Från oreglerat monopol till reglerad telekonkurrens. SEKOs syn på telepolitiken. juni 2003
|
|
- Göran Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från oreglerat monopol till reglerad telekonkurrens SEKOs syn på telepolitiken. juni 2003
2 Från oreglerat monopol till reglerad telekonkurrens Stora uppsägningar, oro och otrygghet, ökad arbetsbelastning och stigande sjuktal. Den ökade konkurrensutsättningen av Sveriges nationella telemarknad har banat väg för nya ledningsfilosofier och tidigare sammanhållna företag har splittrats upp i mindre bolag. För de anställda inom telekommunikationsbranschen har utvecklingen varit ytterst kännbar. S e n s o m m a ren år 2000 gick anmälningstiden till Post- och Telestyrelsen (PTS) för tilldelning av de svenska 3G-licensen ut. Fyra tillstånd delades ut i december till Tele2, Vodafone, HI3G (numera 3) och Orange. Telia som blev utan tillstånd upprättade dock ett samarbete med Tele2 om utbyggnaden. Löftena om utbyggnad av 3G-näten var vidlyftiga senast 2003 skulle full täckning vara avklarad. Tre år senare har samtliga företag begärt uppskov med utbyggnaden. Orange, ägt av France Telecom, har delvis lämnat den svenska marknaden. Även utbyggnad av bredband för alla, som bara några år tidigare var mycket ambitiösa, avstannade. Alla inblandade, vare sig det var statliga, kommunala eller privata aktörer som låg bakom utbyggnadsplanerna, började uppleva svårigheter med lönsamhet och finansiering. Investeringarna ströps och många anställda inom branschen drabbades. 3
3 Vad hände? Länge rådde stor optimism om fortsatt snabb utveckling inom telekommunikation och IT ny teknik i form av 3G, med nya användningsområden och utveckling av nya tjänster, börskurserna var på uppgående. Utvecklingen bröts dock våren Telekom och IT som under en period varit en betydande tillväxtmotor i ekonomin kollapsade. Hela sektorn stannade upp med omfattande uppsägningar som följd. Investeringar i teknikutbyggnad, underhåll, utveckling av nya produkter och tjänster har stagnerat, förtroendet för sektorns har dalat kraftigt vilket också visat sig i sjunkande börskurser och ytterligare svårigheter med finansiering. Framför allt i Sverige men även globalt - utlöste detta en stark bromseffekt för hela ekonomin. Bakom låg en kraftigt missbedömning av marknadsutvecklingen. Intresset hos kunderna att ta till sig alltmer sofistikerad teknik överskattades och därmed också efterfrågan på det som till exempel bredband och 3G-tekniken erbjuder. En annan viktig förklaring var operatörernas stora skuldsättning, orsakade av bland annat företagsuppköp och dyra inköp av 3G-licenser, som kraftigt bromsade upp investeringstakten. Allt detta har naturligtvis påverkat SEKOs medlemmar inom telekombranschen. Men branschen har i åtskilliga år levt med stora och genomgripande förändringar. Telekommunikationbranschen i Sverige idag I dagligt tal inbegrips såväl företag som tillverkar elektronisk utrustning som teleoperatörer i telekommunikationsbranschen. Telekommunikation är egentligen en del av den s t ö rre sektorn inform a- tions- och kommunikationsteknik - IKT-sektorn. Hela IKT-sektorn omfattar den elektroniska tillverkningsindustrin och så kallade IT-relaterade tjänsteföretag parti- och detaljhandel, telekommunikation samt datakonsulter och dataservice. I IKT- s e k t o rn uppgår sysselsättningen till dry g t vilket motsvarar 9 procent av sysselsättningen i hela tillverknings- och t j ä n s t e s e k t o rn. Inom den tillverkande delen där f ö retag som till exempel Ericsson finns arbetar omkring De allra flesta, ungefär , arbetar således inom den IT-relaterade tjänstesektor. Tele- och databranschen enligt SEKOs definition tillika SEKOs organisationsområde: Nätägare, operatörer ägare av tele-, data- och TVnät, såväl fasta som mobila samt sattelitbaserade samt operat ö r e r som köper och säljer trafik och kapacitet i nämnda nät. Försäljning av utrustning företag som säljer och hyr ut samt utför service på utrustningar avsedda för informationsbehandling, telekommunikation samt interaktiv elektronisk information. Installation och service företag som förutom att de säljer utrustningar till slutkund även installerar, driftsätter och utför service av utrustningar avsedda för inform ationsbehandling, telekommunikat i o n samt interaktiv elektronisk information. T j ä n s t e p r o d u k t i o n företag som marknadsför varor och tjänster kopplade till i n f o r m ationsbehandling, telekommunikation samt interaktiv elektronisk informat i o n. 4 5
4 Telekommunikationsbranschen i SEKOs terminologi omfattar i huvudsak de som arbetar med nätdrift, radiering och kabel-tv-drift. Telekommunikationsbranschen i Sverige består idag av ett hundratal företag. De allra flesta företagen, nästan tre fjärdedelar, är operatörer med eller utan egna nät. Många företag är små, det finns endast omkring 25 företag som har fler än 20 anställda. Å andra sidan sysselsätts de allra flesta i de stora företagen. Totalt var antalet anställda inom telekommunikation år 2001 drygt personer, varav nästan alla arbetade inom nätdriften. Såväl antalet anställda som antalet företag minskade markant mellan 2000 och SEKOs medlemmar Majoriteten av SEKOs medlemmar arbetar som tekniker med installation, drift och underhåll inom telefoni och data nätdrift. Medlemmar finns också inom verksamheter som kundtjänst/callcenters och försäljning. SEKO har knappt medlemmar inom telekommunikationsbranschen. Numera arbetar de flesta av medlemmarna utanför TeliaSonera-koncernen, i och med försäljning av ett antal bolag till F l e x t ronics och Te l e f o s. SEKO har även medlemmar bland övriga aktörer på marknaden till exempel Song och Telenor/Utfors, fristående callcenterf ö retag samt radio/tv-utsändningsföretaget Teracom. Internationell telekombransch Telekomindustrin är i mycket hög grad internationell. Många utländska teleoperatörer är verksamma i Sverige. Fusioner inom och över nationsgränser är stadiga inslag i marknadens konsolidering Telia och finska Sonera utgör numera en gemensam koncern. Inom EU är telekommunikationsmarknaden avreglerad sedan Den moderna informations- och kommunikationsteknikens utveckling har varit en central faktor i flera andra branschers avreglering, inte enbart i den egna branschen. IT-tekniken har i hög grad varit själva förutsättningen för ekonomiernas internationalisering. 6 7
5 Hur blev det så här de viktiga drivkrafterna Betydelsen av teknisk utveckling och internationalisering inom telekommunikation kan knappast överskattas som förklaring till de s t ru k t u rella förändringarna som branschen genomgått. Förändringarna under de senaste tio åren har varit både snabba och stora. Tele-, IT- och mediasektorerna växer samman genom framförallt digitalisering och standardisering inom Internetområdet. Resultatet är att olika infrastrukturer och tekniker för överföring av kommunikation och tjänster sammansmälter. Den nya tekniken tillsammans med användarnas mottaglighet för att använda den har medfört att efterfrågan utvecklats på ett sätt som ingen kunnat föreställa sig bara för ett tiotal år sedan. För operatörer och andra företag i branschen är det nödvändigt att hänga med och delta i teknikutvecklingen för att klara den hårda konkurrensen. En viktig faktor är också marknadernas avreglering, eller uttryckt på ett annat sätt; den politik för ökad konkurrensutsättning som under senare år varit förhärskande. Telekommunikationsområdet i Sverige var i mycket liten utsträckning reglerat före telelagens tillkomst den 1 juli Telelagen innebar att regleringar infördes på telemarknaden. Det behövdes således ett regelverk för att skapa den konkurrens som eftersträvades. Företag i konkurrens ansågs av de politiska beslutsfattarna vara bättre än monopolföretag på att producera det som medborgarna efterfrågade. Telemarknaden karaktäriserades mer av tendenser till koncentration än konkurrens vilket innebar att det fanns behov av tydliga spelregler för aktörerna på telemarknaden. På en marknad, där tillgång- en till ett omfattande nät för att distribuera tjänster är nödvändig, och där investeringar i nätet är omfattande, uppstår inte konkurrens spontant. En stor operatör som tagit kostnaderna för sitt nät är knappast beredd att utan ersättning släppa in konkurrenterna. Därför läggs i regelverket stor vikt vid hur man ska få ett fungerande system för samtrafik i existerande nät. I lagen formuleras de telepolitiska målen som kortfattat säger att alla oberoende av var man bor eller arbetar i landet ska ha tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta Lag om elektronisk kommunikation (förslaget) 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att ge enskilda och myndigheter tillgång till säkra och e f f e k t i va elektroniska kommunikat i o n e r, med största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Syftet ska uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. Samhällsomfat tande tjänster ska dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser. möjliga samhällsekonomiska kostnad. Staten behöver emellertid regelverk och instrument för att se till att de telepolitiska målen uppfylls på den öppnade marknaden. Verktygen för staten blev krav på tillstånd för att bedriva televerksamhet och villkor som måste uppfyllas för att få tillstånden. Genom detta garanterades att de grundläggande tjänsterna verkligen blev utförda. Sverige var i princip först i Europa att konkurrensutsätta den nationella telemarknaden, vilket innebar ett visst trevande i mörker inga e rf a renheter fanns att bygga vidare på. Som ett resultat av detta har regelverket under de tio år som gått kontinuerligt behövt förändras. Post- och Telestyrelsen (PTS) som är den myndighet som övervakar teleregleringen - gör bedömningen att efter tio år med telelagen har konkurrensen på de flesta delarna av marknaden förbättrats, urvalet av tjänster har ökat, priserna har sjunkit och användarna har fått en starkare ställning. Framför allt vad gäller mobil- och utland- 8 9
6 stelefonin fungerade konkurrensen med sjunkande priser och ökat tjänsteutbud. Det har däremot varit trögare vad gäller nationell och lokal telefoni. Som konsekvens av att tele-it mediamarknaderna konvergerar och genom att ett antal EG-direktiv ska införas i svensk lagstiftning, bland annat det så kallade USO-direktivet - har regeringen under våren 2003 presenterat en proposition om en lag om elektronisk kommunikation. Den ersätter nuvarande telelag och lagen om radiokommunikation och omfattar telefoni, datakommunikation (IT) samt media (radio,tv) och beräknas träda i kraft under I nuvarande telelag finns fastslaget att alla i landet ska ha tillgång till grundläggande teletjänster i såväl bostad som på arbetsplatsen. Den nya lagen utgår från det så kallade USO -direktivet och definierar samhällsomfattande tjänster som tillhandahållandet av anslutning till det allmänt tillgängliga telefonnätet och tillgång till telefonitjänster till en fast anslutningspunkt. Anslutningen ska medge så kallad funktionell tillgång till Internet, tillgång till abonn e n t f ö rteckning, nummerupplysningstjänst och telefonautomater samt särskilda åtgärder för slutanvändare med funktionshinder. Värt att notera är att den nya lagen inte anger någon lägsta överföringskapacitet för anslutningen till det allmänna telefonnätet i fasta anslutningspunkter. Vad som utgör funktionellt tillträde till Internet får avgöras av ansvarig myndighet Post och Telestyrelsen (PTS) - från tid till annan mot bakgrund av den tekniska utvecklingen med mera. De samhällsomfattande tjänsterna ska tillhandahållas till överkomliga priser. Om operatörerna på marknaden inte självmant klarar av att tillgodose behovet av den samhällsomfattande tjänsten ska ansvarig myndighet PTS - kunna förplikta den operatör som anses lämplig att tillhandahålla tjänsten. Den samhällsomfattande tjänsten kan upphandlas om kostnaderna för att tillhandahålla tjänsten så kräver. En fråga som aktualiserats nu när bredbandsutvecklingen på marknadens villkor gått i stå är om inte bredbandstjänster borde ingå i begreppet samhällsomfattande tjänster och vem som i så fall ska stå för finansieringen. Öppningen av telekommarknaden och den ökade konkurrensutsättningen har banat väg för nya ledningsfilosofier i företagen. Dessa nya sätt att styra företagen har inneburit stora förändringar för de anställda. Framförallt har det skapat orosmoment eftersom varken de anställda eller de fackliga organisationerna helt har kunnat överblicka konsekvenserna av företagsledningarnas trendiga strategier. Tidigare sammanhållna företag har splittrats upp i fler mindre bolag. Fokusering på en begränsad kärnverksamhet har inneburit att verksamheter som till exempel förråd, verkstäder, lokalvård och telefonister avknoppats. Under senare år har vi sett hur TeliaSonera även sålt av verksamheter inom installation och service till bland annat Flextronic (Orbiant) och Telefos. I Telefos som TeliaSonera samäger med riskkapitalföretaget Industrikapital finns fler verksamheter till exempel Swedia Networks, tills helt nyligen även telefonisttjänstföretaget Respons som emellertid nyligen sålts till Eniro. Installation och service upphandlas i konkurrens vilket innebär att kostnadspressen vidarebefordras till entreprenörerna. Värt att nämna är att för vissa verksamheter har regionalpolitiska ambitioner spelat en icke oansenlig roll i strukturförändringarna. Avknoppning av till exempel kundtjänst och telefonisttjänster har ibland understötts av möjligheten att erhålla lokaliseringsstöd på så sätt har det varit möjligt att flytta verksamheten samtidigt som det erbjudits ny personal till lägre kostnad. När stödperioden avslutats är det inte ovanligt att nedläggning och eventuellt ytterligare flyttning kommer till stånd
7 Så har detta påverkat SEKOs medlemmar Jobben inom telekommunikationsföretagen har starkt påverkats av branschens strukturomvandling. Den utveckling som möjligen gynnat konsumenterna i form av lägre priser och fler tjänster har inte varit gynnsam för de anställda i branschen. Stora uppsägningar och ständiga förändringar i företagen har skapat oro och otrygghet. Den hårdnande konkurrensen gör det nödvändigt för företagen att minska kostnaderna vilket i sin tur ökar arbetsbelastningen och pressen på de anställda. Detta visar sig obönhörligt i ökande sjuktal. Telebranschen, som tidigare i snitt haft en låg sjukfrånvaro, visar nu tendenser till snabb ökning. Detta är allvarligt särskilt mot bakgrund av att arbetet med arbetsmiljö och rehabilitering i företagen har nedrustats. Möjligheterna till kompetensutveckling har minskat. Låt oss ge några exempel: Oro och otrygghet Ständiga omorganisationer och nya arbetsorganisationer har skapat stor otrygghet - man vet aldrig vad som väntar. Det råder en påtaglig omorganisationströtthet vilket resulterat i minskande engagemang. Oron för anställningstryggheten blir överskuggande allt annat. De anställda har i flera omgångar upplevt att bolag splittrats upp i mindre bolag, ibland har dessa sålts av och man har hamnat i en ny situation antingen uppsagd eller med ny arbetsgivare. Varje omstrukturering i nya företagskonstellationer tenderar att äventyra arbetsvillkor och förmåner i form av till exempel pension. Upphandlingsmetoden innehåller också stora risker i och med att varje upphandlingstillfälle i konkurrensens namn resulterar i nedtrappning av de anställdas villkor. Riktningen går mot alltmer utarmade och specialiserade arbetsuppgifter. Korta upphandlingsperioder ökar de anställdas osäkerhet om framtiden. Ökad press på de anställda Konsumenternas behov av kundtjänst har ökat i och med att det blir vanligare med såväl fast telefon, mobiltelefon samt användning av internet. En fungerande kundtjänst är i dagens läge en konkurrensfråga för företagen. För personalen i kundtjänsten har pressen i arbetet ökat från en redan tidigare hög nivå. I de avknoppade callcenterföretagen har en arbetsorganisation utvecklats som kännetecknas av ständig bevakning och prestationsmätning, individuella bonussystem baserade på uppkopplingstidens längd och litet inflytande på arbetstider. Arbetsbelastningen har ökat och blivit ojämnare, allt ska göras fortare när det väl ska göras. För vissa teknikergrupper som arbetar med så kallade serviceavtal har pressen ökat genom krav på ständig tillgänglighet. Kunderna kräver sin service även utanför kontorstid. Arbetsmiljö och rehabiliteringarbete Uppdelning i allt smalare och mer begränsade verksamhetsområden med eget ekonomiskt ansvar vare sig det yttrar sig i resul- tatenheter eller mindre bolag - har medfört att arbetet med såväl arbetsmiljöproblem som rehabilitering har försvårats
8 I ett läge där de grundläggande förhållanden på arbetsplatserna genererar alltmer sjukskrivningar har den organisation som kunnat ta tag i problemet avrustats både möjligheter och kompetens. Forum som till exempel skyddskommittéer har försvunnit, det blir allt svårare att rekrytera skyddsombud. De regionala skyddsombuden utnyttjas inte. Företagshälsovården tas inte i anspråk - av rena kostnadsskäl. Samverkansavtalens tanke att arbetsmiljöarbetet skulle ingå som en naturlig del i det övriga fackliga arbetet har inte lyckats. Arbetsmiljöarbetet kom i sista hand när ekonomi sattes främst. Förändringarna har inneburit att det blivit allt svårare att ägna tid åt till exempel facklig arbete eftersom det blivit nödvändigt för den egna anställningstrygghetens skull att koncentrera sig på sitt eget arbete. I en tekniskt intensiv verksamhet med snabba utveckling accentueras detta i en omstrukturering av det slag som skett i telekombranschen. Utbildning och karriärmöjligheter Uppsplittringen i mindre företag med mer koncentrerad verksamhet har försvårat möjligheterna att byta jobb inom samma organisationen. Detta innebär att företagen inte har intresse av att satsa på utbildning och kompetensutveckling för anställning krävs rätt utbildning från start. Avsaknaden av validering av yrkeskunskaper innebär svårigheter att visa papper på kompetens/yrkeskunskaper för en ny arbetsgivare. Så ser framtiden ut Utbyggnadsplanerna för bredband i hela landet och för 3G tekniken visade sig alltför optimistiska. När den allmänna konjunkturen väl hämtat sig och följderna av den så kallade IT-bubblan stabiliserats kommer med största sannolikhet arbetet igång dock kanske inte med samma rasande tempo som man trodde tidigare. Entreprenadmarknaden kommer säkerligen att bestå. Det finns risk att utvecklingen går mot kortare upphandlingsperioder vilket ger ytterligare bränsle åt den känsla av otrygghet som råder hos de anställda i teleföretagen redan nu. För det fackliga arbetet understryker en sådan utveckling behovet av konkurrensneutrala och branschtäckande kollektivavtal, så att samma villkor gäller oaktat vilket företag man jobbar i. Våra krav på medlemmarnas arbetssituation I en starkt teknikdriven bransch är förändring närmast normaltillståndet. Det finns många skäl att bejaka förändring men vare sig det är politiska eller företagsekonomiska beslut som ligger bakom är det ett grundläggande krav att de anställda kan känna trygghet i förändringen. Vi kräver därför: Arbetsorganisationer som erbjuder utvecklingsmöjligheter i arbetet och som gör det möjligt att erbjuda en bra service till kunderna och därmed känna tillfredställelse med jobbet. Kontinuerlig utbildning/kompetensutveckling som en självklar 14 15
9 del av arbetet så att alla får tillfälle att följa med i teknikutvecklingen och som ger möjlighet till rörlighet inom såväl som mellan företag. Tillsvidareanställning och heltid som den normala anställningsformen. Upphandlingar som tar hänsyn till kvalitet och spänner över rimligt långa perioder. Branschtäckande avtal för att avtalsvillkoren ska kunna tas med när man byter arbetsgivare/företag. Reellt inflytande över arbetstidens förläggning det måste finnas förutsättningar att kombinera arbetet med familj och fritid. God arbetsmiljö där ingen drabbas av ohälsa på grund av till exempel ryckig arbetsbelastning, pressande övervakning eller krav på ständig tillgänglighet. Ett arbetsmiljöarbete som utgår från arbetsmiljölagstiftningen och där skyddsombudens roll och befogenheter respekteras och där man har tillgång till en bra företagshälsovård. Våra krav på de ansvariga för telepolitiken Telekommunikationsmarknadens funktionssätt vilar på det regelverk som staten fastställer i den generella konkurrenslagstiftning, men främst i den mer branschspecifika regleringen Lagen om elektronisk kommunikation. För branschens utveckling och de anställdas sysselsättning kräver SEKO: Klara och tydliga regler som skapar förutsättningar för långsiktiga satsningar från teleoperatörerna, så att möjligheter skapas för utbyggnad och upprätthållande av en hög standard i telenäten samt att riskkapital tillförs tjänsteutvecklingen. Regelverk som inte snedvrider konkurrensen en viktig uppgift är att få ett system för samtrafik som balanserar kostnaderna mellan nätinnehavare och övriga som får tillgång till näten. Politiska beslut som skapar incitament till att investeringar i modern teknik kommer till stånd. Stimulansåtgärder så att investeringsplanerna i bredband för alla och uppbyggnaden av 3G-nätet genomförs inom rimlig framtid. Aktivt arbete med att stötta utvecklingen av värdefulla tjänster - till exempel möjligheter för kommuner och landsting att använda modern teknik i sina verksamheter. Lagstiftning som tar ansvar för de samhällsomfattande tjänsterna och att innehållet i dem följer den tekniska utvecklingen. Att operatörerna tar ett gemensamt ansvar för att finansiera samhällsomfattande tjänster och upprätthålla god tillgänglighet, hög kvalitet och en god servicenivå
10 Modernisering av begreppet samhällsomfattande tjänster så att detta även innefattar bredbandstjänster till rimliga priser. SEKO kommer att arbeta för: Att lagstiftning och regleringar skapar goda förutsättningar för utvecklingen inom telekommunikationsområdet. Att telepolitiken utformas på ett sådant sätt att den stimulerar till en satsning på telekommunikationsområdet i syfte att skapa trygga, säkra och utvecklande arbetsplatser. Att löne- och anställningsvillkor ska finnas i heltäckande branschvisa avtal och därmed motarbeta all form av social dumping. Att kompetensen för de anställda utvecklas så att kunskaper, färdigheter och erfarenheter tas om hand och leder till att såväl kundservice som utvecklingen av arbetsuppgifterna för den enskilde prioriteras. Att stärka arbetsmiljöarbetet genom tuffare skyddsorganisation och krav på tillgång till företagshälsovården. 18
11 Den här broschyren kan även hämtas på SEKOs hemsida: w w w. s e k o. s e / t e l e p r o g r a m m e t
IP-telefoni Regulatoriska frågor
Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS process med reglering av bredbandsmarknaderna En introduktion Reglering av bredbandsmarknaderna
Läs merRemissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se
Läs merPatrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06
1 Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) och dess betydelse för Internet i Sverige Patrik Hiselius, Legal Counsel TeliaSonera Sverige, Stab Juridik Presentation vid Internetdagarna 2003 i Folkets Hus
Läs merFacket för dig inom telekombranschen
Facket för dig inom telekombranschen Aldrig ensam med oss Jobbar du inom telekom? Då är Seko fackförbundet för dig. Seko organiserar telekom Redan idag finns Sekos medlemmar i hela telekomsektorn, allt
Läs merKlicka här för att ändra
Klicka här för att ändra Post- och telestyrelsen Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Per Bergstrand Nivå två verksjurist Nivå tre per.bergstrand@pts.se Nivå fyra» Nivå fem Lag Bakgrund till
Läs merDatum Vår referens Sida 2010-06-22 Dnr: 10-1282 1(8)
Bilaga 5 Datum Vår referens Sida 2010-06-22 Dnr: 10-1282 1(8) Konkurrensavdelningen Företagsuppgifter Jämför avsnitt 5.2 i Beslutsutkastet 10-1282 Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen
Läs merRemissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa
Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm
Läs merSex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23
24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan
Läs merPost- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015
Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)
Läs merFörutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57)
Utlåtande 2006:101 RI (Dnr 035-3762/2005) Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Kommunstyrelsen
Läs merKlart att det spelar roll!
roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen
Läs merHantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster
Läs merPost till alla även i framtiden
25530_post 03-04-14 18.42 Sida 1 Post till alla även i framtiden Facket för Service och Kommunikation SEKOs syn på postpolitiken 2003-03-11 25530_post 03-04-14 18.42 Sida 2 25530_post 03-04-14 18.42 Sida
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ARBETSGIVARPOLITIK ANTAGEN PÅ DISTRIKTSKONGRESSEN Hälso- och
REGIONAL STRATEGI FÖR ARBETSGIVARPOLITIK ANTAGEN PÅ DISTRIKTSKONGRESSEN 2018 Hälso- och 1 REGIONAL STRATEGI FÖR ARBETSGIVARPOLITIK VÅR VISION EN VÄLFÄRD I VÄRLDSKLASS Sverige är ett välfungerande välfärdsland,
Läs merBilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet för respektive operatör... 1 1 Avsnitt 5.2 beskrivningen av respektive företag... 2 1.1 Hi3G...
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-06-23 Dnr: 10-1282 1(9) Konkurrensavdelningen Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet för respektive operatör Innehållsförteckning Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet
Läs merNATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin
Läs merMARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland
MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merSocialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014
Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje
Läs merAdvokatfirma Linse&Wirgin, på uppdrag av Teledigit Scandinavia AB och
BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Bo Martinsson Teleavdelningen +46 8 678 5653 Bo.Martinsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 2002-04-23 Dnr 02-2885 Enligt sändlista Saken Ändring av den svenska
Läs merTolv uppmaningar till regeringen. Sekos politiska prioriteringar för år 2015
Tolv uppmaningar till regeringen Sekos politiska prioriteringar för år 2015 Sekos medlemmar röstade för ny politik I valet i september röstade en majoritet av Sekos medlemmar för en ny politisk färdriktning.
Läs merRegional strategi för arbetsgivarpolitik
Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten
Läs merStokabs EU-positionspapper
Riktlinje Sida 1(5) Diarienr 1.2-471/2013 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson Styrelsen Stokabs EU-positionspapper 1 Stockholms stads EU policy Stockholms stads EU policy syftar till
Läs merPrinciper för kommunala insatser på bredbandsområdet
Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör
Läs merStällningstagande till grund för påverkan på regleringsarbete inom digitalinfrastruktur
STÄLLNINGSTAGANDE Dnr nr 17/02424 2017-06-09 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Dan Lems Avdelningen för juridik Per Henningsson Ställningstagande till grund för påverkan på regleringsarbete
Läs merN2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät
Handläggare: 2015-06-05 Remissvar Camilla Jönsson Dnr. N2015/2228/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Dnr. N2015/2228/ITP n.regist rator@regeringskansliet.se N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian
Läs merTelia överlämnar frågan till PTS prövning.
YTTRANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Mikael Grape Teletillsyn 08-678 55 19 mikael.grape@pts.se DATUM VÅR REFERENS 11 april 2001 Dnr 01-0154/23 Tele2 AB Box 62 164 94 KISTA Telia AB 123
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig
Läs merBredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden
IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till
Läs merSamråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253
Läs merINNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson
INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST
FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merFront Advokater. Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken. Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip.
Front Advokater Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip 22 mars 2017 En kort tillbakablick 90-talet den digitala revolutionens
Läs merFöre. 25 oktober 2005
Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer
Läs merHär kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.
Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn
Läs merBjörn Björk IT strateg/projektledare
www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt
Läs merFör kvalitet, klimat och tillväxt
För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20
Läs merYttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,
Läs merFull sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning
Läs merDet är tufft att jobba ombord men någon måste göra det.
Det är tufft att jobba ombord men någon måste göra det. Tydliga siffror i SEKOs medlemsundersökning: Kraftig ökning av hot och våld inom spårtrafiken Hot och våld mot anställda inom svensk spårtrafik ökar.
Läs merMARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar
MARKNADSÖVERSIKT 2013 Marknadsöversikt 2013 Televerksamhetens omsättning och investeringar Innehåll Inledning... 3 Telemarknadens omfattning... 4 Utveckling av omsättningen... 6 Intäkter per konsumentabonnemang
Läs merPTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2002
DATUM RAPPORTNUMMER 2004-10-13 PTS-ER-2004:35 ISSN PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2002 Innehåll 1 Inledning... 1 2 TeliaSoneras kostnadsredovisning av tillståndspliktig verksamhet...
Läs merMänniskans behov inte marknadens. Handlingsprogram om avregleringar och EU-fackligt arbete antaget av SEKOs kongress 2006.
Människans behov inte marknadens Handlingsprogram om avregleringar och EU-fackligt arbete antaget av SEKOs kongress 2006. Människans behov inte marknadens 2007-01-11 Inledning Avregleringar och kollektivavtal
Läs merSmåföretagande i världsklass!
Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist
Läs merPTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.
Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens
Läs merSEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag
SEKO Branschorganisation Spårtrafik förslag Verksamhetsplan 2017 1 Branschorganisationens uppgifter Övergripande mål för Branschorganisationen; En effektiv demokratisk organisation som samordnar aktiviteter
Läs merHantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster
Läs merMer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet
1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens
Läs mer2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se
Remissyttrande PM Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 20120:19). Härmed överlämnas Näringslivets Telekomförening, NTK, yttrande över rubricerad promemoria. NTK tackar för möjligheten och
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merInnehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3
eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merVår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer
Läs merInformationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner
Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.
Läs merDärför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt.
Ansökan om UMTS-tillstånd Sid 4 (122) Europolitans programförklaring 1. UMTS till alla En starkt bidragande orsak till Sveriges framgång inom IT och telekom är den breda användningen i samhället. Europolitan
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merSammanfattande synpunkter
Sundbyberg 2009-02-27 Vår referens: Mia Ahlgren Diarienummer 09 Ange diarienummer vid all korrespondens Helena Strömbäck Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kopia maria.solberg@enterprise.ministry.se
Läs merBESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963.
BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Pamela Davidsson Teleavdelningen +46 8 678 5593 Pamela.Davidsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 2002-09-06 Dnr 02-8434 enligt sändlista Part Telia AB, 123 86 FARSTA
Läs merSocialdemokraterna Sammanfattning Arbete ökar människors frihet genom egen inkomst, gemenskap och utveckling. En stark och hållbar, konkurrenskraftig ekonomi kräver en bred politik för fler jobb och full
Läs merAVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR
AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.
Läs mertighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric
Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och
Läs merUpphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos
Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom
Läs merTekniska stödtjänster
Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll
Läs merPrinciper för kommunala insatser bredbandsområdet. Här är Bahnhof AB:s synpunkter på det PTS frågat om avseende kommunala insatser på
Från: Jon Karlung Skickat: den 9 september 2016 17:35 Till: Ämne: gemensamma_principer Principer för kommunala insatser bredbandsområdet Hej, Jag sänder detta enbart som mejl.
Läs merVerksamhetsinriktning
Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet
Läs merBredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merNya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln
Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2010-03-24 Vilka är MAQS? Ledande fullservicebyrå i Östersjöregionen 280 personer med kontor i
Läs merMarknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.
Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merMåste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?
Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad
Läs merVad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?
Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området
Läs merarbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy
arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet
Läs merInformations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003
Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs mer2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm
2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket
Läs merDnr /2005: Remissyttrande avseende rapporten Motion (2005:57) om den bristande Internettillgången för stockholmarna
Dnr 05/11/118 2005-12-22 Sid. 1(7) Till Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen Dnr 035-3762/2005: Remissyttrande avseende rapporten Motion (2005:57) om den bristande Internettillgången för stockholmarna
Läs merSamråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering
Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen
Läs merOECD Communications Outlook 2005. OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga. Sammanfattning. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
OECD Communications Outlook 2005 Summary in Swedish OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga Sammanfattning på svenska Sammanfattning När dot com-bubblan spruckit, hamnade telekommunikationsindustrin
Läs merLars Andrén. Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke?
Lars Andrén Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke? En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner, privat
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merVerksamhetsplan 2018
Verksamhetsplan 2018 Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Vi bidrar till samhällsnyttan! En samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet
Läs merLOs politiska plattform valet 2018
LOs politiska plattform valet 2018 Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn 978-91-566-3298-3 lo 18.03 2 000 Trygghet för vanligt
Läs merTrygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.
Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs mereworkbarometern VÅREN 2013
eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens
Läs merVarför växer bemanningsföretagen?
Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande
Läs merFöretagarombudsmannen
Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet
Läs merRemissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)
Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se
Läs merAffärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa
kfs företagsservice ab besöksadress: Klarabergsviadukten 70, c 8 tr. postadress: Box 70362, 107 24 Stockholm telefon: 08-556 009 50. e-post: info@kfs.net webb: www.kfs.net Arbetsgivarorganisationen för
Läs merSNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)
SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs mer