Avslutande rapport för projektet: Sluta slappa, börja wappa - mobila tjänster för vem och till vad? Diarienr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avslutande rapport för projektet: Sluta slappa, börja wappa - mobila tjänster för vem och till vad? Diarienr 2002-00709"

Transkript

1 Institutionen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Christina Mörtberg, docent i genus och teknik 1 Elisabeth Berg, docent i sociologi 2 Maria Jansson, doktorand i informatik och systemvetenskap 3 Avslutande rapport för projektet: Sluta slappa, börja wappa - mobila tjänster för vem och till vad? Diarienr Vår slutrapport av projektet har följande disposition: Vi inleder med en sammanfattande analys av de intervjuer, enkäter, konferenspaper samt artiklar som inom projektets ram har genomförts och författats i syfte att besvara de frågeställningar som har varit vägledande för projektet. I slutrapporten ingår även artiklar samt konferenspaper som bilagor. Under projektet har artiklarna Emphazising technology - unintentional silence? (bil. 1) och Old dreams, New means An exploration of the paradoxes of new technologies (bil. 2) skrivits och är under granskning för publicering i följande tidskrifter Information Technology and People och Gender, Work and Organization. Dessa två artiklar har också presenterats vid följande konferenser, SCOS XXI Cambridge, UK 7-9 juli 2003 Stressing Technology - unintentional silence? (bil. 3) samt Gender, Work and Organization 3rd international interdisciplinary conference juni Push button and click (bil. 4). Ett tredje paper Information and Communication Technology in Homecare care assistants experiences, opinions and expectations ; en omarbetad version av paper som presenterades vid konferensen IRIS 27, Falkenberg augusti 2004 (bil. 5) Problemområde, frågeställningar och syfte Vårt problemområde synliggjorde vi i ansökan genom att diskutera både hur människors värderingar, drömmar, behov och också hur samhällsförhållanden visar hur människor använder teknologin och hur den vidareutvecklas. Vårt antagande var att presumtiva brukare tillfrågas i liten grad om vilka behov eller förväntningar de har trots att det är de som ska fylla teknologin med substans (Sejersted 1999). Vi frågade om det är intressant för producenter av informationsteknologi och mobila tjänster att driva utveckling utifrån användares värderingar, drömmar och behov eller om huvudsyftet enbart är att skapa behov hos presumtiva användare det vill säga, att etablera nya marknader? Andra frågor som vi avsåg att besvara var, vem plogar vägen för nya teknologier, är det leverantörer av tjänster och utvalda grupper av män med specifika kunskaper? I vilken utsträckning vill utvecklare av nya teknologier känna till och ta hänsyn till brukares behov och önskningar? Finns det en diskrepans mellan brukares och utvecklares föreställningar om vad nya teknologier kan leda till? Syftet med projektet har varit att undersöka vilka föreställningar, förväntningar, drömmar och behov som skapas i olika sociala sammanhang (praktiker) bland användare och potentiella användare av mobila tjänster ur genus- och generationsperspektiv. Dessa har konfronterats med systemutvecklares föreställningar och tankar samt de behov utvecklare tror sig uppfylla hos användare genom tjänster de utvecklar. Intentionen med att konstrastrera systemutvecklare med brukares tankar och förhållningssätt är att utmana utvecklares föreställningsvärld och därigenom kunna så frön till en mer användarorienterad tjänsteutveckling

2 Den fortsatta redovisningen sker enligt följande; Del I redovisar användandet av mobila tjänster ur ett köns- och ålderperspektiv med utgångspunkt från en enkät som har besvarats av 110 personer. Del II redovisar ett exempel på en teknisk innovation som har utformats det så kallade Focuzsystemet, det har skett intervjuer med servicetekniker om deras erfarenheter och uppfattningar om hur systemet har implementerats och lett till en förändrad arbetssituation. I denna del diskuteras också systemutvecklares perspektiv och förhållningssätt till teknologi, problem och lösningar. Del III är en analys av omsorgspersonals och serviceteknikers förhållningssätt till teknologier och mobila tjänster. Två verksamheter har analyserats, den första domineras av kvinnor och den andra av män. Del IV analyserar olika åldersgruppers användning av mobiltelefoni i vardagslivet. Personer har också slumpmässigt valts ut för intervjuer. Rapporten avslutas med en uppsummering och diskussion, Del V. DEL I - resultat från en enkätstudie om användning av mobila tjänster Mobiltelefoni har kommit att inta en central plats i människors vardagsliv genom att flickor, pojkar, kvinnor och män har i hög grad tillgång till mobiltelefoner. I slutet av juni 2004 var antalet mobilabonnemang eller 91 % av Sveriges befolkning i åldergruppen år använder mobiltelefon (Williamson och Öst 2004). Antalet privata abonnemang var i juni (83 %) och företags Trafiken i mobilnätet ökar trots en marginell ökning i mobiltelefon användandet. 4 Ökningen kan tyda på en ökad användning av mobiltelefoni kanske som en konsekvens av att det blivit något billigare (ibid). GSM är idag det dominerande mobiltelefoni abonnemanget 5, och GSM har vidareutvecklats för mobila datatjänster via introduktionen av GPRS 6. Mobil datatjänster används dock inte någon högre grad, endast var 6 procent av GSM-abonnenterna använder GPRS. Tredje generationens system, 3G, har tagits i drift i Sverige och antalet abonnemang var den sista juni 2004 (ibid). Mobilkommunikation har dominerats av taltjänster och en tilltagande tillväxt av enklare meddelande tjänster, SMS. Mobilkommunikation har förutspåtts att växa inom två huvudområden: mobildata internet inkluderat, och telematikområdet. 7 Utvecklingen av GPRS och 3G har inneburit nya utmaningar genom introduktionen av mobila datatjänster men trots nya möjligheter har det varit svårt att få acceptans hos presumtiva brukare (Larsson och Stefansson 2000). Om nya tjänster och möjligheter kommer att efterfrågas samtidigt med att tekniska hinder elimineras är fortfarande något för framtida utvärderingar. Trots att många mobila tjänster inte fått acceptans i den grad som branschen förväntat är mobiltelefoni den del av informationsteknologi som snabbt har etablerats på marknaden. Finland och Sverige har varit världsledande som producenter av mobilteknologier och tjänster. Vi ser liknande utvecklingar i användning av mobiltelefoni både i Finland (Oksman 2001) och också i Norge (Ling 2000). Teknologin har påverkat människors vardagsliv på ett omfattande sätt som t.ex. att gränser mellan det offentliga och privata är i förändring. Även om taltjänster och textmeddelande fortfarande dominerar mobila tjänster finns också andra typer av tjänster. Enklare mobila tjänster som text meddelande (SMS) och spel är något som har attraherat ungdomar. 8 I Sverige var antalet skickade SMS per kund och månad 17,9 under första halvåret Motsvarande antal är i genomsnitt 67 per månad för en norsk GSM-kund och 102 per månad för en dansk GSM-kund (Williamson och Öst 2004). Williamson och Öst (ibid) ser 4 Det motsvarar 17,5 % av den totala trafiken som i jämförelse med Storbritannien (29 %) och Norge (25 %) är relativt lågt (Williamson och Öst 2004). 5 Kontantkort var i slutet av juni 2004 mer än 58 % av GSM-abonnemangen (ibid). 6 General Packet Radio Service. 7 Företaget Communicator genomförde en studie av marknaden som utgjorde underlag inför licensprocessen för 3G. 8 Analysföretaget Quickwise genomförde en undersökning bland 1390 svenskar i åldern på uppdrag av företaget Bluefactory. Resultaten visade att varannan av de tillfrågade skickade mer än ett sms per dag, flickor/kvinnor använder textmeddelande i högre grad än pojkar/män. Fem av tio ungdomar i åldern år svarade att de spelar spel på mobiltelefonen en eller flera gånger per vecka (Computer Sweden augusti 2001). 9 Under första kvartalet 2004 sändes 10,7 miljoner MMS. Under motsvarande tid sändes 26,3 miljoner i Norge (Williamson och Öst 2004). 2

3 textmeddelande som ett led i att också ta i bruk mer avancerade tjänster. Ett relativt högt pris, som det svenska, kan verka negativt för utvecklingen av mer avancerade mobila tjänster. 10 Den s.k. upplevelse- eller underhållningsindustrin är ett område där många nya tjänster utvecklats och som riktats till olika åldersgrupper. Andra exempel på riktade innovationer är Samsung som marknadsför en telefon till kvinnor. Den har funktioner som gör det möjligt att kontrollera när du kan bli gravid, som räknar ut BMI och som också räknar ut hur många kalorier användaren gör av med (Mörtberg 2003a). Bland marknadsanalytiker och tjänsteföretag har det rått oenighet om det är underhållnings- eller företagstjänster som har de största potentialerna (ibid). Informationsteknologi och särskilt mobilkommunikation har förändrat människors kommunikationer med varandra genom att både flickor, pojkar, kvinnor och män har tillgång till och anammat mobiltelefoni (Mörtberg 2003b). Enkätstudien I en enkätstudie genomförd våren 2004 och som utfördes av Testplats Bothnia 11 besvarade 110 personer vilka mobila tjänster de använder, det var 45 kvinnor och 65 män som besvarade enkäten (se bilaga 6). Det var 4 kvinnor och 6 män i åldersgruppen 19 år och yngre, 23 kvinnor och 26 män i åldersgruppen år, 14 kvinnor och 15 män i åldersgruppen år samt 4 kvinnor och 17 män i gruppen 40 år och äldre. Männen har använt mobiltelefonen längre än kvinnorna, 3-20 år, medan kvinnorna använt den 2-13 år. Av dessa är det 91 procent som har både fast telefon och också mobiltelefon. Det är dock fler kvinnor än män som endast har mobiltelefoni. Vilka märken som dessa personer har fördelar sig relativt likadant mellan könen, något fler kvinnor (37,8 procent, män 26, 8 procent) som innehar en Nokia, medan det för män är Sony Ericsson som dominerar (35,2 procent, kvinnor 24,4 procent). Det är också dessa två märken som flest har totalt sett i undersökningsgruppen. I valet av operatörer är det Telia som dominerar 50 av 70 män, och 38 av 46 kvinnor. Abonnemanget är huvudsakligen, för både kvinnor och män, GSM och GPRS. 7 män och 1 kvinna svarade att de har 3G. Jämförelser mellan könen eller ålder visar inte på någon påtaglig skillnad. Det är dock en jämnare fördelning mellan abonnemang och kontantkort för kvinnor (50 procent av vardera) än för män (66 procent abonnemang och 33 procent kontantkort). Det är också en tydlig skillnad i ålder, i gruppen 19 år och yngre har flest angett att de har kontantkort (9 av 10), i åldersgruppen år är fördelning 50/50, ju äldre svarspersonerna är desto färre av dem har kontantkort; fler har abonnemang. Vid användandet av mobiltelefoni är det samtal (taltjänster) och SMS som alla utom en (samtal) respektive två (SMS) angett, fördelningen är densamme oavsett kön. Vad som också sticker ut både för kvinnor och män bland de angivna alternativen, se tabell 12 bilaga 6, är MMS och spel, där kvinnor (51 procent) procentuellt ligger något högre än män (42 procent) i användning av spel. De flesta återfinns i åldersgruppen år, 32 av 50. Att fler kvinnor sa sig använda spel är intressant med tanke på att det i offentliga diskussioner ofta hävdas att det är män som är mer intresserade av spel (Se också Mörtberg 2003a,b). Övriga tjänster som anteckningsbok, alarm, kamera, musik, almanacka fördelar sig likvärdigt mellan kvinnor och män. Det framgår också av enkäten att män i högre utsträckning än kvinnor lär sig att använda mobilen genom trial and error, medan kvinnornas svar fördelar sig jämnt mellan trial and error och användning av bruksanvisning. Trial and error är också vanligare i alla åldersgrupper oavsett kön. Kvinnorna och männen angav i nästan lika hög grad att de använder de flesta funktioner, 60 % resp. 57 %. Det var dock endast 4 av 64 män och 1 av 45 kvinnorna som uppgav att det använder alla funktioner. Svarsfrekvens bland kvinnor och män som angav att de använder få funktioner var relativt högt, 38 respektive 37 %. I enkätsvaren fanns en tendens till att fler i de yngre kategorierna, 19 år och yngre (9 av 10 personer) samt år (31 av 49 personer) angav att de använder de flesta funktioner. I tabell 17 framgår vilka funktioner som används flitigast det vill säga, telefonsamtal och SMS. 10 En jämförelse av TeliaSoneras SMS-priser för kontantkort visar att i Danmark är priset 0,24 kronor, i Norge 0,74 kronor och 1,25 kronor i Sverige (ibid). 11 Testplats Bothnia 3

4 Enkäten innehöll också öppna svar där personerna kunde kommentera svaren rörande användning av telefon och också ange andra tjänster än angivna alternativ, se tabell 12 i bilaga 6. Antalet kommentarer var 10 (3 kvinnor och 7 män) och 20 kvinnor och 37 män angav andra tjänster de använde än de listade. Exempel på andra tjänster som personerna angav var: nyheter, sport, annonser, platsbank samt att få information via SMS som t.ex. påminnelse om tid hos tandläkare. Dessutom används mobilen för kontobesked, fakturainformation, aktiekurser. Ytterligare tjänster är kommunikationer via WAP-tjänster, bluetooth och IRöverföring; informationssökning via internet, spel med flera spelare, chat, laddning av ikoner, ringsignaler. Två män angav att de nyttjar GPS 12 funktionen i 3G systemet. En person angav att hon endast använder textmeddelanden, SMS, på grund av dövhet. Mobila tjänster som SMS ger alltså möjligheter till annan kommunikation än taltjänster och därigenom öppnas nya möjligheter för icke-hörande. Ett resultat som också Åsa Gardelli (2004) visar i sin avhandling det vill säga, att människor med funktionshinder kan utvidga sitt handlingsutrymme genom användning av informationsteknologi. 3G ökar också möjligheterna för andra former av kommunikation, än SMS, som t.ex. att teckna till varandra. Av de 110 svarspersonerna önskade 48 personer, 10 kvinnor och 38 män, andra tjänster och funktioner än existerande. Önskemålen rörde sig om både funktioner i mobilen och också om tjänster från operatören. Exempel på tjänster var: information via SMS, information om schema för dagen och prenumeration av information om väglag, trafikstörningar, viltvarningar, broöppningar, klubbkort och rabatterbjudanden; WAP-stöd för tågtidtabeller/priser samt information om eventuella trafikstörningar; bokning av (bio, flyg)biljetter; fax; betaltjänster; informationsökning via internet; push to talk (tal över datapaket där en i taget pratar och man kan prat med flera personer i en grupp); registrering av portkoder samt automatisk öppning av dörrar via lagrade koder; gruppkommunikation (samtal och chat); situationsindikering för information om vad andra i gruppen gör; webgränssnitt, trådlöst modem för webapplikationer, ladda ner tjänster via internet; positioneringstjänster, GPS 13. En 29-årig man önskade en mobiltjänst som han skulle kunna använda sig av istället för plånboken. En annan man, 41- år, återgav en vision där mobilerna skulle kunna användas på liknade sätt som bredbandsanslutningar med always on-line, netmeeting och möjligheter till chat. 16 av 100 personer, 6 kvinnor och 10 män, svarade på frågan om det hade något att tillägga utöver de frågor som ställts. De föreslog tjänster som att: införa friend finder som standard det vill säga, funktionen för lokalisering av andra användare. Höga kostnader, bättre telefoner, bättre skärmar, små tangenter var andra kommentarer som personerna angav. En 43- årig man menade att de flesta människor använder telefonen till det den är tänk för det vill säga, att kommunicera. Därmed är behoven täckta men trots det skapar branschen andra tjänster, tjänster som kan visa sig användbara men som inte är oumbärliga. Sammanfattningsvis har enkätsvaren visat att det finns en tendens att yngre användare upp till 30 år använder fler tjänster på mobiltelefonen, det har dock inte visat sig att det finns några direkta könsskillnader. Ett intressant resultat från enkätstudien är att fler kvinnor sa sig använda spel än vad männen gjorde. Ett annat är hur textmeddelande funktionen öppnat möjlighet till kommunikation för icke-hörande. Kvinnor och män, som deltagit i enkäten, använder sig alltså av mobiltelefoni på ett likvärdigt sätt; differenserna är små. Fler män än kvinnor hade i december 2002 tillgång till mobiltelefoner i arbetet i Sverige, 55 procent av männen hade tillgång till mobil telefoni och 28 procent kvinnorna. Men ser vi till hela vardagslivet är skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till mobiltelefon försumbar (SIKA 2002). Det senare tycks också återspegla sig i våra enkätsvar. Våra resultat det vill säga att, människor framför allt vill ha taltjänster och SMS, stöds också av en stor undersökning som genomförts av Cap Gemini i samarbete med affärsskolan Insead. 27 europeiska mobiloperatörer och 1200 vanliga kunder ingick i undersökningen. Mobiloperatörerna både styrs av teknik och också av vad andra operatörer gör. Abonnenterna däremot vill ha enkel telefoni till låga priser (Augustsson 2004). Enkätstudiens resultat att kvinnor i högre grad än män sa sig använda spel stöds också av en undersökning som analysföretaget Cint genomfört för operatören Vodafone (Computer Sweden 2004). 12 Det framgår inte huruvida det är positioneringstjänst eller GPS som avses. 13 Se kommentar i fotnot 9. 4

5 Mobiltelefoni, som en typ av kommunikationsteknologi, har mer och mer kommit att fungera som ett socialt kitt för att hålla ihop och organisera vardagslivet. Vardagslivet handlar om att få livet att fungera, att få alla delar att hålla samman, sömn, mat, socialt liv, hushållsarbete, arbete, fritid. Ett viktigt hjälpmedel för att människor ska lyckas med det är olika kommunikationsmedel. Hur beter sig människor åt för att kunna hantera sin egen vardagsverklighet? Vilken funktion har olika mobila tjänster i eftersträvan av att få vardagen att gå ihop och i realiserandet av människors drömmar om goda liv? Detta leder oss över till nästa del som analyser teknikers uppfattningar och perspektiv på teknologins användbarhet. DEL II serviceteknikers och systemutvecklares perspektiv och förhållningssätt till mobila tjänster Implementering av ett mobiltelefonisystem, Focuz, för servicetekniker Resultatet av ny teknologi kan inte alltid förutsägas och resultatet överensstämmer inte alltid med det syfte som fanns när teknologin infördes (Edenius, 1996). Ett exempel är SMS som fick en explosionsartad användning i slutet på 1990-talet, dock inte i lika hög grad i Sverige som i Norge. Det gemensamma för tekniska uppfinningar är uppfattningen att det för med sig något positivt för människan, det leder till ökad välfärd, bättre möjligheter att kommunicera och till och med bättre arbetsvillkor. Med datorer, elektronisk post och mobiltelefoner ökar människornas möjligheter till frihet i arbetet (Edenius, 1996). Utan tvekan har all denna teknik utvecklat och förändrat människors vardagsliv både i och utanför arbetet. Deltar vi inte aktivt med egen mobiltelefon, elektronisk postadress eller dator så involveras vi när vi tar kontakt med människor som har denna teknik eller möts av tekniken via myndigheter. Ett nytt tekniskt system har införts i ett servicebolag i mellan Sverige, systemet kallas Focuz och innebär att servicejobb förmedlas från ett bostadsföretag till en entreprenör via serviceteknikers mobiltelefoner. Det nya systemet infördes för två år sedan och beskrivs som ett system som enbart har varit positivt jämfört med det tidigare systemet där de fick arbetsorder via fax, varje tekniker hade en faxmaskin i sina bilar. Intervjuer har skett med tre servicetekniker varav en av dem arbetar som gruppledare. Syftet med intervjuerna har varit att ta reda på rutinerna kring hur arbetena fördelas samt deras uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med ett nytt mobiltsystem. De tre som har blivit intervjuade arbetar för ett större bolag men är anställda i en underavdelning som sköter servicen, från fjärrvärme till kunden. Det är totalt 7 anställda i denna underavdelning. Deras kunder är dels ett bostadsföretag, som är den största kunden, dels privata kunder. Det sker felanmälningar via ett system kallat Focuz, och deras arbete är att göra felsökning, lösa problem kring ventilation, värme, göra regelbundna kontroller, laga pumpar samt fortlöpande sköta underhåll av olika maskiner. Focuz systemet fungerar på så sätt att alla felanmälningar som skickas från bostadsföretaget går direkt till en dator, dessa jobb fördelas sedan av en gruppledare till serviceteknikernas mobiltelefoner via SMS. Gruppledaren finns på kontoret varje morgon och tar emot jobben från bostadsföretaget samt privatkunder, finns han inte på plats är det någon annan som tar på sig att fördela arbetena alternativt utföra det själv. Det skickas via SMS, adresser, lägenhetsnummer, telefonnummer. Jobben är säsongsbetonade samt ensamjobb till 95 procent, höst och vinter, och det är ca 3000 anmälningar per år ett snitt på 20 per dag. Därefter, dvs. när jobben är fördelade på mobilen, sköts allt via den, en liten P900 Eriksson med en display på 7 cm x 4 cm. All information fås via mobilen och dess display, och erfarenheten är att det går snabbar med det nya systemet, spilltiden har minskat, arbetet blir effektivare samt bättre både för kund och också för bostadsföretaget. När en servicetekniker kvitterar ut jobbet får bostadsföretaget en återkoppling och kan meddela kunden, att jobbet kommer att utföras en viss tid samt av vem. Det administrativa arbetet går fortare idag enligt de intervjuade, deras ambition är att göra klart ett jobb innan man tar tag i nya jobb. De får en påminnelse varje morgon, när slutdatumet har passerat. När detta system startade 2002, var det först på prov men efter mindre justeringar blev det permanent, alla föredrog det framför det gamla systemet med order som kom via fax, ett system som var mycket långsammare. Serviceteknikerna hade en fax i bilen - delvis samma sak som det nya systemet men tidigare läste de ett papper. Idag har de full kontroll via 5

6 mobilmeddelande, var de befinner sig, när de ska göra jobben och ständiga automatiska påminnelser om de inte gör jobben i tid. Man är mer påmind idag- plinget det kan kännas stressigt, skriver in direkt på arbetsordern när jag får jobbet det går inte att dölja något. Det finns inga direkta nackdelar med systemet som sådant enligt de intervjuade, de ser endast fördelar med systemet, det beskrivs som enklare än fax, de skriver in direkt på mobilen vilka jobb de har gjort och det blir därför mindre pappersarbete. De avrapporterar, det går sedan till fakturering, de har vissa koder för varje jobb, montering, åtgärd, tid, levererade grejor och det sänds till bostadsföretaget. När serviceteknikern tar ut material så knappar de in en kod och för det direkt på arbetsordern. En av nackdelarna vore dock om systemet bryter ihop eller om företaget som säljer Focuz går i konkurs; då blir det problem. Då blir det att återgå till det gamla systemet. Fördelarna överväger dock, framförallt underlättare det för att tillsynen finns i systemet, ventilation, pannor, elsystem, värmecentraler., Det ska ske kontroller varannan månad och det kommer upp en anmälan om det när dessa kontroller ska vara klara. Ett annat problem som nämns är att den operatör som bolaget har tecknat kontrakt med, Vodafone, har dålig täckning. De vill helst att bolaget ska byta till en operatör som har täckning i glesbygd. Det medför problem speciellt när de har jour och måste åka in till olika jobb. Det finns vissa vägar där de inte kan ta emot samtal eftersom operatören inte har täckning där. Ett annat problem med täckningen är när de jobbar i källare. Sammanfattningsvis vad som har skett med att övergå till Focuz systemet är tidsvinster genom att jobben går direkt till teknikern via mobilen, det finns få mellanled som försenar jobben samt att när teknikern kvitterar ut jobbet då går det ett meddelande till uppdragsgivaren som har all information om den som har sänt mobilmeddelandet. Det har skett en reducering av interface, det vill säga reducering av gränssnitten i processen från mottagandet av ordern till slutprodukten. I det gamla systemet med en fax var teknikerna tvungen att själva leverera utförd order till bolaget, vilket innebar mera restid och en större mängd administration. Med det nya systemet behöver inte servicetekniker kontrollera vilka jobb som fortlöpande behöver göras eller meddela uppdragsgivaren vem som gör jobbet eller orsaker till varför det inte har utförts utan det sköter systemet. Det i sin tur innebär att bostadsbolaget alltid kan ge aktuell information till kunden. Om inte teknikern gör sitt jobb i tid, då kommer det en påminnelse via mobilen när jobbet skulle ha gjorts. De rutinkontroller som ska ske varje månad eller varannan månad finns också inlagt i systemet. Arbetet har effektiviserats med den nya tekniken, och moment som kan försena arbetena har också reducerats. Serviceteknikern är dock mer övervakade idag jämfört med tidigare system och med det nya systemet så har det skett en ökad teknologisk mediering genom att antalet mellanhänder minskat men också genom att systemet ger information om vad som ska göras, kontrollerar om uppgifter blivit utförda samt genom inrapporteringar av utfört arbete. Implementeringen av den nya tekniken skedde dock från ett top-down perspektiv, dvs. det beslutades högre upp i företaget att detta systemet skulle testas och serviceteknikerna fick systemet på prov ett antal månader, de hade inte deltagit i förarbetet med tekniken. Resultaten från enkätstudien och studien av servicetekniker leder över till frågan i vilken utsträckning användare kan påverka utvecklingen av kommunikationsmedel som mobila tjänster. Utvecklare av mobila tjänster I intervjuerna med serviceteknikerna skapades en positiv bild med få problem av systemet och teknologin. Vi var dock intresserad av att undersöka hur de som kunde ha utvecklat systemet, som implementerats i exemplet ovan, har för uppfattning om användning och utveckling av nya teknologier och tjänster. Vi har därför intervjuat tre personer 14, alla män, vid två företag (A 14 Vi använder systemutvecklare som en samlingsbeteckning för de som arbetar med utveckling och försäljning av mobila tjänster. Systemutvecklare och system designers används synonymt. 6

7 och B) i norra Sverige som utvecklar mobila tjänster. 15 Intervjuerna genomfördes under våren 2004 på personernas arbetsplatser, var semi-strukturerade, spelades in och har senare skrivits ut. Samtliga var delägare i företagen. Det ena företaget hade vid tiden för intervjuerna 18 anställda och det andra två, en kvinna och en man. Företag A var en mansdominerad arbetsplats eftersom endast en kvinna, en konsult som ansvarade för ekonomin, arbetade vid företaget. De som arbetade med utveckling, vid företag A, hade systemvetenskaplig- och högskole-/civilingenjörsutbildningar. Marknads- och försäljningssidan hade däremot en mer heterogen sammansättning med avseende på utbildningar. Företag B har fokus på vård- och omsorg och har framför allt deltagit i utvecklings- och forskningsprojekt av tjänster inom hälsosektorn. Vi ställde frågan huruvida brukare av mobila tjänster har något inflytande över utvecklingen av teknologier och tjänster. En liknade fråga var vem som plogar vägen för utveckling och införande av mobila tjänster. Vår studie kan inte ge ett entydigt svar om inflytandet är reellt eller inte. Däremot framkom att de intervjuade skapade sina berättelser i och genom diskursen om brukarinflytande. De betonade att en av förutsättningarna för att få acceptans för tjänster är att ha med användarna från start. En framhöll också att det var viktigt att försöka hålla nere brukarnas förväntningar. En annan exemplifierade det med att förväntningarna varit horribla i fråga om mobila datatjänster och 3G att det ska gå på en natt att alla ska börja använda mobila datatjänster och inte något annat. Inflytandet kan också uttryckas genom att teknologier och tjänster inte tas i bruk. En av informanterna refererade till WAP som ett exempel på betydelsen av användarvänlighet som förklaring till om tjänster anammas eller inte. Han sa följande om WAP, det tog lång tid att koppla upp, det var väldigt användarovänligt. Det var ju för entusiasterna. Det var verkligen inte någon annan som kunde lära sig använda det. Priset är en annan faktor som presumtiva brukare kan utöva indirekt inflytande genom. Inom vård- och omsorg finns en hög medvetenhet om kostnader, enligt en av de intervjuade, och genom att priserna nu blivit lägre har intresset för mobila tjänster ökat inom den sektorn. Effektivitet och ökad kvalitet En annan indikation om brukares påverkan eller vem som plogar vägen för utveckling av nya teknologier och tjänster, kan fås genom analyser av vilka behov utvecklare tror sig kunna uppfylla genom introducerandet av mobila tjänster. En av de intervjuade förklarade att i sektorer som har verksamheter ute i fält, som t.ex. bygg, vård och omsorg, kan Företag A:s tjänster både bidra till effektiviseringar och också öka kvaliteten i verksamheten. Han uttryckte det på följande sätt: att det blir så mycket tid som möjligt som man kan ägna åt verkligt värdeskapande arbete och att man minimerar transporter och såna saker, att man ser att om jag är beroende av att någon, att jag vet om det är gjort, jag behöver inte åka dit och upptäcka att jag inte kan göra det för att dörren är låst eller man har inte gjort det som behövde göras före, att det finns material eller vad det kan vara för något. Man synkar ihop olika arbetsmoment på ett smidigt sätt." I en annan del av intervjun återkommer han till hur tjänsterna kan bidra till effektiviseringar: inom byggsektorn har man visat i forskningsrapporter att det är bara en tredje del av arbetstiden i fält som är värdeskapande. När jag har pratat med överläkare och andra inom omsorgs-sidan så säger de att det är faktiskt lika låg produktivitet där också så att det är många inom dom här områdena [bygg och vård- omsorg vår anmärkning]. Det är så mycket strul, tid och saker som kan gå fel som gör att det, om det då är tals människor i en bransch som jobbar och en tredje del är verkligt värdeskapande så då är det enormt mycket mervärde som kan skapas om man kan öka det några procent. Effektivitet och kvalitet var diskurser som återkom i intervjuerna. Företag A s tjänster var, enligt de intervjuade, att tillhandahålla basfunktioner för människor som arbetar ute i fält eller 15 Intention var att intervjua fler systemutvecklare. Ett av företag som skulle ingå lades ner under projektets utförande. Det andra hade pressade tidsplaner och därigenom fick vi inte tillgång till det antal som angavs i ansökan. 7

8 har rörligt arbete för att bl.a. effektivisera logistiken. Arbetet blir inte som planerat på grund av att kollegor blir sjuka, barn blir sjuka och föräldrar måste åka hem, de fastnar i bilköer, bilen fungerar inte och orsakar förseningar, material nödvändigt för arbetsuppgiften har inte levererats i tid, hemtjänstpersonal kommer inte in i lägenheten för personen har lagts in på sjukhus. I arbete som utförs på fältet finns alltså ett klart användarbehov, det är helt tydligt, som en av informanterna uttryckte sig. Informationsbehovet rör sig om att veta vad man ska göra, att informationen är rätt, men också att personal ska kunna rapportera in utfört arbete. Informanterna menade att trots olika branscher, en som sköter om material och ting och en annan som ger vård och omsorg till människor, är behoven likartade. En av de intervjuade uttryckte det på följande sätt: man har ett väldans informationsbehov för att kunna jobba på ett vad ska jag säga effektivt sätt och på grund av att man rör sig över stora avstånd så är grundproblemen detsamma på de flesta ställen så att det är som sagt helt olika branscher men det är precis samma typ av generella stöd dom behöver för att kunna jobba effektivare med bättre kvalitet. Men det är inte bara att införa tjänster som en annan påpekade. Det krävs förändringar i hur arbetet utförs och såna förändringar tar tid. Därför tar införandet av mobila tjänster lång tid. Det är alltså inte bara en ökad effektivitet som är avgörande om tjänster ska komma att brukas eller inte. Behovet och dess komplexitet har också betydelse. En av informanterna uttryckte sig på följande sätt när han reflekterade över trögheten av att få acceptans för mobila tjänster: Mobila tjänster generellt så tror jag att det kommer att lätta men jag tror att det kommer att ta mycket mer tid än folk tror, för det är ju behovsbilden egentligen som är den komplicerade, vad har du egentligen behov av och hur mycket är du villig att betala för att få det här. Marknad företags eller privat? Om brukare inte ser något behov av föreslagna eller erbjudna tjänster och om priserna dessutom är höga är det svårt att få acceptans. Att inte ta i bruk tjänster som erbjuds och marknadsförs är alltså ett indirekt sätt att utöva inflytande över utvecklingen av tjänster och nya teknologier. När presumtiva brukare inte använde tjänster som erbjöds i början på 2000-talet fördes diskussioner om det var nytto- eller nöjestjänster som borde var i fokus i utveckling av mobila tjänster (Mörtberg 2003a, b). En av informanterna argumenterade för att företagssektorn bör vara drivande i utveckling av teknologier och tjänster. Han refererade till att i telekomsektorn har företagsmarkanden alltid tidigare varit i fokus. Företagen har möjligheter att betala investeringskostnader och det innebär att när stora delar är betalda är det möjligt att sänka priserna och då: börjar privat konsumenterna komma. Det som hände när man införde mobildata, WAP och såna saker här i början på 2000, det var att alla gick på den privata markanden direkt. Det har aldrig någonsin förut fungerat med den privat markanden. Prisets betydelse för privat personer förklarades av att människor har en budget och det går inte att tro att de ska betala dubbelt så mycket eller fem gånger så mycket i månaden för att de ska fortfarande äta, bilen behöver köras eller vad det kan vara för något. I enkäten konstaterade en informant att taltjänster och textmeddelanden var tillräckliga för att täcka behoven för kommunikation via mobiltelefon. Branschen skapade andra tjänster som senare kunde visa sig användbara men de var inte oumbärliga. Informanterna pekar på viktiga aspekter som rör frågor om vilken funktion teknologier och tjänster ska ges/få i dagens samhälle. I inledningen ställde vi frågan huruvida människors drömmar och visioner men också hur samhällsförhållande påverkade utvecklingen av nya teknologier och tjänster. Ett sätt att karaktärisera det svenska samhället är att beskriva det som teknikoptimistiskt. Det kommer till uttryck i olika ITpolitiska strategier och dokument men också i lokala praktiker med innebörden att teknologiska utvecklingar är nödvändiga för att öka landets tillväxt och konkurrenskraft (Mörtberg och Due 2004). Teknologisk determinism är alltså en dominerande diskurs i det svenska samhället. Optimismen var väldigt påtaglig under slutet på 1990-talet genom 8

9 expansionen i IT-sektorn Nya teknologier som drivkraft till tillväxt i regionen var också en aspekt som en av de intervjuade utvecklarna angav som anledning till starten av Företag A. Trots en tröghet att få acceptans för mobila tjänster såg de intervjuade, vid tillfället då intervjuerna genomfördes, en viss ökning i efterfrågan och då främst från företagssidan. Exempel på områden som kan ha bruk för tjänster som är riktade till fältarbete är byggbranschen, företag som bygger och ansvarar för infrastrukturen i samhället, vård- och omsorg, service av fastigheter, service av datorutrustning eller annan teknologisk utrustning, processindustrier. En av de intervjuade menade att det tar ca sju år för att få acceptans för ett nytt system som t.ex. övergången från NMT till GSM. På liknande sätt kommer det att bli med 3G. En annan reflekterade över hur SMS funnits som standard men inte använts i någon högre grad och att helt plötsligt exploderade användandet. Han menade att det behövs en kritisk massa för att få acceptans, han sa: Det är väl där man får fundera över, vad finns det nu som folk har tillgång till som någon gång kommer att nå tillräckligt många så att man får en sån här skjuts Om det sedan skulle bli e-post eller fax var han mer osäker på. En annan trodde e-post kunde vara en sådan tjänst eftersom de flesta använder e-post i arbetet vill fler och fler kunna läsa meddelanden via mobilen. Det bekräftas inte av enkätsvaren eftersom endast 12 av 110 angett att de brukar använda tjänsten. Teknologins begränsningar Ett problem med mobiler som också används som förklaringar till svårigheter att få acceptans för existerande tjänster, andra än tal och SMS, är mobilens begränsade display och små tangenter. Ett annat problem, som informanterna framhöll, är batterierna och dess begränsade livslängd. Problemen med små tangenter kan reduceras genom att det i vissa mobiler finns möjligheter att använda sig av s.k. virtuella tangentbord med större tangenter. En annan lösning är möjligheten att ställa om till större text. Det går att göra om till större text men du förlorar då, det går in mindre information på samman mängd yta det är en balansgång, sa en av de intervjuade. Ett annat sätt är att utnyttja drag and drop menyer för att minska ner inmatningar av text via tangentbord, är det att jag har handlat mat eller hämtat mediciner vad det nu är jag har gjort i hemtjänsten osv. så blir det bara ett klick jag behöver göra istället för att skriva en lång harang. Det är därför viktigt att ha med användarna vid utformning av dialoger och gränssnitt det vill säga, det ska kännas för dom att det är ett arbetsredskap, det ska vara enkelt. Det får inte vara att dom ska sitta där och picka med den här lilla pennan för att hitta tangenter. De intervjuade serviceteknikerna uttryckte inte några problem vare sig med display eller med tangenter. Däremot uppstod problem genom att teleoperatören inte hade täckning eller att täckningen var begränsad inomhus särskilt i våningsplan under jord. Forskning har visat att i verksamheter som sjukvård är befintlig teknologi och tjänster många gånger dåligt anpassade till att personalen är i rörelse och utför arbetet gåendes (Bardram & Bossen 2003). Informationsteknologi generellt men också mobila tjänster är i hög grad baserade på skriftlig registrering eller kvittering via tangentbord. I ett rörligt arbete är det därför inte alltid möjligt att utföra registreringen. Röststyrning har därför aktualiserats som ett alternativ för registreringar. De intervjuade beskrev också möjligheter med röststyrning men att det fortfarande var rätt begränsat samt att även om det kunde lösas kvarstår mer avancerade dialoger som fortfarande kräver skriftlig inmatning via terminaler. Nya teknologier nya möjligheter? Tredje generationens mobiltelefoni, 3G, med tillhörande tjänster har haft svårigheter att få acceptans. En fråga som aktualiserade under intervjuerna var vad teknologier typ 3G kan bidra med som inte befintliga system kan. En av de intervjuade såg tillämpningar med bildöverföringar både i byggbranschen och också i vård och omsorg. Visionerna uttrycktes genom beskrivandet av hur bilder kunde användas för konsultationer i vård- och omsorgsarbetet. Han sa följande: 9

10 om man hade bra expertstöd på distans både via läkare och sjuksköterskor så kunde de visa en bild och kunna prata med experter så skulle mångt och mycket kunna göras. Det distriktssköterskorna gör idag som man skulle vara tvungen att skicka en läkare till någon by. Tiden som dom här specialisterna behöver vara inkopplade i varje stödåtgärd är kanske ett par tre minuter, skulle dom ut i fält ja då skulle det ta minuter varje uppdrag för att det är så mycket transporttider och allt annat, så inom hemsjukvården skapar det helt nya möjligheter. I byggbranschen skulle man på liknande sätt via bild kunna konsultera berörd arkitekt om det visar sig att hennes/hans förslag möter svårigheter vid realiserandet. Sedan kan beställaren också kontaktas via bild för att utföraren ska få ett beslut. I Japan har bildöverföringar snabbat upp byggprocessen, enligt en av de intervjuade systemutvecklarna. Nya teknologier kräver många gånger nya arbetssätt. En av de intervjuade utvecklarna menade att det är både en kostnadsfråga och också en mognadsfråga det tar dom här sju åren. Sammanfattning: I spänningsfältet mellan användarbehov och krav å ena sidan och effektivitet och kvalitet å andra sidan plogas vägar för utveckling av mobiltjänster. Intervjuerna med systemutvecklare har visat att de skapar sina berättelser både i diskursen om effektivitet och kvalitet och också i den om brukarmedverkan. Det framgår också av intervjuerna att utvecklare trots att de ser att teknologin kan lösa problem och effektivisera verksamheter också har en förståelse för att införandet av nya tjänster kan innebära nya arbetssätt som kan ta tid att utveckla. De betonar också nödvändigheten av att tona ner alltför höga förväntningar både från brukare och också branschens perspektiv. Men också att allt inte kan lösas med teknologier utan att de som berörs har behov samt medverkar i implementeringen.. Trots det var de väldigt fokuserade på att det är möjligt att lösa problem med hjälp av tjänster och teknologier. Det är ofta en fråga om tid innan människor anpassat sig till något nytt. Deras argumentation av att mobila tjänster kan effektiviseras och förbättras stöds av studien av serviceteknikernas erfarenheter av mobilteknologi. Den visade att arbetet effektiviserades genom att antalet mellanled eliminerats, uppdragsgivaren fick information när och vem som skulle utföra arbetet, restider och administration minskade, arbetet som den enskilde skulle utföras var aktuellt och fanns lagrat i systemet, bostadsföretaget kunde lämna aktuell information till de boende. Vi frågade om brukare, typ servicetekniker, har något inflytande över utvecklingen av nya teknologier och tjänster. Intervjustudien ger inte något entydigt svar. Den visar dock att de utvecklare som ingått i studien framhåller vikten av att involvera användare och framför allt i implementeringsprocessen. Annan forskning visar att även om intentionerna är goda så realiseras inte detta (Se t.ex. Bratteteig 2004). Ett mer indirekt inflytande som framkom är att presumtiva användare, både företag och individuella, inte tar i bruk tjänster om de inte har behov av dem eller om priserna bedöms som alltför höga. Detta, men också om resultaten från studie med servicetekniker, leder oss vidare till analyser av vilka drömmar, visioner, behov eller förhållningssätt till teknologier och tjänster som skapas av personer som arbetar inom olika verksamhetsområden. DEL III förhållningssätt till nya teknologier och tjänster Ett centralt syfte med detta projekt var också att analysera skilda förhållningssätt till teknologier och tjänster genom att intervjua personal i två olika verksamheter social service och omsorg (hemtjänst) och fastighetsskötsel. Vi har valt två olika verksamheter en som domineras av kvinnor och en av män. Andra överväganden är att den första rör omsorg om människor och den andra om lokaler/maskiner. Social service och omsorg Vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten utför arbete som kan karaktäriseras genom tre former; de färdas till vårdtagare, som besökare utför de social omsorg och service i vårdtagarens hem och de rör sig i hemmet. När vårdbiträden återkommer till sin bas har de förmodligen en stationär arbetsplats. Arbetsledarna är i en liknande situation dels besöker de vårdtagare, dels har de ett kontor med olika tekniska hjälpmedel som fast telefoni, fax och dator, i vissa fall även en handdator. I hemtjänstpersonalens olika situationer och uppgifter kan 10

11 behov finnas för att kommunicera med olika teknologier och artefakter i utförandet av arbetet. Dels kan olika data rörande vårdtagares service vara åtkomlig via mobil, hemtjänstpersonalen kan föra anteckningar över vad som utförts hos vårdtagaren. Andra typer av tjänster kan vara provtagningar, frågor om mediciner och recept 16. Omsorgspersonalens arbete är relaterat till människor, gamla och handikappade, och domineras av kvinnor, ca 95 % på alla nivåer (Berg, 2000). Arbetet handlar i hög grad om att använda synen, hörseln och språket för att få en förståelse av hur enskilda människor fungerar i sin vardagsverklighet. Teknologin i dessa sammanhang kan ibland vara direkt hindrande teknologin blir ett filter i kontakten mellan vårdgivare och vårdtagare. Det är först när arbetsledarna möter människorna de kan få en fullständig uppfattning om vårdbehovet, detsamma gäller för vårdbiträdet eller undersköterskan, det är i den direkta kontakten som vården sker. Teknologin blir i dessa situationer underordnad den direkta interaktionen mellan människor. En intressant aspekt med intervjuer var att personalen reagerade på någonting som de inte upplevde att de var en del av, vilket ledde till insikten att det, både i intervjuer med arbetsledare och också i fokusgrupper, fanns en omedveten tystnad om teknologin. De tyckte om att tala om sitt arbete, att bry sig om människor, men var inte speciellt intresserad av att uttrycka eller utveckla sina drömmar, visioner eller behov om mobilteknologi. Vårdbiträdenas och undersköterskornas beskrivning av teknologin möts av en tystnad, det är nämligen inte teknologin som är central i deras arbete. De tar upp att mobiltelefoner har de nyligen fått och de har inte fullt ut kunnat nyttja dem därför att andra arbetstagare inte har tillgång till mobiltelefon. Teknologin är inte fullt utbyggd i olika verksamheter. De arbetar inte under likvärdiga förhållanden eftersom arbetsledare har egna mobiltelefoner, vårdbiträdena och undersköterskor har som grupp tillgång till mobiler. Deras kunskaper om mobila tjänster sträcker sig till att de ringer och tar emot samtal från vårdtagare och andra arbetstagare. Andra funktioner används inte. Arbetsledarna som har sin egen mobiltelefon beskriver hur de blev introducerad till tekniken genom att få information om fast telefon, mobiltelefon, dator och fax. De förväntades veta hur teknologin fungerade. Ingen hade fått en skriftlig eller muntlig information när de anställdes om olika tekniska hjälpmedel. Mobiltelefonen uppfattades dock som något de inte skulle kunna klara sig utan dock väl medveten om hur den ökade tillgänglighet som det medförde kunde leda till ökad stress och utbrändhet. Det finns olika tekniska system i vården och ett problem var svårigheten att få tillgång till datorer för att kunna använda sig av de tillgängliga systemen. Ett sådant tydligt exempel var ett nytt administrativt system som hade implementerats i kommunen; Time-Care, där kommunen inte prioriterade datorer för undersköterskor och vårdbiträden. Det fanns inte datorer på varje avdelning i ett av serviceboende, där intervjuer genomfördes, vilket ledde till att tillgängligheten begränsades. Några av vårdbiträdena trodde att det berodde på att datorer inte hade köpts in, men enligt arbetsledarna var orsaken att licenserna ansågs för dyra. Men för att Time-Care skall fungera tillfredsställande är ett av villkoren att tillgängligheten av dator finns för de anställda som ska arbeta och lägga schema. Det här är några exempel på hur teknologin underordnas den direkta kontakten mellan människor och hur den ses som något sekundärt i vården och omsorgen om människor. Servicetekniker Social service och omsorg kan karaktäriseras som ett arbete med fokus på omsorg om människor. Serviceteknikernas arbete kan karaktäriseras i termer av omsorg om maskiner och utrustning eftersom deras arbete är relaterat till material, verktyg, maskiner och ting. I verksamheten använder personerna också syn, hörsel och händer. Språket har däremot en underordnad betydelse. De använder också olika arbetsredskap (verktyg) i utförandet av arbetet. Teknikerna såg det nya systemet och dess tjänster som ett nytt arbetsredskap som de kunde effektivisera och förbättra arbetet med. De hade ord för att uttrycka sina erfarenheter av systemet och dess funktioner. Eftersom teknologin betraktades som ett arbetsredskap blev det i 16 Organisatoriska frågor dvs. gränser mellan kommuners och landstingens ansvarsområden aktualiseras genom möjligheter att ta i bruk nya tjänster. Integritetsfrågor är andra aspekter som bör beaktas. 11

12 likhet med omsorgspersonalens också underordnat de direkta arbetsuppgifterna. Teknologin blev dock mer påtaglig för serviceteknikerna eftersom de måste interagera med systemet både innan, under och efter utfört arbete. Teknologins begränsningar, form av täckning, var också något serviceteknikerna hade att förhålla sig till. En annan aspekt var också att de var mer kontrollerade och plinget från systemet upplevdes som stressande. Sammanfattning Vår studie visar på olika förhållningssätt och relationer till teknologin. Fastighetsskötarna betraktar teknologin som en del av sin vardag och har ord för att argumentera och förmedla erfarenheter, förändringar, förbättringar och problem med den nya teknologin. Bland de intervjuade inom social omsorg och vård möter vi både en tystnad och att teknologin har en underordnad betydelse i deras verksamhet trots att det t.ex. är via teknologi som vårdtagare och personalen vid larmcentret kommunicerar med. Det beskriver två olika förhållningssätt i deras arbeteett med ting och ett med människor där tekniken har en mer eller mindre central position. De olika förhållningssätten kan förklaras med könsskillnader eftersom den ena verksamheten domineras av män och den andra av kvinnor. Vi menar dock att såna förklaringar kräver ytterligare förklaringar bl.a. med tanke på att skillnaderna mellan kvinnor och män i stort sett var försumbara i enkätstudien. I Sverige domineras social service och omsorg av kvinnor, en verksamhet där människor är i centrum. Den andra verksamheten som vi studerat är mansdominerad och i den är omsorgen om tingen i centrum. Arbete med artefakter och maskiner har generellt haft högre status än arbetet med människor. Den samhälleliga arbetsdelningen integreras i de intervjuades berättelser och rådande maktrelationer. Genusforskning har visat att en konsekvens av rådande könsmaktsystem är att kvinnor tenderar att definiera sig själva som icke-tekniskt kunniga eller som icke-experter i frågor om IT (Tuuva, 2003, Vehviläinen 2004, se också bilaga 2, 3, 4 och 5). Att människors villkor inte är jämlika, har samma möjligheter att göra sig hörda, eller att alla har tillåtelse att tala om allt, är också styrande för vems och vilken typ av kunskap som fås/ges tolkningsföreträde (Foucault, 1993). Kanske är det därför mer tillåtet för serviceteknikerna att prata om mobila tjänster än det är för kvinnor i vård- och omsorgsarbete. Mobila tjänster har också utvecklats för social service och omsorg, vilket också framgick av intervjuerna med systemutvecklare. Den typen av system hade vid tiden för vår studie införts i begränsad omfattning på de ingående arbetsplatserna. 17 Vilken betydelse har det att berörd omsorgspersonal arbetar med omsorg av äldre;ett område som har låg status, i prioriteringar av att utveckla och införa nya teknologier och tjänster? DEL IV - mobiltelefoner en del av det vardagliga livet Under denna del analyserar vi användare och potentiella användare i olika åldersgrupper i av mobiltelefoni vardagssituationer som på bussen i affärer, på restaurang etc. Personer har också slumpmässigt valts ut för intervjuer. I intervjuer med kvinnor och män beskrivs olika uppfattningar och erfarenheter i användandet av mobiltelefoner, dels hur mycket de känner till om mobiltelefoni, dels på vilket sätt de använder sig av den. Intervjuer skedde med tio personer, 5 män och 5 kvinnor i åldrarna, år. I intervjuerna visar det sig att användandet av mobiltelefoner sker på olika villkor delvis beroende på ålder men också kön. De män som intervjuades, var 25, 36, 47, 54 och 70 år. De uttryckte alla ett intresse för mobil telefoni, men av de två som använde mobiltelefon mer som en social protes har den man som är 25 år ägt en mobiltelefon sedan han var 15 år. För honom var mobilen hans almanacka, väckarklocka, kontakt med vänner, släkt m.m. Han hade ingen fast telefon utan mobilen var hans kontakt utåt och han var en flitig SMS:are på grund av att det var billigare men han ringde också dagligen. Den man som var 47 år har samma relation till sin mobil telefon, han använder den dessutom i sitt arbete, han föredrar att använda mobiltelefonen hellre än fast telefoni på grund av att han hade alla telefonnummer, bilder, meddelande inprogrammerad. 17 Den kommun som studie utförts I ingår idag i ett utvecklings- och forskningsprojekt för mobila tjänster. 12

13 Båda dessa män har alltid mobilen på, och är den avstängd så är det på natten, men det händer ofta att den är på även då. Den övriga tre männen har ett likartat förhållningssätt till sin mobiltelefon, de är medveten om vilket märke de har men använder telefonen huvudsakligen till att kontakta familj och vänner i akuta situationer. Den äldsta mannen avviker dock något, han diskuterar olika märken och vad det betyder samt hur länge batteriet håller samt också vilka funktioner mobiltelefonen har, han visar ett tekniskt intresse i motsats till de övriga två. Kvinnorna som intervjuas är 28, 38, 44, 54 och 69 år gamla, den yngsta kvinnan menar att behovet av mobil telefon har vuxit, hon köpte sin mobiltelefon när hon fick sitt första barn för att vara tillgänglig för sin familj när hon var ute och promenerade eller handlade. Hon förstår inte idag hur hon tidigare kunde klara sig utan mobil telefon, idag finns den alltid med i hennes väska, om inte upplever hon att något saknas. Hon menar att det är svårt att ringa från telefonkiosker idag, på grund av att de blir färre och färre, förmodligen för att behovet har minskat när fler och fler har mobiltelefoner. Den nya teknologin för inte bara med sig ett nytt beteende den förändrar också samhällets organisering vilket leder till ett ökat behov av och beroende av de nya teknikerna, som exempelvis mobiltelefoni. En kvinna 55- år gammal har fått sin mobiltelefon av sin bror och hon upplevde att hon använder den som fast telefoni, det enda som är extraordinärt är att hon har lärt sig att skicka SMS. Min bror gav mig hans gamla därför att han köpte en ny, och han gav mig en kort beskrivning hur jag skulle använda den. Jag har refill kort, och vet hur jag ska fylla på, jag kan inte saga att jag vet mycket mer idag än när jag fick telefonen. Jag har lärt mig att skicka SMS, det var min dotter som lärde mig det. Hon känner väl till mobiltelefoner, hon har gett sina barn var sin för mer än tio år sedan och upplevde då att det var en trygghet att kunna ringa dem om hon behövde veta var de var, och de kunde också kontakta henne om de behövde bli hämtade eller hade ändrat tider m.m. Samma upplevelser beskriver en 37 årig kvinna. I intervjun håller hon mobilen i handen och kan ange vissa funktioner, som alarm, SMS, kolla utgående och ingående samtal men beskriver sig själv som ointresserad och köpte sin mobil endast för att kunna vara tillgänglig för sin då tonåriga son. De andra två kvinnorna, en som var 44-år och en som var 69 år, använder mobilen när de reser och inte har tillgång till en fast telefon. Båda dessa nämner prisskillnaderna mellan mobiltelefoni och fast telefoni som en av orsakerna till att de inte är så flitiga mobiltelefonanvändare. Endast den yngre, visste med säkerhet vilket märke hon har på sin mobil telefon. Ingen av de andra uttrycker eller visar något tekniskt intresse, snarare tvärtom. Kunskaperna om mobilen och dess funktioner hade de fått via andra, ingen hade läst en manual, de äldre av sina barn och barn-barn och de yngre hade i huvudsak lärt sig via trial and error. Den yngre mannen menar att hela hans sociala liv hänger på om han kan använda mobilen, är den avslagen på grund av att han inte har haft tid att ladda batteriet, då får han arga text meddelande från vänner som undrade vad han håller på med. Det sociala trycket att vara tillgänglig är högt för honom. För de tre som uppfattade mobiltelefonen som mobil, och uppfattar den mer än en telefon samt att den har en utvidgad funktion, använder den mer som en social protes, där har banden mellan människa och maskin blivit oklara och tvivelaktiga (Haraway, 1991). Vad de visar är hur de är sammankopplade i ett sociotekniskt nätverk av aktörer, mänskliga och ickemänskliga, och att de har etablerat ett behov av teknologin. De använde sina mobiltelefoner som en social protes (Stone 1995), där gränsen mellan människa och maskin är oklar och även ifrågasatt (Haraway, 1991). Mobiltelefonen har för dessa tre blivit en personlig assistent som också har fått en disciplinerande funktion (Edenius 1996). Vi har också fortlöpande i olika offentliga sammanhang utövat deltagande observation. Det har lett till många intressanta avlyssningar, från gräl med ex-frun, till att affärsavtal har tecknats. Dessa två exempel är dock ytterligheter, för vad som tydligen sker med mobiltelefonen i det offentliga rummet, är att samtalen handlar om vanligtvis knapphändig och kort information. På 13

14 flygplatserna domineras samtalen av att; vi har landat och kommer att vara hemma om ca 30 minuter. Mobiltelefonen används i dessa sammanhang till kort information om läget, för att sedan ge information om och när man kommer eller kan träffas för fortsatt samvaro. Vissa samtal handlade om att slå ihjäl tiden som en uttryckte det, som väntade på ett försenat plan. Det som var intressant i sammanhanget var dock den ogenerade hållning till andra människor som fanns runt omkring och hade alla möjligheter att lyssna till samtalen. Privata frågor avhandlades och det mest extrema var den stressade tjänstemannen som under ca 15 minuter hann ringa fyra samtal mellan olika personer för att slutligen kunna meddela den siste i samtalskedjan att ett avtal skulle faxas över. Mobilen brukas i alla sammanhang i bilköer, i postköer, i affären när män (vanligare än kvinnor) handlar och samtalar med sin partner om vad som ska inköpas, på bussen för att meddela ankomsttider och diskutera vad som ska ske vid ankomsten. Det är samtal som oftast handlar om att informera sig om och att informera för att sedan träffas och fördjupa diskussionen. Det intressanta är dock hur deltagande observation i sig är en aktiv handling i all sin passivitet det innebar att det krävdes av den som genomförde deltagande observation ett beslut att lyssna och söka sig till de personer som föreföll prata länge i mobiltelefonen. Vid andra tillfällen när det inte fanns ett beslut att göra deltagande observation uppfattades inte samtalen lika påtagliga. En slutsats som kan dras av detta är hur mobilsamtalen har blivit en del i det vardagliga livet och utgör ett naturligt inslag oavsett var vi befinner oss, samtidigt som det har etablerats en form av privatisering kring den som samtalar i mobilen. Det visade inte minst den förvånade personen som blev varse att det pågick ett lyssnande och därför ställde frågan lyssnar du på mig? Det är inte givet att personer som pratar ska bli avlyssnade trots att det är svårt att undvika att höra vad som talas om i mobilsamtalet. Det förefaller som om det finns outtalade normer som handlar om att respektera de som pratar i mobiltelefoner, sedan är det givetvis en annan sak om det följs. Det reser frågan om de som brukar mobiltelefonen har utvidgat det privata området och att de som finns runt omkring blir de som måste förhålla sig till den mobila kommunikationen, och inte tvärtom. Del V sammanfattning och diskussion Projektets och rapportens titel är Sluta slappa, börja wappa- mobila tjänster för vem och till vad? Från en socialkonstruktionistisk position (se bilaga 1 och 2 för en utveckling av positionen) både med ett genus- och också ett generationsperspektiv har vi utforskat för vem och till vad mobila tjänster utvecklas och används. Genom att undersöka användare, presumtiva användares och utvecklares föreställningar, förväntningar, drömmar och behov av mobila tjänster besvarar vi frågan för vem och till vad. Andra preciseringar för att kunna svara på frågan är undersökningen om utvecklare av tjänster har något intresse att känna till och ta hänsyn till brukares behov och önskningar och genom frågan om det finns en diskrepans mellan brukares och utvecklares föreställningar om vad nya teknologier ska leda till? De som använder teknologin och då särskilt de grupper av män som ingått i studien uttryckte explicita önskemål om tjänster och utvecklingen av tekniken. Men vad handlade kvinnornas, i omsorgsyrkena, tystnad om? Var den ett uttryck för att skapa utrymme i den teknologiska diskursen för att kunna uttrycka sina önskemål om utvecklingen av tekniken? Studien visar dock att det finns drömmar och förhoppningar om vad mobila tjänster kan bidra med. De som har tagit till sig ny teknologi ifrågasätter inte alltid eller är medveten om hur deras vardagsliv och deras arbete förändras. De uppfattar inte att teknologin också kan skapa en ökad grad av en övervakning särskilt när och innan det har skett en förståelse av och anpassning till den nya tekniken, exempelvis mobiltelefonen användning för arbetsledare när de inte klarar att dra gränser mellan när de ska använda tekniken och när de måste stänga av (se bilaga 1). Det finns en positiv hållning till teknologiska innovationer och hur dessa driver utvecklingen framåt. Vi har visat att de som plogar vägen för ny teknologi och mobila tjänster i högre grad är leverantörer och utvecklare av tjänster än brukare. Det framkom av att serviceteknikerna inte deltagit i beslutet om att införa systemet, ett system som dock var lyckat. Utvecklare har större 14

15 möjligheter att iscensätta sina visioner framför allt genom sina kvalifikationer. Det görs genom att deras idéer, värderingar och förståelser vävs in och blir styrande för särskilda funktioner, system eller lösningar (Bratteteig 2004). Det framkom i intervjuerna med systemutvecklare bl.a i hur de skapade likartade förståelser av diamentralt olika verksamheter. Vi har dock kunnat skönja andra förhållningssätt, än teknologiskt orienterade, hos utvecklare genom att de också betonar att nya teknologier medför förändringar i arbetet, förändringar som kräver medverkan och också acceptans för att utforma nya rutiner. Ett annat är argumenten att hålla nere förväntningar vid utvecklingar av nya teknologier och tjänster. Trots ambivalenser hos utvecklare stämmer inte alltid önskemål och behov överens vilket bl.a enkätsvaren visade genom att svarspersonerna framför allt använde mobiltelefoni för samtal och SMS. Alltså användarna utövar inflytande på ett indirekt sätt genom att inte ta bruk alla tjänster och möjligheter som erbjuds. Men enkäten visade också hur en tjänst som SMS gett möjligheter till kommunikation för icke-hörande. Studien har också visat att användare inte är en homogen grupp. Ett resultat var att fler kvinnor sa sig använda spel än vad männen gjorde. Ett intressant fynd med tanke på att i det offentliga samtal många gånger framhålls att spel är något för pojkar och män. Vår studie har visat att både ägandet och också användandet av mobil telefoni har blivit ett individuellt fenomen i jämförelse med fast telefoni. Det är inte särskilt vanligt att ange numret till mobiltelefonen i telefonnummerkatalogen som de flesta gör med den fasta telefonen. Varje person äger sin telefon, har ett eget nummer och betalar den egna telefonräkningen. Den fasta telefonen delas av hushållet/familjen vilket räkningen också gör. I en individualiserad nutid är det kanske inte alltför oväntat att en teknologi som förstärker individualism anammats av både flickor, pojkar, kvinnor som män. På så sätt bäddas rådande samhällsförhållande in i människors behov och drömmar om teknologier och deras ansträngningar för att skapa goda liv (Feenberg 1999). Vi argumenterar för att mobila tjänster har blivit ett socialt kitt för att hålla ihop och organisera vardagslivet. Uttryckt på ett annat sätt visar vi att i ett teknologimedierat samhälle, som det svenska, är människor integrerade i nätverk av sociotekniska relationer. Det kommer till uttryck genom att mobiltelefoner och mobila tjänster blir som en social protes där gränser mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer suddas ut. Eller som ett arbetsredskap där servicetekniker interagerar med systemet; innan, under och efter utfört arbete, istället för med människor. Eller som omsorgspersonalens tystnad om och när de får utrymme för att artikulerar sina drömmar, visioner och behov av nya teknologier och mobila tjänster. Vår studie har också visat att relationen kön och teknologi är komplex dels har studien inte visat på några större skillnader i kvinnor och mäns användning av mobiltelefoner, dels har vi aktualiserat frågan om vem som har rätten att tala om teknologi. Det senare blev påtagligt när vi jämförde två olika verksamheter, en som fokuserar omsorgen om människor och en annan med ting och maskiner i fokus. En fråga som våra resultat aktualiserar är: Varför överlever stereotypa föreställningar om kvinnor (flickor), män (pojkar) och teknologi trots att forskning, rapporter och människors levda erfarenheter visar på variation och mångfald? Detta trots att genusforskning bidragit till att skapa mer pluralistiska förståelser av relationen kön och teknologi. Judy Wajman (2000:460) skriver att: we now have a much more complex understanding of gender, of technology and of the mutually constitutive relationship between them. Increasingly, we now work from the basis that neither masculinity, femininity nor technology are fixed, unitary categories, but that they contain multiple possibilities and are constructed in relation to each other. Men också nordisk forskning har visar på variationer mellan kvinnors och mäns intresse och bruk av informationsteknologi (se t.ex Mörtberg 1997, Vehviläinen 1997, 2004, Lie 2003, Elovaara 2004). Forskning har också visat att kvinnor finner glädje i teknologi och tekniska artefakter (Udén 2001, Corenliussen 2003). Informationsteknologi kan också bidra med lust och glädje i ett till synes rutinartat och enkelt arbete som kundservice vid ett call-center (Korvajärvi 2004). Berättelser om kvinnor (flickor), män (pojkar) och informationsteknologi (om)skapas i olika sammanhang i vardagslivet. Det finns tendenser till reduceringar genom att kvinnor, män, 15

16 flickor och pojkar skapas som enhetliga kategorier med olika förhållningssätt trots att genusforskning visat på mångfald och variation. Den senare har haft svårigheter i konkurrensen om definitionsutrymmet och har många gånger marginaliserats av diskursen om könsskillnad. Kategoriseringar innebär ett gränssättande och påverkar människors tankar och föreställningar. Allt får inte plats i valda kategorier eftersom det är beroende av när, var och vem som utför arbetet med att skapa kategorier (Lykke et al 2000). Vi har också använt kategorier och kategoriserat i enkätstudien genom att svaren analyserats efter kön och ålder och också genom vår jämförelse av en kvinnodominerad och en mansdominerad verksamhet. Genom att bruka olika studier samt olika perspektiv i våra analyser har vi öppnat upp och visat på mångfald och variation. Trots det frågar vi oss: varför överlever vissa tolkningar och förståelser och får/ges tolkningsföreträde framför andra? Referenser Augustsson, Tomas Telekunderna fåtr inte vad de vill ha, Svenska Dagbladet, Näringsliv. http//www.svd.se/dynamiskt/naringsliv/did_ asp [ ] Bardram, Jacob J. & Bossen, Claus (2003) Moving to get ahead: Local mobility and collaborative work i Kuuti et al Proceeding of the Eight European Conference on Computer Supported Cooperative Work, September 2003, Helsinki, Finland. Dordrecht/Boston/London: Kluwer Academic Publishers, sid Berg Elisabeth (2000) Kvinna och Chef i offentlig förvaltning. Liber, Lund. Edenius Mats (1996) Ett modernt Organiserandet kring elektronisk post. Företagsekonomiska institutionen. Stockholms universitet. Elovaara, Pirjo (2004) Angels in Unstable Sociamaterial Relations:Stories of Information Technology, Blekinge Institute of Technology Doctoral Disseration No 2004:02. Feenberg, Andrew (1999) Teknikk og Modernitet. Oslo: Universitetsforlaget. Foucault, Michel (1993) Diskursens ordning. (Original 1971) Stockholm/Stenhag: Brutus Österlings Bokförlag Symposion. Gardelli, Å (2004) "Det handlar om ett värdigt liv" : människor med funktionshinder införlivar IKT i sina vardagliga liv. Luleå: Doktorsavhandling, Luleå University of Technology, ISSN: ; 2004:06 Haraway, Donna J. (1997) FemaleMan _Meets_OncoMouse : Feminism and Technoscience. New York and London: Routledge. Korvajärvi, Päivi (2004) Women and Technological pleasure at Work i Heiskanen & Hearn (eds.) Information Society and the Workplace: Spaces, Boundaries and Agency. London & New York: Routledge, sid Larsson, Roger och Stefansson, Tomas (2000) Mobilt Internet lönsamt för mobiloperatör? Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Examensarbete, Executive MBA. Lie, Merete (ed.) med Hilde Corneliussen et al He, She and IT revisited: new perspectives on gender in the information society. Oslo: Gyldendal akademisk. 16

17 Lykke, Nina, Markussen, Randi & Olesen, Finn (2000). There are always more things going on than you thought! Methodologies and Thinking Technologies Interview with Donna Haraway, part two. Kvinder, Køn & Forskning, 9(4), pp Mörtberg, Christina (1997) Det beror på att man är kvinna... Gränsvandrerskor formas och formarinformationsteknologi, Luleå tekniska universitet, Doktorsavhandling 1997:12. Mörtberg, Christina (2003a) Connect to the future mobila tjänster till nytta eller för nöje? Senter for kvinne- og kjønnsforskning, Oslo: University of Oslo. Mörtberg, Christina (2003b) Heterogenous images of (mobile)technologies and services: a feminist contribution. Nora: Nordic journal of Women's Studies 2003;11(3). Mörtberg, Christina och Due, Beathe (2004) Informationsteknologi och kön som prisma i studier av Nordiska IT-plocies. Nordiska institutet för kvinno- och könsforskning, NIKK (under publicering). Oksman, Virpi Mobile Phone and New Communication Cultures of Teenagers - A Case Study of Finnish Youth. A paper presented in the seminar Cultural, Social Studies of Technology, Hesinki, Sejersted, Francis (1999) Förord i Braa, K., Hetland, P. Och Liestøl, G (red.) Nettsamfunn. Oslo: Tano Aschehoug. Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA (2002) Faktabok om IKT. [Citerad 15 mars 2002] Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA, (2004) Fakta om informations och kommunikationsteknik i Sverige [ ] Vehviläinen, Marja (1997) Gender, Expertise and Information Technology. Doctoral Thesis, Tampere: Department of Computer Science, University of Tampere, A Vehviläinen, M (2004) Gendered Local Agency: the development of regional information society I Heiskanen & Hearn (eds.) Information Society and the Workplace Spaces, Boundaries and Agency. London & New York: Routledge, sid Wajcman, Judy (2000) Reflections on Gender and Technology Studies. In what state is the art?, Social Studies of Science 30: Williamson, Stefan och Öst, Fredrik Svensk Telemarknad första halvåret Post och Telestyrelsen PTS-ER-2004:

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Det blir aldrig något

Det blir aldrig något Per-Olof Persson Det blir aldrig något Det är rena snurren kring det nya europeiska digitala mobilsystemet GSM. Den så viktiga lanseringen på marknaden av ett nytt och dyrbart system liknar mest ett fiasko.

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Telefoni. Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner?

Telefoni. Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner? Telefoni Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner? Det är frågor vi ska svara på i denna presentationen! Introduktion

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,

Läs mer

Alltmer tid ägnas åt teknik

Alltmer tid ägnas åt teknik Alltmer tid ägnas åt teknik och teknikgapet minskar mellan yngre och äldre. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang och förbetalt kort. Mobil telefoni. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang och förbetalt kort. Mobil telefoni. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2007-02 Mobil telefoni Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för mobilabonnemang

Läs mer

Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om mobiltelefoni 2 Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om mobiltelefoni Den här broschyren handlar om mobiltelefoni. Det finns

Läs mer

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 I takt med att internet blivit en del av våra liv så har våra jobb blivit alltmer mobila. Många arbetsuppgifter är idag inte beroende av

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Manual C3 BMS v. 3 för iphone/ipad

Manual C3 BMS v. 3 för iphone/ipad Manual C3 BMS v. 3 för iphone/ipad Hur fungerar det? Larmsystemet består av en server och databas i Stockholm samt applikationen C3 BMS i telefonen. Trafiken mellan server o ch telefon sker över internet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Stor besparingspotential hos Sveriges kommuner. Rapport från Telia

Stor besparingspotential hos Sveriges kommuner. Rapport från Telia Stor besparingspotential hos Sveriges kommuner Rapport från Telia Telias rapport - Den kommunala kraften 12 miljarder att spara i Sveriges kommuner Telia har undersökt effektiviseringspotentialen i Sveriges

Läs mer

Mobila tjänster för ökad service

Mobila tjänster för ökad service Mobila tjänster för ökad service Hans Dahlberg Affärschef, Mobila applikationer och telematik 2009-03-05 1 Mars 2009 Fyra nya trender 1 Settler Corporations 2 Nomad Corporations 3 IT-societeten 4 Infomaniacs

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Chaufför eller passagerare in i framtiden?

Chaufför eller passagerare in i framtiden? Chaufför eller passagerare in i framtiden? Katarina Lindblad-Gidlund Lektor i Samhällsinformatik vid Mittuniversitetet Disputerade i informatik (Lindblad-Gidlund (2005)Techno therapy, a relation with technology)

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Utvecklingen inom mobila innehållstjänster

Utvecklingen inom mobila innehållstjänster Utvecklingen inom mobila innehållstjänster 15 Mobila tjänster konsumeras på tre sätt: Personifiering Underhållning Information 16 Personifiering Visar vem du är Ringsignaler, bakgrundsbilder, ibland spel

Läs mer

Kom igång. med Phonera Mobiltelefoni

Kom igång. med Phonera Mobiltelefoni Kom igång med Phonera Mobiltelefoni Välkommen som mobilkund hos Phonera! I detta häfte har vi sammanställt information som hjälper dig att komma igång och som ger dig svar på vanliga frågor om mobiltelefoni

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni 1 I Om mobiltelefoni om mobiltelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM MOBILTELEFONI Det finns många erbjudanden och lösningar för dig som

Läs mer

Om mikroarbete och restid

Om mikroarbete och restid Om mikroarbete och restid Undersökning om svenskarnas inställning till mikroarbete vad gör man med sin restid till och från jobbet Hösten 2012 Claremont www.claremont.se 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

PRODUKTERNA SOM TAR ÖVER. Europeisk undersökning om den mobila arbetsstyrkans preferenser

PRODUKTERNA SOM TAR ÖVER. Europeisk undersökning om den mobila arbetsstyrkans preferenser PRODUKTERNA SOM TAR ÖVER Europeisk undersökning om den mobila arbetsstyrkans preferenser Hybrider hotar de bärbara företagsdatorernas dominans i Europa Trots att man trodde att surfplattorna skulle revolutionera

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 %

IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 % IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 % 1. I vilken bransch arbetar du? IT-branschen [1] 53,5% 3552 Tillverkande

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE SoftAlarm 2.0 Privatpersoner. För iphone & Android SmartPhones

ANVÄNDARGUIDE SoftAlarm 2.0 Privatpersoner. För iphone & Android SmartPhones ANVÄNDARGUIDE SoftAlarm 2.0 Privatpersoner För iphone & Android SmartPhones Innehållsförteckning LADDA NER ER APP OCH KOM IGÅNG...3 INSTALLATION...3 SKAPA ERT SOFTALARM KONTO I APPEN...3 KOMMA IGÅNG...4

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda ditt trygghetslarm med GPS för barn tryggt och sunt! Innehållsförteckning Vad är GPS? Hur fungerar GPS? Vad är GSM? Trygghetslarm med GPS Hur använder

Läs mer

Kontoret på fickan. Förbättra likviditeten. Öka lönsamheten. Skippa papperslapparna! En bättre vardag

Kontoret på fickan. Förbättra likviditeten. Öka lönsamheten. Skippa papperslapparna! En bättre vardag Kontoret på fickan Coredination hjälper dig planera och hålla ordning på din mobila verksamhet. Du och dina medarbetare har alltid uppdaterad information om varandra och arbetet ni utför. Oavsett var ni

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPC

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPC är den mobila arbetsplatsen en Windowsbaserad terminal för alla typer av registreringar via dator eller surfplatta, både på företaget och för dem på språng. Imponerande kraftfull off-line funktionalitet.

Läs mer