Livskraftig utveckling i hela Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livskraftig utveckling i hela Sverige"

Transkript

1 Livskraftig utveckling i hela Sverige Sverigedemokratisk Ungdoms politik för regional utveckling och infrastruktur Sverige är ett vidsträckt land. Ett land bestående av fjällvärld, slätter, skog och kust. Ett land av gles- och landsbygd, små samhällen och storstäder. Det ger oss utmaningar och ställer krav. Hela Sverige måste leva och utvecklas för att kunna bidra till vår gemensamma välfärd och tillväxt. Idag ser det inte ut så; urbaniseringen fortsätter och polariseringen mellan stad och landsbygd ökar, vilket leder till missmod. SDU värnar en levande landsbygd och storstadsregioner i tillväxt. Vi värnar en modern och stabil infrastruktur och moderna kommunikationer i hela Sverige. Sverige idag Som ett nationalistiskt och socialkonservativt förbund ser SDU det som fullständigt självklart att hela Sverige ska leva och utvecklas. Vi har ärvt ett vidsträckt land med olika regionala förutsättningar och möjligheter och det är vårt ansvar att lämna ett levande land efter oss, såväl i Övertorneå som på Östermalm. Idag är det långt ifrån någon självklarhet att vi kommer att klara det, snarare är tendenserna de motsatta. Urbanisering och avfolkning håller i sig och accelererar. Sverige är idag ett av de europeiska länder som urbaniseras fortast. Enligt statistikorganet Eurostat intog vi 2012, en föga smickrande förstaplacering som det EU-land som urbaniseras snabbast. Sverige hyser såväl landsbygd som storstäder och ofta talar vi om dessa som separata enheter och glömmer att Sveriges totala välfärd och tillväxt är beroende av att stad och land samverkar för ett hållbart samhälle. Dagens lands- och glesbygdspolitik i Sverige är under all kritik. Tomma ord och program för levande bygder ekar högt, samtidigt som urbanisering och avfolkning från lands- och glesbygd fortsätter. Över 80 procent av Sveriges befolkning lever idag i tätorter och städer, vilket till viss del är en naturlig följd av ett modernt industri- och tjänstesamhälle, men också en följd av en havererad lands- och glesbygdspolitik. Det står var och en fritt att välja var man vill bosätta sig, men för de som har valt landsbygden väntar sämre service och försämrade förutsättningar för företagsetableringar, vilket leder till ett splittrat Sverige. En offensiv politik för regional utveckling Norge visar vägen Den norska modellen SDU menar att dagens negativa befolkningsutveckling i stora delar av Sverige måste brytas och situationen balanseras. De som i hög utsträckning lämnar avfolkningsbygderna idag är unga, studerande och personer i arbetsför ålder, vilket medför att kommunernas skatteintäkter minskar och den offentliga servicen urholkas. Samtidigt ökar inte sällan kommunens utgifter för vård och omsorg.

2 Det här är en ekvation som är mycket svår att hantera. Många gånger blir man tvungen att höja en inte sällan redan relativt hög skatt, vilket i värsta fall riskerar att driva på utflyttningen ytterligare. För att tackla utmaningarna på det här området anser SDU att Sverige måste skrota passivitetspolitiken och inta en aktiv politik för regional utveckling. Till att börja med menar vi att Sverige bör lyssna och lära av vårt västra grannland och vad vi väljer att kalla den norska modellen. Den norska modellen handlar i korthet om att glesbygdspolitiken är en nationellt prioriterad fråga, som dessutom samlar en tvärpolitisk enighet. Modellen innebär bland annat att norska staten, utöver höga jordbruksstöd, betalar ut ett statsstöd till kommunerna för investeringar i infrastruktur, service och utveckling. Statsstödet har enorm betydelse för norska glesbygdskommuner, vilka dessutom stimuleras genom att man som boende i glesbygd får en skattereduktion. De här åtgärderna resulterar i att små norska glesbygdskommuner faktiskt kan upprätthålla en god offentlig service, samt uppvisar ett stabilt och i vissa fall till och med växande befolkningsunderlag. Samtidigt ser man de rent motsatta förhållandena på den svenska sidan gränsen. För att förstå hur det kan se så olika ut, krävs en kort historisk bakgrund. Redan efter andra världskrigets slut tillkom en tvärpolitisk enighet på norsk nationell nivå, om att hela landet skulle leva. Den vitala norska glesbygdspolitiken formerades. Stortinget ansåg så tidigt som på 1950-talet att en storsatsning för att få liv i Nordnorge, kusterna och stora delar av inlandet, var nödvändig för att hela Norge skulle gå en livskraftig utveckling till mötes i framtiden. För att ställa det i kontrast till svensk politik, så dröjde det till mitten av 1960-talet innan man på allvar tog tag i frågorna, och när man då gjorde det, skedde det inte alls på samma offensiva sätt, utan handlade mest om att mildra effekterna av de stora demografiska förändringarna i landet. Inte heller formerades någon stabil och hållbar politisk enighet kring de här frågornas betydelse. Att man idag kunnat behålla den aktiva glesbygdspolitiken beror, enligt flera forskare, på de stora oljeintäkterna, men intentionerna och ambitionerna slogs alltså fast redan innan de stora oljeintäkterna började strömma in. SDU menar med detta inte att det per automatik går att kopiera den norska modellen till Sverige och omedelbart uppnå ett positivt resultat, om det ens är möjligt i sin fulla utsträckning. Dock ser vi all anledning till att regering och riksdag på allvar blickar mot vårt västra grannland och hämtar inspiration. Resultaten är slående och då passivitet måste övergå i aktivitet, föreslår vi att man utreder hur den norska modellen skulle kunna anpassas till svenska förhållanden och implementeras här. Myndighetsnärvaro och hållbart företagsliv Ytterligare ett par åtgärder vi menar skulle ha reell effekt för att bryta den negativa spiral som idag råder på glesbygden, är tydliga statliga direktiv för grundläggande offentlig service och

3 myndighetsnärvaro i glesbygd, samt en nationell strategi för näringslivsstimulanser och ett aktivt företagsliv i glesbygdskommuner. Grundläggande offentlig service är ofta avgörande för om man som medborgare väljer att bo kvar eller flytta, och ett eller flera företag, ofta inom tillverkningsindustrin, kan vara ryggraden i ortens existens, varför förutsättningar för ett aktivt näringsliv är oerhört betydelsefullt. SDU anser att det är dags att vi inte längre bara talar om hållbara städer, utan också om hållbara bygder, och aktivt arbetar för att skapa livskraftiga regioner och en mer likvärdig standard för hela Sverige. Det är också dags att sluta se lands- och glesbygden som rena råvaruzoner till storstadsregionerna, utan istället se hela Sveriges potential och skapa incitament för utveckling och tillväxt utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt som skapas i hela landet och ju fler regioner som har en stark och växande ekonomi, desto bättre för Sverige som land och våra svagare regioner. Kollektivtrafik och kommunikationer Ett upprustat och utbyggt järnvägsnät en statlig angelägenhet Drygt en miljard resor görs varje år i den regionala och lokala kollektivtrafiken. Stabila och punktliga kommunikationer är nyckeln till ett sammanhållet Sverige och en förutsättning för att kunna leva och verka såväl i som utanför storstadsregionerna. Tyvärr fungerar inte detta tillfredsställande idag. En passiv regering och en misslyckad avreglering av järnvägssektorn och bristande helhetssyn över kollektivtrafiken över länsgränserna, lämnar mycket i övrigt att önska och omfattande åtgärder krävs för att komma till bukt med problemen. SDU menar att det är dags att lägga passiviteten och lappa och laga politiken på hyllan. Aktiva investeringar krävs i infrastruktur och kommunikationer. Siffror från OECD visar att Sveriges investeringsnivå idag ligger under genomsnittet och är historiskt låg. Samtidigt vet vi att stora investeringar i infrastruktur både ger långsiktigt positiva effekter för näringsliv och transporter, och skapar sysselsättning. Därför kan det vara lämpligt att inte minst under lågkonjunktur satsa i infrastruktur. SDU menar att grundläggande infrastruktur är ett statligt ansvar och föreslår ett stopp av avregleringen och en successiv återreglering av järnvägssektorn, samt ett ökat regionalt ansvar för kollektivtrafiken. Avregleringen av järnvägen har skett successivt och 2001 bolagiserades affärsverket Statens Järnvägars sex divisioner och den samlade verksamheten upphörde. Vissa delar behölls i statens ägo, medan andra delar såldes ut. Resultatet blev en splittrad järnvägssektor, utan samlat helhetsansvar. SDU anser nu att det är dags att utvärdera och åtgärda. Endast tre länder i världen har tidigare genomfört en fullskalig avreglering av järnvägssektorn, och i samtliga fall har det lett till en återreglering när man sett resultaten; eftersatt underhåll, pressade löner och flera olyckor.

4 Det är dags för staten att under ett samlat paraply ta ansvar för persontrafik, spårunderhåll och stationer. Ett nationellt sammanhängande järnvägsnät är en del av den grundläggande infrastrukturen och måste ses som ett nationellt, statligt ansvar. En statlig styrning tror vi minskar stuprörstänkandet och möjliggör krafttag för en upprustning och utbyggnad av järnvägsnätet. Samtidigt kan en statlig styrning tillåta ett mindre antal olönsamma nät om de i kombination med mer lönsamma nät ändå genererar vinst totalt sett. Det är av stor betydelse för lands- och glesbygdspendlare. Utöver ett samlat ansvar under statens paraply, anser SDU att bolagsordningen måste ändras så att det skrivs in att SJ har ett grundläggande samhällsansvar och att vikten av samhällsservicen, som överordnat krav framför höga vinster, betonas. Vi är övertygade om att studenter, affärsresenärer och människor i allmänhet anser det vara viktigare att tågen kommer och går i tid än att de går med vinst. Det är dock inte bara återreglering som är viktigt. Det möjliggör ett samlat ansvar och ordentliga insatser, men återregleringen måste ske successivt i samband med att ingångna avtal löper ut. Samtidigt står vi idag med akuta problem med ett eftersatt växelunderhåll, brister i signalsystemet och inte minst trängsel på spåren. Järnvägsnätet måste helt enkelt rustas upp! SDU menar samtidigt att det inte är nog med en generell upprustning, utan anser att järnvägsnätet behöver byggas ut. De stora och hårt trafikerade näten klarar inte kapacitetsökningen. Dessutom måste vi möta behovet av en utbyggd Malmbana som har mycket stor betydelse för den svenska gruvnäringen och som i utbyggt skick skulle möjliggöra vidare expansion för denna växande näring. IT för alla Välfungerande kommunikationer handlar inte bara om fysisk transport och pendlingsmöjligheter, utan även om IT-kommunikation. Moderna IT-kommunikationer och en utbyggd bredbandsinfrastruktur är förutsättningar för att fullt ut kunna vara en del av vårt samhälle idag, inte minst i lands- och glesbygd. SDU kräver vilja och insatser för att modern IT-infrastruktur ska kunna erbjudas hela svenska folket, och inte bara vara förbehållna vissa. Vi är bekymrade över dagens stora brister i såväl det fasta telefonnätet som mobilnätet och bredbandsinfrastrukturen. Eftersom teleoperatörer idag på sina håll drar in den fasta telefonin för kunder i glesbygd, ersätter man det med mobiltelefoni. Problemet är att täckningen i stora delar av landet är så dålig att inte bara möjligheterna för småföretagare att hålla sig med till exempel kortterminaler är starkt begränsade, utan bristande täckning blir också en fara. Till exempel är det oerhört allvarligt om man vid behov inte kan larma eller komma i kontakt med hälsooch sjukvård eller polismyndigheten. Med anledning av det här kräver SDU krafttag för ett utbyggt mobilnät, och att boende i glesbygd säkras tillgång till fast telefoni till dess att adekvata lösningar kommit tillrätta.

5 Vad gäller den så viktiga bredbandsutbyggnaden anser SDU att den nationella bredbandsstrategin är ett steg i rätt riktning, men tycker att bredbandsutbyggnaden måste intensifieras och dess målsättningar höjas. Idag, och i ännu högre grad framöver, krävs ett snabbt bredband för att få tillgång till såväl samhällsservice som många andra servicetjänster. Det gäller den som bor på landsbygden i högre grad än den som bor i storstaden, men trots det ser utbudet omvänt ut. Den digitala tekniken gör att det är möjligt att, oavsett avstånd, i glesbygd få möjlighet till god service och kontakt med myndigheter och sjukvård. Dessutom är snabb uppkoppling en förutsättning för att befintliga företag ska kunna stanna och utvecklas, men också för att nya ska kunna etableras. Så gott som alla företag anser att tillgången till bredband är viktig eller mycket viktig för att kunna bedriva verksamhet och företag är i sin tur en förutsättning för att både stad och land ska leva. Samtidigt har närmare en tredjedel av de små och medelstora företagen på landsbygden i främst norra Sverige endast uppringt modem, medan motsvarande siffra i övriga landet är cirka 2 procent. SDU anser att standarden måste jämnas ut över landet och kräver modern bredbandsinfrastruktur även i landets glesbygder, inte minst i Norrlands inland. Offentlig service i glesbygd Affär och skola samhällets vitala delar SDU räknar även tillgång till skola och livsmedelsaffär som grundläggande service. Det är ofta närheten till dessa som avgör en bygds framtid. Kapas denna tillgång innebär det inte sällan att närsamhället försvagas och stagnerar, eller till slut förintas. SDU ser positivt på att det idag utgår stöd för kommersiell service i lands- och glesbygd, såsom stöd till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. Trots detta spår dock branschen att butiksnedläggningarna kommer att fortsätta runtom i Sverige, och då främst i de mest olönsamma delarna på glesbygden. Ett sätt för många bygder, inte minst i norra Sverige, att tackla neddragningen av serviceutbudet är att bilda kooperationer för att gemensamt driva den service som efterfrågas, men som kommunen eller den privata marknaden av olika skäl inte längre tillhandahåller. Enligt branschorganisationen Coompanion ökar antalet kooperationer i Sverige stadigt och kan handla om allt ifrån att rädda skolor, lanthandlar eller bensinstationer. Från norr till söder finns exempel på hur byalag, församlingar, kommuner och andra aktörer går ihop för att rädda serviceutbudet. SDU gläds åt den gräsrotsidealism som finns ute i landet när inga andra medel står till buds. Småskalighet, närhet, livskvalitet och delaktighet är värdefulla begrepp idag och lär så vara även framöver. SDU verkar därför för att bevara och utveckla de små bygdeskolorna. Vi menar att små skolor med små klasser har positiv effekt på såväl trivsel som kunskap och att de har ett värde och en stark betydelse för samhället.

6 Servicepunkter och lantbrevbäring En relativt stor del av Sveriges befolkning har svårt att få tillgång till grundläggande offentlig service, trots att även de betalar den skatt som ska bekosta detta. Långa avstånd och dåligt utbyggd ITinfrastruktur kan vara hinder, men en fungerande basservice är en rättighetsfråga för individen, en överlevnadsfråga för bygden och ett incitament som kan avgöra hur villigt ett företag är att satsa på att etablera sig på orten. För att komma tillrätta med det här har det framförts förslag på att inrätta så kallade servicepunkter i glesbygden. Det är ett förslag som SDU stödjer och som vi tror kan ha en positiv effekt på lands- och glesbygdens utveckling. Grundidén är att det på servicepunkten ska finnas tillgång till telefon och dator, samt personal som har till uppgift att lotsa rätt bland myndighetskontakter och blanketter. Förutom grundläggande offentlig basservice kan förstås mycket annan service samlas och utöver att underlätta vardagspusslet för glesbygdsbor kan en servicepunkt innebära exempelvis att en existerande affär får ytterligare ett ekonomiskt ben att stå på. Går förslaget igenom kan det ha stor betydelse för mindre lanthandlar i stora delar av Sveriges avlånga land. En viktig service för boende på landsbygden har länge varit postens lantbrevbäring. Sedan ett antal år tillbaka har serviceutbudet som lantbrevbärare kan erbjuda reducerats kraftigt och i princip blivit obefintligt. SDU anser det vara en tråkig samhällsutveckling och vi vill därför att möjligheterna ses över för att ge posten tydligare ägardirektiv. Lantbrevbärarna har länge varit uppskattade mobila serviceenheter och underlättat för såväl privatpersoner som mindre företag och det är dags att man ser och åter tar tillvara deras fulla potential. Storstad och landsbygd skilda världar med skilda utmaningar Storstadens utmaningar Samtidigt som lands- och glesbygden i Sverige måste ges förutsättningar att utvecklas, är det förstås viktigt att skapa hållbara städer, inte minst storstäder. Sveriges storstäder står inför flera utmaningar, där behovet av bostäder, bättre och smidigare infrastruktur och kommunikationer, och hållbara energisystem bara är några exempel. SDU har förslag och lösningar i flera av dessa frågor i våra olika program. När det gäller stadsplaneringen ser vi ett stort behov av att värna de grönområden som finns, men också av att skapa nya gröna områden som andningshål i våra större städer. Det är dock inte bara grön- och naturområden som är av stor vikt för människors välbefinnande, utan också luftkvaliteten i våra storstäder. Vi anser att Sverige måste sträva efter så stor del förnyelsebar och miljövänlig energi som bara är möjligt, såväl vid uppvärmning av fastigheter som i kollektivtrafiken i innerstäderna.

7 Drägliga villkor för bilister och mackägare SDU anser att vi måste verka för att fasa ut så mycket av de fossila bränslena som går för att ersätta dem med förnyelsebar energi, men till skillnad från en del andra organisationer tror vi inte på att bestraffa och skuldbelägga landsbygdsbefolkningen. Vi ser att bilen är en absolut nödvändighet för många som bor och verkar på landsbygden och vi tror inte på idén om att försvåra vardagen och ekonomin för människor genom höjda bensinskatter eller avveckling av bensinstationer. Vi tror inte heller på att det måste finnas en motsättning mellan å ena sidan klimatsmarta satsningar inom miljö och energiområdet samt moderna kommunikationer, och å andra sidan drägliga villkor för bilister. SDU menar att vi bör underlätta för en levande landsbygd istället för att underblåsa ett fortsatt utarmande. Vi menar att tillgången till drivmedel i hela landet, till rimliga priser, är en förutsättning för en levande landsbygd. Därför föreslår vi en symbolisk sänkning av bensinskatten och därefter en frysning av densamma. Vidare vill vi se ett permanentande av dispenserna från den så kallade pumplagen. Att ensidigt tvinga alla drivmedelsstationer att erbjuda ett förnyelsebart bränsle är inte verklighetsanpassat. Många bensinstationer i glesbygd har inte det ekonomiska underlag som krävs för det, men erbjuder likväl en viktig samhällsservice. Mer tillbaka för viktig leverans Stora delar av glesbygden och framförallt det norrländska inlandet, står för en betydande del av den svenska energi- och skogsbruksnäringen. Det är viktiga näringar, avgörande för både välstånd och export, men det finns en risk i att glesbygden alltför ensidigt ses som en råvaruzon, vilken enbart levererar skog och energi till landets tätbefolkade områden. SDU ser ett problem i att landets glesbygd avfolkas och att råvaruproducerande kommuner får sämre skatteunderlag och tvingas till försämrad service och skattehöjningar, samtidigt som dessa kommuner förväntas leverera stora mängder energi och skog för nationell användning och export. De regioner som bidrar med så viktig produktion på det nationella planet måste få mer tillbaka på hemmaplan. Av den anledningen vill vi att man utreder hur exempelvis vattenkraftsproducerande kommuner i glesbygd i högre utsträckning kan ersättas av staten, till exempel genom att kommuner får beskattningsrätt på vattenkraftsproduktion. Gruvnäringen en näring i renässans Gruvnäringen har en lång historisk tradition i Sverige, inte minst i de mellersta och norra delarna av landet. Under en period tvingades många gruvor att stänga ned sin verksamhet på grund av dålig lönsamhet, vilket varit problematiskt för många glesbygdskommuner. Glädjande nog upplever gruvnäringen idag en renässans och eftersom det gäller att smida medan järnet är varmt anser vi att de incitament och verktyg näringens expansion kräver, måste tillförsäkras gruvnäringen snarast. Rätt hanterad kan näringens expansion vara den vitamininjektion som många kommuner är i behov av.

8 SDU menar att gruvnäringens potential måste tas tillvara. Det innebär att vi måste satsa på kompetensförsörjning till arbetsmarknaden genom framförallt de yrkesutbildningar som matchar näringens behov. Utöver det behövs en aktiv bostadspolitik och omfattande infrastrukturinvesteringar. En viktig fråga i sammanhanget är den så kallade mineralersättningen, som vi menar behöver reformeras. Mineralersättningen måste enligt vår uppfattning konstrueras så att staten inspireras att satsa på gruvnäringen. Därför måste man i högre grad än idag kompenseras för utgifterna för till exempel infrastruktur. Detsamma gäller primär- och landstingskommuner som i gruvområdena måste bära kostnader för en utökad offentlig service. Återförstatligad posthantering Trots en ökad digitalisering i Sverige och världen levererades år ,6 miljarder postbefordringar till mottagare i Sverige. Det visar på att posthanteringen fortfarande är viktig för landets fortsatta välstånd. År 1993 avskaffades det statliga monopolet på postbefordran och samtidigt bolagiserades Postverket till Posten AB. 20 år efter avregleringen innehar Posten AB över 90 procent av marknadsandelen sett till omsättningen. Det är inte realistiskt att tro att två parter eller fler kommer att erbjuda full postservice över hela Sverige. Att vissa parter enbart erbjuder vissa tjänster på enskilda orter gör bara konsumenterna förvirrade och skapar en osäkerhet gällande servicegraden. Utdelningsledet av post står för ungefär hälften av den totala kostnad som det kostar att skicka en försändelse. Utdelning av post brukar ofta anges som ett exempel på dubbleringsslöseri, det vill säga där det entydigt är olönsamt att ha mer än en brevbärare per rutt. Brevutbärning skulle därmed utgöra ett naturligt monopol tack vare starka stordriftsfördelar. Brevbäraren som följer sin runda får inte högre kostnader om han delar ut ytterligare brev. Stordriftsfördelar i utdelningsledet bekräftas också i internationell forskning. Ur miljösynpunkt är det rena vansinnet att låta två aktörer leverera posttjänster på samma ort. Ett leveransscenario kan se ut enligt följande: först kommer en leverans med två brev, en timme senare kommer nästa leverans av ett brev av nästa företag. Av miljö- och samhällsekonomiska aspekter är det inte förenligt med SDU:s konservativa försiktighetsprincip. Med sakta sjunkande volymer är det viktigt att verksamheten hålls så effektiv som möjligt, detta för att hålla en god servicegrad till en rimlig kostnad för landets kunder. I händelse av krig och andra oroligheter får regeringen enligt postlagen 26 meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till landets försvar och säkerhet i övrigt. Om detta ansvar läggs på ett multinationellt företag, hur vet vi då att rikets intressen tillgodoses? Staten borde av nationalistiska skäl stå som aktör och garant för den nationella posthanteringen. Av de anledningarna förespråkar SDU en återgång till den statliga posthanteringen framför en avreglerad postmarknad.

9 Turismnäringen en tillväxtsektor utan motstycke En annan näring som har stor betydelse för regional utveckling, sysselsättning och export är turismen. Turismnäringen är en av Sveriges absolut viktigaste näringar och dessutom en näring som ökar stadigt. Enligt Tillväxtverket ökade näringens omsättning under 2011 med 6,4 procent till 264 miljarder och exportvärdet har sedan 2000 ökat med 145 procent. Idag är turismnäringens exportvärde högre än flera viktiga varuområden, såsom järn- och stålindustrin och mer än dubbelt så hög som personbilstillverkningen. Vidare sysselsätts över människor tack vare turismen i Sverige. Sett i en jämförelse i medeltal har antalet sysselsatta inom turismsektorn ökat med 24 procent sedan 2000, medan Sveriges totala sysselsättning under samma period ökat med 7 procent. Ovanstående statistisk ger en fingervisning om vilken otrolig tillväxtnäring det här är. SDU ser all anledning att aktivt satsa på turismen i Sverige, inte minst med anledning av att det globala resandet troligtvis kommer att fortsätta öka de kommande åren. Det talas av tradition mycket om bas- och personbilsindustri i Sverige, med all rätt, men turismen verkar ha hamnat i skymundan trots sitt stora värde och sin enorma utvecklingspotential. SDU menar att det är dags att se turismens potential som en del av regional utveckling. Vi instämmer i Tillväxtverkets analys av att Sverige har både natur och kultur som i förädlad form är vad många resenärer efterfrågar. Många av dessa resurser finns på landsbygden och turismen är idag en viktig kombinationsnäring för många näringsidkare på landsbygden, såsom lantbrukare, renskötande samer och fiskare. Den primära verksamheten kombineras med småskalig livsmedelsförädling, natur- och friluftsupplevelser och ger såväl producenten som konsumenten tillfredsställelse. Samtidigt kan denna verksamhet vara vad som blåser liv i en avfolkningsbygd. SDU vill därför föra upp frågan om turismnäringen på den politiska dagordningen. Vi anser att det är på tiden att väcka debatt och diskussion om turismens stora potential och betydelse i Sverige och underlätta turismens utveckling genom att öka, använda och tillgängliggöra de stöd och strategier som finns för att främja besöksnäringen. Inte minst är kulturarvet som resurs och kulturarvsturismen något att utveckla, och turismen som en kombinationsnäring, ett tredje ben att stå på, något att främja. Sverigedemokratisk Ungdom ser som en av sina främsta uppgifter inom regional utveckling och infrastruktur att på allvar låta hela Sverige leva och utvecklas och knyta ihop stad och landsbygd genom en offensiv politik för regional utveckling och satsningar på moderna kommunikationer och effektiv infrastruktur. Det är dags att sluta se landsbygd och storstäder som isolerade enheter och istället förstå att Sverige är ett vidsträckt land beroende av att såväl glesbygd som tätort samverkar och bidrar till vårt gemensamma välstånd. Hela Sverige ska leva!

Livskraftig utveckling i både landsbygd och storstad!

Livskraftig utveckling i både landsbygd och storstad! Livskraftig utveckling i både landsbygd och storstad! Sverigedemokratisk Ungdoms politik för regional utveckling och infrastruktur Sverige är ett vidsträckt land. Ett land bestående av fjällvärld, slätter,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Norrbotten - Vi vill mer!

Norrbotten - Vi vill mer! Norrbotten - Vi vill mer! - Folkpartiet liberalerna i Norrbottens valmanifest 2014-2018 1 Vi vill mer! Det är ett viktigt val Sverige och Norrbotten står inför. På vissa håll i Norrbotten måste vi få fler

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Laholm hållbart grönt tryggt

Laholm hållbart grönt tryggt Laholm hållbart grönt tryggt Laholms kommun - bästa livsplatsen mellan Hamburg och Oslo Laholms kommun ligger geografiskt i ett unikt läge där vi befinner oss inom pendlingsavstånd mellan två storstadsområden

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Våra prioriterade frågor inför valet 2010

Våra prioriterade frågor inför valet 2010 Våra prioriterade frågor inför valet 2010 www.helasverige.se Tillgång till bredband i varenda by Under 2009 lanserade regeringen en nationell bredbandsstrategi med målet: Sverige ska ha ett bredband i

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Sämre service hotar småföretagen

Sämre service hotar småföretagen Mars 2010 Sämre service hotar småföretagen Innehåll Bakgrund... 3 Undersökning om lokal service... 3 Policydiskussion... 8 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vi har som uppgift att

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA

TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA Vi står alltid på din sida På Sparbanken Öresund tänker vi annorlunda. Vi sätter alltid dig och regionen där du lever och verkar i fokus. Våra rådgivare

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer