutningsmöjlighet, i 62 st villaområden med 3200 villor. Se vår hemsida Dessutom har LIBO anslutit nästan alla av sina ca 1200 lägenheter under detta halvår. Förhandling pågår dessutom med Egeryds, Lundhs och Samuel Karlssons. Ett antal bostadsrätter är på väg in och några är redan anslutna. Första företaget anslöts redan i vintras. Framtiden PTS ger oss medel för att få en redundant förbindelse mellan Frövi och Ervalla, där Örebro Stadsnät sedan tidigare har fiber. Arbetet har startat. Redundanstänkande är ytterst viktig strategi. Vi kommer att kunna nå ett flertal mindre orter med stöd av olika statliga myndigheter och EU. Arbetet samordnas via länsstyrelsen. Upphandlingen pågår. Orter, som kommer att nås, är Vasselhyttan, Löa, Stripa, Ramsberg, Allmänningbo, Grönbo, Spannarboda, Rockhammar, Blixterboda, Vanneboda och Oppboga. Vi når då ca 1000 hus på vår landsbygd. Förhandling pågår med Skanova om samförläggning av fiber till Fanthyttan och Mårdshyttan. Villaområden ansluts när efterfrågan når över 50% intresserade, se hemsidan Lindesberg har en mycket stark ökningstakt vad gäller intresserade, mycket starkare än Örebro och Kumla. Min gissning är att många villaområden under 2011 kommer nå upp över 50%. Ett nytt utskick till alla villaägare planeras senare i vinter. En ny förläggningsmetod håller på att ta fram i samråd med FNC AB. Målet är att gräva, fräsa och borra i villaområden så att återställningskostnaden minimeras. Första villaförläggningen pågår för närvarande i Frövi. Informationsfolder bifogas. Ett utskick till alla företag inom de områden, som nås lätt av stadsnätet, planeras tillsammans med OpenNet AB. Bo Bäckman, stadsnätschef Bilagor Bredbandsstrategi för Sverige Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Informationsfolder till villaägare Begrepp Ortsförteckning 3 19

20 Begrepp: Kommunsammanbindande nät Örebros kommunnod Lindesbergs kommunnod IP-Only Telia Banverket Ortsammanbindande nät Frövis ortsnod Ortsnät områdes skåp Områdesnät 4 20

21 5 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 Bredbandsstrategi för Sverige 26

27 Omslagsbild: istockphoto. Produktion: Näringsdepartementet och Svensk Information. Artikelnummer: NXXXX. 27

28 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Så används IT Tillväxt och konkurrenskraft Hållbar tillväxt Sverige har en stark position Tillgång till bredband Fakta om elektroniska kommunikationer Bredbandsmål Varför nya mål? Sverige ska ha bredband i världsklass En gemensam utmaning med olika roller Insatsområde 1: Fungerande konkurrens Insatsområde 2: Offentliga aktörer på marknaden Kommunernas roll och ansvar Statens roll och ansvar Insatsområde 3: Frekvensanvändning Behovet av radiofrekvenser Ändrad modell för radiofrekvensförvaltning Insatsområde 4: Driftsäkra elektroniska kommunikationsnät Insatsområde 5: Bredband i hela landet Främja lokala investeringar i infrastruktur Samhällsomfattande tjänster Uppföljning och utvärdering av strategin PTS ges i uppdrag att föreslå hur strategin ska följas upp Strategin ska utvärderas Regeringens arbete med IT inom några områden Bredbandsstrategi för Sverige 3

29 Foto: Alexander Ruas/Folio 29

30 Förord Sverige är i dag en ledande IT-nation och står sig väl i internationella sammanhang både vad gäller användning av IT och tillgång till bredband. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle är stor. Det är en förutsättning för att kunna nå politiska mål inom flera samhällsområden: entreprenörskap, miljö, utbildning, vård, omsorg och förvaltning. Globaliseringsrådet pekar i rapporten Bortom krisen på att den digitala infrastrukturen är en avgörande förutsättning för tillväxt och att ambitionen bör vara att Sverige ska vara världens mest uppkopplade och avancerade land när det gäller elektronisk kommunikation. Utmaningen för Sverige, och andra länder, är att ta tillvara de möjligheter som utvecklingen ger. Det handlar om att öka användningen av IT i hela samhället för att stärka Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och innovationskraft samtidigt som en hållbar utveckling säkras. EU-länderna har uppmärksammat utmaningen inom ramen för Lissabonstrategin, EU:s strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning. Att främja användning av IT ingår som en viktig del i Lissabonstrategin och flera IT-politiska strategier har antagits på europeisk nivå. Parallellt med EU-arbetet drivs den nationella IT-politiken. Regeringen antar utmaningen och tar nu ett nytt grepp som är anpassat till dagens situation och utmaningar. Sverige har som ett av få länder i världen haft en bredbandspolitik sedan slutet av 1990 talet. Men den stödpolitik som hittills funnits har tjänat ut och det krävs nu en ny bredbandspolitik med en tydlig politisk inriktning i nära anslutning till marknaden. Genom bredbandsstrategin fortsätter regeringen arbetet med att förbättra konkurrensen och förutsättningarna för marknadens aktörer. Alla har ett ansvar för den fortsatta utvecklingen på bredbandsområdet: både användare av IT, marknadens aktörer och den offentliga sektorn. Utvecklingen ska vara marknadsdriven. Statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att förutsättningar för att driva verksamhet är goda i hela landet. Med utgångspunkt i bredbandsstrategin är det min övertygelse att vi tillsammans kan verka för att ge Sverige bredband i världsklass. Infrastrukturminister Åsa Torstensson 30 Bredbandsstrategi för Sverige 5

31 Sammanfattning Regeringen presenterar en Bredbandsstrategi för Sverige som tydliggör politikens inriktning. En bredbandspolitik som är anpassad till dagens situation och de utmaningar landet står inför. Genom bredbandsstrategin fortsätter regeringen arbetet med att förbättra konkurrensen och förutsättningarna för marknadens aktörer. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En hög användning av IT och Internet är bra för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det hjälper också till att möta utmaningar i form av en ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land. En förutsättning för att möta utmaningarna är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. Det är viktigt att svenska företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till kraftfullt bredband ger. Då kan traditionella arbetsmetoder förändras, nya tjänster och affärsmodeller utvecklas och nya beteenden växa fram. Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig. Det handlar om att ha en fungerande vardag. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga. Utgångspunkten är att elektroniska kommunikationstjänster och bredband tillhandahålls av marknaden. Regeringen ska inte styra marknaden eller den tekniska utvecklingen. Vår uppgift är att skapa goda förutsättningar för marknaden och undanröja hinder för utvecklingen. Det handlar bl.a. om att se till att det finns en relevant reglering. För att bidra till att målen uppfylls och ge marknaden förutsättningar för att driva verksamhet och investera i bredband i hela landet föreslår regeringen insatser inom flera områden. Det handlar bl.a. om att ge bra förutsättningar för en fungerande konkurrens, en delvis ny modell för frekvensförvaltning och främjande av investeringar i bredband i mer glesbebyggda områden. Det är viktigt att det s.k. telekompaketet antas och implementeras i svensk lagstiftning. Kommunernas planerings-ansvar tydliggörs genom att kopplingen till infrastruktur för elektroniska kommunikationer stärks i Plan- och bygglagen. Regeringen avser att initiera ett Bredbandsforum för samverkan och dialog om utbyggnad av bredband. Postoch telestyrelsen föreslås också få i uppdrag att bl.a. utreda hur lämpliga frekvensband för elektroniska kommunikationer kan användas för ökad tillgänglighet i områden som saknar tillgång till bredband eller har bredband med låg kapacitet och kvalitet. Nivån för funktionellt tillträde till Internet inom de samhällsomfattande tjänsterna kommer också ses över. 6 Bredbandsstrategi för Sverige 31

32 32 Foto: Alexander Ruas/Folio

33 Inledning IT och särskilt Internet är sammantagna troligen vår tids mest revolutionerande innovation. IT och Internet är av stor betydelse för samhället och det kan tyckas som om integreringen av tekniken i det dagliga livet nått långt. Förändringsprocessen har dock bara inletts och kommer att fortgå i decennier. Oavsett vad som väntar runt hörnet när det gäller nya tjänster och användningsområden är det av största vikt att skapa de allra bästa förutsättningar för att utvecklingen ska tas tillvara i alla delar av landet. Med hjälp av IT, Internet och bredband kan traditionella arbetsmetoder förändras, nya tjänster och affärsmodeller utvecklas och ändrade beteendemönster växa fram. En hög användning i alla delar av samhället bidrar till utvecklingen av kunskapssamhället. IT och goda elektroniska kommunikationer är grundläggande förutsättningar för företagande, sysselsättning och en effektiv förvaltning samt för att förenkla tillvaron för boende och besökande i alla landsbygder. 1 Det är också en förutsättning för förverkligandet av regeringens handlingsplan för e-förvaltning. 2 Avgörande för användningen är att det finns ett förtroende för IT i allmänhet och Internet i synnerhet. För att möjligheterna ska kunna tillvaratas måste företag, organisationer och privatpersoner i Sverige kunna lita på att näten fungerar och att den information och de tjänster som tillhandahålls alltid är tillgängliga. Så används IT Användningen av IT är utbredd i Sverige och 89 procent av befolkningen hade våren 2009 tillgång till Internet i hemmet, varav 83 procent hade bredband. En stor andel av företagen, 90 procent, använde Internet och hade en bredbandsuppkoppling. Småföretagen (1 9 anställda) använde Internet i mindre utsträckning, omkring 85 procent, och av dessa hade 74 procent bredband. 3 Enskilda använder i dag Internet och bredband främst för att söka information, ta del av nyheter och göra ärenden. Kommunikationen är i huvudsak enkelriktad och knyter samman företag med kunder och myndigheter med medborgare. Men trenden går mot ett ökat inslag av tvåvägskommunikation, med användare som både konsumerar och producerar innehåll i interaktiva nätverk. Här domineras användningen av nätgemenskaper, bloggar, fildelning och andra sociala media. En annan trend är en ökad konsumtion av digitala media och underhållning som musik, tv, videoklipp och olika videotjänster. Företagens användning av Internet och bredband varierar beroende på bransch. Företagen gör allt från att skicka och ta emot dokument, sköta administration, till att ha stora delar av verksamheten online och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av e-handel har ökat kraftig de senaste åren. Många företag väljer att lagra information och ha tillgång till program via nätet för att kunna komma åt dem oavsett var man är. Behovet av mobilitet och tillgång till olika tjänster när som helst och var som helst är något som ökar. Utöver de företag som använder IT och Internet i sin verksamhet finns också företag vars affärsidé bygger på Internet. När nya nätbaserade tjänster och affärsmodeller utvecklas bidrar det i sin tur till att öka använd ningen ytterligare. I den offentliga sektorn har användningen av Internet ökat som ett led i att erbjuda bättre och effektivare tjänster till 1 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder, skrivelse 2008/09: Nationell handlingsplan för den svenska eförvaltning. 3 Statistik har hämtats från användarundersökningar gjorda av Statistiska Centralbyrån. 8 Bredbandsstrategi för Sverige 33

34 Foto: istockphoto medborgarna. De allra flesta myndigheter har i dag webbtjänster som vänder sig till medborgare och företag. Några exempel är Skattemyndighetens och Försäkringskassans elektroniska tjänster för skattedeklarationer, begäran om sjukpenning m.m. Hos många kommuner kan medborgarna via nätet välja förskola, skola eller gymnasium, ha kontakt med vården, ansöka om ekonomiskt bistånd eller bygglov. Betydelsen av IT och bredband kommer att öka. Inte minst i skolan där undervisningen i allt högre grad blir beroende av IT och Internet och då en åldrande befolkning ställer krav på att IT-baserade tjänster för vård i hemmet utvecklas. Användningen av IT är inte bara en del av vardagen för de flesta företag, organisationer och medborgare utan har också en stor påverkan på tillväxten, företagens konkurrenskraft och utvecklingen av ett hållbart samhälle. Tillväxt och konkurrenskraft Flera studier visar att investeringar i IT och bredband har varit positiva för samhällsutvecklingen och att de länder som investerat mycket också har haft en hög produktivitetstillväxt. 4 Statistik från Eurostat (KLEMS) 5 visar att IT-sektorn i EU har stått för 40 procent av den samlade tillväxten under perioden 1995 till 2004, varav telekomsektorn har bidragit med 27 procent. Investeringar i bredbandsnät påverkar tillväxten på flera sätt. En god infrastruktur stimulerar tillkomsten av andra ny- och ersättningsinvesteringar. Företagens konkurrenskraft och produktivitet kan därigenom öka genom en effektivare produktion av varor och tjänster, logistik och nya affärsprocesser. Samverkan underlättas och det är möjligt att ha tätare kund- och leverantörskontakter. Kunskapsnivån ökar hos befolkningen då det är enklare att förmedla och hämta information t.ex. via Internet. Med bredband kan företag och offentlig sektor i alla delar av landet ge medborgarna en högre servicenivå. Sveriges samlade nationella tillväxt är beroende av den tillväxt som skapas lokalt och regionalt. Konkurrenskraftiga regioner och individer är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt Sverige. En effektiv och säker infrastruktur för bredband främjar regional utveckling och bidrar till att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i hela landet. 6 4 Riksbanken, Penning- och valutapolitik 2/ Eurostat (KLEMS) 6 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007, N2007/7152/RT. 34 Bredbandsstrategi för Sverige 9

35 Foto: Gorilla/Folio Hållbar tillväxt Den ekonomiska tillväxten ska vara hållbar utan att vi för den skull äventyrar de ekosystem som vi alla är beroende av. De mänskliga resurserna ska värnas. Regeringen har satt upp mål om att de svenska koldioxidutsläppen ska minska med 40 procent till år IT har visat sig ha potential till stora energibesparingar i hela ekonomi. Exempelvis visar undersökningar att övervakning och styrning med hjälp av IT kan minska energianvändningen i byggnader med upp till 17 procent och minska koldioxidutsläppen inom transportlogistiken med upp till 27 procent. Med s.k. smarta elnät kan elförbrukningen styras dynamiskt vilket ger energibesparingar och effektivare investeringar. S.k. smarta elmätare som ger konsumenterna information om energianvändningen kan minska förbrukningen liksom nätoperatörernas förluster av energi. 7 Tillgång till bredband ökar också möjligheten att arbeta på distans och skapar gynnsammare förutsättningar för att starta och driva företag i alla delar av landet. Något som minskar resandet och gör att människor kan arbeta där de bor i stället för att behöva bo där de arbetar. Ett annat exempel på energibesparing med hjälp av IT är den ökade användningen av s.k. molntjänster. Det innebär att företag och organisationer hyr in sig hos tjänsteleverantörer i stället för att ha egna servrar och applikationer. Genom att på detta sätt samköra applikationer över nätet minskas det totala energiåtgången samtidigt som tillgängligheten till tjänsterna ökar. 7 Hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till ökad energieffektivitet KOM(2008) Bredbandsstrategi för Sverige 35

36 Några exempel Konsumenter Allt fler använder Internet i nästan alla aspekter av sin vardag. Det är en kanal för konsumtion där människor hittar och lyssnar på ny musik, radio, podcasts och tv vad man vill och när man vill. Men det är också en kanal för produktion. Internet har blivit en kanal för att gratis nå ut med egenproducerat material till hela världen. Detta har lett till att gränserna mellan producenter och konsumenter suddats ut. De sociala delarna av Internet blir allt tydligare. Internet används för att hålla kontakt med släkt och vänner, för att dela information och länkar på olika sociala nätverk och för att publicera texter, engagera sig i samhällsdebatten och organisera sig kring åsikter och intressen. De sociala aspekterna av Internet har flyttat makt till den enskilde i dennes roll som medborgare och konsument. Med bredband skapas helt nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Ett sådant exempel är bildtelefoni för döva. Företag Bredbandsuppkoppling krävs i de flesta verksamheter för kontakter med kunder, leverantörer och myndigheter. Allt fler företag väljer mobila kontorslösningar. Målet är att medarbetarna ska kunna göra allt på resande fot som man kan göra på sin arbetsplats på kontoret. T.ex. att läsa och svara på e-post, ha tillgång till företagets ordersystem och databaser samt delta i videokonferenser. Det mobila kontoret förväntas ge besparingar i form av högre produktivitet hos medarbetarna och ett minskat antal resor. Ett annat växande fenomen är det s.k. molnet, eller cloud computing. Företagen lägger ut mjukvara, datakapacitet, lagringsutrymme och annan IT till en tredje part. Det blir sedan tillgängligt för användarna via Internet, oftast som en prenumererad tjänst. Något som bidrar till nya arbetssätt och en ökad tillgänglighet för användarna. Företag i olika typer av landsbygder Det finns flera exempel på företag vars affärsidé förutsätter tillgång till bredband med hög kapacitet. Ett sådant exempel är ett företag som tillverkar elektroniska stödfunktioner till industriföretag. Produktionen gäller anordningar för övervakning, fjärrstyrning, programmering och produktion av styrsystem. Det förutsätter en uppkoppling med hög kapacitet eftersom man skickar tunga dokument, programmerar på distans och har olika typer av support och fjärrstyrning. För ett vanligt lantbruk är det i dag nödvändigt med bredband. Det är det enklaste sättet att använda Centrala Djurdatabasen (CDB) och andra liknande databaser som behövs i jordbruket. CDB finns hos Statens jordbruksverk och är ett måste för att få Foto: Andreas Bylund/Folio 36 Bredbandsstrategi för Sverige 11