Särskilda insatser inom telekomsektorn - En kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Särskilda insatser inom telekomsektorn - En kartläggning"

Transkript

1 1 (50) Telekomgruppen Särskilda insatser inom telekomsektorn - En kartläggning Delrapport från Telekomgruppen

2 2 (50) Innehållsförteckning Sid 1 INLEDNING OCH SLUTSATSER DEFINITION AV TELEKOMBRANSCHEN UTVECKLINGEN INOM TELEKOMBRANSCHEN OCH DESS BETYDELSE FÖR SVENSK EKONOMI I STORT TELEPRODUKTINDUSTRIN TELEKOMMUNIKATION UPPSÄGNING AV PERS ONAL INOM TELEPRODUKT- INDUSTRIN SAMT EFFEKTEN AV TELEKOMBRANSCHENS KRIS PÅ VERKSAMHETEN INOM SAMHALL ANTAL VARSEL OM UPPSÄGNING EFFEKTER AV TELEKOMBRANSCHENS KRIS FÖR VERKSAMHETEN INOM SAMHALL FRÅN VARSEL TILL ARBETSLÖSHET SITUATIONEN ETT ÅR SENARE FÖR DE PERSONER SOM VARSLADES HÖSTEN FULLFÖLJANDEGRADEN ARBETSLÖSHETSGRAD TID MELLAN VARSEL OM UPPSÄGNING OCH ARBETSLÖSHET AKTUELL STATUS FÖR VARSLADE UPPSAGDA SOM SENARE SKREVS IN SOM ARBETSLÖSA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN ARBETSFÖRMEDLINGENS (AF:S) INSATSER PÅ ORTER MED STÖRRE VARSEL INOM TELEKOMSEKTORN ETT ANTAL FALLSTUDIER ERICSSONS PERSONALMINSKNING I KISTA M.FL. ORTER I STOCKHOLMS LÄN PERSONALMINSKNINGEN VID ERICSSONS ANLÄGGNINGAR I LINKÖPING PERSONALMINSKNINGEN VID FLEXTRONICS I VISBY 2001 OCH PERSONALNEDDRAGNINGEN VID FLEXTRONICS INTERNATIONAL AB I KARLSKRONA PERSONALMINSKNINGEN VID ERICSSON I KUMLA VÅREN EN SAMMANFATTANDE BILD BILAGOR BILAGA 1 TELEKOMGRUPPENS SAMMANSÄTTNING...36 BILAGA 2 DIREKTIV TILL TELEKOMGRUPPEN...37 BILAGA 3 TABELLBILAGA...39 REFERENSER SEPARAT BILAGA FALLSTUDIER Bilaga 1-7

3 3 (50) 1 Inledning och slutsatser Inledning Arbetsmarknadsstyrelsen har tillsatt en riksövergripande samordningsgrupp för telekomsektorn, benämnd Telekomgruppen. I gruppen finns företrädare för Ericsson AB och Flextronics AB, de fackliga organisationerna som Svenska Metallindustriarbetareförbundet, SIF och Civilingenjörsförbundet, statliga myndigheter som NUTEK och Vinnova samt länsarbetsdirektörerna för Norrbottens, Stockholms, Örebros, Skånes och Östergötlands län (se bilaga 1). Telekomgruppen ska i en första etapp göra en kartläggning av de initiativ som Arbetsförmedlingen tagit på de orter som drabbats av stora varsel och hur Arbetsförmedlingen samverkat med andra aktörer. Vidare skall de senaste årens varselutveckling analyseras. Kartläggningen av dessa initiativ görs i form av fallstudier i sju län (Stockholm, Östergötland, Gotland, Blekinge, Skåne, Örebro och Norrbotten). Tre av fallen avser personalneddragningar inom Ericssonkoncernen, två inom Flextronic International samt neddragningen inom Teracom respektive Netch Technologies. Analysen av varselutvecklingen baseras på dels en registerbaserad uppföljning av alla personer som varslats andra halvåret 2001, dels en enkätundersökning där länsarbetsnämnderna redovisar antal varsel om uppsägning inom de delar av näringslivet som påverkats av krisen inom telekomsektorn samt vilka yrkeskategorier som drabbats. Kartläggningen avser perioden 2000 fram till oktober Enligt direktiven ska Telekomgruppen också försöka analysera kommande rekryteringsbehov inom telekomsektorn och näraliggande sektorer med motsvarande yrken. Gruppen återkommer till dessa frågor i sin slutrapport. Avsikten är därvid att grunda bedömningar på det löpande flödet av prognoser som sker under våren. Direktiven till Telekomgruppen återges i sin helhet i bilaga 2. Telekomgruppen har i särskild ordning fått en genomgång av det utvecklingsprogram för IT/telekomsektorn, VINNITEL, som lagts fram av Verket för innovationssystem. Programmet har som grundläggande syfte att ta tillvara och utveckla kvalificerad kompetens som frigörs i telekomkrisens spår och att stimulera utvecklingen av nya tjänster inom IT/telekomsektorn. De framlagda förslagen kan ha stor betydelse för telekomsektorns framtida utveckling och gruppen avser att återkomma till dessa frågor i sin slutrapport.

4 4 (50) Slutsatser Kraftig neddragning av antalet sysselsatta inom telekombranschen från sysselsatta i början av år 2000 till hösten Därutöver tillkommer den minskade sysselsättningen i andra branscher som en direkt följd av krisen inom telekombranschen, inte minst inom data-branschen. Stora varsel om personalneddragningar har skett inom Ericsson och Flextronics. Sammantaget uppgår dessa till för perioden 2000 fram till oktober Antalet varslade till följd av telekomkrisen har varit större till antalet utanför den egentliga telekombranschen. För perioden 2000 fram till oktober 2002 varslades personer i telekomföretag och personer i företag från andra branscher. Långt ifrån alla varsel fullföljs. Enligt den uppföljning som gjorts av samtliga varslade från andra halvåret 2001 framgår att tre fjärdedelar kvarstår efter fö r- handlingar med de fackliga organisationerna. Av dessa varslade uppsagda skrevs därefter 54 procent in som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för samtliga branscher var 51 procent. Vid avstämningen i december 2002 framgick att endast 12 procent av de ursprungligt varslade inom telekombranschen från andra halvåret 2001 var arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program. Motsvarande andel för samtliga branscher var i stort densamma. Uppföljningen av varslade uppsagda från andra halvåret 2001 visar på stora skillnader i utfall när resultaten bryts ner länsnivå. Slutsatsen från uppföljningen är att varseldata på länsnivå har ett begränsat värde som prognosunderlag för arbetslösheten. Ericsson har gjort betydligt mer för uppsagda anställda än vad lagar och avtal kräver. Även Flextronics har gått längre än vad regelverken föreskriver. Ett utvidgat socialt ansvar för den egna personalen i en krissituation har varit företagsekonomiskt motiverat bl.a. genom att underlätta turordningsförhandlingarna. I ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv har båda företagen tagit på sig arbetsförmedlande och kompetenshöjande uppgifter för de övertaliga. Ericsson och Flextronics har inrättat särskilda omställningsprogram till vilket uppsagda kunnat ansluta sig. Uppsägningstiden har förlängts. Omställningsprogrammen har lagts ut på bemanningsföretag. Villkoren för de uppsagda har lett till mer tid för omställning. Om detta är till fördel för den uppsagde eller

5 5 (50) om det kan leda till inlåsningar och fördröjning av en nödvändig omställning är ännu för tidigt att kunna besvara. Ett ökat socialt ansvar som företagen visat i samb and med personalneddragningar innebär att arbetsmarknadsmyndigheten behöver överväga på vilket sätt detta får konsekvenser för Arbetsförmedlingens agerande i samband med större varsel. Gruppen har haft fyra sammankomster inför överlämnandet av delrapporten. Delrapporten skulle ha avlämnats senast 1 februari Överlämnandet har försenats till följd av ett betydande bortfall i den uppföljning av varsel som gjorts, vilket förlängt tiden för datainsamling och analys. Stockholm den 13 mars 2003 Bengt K Å Johansson Ordförande

6 6 (50) 2 Definition av telekombranschen Med telekombranschen avses såväl den industriella delen med tillverkning av olika telekomprodukter som alla de tjänster som tillhandahålls inom ramen för telekommunikation. Enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 92) består telekombranschen av följande delar: Teleproduktindustrin Tillverkning av elektroniska komponenter Tillverkning av radio- och TV-sändare samt apparater för trådtelefoni och trådtelegrafi Tillverkning av radio- och TV-mottagare samt apparater för upptagning och återgivning av ljud- och videosignaler Telekommunikation Nätdrift- och nätunderhåll Överföring av radio- och TV-program till sändningsstationer och mottagare Kabel-TV-drift Den statistiska redovisningen av telekombranschen i rapporten baseras i huvudsak på SNI 92. Det bör dock observeras att klassificering och nomenklatur baseras på de förhållanden som rådde i början av 90-talet, dvs. flera år innan informationsteknologin (IT) fick sitt genombrott i närings- och arbetslivet. 90-talet har vidare kännetecknats av betydande omstruktureringar genom outsourcing, inte minst inom telekomsektorn. T.ex. tekniska tjänster som tidigare utfördes av industriföretaget köps numera från konsultföretag inom uppdragsverksamhet, dvs. den privata tjänstesektorn. En till synes minskad sysselsättning är i själva verket delvis en omstrukturering inom branschen som kan vara svår att fånga statistiskt. Statistiska uppgifter om telekombranschen måste därför tolkas med viss försiktighet. Vår bedömning är dock att statistiken rätt väl fångar rörelseriktningen, men är mer osäker i mätningen av absoluta nivåer. Det begrepp som allt oftare används vid analys av den nya ekonomin och som speglar den starka integreringen mellan telekommunikation och informationsteknologins övriga delar är IKT dvs. informations- och kommunikationsteknologi. IKT definieras av OECD som att produkterna ska vara avsedda för att utföra informationsbearbetning och kommunikation, vilket inkluderar överföring och visning; eller använda elektronisk bearbetning för att upptäcka, mäta och/eller registrera konkreta fenomen eller kontrollera en fysisk process och

7 7 (50) att tjänsterna ska vara avsedda för att klara informationsbearbetning och kommunikation genom användning av elektroniska hjälpmedel. Även IKT kan dock tills vidare endast beskrivas enligt SNI 92. Varselstatistiken saknar möjligheter till nedbrytning för redovisning av telekomsektorn. Teleproduktindustrin redovisas inom ramen för elektroindustrin som dock domineras av teleproduktföretagen.

8 8 (50) 3 Utvecklingen inom telekombranschen och dess betydelse för svensk ekonomi i stort 3.1 Teleproduktindustrin 90-talskrisen innebar för svenskt vidkommande ett dramatiskt fall i tillväxt och sysselsättning med massarbetslöshet som följd. Mer än en halv miljon jobb försvann inom loppet av ett par år i början av 90-talet, varav jobb inom enbart industrin. Fortfarande 10 år senare saknas mer än jobb för att sysselsättningsgraden bland den arbetsföra befolkningen i åldrarna år ska vara densamma som före krisen. I själva verket motsvarar sysselsättningsgraden i början av 2003 samma nivå som rådde i mitten av 1970-talet. Industrin har tappat ca 20 procent av sysselsättningen under 90-talet som helhet. Trots detta blev värdet av producerade varor och tjänster per capita redan 1996 högre än någonsin tidigare i vår historia, varav det största tillskottet kom från de svenska industriföretagen. Av de analyser som nu görs framstår allt tydligare att den drivande kraften i produktionstillväxten under 90-talet emanerade från IKT-sektorn och inte minst telekombranschen. Dessutom bidrog saneringen av statens finanser med åtföljande lägre ränta till att investeringarna främjades inom IKT-sektorn. De stora förväntningarna på IKT medförde omedelbart att riskkapitalbolagen okritiskt medverkade till alltför djärva satsningar. Enligt en studie av Lind 1 vid Stockholms universitet ökade den genomsnittliga arbetsproduktiviteten inom teleproduktindustrin med drygt 34 procent per år under första hälften av 90-talet och med 55 procent per år under den andra hälften (tabell 1). Med arbetsproduktivitet avses här realt förädlingsvärde per arbetad timme. För tillverkningsindustrin som helhet var ökningstakten 4-11 procent. Tabell 1 Genomsnittlig årlig tillväxt i arbetsproduktivitet inom tillverkningsindustrin och teleproduk tindustrin för femårsperioder Bransch Tillverkningsindustrin 3,0 1,3 4,4 10,9-3,6 Teleproduktindustrin 4,8 9,3 34,4 54,7-10,4 Källa: Daniel Lind, Ekonomisk Debatt årgång 30 nr 1 samt revideringar av Lind I en annan analys av Edquist och Henrekson 2 vid Handelshögskolan i Stockholm görs en länderjämförelse av telekomsektorns betydelse under 90-talet. Där framkommer telekomsektorns exceptionella betydelse som tillväxtfaktor under 90-talets senare år för Sverige och Finland jämfört med andra länder som USA, Frankrike och Tyskland (tabell 2). 1 Daniel Lind, Ekonomisk Debatt årgång 30 nr 1. 2 Litan E, Bortom dot.com företagen, SNS förlag 2002.

9 9 (50) Tabell 2 Genomsnittligt produktionsvärde och förädlingsvärde för teleproduktindustrin som andel av total tillverkningsindustri i löpande priser (procent) Land Mått /99 Sverige Finland USA Frankrike Tyskland Produktionsvärde Förädlingsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Källa: Bortom dot.com företagen SNS Förlag i.u 2,7 3,9 4,4 4,4 6,7 2,6 2,6 11,8 11,9 11,9 12,4 Slutsatsen är att den höga produktivitetsutvecklingen inom den svenska industrin drevs fram av teleproduktindustrin. Om man därtill lägger att teleproduktindustrin i Sverige har Ericssonkoncernen som den dominerande slutproducenten blir situationen än mer unik genom den stora tyngd som ett enskilt företag haft på ett lands ekonomi. Det är således uppenbart att utan Ericssons framgångar som telekomföretag på 90-talet hade utvecklingen i Sverige varit en annan (Edquist&Henrekson). Telekomsektorn har inte bara uppvisat en starkt ökad arbetsproduktivitet under 90-talet utan även en stark ökning av antalet sysselsatta/anställda. En sammanhållen statistik över sysselsättningen inom teleproduktindustrin för 90-talet som helhet saknas, men bilden är ändå tydlig. I Ericssons årsredovisningar finns uppgifter över antalet anställda för perioden som helhet. Branschdata finns endast att tillgå i form av Statistiska centralbyråns kortperiodiska sysselsättningsstatistik (enkät till ett urval av arbetsgivare) från 1995 och framåt. Antalet anställda inom Ericsson i Sverige var i det närmaste oförändrad under 1992, från sysselsättningssynpunkt det svåraste året på arbetsmarknaden. Från 1993 fram till 1998 skedde en ökning med 50 procent från till anställda. Hösten 2002 är personalstyrkan tillbaka på samma nivå som i början av 90-talet (se tabell 3). Därtill kommer att merparten av de konsulter Ericsson anlitat har förlorat sina kontrakt under nedgångsfasen. Tabell 3 Antalet sysselsatta inom Ericssonkoncernen i Sverige och utomlands (1 000-tal) Antal Totalt 70,2 71,2 66,2 69,6 76,1 84,5 93,9 104,0 101,5 104,9 105,1 85,2 64,6 Utrikes 39,4 40,0 36,2 37,8 39,1 42,5 50,0 58,6 56,5 64,9 47,1 50,2 34,6 Sverige 30,8 31,2 30,0 31,8 37,0 42,0 43,9 45,4 45,0 40,0 37,0 35,0 30,0 Källa: Ericssons årsredovisningar för 1998 och ,1 2,3 5,9 i.u 3,1 3,0 2,0 2,0

10 10 (50) Av SCB:s branschdata framgår att sysselsättningstillväxten var stark under hela mätperioden från 1997 fram till början av år 2000 (se diagram 1). Därtill kan läggas den osynliga expansion som skett inom ramen för uppdragsverksamheten genom outsourcing. Från 2000 fram till hösten 2002 har dock fallet i sysselsättningen återfört denna till 1997 års nivå. Diagram 1 Antalet sysselsatta inom teleproduktindustrin jämfört med den totala sysselsättningen Index: kv = Teleprodukt Totalt Kvartalsdata Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik Sammantaget har teleproduktindustrin kunnat expandera under större delen av 90- talet, även när stora delar av arbetsmarknaden i övrigt förlorat arbetstillfällen. Expansionen i slutet av 90-talet ligger helt på underleverantörerna. En av de faktorer som vid sidan av teknikutvecklingen påverkat den starka produktivitetsutvecklingen är med stor sannolikhet omstruktureringen av produktionen. Genom att förlägga en allt större del av produktionen hos externa leverantörer har resurser hos slutproducenten förts över från det rutinartade till den egentliga kärnverksamheten. Samtidigt skapas prispress och därmed stigande lönsamhet som knappast är möjlig att åstadkomma med produktion i egen regi 3. Enligt den studie som Nutek 3 gjort om underleverantörerna inom verkstadsindustrin framgår att leverantörerna inom teleproduktindustrin är starkt koncentrerade till ett fåtal regioner i Sverige, även om det finns enstaka företag inom de allra flesta län. Kännetecknande för underleverantörerna är att de i högre grad än för verkstadsindustrin som helhet har en omfattande legotillverkning och att förhållandevis många företag befinner sig längre bak i förädlingskedjan (tabell 4).

11 11 (50) Tabell 4 En jämförelse mellan underleverantörer inom teleproduktindustrin och verkstadsindustrin som helhet årsskiftet 2001/02 Andel leverantörer : Teleprodukt industrin Verkstadsindustrin med minst 50 % legotillverkning Minst 50 % egenutvecklade komponenter och produkter där minst 50 % av leveranserna går vidare till andra leverantörer där minst 50 % av leveranserna går till företag som tillverkar en slutprodukt Källa: Nutek B 2002:3 Bilden av teleproduktindustrins underleverantörer är att det stora flertalet företag är i en mer utsatt position än verkstadsindustrin som helhet, dels genom sin relativt starka bindning till en enda bransch dels genom att fler företag sannolikt har mindre lönsamhetsmarginaler. Företag med enbart legotillverkning saknar ofta förmåga att utveckla egna komponenter och produkter. De arbetar i stället efter beställningar. De har därmed svårare att ställa om när en större kund uteblir med sina order. Det är vidare rimligt att tänka sig att lönsamheten är större ju närmare företaget är slutproducenten. Ju längre ner i produktionskedjan desto fler leverantörer finns det att välja mellan, vilket bör verka prispressande 3. Utan att vi känner till omfattningen har produktion prisats ut ur landet till låglöneländer på andra sidan Östersjön och i Sydostasien. 3.2 Telekommunikation De företag inom telekommunikation som spelar en helt avgörande roll för teleproduktindustrin är teleoperatörerna, dvs. köparna av teleproduktvaror. De tjänster som teleoperatörerna tillhandahåller ligger inom ramen för fast telefoni, mobiltelefoni och internetaccess. Värdet av tjänsterna inom telekommunikation första halvåret 2002 uppgick enligt Post- och telestyrelsen till drygt 23 miljarder kronor, en ökning med 7 procent sedan året innan. Krisen inom teleproduktindustrin har således inte sin motsvarighet bland operatörerna, som i stället ökar sin försäljning. Den fasta telefonin står för nära 60 procent av telemarknadens totala omsättning, men med en obetydlig värdetillväxt. De mobila tjänsternas andel av telemarknaden ligger på 36 procent och med en värdetillväxt på 7 procent per år. Internetaccess svarar värdemässigt för 11 procent men har en tillväxt på motsvarande 16 procent. Telia är den helt dominerande operatören vad avser fast telefoni. Tre företag dominerar helt den mobila marknaden. Det är Vodafone, Telia och Tele2, dvs. de enda företag som har egna mobilnät. 3 Nutek B 2002:2 Sveriges Verkstadsleverantörer.

12 12 (50) Mobila datatjänster blev möjliga genom införandet av GPRS (General Packet Radio Service) hösten Den hittillsvarande användningen av datatjänster är dock mycket begränsad. I juni 2002 fanns det endast abonnenter som hade använt GPRS minst en gång under andra kvartalet 2002 enligt Post och telestyrelsen. Nästa steg i utvecklingen av mobila tjänster är utbyggnaden av UMTS (Universal Mobile Telecommunication System) där användarna ska få tillgång till datakommunikation och multimedia vid sidan om vanlig telefon. De operatörer som i Sverige har fått UMTS-tillstånd är Vodafone, HI3G, Orange och Tele2/Telia. Orange har dock beslutat sig för att lämna den svenska marknaden, vilket innebär att drygt 200 personer mister sin anställning. Utbyggnaden och utvecklingen av UMTS påverkar i hög grad teleproduktindustrin. Utbyggnaden är försenad och operatörerna dras med betydande finansiella problem, vilket inneburit drastiska nedskärningar av investeringar i sådan utrustning som bl.a. Ericsson tillverkar. Utbyggnaden av UMTS går trögt inte bara i Sverige utan även i länder som Tyskland, Frankrike och England Antal Diagram 2 Antal sysselsatta inom telekommunikation Kvartalsdata Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik Antalet sysselsatta inom telekommunikationsbranschen har under sjuårsperioden minskat från ca till personer enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik (se diagram 2). Den minskning av sysselsättningen som ägt rum under de senaste åren kan nästan uteslutande hänföras till personalnedskärningar inom Telia.

13 13 (50) 4 Uppsägning av personal inom teleproduktindustrin samt effekten av telekombranschens kris på verksamheten inom Samhall Enligt Främjandelagen skall en arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning skriftligen varsla länsarbetsnämnden om minst fem arbetstagare berörs av inskränkningen. Varseltiden börjar enligt främjandelagen räknas när det skriftliga varslet kommit från arbetsgivaren till länsarbetsnämnden. Varsel som kan medföra uppsägning av högst 25 anställda ska lämnas in minst två månader före tänkt driftsinskränkning. Om varslet berör fler än 25 men färre än 100 anställda gäller minst fyra månader. Om fler än 100 arbetstagare berörs gäller minst sex månader. 4.1 Antal varsel om uppsägning Enligt den officiella varselstatistiken från AMS har antalet personer som varslats om uppsägning ökat starkt under 2001 och 2002, i synnerhet inom teleproduktindustrin (eg elektroindustrin). Antalet personer som varslats där är fler än under lågkonjunkturen i början av 90-talet, vilket är konsistent med den förhållandevis starka sysselsättningsutveckling som teleproduktindustrin haft under motsvarande period. Andelen varsel inom teleproduktindustrin uppgick till som högst 4 procent i början av 90-talet men över 14 procent år 2002 (se diagram 3). Procent 16 Diagram 3 Antal personer som varslats om uppsägning inom elektroindustin i relation till totalt antal varslade Källa: Officiell varselstatistik, AMS

14 14 (50) I en särskild enkätundersökning som AMS gjort hösten 2002 (kallas länsenkäten) har länsarbetsnämnderna beräknat antalet personer som varslats som en följd av krisen inom telekombranschen. Alla företag som enligt länsarbetsnämndernas bedömning har kopplingar till telekomsektorn ingår i undersökningen, dvs. även företag som inte tillhör teleproduktindustrin eller telekommunikation. Det gäller bl.a. de underleverantörer inom verkstadsindustrin som levererar produkter till företag i olika branscher, liksom IT-branschen där det finns företag som säljer tjänster till telekomföretag men som också betjänar andra branscher. Som framgår av tabell 5 nedan har krisen inom telekombranschen även påverkat andra delar av svenskt näringsliv. Under 2001 avsåg 13 procent av samtliga varslade anställda företag inom teleproduktindustrin (eg elektroindustrin) men 28 procent av samtliga varslade om man även inkluderar företag i andra branscher som betjänade telekomföretagen (länsenkäten). För år 2002 (t.o.m. oktober) var motsvarande tal 17 respektive 42 procent. Varsel inom telekomsektorn förekommer i samtliga regioner i Sverige, även om de stora varslen är koncentrerade till ett fåtal län (se diagram 4). Antalsmässigt har varslen en kraftig koncentration till Stockholmsområdet. Länets andel av de varslade inom telekomsektorn uppgick till 38 procent för perioden 2000 till hösten Gävleborgs och Östergötlands andel var ca 9 procent vardera. Även Västra Götaland hade en relativt hög andel. Dalarna, Kronoberg och Halland är de län som drabbats minst. Tabell 5 Antal personer som varslats om uppsägning inom telekombranschen och företag i andra branscher som haft telekomföretag som kund (länsenkäten) samt den officiella varselstatistiken för elektroindustrin * Elektroindustrin % av samtliga varslade Telekombranschen och berörda företag i andra branscher. % av samtliga varslade Antal varslade på arbetsmarknaden som helhet *T.o.m. oktober 2002 **Enligt länsenkäten

15 15 (50) Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Diagram 4 Antal personer som varslats under september 2002 enl länsenkäten Antal Källa: Länsenkäten AMS Bilden blir dock en annan om antalet varslade personer relateras till den totala sysselsättningen i respektive län. Stockholms län har även i relativa termer en hög varselnivå, men nivån var betydligt högre på Gotland och i Gävleborgs län. Även Örebro, Östergötland och Blekinge har haft en svårare situation än landet som helhet (se diagram 5). Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Diagram 5 Antal varslade om uppsägning per 1000 sysselsatta totalt inom telekombranschen och berörda företag i andra branscher Promille Källa: AMS, SCB

16 16 (50) Antalet personer som varslats om uppsägning ger dock inte hela bilden av hur omfattande personalneddragningarna varit. Ett nytt mönster kan skönjas som innebär att anställda i stället för att bli varslade erbjuds att gå över i ny anställning hos bemanningsföretag och formellt säger upp sig på egen begäran. Från företagets synvinkel skapas en good-will genom att man visar samhällsansvar för sina anställda samtidigt som krisstämpeln på företaget mildras. Den anställde ges mö j- ligheter att under en längre tid söka arbete med tryggheten att ha en anställning med full lön under tiden. När t.ex. Ericsson minskade personalstyrkan vid sin fabrik i Linköping under 2001 var personer övertaliga men endast 330 varslades. 4.2 Effekter av telekombranschens kris för verksamheten inom Samhall Varsel om uppsägning ger inte hela bilden av personalomställningar på arbetsmarknaden. Samhallkoncernen har drabbats hårt av krisen inom telekombranschen, även om det enligt gällande principer inte lett till arbetslöshet bland de anställda. Däremot är flertalet av de arbetshandikappade inom Samhall som arbetat i verksamheter knutna till telekombranschen fortfarande utan arbetsuppgifter eller undersysselsatta (PM Samhall ). Samhall knöts till telekombranschen som underleverantör redan i slutet av talet genom sin tillverkning av batterier. Genom produktutveckling och teknisk kompetens kom Samhall att tio år senare, vid slutet av 1990-talet, bli en av världens största tillverkare av batterier för mobiltelefoner. Samhall var den producent som först tog fram batterier innehållande litiumpolymerceller fick Samhall även telekomorder att montera, löda, testa och trimma filter till radiobasstationer. Sammantaget innebar den starka kopplingen till telekombranschen med batteritillverkning och filterhantering ett dramatiskt fall i orderingång för Samhall när krisen inom telekombranschen blev ett faktum. Under år 2000 var ca personer sysselsatta inom Samhall med tillverkning av produkter till telekombranschen, vilket motsvarade 6 procent av alla anställda inom koncernen. Hösten 2002 fanns endast ca 400 sysselsatta inom telekomsektorn kvar och verksamheten var nedlagd på flertalet av de orter som tidigare haft produktion. Tabell 6 Antalet sysselsatta inom Samhall med batteritillverkning och filterhantering till telekombranschen. Källa Samhall 2002 Produkt Batterier till mobiltelefoner Filterhantering Totalt

17 17 (50) 5 Från varsel till arbetslöshet situationen ett år senare för de personer som varslades hösten 2001 De personer som varslats om uppsägning under andra halvåret 2001 har i december 2002 följts upp genom en samkörning med AMS sökanderegister (kallat Varseluppföljningen 2002). Totalt för arbetsmarknaden som helhet varslades under den aktuella perioden personer varav anställda inom telekombranschen. En övergripande målsättning med undersökningen som omfattar hela arbetsmarknaden är att kunna jämföra olika mönster mellan telekomsektorn och arbetsmarknaden i övrigt vad gäller varsel och vad varslen står för som signalvärde. Förevarande avsnitt 5 baseras i sin helhet på Varseluppföljningen En uppgift är att belysa i vilken utsträckning det sker en minskning i antal varslade personer mellan tidpunkten för företagets anmälan till länsarbetsnämnden och när förhandlingarna med de fackliga organisationerna är klara om vilka personer som ska sägas upp (kallas här fullföljandegraden). Finns det skillnader i fullföljandegrad mellan små och stora företag, mellan branscher och regioner? Fullföljandegraden är viktig från förmedlingssynpunkt vad gäller timing och när Af mer aktivt ska gå in med förmedlingsinsatser för de uppsagda. Vad som kan diskuteras är när i tiden Af skall börja agera. Inte för tidigt, eftersom många kan finna en lösning utan Af:s insatser, men heller inte för sent när personen i fråga har förlorat hoppet om en lösning och därmed den kraft som krävs för ett aktivt jobbsökande. En annan uppgift är att få belyst i vilken utsträckning varslade personer blir arbetslösa (arbetslöshetsgrad) och därmed få klarhet i varslens betydelse som förvarnare för ökat resursbehov och ökad arbetsbelastning på Af. Det finns även här ett intresse att se om det finns olika mönster i arbetslöshetsgrad med avseende på ålder, kön, län och bransch. En tredje uppgift är att få vetskap om den aktuella situationen hos de varslade personerna hösten 2002, dvs. hur många som har hittat en lösning och hur många som är kvar som arbetslösa vid Af. 5.1 Fullföljandegraden Under andra halvåret 2001 varslades personer om uppsägning i olika telekomföretag. Det motsvarar knappt 10 procent av samtliga varslade ( se tabell 7 och även tabellbilagan tabell F). Inom databranschen varslades anställda varav flertalet varslade får antas vara en följd av krisen inom telekombranschen. Fullföljandegraden för telekombranschen på 77 procent är i det närmaste detsam-

18 18 (50) ma som för arbetsmarknaden i dess helhet. Dataverksamheten är som framgår av tabell 7 som genomsnittet för arbetsmarknaden dvs. 76 procent. Tabell 7 Antalet personer som ursprungligt varslats om uppsägning andra halvåret 2001 och därav varslats om uppsägning efter förhandling fördelat på olika branscher Antal ursprungligt varslade Antal varslade efter MBL Fullföljandegrad (procent) Telekom* Datorverksamhet Byggverksamhet Industri* Övriga branscher Totalt Telekombranschen definieras som teleproduktindustrin och telekommunikation varav teleproduktindustrin även ingår i uppgifterna för Industri. Källa: Varselstudien 2002, AMS Det finns en betydande spännvidd i fullföljandegrad mellan länen. I Skåne var fullföljandegraden inom telekombranschen endast 48 procent medan den var 100 procent i län som Södermanland, Halland, Västernorrland och Norrbotten (se tabell F i tabellbilagan). Variationen mellan länen visar hur svårt det kan vara att tidigt bedöma vilka effekter på arbetsmarknaden som det ursprungliga varslet kan få. Det är intressant att notera att det tycks finnas ett visst samband mellan fullföljandegrad och företagsstorlek, dvs. ju mindre företag desto högre fullföljandegrad. Mönstret är tydligt för telekombranschen och än mer markant för dataverksamheten. För industrin som helhet är bilden inte lika klar (se tabell 8 och tabell F i tabellbilagan). Det behövs dock fler mätningar över tid för att avgöra hur pass stabilt mönstret är. Tabell 8 Fullföljandegraden fördelat efter företagsstorlek och bransch (pr ocent) Antal anställda Telekom Dataverksamhet Byggverksamhet Industrin Totalt Totalt Källa: Varselstudien 2002, AMS Undersökningen visar sammanfattningsvis att var fjärde ursprungligt varslad som ett genomsnitt faller bort när företaget är klar med listan över vilka personer som ska sägas upp. Det finns ett flertal skäl som kan förklara bortfallet:

19 19 (50) a) Personer slutar sin anställning på eget initiativ som en följd av ökad osäkerhet om anställningsförhållandena på företaget. b) Förhandlingarna med de fackliga organisationerna leder till en högre bemanning än vad det ursprungliga varslet motsvarade. c) Pensionslösningar skapas för de personer som har en kortare tid kvar till ålderspension samt förtidspensionering av långtidssjukskrivna. d) Varslet dras tillbaka delvis eller helt tillföljd av ett förändrat orderläge. Samtliga ovan redovisade skäl förekommer erfarenhetsmässigt som förklaringar till utfallet i fullföljandegrad. Det är dock inte möjligt att i den här undersökningen belysa vilka skäl som är vanligast förekommande. En viktig slutsats är dock att varseltalen inte utan vidare kan användas som prognosunderlag för den kommande utvecklingen på arbetsmarknaden. 5.2 Arbetslöshetsgrad Av de anställda inom telekombranschen som efter MBL varslades om uppsägning skrevs i ett senare skede personer in som arbetslösa vid Af. Det motsvarar en arbetslöshetsgrad bland de varslade på 54 procent. Arbetslöshetsgraden för samtliga branscher var något lägre, 51 procent. Som framgår av tabell 9 (se även tabell B i tabellbilagan) var arbetslöshetsgraden något högre för industrin som helhet. För anställda inom datorverksamhet var arbetslöshetsgraden lägre än riksgenomsnittet. Tabell 9 Andel varslade om uppsägning som i ett senare skede skrevs in som arbetslösa vid Af (arbetslöshetsgraden i %) Telekom Dataverksamhet Byggverksamhet Industrin Totalt Arbetslöshetsgrad i procent Källa: Varselstudien 2002, AMS Den regionala spridningen i arbetslöshetsgrad är betydande, från endast 19 procent bland varslade uppsagda i Kalmar till 89 procent i Västernorrland. Det finns ett visst samband om än mycket svagt mellan arbetslöshetsgrad och arbetsmarknadssituationen i respektive län (mätt som antalet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program relaterat till arbetskraften). Som framgår av diagram 5 (se även tabell H i tabellbilagan) är tendensen att arbetslöshetsgraden är något högre i län med en sämre arbetsmarknadssituation. Vad som i hög grad styr hur stor arbetslösheten blir till följd av ett varsel är naturligtvis vad det är för personer som sägs upp, deras yrkeskompetens och ålder samt den lokala och regionala efterfrågan vid det aktuella tillfället, men även de insatser som görs från Arbetsförmedlingens och företagets sida.

20 20 (50) Diagram 6 Varslade som sagts upp och blivit arbetslösa samt obalansen i länet. Telekombranschen Obalans 15 BD 10 H N X D O Z Y 5 AB F Andel arbetslösa av varslade Källa: AMS Generellt sett är arbetslöshetsgraden inom telekomsektorn högre i åldrarna över 45 år. Bilden för samtliga branscher inte är lika tydlig utan tvärtom är arbetslöshetsgraden lägre i de högsta åldersgrupperna. Det mönstret är än mer påtaligt inom datorverksamhet (se tabell 10). Tabell 10 Arbetslöshetsgraden i olika åldrar inom telekombranschen, datorverksamhet och samtliga branscher (procent) år år år år år 61 år och över Totalt Telekom Data Alla branscher Källa: Varselstudien 2002, AMS Det är inte möjligt att inom ramen för varselsundersökningen förklara de skillnader som finns i arbetslöshetsgrad mellan branscher, regioner och för personer i olika åldrar. En slutsats som ändå kan dras med tanke på variationen i utfall är att varselstatistik som prognosunderlag är behäftad med stor osäkerhet och att en bedömning av varslets effekter på arbetsmarknaden måste bedömas från fall till fall. Det förutsätter således att länsarbetsnämnden och berörda arbetsförmedlingar har en mycket god kännedom om det enskilda företagets förutsättningar och vilka grupper av anställda som kan komma att friställas.

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 1 400 personer fick arbete i februari Under februari månad erhöll 1 435 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Göteborg, 11 maj 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete Under april 2017 påbörjade 620 personer (221 kvinnor och 399 män) av de inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 Övergångar till arbete fortfarande större än i riket i genomsnitt Under december påbörjade drygt 1 300 av alla

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012 4 november 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 202 Tecken på försvagning men stark motståndskraft Under oktober kom flera tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län december 2012 13 330 (7,8%) 6 030 kvinnor (7,5%) 7 300 män (8,1%) 3 840 unga 18-24 år

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län september 2012 12 320 (7,3%) 5 890 kvinnor (7,3 %) 6 430 män (7,2 %) 3 610 unga 18-24 år

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 september 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 940 (10,3 %) 6 289 kvinnor (10,6 %) 6 651 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av maj månad 2014 maj

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av maj månad 2014 maj MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 17 juni 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län maj 2014 8 187 (7,3 %) 3 705 kvinnor (6,9 %) 4 482 män (7,6 %) 1 980 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av december månad 2013 december

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av december månad 2013 december MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 14 januari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län december 2013 9 665 (8,5 %) 4 270 kvinnor (7,9 %) 5 395 män (9,0 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av februari månad 2014 februari

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av februari månad 2014 februari MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 mars 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län februari 2014 9 542 (8,4 %) 4 165 kvinnor (7,7 %) 5 377 män (9,1 %) 2 548

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknadsläget i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2014 januari

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2014 januari MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 februari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län januari 2014 9 689 (8,5 %) 4 249 kvinnor (7,9 %) 5 440 män (9,1 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012 Övergångar till arbete fortfarande större än i riket i genomsnitt Under oktober påbörjade drygt 1 600 av alla som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 Fått arbete I oktober påbörjade 1 236 arbetssökande någon form av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013 2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012 2012-05-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012 Antalet lediga platser på ungefär samma nivå som i april 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i april ungefär lika

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 14 januari 2014 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län december 2013 12 993 (10,4 %) 6 187 kvinnor (10,5 %) 6 806 män (10,3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2012 Mattias Andersson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2012 9 526 (8,4 %) 4 326 kvinnor (8,0 %) 5 200 män (8,7

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014 Färre sökande ut i arbete Under december 2014 påbörjade 635 personer av de inskrivna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under september påbörjade 700 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 206 Ett åttiotal fler fick arbete i oktober Under oktober månad erhöll 390 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer