Från oreglerat monopol till reglerad telekonkurrens. SEKOs syn på telepolitiken. juni 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från oreglerat monopol till reglerad telekonkurrens. SEKOs syn på telepolitiken. juni 2003"

Transkript

1 Från oreglerat monopol till reglerad telekonkurrens SEKOs syn på telepolitiken. juni 2003

2 Från oreglerat monopol till reglerad telekonkurrens Stora uppsägningar, oro och otrygghet, ökad arbetsbelastning och stigande sjuktal. Den ökade konkurrensutsättningen av Sveriges nationella telemarknad har banat väg för nya ledningsfilosofier och tidigare sammanhållna företag har splittrats upp i mindre bolag. För de anställda inom telekommunikationsbranschen har utvecklingen varit ytterst kännbar. S e n s o m m a ren år 2000 gick anmälningstiden till Post- och Telestyrelsen (PTS) för tilldelning av de svenska 3G-licensen ut. Fyra tillstånd delades ut i december till Tele2, Vodafone, HI3G (numera 3) och Orange. Telia som blev utan tillstånd upprättade dock ett samarbete med Tele2 om utbyggnaden. Löftena om utbyggnad av 3G-näten var vidlyftiga senast 2003 skulle full täckning vara avklarad. Tre år senare har samtliga företag begärt uppskov med utbyggnaden. Orange, ägt av France Telecom, har delvis lämnat den svenska marknaden. Även utbyggnad av bredband för alla, som bara några år tidigare var mycket ambitiösa, avstannade. Alla inblandade, vare sig det var statliga, kommunala eller privata aktörer som låg bakom utbyggnadsplanerna, började uppleva svårigheter med lönsamhet och finansiering. Investeringarna ströps och många anställda inom branschen drabbades. 3

3 Vad hände? Länge rådde stor optimism om fortsatt snabb utveckling inom telekommunikation och IT ny teknik i form av 3G, med nya användningsområden och utveckling av nya tjänster, börskurserna var på uppgående. Utvecklingen bröts dock våren Telekom och IT som under en period varit en betydande tillväxtmotor i ekonomin kollapsade. Hela sektorn stannade upp med omfattande uppsägningar som följd. Investeringar i teknikutbyggnad, underhåll, utveckling av nya produkter och tjänster har stagnerat, förtroendet för sektorns har dalat kraftigt vilket också visat sig i sjunkande börskurser och ytterligare svårigheter med finansiering. Framför allt i Sverige men även globalt - utlöste detta en stark bromseffekt för hela ekonomin. Bakom låg en kraftigt missbedömning av marknadsutvecklingen. Intresset hos kunderna att ta till sig alltmer sofistikerad teknik överskattades och därmed också efterfrågan på det som till exempel bredband och 3G-tekniken erbjuder. En annan viktig förklaring var operatörernas stora skuldsättning, orsakade av bland annat företagsuppköp och dyra inköp av 3G-licenser, som kraftigt bromsade upp investeringstakten. Allt detta har naturligtvis påverkat SEKOs medlemmar inom telekombranschen. Men branschen har i åtskilliga år levt med stora och genomgripande förändringar. Telekommunikationbranschen i Sverige idag I dagligt tal inbegrips såväl företag som tillverkar elektronisk utrustning som teleoperatörer i telekommunikationsbranschen. Telekommunikation är egentligen en del av den s t ö rre sektorn inform a- tions- och kommunikationsteknik - IKT-sektorn. Hela IKT-sektorn omfattar den elektroniska tillverkningsindustrin och så kallade IT-relaterade tjänsteföretag parti- och detaljhandel, telekommunikation samt datakonsulter och dataservice. I IKT- s e k t o rn uppgår sysselsättningen till dry g t vilket motsvarar 9 procent av sysselsättningen i hela tillverknings- och t j ä n s t e s e k t o rn. Inom den tillverkande delen där f ö retag som till exempel Ericsson finns arbetar omkring De allra flesta, ungefär , arbetar således inom den IT-relaterade tjänstesektor. Tele- och databranschen enligt SEKOs definition tillika SEKOs organisationsområde: Nätägare, operatörer ägare av tele-, data- och TVnät, såväl fasta som mobila samt sattelitbaserade samt operat ö r e r som köper och säljer trafik och kapacitet i nämnda nät. Försäljning av utrustning företag som säljer och hyr ut samt utför service på utrustningar avsedda för informationsbehandling, telekommunikation samt interaktiv elektronisk information. Installation och service företag som förutom att de säljer utrustningar till slutkund även installerar, driftsätter och utför service av utrustningar avsedda för inform ationsbehandling, telekommunikat i o n samt interaktiv elektronisk information. T j ä n s t e p r o d u k t i o n företag som marknadsför varor och tjänster kopplade till i n f o r m ationsbehandling, telekommunikation samt interaktiv elektronisk informat i o n. 4 5

4 Telekommunikationsbranschen i SEKOs terminologi omfattar i huvudsak de som arbetar med nätdrift, radiering och kabel-tv-drift. Telekommunikationsbranschen i Sverige består idag av ett hundratal företag. De allra flesta företagen, nästan tre fjärdedelar, är operatörer med eller utan egna nät. Många företag är små, det finns endast omkring 25 företag som har fler än 20 anställda. Å andra sidan sysselsätts de allra flesta i de stora företagen. Totalt var antalet anställda inom telekommunikation år 2001 drygt personer, varav nästan alla arbetade inom nätdriften. Såväl antalet anställda som antalet företag minskade markant mellan 2000 och SEKOs medlemmar Majoriteten av SEKOs medlemmar arbetar som tekniker med installation, drift och underhåll inom telefoni och data nätdrift. Medlemmar finns också inom verksamheter som kundtjänst/callcenters och försäljning. SEKO har knappt medlemmar inom telekommunikationsbranschen. Numera arbetar de flesta av medlemmarna utanför TeliaSonera-koncernen, i och med försäljning av ett antal bolag till F l e x t ronics och Te l e f o s. SEKO har även medlemmar bland övriga aktörer på marknaden till exempel Song och Telenor/Utfors, fristående callcenterf ö retag samt radio/tv-utsändningsföretaget Teracom. Internationell telekombransch Telekomindustrin är i mycket hög grad internationell. Många utländska teleoperatörer är verksamma i Sverige. Fusioner inom och över nationsgränser är stadiga inslag i marknadens konsolidering Telia och finska Sonera utgör numera en gemensam koncern. Inom EU är telekommunikationsmarknaden avreglerad sedan Den moderna informations- och kommunikationsteknikens utveckling har varit en central faktor i flera andra branschers avreglering, inte enbart i den egna branschen. IT-tekniken har i hög grad varit själva förutsättningen för ekonomiernas internationalisering. 6 7

5 Hur blev det så här de viktiga drivkrafterna Betydelsen av teknisk utveckling och internationalisering inom telekommunikation kan knappast överskattas som förklaring till de s t ru k t u rella förändringarna som branschen genomgått. Förändringarna under de senaste tio åren har varit både snabba och stora. Tele-, IT- och mediasektorerna växer samman genom framförallt digitalisering och standardisering inom Internetområdet. Resultatet är att olika infrastrukturer och tekniker för överföring av kommunikation och tjänster sammansmälter. Den nya tekniken tillsammans med användarnas mottaglighet för att använda den har medfört att efterfrågan utvecklats på ett sätt som ingen kunnat föreställa sig bara för ett tiotal år sedan. För operatörer och andra företag i branschen är det nödvändigt att hänga med och delta i teknikutvecklingen för att klara den hårda konkurrensen. En viktig faktor är också marknadernas avreglering, eller uttryckt på ett annat sätt; den politik för ökad konkurrensutsättning som under senare år varit förhärskande. Telekommunikationsområdet i Sverige var i mycket liten utsträckning reglerat före telelagens tillkomst den 1 juli Telelagen innebar att regleringar infördes på telemarknaden. Det behövdes således ett regelverk för att skapa den konkurrens som eftersträvades. Företag i konkurrens ansågs av de politiska beslutsfattarna vara bättre än monopolföretag på att producera det som medborgarna efterfrågade. Telemarknaden karaktäriserades mer av tendenser till koncentration än konkurrens vilket innebar att det fanns behov av tydliga spelregler för aktörerna på telemarknaden. På en marknad, där tillgång- en till ett omfattande nät för att distribuera tjänster är nödvändig, och där investeringar i nätet är omfattande, uppstår inte konkurrens spontant. En stor operatör som tagit kostnaderna för sitt nät är knappast beredd att utan ersättning släppa in konkurrenterna. Därför läggs i regelverket stor vikt vid hur man ska få ett fungerande system för samtrafik i existerande nät. I lagen formuleras de telepolitiska målen som kortfattat säger att alla oberoende av var man bor eller arbetar i landet ska ha tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta Lag om elektronisk kommunikation (förslaget) 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att ge enskilda och myndigheter tillgång till säkra och e f f e k t i va elektroniska kommunikat i o n e r, med största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Syftet ska uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. Samhällsomfat tande tjänster ska dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser. möjliga samhällsekonomiska kostnad. Staten behöver emellertid regelverk och instrument för att se till att de telepolitiska målen uppfylls på den öppnade marknaden. Verktygen för staten blev krav på tillstånd för att bedriva televerksamhet och villkor som måste uppfyllas för att få tillstånden. Genom detta garanterades att de grundläggande tjänsterna verkligen blev utförda. Sverige var i princip först i Europa att konkurrensutsätta den nationella telemarknaden, vilket innebar ett visst trevande i mörker inga e rf a renheter fanns att bygga vidare på. Som ett resultat av detta har regelverket under de tio år som gått kontinuerligt behövt förändras. Post- och Telestyrelsen (PTS) som är den myndighet som övervakar teleregleringen - gör bedömningen att efter tio år med telelagen har konkurrensen på de flesta delarna av marknaden förbättrats, urvalet av tjänster har ökat, priserna har sjunkit och användarna har fått en starkare ställning. Framför allt vad gäller mobil- och utland- 8 9

6 stelefonin fungerade konkurrensen med sjunkande priser och ökat tjänsteutbud. Det har däremot varit trögare vad gäller nationell och lokal telefoni. Som konsekvens av att tele-it mediamarknaderna konvergerar och genom att ett antal EG-direktiv ska införas i svensk lagstiftning, bland annat det så kallade USO-direktivet - har regeringen under våren 2003 presenterat en proposition om en lag om elektronisk kommunikation. Den ersätter nuvarande telelag och lagen om radiokommunikation och omfattar telefoni, datakommunikation (IT) samt media (radio,tv) och beräknas träda i kraft under I nuvarande telelag finns fastslaget att alla i landet ska ha tillgång till grundläggande teletjänster i såväl bostad som på arbetsplatsen. Den nya lagen utgår från det så kallade USO -direktivet och definierar samhällsomfattande tjänster som tillhandahållandet av anslutning till det allmänt tillgängliga telefonnätet och tillgång till telefonitjänster till en fast anslutningspunkt. Anslutningen ska medge så kallad funktionell tillgång till Internet, tillgång till abonn e n t f ö rteckning, nummerupplysningstjänst och telefonautomater samt särskilda åtgärder för slutanvändare med funktionshinder. Värt att notera är att den nya lagen inte anger någon lägsta överföringskapacitet för anslutningen till det allmänna telefonnätet i fasta anslutningspunkter. Vad som utgör funktionellt tillträde till Internet får avgöras av ansvarig myndighet Post och Telestyrelsen (PTS) - från tid till annan mot bakgrund av den tekniska utvecklingen med mera. De samhällsomfattande tjänsterna ska tillhandahållas till överkomliga priser. Om operatörerna på marknaden inte självmant klarar av att tillgodose behovet av den samhällsomfattande tjänsten ska ansvarig myndighet PTS - kunna förplikta den operatör som anses lämplig att tillhandahålla tjänsten. Den samhällsomfattande tjänsten kan upphandlas om kostnaderna för att tillhandahålla tjänsten så kräver. En fråga som aktualiserats nu när bredbandsutvecklingen på marknadens villkor gått i stå är om inte bredbandstjänster borde ingå i begreppet samhällsomfattande tjänster och vem som i så fall ska stå för finansieringen. Öppningen av telekommarknaden och den ökade konkurrensutsättningen har banat väg för nya ledningsfilosofier i företagen. Dessa nya sätt att styra företagen har inneburit stora förändringar för de anställda. Framförallt har det skapat orosmoment eftersom varken de anställda eller de fackliga organisationerna helt har kunnat överblicka konsekvenserna av företagsledningarnas trendiga strategier. Tidigare sammanhållna företag har splittrats upp i fler mindre bolag. Fokusering på en begränsad kärnverksamhet har inneburit att verksamheter som till exempel förråd, verkstäder, lokalvård och telefonister avknoppats. Under senare år har vi sett hur TeliaSonera även sålt av verksamheter inom installation och service till bland annat Flextronic (Orbiant) och Telefos. I Telefos som TeliaSonera samäger med riskkapitalföretaget Industrikapital finns fler verksamheter till exempel Swedia Networks, tills helt nyligen även telefonisttjänstföretaget Respons som emellertid nyligen sålts till Eniro. Installation och service upphandlas i konkurrens vilket innebär att kostnadspressen vidarebefordras till entreprenörerna. Värt att nämna är att för vissa verksamheter har regionalpolitiska ambitioner spelat en icke oansenlig roll i strukturförändringarna. Avknoppning av till exempel kundtjänst och telefonisttjänster har ibland understötts av möjligheten att erhålla lokaliseringsstöd på så sätt har det varit möjligt att flytta verksamheten samtidigt som det erbjudits ny personal till lägre kostnad. När stödperioden avslutats är det inte ovanligt att nedläggning och eventuellt ytterligare flyttning kommer till stånd

7 Så har detta påverkat SEKOs medlemmar Jobben inom telekommunikationsföretagen har starkt påverkats av branschens strukturomvandling. Den utveckling som möjligen gynnat konsumenterna i form av lägre priser och fler tjänster har inte varit gynnsam för de anställda i branschen. Stora uppsägningar och ständiga förändringar i företagen har skapat oro och otrygghet. Den hårdnande konkurrensen gör det nödvändigt för företagen att minska kostnaderna vilket i sin tur ökar arbetsbelastningen och pressen på de anställda. Detta visar sig obönhörligt i ökande sjuktal. Telebranschen, som tidigare i snitt haft en låg sjukfrånvaro, visar nu tendenser till snabb ökning. Detta är allvarligt särskilt mot bakgrund av att arbetet med arbetsmiljö och rehabilitering i företagen har nedrustats. Möjligheterna till kompetensutveckling har minskat. Låt oss ge några exempel: Oro och otrygghet Ständiga omorganisationer och nya arbetsorganisationer har skapat stor otrygghet - man vet aldrig vad som väntar. Det råder en påtaglig omorganisationströtthet vilket resulterat i minskande engagemang. Oron för anställningstryggheten blir överskuggande allt annat. De anställda har i flera omgångar upplevt att bolag splittrats upp i mindre bolag, ibland har dessa sålts av och man har hamnat i en ny situation antingen uppsagd eller med ny arbetsgivare. Varje omstrukturering i nya företagskonstellationer tenderar att äventyra arbetsvillkor och förmåner i form av till exempel pension. Upphandlingsmetoden innehåller också stora risker i och med att varje upphandlingstillfälle i konkurrensens namn resulterar i nedtrappning av de anställdas villkor. Riktningen går mot alltmer utarmade och specialiserade arbetsuppgifter. Korta upphandlingsperioder ökar de anställdas osäkerhet om framtiden. Ökad press på de anställda Konsumenternas behov av kundtjänst har ökat i och med att det blir vanligare med såväl fast telefon, mobiltelefon samt användning av internet. En fungerande kundtjänst är i dagens läge en konkurrensfråga för företagen. För personalen i kundtjänsten har pressen i arbetet ökat från en redan tidigare hög nivå. I de avknoppade callcenterföretagen har en arbetsorganisation utvecklats som kännetecknas av ständig bevakning och prestationsmätning, individuella bonussystem baserade på uppkopplingstidens längd och litet inflytande på arbetstider. Arbetsbelastningen har ökat och blivit ojämnare, allt ska göras fortare när det väl ska göras. För vissa teknikergrupper som arbetar med så kallade serviceavtal har pressen ökat genom krav på ständig tillgänglighet. Kunderna kräver sin service även utanför kontorstid. Arbetsmiljö och rehabiliteringarbete Uppdelning i allt smalare och mer begränsade verksamhetsområden med eget ekonomiskt ansvar vare sig det yttrar sig i resul- tatenheter eller mindre bolag - har medfört att arbetet med såväl arbetsmiljöproblem som rehabilitering har försvårats

8 I ett läge där de grundläggande förhållanden på arbetsplatserna genererar alltmer sjukskrivningar har den organisation som kunnat ta tag i problemet avrustats både möjligheter och kompetens. Forum som till exempel skyddskommittéer har försvunnit, det blir allt svårare att rekrytera skyddsombud. De regionala skyddsombuden utnyttjas inte. Företagshälsovården tas inte i anspråk - av rena kostnadsskäl. Samverkansavtalens tanke att arbetsmiljöarbetet skulle ingå som en naturlig del i det övriga fackliga arbetet har inte lyckats. Arbetsmiljöarbetet kom i sista hand när ekonomi sattes främst. Förändringarna har inneburit att det blivit allt svårare att ägna tid åt till exempel facklig arbete eftersom det blivit nödvändigt för den egna anställningstrygghetens skull att koncentrera sig på sitt eget arbete. I en tekniskt intensiv verksamhet med snabba utveckling accentueras detta i en omstrukturering av det slag som skett i telekombranschen. Utbildning och karriärmöjligheter Uppsplittringen i mindre företag med mer koncentrerad verksamhet har försvårat möjligheterna att byta jobb inom samma organisationen. Detta innebär att företagen inte har intresse av att satsa på utbildning och kompetensutveckling för anställning krävs rätt utbildning från start. Avsaknaden av validering av yrkeskunskaper innebär svårigheter att visa papper på kompetens/yrkeskunskaper för en ny arbetsgivare. Så ser framtiden ut Utbyggnadsplanerna för bredband i hela landet och för 3G tekniken visade sig alltför optimistiska. När den allmänna konjunkturen väl hämtat sig och följderna av den så kallade IT-bubblan stabiliserats kommer med största sannolikhet arbetet igång dock kanske inte med samma rasande tempo som man trodde tidigare. Entreprenadmarknaden kommer säkerligen att bestå. Det finns risk att utvecklingen går mot kortare upphandlingsperioder vilket ger ytterligare bränsle åt den känsla av otrygghet som råder hos de anställda i teleföretagen redan nu. För det fackliga arbetet understryker en sådan utveckling behovet av konkurrensneutrala och branschtäckande kollektivavtal, så att samma villkor gäller oaktat vilket företag man jobbar i. Våra krav på medlemmarnas arbetssituation I en starkt teknikdriven bransch är förändring närmast normaltillståndet. Det finns många skäl att bejaka förändring men vare sig det är politiska eller företagsekonomiska beslut som ligger bakom är det ett grundläggande krav att de anställda kan känna trygghet i förändringen. Vi kräver därför: Arbetsorganisationer som erbjuder utvecklingsmöjligheter i arbetet och som gör det möjligt att erbjuda en bra service till kunderna och därmed känna tillfredställelse med jobbet. Kontinuerlig utbildning/kompetensutveckling som en självklar 14 15

9 del av arbetet så att alla får tillfälle att följa med i teknikutvecklingen och som ger möjlighet till rörlighet inom såväl som mellan företag. Tillsvidareanställning och heltid som den normala anställningsformen. Upphandlingar som tar hänsyn till kvalitet och spänner över rimligt långa perioder. Branschtäckande avtal för att avtalsvillkoren ska kunna tas med när man byter arbetsgivare/företag. Reellt inflytande över arbetstidens förläggning det måste finnas förutsättningar att kombinera arbetet med familj och fritid. God arbetsmiljö där ingen drabbas av ohälsa på grund av till exempel ryckig arbetsbelastning, pressande övervakning eller krav på ständig tillgänglighet. Ett arbetsmiljöarbete som utgår från arbetsmiljölagstiftningen och där skyddsombudens roll och befogenheter respekteras och där man har tillgång till en bra företagshälsovård. Våra krav på de ansvariga för telepolitiken Telekommunikationsmarknadens funktionssätt vilar på det regelverk som staten fastställer i den generella konkurrenslagstiftning, men främst i den mer branschspecifika regleringen Lagen om elektronisk kommunikation. För branschens utveckling och de anställdas sysselsättning kräver SEKO: Klara och tydliga regler som skapar förutsättningar för långsiktiga satsningar från teleoperatörerna, så att möjligheter skapas för utbyggnad och upprätthållande av en hög standard i telenäten samt att riskkapital tillförs tjänsteutvecklingen. Regelverk som inte snedvrider konkurrensen en viktig uppgift är att få ett system för samtrafik som balanserar kostnaderna mellan nätinnehavare och övriga som får tillgång till näten. Politiska beslut som skapar incitament till att investeringar i modern teknik kommer till stånd. Stimulansåtgärder så att investeringsplanerna i bredband för alla och uppbyggnaden av 3G-nätet genomförs inom rimlig framtid. Aktivt arbete med att stötta utvecklingen av värdefulla tjänster - till exempel möjligheter för kommuner och landsting att använda modern teknik i sina verksamheter. Lagstiftning som tar ansvar för de samhällsomfattande tjänsterna och att innehållet i dem följer den tekniska utvecklingen. Att operatörerna tar ett gemensamt ansvar för att finansiera samhällsomfattande tjänster och upprätthålla god tillgänglighet, hög kvalitet och en god servicenivå

10 Modernisering av begreppet samhällsomfattande tjänster så att detta även innefattar bredbandstjänster till rimliga priser. SEKO kommer att arbeta för: Att lagstiftning och regleringar skapar goda förutsättningar för utvecklingen inom telekommunikationsområdet. Att telepolitiken utformas på ett sådant sätt att den stimulerar till en satsning på telekommunikationsområdet i syfte att skapa trygga, säkra och utvecklande arbetsplatser. Att löne- och anställningsvillkor ska finnas i heltäckande branschvisa avtal och därmed motarbeta all form av social dumping. Att kompetensen för de anställda utvecklas så att kunskaper, färdigheter och erfarenheter tas om hand och leder till att såväl kundservice som utvecklingen av arbetsuppgifterna för den enskilde prioriteras. Att stärka arbetsmiljöarbetet genom tuffare skyddsorganisation och krav på tillgång till företagshälsovården. 18

11 Den här broschyren kan även hämtas på SEKOs hemsida: w w w. s e k o. s e / t e l e p r o g r a m m e t

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

Post till alla även i framtiden

Post till alla även i framtiden 25530_post 03-04-14 18.42 Sida 1 Post till alla även i framtiden Facket för Service och Kommunikation SEKOs syn på postpolitiken 2003-03-11 25530_post 03-04-14 18.42 Sida 2 25530_post 03-04-14 18.42 Sida

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06 1 Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) och dess betydelse för Internet i Sverige Patrik Hiselius, Legal Counsel TeliaSonera Sverige, Stab Juridik Presentation vid Internetdagarna 2003 i Folkets Hus

Läs mer

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2010-06-22 Dnr: 10-1282 1(8)

Datum Vår referens Sida 2010-06-22 Dnr: 10-1282 1(8) Bilaga 5 Datum Vår referens Sida 2010-06-22 Dnr: 10-1282 1(8) Konkurrensavdelningen Företagsuppgifter Jämför avsnitt 5.2 i Beslutsutkastet 10-1282 Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm

Läs mer

Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57)

Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Utlåtande 2006:101 RI (Dnr 035-3762/2005) Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Kommunstyrelsen

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

Klicka här för att ändra

Klicka här för att ändra Klicka här för att ändra Post- och telestyrelsen Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Per Bergstrand Nivå två verksjurist Nivå tre per.bergstrand@pts.se Nivå fyra» Nivå fem Lag Bakgrund till

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Telia överlämnar frågan till PTS prövning.

Telia överlämnar frågan till PTS prövning. YTTRANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Mikael Grape Teletillsyn 08-678 55 19 mikael.grape@pts.se DATUM VÅR REFERENS 11 april 2001 Dnr 01-0154/23 Tele2 AB Box 62 164 94 KISTA Telia AB 123

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Människans behov inte marknadens. Handlingsprogram om avregleringar och EU-fackligt arbete antaget av SEKOs kongress 2006.

Människans behov inte marknadens. Handlingsprogram om avregleringar och EU-fackligt arbete antaget av SEKOs kongress 2006. Människans behov inte marknadens Handlingsprogram om avregleringar och EU-fackligt arbete antaget av SEKOs kongress 2006. Människans behov inte marknadens 2007-01-11 Inledning Avregleringar och kollektivavtal

Läs mer

Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet för respektive operatör... 1 1 Avsnitt 5.2 beskrivningen av respektive företag... 2 1.1 Hi3G...

Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet för respektive operatör... 1 1 Avsnitt 5.2 beskrivningen av respektive företag... 2 1.1 Hi3G... PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-06-23 Dnr: 10-1282 1(9) Konkurrensavdelningen Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet för respektive operatör Innehållsförteckning Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Handläggare: 2015-06-05 Remissvar Camilla Jönsson Dnr. N2015/2228/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Dnr. N2015/2228/ITP n.regist rator@regeringskansliet.se N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

3. PTS beslutar att 116 112 undantas från tilldelning. 4. PTS beslutar att 116 200-116 999 reserveras för framtida bruk.

3. PTS beslutar att 116 112 undantas från tilldelning. 4. PTS beslutar att 116 200-116 999 reserveras för framtida bruk. BESLUT ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Bo Martinsson Nätsäkerhetsavdelningen + 46 8 678 5653 Bo.martinsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 7 december 2007 07-12807 Saken Ändring av

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Socialdemokraterna Sammanfattning Arbete ökar människors frihet genom egen inkomst, gemenskap och utveckling. En stark och hållbar, konkurrenskraftig ekonomi kräver en bred politik för fler jobb och full

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Sammanfattande synpunkter

Sammanfattande synpunkter Sundbyberg 2009-02-27 Vår referens: Mia Ahlgren Diarienummer 09 Ange diarienummer vid all korrespondens Helena Strömbäck Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kopia maria.solberg@enterprise.ministry.se

Läs mer

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser

Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser Remissvar Sida 1(5) Diarienr Handläggare Godkänd av ST2011-1327 Marguerite Sjöström- Josephson VD Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser 1 Konkurrensen

Läs mer

Affärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa

Affärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa kfs företagsservice ab besöksadress: Klarabergsviadukten 70, c 8 tr. postadress: Box 70362, 107 24 Stockholm telefon: 08-556 009 50. e-post: info@kfs.net webb: www.kfs.net Arbetsgivarorganisationen för

Läs mer

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se Remissyttrande PM Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 20120:19). Härmed överlämnas Näringslivets Telekomförening, NTK, yttrande över rubricerad promemoria. NTK tackar för möjligheten och

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 DATUM RAPPORTNUMMER 19 mars 2003 PTS-ER-2003:12 ISSN 1650-9862 PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 Innehåll 1 Inledning... 1 2 TeliaSoneras kostnadsredovisning av tillståndspliktig

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar MARKNADSÖVERSIKT 2013 Marknadsöversikt 2013 Televerksamhetens omsättning och investeringar Innehåll Inledning... 3 Telemarknadens omfattning... 4 Utveckling av omsättningen... 6 Intäkter per konsumentabonnemang

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Tekniska stödtjänster

Tekniska stödtjänster Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Därför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt.

Därför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt. Ansökan om UMTS-tillstånd Sid 4 (122) Europolitans programförklaring 1. UMTS till alla En starkt bidragande orsak till Sveriges framgång inom IT och telekom är den breda användningen i samhället. Europolitan

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn

Läs mer

Arbete med mobiltäckning var är vi idag?

Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Jonas Wessel Anna Wikström PTS Post- och telestyrelsen Rättigheter Nya täckningskartor Två år med täckningsfrågan 11-punktslistan & 800 MHz Rätt till telefoni?

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

OECD Communications Outlook 2005. OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga. Sammanfattning. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

OECD Communications Outlook 2005. OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga. Sammanfattning. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska OECD Communications Outlook 2005 Summary in Swedish OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga Sammanfattning på svenska Sammanfattning När dot com-bubblan spruckit, hamnade telekommunikationsindustrin

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

BESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963.

BESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963. BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Pamela Davidsson Teleavdelningen +46 8 678 5593 Pamela.Davidsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 2002-09-06 Dnr 02-8434 enligt sändlista Part Telia AB, 123 86 FARSTA

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt

Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Trygghet

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2010-03-24 Vilka är MAQS? Ledande fullservicebyrå i Östersjöregionen 280 personer med kontor i

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); SFS 2002:282 Utkom från trycket den 28 maj 2002 utfärdad den 16 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne Beslutad av styrelsen -09-11 Beslutad: -09-11 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Övergripande mål 3 1.1 Definition av begrepp 3 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer