Den segmenterade elmarknaden? en inledande studie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den segmenterade elmarknaden? en inledande studie"

Transkript

1 Den segmenterade elmarknaden? en inledande studie Projekt Den segmenterade elmarknaden? om användares och icke-användares vardagliga praktik, motiv och livsvillkor Slutrapport, etapp 1 Januari 2004 Finansiär: Allmänna energisystemstudier, Energimyndigheten Mats Bladh Jane Summerton Docent Professor Tema teknik och social förändring Tema teknik och social förändring Linköpings universitet och Linköping Väg- och transportforskningsinstitutet Linköping

2 2 Innehållsförteckning Bakgrund och rapportens disposition 3 Del I: Litteraturstudie: teknikens användare, non-users och 5 konsumenter på omreglerade marknader Del II: Elföretagens strategier på den omreglerade elmarknaden: 19 en inledande undersökning (delstudie 1) Del III: Hushållens strategier på den omreglerade elmarknaden: 25 en inledande undersökning (delstudie 2) Del IV: Spridning av forskningsresultat seminarier, 30 publikationer och samtal Del V Plan for projektets etapp 2 32 Referenslista 36

3 3 Bakgrund och rapportens disposition Projektet Den segmenterade elmarknaden? beviljades av Energimyndigheten (Dnr 551P ). Det bedrivs vid tema teknik och social förändring, tema t, Linköpings universitet. Projektet i sin helhet består av tre etapper och är tänkt att pågå under tre år. Bakgrunden till projektet är flera studier som tyder på segmentering bland hushållskonsumenterna i Sverige och andra länder i samband med omreglering av elmarknader. Två huvudfrågor står i fokus för projektet: Vilka skillnader i attityder och marknadsaktivitet finns mellan svenska hushåll med olika resurser avseende inkomst, utbildning, boende m m? Hur ser elleverantörerna på olika grupper av hushållskunder dvs hur skiljer man mellan olika kundgrupper och finns tecken på segmentering och/eller diskriminering bland dessa? Man kan i korthet säga att projektet vill ge en fördjupad bild av tänkesätt, motiv och handlande på både konsument- och säljarsidan. Syftet med projektet i sin helhet är alltså för det första att beskriva och analysera motiv, livsvillkor och vardagspraktik hos olika typer av hushåll med avseende på deras konsumtion/icke konsumtion av elvaror och tjänster sedan den svenska elmarknadsreformen trädde i kraft. Särskilt uppmärksammas de hushåll och grupper som i liten utsträckning aktivt utnyttjat elreformens nya valmöjligheter. Syftet är för det andra att undersöka enskilda elföretag om deras tankar och strategier (t ex i form av information, kampanjer, erbjudanden) gentemot olika kundgrupper samt erfarenheterna av dessa strategier. Projektet består av två delstudier: Den första delstudien inriktar sig på elleverantörernas strategier i relation till elkonsumenterna samt strategier och erfarenheter hos de aktörer som kan kallas ställföreträdande konsumenter, dvs organisationer som förmedlar och/eller förhandlar olika inköpsvillkor till vissa konsumentgrupper. Den andra delstudien fokuseras på kartläggning och analys av svenska hushåll (särskild ekonomiskt utsatta sådana) för att få en fördjupad bild av olika elkonsumenters användnings- och icke-användningsmönster, motiv och livsvillkor.

4 4 Denna rapport avser avrapportering från projektets etapp 1, som pågick under tiden Tidigare har en lägesrapport från etappen lämnats in planenligt Denna etapprapport är disponerad på följande sätt. Först redogör vid för de litteraturstudier som pågick under etappen och väglett det teoretiska och empiriska arbetet (Del I). Därefter rapporterar vi om vårt inledande arbete med delstudie 1 om elleverantörernas strategier, som enligt målet för etapp 1 bestod av inledande kartläggning och materialinsamling (Del II). Detta avsnitt följs av en redogörelse för arbetet med delstudie 2 om elkonsumenternas strategier och mönster, som enligt etappmålet bestod av utarbetande av typhushåll och förberedelser för intervjuer med dessa (Del III). Därefter ges en överblick över de samtal som vi haft med olika forskare och intressenter samt våra insatser för att sprida forskningsresultaten inom forskarvärlden och det omgivande samhället, bl a genom föredrag och vetenskapliga publikationer (Del IV). Rapporten avslutas med en plan for det fortsatta arbetet under etapp 2 i Del V (denna del av rapporten har i sin helhet även tidigare lämnats till Energimyndigheten i samband med ansökan om fortsättningsanslag).

5 5 Del I Litteraturstudie: teknikens användare, non-users och konsumenter på omreglerade marknader Under etapp 1 har litteraturstudier gjorts inom flera områden av teoretisk eller empirisk relevans för projektets frågeställningar. Den litteratur som har studerats består av mycket olika källor: vetenskapliga publikationer, forskarrapporter och arbetsmanus, internationella rapporter om elreformer i olika länder, konsumentrapporter mm från svenska myndigheter samt tidskriftsartiklar från svensk dagspress och den svenska elbranschen (som löpande bevakats). Denna litteratur kan delas in i fyra huvudkategorier enligt följande: 1) Samhällsvetenskaplig forskning om användare och icke-användare (non-users) av sociotekniska system, bl a energisystem 2) Ekonomisk och sociologisk forskning om konsumenternas val 3) Forsknings- och myndighetsrapporter om elreformen i olika länder och konsekvenser av dessa för konsumenter 4) Sociologisk forskning om livsvillkor och konsumentmönster hos ekonomiskt utsatta hushåll I det följande ges en överblick över denna litteratur med betoning på de begrepp, angreppssätt och slutsatser som har relevans for föreliggande forskningsprojekt. 1) Samhällsvetenskaplig forskning om användare och icke-användare (non-users) av sociotekniska system, bl a energisystem Forskningen inom det internationella och samhällsvetenskapliga fält som kallas Teknik- och vetenskapsstudier (Science & Technology Studies, S&TS) har under senare år alltmer pekat på vikten av att analysera den roll som teknikens användare spelar för teknikutvecklingen (se t ex Cowen 1987, Law 1991, Silverstone et al 1992, Lindén 1996, Summerton 1998, Oudshoorn och Pinch 2003). Den amerikanska teknikhistorikern Cowan (1987) argumenterar t ex för att sätta teknikanvändare i centrum som en analytisk metod för att få helt nya infallsvinklar på teknikens utveckling. Även inom forskningen om stora sociotekniska system, bl a energisystem, har man understrukit behovet av att utvidga perspektivet från de stora

6 6 berättelserna om systembyggarna för att i stället gå nedströms och fokusera på användare eller konsumenter (Coutard 1998, Graham 2000, Wyatt 2003). Ett viktigt tema inom denna forskning, som har hög relevans för föreliggande forskningsprojekt, är att det är angeläget att särskilt identifiera och fokusera på sådana grupper som inte tidigare uppmärksammats i större utsträckning. Dessa användargrupper omfattar bl a kvinnor, vissa folkgrupper, funktionshindrade och särkilt förtryckta grupper (Star 1991, Cockburn och Dilic 1994, Andersson-Skog 1998). Den norska genusforskaren Berg (1994) menar exempelvis att hur tekniker används speglar de rådande genusrelationer som finns i samhället, ett tema som återkommer i flera studier. Den franska sociologen Callon understrycker att samhällsvetenskap har sin roll att spela att göra mer de osynliga grupperna mer synliga (2003:64). Callon pekar bl a på så kallade hurt groups och orphaned groups i olika typer av teknikmarknader. På liknande sätt diskuterar Star (1991) och Bowker & Star (1999) de olika följder som kan uppstå för människor och grupper som inte passar in i moderna tekniska system med dess höga grad av ordning och standardisering. I takt med att dessa system breder ut sig, blir de alltmer oflexibla, vilket gör att vissa konsumentgrupper med speciella förutsättningar eller behov lätt kan hamna utanför eller marginaliseras. I en färsk antologi om teknikens användare, dvs users på engelska, ger Oudshoorn och Pinch (2003) en fyllig överblick över den samhällsvetenskapliga forskningsfronten inom detta fält. Två viktiga poänger i denna forskning är särskilt relevanta för föreliggande projekt. Det första är att det är fruktbart att inte uteslutande studera användarnas ageranden och erfarenheter utan i stället analysera samspelet mellan användare och de entreprenörer, experter, designers och managers som på olika sätt försöka forma användarnas responser. Man menar att managers och andra som vill introducera ny teknik oftast har en specifik bild av de tilltänkta användarnas intressen, motiv och resurser att ta till sig och bruka tekniken. Relevanta begrepp i detta sammanhang är scripts (dvs de representationer av användares intressen och kompetens som entreprenörer ofta har, se Akrich 1992 och Akrich & Woolgar 1992) och motstånd (dvs de olika sätt som användare tar saken i egna händer, vilket leder till nya användningsmönster, se Kline 2003). Motstånd är ett tema som också finns inom annan sociologisk forskning som kommer att beskrivas nedan.

7 7 Den andra viktiga poäng som framgår av Oudshoorn och Pinchs antologi är att ickeanvändare (non-users) av ny teknik är ett viktigt fenomen som alltmer uppmärksammas. I en aktuell artikel påpekar t ex Wyatt (2003) att det faktum att vissa grupper inte utnyttjar viss teknik kan spegla båda frivillighet och ofrivillighet (Wyatt 2003). I en studie av användningen om Internet identifierar Wyatt fyra kategorier av non-users : Motståndare, dvs de som inte vill använda tekniken Förkastare/f d användare, dvs de som tidigare använde tekniken men sedan slutat Exkluderade/utestängda, dvs de som inte har tillgång till tekniken Utslängda, de som ofrivilligt fråntagits sina möjligheter att använda tekniken p g a exempelvis obetalda räkningar Även Laegren identifiera olika typer av användningsmönster, inklusive non-use (Laegren 2003). Hon visar bl a hur användning eller icke-användning av vissa tekniker kan vara ett sätt att bygga upp en identitet, t ex hos ungdomar. Tekniker tolkas på olika sätt och blir ett redskap för att konstruera och beförmedla till andra aktörer en bild av sig själv en bild som även kan formas genom att man avstår från att använda tekniken. Dessa två teman dvs att studier av teknikanvändning måste omfatta analysera av manager användarrelationen samt att det är viktigt att uppmärksamma osynliga användare och nonusers utgör kärnan i en studie som bildar en central utgångspunkt för föreliggande projekt. Studie handlar om brittiska elleverantörers strategier under de första åren efter avregleringen av elmarknaden i Storbritannien vid slutet av 1980-talet. De brittiska sociologerna Graham och Marvin började lägga märke till att elleverantörerna alltmer differentierade och segmenterade bland sina elkunder (Graham & Marvin 1994). Denna segmentering hade gått hand i hand med framväxten av sofistikerade redskap för at identifiera och kategorisera önskvärda respektive icke-önskvärda kunder. Graham och Marvin använde specifikt begreppen cherry picking (dvs russinplockning) respektive social dumping (dvs dumpning helt enkelt) för att beskriva de strategier som elmanagers tillämpade. Med cherry picking menas att identifiera de mest lönsamma kunderna och därefter skräddarsy olika energitjänster och varor som passar dessa kunders förmodade önskemål, behov och intressen. Med social dumpning menas att managers sökte olika sätt att

8 8 minimera (eller helt avveckla) sin service till de minst lönsamma kunderna inom sitt distributionsområde. Specifikt innebar detta att de kunder som konsumerade mest el fick många erbjudanden om olika eltjänster och varor, medan de kunder med låg konsumtion blev erbjudna endast ett basutbud. Fokuseringen på lönsamma kunder innebär också så kallad livstilmarketing till grupper inom olika socioekonomiska kategorier, där managers på olika sätt försökte svara mot de olika gruppernas förmodade livsstilar. I stället för en traditionsenlig skyldighet för elföretagen att tjäna alla abonnenter på i princip lika villkor, växte det fram en bild av en splittrad infrastruktur med tydliga vinnare och förlorare bland konsumenterna. Detta perspektiv är således mycket viktigt både teoretiskt och empiriskt för föreliggande projekt. Problematiken har även beskrivits ur ett svenskt perspektiv (Summerton 2001 och forthcoming 2003). Att omreglering och privatisering av infrastrukturer på många håll signalerar en ny syn på leverantörernas roller vis-a-vis sina kunder har också uppmärksammas i olika forskarrapporter. Exempelvis kan nämnas en internationell studie av Chappells et al (2000), som konstaterar att den traditionella, förut djuprotade föreställningen om energileverantörer som providers of and for the public good nu eroderats. Forskarna noterar följande: The key shift instigated by the privatisation and liberalisation of utility markets has been the replacement of the ethic of public service the ideal of cheap, reliable, universal access to utility services for all irrespektive of income or location with the goal of profitability. (Chappells et al 2000:17). Nyckelfrågan för föreliggande projekt är alltså i vilken utsträckning som den traditionella svenska principen om leveransplikt till alla abonnenter på i princip lika villkor har ersätts med en segmentering av kundkollektivet i lönsamma och icke-lönsamma kunderna. För att undersöka detta är det relevant att ta del av erfarenheter från länder (inklusive Sverige) som har omreglerat sina elmarknader, och där analyser av följderna av omreglering för konsumenterna har gjorts. Sådana analyser diskuteras i nästa avsnitt. 2) Forsknings- och myndighetsrapporter om elreformer i olika länder och konsekvenser av dessa för konsumenter Det första land som omreglerade sin elmarknad var Storbritannien. Sedan el- och gasmarknaderna omreglerades i olika led har flera studier undersökt hur dessa reformer har

9 9 inverkat på olika grupper av konsumenter. Redan 1993 myntades begreppet fuel poor av den brittiska konsumentmyndigheten National Consumer Council (National Consumer Council 1993). Med fuel poor menas hushåll vars samlade inkomster är så pass låga att man inte har råd att köpa el/bränsle i den utsträckning som behövs för att uppnå en normalkomfort och måste därför kraftigt begränsa sitt inköp. Denna typ av fattigdom är kopplad till en rad olika omständigheter: hur högt energipriset är i relation till inkomst, hur energieffektiv bostaden är, hur familjen använder sin energi samt diverse andra familjomständigheter. Man konstaterade att hushåll med låga inkomster betalar en hög andel av sina inkomster för energi, och de hushåll som var särskilt utsatt var ensamma pensionärer med någon form av bidrag, vissa pensionärspar, ensamstående föräldrar och enpersonshushåll med någon form av bidrag (bl a personer med funktionshinder eller sjukdom, se National Consumer Council 1993:73, 79). Studien drog i vår tolkning inga säkra slutsatser om huruvida dessa konsumenter hade påverkats av de brittiska avregleringarna; i stället man diskuterade olika priskontrollsmekanismer och dess betydelse. Man konstaterade bl a att det är för tidigt att avgöra hur priserna kommer att bli på lång sikt. (ibid 1993:82). En konkret indikation av avregleringarna betydelse för låginkomsttagare ges däremot i två senare rapporter från olika forskningsinstitut i Storbritannien. I en rapport från National Right to Fuel Campaign med titeln Gas and Electricity Competition who benefits? (1999) fokuseras särskilt på vilka konsekvenser som reformerna haft för låginkomstare, specifik ekonomiskt resurssvaga hushåll (1999). Studien diskuterar låginkomsttagares tillgång till olika typer av energivaror och tjänster samt deras inställningar till och utnyttjande av dessa tjänster. De varor och tjänster som undersöktes var bl a energirådgivning, speciella betalningsrutiner och faktureringsförmåner, särskilda tjänster för äldre och funktionshindrade personer samt möjligheter att byta elleverantör. Studien konstaterar en stor differentiering av olika konsumentgrupper. Låginkomsttagare fick ofta ingen information om (eller tillgång till) olika möjligheter att använda sig av nya varor och tjänster. Låginkomsttagare valdes dessutom ofta bort nya, miljövänliga eller energieffektiva varor, eftersom dessa kostade mer än standardvarorna av i övrigt motsvarande kvalitet. Klyftorna mellan låg och höginkomsttagarnas energianvändning och kostnader för denna har ökat. Den brittiska studien konstaterar att flera av rapportens resultat tyder på att the competitive energy market is not working effectively for low income consumers (1999:1).

10 10 En senare (2002) rapport som heter Competition for the Poor från Environmental Change Institute, University of Oxford, diskuterar mer specifikt vilka lärdomar som kan dras av den brittiska avregleringen vad gäller följder för låginkomsttagare. Rapporten konstaterar att brittiska konsumenter i stor utsträckning verkligen byter elleverantörer i enlighet med den senaste (hushålls)reformens intentioner: sedan maj 1999 har uppskattningsvis 12 miljoner hushållskunder av totalt 24 miljoner sådana kunder switched supplier. Man uppskattar att ca hushållskunder även fortsättningsvis kommer att byta leverantör värjemånad (Boardman och Fawcett 2002:12). Samtidigt noterar man att detta tecken på att konkurrensen fungerar är ojämt fördelat bland konsumenterna: konkurrensens fördelar har inte varit lika fördelade bland samtliga konsumentgrupper (2002:12) Bland de ca som årligen sparas av de hushåll som byter leverantör och alltså får billigare energi, går endast 1% av denna vinst till så kallade förhandsbetalande kunder, dvs de brittiska kunder som har sådana elmätare som måste laddas före användning (prepayment meters). Dessa kunder är till allt övervägande del låginkomsttagare. Drygt hälften av den årliga hushållsbesparingen ovan kan härledas till de kunder betalar enligt Englands så kallade direct debit -principen. Dessa kunder är till övervägande del höginkomsttagare. Detta mönster demonstrerar i vilken utsträckning som liberaliseringen gynnar rika avsevärt mer än den kommer fattiga till del (2003:18). Den brittiska rapporten citerar också annan forskning som visar att 30% av kunderna med hushållsinkomster över har bytt leverantör, medan mindre än 20% av kunderna med inkomster som inte överstiger har gjort så (2003:19). En annan citerad rapport uttrycker oro över den relativa låga andel pensionärer som byter leverantör (2003:19). Bland de nordiska länderna var Norge först med att omreglera sin elmarknad. Vilka är erfarenheterna av denna reform ur ett konsumentperspektiv? En konsumentstudie om de första åren gjordes av Nordisk Ministerråd Resultatet visade att vid denna tidpunkt hade enbart ca 7% av hushållskunderna bytt elleverantör. De som hade använt sig av denna möjlighet var i först hand menn og såkalte resurssterke personer. De resursstarke

11 11 kjennetegnes av relativ høy familieinntekt, romslig boligstrørrelse og høyt utdanningsnivå (1998:bil 2:11). Detta mönster dvs att det är i första hand resursstarka män med stora bostäder som väljer att byta elleverantör framträder också i de svenska konsumentrapporter som gjorts under senare år gjorde Sveriges Konsumentråd och Konsumentverket för första gången en granskning av en rad tjänsteproducerande branscher, såväl reglerade som avreglerade (dvs tidigare reglerade men nu konkurrensutsatta) samt av tradition konkurrensutsatta branscher. Granskningen gick till på så sätt att utredarna ställde ett antal frågor till 1400 slumpmässigt utvalda konsumenter om deras erfarenhet av de berörda tjänsterna. Frågorna gällde tjänsternas kvalitet, tillgång till information om villkor mm, kundernas förtroende för branschen, möjligheterna att komma i personlig kontakt när det behövs osv. En viktig slutsats var att elmarknaden hörde till de två tjänsteområden där konsumenterna upplevde sig ha sämst valmöjlighet. En rimlig förklaring till detta är naturligtvis att omregleringen av elmarknaden var nästan helt färsk när granskningen gjordes. Eftersom en andra granskning av detta slag gjordes av Konsumentverket 2000, väljer vi att mer ingående beskriva denna mer uppdaterade rapport och dess slutsatser. Rapporten från 2000 heter Tjänste bra? Marknad, kvalitet och klagomål konsumenter om nio tjänstebranscher och omfattade följande avreglerade, reglerade, helt eller delvis konkurrensutsatta tjänster. De avreglerade tjänsterna var följande: teletjänster (fast telefoni), taxiresor (ej färdtjänst) och eldistribution (med vilket det egentligen menade elleverans, dvs konsumenternas nya möjlighet att välja mellan elleverantörer). Även andra tjänsteområden ingick i studien, bl a de reglerade tjänsterna barnomsorg, sophämtning och lokaltrafik samt de konkurrensutsatta tjänster inom banker, försäkringar och bilreparationer. Omkring slumpmässigt utvalda personer ingick i undersökningen (varav 68% svarsfrekvens). Dessa personer fick svara på frågor som sammantaget ger en bild av hur konsumenterna uppfattar de olika tjänsterna: hur prisvärda de är, vilka kunskap om marknaden som man har, vilka konkreta möjligheter finns och har utnyttjats, vilka klagomål som finns osv.

12 12 Bland rapportens slutsatser kan noteras följande vad gäller elbranschen: Mindre än 25% av konsumenterna hade haft kontakt med någon eldistributör/leverantör. En större andel män än kvinnor varit i kontakt med branschen. Hushåll med mer än fyra personer, höginkomsthushållen med över kronor per år, personer som bor i småhus och personer på landsbygden hade haft kontakt i större utsträckning än övriga grupper (2000:15) Elbranschen var den bransch som hamnade sist vad gäller konsumenternas upplevelse av prisvärdhet för de olika tjänsterna (2000:20) Elbranschens prisinformation upplevdes som den nästsämsta bland de undersökta branscherna, där de som bor i lägenhet gav klart lägre betyd än de som bor i småhus. Den andel av konsumenterna som var nöjda med elbranschens prisinformation hade sjunkit från 40% i 1996-års rapport till 23% i 2000-års rapport (2000:22-23). Männen ger elbranschen ett något högre kvalitetsbetyd än vad kvinnorna gör. Andelen positiva omdömen för (elbranschen) ökar med stigande ålder (2000:25). Vad gäller frågan om man funderat på att byta elleverantör konstaterar rapporten följande: Nästan en tredjedel av de tillfrågade, 30 procent, har funderat på att byta elleverantör, män i större omfattning än kvinnor. Andelen som funderat ökar också med stigande ålder upp till 60-årsåldern. Andelen som funderat på att byta leverantör är högre bland personer med högre utbildning och bland dem med högre inkomst än hos övriga grupper. Det är betydligt vanligare att fundera på att byta leverantör bland småhusägare än bland lägenhetsinnehavare. Av dem som har funderat på att byta har ungefär var femte, 18 procent, gjort det (2000:45, förf kursiveringar) Glädjande nog kunde rapporten konstatera att många flera konsumenter gav elmarknaden positiva omdömen jämfört med antalet från 1996-års studie, en ökning från 27% i 1996 till hela 72% 2000 (2000:28). Konsumentverkets undersökning är emellertid tydlig vad gäller vilka som i första hand funderar på att byta elleverantör: andelen är störst bland män, äldre personer, personer med högre utbildning, personer med högre inkomster och småhusägare. Konsumentverket sammanfattar: Det är.nedslående, om än inte någon nyhet, att återigen konstatera att skiktningen mellan starka konsumenter och svaga är så tydlig (2000:54).

13 13 Vad säger emellertid olika rapporter om vilka grupper av konsumenter som faktiskt är aktiva på den omreglerade svenska elmarknaden? Riksrevisionsverket, RRV, har vid två tillfällen (2000 och december 2002) gett ut rapporter om konsumenternas agerande på elmarknaden. I rapporten från 2000 noterar man att medan 90% av elkonsumenterna kände till att de kan välja leverantör, hade endast 10% uppgett att de hade bytt. RRVs slutsatser från 2000 överensstämmer starkt med den bild som ges in Konsumentverkets rapport från samma år. Låginkomsttagare, kvinnor, yngre och lägenhetsinnehavare är underrepresenterade bland de aktiva kunderna (2000:46, 48). Den färskaste rapporten om elkundernas agerande är Konsumentverkets rapport från december 2002 med titeln Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader elmarknaden. Rapporten ingår i Konsumentverkets uppdrag från regeringen att genomföra systematiska studier av de marknader som nyligen har öppnats för konkurrens, utifrån ett konsumentperspektiv (2002:3). Denna rapport är på sätt och vis mer omfattande än RRVs studie eftersom den innehåller fylliga resonemang om elleverantörernas kundhantering och betalningsrutiner samt myndigheters och andra intressenters erfarenheter samt. Enligt rapporten var 43% av elkonsumenterna aktiva på elmarknaden, dvs dessa har antingen bytt elleverantör (21%) eller tecknat ett särskilt avtal med sin befintliga elleverantör, 22% (2002:34). Konsumentverket menar att detta inte är ett särskilt bra resultat: Endast en femtedel har bytt elleverantör. Att så få konsumenter utnyttjat möjligheten att påverka sina elkostnader måste betraktas som ett misslyckande för reformen (2002:15). Förutom att i stor utsträckning bekräfta resultaten från tidigare Konsumentverks- och RRVrapporter om vilka som utgör de aktiva elkunderna (specifikt personer med högre inkomster; som bor i eluppvärmda småhus av vilka hela 72% är aktiva) lägger man till en egenskap hos de aktiva: Kännetecknande för de aktiva är också en större tillgång till Internet. I hushåll med lägre inkomster är det färre som har tillgång till Internet än det är i hushåll med högre inkomster (2002:15-16).

14 14 En av de mest intressanta slutsatserna i Konsumentverkets rapporter från 2002 gäller emellertid konsekvenser för de passiva elkonsumenterna vad gäller det pris som man betalar för sin elektricitet. Eftersom passiva kunder elbetalar ett så kallat tillsvidarepris, som hos de flesta elleverantörer regelmässigt varit högre än det pris som gällt för t ex ett års-avtalen, innebär det att passiva elkunder betalar mer än de som aktivt tecknat avtal. Konsumentverket finner det anmärkningsvärt att de konsumenter som är trogna får betala mycket mer bara för att de inte aktivt avtalar om bättre pris (2002:10). För att förbättra information till kunderna om bytesmöjlighet samt underlättar prisjämförelser föreslår man att en jämförpris för el bör införas. Denna rekommendation aktualiserar frågan om hur väl Konsumentverket lyckas fullfölja sin uppgift att underlätta för konsumenterna att utnyttja de möjligheter som omregleringen av bl a elmarknaden innebär. Detta ämne är föremål för en rapport från RRV 2001 med titeln Att skapa aktiva konsumenter: Energimyndighetens och Konsumentverkets stöd till konsumenterna på elmarknaden. RRV menar att Konsumentverket skall enligt statsmakternas beslut inrikta verksamheten på särskilt utsatta konsumentgrupper och att det idag finns en underrepresentation av sådana konsumentgrupper bland dem som aktivt söker information om reformer och dess möjligheter (2001:11). RRVs slutsats är att både Konsumentverkets och Energimyndighetens åtgärder har varit otillräckliga för att avhjälpa konsumenternas problem efter omregleringen av elmarknaden (2001:5). De särskilt utsatta konsumenterna och deras villkor är således en viktig grupp att undersöka. Forskning om dessa konsumenter behandlas i följande avsnitt. 3) Sociologisk forskning om livsvillkor och konsumentmönster hos ekonomiskt utsatta hushåll En av mest välkända böcker om fattiga konsumenters köpmönster, vardaglig praktik och livsvillkor Caplovitz The Poor Pay More: Consumer Practices of Low-income Families från Caplovitz undersökte konsumentbeteende och problem bland drygt 450 låginkomstfamiljer i tre bostadsområden i New York City, närmare bestämt Harlem och lower East Side. Studien beskriver i detalj en rad olika mönster och strategier som dessa hushåll använder för att få vardagen i en knapphetssituation att gå ihop. Dessa är bl a kompensatorisk konsumtion (dvs att man köper varor som ett sätt att erhålla den prestige

15 15 eller respekt som annars upplevs svår att nå), att köpa med kredit (som innebär högre kostnader än kontantköp) samt att köpa första-bästa-närmast snarare än att systematiskt jämföra olika priser för samma vara. Caplovitz konstaterar också att bristande kunskap om olika alternativ samt om hur och var man kan söka hjälp utgör viktiga hinder för ekonomiskt utsatta hushåll att handla effektivt. Tillsammans med uppföljaren Making Ends Meet (1979) visar studien på de olika sätt som ekonomiskt utsatta hushåll diskrimineras som konsumenter. En viktig slutsats med relevans för föreliggande projekt är att de konsumenter som inte har kunskaper, information eller tillgång till information om hur man söker sig fram till olika alternativ hänvisas till dyrare alternativ, dvs betalar mer för sina vardagliga hushållsvaror. En annan viktig källa för att första konsumtionens betydelse för sådana grupper är den tyska sociologen Baumans Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen (1996). Bauman diskuterar bl a innebörden av att vara fattig i utpräglade konsumtionssamhällen, där fattigdom inte bara har ett materiellt utan också ett socialt och psykologiskt tillstånd. I många moderna samhällen har den arbetsetik som utvecklats under lång tid ersätts av en konsumtionsetik. De grupper som inte får tillgång till det rika urvalet av varor och tjänster hamnar i en utsatt situation. En fyllig illustration av denna utsatthet framgår av fördjupade skildringar av fattiga familjers situationer i USA under 1990-talet, vilka återges i Shirk et al, Lives on the Line: American Families and the Struggle to Make Ends Meet (1999). Studien är innovativ framför allt genom den metod som använts för att föra fram bokens budskap. Kärnan är nämligen ingående, personliga porträtt av tio djupt fattiga familjer i olika delar av USA. Läsaren får känslan av att kliva in i dessa människors vardag med alla de ibland kaotiska betingelser, dilemman, konflikter och svårigheter som en extrem knapphetssituation i ett hushåll kan innebära. Förutom de kvalitativa beskrivningarna redogör också författarna i kvantitativa termer för fattigdomens olika demografiska och ekonomiska dimensioner. Forskning som explicit undersöker vardagliga konsumtionsmönster hos ekonomiskt utsatta grupp är relativt ovanlig i den nordiska konsumtionsforskningen, vilket påpekas bl a i Hjorts forskningsöversikt Konsumtion under knapphet (2000). Hjort menar att mycket av denna forskning är på makronivå och i liten utsträckning fokuserar på hur vardagslivet ser ut för

teckna avtal sänk din elkostnad!

teckna avtal sänk din elkostnad! MedlemsEl LO verkar för ett rättvisare samhälle och vill därför förbättra villkoren för så många människor som möjligt. MedlemsEl är det elavtal som LO-förbundens medlemmar kan ansluta sig till för att

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Konsumentens val av elbolag och behov av information. Åsa Thelander Lunds universitet

Konsumentens val av elbolag och behov av information. Åsa Thelander Lunds universitet Konsumentens val av elbolag och behov av information Åsa Thelander Lunds universitet Bakgrund Ett av fyra delprojekt inom ELAN-projektet Energikonsumtion och köpbeslut styrande faktorer och agerande Projekten

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Elreformen som gick snett?

Elreformen som gick snett? Elreformen som gick snett? Bättre konkurrens, billigare elpriser och mer kundinflytande. Det var målen med avregleringen av svensk elmarknad. Men dagens ägarkoncentration, höga elpriser och krångliga elräkningar

Läs mer

RAPPORT. Tjänste bra? Marknad, kvalitet och klagomål konsumenter om nio tjänsebranscher

RAPPORT. Tjänste bra? Marknad, kvalitet och klagomål konsumenter om nio tjänsebranscher RAPPORT 2000:20 Tjänste bra? Marknad, kvalitet och klagomål konsumenter om nio tjänsebranscher Förord För andra gången har Konsumentverket genomfört en konsumentundersökning om konsumenters inställning

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Svensk Energis enkät om anvisningsavtal

Svensk Energis enkät om anvisningsavtal SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Handel & Försäljning Magnus Thorstensson +46-8-677 2806 +46-733-92 57 61 Datum 2014-02-17 1 (10) Svensk Energis enkät om anvisningsavtal I november

Läs mer

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Utförd av: Statistiska Centralbyrån Martin Kullendorff Marcus Widén Oktober 2004 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BRA MILJÖVAL

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas rörliga elpriser Elområde 4 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas rörliga elpriser Elområde 1 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. 2013-03-26 Energimarknadsinspektionen Marielle Liikanen Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. Oberoende Elhandlare

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 1 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 3 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

promotionalster(edition h8u)

promotionalster(edition h8u) 3.5 Så här kostar olika promotionalster(edition h8u) QP Quality Promotions AB MMVII Du har stor glädje av en rimligt välgrundad uppfattning om vad olika promotionalster kan kosta. Vet du det, kan du snabbt

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014.

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. Ingenjörerna gör Sverige bättre allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. 2 Ingenjörerna gör Sverige bättre sverigesingenjorer.se Teknik har gjort livet bättre det visar sammantaget en ny undersökning

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

En elmarknad i förändring

En elmarknad i förändring En elmarknad i förändring Thomas Broberg Runar Brännlund Andrius Kazukaukas Lars Persson Mattias Vesterberg Centrum för miljö- och naturresursekonomi Outline Syfte med studien och rapporten Bakgrund, vad

Läs mer

Kommer timvis mätning att leda till nöjdare kunder och en bättre fungerande elmarknad? Elforsk Seminarium Market Design 2012 06 15

Kommer timvis mätning att leda till nöjdare kunder och en bättre fungerande elmarknad? Elforsk Seminarium Market Design 2012 06 15 Kommer timvis mätning att leda till nöjdare kunder och en bättre fungerande elmarknad? Elforsk Seminarium Market Design 2012 06 15 2012 06 15 ngenic 2011 2 Projekt 40115 Market Design Alternativa marknadsmodeller

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Byteskostnader på den svenska elmarknaden. Elin Hedman 2014. Civilekonomexamen Civilekonom

EXAMENSARBETE. Byteskostnader på den svenska elmarknaden. Elin Hedman 2014. Civilekonomexamen Civilekonom EXAMENSARBETE Byteskostnader på den svenska elmarknaden Elin Hedman 2014 Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING Byteskostnader

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr 2014-03-24 2013-103189

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr 2014-03-24 2013-103189 em e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr Telinet Energi AB Mäster Samuelsgatan 42 5 TR 111 57 Stockholm Föreläggande mot Telinet Energi AB med anledning

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

Bank och försäkring för alla

Bank och försäkring för alla Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumentråd 2003-05-12 1 Bank och försäkring för alla Det talade ordet gäller Inlägg av Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumentråd vid IT-kommissionens hearing Tjänstedesign för

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information som vi ger om den statliga

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer KonsumentDNA.se Consumer Genome Project Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer Konsument i förändring Konsumenterna får allt mer makt och blir allt svårare att nå. Tidigare

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag du nog inte borde valt 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag som du kanske borde ha undvikit 2009: Ljusdal Energi Försäljning SEVAB Energiförsäljning Habo Energi Rödeby Energi

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB ELFORSK Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB Uppgift Uppgift z Samordna gemensamma forskningsinsatser för de svenska elföretagen samt Svenska Kraftnät Uppgift z Samordna gemensamma

Läs mer

Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff

Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Cajsa Bartusch Energimarknadsinspektionens

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA IMA 044 Avdelningen för Industriell marknadsföring INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING IMA 044

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA IMA 044 Avdelningen för Industriell marknadsföring INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING IMA 044 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA IMA 044 Avdelningen för Industriell marknadsföring TENTAMEN: INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING IMA 044 Måndag 16/12 2013 Tid: 14.00-18.00 HJÄLPMEDEL: INSTRUKTIONER: Inga Före rättning

Läs mer