ttidningen Vindfyr samlar Norrlandskommunerna Så många vindkraftverk ska byggas Kommunerna tjänar på vindkraften sid 4 sid 18 sid 34

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ttidningen Vindfyr samlar Norrlandskommunerna Så många vindkraftverk ska byggas Kommunerna tjänar på vindkraften sid 4 sid 18 sid 34"

Transkript

1 v i n d k r a f nummer 1 västerbotten 2012 ttidningen Vindfyr samlar Norrlandskommunerna sid 4 Så många vindkraftverk ska byggas sid 18 Kommunerna tjänar på vindkraften sid 34

2 2 v i n d k r a f t tidningen väserbotten nr Vindkraft i Västerbotten minskar klimatpåverkan Förutsättningarna för vindkraft är ovanligt bra i Västerbottens län jämfört med övriga delar av Sverige. Här finns många områden där det blåser tillräckligt för att det ska vara ekonomiskt lönsamt och där förutsättningarna i övrigt gör att det är lämpligt att etablera vindkraftparker. Vindkraften behöver förstås vind men också elnät och ett tillräckligt stort område där vindkraftparken ryms utan att alltför mycket påverka närområdet. Kommunerna i länet har under de senaste åren genomfört projekt där man arbetat fram översiktsplaner när det gäller vindkraft. Man har tagit ställning till vilka områden som kan passa för vindkraftparker och man har klargjort vilka områden som är direkt olämpliga. Det gör att det är enklare för företag som vill bygga vindkraft att se var lokalbefolkningen anser att det är lämpligt med vindkraft. Tillgången till elnät eller bristen på elnät kan ändå fälla många projekt. Stamnätet, som ska transportera den el som produceras, har sina brister och kan man inte avhjälpa det så dröjer det inte många år innan vindkraftsutbyggnaden i norra Sverige avstannar. Det blir helt enkelt en ohjälplig kö på motorvägen. Det är en utmaning att klara ut hur det ska avhjälpas och hittills har man på nationell nivå haft svårt för att komma till skott. En annan utmaning är att ge befolkningen i länet en korrekt och opartisk information om vad vindkraften innebär. Ska man kunna säga ja eller nej till vindkraft är det viktigt att man har tillräcklig kunskap för att göra den bedömningen. Det är lätt att bli vindkraftsfantast och tycka att det alltid är bra med vindkraft, men det är lika lätt att bli motståndare till vindkraft och helt enkelt slå dövörat till när någon vill argumentera för vindkraft. Då är det lätt att det blir osämja och skyttegravsliknande argumenteringar och det är aldrig bra! Här har Region Västerbotten, Länsstyrelsen och länets kommuner en viktig roll att ge medborgarna en korrekt och opartisk information som gör att det blir enklare att ta ställning för eller emot vindkraft. I debatten och i massmedia bedöms ofta vindkraften utifrån hur många arbetstillfällen som skapats, hur mycket störningar det uppstår på rennäringen eller hur mycket ljud som kommer från vindkraftverket. Då är det viktigt att inse att vindkraften bara är ett av många olika sätt att åstadkomma förnyelsebar energi. Vattenkraft, solenergi och bioenergi är andra sätt, men det handlar hela tiden om att ersätta fossil energi och att minska vår påverkan på klimatet. Inte i första hand att skapa arbetstillfällen utan att producera energi på ett sådant sätt att även kommande generationer kan leva på jorden. ROLAND LUNDQVIST Projektledare för projekt Wind-EL Tusentals ligger i Energiminister Anna Karin Hatt v i n d k r a f ttidningen ПОБЕДА P U B L I C AT I O N S Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: och Ralph Rentzsch Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Säljstyrkan i Östersund Kontakt: Ralph@pobeda.se, tel Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB. Vindkraftprojektet WindEl har gett redaktionen en del förslag till artiklar och reportage. Tidningen når alla hushåll och företag i Västerbottens län. Projektets syfte med samarbetet är att med annonser och artiklar visa invånarna att vindkraftbranschen finns och växer. I övrig media framförs ofta att utbyggnaden inte ger något i form av arbetstillfällen eller bygdemedel. Vindkraftsidningen visar vad som är på gång och att det är upp till befolkning, kommuner och företag att göra det bästa möjliga av de investeringar som nu görs. Pobeda Publication AB kommer kontinuerligt att ge ut tidningar som beskriver vindkraftens expansion i Sverige. Nästa tidning kommer ut i Jämtland den 15 februari Har du artikelförslag eller vill annonsera, info@pobeda.se.

3 nr västerbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 3 nya jobb luften Vindkraften kan bidra till att bryta kolonialismen 5000 vindkraftverk. Så många anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren. Av de står Norrbottens län för cirka 1700 och Västerbottens län för cirka 1200 där Sveriges energiminister Anna Karin Hatt pekar på att vindkraften kommer att skapa stora möjligheter för företag och kommuner. I en intervju för Vindkraftstidningen pekar hon på vikten av att vindkraft lokaliseras där de bästa förutsättningarna finns. Det är många faktorer som avgör det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång till nätet, säger Anna Karin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger stora fördelar för näringslivet och skapar betydande möjligheter för de lokala samhällena. Det är välkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan också för tillväxten och utvecklingen i norrland, säger Anna Karin Hatt, som ser stora fördelar med vindkraft. Det är en förnybar, oändlig energikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar en viktig roll för att bredda elproduktionen. När kärnkraftverken står stilla och vattentillgången i vattenkraftverken är låg som under de senaste vintrarna, blir det allt viktigare att ha tillgång till annan slags elproduktion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna Karin Hatt, men det finns också nackdelar: De ligger framför allt i den plats den tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos de som bor nära verken. Vindkraften är också beroende av väderförhållandena. Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna Karin Hatt. I Norrbotten och Västerbotten ser läget gynnsam ut för vindkraften. I Norrbotten finns idag ett 60 tal verk, nyligen invigdes Sjisjka vindkraftspark tre mil utanför Kiruna och nästa år sätter Svevind och Enercon spaden i jorden för fortsättningen av de projekt som omfattar 1101 verk i Markbygden. Mark och Miljödomstolen har nyligen givit klartecken för 314 vindkraftverk där 36 av dem påbörjas våren Totalt planeras det för cirka 1700 verk i Norrbotten de kommande åren. I Västerbotten planeras det för cirka 1200 verk och Anna Karin Hatt gillar att vindkraften utvecklas som den gör: De senaste årens utveckling har varit mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord. I höst har elproduktionen från vindkraft passerat 7 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år. Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen. Det produktionsmål vi har är inte knutet till vindkraften utan till den förnybara elproduktionen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger Anna Karin Hatt, som pekar på att 2010 höjde regeringen målet för elcertifikatsystemet. Det innebär en ökning av den certifikatsberättigade produktionen med 25 TWh från 2002 till 2020 där en kontroll av elcertifikatsystemet kommer att genomföras senast vid utgången av 2015, säger energiministern. Vi gör också andra insatser som att underlätta utbyggnaden av elnäten och vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att ansluta ny vindkraft till elnäten, säger energiministern, som pekar på att de kommande tio åren satsar regeringen 3,5 miljarder per år på att bygga ut elnätet. Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vindkraft kan öka. Det kan också ske genom att använda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Utveckling av smarta nät är ett område som kan bidra till både effektivare och flexiblare användning. Anna Karin Hatt säger att för att uppmuntra privatpersoner som vill bli småskaliga vindkraftsproducenter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebitering av el. Det innebär att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott mot konsumtion hos elnätsföretaget. Regeringen anser att tillståndsprocesser för både ny elproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas, säger energiministern. Hur ser Du på beskattningen av vindkraft. Frågan kommer ofta upp när den kooperativa vindkraften diskuteras eftersom den beskattas utifrån den generella förmånsbeskattningen, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generella reglerna för förmånsbeskattning. Centerpartiet har drivit och fortsätter att driva på för att finna former för att det ska bli förmånligare än idag att vara delägare i vindkraftsverk, säger Anna Karin Hatt som också svarar på hur hon ser på ersättning till markägare, och användning av bygdemedel. Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekterade och har förståelse för varandra. Det finns exempel där vindkraftsbolag har gett bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs av vindkraftsetablering, och det ger konkret nytta för det lokala samhället. Jag ser det som en angelägenhet mellan vindkraftsbolagen och det lokala samhället. Det är inget som staten ska styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initiativ som skapar en god lokal förankring, slutar Anna Karin Hatt. Den svenska statsmakten har en kolonial syn på Norrland, en region som är rik på naturresurser men där norrlänningen är den fattigaste i Sverige. Vindkraften kan bidra till att bryta den situationen, säger Erik Bergqvist, (S), ordförande för region Västerbotten. Sedan 2008 har Region Västerbotten det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län då frågorna lyftes från Länsstyrelsen till den organisation som bildats av länets 15 kommuner och Västerbottens landsting.. Den är en politiskt styrd organisation med uppgift att ta ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna och ha ett tydligt politiskt företrädarskap i det regionala tillväxtarbetet, som det heter på regionens webbplats. Region Västerbottens budget är 200 miljoner kronor med 90 anställda. Dessutom arbetar ett 30 tal personer med projekt. Erik Bergqvist, ordförande för Region Västerbotten Vindkraft är en näringspolitisk utvecklingfråga Region Västerbotten arbetar med där regionen i stort är positiv till att det ska byggas cirka 1200 verk de kommande åren. Men Erik Bergqvist, ordförande för Region Västerbotten, ställer tydliga krav på att ska länet ställa upp på vindkraftsetableringarna måste de långsiktigt gynna Västerbotten. Han ser tydliga risker med den fly in fly out situation som präglar gruvnäringen där lite av inkomsterna stannar i kommunen eller regionen. Erik Bergqvist pekar på att fortfarande, år 2012, ägnar sig den svenska statsmakten åt kolonialism där Norrland får ge ifrån sig stora naturresurser i form av skog, vatten, mark, mineraler och nu vindkraft, men där regionen får lite tillbaka. En försvinnande liten del går tillbaka till kommunen eller regionen/länet och minst får norrlänningen själv. Vilket bland annat återspeglas i regeringens nyligen lagda infrastrukturproposition där merparten av de 522 föreslagna miljarderna placeras i motorvägar och järnvägar i syd och sverige och på en nationell tunnelbanesträcka till Nacka i Stockholm. Norrlandslänen är de rikaste i Sverige på naturtillgångar men folket tillhör de fattigaste i Sverige, säger regionsordföranden. Vindkraften kan dock bidra till att bryta kolonialmaktens syn på Västerbotten och Norrbotten. Det är viktigt att värdet av de tillgångar som tas ut stannar långsiktigt i Västerbotten. Annars finns det ingen anledning att exempelvis etablera vindkraft i Norrland, säger Erik Bergqvist Vi har inte uppfattningen att all vindkraft ska ägas lokalt. Men vi har varit aktiva och behjälpliga för att ta fram en standard kring avtal kring exempelvis bygdemedel. En sådan standard finns kring reglermedlen från vattenkraften, men inte för vindkraft, säger regionsordföranden. Han säger att vindkraft ger positiva kortsiktiga ekonomiska fördelar i form av av arbetstillfällen under byggtid, och det blir också en del inkomster efter byggtiden. Men säger vi ja till vindkraft måste det också långsiktigt gynna regionen, säger Erik Bergqvist. Experter på vindkraft!

4 4 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr Vindfyr blåser på för vindkraften Vi har blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor, säger projektledaren Jens Sperens, som pekar på att numera kan man ladda ner Vindfyrs app i Smartphonen Foto 2009 beslöt några personer som brinner för vindkraft i Norrland att bilda en styrgrupp och starta projektet Vindfyr, som syftar till mer samverkan mellan de 54 norrlandskommunerna. Det krävs för att maximera den lokala nyttan. Kommunerna står inför stora utmaningar, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr. Vindfyr har sitt säte i Piteå där personerna i styrgruppen kommer från olika delar av Norrland. Norrbotten representeras av Erik Persson, Piteå kommun, Fred Norström, Norrbottens energikontor och Jonas Lundmark, informatör vid Vindkraftcentrum Barents. Roland Lundqvist, Malå, representerar Västerbotten. Karin Liinasaari, Strömsund, representerar Jämtland och Erik Löfgren, Södra Norrlands Vindkraftcentrum, för Gävleborg samt Thomas Jensen, Länsstyrelsen, för Västernorrland. Sedan Energimyndigheten beviljat stöd startade Vindfyr november Det innevarande projektet, med budget 1,4 miljoner kronor, sträcker sig till slutet av Vi ser att det nu är läge för en mer långsiktig finansiell lösning, och arbetar därför med att attrahera medfinansiering ifrån de som är engagerade i stora vindkraftparker,säger Jens Sperens, som tycker att det är rimligt att Vindfyrs kunder betalar för den information de får. Just nu planeras det för nära 6000 vindkraftverk i Norrland. Många kommuner berörs, så det finns skäl att samarbeta, säger Jens Sperens, som pekar på att i Norrland står områdena för likartade Norrländska utmaningar. Det är kallt, det är långa avstånd och det handlar ofta om mycket stora parker, säger Jens Sperens som punktar upp tre huvudområden Vindfyr arbetar med. Det mest aktuella är elnätsfrågan. Det är en viktig övergripande regionfråga, säger projektledaren, som pekar på betydelsen av att det skapas en bra och hållbar strategi för den norrländska exporten av el. Det andra är funktionen som samordnare mellan kommuner och projektörer där det är viktigt att hålla sig uppdaterad om nuläget. Ett litet verk någonstans ingen bryr sig men handlar det om 6000 verk blir vi en stor spelare i världen, säger Jens Sperens, som pekar på vikten att kommuner får rätt information om vindkraften. Han ser Vindfyr som en brobyggare mellan kommuner, projektörer och lokala näringar. Ett exempel är att under 2011 genomfördes en konferens kring hur rennäringen påverkas av vindkraft. 13 samebyar deltog, liksom moderorganisationen SSR. Jens Sperens pekar på att Vindfyr lärt sig en del sedan starten. Vi har klart blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor. En tredje fråga Vindfyr arbetar med just nu är isproblematiken. Vi arbetar i ett kallt klimat där det handlar om att skapa förutsättningar för en säker drift med kvalitét! Han pekar på att det är viktigt att kommuner ser fördelarna med vindkraft för att kunna tillgodogöra sig nyttan på bästa sätt. Flera av dem är riktigt hungriga, andra behöver mer tid på sig, men vi har gott hopp om att de tveksamma ansluter sig, säger Jens Sperens, som också pekar på viktan av att företag är på banan. Vi vill peka på möjligheterna att ta hem nya affärer, säger projektledaren. Studier visar att vid vindkraftsbyggnationer har upp till 25 procent av investeringarna landat i lokala företag. Det finns ett norskt exempel på att lokalnyttan kan bli upp emot 60 procent, säger Jens Sperens, som pekar på att det börjar också kommunpolitikerna upptäcka. I höst Genomförde Vindfyr bland annat konferensen Nolia vind i Piteå där LKAB informerade om sin vindkraftsatsning och Vindfyr informerade om lokalt ägd vindkraft. Sedan kommer vi att delta vid konferensen Wintervind i Östersund i februari, säger Jens Sperens. Arbetet går också vidare med idén om att bilda lokala samrådsgrupper, där en lokal grupp med folk från rennäringen, företag och kommuner blir klar i höst. Jens Sperens sammanfattar Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand om frågor som är typiskt norrländska och som inte hamnar på någon annans bord och han påpekar vikten av att kommuner kontaktar Vindfyr. Det finns kommuner som arbetar med samma frågeställningar så det finns skäl att samverka mer, säger Vindfyr s projektledare, som också presenterar en virtuell nyhet, numera har Vindfyr en egen app som kan laddas ned i smartphonen.

5 Starka vindar ger hållbart energisystem Vindkraften har en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem. I Europa har vindkraft länge varit en viktig förnybar och kostnadseffektiv energikälla. I Sverige har vi bara sett början. Som en del av de svenska klimatmålen finns tydliga mål för utbyggnaden av vindkraft. Den svenska ambitionen att satsa på förnybar energi har gjort att utbyggnaden tagit fart på allvar de senaste åren. Utmaningen för vindkraftprojektörerna är att få tillstånd för att bygga vindkraft inom rimlig tid. På lokal nivå stoppas ofta vindkraftprojekt av olika intressen, ofta med miljöinriktning. Kan omställningen mot ett hållbart energisystem med mer vindkraft ske utan konflikt med lokala intressen? För att investeringarna ska vara miljö- och kostnadseffektiva är det oerhört viktigt att placera vindkraftverken där det blåser, säger Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige. Vinden är en naturresurs och för att utnyttja den så effektivt som möjligt måste vindkraften placeras på de platser där det blåser som allra mest. Att mäta och analysera vinden är därför nödvändigt för varje val av lokalisering. Vinden bör vara utgångspunkten för beslutsfattare, på lokal och regional nivå, när lämpliga platser för vindkraft pekas ut eller när tillstånd ges till ett vindkraftprojekt. Självklart måste miljöintressen och andra faktorer vägas samman i en slutlig bedömning. Studier av exempelvis fåglar, fladdermöss och olika naturvärden görs därför alltid i våra projekt för att bedöma möjligheterna för samexistens, säger Eva Vitell och tillägger: Ett hållbart energisystem bygger på att det finns möjlighet till goda investeringar, ekonomiskt som miljömässigt. Vattenfall är idag en av Europas största vindkraftproducenter med mer än 900 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Vattenfalls totala vindkraftstillgångar producerar drygt 4 TWh under ett normalår, motsvarande hushållsel till hem. I norra Sverige, med sina starka vindar, är flera projekt under utveckling. Förra året invigde vi vår största landbaserade vindkraftpark, Stor-Rotliden, strax norr om Fredrika i Åsele kommun. Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

6 6 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr Vindkraftcentrum ett energiskt nav 2009 bildades Vindkraftcentrum för Barentsområdet i syfte att vara ett nav för företag, myndigheter, försvarsmakten, kommuner och andra som söker information kring den vindkraft som växer snabbt i Norrbotten. Vindkraftcentrum Barents är baserad vid Furunäsets företagsby i Piteå med Stefan Lundmark som projektledare. Förutom att leda Vindkraftcentrum arbetar han 25 procent som regeringens samordnare för vindkraften i den nordliga regionen (se artikel sidan 6) gionen samt 77 vindkraftsmontörer fått jobb hos Enercon i samband med uppförandet av de tio verken vid Dragaliden, säger Stefan Lundmark, som också pekar på att det blir viktigt att reda ut vad den kommande parken med 30 verk i Sjisjka utanför Abisko som byggs just nu kommer att ge. Bakom Vindkraftcentrum står Piteå kommun, Norrbottens landsting, Länsstyrelsen, Energimyndigheten och EUs regionala strukturfonder. Vid kontoret i Piteå arbetar förutom Stefan Lundmark, Jonas Lundmark, informatör samt Anna Marklund, som har hand om administration och ekonomi. Bildandet av Vindkraftcentrum har två grundläggande orsaker. Det var mycket vindkraft på gång, inte bara i Sverige utan också i Finland och Norge, säger Stefan Lundmark, som pekar på det andra skälet, Svevinds plan att bygga 1101 verk i Markbygden. En satsning med mycket stor potential där vi ser att det inte går att hantera som när man bygger tio verk. Det blir helt andra frågor att ta ställning till, säger Stefan Lundmark, som exemplifierar med att Piteå hamn får en helt ny och större roll som importör av verk, det planeras för en betongtornfabrik vid hamnen, och att rekrytera arbetskraft blir en viktig uppgift. Vi har gjort en samhällsekonomisk kalkyl för etapp ett (314 verk, reds anm), säger Stefan Lundmark (se artikel sid ) där vi kartlagt hur många arbeten Markbygden skapar. Vi sade när vi gjorde kalkylen att Erik Persson, Jonas Lundmark och Stefan Lundmark arbetar med att synliggöra vindkraften och dess effekter på näringar i Norrbotten och Västerbotten. Foto vi inte ska blåsa upp några siffror utan vara realistiska. Det är viktigt att leverera rätt uppgifter till de aktörer som blir inblandade, säger samordnaren till Vindkrafttidningen. Men vi insåg snabbt att detta handlar om mycket. Utbildning, där vi bidragit till att Lernia (se artikel sidan..) startat en internationell vindkraftteknikerutbildning, och vi genomför varje år konferensen Nolia Vind, säger Stefan Lundmark, som också är självkritisk. Vi har fokuserat mycket på vad som kan komma att hända i framtiden, men nu måste vi se vad de hittills gjorda satsningarna givit. Exempelvis har 34 företag i re- I Markbygden finns Vindens hus småföretag har växt fram i vindkraftens spår. Det som hänt har varit ett bra lärande för oss, säger samordnaren, som uppger att Vindkraftcentrum har tagit fram en handlingsplan med nio punkter med vad centrat ska arbeta med. Dit hör tillståndsprocesser, finansierings och ägarfrågor,bygga ut elnätet och en strategi för hur näringslivet i Barentsregionen ska nappa på vindkraften. Det finns åsikter om att vindkraft ska byggas där konsumenterna finns, varför Norrbotten? Varför? Jo för att här finns fördelar. En är att vi har få men stora markägare vilket gör markfrågor enklare. Det råder inte samma konkurrens här om marken som i södra Sverige. Det är sant att Norrbotten har överskott på el och det bästa vore kanske att den producerades där konsumenterna finns. Men vi måste se på vindkraften som en basnäring, likt andra basnäringar som finns i länet. Vi har goda möjligheter att skapa utveckling och tillväxt samtidigt som vi bidrar till energiomställningen, säger Vindkraftcentrums projektledare. Rovfåglar utsatta för vindkraftverk Rovfåglar utmärker sig i statistiken över arter som dödas i kollisioner med vindkraftverk. Det visar en studie gjord av Vindval som är ett forskningsprogram som drivs av Naturvårdsverket och finansieras av Energimyndigheten. Programmet som pågår till 2013 omfattar 30 forskningsprojekt och fyra så kallade syntesprojekt, där Vindval bland annat tittat på hur vindkraft påverkar fågelliv. Ett vindkraftverk dödar mellan 2,3 till 7,3 fåglar per år där Vindval konstaterar att en utbyggnad av 5000 verk i Sverige skulle komma att döda fåglar per år. Här summerar forskargruppen att vindkraften utgör en mycket liten fara sett till totalt antal dödade fåglar, men det är inte för fåglar i allmänhet vindkraften är ett hot, det gäller enbart några få fågelgrupper där rovfåglar är mest drabbade. Örnar, vråkar och glador är rovfåglar som segelflyger mycket och de lever farligare än mindre arter som flyger mer aktivt, som kärrhök, duvhök och sparrhök. Vindval redovisar, att rotorbladen rör sig, gör det svårare för främst rovfåglar att undvika dem, rovfåglar flyger exempelvis inte in i träd som ju står stilla. En del av orsaken är att fåglars ögon sitter på sidan av huvudet och det ger ett begränsat synfält, och rovfåglar som spanar efter byten på marken har svårt att hålla uppsikt framåt. Därför har Sveriges Ornitologiska förening tagit fram förslag på lämpliga avstånd mellan vindkraftverk boplatser, där ett verk inte bör placeras närmare än 2 3 kilometer från en boplats för Havsörn eller Kungsörn och inte närmare än 2 kilometer till Pilgrimsfalk och en kilometer till boplatser för Orre och Tärnor Det finns enligt Vindval också en dom i Miljödomstolen avkunnad 23 november 2011, att vindkraftverk inte får byggas närmare än två kilometer till boplatser för Kungsörn och Fjällvråk.

7 nr västerbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 7 Kraftö vind gör miljardinvesteringar Här vid Bodsjön utanför Blåsmark vill Kraftö Vind sätta upp 26 vindkraftverk. Bygga vindkraft i norr ger bra avkastning trots att det är dyrt att transportera elen till södra Sverige, och tack vare bra vind gör Kraftö Vind AB i Stockholm kraftfulla investeringar i Norrbotten och Västerbotten. Det är där det blåser,och det finns mer plats för vindkraftsparker, säger Kraftö Vinds Vd Anders Barne, om varför vindkraftsbolaget vill satsa i norr. Där kan vi satsa på större parker, det går inte i Skåne och södra Sverige, säger Anders Barne, som redovisar att bolaget investerar norrut, trots att transportkostnaderna för elen blir dyrare. Vi kompenseras av bättre vind och avkastningen blir minst lika bra eller bättre från verk i Norrland, säger Kraftö Vinds Vd, som redovisar en rad projekt med 200 verk i Norrbotten och Västerbotten. Ett hundratal av dem planeras i Norrbotten varav 26 i Blåsmark ett par mil utanför Piteå. Blåsmark som projektet heter är långt framme där kommunen sagt ja ochvi har haft avtal med markägare och sameby, säger Anders Barne. Ansökan är just nu hos miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen, och Anders Barne hoppas på byggstart hösten Projektet är kostnadsberäknat till en miljard där Anders Barne uppger att Schweiziska energibolaget Alpiq kommer att finansiera och äga parken. Den finansiella krisen i Europa har gjort det svårare att få banker att ställa upp. Men med energibolag som ägare och tillräckligt stora projekt går det ordna finanisering, säger Kraftö Vinds Vd. Bolaget vill bygga ytterligare ett par parker i Norrbotten, 50 verk i Vouno i Haparanda där samråden är klara, dessutom 20 verk på Brattberget i Arvidsjaur. När det gäller det senare hoppas vi på tillstånd under 2014, säger Anders Barne, som pekar på att bolaget har nått en uppgörelse med samebyarna. Kraftö Vind beräknar sina investeringar utifrån att varje verk ger 2,5 MW och att varje verk kostar cirka 15 miljoner kronor per MW att bygga. Där måste kostnaden ned till miljoner kronor/mw för att det ska bli lönsamt, säger Anders Barne, som pekar på två saker för att det ska ske. En är att leverantörerna av verk blir mer kostnadseffektiva. Det andra är att elpriset och priset på elcertifikat går upp. Annars subventionerar skattebetalarna vindkraften och det är väl inte meningen. Kraftö planerar även att investera i Västerbotten, 38 verk i Stenberg/ Nordmaling där kommunen tillstyrkt och i Ava med 25 verk. Dessutom i Täfteå utanför Umeå med elva verk, totalt 74 vindkraftverk. Ägare och finansiär bakom projekten är Alpiq samt ett par utländska Energibolag. Han hoppas dock att det kommer tillstånd för verken i Nordmaling i år eller i början av nästa kvartal Ava ligger lite längre bort, där hoppas vi på tillstånd 2014, säger Kraftö Vinds Vd. vi korrigerar alla dina synfel även brytningsfel och ålderssynthet kostnadsfria konsultationer & drop-in undersökningar % rabatt MEd brutto- LÖnEavdrag Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet. Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och konsultation av en legitimerad ögonläkare. Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till 55 procent på din operation. Boka in en tid redan idag för ditt första stegmot ett liv utan glasögon och linser! UMEÅ: SKOLGATAN 73 A Telefon LULEÅ: STORGATAN 45 Telefon Ö-vik: STORGATAN 19 B Telefon

8 8 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr Regeringens samordnare: Systemtänk krävs för att få fart på vindkraftsindustrin Stefan Lundmark, är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år Vindkraften i Sverige saknar en helhetssyn, det fattas ett systemtänk i branschen och det kan ha sin grund i att näringen är relativt ung i Sverige. Det säger Stefan Lundmark, regeringens samordnare för vindkraftsatsningar i Norrbotten och Västerbotten och den övriga världen. Med systemtänk menar han bland annat el infrastruktur och långsiktiga satsningar på forskning och utbildning. Vindkraftsindustrin har mycket att lära av pappers stål och träindustrin när det gäller systemtänk. Det är jag övertygad om, säger Stefan Lundmark. Han pekar också på att om Sverige ska få fart på energiomställningen krävs tydliga, stabila, men också kraftfulla satsningar från offentlig och privat sektor. Han har en gigantisk uppgift. Att bygga broar mellan de myndigheter som ibland agerar bromsklossar och den ibland otåliga vindkraftindustrin. Och den andra rollen att agera blåslampa emot sin egen arbetsgivare, näringsdepartementet, där Stefan Lundmark klart vill skynda på vindkraften. Det går för långsamt, säger han, och syftar på den långa miljöprövning myndigheterna ägnat sig åt i Markbygden där Svevind fått vänta i sju år på miljötillstånd. Hanteringen är olycklig. Man ska ha respekt för tågordningen,men när det tar så lång tid finns risk för att investeringarna läggs i malpåse. Det blir i slutändan för dyrt för projektören, säger Stefan Lundmark, som tycker att det är rimligt att halvera tiden för miljöprövningar. Jag hoppas nu att Mark och Miljödomstolen kommer med ett beslut så att Svevind får komma igång, säger Lundmark, som uppger att han tagit upp problemet med energiminister Anna Karin Hatt. Stefan Lundmark har ett långt CV som bland annat rymmer EU samordnare i Piteå kommun, projektledare vid Luleå Tekniska Universitet, verksamhetsledare vid företagsparken Aurorum i Luleå och just nu också samordnare (75 procent) för Vindkraftcentrum i Barents. I grunden är han elektrikern som blev statsvetare. Han är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år Idag produceras cirka sju TWh, så det är bråttom, menar Lundmark, som pekar på nu handlar det om att få myndigheter och vindkraftsintressena att mötas. Han säger att han försöker agera genom att bland annat delta i uppvaktningar som syftar till att blåsa på vindkraften. Jag är en slags medlare, säger Stefan Lundmark, som tycker att kärnfrågan har tappats bort i vindkraftsdebatten. Det handlar hela tiden om ekonomi. Men den viktigaste frågan är varför vi arbetar med denna miljö omställning, säger Stefan Lundmark, som ger exempel skickade Länsstyrelsen Norrbotten tillväxtprogram till EU kommissionen. Programmet kom tillbaka med vändande post där kommissionen efterlyste motiv. Den ville veta anledningen till varför vi jobbar med vindkraften där det inte i första hand handlar om tillväxt, säger regeringens vindkraftsamordnare. Anledningen till det omfattande arbetet med energiomställning i Norrbotten och övriga världen bottnar i att det kommer att bli omöjligt för människor och vissa djur att finnas kvar på jorden om temperatur fortsätter att stiga. Detta tappas ofta bort i den allmänna debatten, säger han. När det gäller vindkrafti norra regionen pekar han på att utvecklingen sker i län som säger ja. SOMM institutet vid Göteborgs universitet gjorde en undersökning i Norrbotten och Västerbotten som visade att i Västerbotten är 82 procent av invånarna positiva, i Norrbotten 78 procent, säger Stefan Lundmark, som pekar på att det fanns negativa yttringar emot de 14 verken på Bondön i Piteå skärgård, men när väl verken var byggda kom enbart positiva omdömen. Och nu är folk vana vid att de står där! Förutom segheten i miljötillstånden pekar Lundmark på oron kring låga elpriser och låga priser på elcertifikat. Men det är viktigt att inte grunda kalkylerna på hur det ser ut nu. En ansvarsfull industri måste titta år framåt när den bedömer sina investeringar, säger samordnaren, som pekar på att LKAB tar ju inte sina investeringsbeslut på hur gruvpriserna ser ut idag de lägger sina investeringar med sikte på att efterfrågan ökar och att priserna går upp.

9 Känn vindkraften. En oändlig naturresurs. Skellefteå Krafts anläggning på Uljabuoudafjället i Arjeplog är den första stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats för fjällmiljö. De tio vindkraftverken använder ett nyutvecklat avisningssystem som förhindrar isbildning på turbinbladen, vilket möjliggör driftsäker vindkraft i extrema väderförhållanden. Uljabuoudas årsproduktion på cirka 80 GWh motsvarar el till mer än eluppvärmda villor. Skellefteå Kraft är en av Sveriges största kraftproducenter, med egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Skellefteå Kraft har egna elnät och erbjuder energi- och underhållstjänster. Dessutom bedrivs verksamhet inom fastighetsuthyrning och bredband. Bolaget är helägt av Skellefteå kommun och 2011 var antalet anställda cirka 650, med en omsättning på 5,1 miljarder kronor. Vill ni nå ut med ert budskap? Vi hjälper er med det! Een Nederlander in ZWEDEN Åre De grootste in de Scandinavische landen VierKerstmis in Zweden Kerst zoals Kerst bedoeld is TOP 10 shoppen in Stockholm KNUFFELEN MET EEN ELAND De ultieme eland-ervaring in Moose Garden nummer v i n d k r a f ttidningen Energiministern spår många nya jobb! Sid 3 Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4 Kyrkan får kraft från ovan Sid 14 Katharina får världen som arbetsplats Sid 19 Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen sid 28 Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen sid Fina fiskar i Frostviken Hoting Old Cars Meeting Hällingsåfallet En fantastisk syn Lilla Inlandsbanan i Yxskaftkälen Din guide till alla sommarens evenemang i Strömsund FOTO:MIROSLAV STRAJNIC Pobeda Publications AB som ger ut denna tidning om Vindkraft är ett företag specialiserat på att göra tidningar! Vi har en stor kompetens och kunskap inom området. Annonsfinansierade tidningar är vår specialitet och vi sköter hela kedjan med försäljning, produktion och layout. Vi ger också ut tidningar på ryska, tyska och holländska riktade mot turister i Sverige. Har ni en ide om er verksamhet som ni vill nå ut med kan vi hjälpa er! Det sker kostnadseffektivt och ni får maximalt genomslag inom det geografiska område ni väljer! Vi har personal i Östersund, Stockholm, Göteborg, Amsterdam och Moskva! Kontakta oss så tar vi fram ett förslag! info@pobeda.se eller

10 10 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr Välutvecklad logistik sätter snurr på transporterna För att logistiken ska fungera krävs 55 meter långa inhyrda trailers med specialutbildade förare. Vingarna läggs kort tid upp på kaj för att transporteras vidare till vindkraftsparken. En båt från Rostok kommer lastad med vindkraftverk. Under sommaren har 19 fartyg anlöpt Skellefteå hamn. Foto Hamnchef Lars Widelund (tv), Östen Hansson IUC, och Harris Nyqvist vid Bottenvikens stuveri har tagit fram ett logistiskt system för transporterna av vindkraftverk från Tyskland till Blaiken. Ett fartyg från Rostok ligger i Skellefteå hamn i väntan på att få lossa torndelar och nära kajen står en karavan med specialtrailers på väg att köra vingar till vindkraftsparken i Blaiken. Bilden blir tydlig hur Skellefteå hamn i samarbete med IUC (Industriellt Utvecklingscentrum)i Västerbotten och Bottenvikens stuveri utvecklat ett speciellt logistiksystem för transport av vindkraftsdelar, när jag besöker hamnen en dag i mitten av oktober. Vid kaj ligger en båt med torndelar som väntar på att bli lossad och en bit in på hamnområdet står tre lastbilar med vingar. De mäter 55 meter och körs av specialutbildade chaufförer. Kortegen som leds av transportledare från Bergströms i Jörn, ska köra till Blaiken där Skellefteå Kraft planerar att bygga upp till 90 verk Skellefteå hamn trafikeras av cirka 300 fartyg per år med Boliden/ Rönnskär som största befraktare. Det skeppas också cirka kubikmeter sågade trävaror per år från hamnen, som också senaste året fått stor betydelse för vindkraftutbyggnaden i Västerbotten. IUCs roll är att arbeta för tillväxt i regionen och när Skellefteå Kraft började med sina vindkraftprojekt i Arjeplog och Malå började vi titta på hur man kan utveckla en logistik för smarta vindkrafttransporter, säger Östen Hansson, projektledare vid IUC Västerbotten. Tidigare kördes vindkraften på trailers genom hela Sverige. Men när Trafikverket beslöt att inte ge dispens för transporter längre än 40 mil, blev det logiskt att utveckla ett system med skeppning som matchade lastbilstransporter från hamnen, som i sin tur matchade behoven i vindkraftsparken, förklarar Östen Hansson. När vindkraftsproducenter tittade på Skellefteå hamn tyckte de att den var för liten, men efter att kommunen öppnat upp ett kvadratmeter stort område mitt emot hamnområdet, gick tillverkarna med på att börja skeppa till Skellefteå. Men varför lagra torn och vingar när de kan skickas ganska direkt efter lossning? resonerar Östen Hansson. Han, Harris Nyqvist, platschef vid Bottenvikens stuveri och hamnchef Lars Widelund, har gemensamt lagt fast hur logistiken ska fungera. De visar en skeppningsplan för hur och när vindkraften kommer till hamnen där strategin är att köra med små fartyg som kommmer oftare till kaj. Ett fartyg som lastar måndagar i Rostok (Tyskland) lossar torsdag hos oss där delarna läggs upp i hamnområdet. Ibland går delarna i väg direkt ibland kan det bli väntan där ledtiderna på leveranserna ut till parken kan variera från 0 14 dagar, förklarar Harris Nyqvist, som uppger att hittills har hamnen trafikerats av 19 fartyg med vindkrafts delar. Och fler blir det eftersom Blaikenprojektet fortsätter. Östen Hansson pekar på att logistiken inte bara handlat om skeppning och lagring. Det var så många frågor att lösa som att strömmen måste brytas vid järnvägsövergången vid hamnen. Något som löstes relativt snabbt eftersom en högre chef inom Trafikverket inte vill odla någon byråkrati och där ärendet handlades på ett bra sätt lokalt, säger Östen Hansson. I samarbete med transportörer och Trafikverket har IUC och hamnen tagit fram en roadmap där parterna kartlagt resan till Blaiken. Vi tog fram ritningar för färdvägen där vi tittade på höjder och bredder, och vi såg till att de trailers som togs in var anpassade för uppgiften. Vissa viadukter måste passeras på vänster sida på grund av höjden på transporterna, och inte många korsningar är anpassade för 55 meter långa ekipage. Men vi har haft bra samarbete med exempelvis Skellefteå kommun. När den byggde ny rondell vid Myran efter Skelleftehamnsvägen anpassades den för vindkrafttransporterna, säger Östen Hansson,som pekar på att det krävs elva trailers för varje vindkraftverk. Han uppger också att i arbetet med logistiken fick IUC vindkrafttillverkaren Nordex att rita om fixturen på vingen så att den inte skulle bli för hög. Det vi gjort har varit en förutsättning för att arbetena i parkerna skulle flyta på och jag är nöjd med hur det fungerar, säger Östen Hansson. Hamnchef Lars Widelund är nöjd över att kommunägda Skellefteå hamn blivit en viktig aktör i inskeppningen. Hamnen omsätter 23 miljoner kronor med elva anställda. För att möta vindkraftskeppningen har hamnen investerat kronor i ett nytt ok till en mobil hamnkran med kapacitet att lyfta 100 ton. Vindkraften har ett bra komplement. Den har genererat mer krantid och intäkter från anlöpen av fartyg. Harris Nyqvist pekar på att vindkraften också varit positiv för Bottenvikens stuveri. Vi har inte anställt mer folk. Men vindkraften bidrar till att vi kan behålla den nuvarande arbetsstyrkan, säger han. Lars Widelund säger att för att möta den fortsatta inskeppningen av vindkraftsdelar planerar Skellefteå hamn för en utbyggnad på kvadratmeter där idén är att fylla igen en del av viken nära hamnen. Vi är i startskedet av detta där vi upplever att det inte finns några motstridiga intressen, säger Lars Widelund, som uppger att den samrådsprocess som gått igång varar fram till och med 6 november.

11 nr västerbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 11 IUC Västerbotten AB är ett industriellt utvecklingscenter som ingår i ett nationellt IUC-nätverk. Vi hjälper små- och medelstora företag att identifiera hinder för tillväxt och genom olika medel undanröja dessa. Vår huvudsakliga verksamhet bedrivs i Västerbotten och vi är lokalt ägda av företag i regionen. Vi vill fungera som den naturliga mötesplatsen för industriell och regional utveckling i vår region, en plats där småföretag möter storföretag och privat näringsliv möter offentliga myndigheter. För oss är det viktigt att vara nära, kunna se framåt och snabbt fånga upp vad som kan vara en möjlighet för regionens företag. En viktig del i arbetet är att koppla samman företag i affärsdrivna nätverk. IUC Västerbotten AB driver just nu tre utvecklingsprojekt för att stötta företag med affärs-, produkt-, produktions- och marknadsutveckling. Industriell utveckling vänder sig till små och medelstora företag i den tillverkande industrin. Genom projektet får företagen ett kunnigt bollplank utanför verksamheten som kan hjälpa dem att utvecklas. En satsning som genom att sammanföra forskningen med produkt- och affärsutveckling skapar tillväxt i elektronik och produktägande företag i Västerbotten och Norrbotten. I Västerbotten är vindkraften, bioenergin och miljöteknikföretagen på frammarsch. Gröna industrier vill satsa strategiskt på kompetensområden som har potential att bli internationella konkurrenskraftiga verksamheter KATALYSATOR FÖR INDUSTRIELL TILLVÄXT! Nu blåser nya vindar i Skellefteå hamn En hamn i ständig utveckling! ny kaj moderna kranar ökad kemikaliekapacitet nya lagringsytor Välkommen att kontakta oss om just ditt behov! Telefon:

12 12 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr Riksdagsledamot vill snabba på miljöprövning Riksdagsledamoten Sven Erik Bucht, s, tycker att tillämpningen av de svenska miljölagarna ibland drivs in absurdum där Naturvårdsverket bromsar tillståndsärendena genom att överklaga i sista minuten. Under våren tog Bucht upp i riksdagen den sega och långa tillståndsprövningen för Europas största landbaserade vindkraftspark utanför Piteå, där det planeras för 1101 kraftverk och där etapp ett består av 314 verk. Processen med ansökan kom in för sex sju år sedan och det tog för lång tid innan Miljö och Markdomstolen kom med något beslut. Det är oacceptabelt, säger Sven Erik Bucht, som pekar på att det finns stor risk för att finansiärer av vindkraftsprojekt drar sig ur och väljer att investera i andra länder om ärendena ska ta så lång tid. Sverige framstår inte som en investeringsvänlig nation, säger Sven Erik Bucht, som tidigare var kommunalråd i Haparanda och som deltog aktivt med att skriva avtal om en vindkraftspark på Seskarö. Han tillträdde som riksdagsman 2010 och kort därefter frågande han dåvarande miljöministern Andreas Carlgren, c, om handläggningstiderna. Eftersom ingenting hände, återkom han i våras där han återupprepade kravet om snabbare prövningar till miljöminister Lena Ek, också c. I interpellationen frågade han vad hon gör att vi ska få en handläggning som stimulerar tillväxt och jobb, och har ministern ambitioner att verka för att gällande miljölagstiftning och dess tillämpning förändras med krav på tydlighet och kortare handläggningstider? 22 maj svarade miljöminister Lena Ek på Buchts interpellation med att bland annat peka på att mark och miljödomstolarna har reformerats och genom dem finns förutsättningar för att förenkla, samordna och effektivisera domstolsprövningarna. Det är inte Sven Erik Bucht nöjd med: Det var undvikande, säger Sven Erik Bucht, som pekar på att Sverige är värst i Europa vad gäller byråkrati kring miljöstillstånd. Och den borgerliga regeringen har inte tagit detta på allvar. Den är passiv till att göra förändringar som krävs, säger s riksdagsmannen, som kräver att regeringen måste lägga mer resurser på domstolarna. Dessutom vara tydlig i sina regleringsbrev till myndigheterna om vad som gäller, säger Sven Erik Bucht, som inte tänker ge sig när det gäller krav på snabbare miljöprövningar. Den borgerliga regeringen har varit passiv när det gäller frågan om att snabba på miljöprövningarna, säger Sven Erik Bucht,S, riksdagsman och tidigare kommunalråd i Haparanda. Jag kommer givetvis att fortsätta väcka frågan om det inte blir några förändringar, säger Bucht, som vill se mer vindkraft i Norrbotten och Västerbotten. Men den kan inte lösa allt energibehov. Vi kan få ut mer effekt av både vattenkraft och kärnkraft, säger Bucht, som när det gäller det senare är positiv till att Finland bygger nytt kärnkraftverk på anda sidan Bottenviken. Svenska Kraftnät rustar för miljarder Vindkraft ger jobb till En ny stamnätledning från Norrbotten till sydsverige, och uppgradering av de fyra stamnätledningar som nu finns. Det ingår i Svenska Kraftnäts investeringar där verket lägger 60 miljarder kronor fram till 2025 på att rusta det svenska elnätet och där vindkraften är en av drivkrafterna bakom att affärsverket vill snabba på med utbyggnaden. I höst har Svenska Kraftnäts perspektivplan varit ute på remiss. Den anger hur affärsverket ser på energisituationen,och vilka investeringar som behövs fram till år 2025 Vi vill tidigt flagga för vilka åtgärder som krävs, säger Viktor Wallström vid Svenska Kraftnät, som anger att det finns planer på att förstärka elnätet med nya stora stamnätledningar från Norrbotten till sydsverige, framdriven av den snabbt växande vindkraften. Investeringen sker efter Dessutom ska de nuvarande fyra stamnätledningarna från Norrland uppgraderas. Det sker Perspektivplanen tar upp att transport av el från vindkraftverken är en prioriterad fråga, men Svenska Kraftnät konstaterar också att den omfattande vindkraftsutbyggnaden skapar ett betydande nätplaneringsproblem. Skälen är att det råder stor osäkerhet kring hur många vindkraftsprojekt som egentligen kommer igång, med hänvisning till att det är svårt för vindkraftsbolagen att räkna hem projekten på grund av lågt elpris och lågt pris på elcertifikat. Och vindkraften är en produktionsmässigt sett en ojämn leverantör av ström. Det hindrar dock inte Svenska Kraftnät att investera. Fram till 2025 planerar verket att lägga miljarder på nya stamnät där exempelvis sydvästra länken i södra Sverige byggs just nu, och förutom uppgraderingen och nybyggnationen av stamnätledningen från norrland, sker en utbyggnad av nätet efter Lule älv under Verket vill också bygga ny matning från Ofoten i Norge till Porjus, och en ny ledning mellan Sverige Finland. Det är inte bestämt när det ska ske investerar Svenska Kraftnät 4,8 miljarder i utbyggt elnät.under handlar det om 15 miljarder. Mark och miljödomstolens beslut att ge grönt ljus för de 314 verken i Markbygden utanför Piteå aktualiserar frågan om det finns ledig kapacitet för att transportera den el som ska ledas via det nya ställverk som byggs vid Råbäcken för 100 miljoner kronor. Det finns avtal med Svenska Kraftnät som är skyldiga att ansluta och det finns plats på ledningarna. Redan nu finns en installerad effekt på 2000 Megawatt och det räcker för att transportera el från 700 vindkraftverk, säger Svevinds Vd Mikael Kyrk. På sikt, och det anges också i perspektivplanen, behövs ytterligare ett ställverk i Markbygden med en ny tvärledning mellan ställverken. Investeringar som landar hos Svevind och Enercon och som enligt Mikael Kyrk ingår i kalkylerna. År 2020 kommer de svenska vindkraftverken att producera 26 Twh, de kommer att sysselsätta personer och vindkraftaktörerna kommer att betala 3,6 miljarder kronor i skatt. Det framgår av en rapport vindkraftens ekonomiska effekter , framtagen av Jenny von Bahr vid WSP Energy & Strategi i Stockholm. Studien/prognosen bygger på inrapporterade planer från 27 vindkraftsföretag som motsvarar 53 procent av marknaden. I de ekonomiska beräkningarna antas elpriset ligga på 65 öre/kilowatt, vilket 2010 var det genomsnittliga spotpriset på elmarknaden. WSP redovisar att av de 27 företagen kunde tolv ge svar på utbyggnadsplaner fram till stod de tolv företagen för 28 procent av den totala vindkraftproduktionen,men beräknas enligt prognosen stå för 76 procent av produktionen i Sverige år Det innebär att det väntar stora investeringar de närmaste åren. Investeringarna i vindkraft blir mycket kraftiga med en utbyggnadstakt på åtta till 17 miljarder per år från 2012 och framåt. I år och nästa år peakar investeringarna för att sedan sjunka efter De uppgifterna beror på att vindkraftsbolagen har tagit fram utbyggnadsplaner fram till 2015, därefter blir utbyggnadstakten lägre. Exempelvis 2017 beräknas investeringarna ligga på 7, 8 miljarder, och drygt åtta miljarder 2017 och Vindkraften ger arbetstillfällen där WSPs rapport visar att i år sysselsätter den personer där antalet ökar till nästa år. Efter det sker en viss nedgång till drygt personer för att öka igen där Jenny von Bahrs beräkningar stannar vid personer år I rapporten slår också forskaren fast att vindkraften ger redan idag betydande skatteintäkter. I år betalar branschen 2,5 miljarder i skatt passeras tre miljarder och 2020 beräknas den förnybara energin ge stat och kommuner skatteintäkter med 3,6 miljarder kronor. Då kommer vindkraftsbranschen att omsätta 30,5 miljarder kronor. En sektor i samhället som ökar sin omsättning rekordsnabbt.wsp redovisar att 2010 omsatte branschen 6,9 miljarder kronor. Förra året mer än fördubblades omsättningen till 15 miljarder där prognosen anger att den kommer att vara fördubblad om åtta år.

13 Vi erbjuder ett nationellt rekryteringsverktyg för jobb och uppdrag i en växande bransch vindkraftsbranschen! Rekrytera medarbetare med rätt kompetens i den webbaserade nationella rekryteringsdatabasen Söker du jobb i branschen? Hitta intressanta annonser på vår hemsida och Facebook. Registrera ditt CV hos oss, så matchar vi mot lediga jobb. Besök vår Rekryteringsmässa på Winterwind 2013 i Östersund februari Vi finns på Winterwind 2013 tillsammans med Svensk Vindkraftförening Besök oss gärna i vår monter! Passa på att träffa våra arbetsmarknadsutvecklare Jörgen Eriksson och Mona Sehlin på plats. Kontakta oss så berättar vi mera! Jörgen Eriksson, jorgen.eriksson@vindkraftcentrum.se Mona Sehlin, mona.sehlin@vindkraftcentrum.se

14 14 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr Inlandsvind tog hjälp av Kvarkenvind När den ekonomiska föreningen Inlands vind i Piteå bildades 2011 tog initiativtagarna Lars Sjölund och Anders Persson kontakt med ekonomiska föreningen Kvarkenvinden i Västerbotten för att tips om hur upplägget skulle se ut för Inlandsvind. Lars Sjölund pekar på att för medlemmarna i Kvarkenvind har ägarskapet i flera vindkraftverk blivit en lönsam affär som gynnat elkonsumenterna betalade de ca öre per KWh, inklusive nätavgift och skatter. Priset för andelarna var kronor per 1000 KWh. Men vi vet inte vad priset blir i Inlandsvind eftersom vi ännu inte vet vad ett verk kommer att kosta att köpa, säger Lars Sjölund. Inlandsvind bildades i Piteå med liknande idé som i Kvarkenvind, att erbjuda folk att bli delägare i vindkraftverk. Nu ser vi fram emot att Markbygden Vind AB börjar bygga etapp ett med 314 verk, säger Lars Sjölund, ordförande i den ekonomiska föreningen. När Svevind började planera för sin gigantiska park med 1101 verk 2002, väcktes hans intresse för att lokalbefolkningen skulle ges chans att bli delägare i vindkraftverk byggde Svevind i Umeå som också är betydande vindkraftsaktör i Västerbotten, försöksparken med tolv verk i Dragaliden, men före det diskuterades möjligheten att en kooperativ förening skulle få köpa ett verk, säger Anders Persson, ledamot i styrelsen för Inlandsvind. Folk i Markbygden har väntat Hittills har 50 personer gått med i Inlandsvind, men för att föreningen ska köpa ett verk behövs personer som blir medlemmar och köper andelar. länge på att bygget av de åtta verk i Storblåliden som skulle ingå i försöksparken, skulle inledas. Nu kommer de att ingå i den etapp med 314 verk Mark och Miljödomstolen sagt ja till i oktober och att etappen går igång redan i höst glädjer Lars Sjölund och Anders Persson. Efter Mark och miljödomstolens besked hoppas de att diskussionerna med Svevind om köp av i början ett verk ska omvandlas i ett skriftligt avtal. Hittills har 50 personer gått med i Inlandsvind, men för att föreningen ska köpa ett verk behövs personer som blir medlemmar och köper andelar. Nu vill Inlandsvind inleda förhandling med Markbygden Vind AB om köp av ett verk. Sedan kan vi erbjuda våra medlemmar köp av andelar, säger Lars Sjölund. Försäljningen kommer inte att begränsas till enbart folk i Markbygden. Det finns ingen geografisk gräns.i första hand riktar vi oss till piteåborna, men det finns exempel på att folk i grannlän och södra Sverige är delägare i vindkraft i Norrland, säger Lars Sjölund. Anders Persson säger att förmodligen kommer priset att stiga på el, och det gör det fördelaktigt att deläga vindkraft. Den kommer att bidra till att hålla nere nivån på din elnota, säger Anders Persson, som pekar på att det tar 6 7 år för en medlem att räkna hem investeringen i andelar i ett verk. Efter betalar medlemmarna enbart verkens driftkostnader plus skatter. Det blir ekonomiskt fördelaktigt och det är bra för miljön. Han och Lars Sjölund ser fram emot att Markbygdenprojetet går igång och på sikt kan de tänka sig att Inlandsvind köper mer än ett verk. De talar mest om Svevind, men utesluter inte att det kan bli affär med någon annan vindkraftexploatör där exempelvis Kraftö vill bygga vindkraft i Blåsmark, ett bolag som också har planer i Västerbotten. Vi har pratat med Kraftö och börjar de bygga före Svevind kan det lika gärna bli ett köp där.men det beror förstås på hur snabbt det går och på vilka villkor vi kan få köpa ett verk, säger Lars Sjölund. Ryssen kommer! Vill ni nå ryska turister och marknadsföra er verksamhet! Ryska turister är den snabbast växande gruppen utländska turister i Sverige. Vill ni nå dem på hemmaplan? Ryska reseoperatörer står för den största delen av ryska turisters bokningar i vårt land. Vi har mångårig erfarenhet av att arbeta mot den ryska marknaden. Vi har de bästa kanalerna i Ryssland för att nå direkt till operatörerna som styr resenärernas resmål. Genom egna seminarier i St Petersburg och Moskva når vi direkt till dem! PACKAGETOURS Våra ryska representanter på plats i Ryssland sköter marknadsföring och ger hjälp åt svenska turistföretagare som vill marknadsföra sina anläggningar och destinationer Vi kan hjälpa er på ett maximalt kostnadseffektivt sätt. Från 5000 kr och upp! Kontakta oss om vilka behov ni har så tar vi fram ett förslag! info@packagetours.se tel

15 2200 mm Vindtek norr ab Vi är specialiserade på vindmätning i kallt klimat och erbjuder åt våra kunder: 700 mm offshore 2200 mm Uthyrning och drift av en eller flera SODAR AQ 500 för mätningar upp till 200 m Uthyrning och drift av mätmaster upp till 140 m Projekteringsunderstöd i kunders projekt genom bl.a WindPro arbete och deltagande i samrådsprocessen Service och drift av kunders mätsystem Vi arbetar mycket hårt för att säkerställa en hög tillgänglighet på våra kunders mätningar Utvecklar vindkraftparker till sjöss tillsammans med lokala aktörer och investerare 700 mm offshore Kund: Gata: Objekt: Skala: Ort: Sparat som: Datum: Sign: DN Ritningen är vår egendom och får ej utan vårt medgivande kopieras eller mångfaldigas vare sig i ursprung eller ändrat skick förevisas eller på annat sätt delgivas tredje person. Förseelser mot dessa bestämmelser kommer att beivras enligt lag. Kontakt: Mob: ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan Karlstad Tel

16 16 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr Rewind vill bygga vindkraft efter norrlandskusten I höst ger ledningen för vindkraftprojektören ReWind Offshore i Karlstad sig ut på en resa för att tala med kommunalråd efter norrlandskusten om fördelarna med att bygga vindkraft i kustnära områden. Det återstår att se om Piteås kommunalråd Peter Roslund låter sig övertalas eftersom kommunen säger nej i sin vindbruksplan till byggen av kustnära verk. Säger de nej bygger vi inte, men det är synd eftersom de kustnära områdena är dåligt utnyttjade, säger Åke Pettersson Frykberg, Vd för ReWind Offshore i Värmland, som specialiserat sig på att utveckla och bygga havsbaserade vindkraftsparker. Han startade företaget 2009 tillsammans med Leif Jonsson, tidigare vd för Dynavind, och Tore Wizelius, en av de namnkunnigaste personerna i Sverige vad gäller vindkraft, som skrivit tio böcker i ämnet. Vår affärsidé är att utveckla havs och kustnära vindkraftprojekt, säger Åke Pettersson Frykberg, som pekar på att företaget har tillgång till en ny teknik för att bygga fundament till havs, där Energimyndigheten bidrog med 40 miljoner kronor till utvecklingen i ett nationellt pilotprojekt. Det handlar om bergförankrade fundament där ringar spänns fast i berget, förklarar ReWinds Vd, som säger att fundamenten kan bestå av 5 10 koniska ringar med upp till en diameter av åtta meter. Där tornet skruvas är diametern oftast fyra fem meter, förklarar Åke Pettersson Frykberg, som berättar att med den tekniken har Konsortiet Vindpark Vänern byggt 10 3MW verk i norra Vänern strax utanför Karlstad, och nu söker ReWind tillstånd att uppföra ytterligare 20 verk vid Stenkalles grund i sjön. Dessutom vill bolaget bygga en park med verk utanför Norrköping tillsammans med lokala parter. Vdn pekar på att i företagsidén ingår att utveckla vindkraftparker tillsammans med lokala företagare och investerare, med Vindpark Vänern som modell. Vindpark Vänern ägs av kommunala energi och bostadsbolag, kooperativ samt lokalt näringsliv, säger Åke Pettersson Frykberg. Rewind vill nu undersöka möjligheterna att bygga havsbaserade verk efter norrlandskusten. Han ser stora möjligheter med havsbaserade vindkraftverk. Fördelarna är att det blåser jämnare och högre vind där man uppnår en jämn produktion som inte sliter på maskinerna på samma sätt som på land, säger Rewinds Vd, som också pekar på att frågan om att lösa markfrågan är lättare eftersom det oftast handlar om statliga vatten. Nackdelen med havsbaserat är att det blir dyrare fundament och det är mer väderkänsligt under byggtiden, men fördelarna överväger när djup och bottenförhållandena är de rätta, säger Åke Pettersson Frykberg, som nu vill kittla norrlandspolitikerna med havsbaserad vindkraft. Senare i höst kommer vi att göra en resa efter norrlandskusten där vi ska prata med kommunfolk. Just nu läser vi kommunernas vindbruks- Foto Rewind. planer för att ta reda på hur läget är efter kusten, säger Åke Pettersson Frykberg. Han tycker att klimatfrågan borde väga tyngre i samhällsplanering när kommunerna tar fram sina planer, där vindkraften beräknas ta en mycket liten procent av en kommuns markanvändning. Företagsledaren vill bromsa vindkraften De låter som torktumlare, de skrämmer turister, de skapar orättvisor mellan byarna och nu får det vara nog med vindkraft anser företagsledaren och politikern Arne Hellsten i Malå. Som politiker en tid som kommunalråd för partipolitiskt ombundna Malålistan var han med om att släppa fram vindkraften i Malå. Men nu tycker Arne Hellsten, vd för Källan Hotell Spa konferens AB i Åmliden, dessutom ordförande för Företagarna, och politiker, att det räcker. Vi blev tagna på sängen när detta kom och nu får det vara nog, säger han. Malå kommun har 3500 invånare som styrs av socialdemokraterna och vänstern. En tidigare vindkraftsvänlig kommun som inte valt att bromsa vindkraften. Den finns i Hornliden, dessutom Jokkmokksliden och Storliden, samt Ytterberget och Åmliden där den senare parken färdigställs just nu. Det handlar om totalt 80 verk. Malå kommun har dock valt att sätta ned foten efter ovan nämnda projekt. Jag är glad att ett enigt kommunfullmäktige sagt nej till ytterligare vindkraft, säger Arne Hellsten, som radar upp många argument mot ytterligare vindkraft i Malå. Från början såg det pittoreskt ut med vindkraft på bergen. Nästan futuristiskt, men sedan ökade det la- Det är nog med vindkraft i Malå. Från början såg det pittoreskt ut men nu får det vara nog, säger Företagarnas ordförande, och kommunpolitikern Arne Hellstén. vinartat. Vi höll på med en översiktsplan för att reglera detta, men vi hann inte med, blev tagna på sängen, säger han. Ett problem menar han är ljudet. Verken låter som torktumlare. Det finns en regel om ett maxtal på 40 decibel men de ligger långt över detta, säger Arne Hellsten, som försökt påtala problemen vid konferenser han deltagit i. Foto Han för också fram argumentet att Norrland har överskott på el, varför transportera den på ett redan högt belastat stamnät till konsumenter i syd och mellansverige? Bygg vindkraften där konsumenterna finns. Han tycker också att de bygdemedel vindkraften genererar fördelas orättvist. Exempelvis får Ytterberg mycket pengar medan grannbyn inte får någonting, säger Arne Hellsten, som pekar på att byapengarna har skapat stora motsättningar mellan byar i mellansverige där vissa byar roffar åt sig, och den risken finns också i Malå. När det gäller pengar pekar han på att under kommunalrådstiden lyckades han förhandla fram ett avtal som skulle ge de berörda byarna 0.35 procent av bruttoproduktionen, men byarna ville själva ta hand om avtalskrivningen. Vilket innebar att de fick 0,17 procent, säger det förra kommunalrådet i Malå, som pekar på att eftersom det inte finns några regler kring detta blir det godtyckligt. Han tror också att de 80 vindkraftverken i Malåbygden kommer att skrämma bort bland annat tyska turister som söker lugn och ro i vildmarken. Verken är också till stort förfång för de jakt och fiskeinriktade företagen. Men behöver vi inte förnybar el? Jo men varför placera den här? Bygg den i Stockholm, Bohuslän och på Österlen, säger Arne Hellsten. Ingen landsända har fått bära upp så mycket vad gäller energi som Norrland, säger han. Nu efterlyser han att Regering och Riksdag agerar. Idag finns ingen bra strategi för vindkraftsatsningarna, menar han. Det måste tas fram en vindkraftslag som styr upp allt från prospektering till avveckling, likt minerallagen. Det är nödvändigt. Om ett antal år kommer vi att hamna i ett läge där vindkraften måste stängslas in på grund av att EU kräver det, säger han.

17 nr västerbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 17 Forskare vill ha testanläggning i norr De arbetar för att skapa en testpark för vindkraft i Norrland. Frv. Stefan Skarp, Skellefteå Kraft, Ralph Nyström, Sverea Mefos, Stefan Ivarsson, Vd Scandinavian Wind och professor Jan Olov Aidanpää vid LTU. Foto En park som ska testa vindkraft i kallt klimat. Det vill Svensk Vindkrafts Tekniskt centrum SWPTC, bygga i Norrland med hopp om byggstart Sverige kan bli ledande i Europa när det gäller att testa vindkraft i kallt klimat, säger Stefan Ivarsson, vd för Scandinavian Wind i Karlstad till Vindkraftstidningen,när projektet presenteras för företag och kommuner vid ett möte i Luleå 21 september. Arjeplog har profilerat sig i Europa som ett mecka för biltester i kallt klimat där bland annat bilgiganterna Audi, BMW och Mercedes testar bilar,verksamhet som skapat en miljardindustri i glesbygd. Något liknande vill Stefan Ivarsson se vad gäller vindkraft. Det finns en testanläggning i Kanada, men inte i Europa. Idag kan vindkraftprojektörerna ta till sig erfarenheter av exempelvis isbildning först när verken är på på plats. Men för forskningen och bolagen är det viktigt att se hur vindkraft fungerar i kallt klimat där Norrland kan bli ett bra testområde, säger vdn för Scandinavian Wind. Verken ska testas innan de riktigt stora projekten kommer igång, säger han, Idén till testparken väcktes av SWPTC ett, projekt som drivs av Chalmers i Göteborg med ett antal stora företag med som intressenter, bland annat ABB, SKF och General Electric. Det leds av professor Ola Carlson vid Chalmers. En tanke föddes att starta ett testcenter med 4-8 verk som ska placeras i område med svåra snö och isförhållanden, säger Stefan Ivarsson, som uppger att nu letar SWPTC efter lämplig plats i norrland Det är intressant att se att om det är 38 grader kallt, vad händer med maskinhusen, tornen och vingarna? Hur reagerar materialet och hur påverkas produktionen? Säger Stefan Ivarsson, som hoppas att testparken kan vara på plats eller Den ska förmodligen drivas av ett testbolag där projektörerna får hyra en plats för att testa verk. De kan handla om korta försök, eller att det långtidstestas, förklarar Stefan Ivarsson upplägget emot industrin. Forskningen ges plats i parken, där Chalmers finns med, men också Luleå Tekniska Universitet med professor Jan-Olov Aidanpää (Teknikvetenskap och Matematik) som projektledare. LTU har redan arbetat med materialfrågor i samarbete med forskningscentrat SICOMP, men detta blir något nytt. Vi hoppas kunna gå igång med forskningen kring vindkraft efter nyår, säger Jan-Olov Aidanpää, som anser att Sverige kommer att bli ledande i Europa vad gäller vindkrafttester i kallt klimat. Detta kan bli lika stort som biltestverksamheten. Skellefteå Kraft, störst i Västerbotten på vindkraft, har gått in med kronor för att finansiera förstudien till testparken. Vid årsskiftet kommer bolaget att ha 51 verk på plats i Västerbotten, det har tidigare byggt tio verk i Arjeplog. För oss handlar det om att skaffa kunskap om hur verken fungerar i kallt klimat, att säkra kvalitén, säger Stefan Skarp, chef för strategiska investeringar vid Skellefteå Kraft. Han har sett problemen med is och snö. Där vi behöver veta mer inför exempelvis etableringen vid Blaiken med 90 verk, säger han. Mötet i Luleå genomfördes med forskningscentrat Sverea Mefos som värd. Där säger projektledaren Ralph Nyström. Sverea Mefos har stor erfarenhet av att driva forskningsprojekt där vi arbetar emot stora aktörer som SSAB och LKAB, därför kan vi tänka oss att driva den nya testparken, säger han. Kabeldon HDC-A. Kopplar på vindkraften. ABB är störst i världen på vindkraft. Från Alingsås bidrar vi med kabeltillbehör, bl.a. Kabeldon HDC-A kabelskåpet för avgrening av 12, 24 och 36 kv kablar. Du får en beprövad och säker lösning för att skarva och avgrena kabel ovan jord. Kontakta oss när du vill koppla på vindkraften! ABB AB Kabeldon. Box 531, Alingsås Tel:

18 18 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr

19 nr västerbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 19 Vindkraftsutbyggnaden i Västerbotten behöver bra elnät! Projekt WindEL Det planeras och projekteras för vindkraft på många platser i länet men det finns stor risk att vissa projekt aldrig blir av pga kapacitetsbrist i nationella stamnät eller för att det saknas ändamålsenliga elnät att ansluta till på den regionala / lokala nivån. Vi vill att satsningarna på vindkraft ska göra största möjliga nytta för Västerbottens län! Lokala företag kan ta på sig uppdrag. Lokal arbetskraft kan få jobb. Vi vill medverka till att uppnå rimliga och rättvisa ersättningar för miljö-påverkan och markintrång. Projekt MedVind Västerbottens län har fått en ny näring!

20 20 v i n d k r a f t tidningen västerbotten nr Montering av vindkraftverk i Blaiken. 30 ska vara i drift vid årsskiftet. Avisning prioriterad fråga för Att få väl fungerande vindkraftverk som klarar isiga och kalla förhållanden i Norrland har blivit en prioriterad fråga för Skellefteå Kraft som bygger Blaikens vindkraftpark utanför Sorsele just nu. Det är en fråga som vi drivit under lång tid, säger Stefan Skarp, chef för strategisk investering vid Skellefteå Kraft. Vi har byggt mycket i närområdena, men här råder tufft klimat och då måste vi ha teknik som fungerar, säger han. Det är därför som Skellefteå Kraft tillsammans med andra stora bolag vill starta en testpark där forskare och företag kan testa vindkraftverk i kallt klimat där Skellefteå Kraft lagt kronor i projektet. Skellefteå Kraft engagerade sig på allvar i vindkraft Bolaget köpte bland annat tre befintliga turbiner strax söder om Skellefteå. Det första egna projektet blev tio verk på Uljabouda i Arjeplog, ett område med bra vindförhållanden, och tufft klimat. Vi ställde krav på att turbinerna skulle klara arktiskt klimat, säger Stefan Skarp, som pekar på att i början blåste det motvind i projektet. När vi skulle göra upphandlingen var inte internationella vindkraftsbolag intresserade. Men vi fann en leverantör, Win Wind i Finland, och de verken går bra i Arjeplog, säger Stefan Skarp, som uppger att de producerar 80 GWh per år. Parken kostade drygt 500 miljoner kronor. Han uppger att verken i Arjeplog är utrustade med ett avisningssystem där en värmematta ligger innanför skalet på vingens framkant. Det styrs med ett intelligent system där sensorer känner av isbildningen och detta fungerar under drift. Andra system fungerar bara när verken står stilla, säger Stefan Skarp. Hur väl fungerar det då i Arjeplog? Stefan Skarp funderar: När det fungerar, fungerar det bra, men systemet behöver utvecklas. Efter ett par projekt i Malå med 18 verk har Skellefteå kraft gått vidare med de betydligt större projektet Blaiken utanför Sorsele där bolaget fått tillstånd till 100 verk på fjällhed. Investeringen är på cirka 3,5 miljarder. Projektet drivs inom bolaget Blaikenvind AB. Det ägs av Skellefteå Kraft och Fortum där det fanns en ambition att få in fler intressenter. Vi erbjöd kommunerna Sorsele och Storuman delägarskap, men de ville inte gå in, säger Skellefteå Krafts chef för investeringar. Hittills har 17 verk tagits i drift. Ytterligare 13 verk ska driftsättas före årsskiftet 2012/2013. Vi har också byggt 30 fundament där vi planerar en fortsättning under våren 2013, säger Stefan Skarp. Det innebär att Skellefteå Kraft och Fortum fullföljer planerna för etapp ett och två i Blaiken men det är inte säkert att det blir en etapp tre med 30 verk. Med det låga priset på el och lågt pris på certifikaten är det inte självklart att det blir en fortsättning, säger Stefan Skarp, som pekar på att

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring?

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? NordVind - VINDKRAFT OG LOKAL FORANKRING Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? Projektledare Jens Sperens / Vindfyr Agenda Vindfyr Tack till finansiär Vad kommuner gör idag för ökad

Läs mer

ttidningen Vindfyr samlar Norrlandskommunerna wpd planerar miljardinvesteringar Vindmätande familjeföretag expanderar

ttidningen Vindfyr samlar Norrlandskommunerna wpd planerar miljardinvesteringar Vindmätande familjeföretag expanderar v i n d k r a f nummer 1 norrbotten 2012 ttidningen Vindfyr samlar Norrlandskommunerna sid 3 wpd planerar miljardinvesteringar sid 10 Vindmätande familjeföretag expanderar sid 20 Piteå snart självförsörjande

Läs mer

Lokal nytta med globalt perspektiv

Lokal nytta med globalt perspektiv Lokal nytta med globalt perspektiv Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider Varför vindkraft just HÄR och NU? Varför vindkraft just HÄR och NU? Tekniken Politiken Tekniken: Möjligt att bygga höga

Läs mer

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till Power for good Nordisk Vindkraft är ett privatägt och finansiellt starkt företag som står för en solid och lönsam vindkraft med utgångspunkten att påverka naturen så lite som möjligt och samtidigt tillföra

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Hållpunkter. Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet. Styrkor och utmaningar för Norra Sverige.

Hållpunkter. Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet. Styrkor och utmaningar för Norra Sverige. Hållpunkter Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet Styrkor och utmaningar för Norra Sverige. Möjligheter för företagen i regionen. Egna reflektioner Globala

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY PÖYRY POWERPOINT 2010 TEMPLATE 1 17 JANUARY 2012 VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD OM VINDKRAFTSPROJEKT HÄLSINGESKOGEN Bergvik Skog är

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010

Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010 Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010 ABILD. Vattenfall planerar för en vindkraftspark i skogarna sydost om Abilds kyrkby. Men kommunen vill ha en samlad bild innan man har någon åsikt

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i den framtida svenska elproduktionen. Vinden är en oändlig

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindkraften i Sverige en snabb överblick!

Vindkraften i Sverige en snabb överblick! Vindkraften i Sverige en snabb överblick! SABO 22 mars 2012 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Vindkraftsamordnare Nord Stefan Lundmark, Västerbottens län och Norrbottens län.

Vindkraftsamordnare Nord Stefan Lundmark, Västerbottens län och Norrbottens län. Uppdrag Vindkraftsamordnarna ska underlätta samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. En vindkraftsamordnares uppgift är framförallt att

Läs mer

Vindkraftsamordnarna. Karin Österberg Cecilia Dalman Eek. Miljö- och energidepartementet

Vindkraftsamordnarna. Karin Österberg Cecilia Dalman Eek. Miljö- och energidepartementet Vindkraftsamordnarna Karin Österberg Cecilia Dalman Eek Uppdrag Vindkraftsamordnarna ska underlätta samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå.

Läs mer

100 % förnybart år Nätverket för vindbruk Balingsholm

100 % förnybart år Nätverket för vindbruk Balingsholm 100 % förnybart år 2040 Nätverket för vindbruk Balingsholm 2017-10-03 Agenda Nuläget inom branschen Utmaningar Elnät Utmaningar Havsbaserad vindkraft Utmaningar Tillstånd Sammanfattning Nuläget inom branschen

Läs mer

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Nätverket för vindbruk

Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Balingsholm onsdag 2 oktober 2013 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Valvindar i branschen Svensk Vindenergi Prognos för vindkraftsutbyggnad Ekonomiska förutsättningar för branschen

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se 2011-05-30 2011-05-30 Jämtlands län jämfört med Danmark Jämtlands län fakta: Total yta 49 443 km² Invånarantal 126 946 Vindkraftsverk i drift ca 100 Jämtlands län Danmark fakta: Total yta 43 094 km² Invånarantal

Läs mer

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014 Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014 Jens Sperens Punkter för idag Hur vindkraften påverkar den lokala ekonomin Vindkraften i stort fördubblas de

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Finansiering, drift och uppdrag

Finansiering, drift och uppdrag Vindkraftcentrum.se En del av Nätverket för Vindbruk Nod för arbetskraftsförsörjning, näringslivsutveckling samt drift och underhåll. Finansieras av Energimyndigheten Christer Andersson 0768-104920 christer.andersson@vindkraftcentrum.se

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi Bygget av vindkraftsparken i Markbygden har påbörjats. Två kraftverk vid Dragaliden är redan under uppförande. Måndagen den 22 september invigde näringsminister Maud Olofsson 50-miljardersprojektet med

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee YTTRANDE 16 juni 2017 M 2017/00518/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi Det är nu klart att börja bygga vindkraftverk på Gabrielsberget. Svevind har fått bygglov, miljötillståndet är klart och regeringens beslut kring detaljplanen står fast. Under hösten planerar bolaget påbörja

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Power Väst. Henrik Aleryd - projektledare

Power Väst. Henrik Aleryd - projektledare Henrik Aleryd - projektledare EU: 20% förnybar energi år 2020 Sverige: 50% förnybar energi år 2020 Sverige: Planeringsmål 30 TWh vindkraft Elcertifikatsystemet säger: 25 TWh förnybart 2020 Av detta beräknas

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Mer vind förutsätter tillgång på nät men vad händer när nätet blir fullt?

Mer vind förutsätter tillgång på nät men vad händer när nätet blir fullt? Mer vind förutsätter tillgång på nät men vad händer när nätet blir fullt? Erik Särnholm, Länsstyrelsen i Dalarnas län Per Selldén, Ellevio AB Energivärlden tema vind 29 maj 2018 21 LÄNSSTYRELSER NORRBOTTEN

Läs mer

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2015-09-29 Tomas Hallberg Agenda Statistik och prognos Förutsättningar Styrmedel Nätinfrastruktur Vikande lönsamhet Goda vindlägen Vind 2015

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Utbildningsöversikt vindkraft

Utbildningsöversikt vindkraft Utbildningsöversikt vindkraft Bakgrund Den historiska händelse som är startskottet för byggandet av vindkraftparken i Markbygden är när Piteås kommunalråd Peter Roslund och Landshövdingen i Norrbotten

Läs mer

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Glada Piteå Positiva sitiv händelser i elser Pit eå 2010 eå 20

Glada Piteå Positiva sitiv händelser i elser Pit eå 2010 eå 20 Glada Piteå Piteå är landets fjärde bästa båtkommun. Enligt Båtbranchens Riksförbunds undersökning,"upptäck båtlivet är Piteå fjärde bästa kommun som Skapat de bästa förutsättningarna för båtliv. PIF:s

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

KAMPEN MOT ENTROPIN DE FRAMTIDA UTMANINGARNA RÖSTER OM IUC. VÄRLDENS BÄSTA INDUSTRI Ett magasin med insikter och inspiration från IUC Västerbotten.

KAMPEN MOT ENTROPIN DE FRAMTIDA UTMANINGARNA RÖSTER OM IUC. VÄRLDENS BÄSTA INDUSTRI Ett magasin med insikter och inspiration från IUC Västerbotten. KAMPEN MOT ENTROPIN RÖSTER OM IUC DE FRAMTIDA UTMANINGARNA VÄRLDENS BÄSTA INDUSTRI Ett magasin med insikter och inspiration från IUC Västerbotten. IUC VÄSTERBOTTEN EN KATALYSATOR FÖR TILLVÄXT IUC Västerbotten

Läs mer

Vindkraft på rätt plats. Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg

Vindkraft på rätt plats. Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg Vindkraft på rätt plats Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg SNFs syn på vindkraft Naturskyddsföreningen anser att vindkraft bör kunna bidra med minst 30 TWh till år 2020 att vindkraftverken ska etableras

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse

Läs mer

Solpotential Osnabrück

Solpotential Osnabrück Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet?

Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet? Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet? Samkraft AB Hudik Vind AB - privat ägande i Samkraft AB Bilda eget Aktiebolag i bygden och bli delägare i projektbolag -Vinst

Läs mer

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Vindkraftsstrategi Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och insatser Baserad på intern och extern kunskap samt kartläggning

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Hållbar Vindkraft i Dalarna Niklas Lundaahl

Hållbar Vindkraft i Dalarna Niklas Lundaahl Hållbar Vindkraft i Dalarna Niklas Lundaahl 2019-04-16 Hållbar Vindkraft i Dalarna 1. Vindkraft för klimatnytta 2. Nuläge och framtid för vindkraft i Dalarna 3. Regional samverkan och tillväxt Niklas Lundaahl

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer