Särskilda insatser inom telekomsektorn - En kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Särskilda insatser inom telekomsektorn - En kartläggning"

Transkript

1 1 (50) Telekomgruppen Särskilda insatser inom telekomsektorn - En kartläggning Delrapport från Telekomgruppen

2 2 (50) Innehållsförteckning Sid 1 INLEDNING OCH SLUTSATSER DEFINITION AV TELEKOMBRANSCHEN UTVECKLINGEN INOM TELEKOMBRANSCHEN OCH DESS BETYDELSE FÖR SVENSK EKONOMI I STORT TELEPRODUKTINDUSTRIN TELEKOMMUNIKATION UPPSÄGNING AV PERS ONAL INOM TELEPRODUKT- INDUSTRIN SAMT EFFEKTEN AV TELEKOMBRANSCHENS KRIS PÅ VERKSAMHETEN INOM SAMHALL ANTAL VARSEL OM UPPSÄGNING EFFEKTER AV TELEKOMBRANSCHENS KRIS FÖR VERKSAMHETEN INOM SAMHALL FRÅN VARSEL TILL ARBETSLÖSHET SITUATIONEN ETT ÅR SENARE FÖR DE PERSONER SOM VARSLADES HÖSTEN FULLFÖLJANDEGRADEN ARBETSLÖSHETSGRAD TID MELLAN VARSEL OM UPPSÄGNING OCH ARBETSLÖSHET AKTUELL STATUS FÖR VARSLADE UPPSAGDA SOM SENARE SKREVS IN SOM ARBETSLÖSA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN ARBETSFÖRMEDLINGENS (AF:S) INSATSER PÅ ORTER MED STÖRRE VARSEL INOM TELEKOMSEKTORN ETT ANTAL FALLSTUDIER ERICSSONS PERSONALMINSKNING I KISTA M.FL. ORTER I STOCKHOLMS LÄN PERSONALMINSKNINGEN VID ERICSSONS ANLÄGGNINGAR I LINKÖPING PERSONALMINSKNINGEN VID FLEXTRONICS I VISBY 2001 OCH PERSONALNEDDRAGNINGEN VID FLEXTRONICS INTERNATIONAL AB I KARLSKRONA PERSONALMINSKNINGEN VID ERICSSON I KUMLA VÅREN EN SAMMANFATTANDE BILD BILAGOR BILAGA 1 TELEKOMGRUPPENS SAMMANSÄTTNING...36 BILAGA 2 DIREKTIV TILL TELEKOMGRUPPEN...37 BILAGA 3 TABELLBILAGA...39 REFERENSER SEPARAT BILAGA FALLSTUDIER Bilaga 1-7

3 3 (50) 1 Inledning och slutsatser Inledning Arbetsmarknadsstyrelsen har tillsatt en riksövergripande samordningsgrupp för telekomsektorn, benämnd Telekomgruppen. I gruppen finns företrädare för Ericsson AB och Flextronics AB, de fackliga organisationerna som Svenska Metallindustriarbetareförbundet, SIF och Civilingenjörsförbundet, statliga myndigheter som NUTEK och Vinnova samt länsarbetsdirektörerna för Norrbottens, Stockholms, Örebros, Skånes och Östergötlands län (se bilaga 1). Telekomgruppen ska i en första etapp göra en kartläggning av de initiativ som Arbetsförmedlingen tagit på de orter som drabbats av stora varsel och hur Arbetsförmedlingen samverkat med andra aktörer. Vidare skall de senaste årens varselutveckling analyseras. Kartläggningen av dessa initiativ görs i form av fallstudier i sju län (Stockholm, Östergötland, Gotland, Blekinge, Skåne, Örebro och Norrbotten). Tre av fallen avser personalneddragningar inom Ericssonkoncernen, två inom Flextronic International samt neddragningen inom Teracom respektive Netch Technologies. Analysen av varselutvecklingen baseras på dels en registerbaserad uppföljning av alla personer som varslats andra halvåret 2001, dels en enkätundersökning där länsarbetsnämnderna redovisar antal varsel om uppsägning inom de delar av näringslivet som påverkats av krisen inom telekomsektorn samt vilka yrkeskategorier som drabbats. Kartläggningen avser perioden 2000 fram till oktober Enligt direktiven ska Telekomgruppen också försöka analysera kommande rekryteringsbehov inom telekomsektorn och näraliggande sektorer med motsvarande yrken. Gruppen återkommer till dessa frågor i sin slutrapport. Avsikten är därvid att grunda bedömningar på det löpande flödet av prognoser som sker under våren. Direktiven till Telekomgruppen återges i sin helhet i bilaga 2. Telekomgruppen har i särskild ordning fått en genomgång av det utvecklingsprogram för IT/telekomsektorn, VINNITEL, som lagts fram av Verket för innovationssystem. Programmet har som grundläggande syfte att ta tillvara och utveckla kvalificerad kompetens som frigörs i telekomkrisens spår och att stimulera utvecklingen av nya tjänster inom IT/telekomsektorn. De framlagda förslagen kan ha stor betydelse för telekomsektorns framtida utveckling och gruppen avser att återkomma till dessa frågor i sin slutrapport.

4 4 (50) Slutsatser Kraftig neddragning av antalet sysselsatta inom telekombranschen från sysselsatta i början av år 2000 till hösten Därutöver tillkommer den minskade sysselsättningen i andra branscher som en direkt följd av krisen inom telekombranschen, inte minst inom data-branschen. Stora varsel om personalneddragningar har skett inom Ericsson och Flextronics. Sammantaget uppgår dessa till för perioden 2000 fram till oktober Antalet varslade till följd av telekomkrisen har varit större till antalet utanför den egentliga telekombranschen. För perioden 2000 fram till oktober 2002 varslades personer i telekomföretag och personer i företag från andra branscher. Långt ifrån alla varsel fullföljs. Enligt den uppföljning som gjorts av samtliga varslade från andra halvåret 2001 framgår att tre fjärdedelar kvarstår efter fö r- handlingar med de fackliga organisationerna. Av dessa varslade uppsagda skrevs därefter 54 procent in som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för samtliga branscher var 51 procent. Vid avstämningen i december 2002 framgick att endast 12 procent av de ursprungligt varslade inom telekombranschen från andra halvåret 2001 var arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program. Motsvarande andel för samtliga branscher var i stort densamma. Uppföljningen av varslade uppsagda från andra halvåret 2001 visar på stora skillnader i utfall när resultaten bryts ner länsnivå. Slutsatsen från uppföljningen är att varseldata på länsnivå har ett begränsat värde som prognosunderlag för arbetslösheten. Ericsson har gjort betydligt mer för uppsagda anställda än vad lagar och avtal kräver. Även Flextronics har gått längre än vad regelverken föreskriver. Ett utvidgat socialt ansvar för den egna personalen i en krissituation har varit företagsekonomiskt motiverat bl.a. genom att underlätta turordningsförhandlingarna. I ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv har båda företagen tagit på sig arbetsförmedlande och kompetenshöjande uppgifter för de övertaliga. Ericsson och Flextronics har inrättat särskilda omställningsprogram till vilket uppsagda kunnat ansluta sig. Uppsägningstiden har förlängts. Omställningsprogrammen har lagts ut på bemanningsföretag. Villkoren för de uppsagda har lett till mer tid för omställning. Om detta är till fördel för den uppsagde eller

5 5 (50) om det kan leda till inlåsningar och fördröjning av en nödvändig omställning är ännu för tidigt att kunna besvara. Ett ökat socialt ansvar som företagen visat i samb and med personalneddragningar innebär att arbetsmarknadsmyndigheten behöver överväga på vilket sätt detta får konsekvenser för Arbetsförmedlingens agerande i samband med större varsel. Gruppen har haft fyra sammankomster inför överlämnandet av delrapporten. Delrapporten skulle ha avlämnats senast 1 februari Överlämnandet har försenats till följd av ett betydande bortfall i den uppföljning av varsel som gjorts, vilket förlängt tiden för datainsamling och analys. Stockholm den 13 mars 2003 Bengt K Å Johansson Ordförande

6 6 (50) 2 Definition av telekombranschen Med telekombranschen avses såväl den industriella delen med tillverkning av olika telekomprodukter som alla de tjänster som tillhandahålls inom ramen för telekommunikation. Enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 92) består telekombranschen av följande delar: Teleproduktindustrin Tillverkning av elektroniska komponenter Tillverkning av radio- och TV-sändare samt apparater för trådtelefoni och trådtelegrafi Tillverkning av radio- och TV-mottagare samt apparater för upptagning och återgivning av ljud- och videosignaler Telekommunikation Nätdrift- och nätunderhåll Överföring av radio- och TV-program till sändningsstationer och mottagare Kabel-TV-drift Den statistiska redovisningen av telekombranschen i rapporten baseras i huvudsak på SNI 92. Det bör dock observeras att klassificering och nomenklatur baseras på de förhållanden som rådde i början av 90-talet, dvs. flera år innan informationsteknologin (IT) fick sitt genombrott i närings- och arbetslivet. 90-talet har vidare kännetecknats av betydande omstruktureringar genom outsourcing, inte minst inom telekomsektorn. T.ex. tekniska tjänster som tidigare utfördes av industriföretaget köps numera från konsultföretag inom uppdragsverksamhet, dvs. den privata tjänstesektorn. En till synes minskad sysselsättning är i själva verket delvis en omstrukturering inom branschen som kan vara svår att fånga statistiskt. Statistiska uppgifter om telekombranschen måste därför tolkas med viss försiktighet. Vår bedömning är dock att statistiken rätt väl fångar rörelseriktningen, men är mer osäker i mätningen av absoluta nivåer. Det begrepp som allt oftare används vid analys av den nya ekonomin och som speglar den starka integreringen mellan telekommunikation och informationsteknologins övriga delar är IKT dvs. informations- och kommunikationsteknologi. IKT definieras av OECD som att produkterna ska vara avsedda för att utföra informationsbearbetning och kommunikation, vilket inkluderar överföring och visning; eller använda elektronisk bearbetning för att upptäcka, mäta och/eller registrera konkreta fenomen eller kontrollera en fysisk process och

7 7 (50) att tjänsterna ska vara avsedda för att klara informationsbearbetning och kommunikation genom användning av elektroniska hjälpmedel. Även IKT kan dock tills vidare endast beskrivas enligt SNI 92. Varselstatistiken saknar möjligheter till nedbrytning för redovisning av telekomsektorn. Teleproduktindustrin redovisas inom ramen för elektroindustrin som dock domineras av teleproduktföretagen.

8 8 (50) 3 Utvecklingen inom telekombranschen och dess betydelse för svensk ekonomi i stort 3.1 Teleproduktindustrin 90-talskrisen innebar för svenskt vidkommande ett dramatiskt fall i tillväxt och sysselsättning med massarbetslöshet som följd. Mer än en halv miljon jobb försvann inom loppet av ett par år i början av 90-talet, varav jobb inom enbart industrin. Fortfarande 10 år senare saknas mer än jobb för att sysselsättningsgraden bland den arbetsföra befolkningen i åldrarna år ska vara densamma som före krisen. I själva verket motsvarar sysselsättningsgraden i början av 2003 samma nivå som rådde i mitten av 1970-talet. Industrin har tappat ca 20 procent av sysselsättningen under 90-talet som helhet. Trots detta blev värdet av producerade varor och tjänster per capita redan 1996 högre än någonsin tidigare i vår historia, varav det största tillskottet kom från de svenska industriföretagen. Av de analyser som nu görs framstår allt tydligare att den drivande kraften i produktionstillväxten under 90-talet emanerade från IKT-sektorn och inte minst telekombranschen. Dessutom bidrog saneringen av statens finanser med åtföljande lägre ränta till att investeringarna främjades inom IKT-sektorn. De stora förväntningarna på IKT medförde omedelbart att riskkapitalbolagen okritiskt medverkade till alltför djärva satsningar. Enligt en studie av Lind 1 vid Stockholms universitet ökade den genomsnittliga arbetsproduktiviteten inom teleproduktindustrin med drygt 34 procent per år under första hälften av 90-talet och med 55 procent per år under den andra hälften (tabell 1). Med arbetsproduktivitet avses här realt förädlingsvärde per arbetad timme. För tillverkningsindustrin som helhet var ökningstakten 4-11 procent. Tabell 1 Genomsnittlig årlig tillväxt i arbetsproduktivitet inom tillverkningsindustrin och teleproduk tindustrin för femårsperioder Bransch Tillverkningsindustrin 3,0 1,3 4,4 10,9-3,6 Teleproduktindustrin 4,8 9,3 34,4 54,7-10,4 Källa: Daniel Lind, Ekonomisk Debatt årgång 30 nr 1 samt revideringar av Lind I en annan analys av Edquist och Henrekson 2 vid Handelshögskolan i Stockholm görs en länderjämförelse av telekomsektorns betydelse under 90-talet. Där framkommer telekomsektorns exceptionella betydelse som tillväxtfaktor under 90-talets senare år för Sverige och Finland jämfört med andra länder som USA, Frankrike och Tyskland (tabell 2). 1 Daniel Lind, Ekonomisk Debatt årgång 30 nr 1. 2 Litan E, Bortom dot.com företagen, SNS förlag 2002.

9 9 (50) Tabell 2 Genomsnittligt produktionsvärde och förädlingsvärde för teleproduktindustrin som andel av total tillverkningsindustri i löpande priser (procent) Land Mått /99 Sverige Finland USA Frankrike Tyskland Produktionsvärde Förädlingsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Källa: Bortom dot.com företagen SNS Förlag i.u 2,7 3,9 4,4 4,4 6,7 2,6 2,6 11,8 11,9 11,9 12,4 Slutsatsen är att den höga produktivitetsutvecklingen inom den svenska industrin drevs fram av teleproduktindustrin. Om man därtill lägger att teleproduktindustrin i Sverige har Ericssonkoncernen som den dominerande slutproducenten blir situationen än mer unik genom den stora tyngd som ett enskilt företag haft på ett lands ekonomi. Det är således uppenbart att utan Ericssons framgångar som telekomföretag på 90-talet hade utvecklingen i Sverige varit en annan (Edquist&Henrekson). Telekomsektorn har inte bara uppvisat en starkt ökad arbetsproduktivitet under 90-talet utan även en stark ökning av antalet sysselsatta/anställda. En sammanhållen statistik över sysselsättningen inom teleproduktindustrin för 90-talet som helhet saknas, men bilden är ändå tydlig. I Ericssons årsredovisningar finns uppgifter över antalet anställda för perioden som helhet. Branschdata finns endast att tillgå i form av Statistiska centralbyråns kortperiodiska sysselsättningsstatistik (enkät till ett urval av arbetsgivare) från 1995 och framåt. Antalet anställda inom Ericsson i Sverige var i det närmaste oförändrad under 1992, från sysselsättningssynpunkt det svåraste året på arbetsmarknaden. Från 1993 fram till 1998 skedde en ökning med 50 procent från till anställda. Hösten 2002 är personalstyrkan tillbaka på samma nivå som i början av 90-talet (se tabell 3). Därtill kommer att merparten av de konsulter Ericsson anlitat har förlorat sina kontrakt under nedgångsfasen. Tabell 3 Antalet sysselsatta inom Ericssonkoncernen i Sverige och utomlands (1 000-tal) Antal Totalt 70,2 71,2 66,2 69,6 76,1 84,5 93,9 104,0 101,5 104,9 105,1 85,2 64,6 Utrikes 39,4 40,0 36,2 37,8 39,1 42,5 50,0 58,6 56,5 64,9 47,1 50,2 34,6 Sverige 30,8 31,2 30,0 31,8 37,0 42,0 43,9 45,4 45,0 40,0 37,0 35,0 30,0 Källa: Ericssons årsredovisningar för 1998 och ,1 2,3 5,9 i.u 3,1 3,0 2,0 2,0

10 10 (50) Av SCB:s branschdata framgår att sysselsättningstillväxten var stark under hela mätperioden från 1997 fram till början av år 2000 (se diagram 1). Därtill kan läggas den osynliga expansion som skett inom ramen för uppdragsverksamheten genom outsourcing. Från 2000 fram till hösten 2002 har dock fallet i sysselsättningen återfört denna till 1997 års nivå. Diagram 1 Antalet sysselsatta inom teleproduktindustrin jämfört med den totala sysselsättningen Index: kv = Teleprodukt Totalt Kvartalsdata Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik Sammantaget har teleproduktindustrin kunnat expandera under större delen av 90- talet, även när stora delar av arbetsmarknaden i övrigt förlorat arbetstillfällen. Expansionen i slutet av 90-talet ligger helt på underleverantörerna. En av de faktorer som vid sidan av teknikutvecklingen påverkat den starka produktivitetsutvecklingen är med stor sannolikhet omstruktureringen av produktionen. Genom att förlägga en allt större del av produktionen hos externa leverantörer har resurser hos slutproducenten förts över från det rutinartade till den egentliga kärnverksamheten. Samtidigt skapas prispress och därmed stigande lönsamhet som knappast är möjlig att åstadkomma med produktion i egen regi 3. Enligt den studie som Nutek 3 gjort om underleverantörerna inom verkstadsindustrin framgår att leverantörerna inom teleproduktindustrin är starkt koncentrerade till ett fåtal regioner i Sverige, även om det finns enstaka företag inom de allra flesta län. Kännetecknande för underleverantörerna är att de i högre grad än för verkstadsindustrin som helhet har en omfattande legotillverkning och att förhållandevis många företag befinner sig längre bak i förädlingskedjan (tabell 4).

11 11 (50) Tabell 4 En jämförelse mellan underleverantörer inom teleproduktindustrin och verkstadsindustrin som helhet årsskiftet 2001/02 Andel leverantörer : Teleprodukt industrin Verkstadsindustrin med minst 50 % legotillverkning Minst 50 % egenutvecklade komponenter och produkter där minst 50 % av leveranserna går vidare till andra leverantörer där minst 50 % av leveranserna går till företag som tillverkar en slutprodukt Källa: Nutek B 2002:3 Bilden av teleproduktindustrins underleverantörer är att det stora flertalet företag är i en mer utsatt position än verkstadsindustrin som helhet, dels genom sin relativt starka bindning till en enda bransch dels genom att fler företag sannolikt har mindre lönsamhetsmarginaler. Företag med enbart legotillverkning saknar ofta förmåga att utveckla egna komponenter och produkter. De arbetar i stället efter beställningar. De har därmed svårare att ställa om när en större kund uteblir med sina order. Det är vidare rimligt att tänka sig att lönsamheten är större ju närmare företaget är slutproducenten. Ju längre ner i produktionskedjan desto fler leverantörer finns det att välja mellan, vilket bör verka prispressande 3. Utan att vi känner till omfattningen har produktion prisats ut ur landet till låglöneländer på andra sidan Östersjön och i Sydostasien. 3.2 Telekommunikation De företag inom telekommunikation som spelar en helt avgörande roll för teleproduktindustrin är teleoperatörerna, dvs. köparna av teleproduktvaror. De tjänster som teleoperatörerna tillhandahåller ligger inom ramen för fast telefoni, mobiltelefoni och internetaccess. Värdet av tjänsterna inom telekommunikation första halvåret 2002 uppgick enligt Post- och telestyrelsen till drygt 23 miljarder kronor, en ökning med 7 procent sedan året innan. Krisen inom teleproduktindustrin har således inte sin motsvarighet bland operatörerna, som i stället ökar sin försäljning. Den fasta telefonin står för nära 60 procent av telemarknadens totala omsättning, men med en obetydlig värdetillväxt. De mobila tjänsternas andel av telemarknaden ligger på 36 procent och med en värdetillväxt på 7 procent per år. Internetaccess svarar värdemässigt för 11 procent men har en tillväxt på motsvarande 16 procent. Telia är den helt dominerande operatören vad avser fast telefoni. Tre företag dominerar helt den mobila marknaden. Det är Vodafone, Telia och Tele2, dvs. de enda företag som har egna mobilnät. 3 Nutek B 2002:2 Sveriges Verkstadsleverantörer.

12 12 (50) Mobila datatjänster blev möjliga genom införandet av GPRS (General Packet Radio Service) hösten Den hittillsvarande användningen av datatjänster är dock mycket begränsad. I juni 2002 fanns det endast abonnenter som hade använt GPRS minst en gång under andra kvartalet 2002 enligt Post och telestyrelsen. Nästa steg i utvecklingen av mobila tjänster är utbyggnaden av UMTS (Universal Mobile Telecommunication System) där användarna ska få tillgång till datakommunikation och multimedia vid sidan om vanlig telefon. De operatörer som i Sverige har fått UMTS-tillstånd är Vodafone, HI3G, Orange och Tele2/Telia. Orange har dock beslutat sig för att lämna den svenska marknaden, vilket innebär att drygt 200 personer mister sin anställning. Utbyggnaden och utvecklingen av UMTS påverkar i hög grad teleproduktindustrin. Utbyggnaden är försenad och operatörerna dras med betydande finansiella problem, vilket inneburit drastiska nedskärningar av investeringar i sådan utrustning som bl.a. Ericsson tillverkar. Utbyggnaden av UMTS går trögt inte bara i Sverige utan även i länder som Tyskland, Frankrike och England Antal Diagram 2 Antal sysselsatta inom telekommunikation Kvartalsdata Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik Antalet sysselsatta inom telekommunikationsbranschen har under sjuårsperioden minskat från ca till personer enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik (se diagram 2). Den minskning av sysselsättningen som ägt rum under de senaste åren kan nästan uteslutande hänföras till personalnedskärningar inom Telia.

13 13 (50) 4 Uppsägning av personal inom teleproduktindustrin samt effekten av telekombranschens kris på verksamheten inom Samhall Enligt Främjandelagen skall en arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning skriftligen varsla länsarbetsnämnden om minst fem arbetstagare berörs av inskränkningen. Varseltiden börjar enligt främjandelagen räknas när det skriftliga varslet kommit från arbetsgivaren till länsarbetsnämnden. Varsel som kan medföra uppsägning av högst 25 anställda ska lämnas in minst två månader före tänkt driftsinskränkning. Om varslet berör fler än 25 men färre än 100 anställda gäller minst fyra månader. Om fler än 100 arbetstagare berörs gäller minst sex månader. 4.1 Antal varsel om uppsägning Enligt den officiella varselstatistiken från AMS har antalet personer som varslats om uppsägning ökat starkt under 2001 och 2002, i synnerhet inom teleproduktindustrin (eg elektroindustrin). Antalet personer som varslats där är fler än under lågkonjunkturen i början av 90-talet, vilket är konsistent med den förhållandevis starka sysselsättningsutveckling som teleproduktindustrin haft under motsvarande period. Andelen varsel inom teleproduktindustrin uppgick till som högst 4 procent i början av 90-talet men över 14 procent år 2002 (se diagram 3). Procent 16 Diagram 3 Antal personer som varslats om uppsägning inom elektroindustin i relation till totalt antal varslade Källa: Officiell varselstatistik, AMS

14 14 (50) I en särskild enkätundersökning som AMS gjort hösten 2002 (kallas länsenkäten) har länsarbetsnämnderna beräknat antalet personer som varslats som en följd av krisen inom telekombranschen. Alla företag som enligt länsarbetsnämndernas bedömning har kopplingar till telekomsektorn ingår i undersökningen, dvs. även företag som inte tillhör teleproduktindustrin eller telekommunikation. Det gäller bl.a. de underleverantörer inom verkstadsindustrin som levererar produkter till företag i olika branscher, liksom IT-branschen där det finns företag som säljer tjänster till telekomföretag men som också betjänar andra branscher. Som framgår av tabell 5 nedan har krisen inom telekombranschen även påverkat andra delar av svenskt näringsliv. Under 2001 avsåg 13 procent av samtliga varslade anställda företag inom teleproduktindustrin (eg elektroindustrin) men 28 procent av samtliga varslade om man även inkluderar företag i andra branscher som betjänade telekomföretagen (länsenkäten). För år 2002 (t.o.m. oktober) var motsvarande tal 17 respektive 42 procent. Varsel inom telekomsektorn förekommer i samtliga regioner i Sverige, även om de stora varslen är koncentrerade till ett fåtal län (se diagram 4). Antalsmässigt har varslen en kraftig koncentration till Stockholmsområdet. Länets andel av de varslade inom telekomsektorn uppgick till 38 procent för perioden 2000 till hösten Gävleborgs och Östergötlands andel var ca 9 procent vardera. Även Västra Götaland hade en relativt hög andel. Dalarna, Kronoberg och Halland är de län som drabbats minst. Tabell 5 Antal personer som varslats om uppsägning inom telekombranschen och företag i andra branscher som haft telekomföretag som kund (länsenkäten) samt den officiella varselstatistiken för elektroindustrin * Elektroindustrin % av samtliga varslade Telekombranschen och berörda företag i andra branscher. % av samtliga varslade Antal varslade på arbetsmarknaden som helhet *T.o.m. oktober 2002 **Enligt länsenkäten

15 15 (50) Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Diagram 4 Antal personer som varslats under september 2002 enl länsenkäten Antal Källa: Länsenkäten AMS Bilden blir dock en annan om antalet varslade personer relateras till den totala sysselsättningen i respektive län. Stockholms län har även i relativa termer en hög varselnivå, men nivån var betydligt högre på Gotland och i Gävleborgs län. Även Örebro, Östergötland och Blekinge har haft en svårare situation än landet som helhet (se diagram 5). Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Diagram 5 Antal varslade om uppsägning per 1000 sysselsatta totalt inom telekombranschen och berörda företag i andra branscher Promille Källa: AMS, SCB

16 16 (50) Antalet personer som varslats om uppsägning ger dock inte hela bilden av hur omfattande personalneddragningarna varit. Ett nytt mönster kan skönjas som innebär att anställda i stället för att bli varslade erbjuds att gå över i ny anställning hos bemanningsföretag och formellt säger upp sig på egen begäran. Från företagets synvinkel skapas en good-will genom att man visar samhällsansvar för sina anställda samtidigt som krisstämpeln på företaget mildras. Den anställde ges mö j- ligheter att under en längre tid söka arbete med tryggheten att ha en anställning med full lön under tiden. När t.ex. Ericsson minskade personalstyrkan vid sin fabrik i Linköping under 2001 var personer övertaliga men endast 330 varslades. 4.2 Effekter av telekombranschens kris för verksamheten inom Samhall Varsel om uppsägning ger inte hela bilden av personalomställningar på arbetsmarknaden. Samhallkoncernen har drabbats hårt av krisen inom telekombranschen, även om det enligt gällande principer inte lett till arbetslöshet bland de anställda. Däremot är flertalet av de arbetshandikappade inom Samhall som arbetat i verksamheter knutna till telekombranschen fortfarande utan arbetsuppgifter eller undersysselsatta (PM Samhall ). Samhall knöts till telekombranschen som underleverantör redan i slutet av talet genom sin tillverkning av batterier. Genom produktutveckling och teknisk kompetens kom Samhall att tio år senare, vid slutet av 1990-talet, bli en av världens största tillverkare av batterier för mobiltelefoner. Samhall var den producent som först tog fram batterier innehållande litiumpolymerceller fick Samhall även telekomorder att montera, löda, testa och trimma filter till radiobasstationer. Sammantaget innebar den starka kopplingen till telekombranschen med batteritillverkning och filterhantering ett dramatiskt fall i orderingång för Samhall när krisen inom telekombranschen blev ett faktum. Under år 2000 var ca personer sysselsatta inom Samhall med tillverkning av produkter till telekombranschen, vilket motsvarade 6 procent av alla anställda inom koncernen. Hösten 2002 fanns endast ca 400 sysselsatta inom telekomsektorn kvar och verksamheten var nedlagd på flertalet av de orter som tidigare haft produktion. Tabell 6 Antalet sysselsatta inom Samhall med batteritillverkning och filterhantering till telekombranschen. Källa Samhall 2002 Produkt Batterier till mobiltelefoner Filterhantering Totalt

17 17 (50) 5 Från varsel till arbetslöshet situationen ett år senare för de personer som varslades hösten 2001 De personer som varslats om uppsägning under andra halvåret 2001 har i december 2002 följts upp genom en samkörning med AMS sökanderegister (kallat Varseluppföljningen 2002). Totalt för arbetsmarknaden som helhet varslades under den aktuella perioden personer varav anställda inom telekombranschen. En övergripande målsättning med undersökningen som omfattar hela arbetsmarknaden är att kunna jämföra olika mönster mellan telekomsektorn och arbetsmarknaden i övrigt vad gäller varsel och vad varslen står för som signalvärde. Förevarande avsnitt 5 baseras i sin helhet på Varseluppföljningen En uppgift är att belysa i vilken utsträckning det sker en minskning i antal varslade personer mellan tidpunkten för företagets anmälan till länsarbetsnämnden och när förhandlingarna med de fackliga organisationerna är klara om vilka personer som ska sägas upp (kallas här fullföljandegraden). Finns det skillnader i fullföljandegrad mellan små och stora företag, mellan branscher och regioner? Fullföljandegraden är viktig från förmedlingssynpunkt vad gäller timing och när Af mer aktivt ska gå in med förmedlingsinsatser för de uppsagda. Vad som kan diskuteras är när i tiden Af skall börja agera. Inte för tidigt, eftersom många kan finna en lösning utan Af:s insatser, men heller inte för sent när personen i fråga har förlorat hoppet om en lösning och därmed den kraft som krävs för ett aktivt jobbsökande. En annan uppgift är att få belyst i vilken utsträckning varslade personer blir arbetslösa (arbetslöshetsgrad) och därmed få klarhet i varslens betydelse som förvarnare för ökat resursbehov och ökad arbetsbelastning på Af. Det finns även här ett intresse att se om det finns olika mönster i arbetslöshetsgrad med avseende på ålder, kön, län och bransch. En tredje uppgift är att få vetskap om den aktuella situationen hos de varslade personerna hösten 2002, dvs. hur många som har hittat en lösning och hur många som är kvar som arbetslösa vid Af. 5.1 Fullföljandegraden Under andra halvåret 2001 varslades personer om uppsägning i olika telekomföretag. Det motsvarar knappt 10 procent av samtliga varslade ( se tabell 7 och även tabellbilagan tabell F). Inom databranschen varslades anställda varav flertalet varslade får antas vara en följd av krisen inom telekombranschen. Fullföljandegraden för telekombranschen på 77 procent är i det närmaste detsam-

18 18 (50) ma som för arbetsmarknaden i dess helhet. Dataverksamheten är som framgår av tabell 7 som genomsnittet för arbetsmarknaden dvs. 76 procent. Tabell 7 Antalet personer som ursprungligt varslats om uppsägning andra halvåret 2001 och därav varslats om uppsägning efter förhandling fördelat på olika branscher Antal ursprungligt varslade Antal varslade efter MBL Fullföljandegrad (procent) Telekom* Datorverksamhet Byggverksamhet Industri* Övriga branscher Totalt Telekombranschen definieras som teleproduktindustrin och telekommunikation varav teleproduktindustrin även ingår i uppgifterna för Industri. Källa: Varselstudien 2002, AMS Det finns en betydande spännvidd i fullföljandegrad mellan länen. I Skåne var fullföljandegraden inom telekombranschen endast 48 procent medan den var 100 procent i län som Södermanland, Halland, Västernorrland och Norrbotten (se tabell F i tabellbilagan). Variationen mellan länen visar hur svårt det kan vara att tidigt bedöma vilka effekter på arbetsmarknaden som det ursprungliga varslet kan få. Det är intressant att notera att det tycks finnas ett visst samband mellan fullföljandegrad och företagsstorlek, dvs. ju mindre företag desto högre fullföljandegrad. Mönstret är tydligt för telekombranschen och än mer markant för dataverksamheten. För industrin som helhet är bilden inte lika klar (se tabell 8 och tabell F i tabellbilagan). Det behövs dock fler mätningar över tid för att avgöra hur pass stabilt mönstret är. Tabell 8 Fullföljandegraden fördelat efter företagsstorlek och bransch (pr ocent) Antal anställda Telekom Dataverksamhet Byggverksamhet Industrin Totalt Totalt Källa: Varselstudien 2002, AMS Undersökningen visar sammanfattningsvis att var fjärde ursprungligt varslad som ett genomsnitt faller bort när företaget är klar med listan över vilka personer som ska sägas upp. Det finns ett flertal skäl som kan förklara bortfallet:

19 19 (50) a) Personer slutar sin anställning på eget initiativ som en följd av ökad osäkerhet om anställningsförhållandena på företaget. b) Förhandlingarna med de fackliga organisationerna leder till en högre bemanning än vad det ursprungliga varslet motsvarade. c) Pensionslösningar skapas för de personer som har en kortare tid kvar till ålderspension samt förtidspensionering av långtidssjukskrivna. d) Varslet dras tillbaka delvis eller helt tillföljd av ett förändrat orderläge. Samtliga ovan redovisade skäl förekommer erfarenhetsmässigt som förklaringar till utfallet i fullföljandegrad. Det är dock inte möjligt att i den här undersökningen belysa vilka skäl som är vanligast förekommande. En viktig slutsats är dock att varseltalen inte utan vidare kan användas som prognosunderlag för den kommande utvecklingen på arbetsmarknaden. 5.2 Arbetslöshetsgrad Av de anställda inom telekombranschen som efter MBL varslades om uppsägning skrevs i ett senare skede personer in som arbetslösa vid Af. Det motsvarar en arbetslöshetsgrad bland de varslade på 54 procent. Arbetslöshetsgraden för samtliga branscher var något lägre, 51 procent. Som framgår av tabell 9 (se även tabell B i tabellbilagan) var arbetslöshetsgraden något högre för industrin som helhet. För anställda inom datorverksamhet var arbetslöshetsgraden lägre än riksgenomsnittet. Tabell 9 Andel varslade om uppsägning som i ett senare skede skrevs in som arbetslösa vid Af (arbetslöshetsgraden i %) Telekom Dataverksamhet Byggverksamhet Industrin Totalt Arbetslöshetsgrad i procent Källa: Varselstudien 2002, AMS Den regionala spridningen i arbetslöshetsgrad är betydande, från endast 19 procent bland varslade uppsagda i Kalmar till 89 procent i Västernorrland. Det finns ett visst samband om än mycket svagt mellan arbetslöshetsgrad och arbetsmarknadssituationen i respektive län (mätt som antalet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program relaterat till arbetskraften). Som framgår av diagram 5 (se även tabell H i tabellbilagan) är tendensen att arbetslöshetsgraden är något högre i län med en sämre arbetsmarknadssituation. Vad som i hög grad styr hur stor arbetslösheten blir till följd av ett varsel är naturligtvis vad det är för personer som sägs upp, deras yrkeskompetens och ålder samt den lokala och regionala efterfrågan vid det aktuella tillfället, men även de insatser som görs från Arbetsförmedlingens och företagets sida.

20 20 (50) Diagram 6 Varslade som sagts upp och blivit arbetslösa samt obalansen i länet. Telekombranschen Obalans 15 BD 10 H N X D O Z Y 5 AB F Andel arbetslösa av varslade Källa: AMS Generellt sett är arbetslöshetsgraden inom telekomsektorn högre i åldrarna över 45 år. Bilden för samtliga branscher inte är lika tydlig utan tvärtom är arbetslöshetsgraden lägre i de högsta åldersgrupperna. Det mönstret är än mer påtaligt inom datorverksamhet (se tabell 10). Tabell 10 Arbetslöshetsgraden i olika åldrar inom telekombranschen, datorverksamhet och samtliga branscher (procent) år år år år år 61 år och över Totalt Telekom Data Alla branscher Källa: Varselstudien 2002, AMS Det är inte möjligt att inom ramen för varselsundersökningen förklara de skillnader som finns i arbetslöshetsgrad mellan branscher, regioner och för personer i olika åldrar. En slutsats som ändå kan dras med tanke på variationen i utfall är att varselstatistik som prognosunderlag är behäftad med stor osäkerhet och att en bedömning av varslets effekter på arbetsmarknaden måste bedömas från fall till fall. Det förutsätter således att länsarbetsnämnden och berörda arbetsförmedlingar har en mycket god kännedom om det enskilda företagets förutsättningar och vilka grupper av anställda som kan komma att friställas.

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT September 2013 Förändringar tredje kvartalet 2013 Under tredje kvartalet 2013 var andelen arbetsökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer