Fem studier av fritidsfiske Fritidsfiskets utövare Barns och ungdomars fiskevanor

Transkript

1 Fem studier av fritidsfiske Fritidsfiskets utövare 2006 STIG THÖRNQVIST Fiskeriverket Barns och ungdomars fiskevanor JOEL NORLIN Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Hummerfiskets omfattning hösten 2007 MATS ULMESTRAND Fiskeriverket LARS-OVE LOO Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö Fritidsfiskets nätfångster av öring i Bottenhavet och Bottenviken ERIK PETERSSON, TEIJA AHO, ANDERS ASP Fiskeriverket Husbehovsfiske i Skagerack STIG THÖRNQVIST Fiskeriverket

2 Ansvarig utgivare: Axel Wenblad För beställning kontakta: Fiskeriverket Box 423, Göteborg Telefon: Kostnad 50 kr, inklusive moms och porto. Rapporten kan också laddas ned från Fiskeriverkets hemsida: Omslag tryckt på miljövänligt papper, 220 g Conqueror Texture Diamant. Inlaga tryckt på miljövänligt papper, 90 g Maxioffset. Tryckt i 500 ex, mars Rolf Tryckeri, Skövde. Foto: Där inget annat anges är fotografierna tagna av Fiskeriverkets personal. ISSN

3 Fem studier av fritidsfiske Fritidsfiskets utövare 2006 STIG THÖRNQVIST Fiskeriverket Barns och ungdomars fiskevanor JOEL NORLIN Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Hummerfiskets omfattning hösten 2007 MATS ULMESTRAND Fiskeriverket LARS-OVE LOO Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö Fritidsfiskets nätfångster av öring i Bottenhavet och Bottenviken ERIK PETERSSON, TEIJA AHO, ANDERS ASP Fiskeriverket Husbehovsfiske i Skagerack STIG THÖRNQVIST Fiskeriverket

4 4

5 Förord Fritidsfiske är en av de vanligaste och mest uppskattade friluftsaktiviteterna i Sverige. Att ha tillgång till och kunna utöva fritidsfiske är av betydelse för både unga och gamla, kvinnor och män, invandrare såväl som svenskar. En stunds avkoppling från vardagen genom fiske främjar hälsan, inte minst eftersom det ger möjlighet att fånga fisk till det egna matbordet. Fiskeriverket har det övergripande ansvaret för att fiskbestånden förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det innefattar också det allmänintresse som fritidsfisket utgör. Förvaltningens mål omfattar bland annat att främja fritidsfisket och därmed också verksamheter som är relaterade till fritidsfiske. I denna publikation i Fiskeriverket informationsserie FINFO presenteras resultaten från fem olika studier av fritidsfiske som Fiskeriverket genomfört. En nationell studie av fritidsfisket ur ett utövarperspektiv utfördes av SCB på Fiskeriverkets uppdrag. Där redovisas bilden av totala fritidsfisket i Sverige under I rapporten om fritidsfisket efter hummer redovisas en studie av fritidsfiske efter hummer som genomförts av Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium. I rapporten om öringfiske med nät längs norrlandskusten redovisas en studie som genomförts av Fiskeriverkets kustlaboratorium tillsammans med personal från Fiskeriverkets utredningskontor. Rapporten om barn och ungdomars fiskevanor redovisar en studie som Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdförbund genomfört. Slutligen redovisas i rapporten om husbehovsfiske i Bohuslän en studie som Fiskeriverket genomförde 2006 i samarbete med Västkustens Husbehovsfiskares förening. Vad är fritidsfiske Utgår man från ordet fritidsfiske så förutsätter verksamheten två saker. Dels möjligheter till fiske, det vill säga vatten med fisk som kan fångas, dels fri tid, det vill säga tid som står till förfogande för andra aktiviteter än arbete för försörjning, måltider och sömn. Begreppet fritidsfiske har av hävd delats upp i sportfiske, som sker med handredskap, och husbehovsfiske, som kan bedrivas både med handredskap och mängdfångande redskap Mängdfångande redskap innebär inte att fisket (i den omfattning som avses här) fångar en stor mängd fisk utan att det sker på sådant sätt att redskapen passivt fångar fisk och att fångstmängden inte kan kontrolleras av den som utför fisket. Uppdelningen av fritidsfiske i sportfiske och husbehovsfiske utgår ifrån motiven för eller syftet med fisket snarare är fiskets effekter på bestånden. 5

6 Lagstiftningens definition av fritidsfiske Enligt svensk fiskerilagstiftning är allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskelicens eller enskild rätt att beteckna som fritidsfiske. Detta fiske kan bedrivas med såväl handredskap som en begränsad mängd redskap av annan typ, i första hand nät och burar. Handredskap Mängdfångande redskap Fritidsfiske Yrkesfiske med yrkesfiskelicens Fritidsfiske Fiske med stöd av enskild rätt Svenskt fiske enligt fiskerilagstiftningen. I Fiskeriförordningen (1994:1716) reglerar mängden redskap som får användas vid fritidsfiske på allmänt vatten. Generellt kan man säga att begränsningarna gäller för mängdfångande redskap och att begränsningarna tillkommit för att skydda bestånden från ett allt för hårt fiske. Vid fiske med större mängd redskap, exempelvis med mer än 180 meter nät, krävs att den fiskande har antingen en personlig yrkesfiskelicens eller att fisket bedrivs med stöd av enskild rätt. Fiskeriförordningen utgår från redskapens effekter och syftar till att begränsa fisket till skydd för bestånden. Ett exempel på tillämpning som utgår ifrån redskapens egenskaper och effekter på bestånden är att det i vissa områden är förbjudet att fiska med nät under hela året medan handredskapsfiske är tillåtet under delar av året. Fritidsfiske i ett utövarperspektiv Ett annat sätt att beskriva begreppet fritidsfiske är att utgå ifrån utövarnas motiv för sitt fiske. Då kan man definiera fritidsfiske som fiske som bedrivs för rekreation och/eller för konsumtion av fångsten i det egna hushållet. I syftet fiske för rekreation ligger någon form av upplevelsevärde. Ofta överlappar eller ingår syftet att ta till vara fångsten för konsumtion i upplevelsevärdet. Begreppet fritidsfiske i egenskap av upplevelsevärde och/eller fiske för egen konsumtion omfattar även i denna definition både fiske med handredskap och mängdfångande redskap. Att använda benämningarna sportfiske och husbehovsfiske för att beskriva motivet för fiskeaktiviteten eller vilka redskap som används är alltså inte relevant i det perspektivet. De senare benämningarna äger sin relevans då de används av olika intressentgrupper och har sin grund i ett behov att avgränsa sig gentemot den andra gruppen. I tidigare studier om fritidsfisket som genomförts av SCB på uppdrag av Fiskeriverket har frågan ställts varför man fiskar. De fyra främsta motiven var avkoppling från vardagen, naturupplevelse, möjlighet att själv 6

7 VARFÖR FISKAR MAN? Avkoppling från vardagen Naturupplevelsen Möjlighet att själv fånga fisk Samvaro med familj och vänner Möjlighet att tävla Annat Utbildning av barn och ungdom Möjlighet att vara ensam Varför fiskar man? Tre motiv skulle anges, vilket gör att summan blir mer än hundra procent. Fiske 2005 undersökning av Svenskarnas fritidsfiske. % fånga fisk och samvaro med familj/vänner, dvs. upplevelse samt fångst för egen konsumtion. Dessa motiv pekades ut av mellan 56 och 68 procent av de svarande, medan övriga alternativ valdes av tio procent eller färre. Fångstens betydelse och användning för konsumtion understryks av att ca 85 procent av den behållna fångsten från fritidsfiske under år 2006 användes för konsumtion. Det motsvarar ton totalt. Räknat per fritidsfiskare motsvarar det en årlig konsumtion av egenfångad fisk på 16 kg vilket kan jämföras med snittkonsumtionen av färsk fisk från handeln i Sverige som under perioden varierade mellan sju och åtta kilo enligt officiell statistik. Fritidsfisket bidrar alltså med en betydande del av färskfiskkonsumtionen i Sverige. De viktigaste faktorerna då fritidsfiskarna väljer fiskevatten eller bedömer ett fiskevattens kvalitet är fångstmöjligheter, närmiljön kring fiskevattnet och fiskevattnets vattenkvalitet, tillgänglighet samt möjligheten till ostördhet vid fisket (Fiske 2005). Samtliga dessa faktorer bidrar till värderingen av upplevelsen och är tydligt kopplade till motiven för att utöva fritidsfiske. Fiskevatten skall vara tillgängliga, erbjuda en upplevelse av att vara ostörd i naturen, gärna tillsammans med andra med samma intresse. Fiskevatten skall ge goda chanser att fånga den fisk man är intresserad av. Fritidsfiske tycks också ofta vara kopplat till ett intresse och engagemang för miljöfrågor. Många fritidsfiskare deltar aktivt i praktiskt fiskevårdsarbete. Antalet frivilligt nedlagda arbetsdagar för fiskevård under år 2004 skattades till dagar (Fiske 2005). Om det är fisket i sig som leder till naturintresse och engagemang för miljövård eller om det omvända gäller, att naturintresse leder till fiskeintresse, är inte klarlagt. Sannolikt är det en växelverkan. Man kan alltså anta att den enskildes motiv för fisket har stor betydelse för var fisket genomförs. Däremot hur man genomför fisket i betydelsen av vilket redskap man använder och hur mycket fångst man behåller har 7

8 andra utgångspunkter. Förklaringen till sådana beteenden är av kulturell karaktär. I stor utsträckning fiskar man och förhåller sig till fångsten så som man lärt sig i den sociala omgivningen man präglats. Att fånga fisk för husbehov har uråldriga traditioner och har haft stor betydelse för människors möjligheter till försörjning, oavsett om detta fiske utförts med handredskap eller mängdfångande redskap. Tillgången till fiske för husbehov har varit starkt bidragande för möjligheten att etablera och bevara samhällsbildningar längs kuster och älvdalar. Det är ingen överdrift att säga att fiske bedrivet för husbehov är en viktig del av vårt kulturarv. I viss mån har traditionellt husbehovsfiske bedrivits med stöd av enskild rätt till fiske, kopplat till ägande eller arrende av mark, men det har också bedrivits på grundval av hävdvunnen allmän rätt till fiske för husbehov. Termen sportfiske syftar på fiske med handredskap och betonar sportinslaget i fisket med avseende på att det är en friluftsaktivitet som bedrivs för nöje och rekreation. I den meningen skiljer sig inte fiske med till exempel nät och tinor, dvs mängdfångande redskap från handredskapsfisket, det bedrivas i dag med samma syfte. Fiske är alltså, liksom jakt eller annat friluftsliv, en sysselsättning som ger avkoppling och rekreation och har därför ytterligare en dimension av samhälleligt värde, utöver det bidrag som fångsten lämnar för konsumtion. Det är framförallt detta värde som är grunden för det vi i dag kallar fritidsfiske, oavsett med vilka redskap det utförs. Denna förening av nytta och nöje också varit en del av husbehovsfiskets värde i alla tider. De kulturella traditionerna kring fritidsfisket kan idag sägas sammansmälta två huvudsakliga inriktningar som tar sig uttryck i den fiskande individens sätt att förhålla sig till sitt fiske. Å ena sidan husbehovsfiske bedrivet som en del av hushållets försörjning och å den andra sidan fiske för sport och rekreation såsom det bedrevs av en privilegierad samhällsklass med mycket fri tid. Det visar sig också att de som fiskar på fritid i dag, definierar sig eller förhåller sig till dessa begrepp oavsett om deras fiske utförs med handredskap eller mängdfångande redskap. Många av dem som fiskar med handredskap eller krokredskap som släpas efter båt benämner sig som husbehovsfiskare även om ett av de primära motiven för aktiviteten är rekreation och avkoppling. En stor del av fritidsfiskarna fiskar också både med handredskap och mängdfångande redskap. Fritidsfiskets redskap som utgångspunkt för förvaltningen Ur ett förvaltningsperspektiv bör fritidsfisket delas upp utifrån vilka redskap som används snarare än utifrån det motiv de fiskande har för sitt fiske. Uppdelningen i handredskap och mängdfångande redskap äger sin relevans i redskapens egenskaper och effekter på bestånden vid en given omfattning av fiske. Att dela upp fritidsfisket med utgångspunkt ifrån utövarnas betoning av det huvudsakliga motivet för sitt fiske leder till onödiga intressekonflikter. En utgångspunkt för fritidsfiskaren vid val av fiskemetod är vilken typ av fiske eller art man har störst intresse för inom de fiskevatten man har 8

9 tillgång till. Oftast är inte fångstchanserna i sig avgörande för vilken fiskemetod eller redskap man väljer. Snarare spelar traditioner och social påverkan en stor roll. Man fiskar till stor del på det sätt som man lärt sig eller är van vid och väljer den fiskemetod som man anser ger störst utbytte i förhållande till det huvudsakliga motivet för fisket. Riktat fiske efter exempelvis öring i kustområdena kan bedrivas med nät eller ett antal olika handredskap. Spinfiske, trolling, flugfiske eller mete är alla handredskapsmetoder som kan användas för ett mer eller mindre riktat öringfiske. Fisket riktas genom val av fiskeplats samt fiskesätt i förhållande till säsong. Genom att fiska grunt med näten satta från land och ut riktas garnfisket mot öring, under vår och höst i grunda vikar vid fastlandet och under sommaren i grunda områden kring öar längre ut i skärgården. På samma sätt riktas eller anpassas fritidsfiskaren sitt fiske efter de flesta arter och fisket blir därigenom också i stor utsträckning selektivt så långt metoden tillåter. Mängdfångande redskap är alla typer av nät, ryssjor, burar, långrev och så vidare. Handredskap omfattar alla typer av spöfiske eller handlina såsom, flugfiske, spinfiske, mete, trolling och dörj med flera. En viktig och grundläggande anledning till uppdelning av redskapstyperna är alltså att de skiljer sig åt beträffande effekter på bestånden, selektivitet, möjligheten att återutsätta fångsten samt också vilken tillsynsinsats som krävs. Därför är det ur förvaltningssynpunkt viktigt att skilja på vilken typ av redskap som används vid fritidsfiske. Selektiviteten i nät eller garn kan i viss grad regleras med hjälp av maskstorlek och i burar eller tinor med hjälp av flyktöppningar. Däremot kan man vid fiske med nätredskap inte reglera fångstmängden och det är ofta svårt eller omöjligt att återutsätta undermålig eller icke tillåten fångst eftersom den redan är död eller har skadats så svårt genom att ha fångats av redskapet att överlevnadschansen är obefintlig. Utmärkande för handredskap är däremot möjligheter att kontrollera fångstmängden genom att helt enkelt sluta fiska vid en viss fångstmängd. Det går ofta också bra att återutsätta undermålig eller ej tillåten fångst genom försiktig hantering. Vid många typer av handredskapsfiske kan fiskaren anpassa sitt fiske, genom att välja fiskeplats eller sätt att fiska, på ett sådant sätt att oönskad eller otillåten fångst till stor del undviks. Utgångspunkterna om man delar upp fritidsfisket bör alltså vara redskapen och inte vilka attityder och värderingar som styr hur fiskaren betraktar eller definierar sitt fiske. För att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning, i ett ekonomiskt och biologiskt perspektiv, bör fritidsfisket förvaltas utifrån de olika effekter redskapen har på bestånden. 9

10 Sammanfattning 14 Summary Fritidsfiskets utövare Inledning 17 Sammanfattning 17 Två enkäter 18 Kartfrågan 20 Resultat 21 Så många utövar fritidsfiske 23 Hur ofta och när fiskar man 24 Vilka redskap använder man 24 Hur mycket och vilka arter fångar man 25 Var fiskar man 31 Utövarnas kostnader Samhällsekonomisk värdering av fritidsfisket 36 Värdet av förändrade fångstmöjligheter 37 Fritidsfiske i havsområdena 42 Fritidsfiske i inlandsvatten 51 Felkällor och statistisk precision Barns och ungdomars fiskevanor 63 Sammanfattning 64 Introduktion 64 Metodik 65 Resultat 68 Fiskeintresse 68 Regionala variationer i barns fiskeintresse 68 Fiskeutövande 69 Regionala variationer i barns fiskeutövande 71 Förutsättningar och hinder för fiske 72 Fiskemetoder och arter 74 Fisk som mat 75 10

11 Barns kunskap om natur och miljöfrågor 76 Jämförelser med 1994 års studie av barns fiske 78 Diskussion 79 Goda förutsättningar ger mer fiske? 80 Fiske och kunskap om natur och miljöfrågor 81 Har fiskeintresset minskat? 82 Tänkbara förklaringar till förändringar 83 Avslutande kommentarer 84 Tack! 84 Referenser Fritidsfisket efter hummer hösten Inledning 86 Fritidsfiskets omfattning. 86 Metod 86 Resultat 89 Diskussion 91 Tack! Fritidsfiskets nätfångster av öring i Bottenhavet och Bottenviken 93 Sammanfattning 94 Inledning 95 Material och metoder 96 Insamlad information 96 Bearbetning av insamlad data 97 Resultat 98 Insamlad information 98 Resultat av beräkningarna 102 Diskussion 103 Tack! 104 Referenser

12 5. Husbehovsfiske i Skagerack Bakgrund 106 Sammanfattning 106 Metod 107 Resultat 108 Nätfiske 110 Ryssjefiske 111 Fiske med tinor och burar 111 Handredskapsfiske 111 Fångsternas geografiska fördelning 112 Tack! Bilagor 132 Inledning 161 Uppgiftsinsamling 161 Teknisk rapport 161 Statistisk bearbetning och redovisning 163 Kvalitetsredovisning, sammanfattning 166 Fångstområden

13 Foto: Daniel Petersson 13

14 Sammanfattning Fritidsfiskets utövare 2006 Under år 2006 fiskade totalt 1,0 miljon svenskar i åldern 16 till 74 år vid åtminstone något tillfälle. Antalet fiskedagar uppgick till närmare 13,8 miljoner. Det är fler män än kvinnor som fritidsfiskar och i genomsnitt fiskar också männen fler dagar per år. Syftet med fritidsfisket är för de flesta rekreation men även fångst av fisk för egen konsumtion har stor betydelse. Fångsterna i fritidsfisket mätt i behållen vikt, skattades år 2006 till totalt ca ton, varav ca hälften fiskats i havet. Därutöver fångades men återutsattes ca ton. Huvuddelen av den behållna fångsten, 85 procent, användes för konsumtion. Barns och ungdomars fiskevanor Studien visar att sju av tio, eller , barn och ungdomar i åldern tio till femton år fiskade under Av dessa fiskade ofta, alltså mer än 10 gånger. Antalet fiskedagar i åldersgruppen var mer än 4 miljoner Barn som fiskar verkar ha större kunskap i ett antal frågor om natur och miljö än de som inte fiskar alls. Fiskeintresset är starkast i Norrland och minst i storstäderna. De barn som har goda förutsättningar för fiske, såsom fiskevatten nära hemmet och sommarstuga, fiskar mer. Många barn skulle vilja fiska mer än vad de gör idag. Fritidsfisket efter hummer hösten 2007 Den största skillnaden mellan fisket förr och nu är att antalet hummerfiskare ökat markant. Under var antalet fiskare i genomsnitt drygt jämfört med runt (en ökning med över 350%) i de senaste uppskattningarna. Resultaten från denna undersökning visar att fisketrycket efter hummer sannolikt ökat under den senaste 40-årsperioden vilket inneburit ett högre antal tinor och lägre kg hummer per tina jämfört med fisket under 1870 till talet. Fritidsfiskets nätfångster av öring i Bottenhavet och Bottenviken Öringbestånden i Bottenviken och Bottenhavet är i de flesta vattendrag svaga, troligen på grund av fiske och dålig status på vattendragens biotoper. Förmodligen fångas huvuddelen av öringen innan den uppnått lekmognad. Minimimåttet är alltjämt 40 cm, långt under medellängden för lekfisk. Denna studie visar att stora mängder öring tas som bifångst vid nätfiske, egentligen inriktat på sik. Fritidsfiskets fångster är enligt våra beräkningar minst 9-10 gånger större än yrkesfiskets Eftersom nätfisket är oselektivt, med risk för stor fångst av undermålig öring innebär detta att förvaltningen av öringbestånden är mycket svår så länge detta fiske bedrivs. Husbehovsfiske i Skagerack En studie av Västkustens husbehovsfiskares förenings medlemmars fiske Medlemmarna i föreningen fiskar i nära anslutning till den hamn där de har sin båt. En stor del av fisket genomförs med handredskap. De som var aktiva fiskare under 2005 fiskade i genomsnitt 37 dagar och den totala fiskeansträngningen motsvarade ca fiskedagar. I genomsnitt fångade man och behöll ca 90 kg per person och år vilket totalt summerade till en behållen fångst på ca 42 ton. Makrill dominerade fångsterna och stod för drygt hälften av totalfångsten. Andra vanliga arter i fångsten var krabba, olika plattfiskar, hummer, torsk, öring och ål. 14

15 Summary Sport fishers in 2006 During 2006, a total of 1.0 million Swedes aged 16 to 74 went fishing at least once. The total number of fishing days was almost 13.8 million. More men than women are sport fishers, and on average men spend more days per year fishing as well. Most people fish for pleasure but catching fish for food is also important. In 2006 the kept part of the total sport fishing catch was estimated at a weight of tons, of which around half was fished in the sea. In addition, around tons were caught but thrown back. The main part of the kept catch, 85 percent, was used for food. Fishing habits of children and young people Our study shows that seven out of ten, or children and young people aged ten to fifteen, went fishing during of them went fishing often, more than 10 times. The number of fishing days in this age group exceeded 4 million in Children who fish seem to know more about nature and the environment than those who dont fish at all. Interest in fishing is strongest in Norrland and weakest in the major cities. Those children who have the best conditions for fishing, such as fishing waters close to their home and summer cottage, fish more often. Many children would like to go fishing more often than they do today. Lobster sport fishing in autumn 2007 The biggest difference between fishing in the past and the present is that the number of lobster fishers has increased significantly. During the number of fishers averaged just over compared to (an increase of over 350%) in the latest estimates. The results of this study show that fishing for lobster has probably increased during the least 40 years, resulting in a larger number of pots and less kilos of lobster per pot compared to fishing from 1870 until the 1960s. Sport fished, net-caught brown trout in the Gulf of Bothnia Stocks of brown trout in the Gulf of Bothnia are weak in most of the areas watercourses, probably because of fishing and the poor condition of the biotopes in these watercourses. Presumably most of the brown trout is caught before it reaches breeding age. The minimum size limit is still 40 cm, far smaller than the average size of brood fish. This study shows that large quantities of brown trout are caught as bycatch during net fishing aimed at whitefish. According to our calculations, sport fishing catches are at least 9-10 times larger than those of commercial fishing. Because net fishing is unselective and risks catching large quantities of inferior brown trout, this means that it is extremely difficult to manage stocks of brown trout as long as this type of fishing remains. Fishing for household needs in the Skagerrak A study of the fishing habits in 2005 of members of the West Coast Association of Fishers for Household Needs. The members fish near the harbours where they keep their boats. Mostly they fish using rods. Those fishers who were active in 2005 fished on an average of 37 days and the total fishing effort was the equivalent of around fishing days. The average retained catch was around 90 kilos per person and year, resulting in a total retained catch of around 42 tons. Mackerel dominated, making up over half of the total catch. Other common species caught included crab, various flatfish, lobster, cod, sea trout and eel. 15

16 1. Fritidsfiskets utövare 2006 STIG THÖRNQVIST Fiskeriverket 16

17 Inledning Statistiska Centralbyrån, SCB, genomförde under förvåren 2007 en enkätundersökning av fritidsfisket på Fiskeriverkets uppdrag. Undersökningen finansierades inom anslaget 43:9 enligt anvisningar i Fiskeriverkets regleringsbrev Undersökningar med samma syfte har tidigare genomförts 1990, 1995, 2000 och Den statistiska metodiken liksom fokus förändrades för undersökningen 2007 gentemot tidigare undersökningar. Syftet med förändringarna var att få säkrare skattningar av utövarnas antal, antalet fiskedagar, redskapsanvändning och fångster samt en mer detaljerad geografisk upplösning av data. Bland förändringarna som genomfördes kan särskilt nämnas en mer fullständig bortfallsstudie än vid tidigare undersökningar. Meningen var också att utveckla den nationella studiens metodik som en del av Fiskeriverkets kontinuerliga insamling av data om fritidsfisket. Fiskeriverket förslag om hur insamling av fritidsfiskedata skall byggas upp rapporterades till regeringen 2005 (Insamling av fritidsfiskedata dnr ). I enkäten 2007 fick respondenterna besvara frågor om hur ofta de fiskar i olika områden och vilka redskapstyper och redskapsmängder som användes. Vidare ställdes frågor om vilka arter och hur mycket som fångas samt vilka kostnader fisket medförde. En annan viktig fråga som ställdes var hur man värderar sitt fiske, vilket syftade till att beräkna det samhällsekonomiska värdet av fritidsfisket. Sammanfattning Under år 2006 fiskade totalt 1,0 miljon svenskar i åldern 16 till 74 år vid åtminstone något tillfälle. Antalet fiskedagar uppgick till närmare 13,8 miljoner. Det är fler män än kvinnor som fritidsfiskar och i genomsnitt fiskar också männen fler dagar per år. Störst andel fiskande bland befolkningen finns i Norrlands inland följt av Norrlandskusten och Norra Götalands/Svealands inland. Huvuddelen av utövarna fiskar med handredskap medan ca en femtedel använder mängdfångande redskap (nät, burar eller tinor); de flesta av dessa nyttjar dock även handredskap. Användandet av mängdfångande redskap förefaller att minska och de som enbart fiskar med mängdfångande redskap är få, ca 4% av utövarna. Totalt uppgick antalet fiskedagar i haven till knappt fem miljoner. Fritidsfisket i mellersta Östersjön och Skagerrak svarade för både de största kvantiteterna och flest antal fiskedagar. Antalet fiskedagar i inlandsvatten uppgick till nästan åtta miljoner. Syftet med fritidsfisket är för de flesta rekreation men även fångst av fisk för egen konsumtion har stor betydelse. Fångsterna 17

18 i fritidsfisket mätt i behållen vikt, skattades år 2006 till totalt ca ton, varav ca hälften fiskats i havet. Därutöver fångades men återutsattes ca ton. Huvuddelen av den behållna fångsten, 85%, användes för konsumtion vilket innebär en väsentlig andel av färskfiskkonsumtionen. Jämfört med officiell statistik, 8 kg per person och år (livsmedelverket ), motsvarar det nästan en tredjedel av konsumtionen för svenskar i åldern år. Handredskapsfisket stod för 60 procent av totalfångsten. Fångsten per fiskedag är med andra ord betydligt lägre vid fiske med handredskap. Vid fiske med handredskap är årsfångsten per utövare i storleksordningen tio kg medan årsfångsten per utövare vid fiske med mängdfångande redskap är ca 30 kg. Av handredskapsfiskets fångster kom merparten från inlandsvatten. De generellt viktigaste arterna räknat i fångstmängd är gädda och abborre. Andra viktiga arter är öring, sill/strömming, torsk och makrill, plattfisk samt sik, harr, lax och röding och regnbåge. Förutom abborre och gädda riktas fisket med mängdfångande redskap främst mot sik, sill/strömming, olika platfiskarter samt skaldjur. Det mesta fritidsfisket bedrivs i vatten i närheten av hemmet, dvs. mindre än tio mil från bostaden eller fritidshuset. Turistfiske är koncentrerat till framför allt Norrlands inland. De samlade utgifterna för fritidsfisket år 2006 uppgick till 1,7 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 125 kronor per fiskedag eller ca kronor per fiskande individ och år. Den enskilt största utgiftsposten vid fiske avsåg fiskeutrustning. Andra stora utgiftsposter avsåg resor, båt, fiskeavgifter samt kostnader för turbåt/guidning. Det samhällsekonomiska värdet av fritidsfisket skattas till ett netto om ca 1 miljard kronor. Detta motsvarar i genomsnitt ett konsumentöverskott på ca 55 kronor per fiskedag. Totalvärdet innefattar inte värdet av barn och ungdomars fiske samt fisket för de som är äldre än 74 år. Studierna visar att nettovärdet per fiskedag (konsumentöverskottet) varierar från mellan 50 kronor och 200 kronor per fiskedag beroende på typ av fiske och egenskaperna hos det enskilda fisket. Två enkäter Här redovisas översiktligt och kortfattat utformningen av enkätstudien För mer detaljerad information hänvisas till SCB tekniska rapport och frågeformulären som finns som bilagor sist i denna rapport. Studien genomfördes i två steg. I det första steget sändes en enkel enkät ut till ett statistiskt representativt urval ur befolkningsregistret för personer mellan 16 och 74 år. Det första urvalsunderlaget omfattade totalt ca 6,7 miljoner personer av vilka sedan ingick i urvalet. Enkäten i det första steget innehöll fyra frågor, om man fiskat 2005 och 2006, hur många dagar man fiskat 2006, hur stor fångst man fått 2006 och hur mycket av fångsten man behöll. Enkät 1 sändes ut i början av januari och följdes av två stycken påminnelser. Därefter genomfördes en bortfallstudie per telefon I urvalsdesignen för första enkäten gjordes en stratifiering efter boenderegion, ålder och kön. Stratifieringens syfte var att öka effektiviteten genom att fånga upp så många som möjligt av de som faktiskt fiskat under Uppgifter erhölls från personer i första steget. Av dessa uppgav personer att de fiskat under Till samtliga som svarade att de faktiskt fiskat under 2006 sändes en djupenkät ut i steg två. Steg två genomfördes under februari-mars och innehöll flera påminnel- 18

19 ser. De som inte svarat till den 2 april följdes upp genom telefonintervjuer och då studien avslutades 7 maj hade uppgifter inkommit från personer. I djupenkäten ställdes totalt 29 frågor. De två första frågorna rörde hur många dagar man fiskade under 2005 och Fiskedagarna redovisades per säsong och fördelat på tre kategorier efter redskapsanvändning. Redskapsanvändningen delades i kategorierna: endast handredskap, endast mängdfångande redskap samt fiskedagar då man använt både handredskap och mängdfångande redskap. Säsongen delades i januari-mars, april-maj, juni-augusti, september-oktober och november-december. De följande frågorna rörde fiskeansträngningen, det vill säga hur många dagar man fiskat, och hur mycket fångst man behållit respektive återutsatt. Fiskeansträngningen och fångsten redovisades fördelat på handredskap och mängdfångande redskap per område. Där frågades också hur fiskedagarna fördelades på olika redskap per område. Områdesindelningen framgår av figur 1.1. Ett nytt moment i förhållande till tidigare studier, bestod av att en Sverigekarta med ett rutnät av ca 2,5*2,5 mils storlek i södra Sverige och ca 3*3 mils storlek för norra Sverige. De svarande ombads att fylla i hur många fiskedagar man fiskat inom respektive ruta. Den följande frågan rörde turistfiskedagar. Där redovisades antalet dagar per område vid resor med turistfiske som huvudsakligt motiv respektive då resan gjorts med annat syfte. Turistfiske definierades som fiske i samband med resor till platser utanför den vanliga omgivningen, vanligen över 10 mil från bostaden eller fritidshuset. En fråga ställdes om de kostnader man haft. Kostnaderna fördelades på ett antal olika utgiftsposter dels vid det vanliga fritidsfisket dels vid fisketurism. Slutligen ställdes tre frågor som berörde hur de svarande värderar sitt fritidsfiske. Där ställdes frågor om hur mycket man var bered att betala, utöver de kostnader man faktiskt haft, innan man avstod från att fiska. Där ställdes också frågor om hur individens betalningsvilja påverkas vid ett antal hypotetiska förändringar eller situationer. Figur 1.1 Områdesindelning i Fiskeriverkets/ SCBs studie av fritidsfisket Havsområden: Bottenviken, Bottenhavet, Mellersta Östersjön, Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack. Inlandsvatten: De stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren), Fjällregionen, Övriga sjöar, Övriga rinnande vatten. 19

20 Kartfrågan I ett rutnät över Sverige fick de svarande fylla i hur många fiskedagar de fiskat i respektive ruta (figur 1.2). Syftet med metoden var att få ett bättre underlag för rumslig analys av fritidsfisket. Baserat på rutornas mittkoordinater kunde till exempel det ungefärliga avståndet mellan hemorten och fiskeplatsen beräknas. Med hjälp av kartfrågan gjordes rumsliga analyser i ett Geografiskt informationssystem (GIS). Hur långt ifrån de fiskande i genomsnitt kom vid fiske i olika delar av Sverige, hur många individer som fiskade inom olika områden och hur fiskedagarna fördelades var frågor som kunde analyseras på detta sätt. Kartfrågans utformning möjliggjorde inte en geografisk fördelning av fiskedagarna på redskapstyp eller fångstmängd. Sådana analyser är dock möjliga att göra indirekt genom att koppla data från frågorna om fångst och redskapsanvändning i efterhand. Figur 1.2 Rutnät för fiskedagar enligt enkätundersökningen 2006 Fiskeriverket/SCB, Bottenhavet och södra norrland. 20

21 Resultat Den tabellplan som SCB levererade till Fiskeriverket är ganska omfattande och finns därför inte med som tryckt bilaga i denna rapport. Den finns däremot att hämta på Fiskeriverkets hemsida, Där finns uppgifter om antal fiskande, antal fiskedagar, kostnader och fångst redovisade efter område, boende, ålder och kön. Vid jämförelser med tidigare undersökningar skall man tänka på att metodiken har förändrats. Enligt SCB (se bilaga Teknisk rapport i slutet av denna rapport) var den andel av förändringen av fångst, antal fiskande och antal fiskedagar som beror av ändrad statistisk metodik 30-43% (tabell 1.1 och 1.2) i förhållande till tidigare undersökning (Fiske 2005). Uppräknat antal utövare ligger på en klart lägre nivå 2006 jämfört med tidigare år. Resultatet är ungefär hälften av genomsnittet för tidigare undersökningar (figur 1.3). Sannolikt finns det en bakomliggande trend som har sin förklaring i dels urbanisering dels ett allt större utbud av fritidsaktiviteter. Särskilt påfallande förefaller minskningen vara bland dem som fiskar med mängdfångande redskap. Om man tar hänsyn till den förändrade statistiska metodiken blir den uppmäta skillnaden i antal utövare 2006 och 2004 i storleksordningen 0,4 miljoner utövare vilket motsvarar 30% minskning. Än större är skillnaden mellan uppräknad total fångst 2006 och tidigare undersökningars resultat. Totalfångsten 2006 är i storleksordningen en tredjedel av föregående undersöknings nivå (figur 1.4). Den del av förändringen som kvarstår om man tar hänsyn till förändrad statistisk metodik innebär en halvering av fritidsfiskets fångster. Antalet fiskedagar per utövare är däremot på samma nivå som de tidigare undersökningarna (figur 1.5). I genomsnitt fiskar utövarna 14 dagar per år vilket innebär ungefär 9 miljoner färre fiskedagar totalt. Tabell 1.1 Jämförelse av fångst, antal fiskande och antal fiskedagar 2004 och 2006 (SCB 2006). Fångst, miljoner kg Antal fiskande personer, miljoner (metod som 2004) 46,5 17,9 26,6 1,77 1 1,33 Antal fiskedagar, miljoner 28,6 13,8 19,6 Tabell 1.2 Andel av skillnaden mellan 2004 och 2006 som beror av förändrad statistisk metodik (SCB 2006). Verklig förändring Förändring p.g.a. metodbyte Total förändring Andel av den totala förändringen som beror på byte av statistisk metod, procent Fångst, miljoner kg -19,9-8,7-28,6 30 Antal fiskande personer, miljoner -0,44-0,33-0,77 43 Antal fiskedagar, miljoner -9-5,8-14,

22 TOTALT SOM FISKAT 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Antal utövare miljoner Figur 1.3 Antalet utövare, mätresultat i nationella enkäter TOTALFÅNGST Fångster tusental ton Figur 1.4 Totalt behållen fångst, mätresultat i nationella enkäter FISKEDAGAR PER FISKANDE Fiskedagar per utövare Figur 1.5 Antal fiskedagar per utövare, mätresultat i nationella enkäter

23 Så många utövar fritidsfiske Totalt fiskade 1 miljon svenskar mellan 16 och 74 år 2006 åtminstone vid något tillfälle (tabell 1.3). Tillsammans fiskade de nästan 14 miljoner dagar, det vill säga i genomsnitt 14 dagar per utövare. Det är en nästan dubbelt så vanligt att män fiskar som att kvinnor gör det. Män fiskar också betydligt oftare än kvinnor. Generellt är det vanligare att man utövar fritidsfiske på landsbygden än i de större städerna. Störst andel utövare i befolkningen finns i norra Sverige och där fiskar man också oftare än i sydligare delar av landet. Utöver detta tillkommer barn och ungdomars fiske. En undersökning som Sveriges sportfiske och vattenvårdsförbund genomfört nyligen skattade antalet utövare i åldrarna år till i storleksordningen en halv miljon. Tabell 1.3 Totala antalet fritidsfiskare och andelen fritidsfiskare av befolkningen (16-74 år) samt deras totala och genomsnittlig mängd fiskedagar under år 2006 (Fiskeriverket/SCB 2006) Fiskande år 2006 Antal som fiskat, 1000-tal Andel av befolkningen som fiskar, % Antal fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar per fiskande Totalt Män Kvinnor år år Norrlandskusten S. Ostkusten, Öland o Gotland Sydkusten Västkusten S. Götalands inland Götaland o Svealands slättbygd N. Götalands o Svealands inland Norrlands inland Stad (> inv.) Landsbygd

24 Hur ofta och när fiskar man Fiskedagarna är ojämnt fördelade bland de fiskande. Drygt 20 procent fiskar någon enstaka gång under året och svarar tillsammans för två procent av fiskedagarna, medan 20 procent fiskar mer än 20 dagar per år och står för 67 procent av fiskedagarna (figur 1.6). I storleksordningen svenskar fiskar mer än tio dagar per år och dessa svarar tillsammans för nästan 90 procent av fiskedagarna. Det betyder att de 40 procent av utövarna som fiskar ofta i genomsnitt fiskar 31 dagar per år. Motsvarande fiskar övriga utövare i genomsnitt två dagar per år. Figur 1.6 Andel fiskande klassindelade efter antalet fiskedagar och ackumulerad andel fiskedagar (Fiskeriverket/ SCB 2006) % ANTAL FISKEDAGAR 3-9 Ackumulerat andel fiskedagar Andel av fiskande Figur 1.7 Fritidsfiske fördelat på Handredskap, Mängd fång ande redskap respektive bägge, andel fiskedagar per säsong (Fiskeriverket/SCB 2006) FRITIDSFISKE Drygt hälften av fisket uttryckt i antal fiskedagar äger rum under juni-augusti. Detta gäller såväl handredskap som mängdfångande redskap (figur 1.7). Drygt 20 procent av fiskedagarna vid fiske med mängdfångande redskap sker under september-oktober. Förutom under semestermånaderna är fisket sannolikt också koncentrerat till helger och annan ledig tid. Vilka redskap använder man Under år 2006 använde 96 procent av de fiskande handredskap och 22 procent mängdfångande redskap det vill säga nät, burar eller tinor. Det helt dominerande antalet fritidsfiskare utövar vanligt spöfiske (93 procent) (tabell1.4). Andelen fiskande som endast använder mängdfångande redskap var ca fyra procent under år Utövare som enbart använder handredskap fiskar i genomsnitt 11 dagar per år. Utövare i kategorin som använder både handredskap och mängdfångande redskap fiskar lika ofta med båda redskapstyperna men totalt dubbelt så ofta som de renodlade handredskapsfiskarna. Utövare som enbart använder mängdfångande redskap fiskar i genomsnitt 21 dagar (tabell 1.5). Tabell 1.4 Fiskedagar fördelat per redskap (Fiskeriverket/ SCB 2006) Redskap Andel av utövare*, % Andel fiskedagar, % Spö, mete, etc Isfiske med spö 16 9 Trolling, dörje, utter etc. 4 6 Turbåt, guidad tur 2 1 % Nät/garn Hummertina Kräftbur Jan-Mars End. handredskap April-Maj Juni-Aug Sep-Okt End. mängdfångande redskap Nov-Dec Båda redskapstyperna Annat 4 4 * En utövare kan fiska med flera redskap och summan blir således inte 100 procent 24

25 Tabell 1.5 Redskapsdagar uppdelat efter utövare som enbart använder handredskap, utövare som använder både handredskap och mängdfångande redskap samt utövare som enbart använder mängdfångande redskap Kategori Renodlade handredskapsfiskare Handredskapsdagar utövare som använder båda redskapstyperna Mängdsfångande redskapsdagar utövare som använder båda redskapstyperna Renodlade utövare med mängdfångande redskap Utövare 1000-tal Redskapsdagar 1000-tal Redskapsdagar per utövare En stor del av de som fiskar med mängdfångande redskap gör det med stöd av enskild fiskerätt. I Fiske 2005 skattades andelen av fritidsfiskarna som fiskade med stöd av enskild rätt till 37 procent varav hälften enbart fiskade med stöd av den enskilda rätten. Av dem som fiskade med mängdfångande redskap var andelen som fiskade helt med stöd av enskild rätt 33 procent det vill säga nästan dubbelt så stor som genomsnittet. Hur mycket och vilka arter fångar man Fångsterna i fritidsfisket mätt som behållen vikt, skattades år 2006 till totalt ca ton, därutöver återutsattes i storleksordningen ton. Handredskapsfisket stod för 60 procent av totalfångsten, i storleksordningen ton. Den totala fångsten från fiske med mängdfångande redskap var ton. Fångsten per år och individ var för handredskapsfisket 12 kg och för fisket med mängdfångande redskap 32 kg. Majoriteten av utövarna, i storleksordningen 80 procent, fångar tio kg eller mindre per år. Genomsnittsfångsten för dessa är tre till fyra kilo och totalt står de tillsammans för 43 procent respektive 27 procent av årsfångsten för respektive redskapskategori (tabell 1.6). Den stora majoriteten av fritidsfiskare beskattar alltså resursen i relativt blygsam omfattning räknat per individ. Förhållandevis få av utövarna, ca fyra procent av samtliga fritidsfiskare, fångar mer är 30 kg per år. Tillsammans står dessa dock för en betydande andel av fångsten, ton av handredskaps fångsten och ton av fångsten i mängdfångande redskap, det vill säga ca en tredjedel av den totala fångsten. Tabell 1.6 Behållen fångst per utövare och redskapskategori uppdelade efter årsfångster (Fiskeriverket/SCB 2006) Årsfångst per utövare Andel av utövarna, % Handredskap Andel av totala fångsten, % Andel av utövarna, % Mängdfångande redskap Andel av totala fångsten, % Upp till 10 kg kg kg Mer än 50 kg

26 Fördelat per fiskedag var fångsten med andra ord betydligt lägre vid fiske med handredskap, ca ett kg, än vid fiske med mängdfångande redskap, ca tre kg. De som enbart fiskar med handredskap behåller i genomsnitt ca 8 kg av sin fångst per år. Motsvarande siffra för de som enbart fiskar med mängdfångande redskap är 73 kg. De som fiskar med båda typerna av redskap behåller ca 41 kg av sin fångst fördelat med ungefär 20 kg från vardera redskapstypen (tabell 1.7 ). Tabell 1.7 Behållen fångst uppdelat efter utövare som enbart använder handredskap, utövare som använder både handredskap och mängdfångande redskap samt utövare som enbart använder mängdfångande redskap Kategori Andel utövare % Andel av totalt behållen fångst % Behållen fångst per utövare kg Renodlade handredskapsfiskare Handredskapsdagar utövare som använder båda redskapstyperna Mängdsfångande redskapsdagar utövare som använder båda redskapstyperna Renodlade utövare med mängdfångande redskap Av handredskapsfiskets fångster kom merparten från inlandsvatten. Av fångsterna med mängdfångande redskap gäller det omvända förhållandet. Om man räknar ihop fångsterna för handredskap och mängdfångande redskap står fisket i inlandsvatten respektive havsområdena för lika stora delar av den behållna totalfångsten. De generellt viktigaste arterna räknat i fångstmängd är gädda och abborre. En annan grund för bedömning av de olika arternas betydelse för fritidsfisket är hur många av utövarna som uppger att de behållit fångst av respektive art. I det perspektivet är handredskapsfisket efter abborre, gädda, öring och mörtfiskar mest betydelsefullt (tabell 1.8). Utöver dessa framstår en rad arter som betydelsefulla för handredskapsfisket. Det gäller harr, röding, makrill, regnbåge, gös, torsk, sill/strömming och lax vilka samtliga är av intresse för mellan fem och tio procent av utövarna. Lika stor andel av utövarna uppger att de behållit fångst från mängdfångande redskap av abborre, gädda, mörtfiskar och sik. 26

27 Tabell 1.8 Totalfångst per art (behållen fångst ton) och andel av utövarna (%) med fångst per art. Totalfångst (ton) Andel (%) utövare med behållen fångst Handredskap Mängdfångande redskap Handredskap Mängdfångande redskap Abborre Gädda Gös Mörtfiskar Torsk Övrig torsk <0,5 Sill/strömming Makrill Öring Harr Röding Lax Sik Regnbåge Kräfta Krabba Hummer 79 1 Plattfisk totalt Rödspotta Skrubba Piggvar Övrig plattfisk Bäckröding <0,5 Kanadaröding 5 13 <0,5 <0,5 Näbbgädda <0,5 Ål Siklöja 2 45 <0,5 <0,5 Asp 3 0 <0,5 0 Multe 5 0 <0,5 0 Havskatt 2 0 <0,5 0 Pigghaj Övriga fiskar

28 Som tidigare nämnts påverkas fiskemönstret, i meningen vilken art man riktar sitt fiske mot, av vilka fiskemöjligheter man har främst inom sitt närområde. Fiskemönstret påverkas också av hur man har lärt sig fiska samt hur man värderar sitt fiske. Utövarnas förhållningssätt till sitt fiske innebär att man ofta specialiserar sig på någon typ av fiske och riktar det mot någon eller några arter. Den dominerande arten utgjorde minst 70% av fångsten för nästan 50% av utövarna (tabell 1.9). Tendensen att många specialiserar sig särskilt tydlig inom handredskapsfisket. Där utgjorde den dominerande arten 50% eller mer av totalfångsten för 80% av utövarna. Tendensen att specialisera sig är inte lika uttalad vid fiske med mängdfångande redskap. En anledning till det kan vara att mängdfångande redskap inte är artselektiva i samma utsträckning som handredskapsfiske oftast är. En annan anledning är att fiskare som använder mängdfångande redskap inte är lika rörliga som handredskapsfiskare. Man fiskar i ett mer begränsat område och är därmed mer hänvisad till säsongvariationer i arternas förekomst inom sitt närområde. Man fiskar i större utsträkning efter det som står till buds i stället för att söka upp områden som erbjuder fiske på det sätt man föredrar och den art man är mest intresserad av. Tabell 1.9 Speciallister och generalister. Dominerande arts andel av fångsten per utövare Andel av dominerande art (målart) Andel (%) av utövarna Totalt Andel (%) av utövarna Handredskap Andel (%) av utövarna Mängdfångande redskap % % % < 30% Av naturliga skäl är tendensen mot specialisering starkare ju färre fiskedagar man fiskar. Sannolikheten att fånga många arter om man endast fiskar någon eller några enstaka dagar är givetvis mindre än om man fiskar ofta. Men särskilt inom handredskapsfisket kvarstår bilden att majoriteten utövare är specialister snarare än generalister. För mellan 70 och 80% av utövarna som fiskade med handredskap mer än tio dagar 2006 utgjorde den dominerande arten 50% eller mer av fångsten (Tabell 1.10). 28

29 Tabell 1.10 Dominerande arts andel av fångsten uppdelat efter antalet fiskedagar Alla redskap Dominerande arts andel av totalfångsten Andel, %, utövare med 1 3 fiskedagar Andel, %, utövare med 4 10 fiskedagar Andel, %, utövare med fiskedagar Andel, %, ut övare med Mer än 20 fiske dagar Totalt % % % % Handredskap Dominerande arts andel av totalfångsten Andel, %, utövare med 1 3 fiskedagar Andel, %, utövare med 4 10 fiskedagar Andel, %, utövare med fiskedagar Andel, %, ut övare med Mer än 20 fiske dagar Totalt % % % % Mängdfångande redskap Dominerande arts andel av totalfångsten Andel, %, utövare med 1 3 fiskedagar Andel, %, utövare med 4 10 fiskedagar Andel, %, utövare med fiskedagar Andel, %, ut övare med Mer än 20 fiske dagar Totalt % % % % Baserar man en beräkning av fångsten per fiskedag på den dominerande arten i fångsten för respektive utövare finner man att den relativa fångsten av arten (eller målarten) tenderar att öka vid högre grad av specialisering (1.11). Det faller sig ganska naturligt att så är fallet, ju oftare man fiskar på ett speciellt sätt ju skickligare blir man och därigenom kan man alltså höja värdet eller utbytet på sin fiskedag. Däri ligger alltså en drivkraft mot specialisering för många utövare. 29

30 Tabell 1.11 Andel utövare samt indexerad fångst per fiskedag av dominerande art, 50% eller mer av fångsten. Handredskap Mängdfångande redskap 50 70% % 50 70% % Index fångst per fiskedag Index fångst per fiskedag Index fångst per fiskedag Index fångst per fiskedag Abborre 1,3 1,1 1,2 1,7 Gädda 1 1,3 0,5 4,9 Gös 0,9 2,9 Torsk 0,9 2 Sill/strömming 0,7 1,9 0,8 4,4 Makrill 0,8 1,2 Öring 1,3 1,1 3,9 3,6 Harr 1,6 0,6 Röding 0,9 1,8 Lax 1,9 1,5 Sik 2,5 1,7 0,7 4,5 Regnbåge 0,8 2,3 Krabba 0,3 1,2 Hummer 0,3 1,9 Plattfisk totalt 0,6 3,3 Fångsten per fiskedag för olika arter är svår att härleda ur underlaget men är ändå ett intressant mått. Det kan ge information om relativ beståndsstatus särskilt om undersökningarna upprepas så att en tidsserie skapas. Problematiken har flera aspekter, såsom att bestånden är avgränsade geografiskt, att utövarna har olika värderingar av sitt fiske, att utövarna är mer eller mindre specialiserade och dessutom olika skickliga. Det går att i viss mån identifiera geografiska områden och fisken där det skulle vara intressant att erhålla ett mått på fångst per ansträngning. Områden och fisken som kan nämnas är trollingfisket efter lax i södra/ mellersta Östersjön, torskfisket i Öresund och Skageracks kustområden, havsöringfiske längs Västkusten mellan Kullen och Strömstad och havsöringsfisket i Bottenhavet och Bottenviken. Problemet som dock kvarstår, förutom den stora variationen som beror av att utövarna är så olika i flera aspekter, är att det statistiska underlaget blir så litet då en nationell studie bryts ned geografiskt. 30

31 Var fiskar man Mer än hälften av utövarna fiskade i övriga sjöar under 2006 och tillsammans stod inlandsvattnen exklusive de stora sjöarna men inklusive fjällområdet för 51% av fiskedagarna (figur 1.8). Något mer är hälften av utövarna, 57%, fiskade någon gång i havsområdet under Totalt 40% av fiskedagarna utövades i havsområdet. De stora sjöarna genomförde 15% av utövarna tillsammans 9% av fiskedagarna. Det mesta fritidsfisket bedrivs i vatten i närheten av hemmet. Mer än hälften av fiskedagarna sker inom tre mil och mer än 80 procent inom tio mil från bostadsorten, s.k. lokalt fiske (figur 1.9). Det betyder att fisketrycket är stort i anslutning till befolkningscentra och storstadsområdena (figur 1.10). Fisketurism däremot är koncentrerat till framför allt Norrlands inland (figur 1.11). Fisketryckt räknat i antal utövare är störst kring Stockholm och Mälardalen, Öresund samt området från norr om Göteborg med Orust och Tjörn (figur 1.12). Fisketrycket beräknat som antal dagar per ytenhet visar ungefär samma mönster. Handredskapsfiskare är mer rörliga än fiskare som i huvudsak använder mängdfångande redskap. En studie av fiskemönstret hos medlemmar i Västkustens husbehovsfiskares förening som Fiskeriverket gjorde år 2005 visade att 50 procent av fångstområdena låg inom ett maximalt avstånd på sju km och 80 procent låg inom ett avstånd av elva km från hemmahamnen. Totalt skattades antalet dagar som fritidsfiskarna bedrivit fisketurism under år 2006 till 1,1 miljoner dagar, vilket motsvarar ca tio procent av totala antalet fiskedagar. Inlandsvattnen inklusive fjällregionen står för mer än 80 procent av fisketurismen räknat i dagar (tabell 1.12). I framför allt fjällregionen och övriga rinnande vatten utgör fisketurismen en stor andel av det totala antalet fiskedagar. Ackumulerat antal fiskedagar % ACKUMULERAD ANDEL FISKEDAGAR Avstånd till fiskeplatsen, mil Figur 1.9 Ackumulerad andel fiskedagar i relation till avstånd från bostadsorten (Fiskeriverket/SCB 2006) Andel % Skagerack Kattegatt Öresund FISKEOMRÅDEN Södra Östersjön Mellersta Östersjön Bottenhavet Bottenviken Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren Övriga sjöar (ej fjällen) Rinnande vatten (ej fjällen) Fjällregionen 31 Andel av fiskedagarna Andel av individerna Figur 1.8 Andel av utövarna som fiskat i respektive område och andel av fiskedagarna per område. Observera att andel utövare summera till mer än 100% då en individ kan fiska i flera områden.

32 Figur1.10 Fiskedagarnas fördelning relaterat till yta. 32

33 Figur 1.11 Beräknat genomsnittligt avstånd mellan fiskeområdet och bostadsorten 33

34 Figur 1.12 Antalet utövare relaterat till yta. 34

35 Tabell 1.12 Fisketurism, dagar samt andel per område (Fiskeriverket/SCB 2006) Tabell 4.12 Fisketurism, dagar samt andel per område (Fiskeriverket/SCB 2006) Totalt Fisketurism med fiske som huvudsyfte, 1000-tal dagar Fisketurism med annat syfte, tal dagar Totala antalet dagar av fisketurism, 1000-tal dagar Andel av fiskedagar i området, % Andel av de totala dagarna av fisketurism, % Totalt Skagerrak Kattegatt 3 <1 3 1 <1 Öresund S. Östersjön M. Östersjön Bottenhavet Bottenviken De stora sjöarna Rinnandevatten Övriga sjöar Fjällregionen Utövarnas kostnader De samlade utgifterna för fritidsfisket år 2006 uppgick till 1,7 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 125 kronor per fiskedag eller ca kronor per fiskande individ och år. Den enskilt största utgiftsposten vid fiske avsåg fiskeutrustning. Andra stora utgiftsposter avsåg resor, båt, fiskeavgifter samt kostnader för turbåt/guidning (tabell 1.13). Totalt genomförde fritidsfiskarna fiskedagar mer än tio mil från det egna hemmet/fritidshus under Utövarnas kostnader vid detta fiske var totalt ca 800 miljoner kronor, dvs. motsvarande 826 kronor per fiskedag. Fördelat per fiskedag var utgifterna alltså mer än tio gånger större vid denna typ av fiske än vid lokalt fritidsfiske. Redskapskostnader stod för mer än hälften av kostnaderna vid fisketurism. Andra stora utgiftsposter var kostnader för båt. I genomsnitt var den årliga totala kostnaden per fritidsfiskare för det lokala fisket ca 900 kronor. Män hade nästan tre gånger så stora utgifter som kvinnor och individer i åldern år hade nästan dubbelt så stora utgifter som individer i åldern år (tabell 1.14). Utgifterna var också betydligt 35

36 Tabell 1.13 Utgifter för fritidsfiske totalt och per fiskedag fördelat på utgiftsposter och lokalt fritidsfiske respektive fisketurism (Fiskeriverket/SCB 2006) Fritidsfiskets kostnader Kostnad per fiskedag Lokalt fritidsfiske, miljoner kr Fisketurism, miljoner kr Lokalt fritidsfiske, kr per fiskedag Fisketurism, kr per fiskedag Fiskeutrustning Resor Fiskekortsavgifter Turbåt/guide avgifter Mat Logi Båt (rep., båtplats, etc.) Drivmedel till båt Totalt högre för boende på landsbygd jämfört med boende i stad. Kvinnor lägger för lokalt fiske betydligt mindre pengar på utrustning och i viss mån också på båt och båtplats. Övrig utgiftsposter uppvisar inte samma skillnader mellan könen. Samma förhållande förklarar också skillnaderna mellan ålderskategorierna. Yngre individer har högre kostnader för utrustning och båtar. Den största skillnaden mellan stad och landsbygd avsåg utgifter för båt samt fiskekort och andra avgifter. Samhällsekonomisk värdering av fritidsfisket I Enkätstudien som Fiskeriverket genomförde tillsammans med SCB ingick ett flertal värderingsfrågor samt även frågor för att indirekt kunna ekonomiskt värdera fritidsfisket. De svarande i studien fick redovisa sina faktiska kostnader för det fiske de bedrivit under år Utöver detta har de svarande fått uppge sin betalningsvilja. Härigenom har det så kallade konsumentöverskottet kunnat beräknas. Detta överskott motsvarar, som nämnts tidigare, hur stora kostnaderna får vara innan man avstår från att göra om samma fiske. Det totala konsumentöverskottet, samhällsekonomiska nettovärdet, för det svenska fritidsfisket kan uppskattas till nästan 750 miljoner kronor (tabell 1.15 ). Totalt sett är fritidsfiskets betalningsvilja, dvs. faktiska kostnader plus konsumentöverskott, nästan 2,5 miljarder kronor. För den miljon svenskar mellan 16 och 74 år som fiskar motsvarar detta ett bruttovärde på kr per år och individ och ett nettovärde på 750 kr per år och individ. Räknat per fiskedag motsvarar detta i snitt ett bruttovärde på 180 kr. Den faktiska kostnaden uppgår till i snitt 125 kr per dag. Detta ger ett nettovärde på ca 55 kr per dag. De som bara fiskar med handredskap står för den största delen av det totala konsumentöverskottet, drygt 600 miljoner kronor. Lägger man till detta den kategori som fiskar 36

37 med både handredskap och mängdfångande redskap så motsvarar detta totalt 99 procent av värdet. Detta innebär att de som enbart fiskar med mängdfångande redskap står för drygt en procent av det totala värdet. De fiskande männen bidrar mest till konsumentöverskottet. Männens överskott per år är nästan 800 kronor högre per person än kvinnornas. En orsak till en del av denna skillnad är att antalet fiskedagar per individ för männen är nästan dubbelt så högt jämfört med kvinnorna. De yngre individerna (mellan 16 och 44 år) och de som bor i städerna (> invånare) har trots färre fiskedagar en högre värdering av sitt fritidsfiske än personer mellan 45 och 74 år respektive boende på landsbygden. Den kategori individer som fiskar få dagar har generellt sett en lägre värdering av sitt fritidsfiske, men sett per dag blir värdet högre. Generellt stiger konsumentöverskottet per år för de individer som fritidsfiskar i större omfattning, men slår man ut det per fiskedag minskar värdet. Orsaken till detta är främst att det inom gruppen Mängdfångande redskap finns redskap, exempelvis ryssjor, som ligger i vattnet under lång tid och värdet per fiskedag blir därmed lågt. Räknat per fritidsfiskare är värdet högst för de individer som bara fiskar med handredskap. En viktig aspekt är den andel som inte anser sig ha haft något konsumentöverskott av sitt fiske, dvs. deras betalningsvilja för sitt nuvarande fritidfiske motsvarar vad de faktiskt betalar. Andelen som inte anser sig ha något konsumentöverskott är i genomsnitt 36 procent och varierar med kategori av fiskande. I teorin skulle inte dessa individer genomföra sitt nuvarande fiske om kostnaderna steg och allt annat var oförändrat. Därmed är det givetvis inte säkert att de helt skulle sluta fiska om kostnaderna steg utan de skulle kanske byta till en annan typ av fiske. Alternativet är givetvis att de byter till någon annan fritidsaktivitet eller stannar hemma. Innebär kostnadshöjningen även en förändring i fiskets egenskaper som påverkar individens totala betalningsvilja så blir dock situationen en annan. Andelen med noll kronor i konsumentöverskott visar således hur känsligt systemet är. Konsumentöverskott per kilo fisk och därmed fiskets nettovärde kan utifrån enkäten beräknas till ca 40 kronor per kilo. Detta värde bör inte jämföras med priset i butik för konsumenter. Vad man kan jämföra det med däremot är den vinst som yrkesfiskaren har av sitt fiske. Värdet av förändrade fångstmöjligheter De svarande fick i enkäten Fiskets omfattning 2006 även besvara frågor om betalningsviljan utifrån ett scenario med fördubblad tillgång på fisk och därigenom dubbel fångst och dubbel fångstmöjlighet. Resultaten visar att betalningsviljan för att fördubbla tillgången på fisk är nästan 570 miljoner kronor. Huvuddelen av detta värde, drygt 80 procent, skulle uppkomma vid en förändring för den grupp som bara fiskar med handredskap. För den grupp som fiskar med både handredskap och mängdfångande redskap motsvarar värdeökningen knappt 20 procent. Värdet av en förändring för de som bara fiskar med mängdfånganderedskap motsvarar en procent av det totala värdet (se tabell 1.16). I samband med det redovisade scenariot med fördubblad tillgång på fisk, fick de tillfrågade även besvara vad detta skulle innebära för antalet fiskedagar per år uppdelat på vanliga fiskedagar och fisketurismdagar. Förändringen skulle öka antalet fiskedagar för dem som fritidsfiskar i dag med 25 procent, motsvarande drygt tre miljoner fiskedagar. En fördubblad resurstillgång skulle också med all sannolikhet även leda till att fler människor fritidsfiskar. Förändringen skulle dessutom positivt påverka fisket för de grupper som inte ingår i studien, dvs. barn och ungdomar, äldre samt utländska besökare. De 3,1 miljoner extra fiskedagar som enligt enkätresultatet skulle tillkomma vid en fördubbling av fisktillgången skulle huvudsakligen vara av typen lokalt fiske, dvs. mindre än tio mil från hem/fritidshus. Dock bör noteras att enligt scenariot skulle det tillkomma cirka extra fisketurismdagar. Detta skulle innebära en ökning med drygt 35 procent av det totala antalet 37

38 fisketurismdagar i dag. Förändring skulle med andra ord ha stora positiva effekter på det fritidsbaserade företagandet. De som fiskar med både handredskap och mängdfångande redskap samt de som bara fiskar med handredskap reagerar mest på förändringen i fisktillgång, en ökning med nästan fem fiskedagar per år respektive drygt två fiskedagar. Detta ska jämföras med en ökning med drygt en fiskedag för dem som bara fiskar med mängdfångande redskap. Resultaten visar att det även finns enskilda personer som skulle minska antalet dagar vid en ökad tillgång på fisk, dvs. en typ av mättnadseffekt skulle uppstå (se tabell 1.17). Tabell 1.14 Kostnader för lokalt fritidsfiske (dvs. fritidsfiske<10 mil från hemort/fritidshus, fördelat på olika kategorier fiskande (Fiskeriverket/SCB 2006) Utrustning, kr per individ Båt (båtplats underhåll mm) inkl. drivmedel, kr per individ Resor, kr per individ Mat o. logi, kr per individ Fiskekort/ Avgifter (turbåt, guidning inkl), kr per individ Totalt inkl ospecificerat, kr per individ Totalt Kön Män Kvinnor Ålder Städer/landsbygd Stad Landsbygd

39 Tabell 1.15 Fritidsfiskarnas konsumentöverskott Kategori av fritidsfiskare Andel med 0 kr Konsument Totalt konsument (%) Överskott per individ, (kr/ind.) Överskott, (miljoner kr) Fiskedagar i genomsnitt Alla Kvinnor Män Ålder Landsbygd Stad (> inv.) dagar per år dagar per år dagar per år dagar per år Både h.- och m. fångande redskap Endast handredskap Endast mängdfångande redskap

40 Tabell 1.16 Fritidsfiskarnas betalningsvilja för en dubblering av fångstmöjligheterna. Kategori av fritidsfiskare Andel med 0 kr (%) Betalningsvilja per individ (kr/ind.) Total betalningsvilja (miljoner kr) Alla Kvinnor Män Landsbygd Stad dagar dagar dagar dagar Både hand- och mängdfångande redskap Endast handredskap Endast mängdfångande redskap

41 Tabell 1.17 Fritidsfiskarnas förändring i fiskedagar vid en dubblering av fångstmöjligheterna (%) Kategori av fritidsfiskare Lokala fiskedagar (< 10 mil) Fisketurimdagar (> 10 mil) Minskat Oförändrat Ökat Minskat Oförändrat Ökat Alla Män Kvinnor Stad (>30000 inv.) Landsbygd dagar dagar dagar dagar Endast h. redskap Endast m. fångande redskap Både h. och m. redskap Tabell 1.18 Fritidsfiske i havsområdena, antalet fiskedagar per redskapstyp (Fiskeriverket/SCB 2006) Område Totalt, 1000-tal dagar Spö-fiske, 1000-tal dagar Trolling, dörj, tal dagar Turbåt, guid., 1000-tal dagar Nät, tal dagar Ryssjor, 1000-tal dagar Tinor/ burar, 1000-tal dagar Övrigt, 1000-tal dagar Skagerrak Kattegatt Öresund S. Ö-sjön M. Ö-sjön Bottenhavet Bottenviken Totalt

42 Fritidsfiske i havsområdena Fritidsfiske med handredskap, inklusive trolling och turbåtsfiske/guidat fiske, står för 70 procent av fiskedagarna i havet och hela 90 procent av fiskedagarna i Kattegatt och Öresund (tabell 1.18). Fiske med mängdfångande redskap, nät och ryssjor, är relativt vanligast i Östersjön, ca 30 procent av fiskedagarna. Vid nätfiske i havsområdena används i genomsnitt 78 meter nät; vid Västkusten 81 meter och i Östersjön 77 meter, per fisketillfälle. Vid hummerfisket används i genomsnitt elva hummertinor per fiskande och dag. Fångsten per fiskedag, räknad i vikt, är betydligt högre vid fiske med mängdfångande redskap i samtliga områden (tabell 1.19). Totalfångsterna, behållen vikt, är också större i fisket med mängdfångande redskap i Östersjön medan handredskapsfisket tar den största totalfångsten i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Framför allt är det fångsterna med handredskap av torsk i Öresund och makrill i Skagerrak samt fångsterna i mängdfångande redskap av strömming, sik och ål i Östersjön som ger skillnaderna. Tabell 1.19 Fritidsfiskets behållna totalfångster samt behållen fångst per fiskedag i havsområdena fördelat på redskapstyp (Fiskeriverket/SCB 2006) Område Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per fiskedag, kg/fiskedag Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per fiskedag, kg/fiskedag Totalt behållen fångst, ton Skagerrak , , Kattegatt ,2 224 Öresund 799 2, , S. Östersjön 456 1, ,1 991 M. Östersjön , , Bottenhavet 363 0, , Bottenviken 94 1, ,4 221 Totalt , ,

43 Fritidsfiske i Skagerrak och Kattegatt I storleksordningen fritidsfiskare fiskar varje år i Skagerrak och Kattegatt. Tillsammans fiskar dessa mer än 1,2 miljoner fiskedagar och en behållen totalfångst på ton (tabell 1.20). Den i särklass vanligaste fångsten för fritidsfisket är makrill som år 2006 utgjorde mer än 80 procent av totalfångsten (tabell 1.21 a och b). Makrill fångas främst med så kallad ränndörj. Av de fiskande fångade mer än 80 procent i Skagerrak och 50 procent i Kattegatt makrill år Övriga viktiga arter för handredskapsfisket är öring och torsk. Fisket bedrivs därutöver efter en mängd andra arter. Nätfiske riktas främst mot olika plattfiskarter och krabba. En annan viktig art för fritidsfisket i Skagerrak är hummer. öring. Öringens betydelse avspeglas inte nödvändigtvis i fångstmängderna då det är en art som kräver god lokalkännedom och kunskap för att fisket skall vara framgångsrikt. Om man går tillbaka några år i tiden var torskfisket det viktigaste fisket. Detta förhållande gällde fram till 1980-talet då nedgången i kustnära torskbestånd gjorde att fångsterna sjönk så mycket att intresset nästan helt försvann. I samband med recipientundersökningar utanför Stenungsund 1962 beräknades fritidsfisket bara i fjordarna kring Orust och Tjörn fånga 61 ton. Skulle en återhämtning av kusttorsken ske genom de förvaltningsåtgärder som genomförs öppnar sig helt nya möjligheter för fritidsfisket längs den svenska kusten i Skagerrak och Kattegatt. En av de viktigaste arterna för handredskapsfisket i Skagerrak och Kattegatt är Tabell 1.20 Fritidsfisket i Skagerrak, utövare och fiskedagar (Fiskeriverket SCB 2006) Redskap Skagerrak Kattegatt Utövare*, 1000-tal Fiskedagar/utövare Utövare*, 1000-tal Fiskedagar/utövare Spö, metrev etc Dörje/trolling Nät/garn Hummertina Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap 43

44 Tabell 1.21a Fritidsfiskets fångster i Skagerrak (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Makrill 999 5, ,9 2 Krabba ,4 12 Torsk 152 0,9 12 0,4 12 Öring 49 0,3 13 0,4 38 Hummer ,3 14 Flatfiskar 51 0, Övrig fisk 103 0,6 14 0,4 10 Totalt ,8 7 Tabell 1.21b Fritidsfisket fångster i Kattegatt (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Makrill 74 3,2 14 2,5 5 Krabba ,1 4 Torsk ,5 38 Öring ,7 62 Flatfiskar 8 0,3 2 0,2 47 Hummer ,3 0 Övrig fisk 10 0,4 2 0,3 53 Totalt 145 6, ,

45 Fritidsfiske i Öresund Öresund är det mest frekventerade området för fritidsfisket i Sverige. Under år 2006 fiskade totalt fritidsfiskare i Öresund. Tillsammans genererade dessa mer är fiskedagar och en totalfångst på ton (tabell 1.22 och 1.23). Fritidsfisket domineras av fiske med handredskap vilket står för nästan 90 procent av fiskedagarna och i storleksordningen 70 procent av fångsten. Torsk är den främsta målarten för fritidsfisket i Öresund och utgjorde i vikt 57 procent av fångsten i handredskapsfisket år 2006, motsvarande 437 ton. Torsk fångas främst vid pilkfiske med spö vilket bedrivs från båt, antingen egen eller genom turbåtsfiske. I storleksordningen 15 procent av utövarna år 2006 deltog någon gång i turbåtsfiske. Ett problem vid torskfisket som har uppmärksammats under senare år är det så kallade bulefisket vilket innebär att man söker upp lekansamlingar av torsk och fiskar intensivt över sådana. Näbbgädda, sill och öring står tillsammans för i storleksordningen 35 procent av den totala fångsten inom handredskapsfisket och är vid sidan om torsken de viktigaste arterna för fritidsfisket. Sill fångas liksom torsk i stor utsträckning vid pilkfiske kombinerat med så kallad sillhäckla från båt, antingen egen eller turbåt. Sillfisket bedrivs också från land, bland annat i hamnområdena i Malmö, Helsingborg och Landskrona och betyder mycket för närfisket. Näbbgädda är en karaktärsfisk för handredskapsfisket i Öresund. Näbbgädda fångas vid vanligt spinnfiske i samband med att den kommer in över grundområdena för lek från slutet av april och några månader framåt. Kända fiskeplatser är Helsingborgs hamnområde och grundområdet vid Klagshamn söder om Malmö. En stor del av Öresund utgörs på den svenska sidan av grunda områden med djup under tre meter. Här förekommer ett omfattande fiske efter öring och på vissa platser, exempelvis i anslutning till varmvattenutsläppen från Barsebäck kärnkraftverk, kan fiske efter arter som abborre och gädda utövas med framgång. För fisket med mängdfångande redskap är torsk och sill de vanligaste fångsterna tillsammans med olika plattfiskarter. I Öresund fiskas bland annat mycket skrubbskädda där den betraktas som en bra matfisk. En starkt begränsande faktor för fisket med garn och ryssjor i stora delar av Öresund, är den ofta mycket starka strömsättningen, vilken under stora delar av året omöjliggör sådant fiske. Tabell1.22 Fritidsfisket i Öresund, utövare och fiskedagar (Fiskeriverket SCB 2006) Redskap Spö, metrev etc. Turbåt/Guidad tur M. redskap totalt Utövare*, 1000-tal Fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar/ utövare Övrigt Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap 45

46 Fritidsfisket i Södra Östersjön I Södra Östersjön (området mellan Falsterbonäset och Torhamns udde i Blekinge) är andelen av befolkningen som fiskar är den lägsta i hela Sverige. Handredskapsfisket dominerar både avseende totala antalet utövare och räknat i antal fiskedagar, men som i övriga Östersjön är fisket med mängdfångande redskap betydligt vanligare än i Västerhavet. Garnfisket stod år 2006 för en fjärdedel av fiskedagarna och mer än 50 procent av totalfångsten togs med mängdfångande redskap (tabell1.24 och 1.25). Fångsterna i handredskapsfisket domineras av gädda och torsk vilka tillsammans stod för hälften av den totala fångsten. Gäddfisket är koncentrerat till Blekinge där t.ex. Karlskronas skärgård är känt för sitt goda gäddfiske. Torskfisket är koncentrerat till den södra delen av området och i både Ystad och Trelleborg förekommer det eller har förekommit turbåtsverksamhet med inriktning mot torskpilkning. Öringfisket från Ystad upp mot Åhus har under senare år uppmärksammats allt mer och här förekommer riktad guideverksamhet med öring som målart. Öringfisket bedrivs som spinnfiske eller flugfiske från land, men det förekommer också trollingfiske riktat mot öring. Trollingfisket är annars främst riktat mot lax och längs hela kuststräckan från Simrishamn upp mot Pukaviksbukten och Karlskronaskärgården bedrivs guidat trollingfiske. Området är sannolikt ett av världens främsta områden för sådant laxfiske och trollingfiskare med egen utrustning och båt från hela landet samt länder som Tyskland och Danmark fiskar lax där. Förutom gädda fångades år 2006 också mycket ål av fritidsfiskare som fiskar med mängdfångande redskap. Det är relativt få utövare som fiskar med ryssjor eller bottengarn efter ål men fångsterna per individ är stora (tabell 1.25). Andra betydelsefulla arter för fisket med mängdfångande redskap är plattfiskar, abborre, sik och torsk. Tabell 1.23 Fritidsfiskets fångster i Öresund (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Torsk 437 6,5 86 6,4 28 Näbbgädda 143 2,1 7 0,5 38 Sill 81 1,2 92 6,8 2 Flatfiskar 27 0,4 56 4,1 23 Öring 43 0, Gädda 22 0, Övriga fiskarter 46 0,7 10 0,7 25 Totalt , ,

47 Fritidsfisket i mellersta Östersjön Mellersta Östersjön (från Torrhamns udde till norr om Öregrund) är som kuststräcka räknat det överlägset största området enligt indelningen i havsområdet. Det omfattar alltså hela Smålands och Östergötlands kust med alla sina skyddade skärgårdsområden, Stockholms skärgård samt Öland och Gotland. Tabell 1.24 Fritidsfisket i Södra Östersjön, utövare och fiskedagar (Fiskeriverket SCB 2006) Redskap Spö, metrev etc. Turbåt/Guidad tur Utövare*, 1000-tal Fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar/ utövare Andelen utövare som fiskade med handredskap var 94 procent. Dessa genomförde tillsammans 70 procent av fiskedagarna i fritidsfisket (tabell 1.26). Andelen som använde mängdfångande redskap utgjorde 21 procent och dessa stod för mer än 50 procent av totalfångsten (tabell 1.27). De viktigaste arterna för handredskapsfisket är abborre, gädda och strömming. Åtminstone för gädda och abborre kan man konstatera att det i mellersta Östersjön föreligger en konkurrens mellan olika nyttjare främst mellan de som bedriver ett mer omfattande fiske med stöd av enskild rätt och fritidsfiskare. Nät/garn Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap Tabell 1.25 Fritidsfiskets fångster i Södra Östersjön (Fiskeriverket/SCB 2006) Handredskap Mängdfångande redskap Art Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Gädda 164 3, ,5 42 Ål 1 <0, Torsk ,8 14 Abborre 39 0, Flatfiskar 35 0,7 55 2,1 21 Öring 31 0,6 3 0,1 49 Strömming 45 0,9 18 0,7 1 Lax 20 0,4 7 0,3 27 Övriga fiskarter 21 0,4 69 2,7 37 Totalt 456 9, ,

48 I övrigt är öring, lax och sik av betydelse för handredskapsfisket. Konkurrens mellan olika nyttjare föreligger för dessa arter även om fångstmängden i handredskapsfisket är betydligt lägre. Fångsterna av öring per fiskande är mer än dubbelt så stora i fisket med mängdfångande redskap som i handredskapsfisket. Samtidigt har det utvecklats en växande guidningsverk samhet i skärgårdsområdena med inriktning mot spinfiske eller flugfiske efter främst öring och gädda men också abborre. I till exempel Stockholms skärgård bygger fritidsfisket efter öring i stor utsträckning på utsättningar som bekostas av bland annat fiskevårdsmedel. I vissa områden fiskas det också riktat efter gös. Det är ett mycket attraktivt fiske för dem som utövar det och under senare år har det vuxit fram ett guidningverksamhet som åtminstone tidvis baseras på gös. Östhammars skärgård, Trosa skärgård, Bråviken samt inre delarna av hela Stockholms skärgård är områden där gös är en viktig resurs. I vissa områden bedrivs det ett intensivt Tabell.1.26 Fritidsfisket i M. Östersjön, utövare och fiskedagar (Fiskeriverket SCB 2006) Redskap Spö, metrev etc. Utövare*, 1000-tal Fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar/ utövare Trolling etc Nät/garn Ryssja/Bottengarn Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap riktat fiske med nät. Anledningen till att arten inte framstår som viktig i resultaten från Fiskeriverkets och SCBs undersökning år 2006 är att fisket efter gös är så lokalt samt har få utövare att det inte får något genomslag i en nationell studie. 48

49 Tabell 1.27 Fritidsfiskets fångster i Mellersta Östersjön (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Gädda 280 1, ,3 51 Strömming 378 2, ,9 0 Abborre 201 1, ,2 15 Öring 30 0,2 74 0,5 26 Sik 21 0, ,7 0 Ål 6 <0, ,6 16 Lax 13 0,1 47 0,3 10 Torsk 3 <0, ,4 11 Flatfiskar 2 <0, ,6 3 Övriga fiskarter 86 0, ,6 37 Totalt , ,1 23 Fritidsfisket i Bottenhavet Bottenhavet omfattar kuststräckan från gränsen mellan Östhammar och Tierps kommuner i söder och Umeälvens mynningsområde i norr. Totalt fritidsfiskade där personer tillsammans mer än dagar under år 2006 (tabell 1.28 och 1.29). Handredskap användes av 93 procent och mängdfångande redskap av 43 procent av fritidsfiskarna. En stor andel av fritidsfiskarna använde sig alltså av båda redskapstyperna. Handredskap stod för mer än en halv miljon dagar, motsvarande 70 procent av totala antalet dagar, men endast för i storleksordning 30 procent av fångsten. Mängdfångande redskap användes under 30 procent av fiskedagarna och stod för i storleksordningen 70 procent av fångsten. Abborre, strömming och sik stod tillsammans för 85 procent av fångsten vid fisket med mängdfångande redskap (tabell 1.29). För handredskapsfisket är abborre och strömming tillsammans med gädda de viktigaste arterna. Andra viktiga arter för fritidsfisket i området är lax och öring. Handredskapsfisket och fisket med mängdfångande redskap riktas alltså i stor utsträckning mot samma arter. Strömming fiskas med garn under vår och sommar och med handredskap, s.k. strömmingshäckla, under leken på våren och under sommaren i fjärdarna både från land och båt. Gädda och öring fiskas vid vanligt spinn eller flugfiske längs hela kuststräckan och i älvmynningarnas närområde bedrivs det trollingfiske efter både lax och öring. Fritidsfisket med mängdfångande redskap har minskat under senare år. Sannolikt förklaras en del av minskningen av befolkningsförändringar. Den främsta förklaringen är annars att sälen ökat kraftigt och att det i många områden blivit omöjligt att fiska genom att lämna redskapen någon längre tid. 49

50 Tabell 1.28 Fritidsfisket i Bottenhavet, utövare och fiskedagar (Fiskeriverket SCB 2006) Tabell 1.30 Fritidsfisket i Bottenviken, utövare och fiskedagar (Fiskeriverket SCB 2006) Redskap Spö, metrev etc. Utövare*, 1000-tal Fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar/ utövare Nät/garn Redskap Spö, metrev etc. Isfiske med spö Utövare*, 1000-tal Fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar/ utövare Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap Nät/garn Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap Tabell 1.29 Fritidsfiskets fångster i Bottenhavet (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Strömming ,9 0 Abborre 168 2, ,4 9 Sik 8 0, ,2 3 Gädda 67 0,9 4 0,1 51 Öring 10 0,1 40 0,7 3 Lax 20 0,3 28 0,5 1 Övrig fisk 18 0,3 30 0,5 30 Totalt 363 5, ,4 12 Fritidsfisket i Bottenviken I Bottenviken fiskade tillsammans dagar år 2006 (tabell 1.30). Handredskapsfisket inklusive isfiske med spö stod för nästan 90 procent av fiskedagarna men endast ca 40 procent av fångsten (tabell 1.31). Fisket riktas i huvudsak mot samma arter, abborre, gädda och sik, oavsett redskapstyp. I fisket med mängdfångande redskap förekommer därutöver fiske efter strömming, främst under leken på försommaren. Laxfiske bedrivs med fasta fällor och är förbehållet innehavare av enskild fiskerätt men trollingfiske i anslutning till älvmynningarna blir allt vanligare. Trollingfiske riktas också mot öring. Fritidsfisket efter siklöja är lokalt stort och bedrivs med nätredskap. Samma problematik med ökande sälbestånd och minskande fiske med mängdfångande redskap som beskrivits i avsnittet om Bottenhavet gäller också i Bottenviken. 50

51 Tabell 1.31 Fritidsfiskets fångster i Bottenviken (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Abborre 31 1,3 47 3,9 20 Sik 41 1,7 47 3,9 1 Gädda 18 0,7 18 1,5 34 Strömming ,5 0 Övrig fisk 5 0,2 8 0,7 37 Totalt ,5 18 Fritidsfiske i inlandsvatten Fritidsfisket i inlandsvatten kan delas upp i fyra olika grupper, de stora sjöarna, fjällregionen, rinnande vatten i övriga landet samt sjöar i övriga landet. Totalt fiskade personer i inlandsvatten under år 2006, dvs. det stora flertalet av fritidsfiskarna nyttjar någon gång fisket i sötvattenområdet. Tillsammans genomfördes nästan åtta miljoner fiskedagar. De fyra stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren) stod för 14 procent, övriga sjöar för 59 procent, rinnande vatten i övriga landet för 19 procent och fjällregionen för åtta procent. Fritidsfisket i inlandsvatten domineras av naturliga skäll helt av handredskap. De viktigaste arterna för fritidsfisket både avseende antalet utövare och fångstmängd är abborre, gädda och öring (tabell 1.32). Andra viktiga arter är regnbåge, gös, harr, röding, lax och kräfta. För samtliga arter utom kräfta är antalet utövare som fiskar med handredskap betydligt fler men fångsten per utövare är genomgående högre för utövare som använder mängdfångande redskap. Som tidigare nämnts är inlandsvattnen mycket betydelsefulla för fisketurismen. Av det totala antalet dagar av fisketurism stod inlandsvattnen för mer än 80 procent. Fisketurismen sker till helt övervägande del i Norrlands inland. 51

52 Tabell 1.32 Fritidsfiskets fångster i inlandsvatten (Fiskeriverket/SCB 2006) Handredskap behållen fångst, ton Mängdfångande redskap behållen fångst, ton Totalt behållen fångst, ton Andel återutsatt av totalfångsten, % Gädda Abborre Öring Regnbåge Gös Mörtfiskar Röding Harr Lax Kräfta Sik Övrig fisk Totalt Fritidsfisket i de stora sjöarna Totalt individer fritidsfiskade i någon av de stora sjöarna under år Av dessa använde eller 94 procent handredskap och tillsammans genomfördes nästan 1,1 miljoner fiskedagar med handredskap. De generellt viktigaste arterna avseende både fångst och utövare är gädda och abborre (tabell 1.33 och 1.34). I Vänern och Vättern bedrivs ett mycket omfattande trollingfiske efter främst lax. I båda sjöarna bygger fritidsfisket efter lax på kompensationsutsatt fisk. En annan viktig art för fritidsfisket i samtliga sjöar är gös. Gösfisket har under en följd år blivit allt bättre bland annat på grund av gynnsamma rekryteringsförhållanden. Tabell 1.33 Handredskapsfiske i de stora sjöarna, dagar och utövare i 1000-tal (Fiskeriverket/SCB 2006) Fiskedagar, tal Utövare, 1000-tal Fiskedagar/ Utövare Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren

53 Tabell 1.34 Fritidsfiskets fångster i de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Abborre 364 2,8 46 1,6 27 Gädda 300 2,3 81 2,9 34 Lax 96 0, Gös 85 0,7 25 0,9 17 Röding 13 0, Öring 12 0,1 2 0,1 55 Ål ,7 1 Kräfta ,2 11 Övrig fisk 67 0,5 9 0,3 41 Totalt 937 7, ,7 31 Fritidsfisket i övriga sjöar (ej fjällregionen) Totalt fritidsfiskade i sjöar (exkl. de stora sjöarna och fjällregionen) under år Av dessa utövade , eller mer än 90 procent, någon gång vanligt spöfiske (tabell 1.35). Fiske med mängdfångande redskap utövades av fem procent. Betydligt mer än en tredjedel av dem som fiskade med mängdfångande redskap ägnade sig åtminstone någon gång åt kräftfiske. De dominerande arterna för fritidsfisket i sjöarna är abborre och gädda, både avseende utövare och fångstmängd (tabell 1.36). Båda arterna finns sprida över i stort sett hela landet. De är rovfiskar och som sådana möjliga att fånga med alla typer av handredskapsmetoder samt uppskattade matfiskar, vilket förklarar det stora intresset. En viktig art för fritidsfisket är regnbåge. Arten används i väldigt stor utsträckning för utsättningar i så kallade put-and-take - vatten. Regnbåge har odlats för utsättningssyfte i Sverige under mycket lång tid. Eftersom det är brist på naturvatten lämpliga för flugfiske innebär put-and-take - vattnen för många flugfiskare att man kan utöva sitt fiske under stora delar av året som ett närfiske. Det finns ett sextiotal sättfiskodlingar som producerar regnbåge i Sverige. Dessa producerade år 2005 i storleksordningen ton till ett saluvärde av 38 miljoner kronor, dvs. ungefär dubbelt så mycket som fångades av fritidsfisket år Andra för fritidsfisket viktiga arter är gös, öring och harr. Öring förekommer liksom regnbåge som utsättningsfisk, vilket också gäller gös. Öring och gös finns i vilda bestånd över i stort sett hela landet och åtminstone en del av sjöfisket sker på sådana bestånd, ofta som ett trollingfiske. 53

54 Tabell 1.35 Fritidsfiske i övriga sjöar, antal utövare och fiskedagar, ej fjällen (Fiskeriverket/SCB 2006) Utövare*, 1000-tal Fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar/ utövare Spö,metrev etc Isfiske med spö Trolling/utter etc Guidad tur Olika mörtfiskar fångas också i stor omfattning. I många sjöar bedrivs det ett s.k. modernt mete vilket bl.a. innebär att man genom metod och agn, selektivt söker fånga en så stor individ som möjligt av en bestämd art. Fisket bedrivs som catch-and-release. Det finns en viss efterfrågan på denna typ av fiske bland turistfiskare. Exempelvis är karpfiske som riktas mot mycket stor och svårfångad fisk, ofta över tio kg, en sådan typ av fiske. Nät/garn Ryssja/bottengarn Kräftbur Annat Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap Tabell 1.36 Fritidsfiskets fångster i Övriga sjöar, ej fjällen (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Gädda ,2 30 Abborre , ,4 22 Mörtfiskar 333 0, ,5 31 Kräfta ,4 30 Regnbåge 516 0,7 21 0,1 10 Gös 330 0,4 75 0,4 19 Öring 257 0,3 68 0,4 24 Sik 40 0, ,2 1 Röding 150 0,2 9 <0,05 6 Harr 89 0,1 28 0,2 26 Övrig fisk 96 0,1 74 0,6 37 Totalt , ,

55 Fritidsfisket i rinnande vatten (ej fjällregionen) Total fritidsfiskade under år 2006 i rinnande vatten (exklusive fjällregionen). Av dessa utövade , eller mer än 95 procent, någon gång vanligt spöfiske (tabell 1.37). Handredskap generellt, spö, isfiske med spö, trolling och guidade turer utövades av Fiske med mängdfångande redskap utövades av sex procent. Hälften av dem som fiskade med mängdfångande redskap ägnade sig åtminstone någon gång åt kräftfiske. De dominerande arterna för fritidsfisket i rinnande vatten (utom fjällregionen) är öring och harr samt gädda och abborre både avseende antalet utövare och fångstmängd (tabell 1.38). Abborrens och gäddans betydelse förklaras som tidigare sagts av arternas allmänna förekomst, lämplighet för alla typer av handredskapsfiske samt kvalitet som matfisk. Tabell 1.37 Fritidsfiske i rinnande vatten (ej fjällregionen), antal utövare och fiskedagar, ej fjällen (Fiskeriverket/SCB 2006) Spö,metrev etc Isfiske med spö Trolling/utter etc Utövare*, 1000-tal Fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar/ utövare Guidad tur Nät/garn Kräftbur Annat Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap Öring och harr är båda viktiga för fisket i rinnande vatten eftersom de är så allmänt förekommande. Öringen är spridd över hela landet och harren förekommer i de flesta rinnande vatten från Klarälven och norr ut. Fisketurismen stod år 2006 för 16 procent av fiskedagarna i rinnande vatten utom fjällregionen. Av resemönstret kan man sluta sig till att mycket av distansfisket betingas av fiske efter öring och harr i Mellansveriges och Norrlands skogsland. Arternas betydelse avspeglas dåligt av fångstmängderna. Andra viktiga arter för fritidsfisket är, liksom i sjöarna, regnbåge samt sik och lax. Beträffande lax är det med säkerhet så att intresset för arten inte fullt ut avspeglas i fångstsiffrorna. Fångsten per fiskedag vid laxfiske räknat i antalet fångade fiskar är låg. Ett bättre mått på intresset är, liksom för harr och öring, antalet fiskedagar som ägnas åt laxfiske. Sik förekommer, liksom harr, från skogslandet till kusten i de flesta vattensystem. Det bedrivs handredskapsfiske efter arten men de största fångsterna av sik görs med mängdfångande redskap. Hela 110 ton sik fångades år 2006 med mängdfångande redskap i rinnande vatten utom fjällregionen. 55

56 Tabell 1.38 Fritidsfiskets fångster i rinnande vatten, ej fjällen (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Öring 140 0,7 23 0,6 38 Harr 105 0,5 57 1,4 38 Gädda 111 0,5 19 0,5 34 Sik 41 0, ,7 2 Abborre 79 0,4 24 0,6 28 Lax 39 0, Kräfta ,9 4 Övrig fisk 35 0,2 18 0,5 44 Totalt 636 3, ,1 28 Fritidsfisket i fjällregionen Totalt fritidsfiskade i fjällregionen under år Tillsammans fiskade dessa dagar. Handredskap, vanligt spöfiske, isfiske eller trolling/utter, användes åtminstone någon gång av 98 procent av utövarna (tabell 1.39). Mer än en tredjedel av fiskedagarna ägnades åt isfiske med spö. Andelen som endast använde mängdfångande redskap var låg. De dominerande arterna i fritidsfisket i fjällregionen är öring, röding och harr som tillsammans stod för 80 procent av fångsten i handredskapsfisket (tabell 1.40). De fritidsfiskare som bedrev fisketurism stod för 47 procent av fiskedagarna i området och dessa utgörs framför allt av fiske efter öring och harr under sommaren samt röding på vintern. Det finns också många sjöar i fjällregionen som hyser bestånd av storvuxen gädda. Denna möjlighet till attraktivt handredskapsfiske har uppmärksammats allt mer under senare år och marknadsförs nu många gånger tillsammans med, eller som ett alternativ till, det traditionella strömvattensfisket efter öring och harr. Fisket med mängdfångande redskap riktas mot samma arter som handredskapsfisket. Liksom i rinnande vatten i övriga landet ger sikfisket i fjällregionen stora fångster för dem som utövar det. Fisket med mängdfångande redskap står totalt för en fjärdedel av den sammanlagda fångsten i fritidsfisket. Tabell 1.39 Fritidsfiske i fjällregionen, antal utövare och fiskedagar (Fiskeriverket/SCB 2006) Spö,metrev etc Isfiske med spö Trolling/utter etc Utövare*, 1000-tal Fiskedagar, 1000-tal Fiskedagar/ utövare Nät/garn Annat Totalt * En och samma utövare kan nyttja mer än ett redskap 56

57 Tabell 1.40 Fritidsfiskets fångster i Fjällregionen (Fiskeriverket/SCB 2006) Art Behållen fångst, ton Handredskap Fångst per utövare, kg Mängdfångande redskap Behållen fångst, ton Fångst per utövare, kg Andel % återutsatt av totalfångst Öring 195 1,3 41 1,7 23 Röding 182 1,3 30 1,2 14 Harr 70 0,5 7 0,3 47 Sik 13 0,1 78 3,2 5 Gädda 51 0,4 1 <0,04 21 Abborre 31 0,2 9 0,4 2 Övrig fisk 24 0,2 1 <0,04 11 Totalt 571 3, ,4 21 Felkällor och statistisk precision Grundat på data från studien har uppräkningar till totalnivåer gjorts av SCB. Tabellplanen är ganska omfattande och finns därför inte med som tryckt bilaga i denna rapport. Den finns däremot att hämta på Fiskeriverkets hemsida, se. Där finns uppgifter om antalet fritidsfiskare och deras fångster fördelat på ett stort antal socioekonomiska faktorer (ålder, kön, boende osv). Där finns också uppgifter om totalfångster fördelat per art och område och en mängd annat. De slutsatser som grundas på resultaten från postenkäter måste dras mot bakgrund av en medvetenhet om de felkällor som kan finnas. Även den statistiska precisionen i de resultat som ligger till grund för slutsatserna måste beaktas. Statistisk precision beror på dels hur stor urvalspopulationen är dels på hur stor variationen är mellan de objekt som är föremål för den statistiska mätningen. I tabellplanen, som finns på Fiskeriverkets hemsida, se/femstudieromfritidsfiske, redovisas de enskilda skattningarnas medelfel som ett mått på precisionen. Felkällor De felkällor som kan finnas vid sådana här studier känner man ganska väl till. I denna studie behandlar frågorna om fångst och fiskedagar det fiske som de svarande genomförde året innan. Det kan finnas en svårighet att komma ihåg exakt hur mycket man fångade av olika arter eller hur många fiskedagar man fiskade. Sannolikt är det lättare att komma ihåg antalet fiskedagar än hur stor fångsten var. Generellt kan man också göra antagande att det är lättare att minnas om man bara fiskat någon enstaka gång under ett år. Effekten av denna typ av fel anses vara av mindre betydelse för totaleller medelvärdesskattningar eftersom det är lika vanligt att man över- respektive underskattar fångsten i sitt eget fiske och antalet fiskedagar. Andra felkällor är att någon medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller att man fyller i enkäten fel så att till exempel fångster och fiskedagar med handredskap redovisas som fiske med mängdfångande redskap. Det kan också förekomma att man anger fel art, till exempel redovisar fångst av öring som 57

58 Tabell 1.41 Fångstmängder som bedömts felaktiga av Fiskeriverket. Art Område Uppräknad vikt Kilogram Antal observationer Uppräknat antal utövare Anmärkning Hummer Skagerack Registrerats som handredskapsfångst Hummer Kattegatt Registrerats som handredskapsfångst Krabba Skagerack Registrerats som handredskapsfångst Krabba Kattegatt Registrerats som handredskapsfångst Kräfta Vättern Registrerats som handredskapsfångst Kräfta Mälaren Registrerats som handredskapsfångst Kräfta Övriga sjöar Registrerats som handredskapsfångst Kräfta Rinnande vatten Registrerats som handredskapsfångst Lax Skagerack Fel registrerad (öring) Lax Kattegatt Fel registrerad (öring) Lax Öresund Fel registrerad (öring) Lax Mälaren Fel registrerad (öring) Lax Hjälmaren Fel registrerad (öring) Lax Övriga sjöar Fel registrerad (regnbåge/öring) fångst av lax. Till stor del kan man komma till rätta med en del sådana fel genom granskning och rimlighetsbedömningar av datat eller med hjälp av korsfrågor. I Fritidsfiskets omfattning 2006 har en del uppgifter bedömts som felaktiga. Fångster av hummer, krabba och kräfta har registrerats som handredskapsfångster vilket sannolikt beror på att man fyllt i enkäten fel. Laxfångster har registrerats i Skagerack, Kattegatt, Öresund samt Övriga sjöar. Laxfångster i vid fritidsfiske i Skagerack, Kattegatt, Öresund och övriga sjöar är ytterst osannolika. En förklaring är att det finns fiskare som kallar öring och regnbåge för lax. Det kan också vara svårt att skilja på lax och öring för den som inte är helt van. Laxfångster i övriga sjöar kan också bero på att man fyllt i enkäten fel. Fångstmängder och antalet observationer som bedömts som felaktiga redovisas i tabell Räknar man bort de laxfångster som bedömts som felaktiga blir den totala fångsten av lax i handredskapsfisket ca 180 ton och i fisket med mängdfångande redskap ca 90 ton (tabell 1.42). Tabell 1.42 Laxfångster, ton, i fritidsfisket 2006 korrigerade. Handredskap Mängdfångande redskap Havsområdet Älvfiske (inlandsvatten exkl stora sjöarna) Stora sjöarna Totalt

59 Statistisk precision Skattningar som grundas på denna typ av undersökningar har ofta en stor statistisk spridning vilka redovisas i tabellplanen som medelfel. Medelfelet skall inte tolkas som ett fel utan skall ses som ett mått på hur stor variationen kring medelvärdet är. Medelfelets storlek beror främst på att det finns en stor variation i hur olika individer bedriver sitt fiske. Fångstens betydelse för indivdernas motiv för sitt fiske liksom hur skicklig fiskare man är spelar in. Därutöver skiljer sig förutsättningarna mycket mellan olika områden. Under förutsättning att det statistiska urvalet är tillräckligt stort skattas den verkliga variationen i fiskarenas beteenden och förhållningssätt till fångsten med hjälp av standardfelet eller något annat variationsmått. Spridningsmåtten kan utryckas på olika sätt. Ett vedertaget sätt är att ange en så kallad variationskoefficient. Den kan beräknas som medelfelet i skattningen uttryckt som procent av skattningsvärdet. Är variationskoefficienten stor betyder det att skattningen är osäker. För skattningarna av totalfångsterna per område var variationskoefficienten i genomsnitt 18% för handredskapsfisket och 29% för fisket med mängdfångande redskap (figur 1.13) I två områden, Vänern och Hjälmaren, var observationerna av fiske med mängdfångande redskap så få att det inte gick att skatta variationen. I figur 1.14 illustreras relationen mellan antalet observationer och variationen. Vid ungefär observationer uppnås en godtagbar precision på totalskattningarna av fångsterna av enskilda arter i den områdesindelning som användes i enkäten. Totalt var det 14% av 277 skattningar av artvisa fångster uppdelade på redskapstyp och område som hade en någorlunda godtagbar precision (tabell 1.43). De flesta av dessa var handredskapsfiske och gällde gädda, abborre och öring eller andra inom områdena dominerande arter. CV % TOTALSKATTNINGAR AV FÅNGST PER ART, OMRÅDE OCH REDSKAPSTYP Antal observationer Figur 1.14 Relationen mellan den statistiska precisionen (Cv%) och antalet observationer för totalskattningarna av fångsterna. Ton Skagerack TOTALFÅNGSTER FÖRDELAT PER OMRÅDE OCH REDSKAPSTYP Kattegatt Öresund Södra Östersjön Mellersta Östersjön Bottenhavet Bottenviken Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren Övriga sjöar (ej fjällen) Rinnande vatten (ej fjällen) Fjällregionen 59 Mängdfångande redskap Handredskap Figur 1.13 Totalfångster i fritidsfisket 2006 fördelat per område och redskapstyp, felstaplarna motsvarar ± standardfelet

60 Tabell 1.43 Totalskattningar per art, område och redskapstyp respektive återutsatt fångst med variationkoefficient (Cv%) mindre än 40. Art Område Handredskap Cv % Abborre Bottenhavet 28 Abborre Fjällregionen 38 Mängdfångande redskap Cv % Återsutsatt fångst Cv % Abborre M Östersjön Abborre S Östersjön Abborre Övriga rinnande vatten 33 Abborre Övriga sjöar Abborre Hjälmaren 36 Abborre Mälaren 37 Bäckröding Övriga rinnande vatten 37 Gädda Bottenhavet 34 Gädda Fjällregionen 39 Gädda M Östersjön Gädda Mälaren Gädda Övriga rinnande vatten Gädda Övriga sjöar Gös Övriga sjöar Harr Fjällregionen 28 Harr Övriga rinnande vatten Harr Övriga sjöar 30 Kräfta Övriga sjöar 32 Lax Övriga rinnande vatten 39 Makrill Kattegatt 24 Makrill Skagerack 24 Mörtfiskar M Östersjön Regnbåge Övriga sjöar Röding Fjällregionen 22 Röding Övriga sjöar 37 Sik M Östersjön 29 Sik Övriga sjöar 36 Torsk Kattegatt 31 Torsk Skagerack Öring Fjällregionen Öring M Östersjön Öring Övriga rinnande vatten Öring Övriga sjöar 19 Övrig fiskarter Övriga sjöar 39 60

61 Fiskedagarna och fångsterna är ojämnt fördelade Variation är stor i utövarnas förhållningssätt till sitt fiske. Det kommer till utryck i vilken tonvikt man lägger på de olika motiven för fisket. Variationen avspeglas i att antalet fiskedagar, fångst, redskapsanvändning och vilka arter man specialiserar sig på. Tillsammans bidrar detta till en stor del av variationen man mäter vid en nationell enkätstudie av fritidsfiskets omfattning. En väldigt stor del av de som fiskar gör det bara några enstaka dagar per år och dessa står, var och en för sig, för en ganska blygsam andel av den totala fångsten. I handredskapsfisket stod de 74% av utövarna som fiskade mindre är 10 dagar 2006 för 33% av fiskedagarna och 40% av fångsten (tabell 1.44). Motsvarande i fisket med mängdfångande redskap var 73% av utövarna som fiskade mindre än 10 dagar och stod för 27% av fiskedagarna och 37% av fångsten. De som fiskar väldigt ofta är alltså relativt få men står för en stor del av den totala fångsten. Det innebär att dom också bidrar i hög grad till den totala variationen och osäkerheten i skattningarna. I figur 1.15 och 1.16 illustreras detta förhållande. Ett exempel som belyser problematiken kan hämtas från torskfisket med handredskap i Öresund. Av den total skattning av fångsten på 436 ton, bidrar två utövare som uppgivit att de fångat ca 190 kg, med nästan 60 procent av den uppräknade totalfångsten. Fyra utövare som i uppgivit fångst mellan 20 och 30 kg bidrar med ytterligare 26 procent av fångsten. SCBs skattning av medelfelet är 42 procent av medelvärdet (se tabell Fångster i Öresund i SCB:s tabellplan på Fiskeriverkets hemsida, I tabell 1.45 har utövarna delats in i intervall efter hur mycket torsk de fångat. Beräknar man en variationskoefficient baserad på standardfelet för vart och ett av fångstintervallen finner man att det i genomsnitt blir ca 11 procent jämfört med 38 procent för den totala skattningen. De sex utövare som uppger fångst på mer än 20 kg bidrar alltså till totalskattningen med ca 367 ton. Totalt motsvarar dessa en fjärdedel av det uppräknade antalet utövare som fångat torsk i Öresund. Osäkerheten i skattningen för denna del av utövarnas totala fångst av torsk i Öresund är alltså betydligt större än övriga utövares. Tabell 1.44 Andel av fiskedagar och fångst uppdelade efter antalet fiskedagar per utövare Handredskap Intervall fiskedagar Genomsnitt dagar Andel utövare % Andel dagar % Andel av totalvikt % < < < < > Mängdfångande redskap Intervall fiskedagar Genomsnitt dagar Andel utövare % Andel dagar % Andel av totalvikt % < < < < >

62 HANDREDSKAP MÄNGDFÅNGANDE REDSKAP Andel av behållen fångst Andel av fiskedagarna Andel av utövarna Andel av behållen fångst Andel av fiskedagarna Andel av utövarna % 30 % < >50 0 < >50 Fiskedagar per individ Fiskedagar per individ Figur 1.15 Relativ andel utövare, fiskedagar och fångst per intervall fiskedagar i handredskapsfisket 2006, felstaplar motsvarar ± standarderor Figur 1.16 Relativ andel utövare, fiskedagar och fångst per intervall fiskedagar i handredskapsfisket 2006, felstaplar motsvarar ± standarderor Tabell 1.45 Torskfångster vid Handredskapsfisket i Öresund uppdelat efter fångstintervall Fångstintervall Observationer Medelfångst kg Andel av totalfångst % Variationskoefficient % av medelvärdet Upp till 5 kg kg kg kg > 30 kg Totalt

63 2. Barns och ungdomars fiskevanor Foto: Daniel Petersson JOEL NORLIN Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Denna rapport är skriven av Joel Norlin, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) inom ramen för projektet Storstadsnära fiske, finansierat av Fiskeriverket. Rapportens syfte är att kartlägga barn och ungdomars fiskevanor, hinder och möjligheter till fiske samt regionala skillnader i barns fiske Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Rapport Framtagen i samarbete med Fiskeriverket. Publicerad i oktober

64 Sammanfattning I denna studie kartläggs barn och ungdomars fiskevanor genom ett frågeformulär som besvarats av 743 elever i årskurs 4 till 9 från 43 skolklasser över hela landet. Kunskapen om barn och ungdomars fiskevanor är bristfällig och begränsas till en studie från Studien visar att fiskeintresset är stort bland svenska barn och ungdomar. Killar är mer intresserade och fiskar mer än tjejer. Störst är skillnaden bland dem som är mycket intresserade, nästan fyra gånger fler killar än tjejer är mycket intresserade av fiske. Sju av tio eller barn och ungdomar mellan 10 och 15 år fiskade under Av dessa fiskade individer mer än 10 gånger. Totalt fiskade svenska barn och ungdomar mellan 10 och 15 år mer än 4 miljoner dagar Fiskeintresset är starkast i Norrland och minst i storstäderna. Enligt studien har barn i storstäderna också sämre förutsättningar för fiske, exempelvis har färre fiskevatten nära hemmet. De barn som har goda förutsättningar för fiske, såsom fiskevatten nära hemmet och sommarstuga, fiskar mer. Många barn skulle vilja fiska mer än vad de gör idag. Förmågan att känna igen ett antal fiskarter är bristfällig hos barnen med undantag för de som fiskar ofta. De barn som fiskar verkar ha större kunskap i ett antal frågor om natur och miljö än de som inte fiskar alls. Det är svårt att jämföra resultaten mellan studien av barns fiske 1994 och denna studie men fler tjejer tycks fiska ofta idag. De barn och ungdomar som uppger sig vara mycket intresserade av fiske har blivit färre och andelen barn som fiskar någon gång per år är i stort sett oförändrad. Fiske är en fritidssysselsättning med stora positiva värden för samhället, exempelvis genom ökat välmående, ekonomisk utveckling och insikt i miljöfrågor. Fiske på fritiden bedrivs till stor del oorganiserat och med litet stöd från samhället. Fiskevatten nära hemmet är viktiga för både barn och vuxnas fiske och när allt fler bor i städer kan det finnas behov av ökade satsningar från samhället för att erbjuda medborgarna god tillgång till fiskemöjligheter. Introduktion I denna studie analyserar vi fiskeintresset hos barn och ungdomar genom ett frågeformulär i ett antal skolor under november 2007 till januari Studien har genomförts inom ramen för projektet Storstadsnära fiske. Ett projekt som sedan 2007 drivs av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund med finansiering från Fiskeriverket. Projektet syftar till att öka kunskapen om vilka åtgärder som kan nyttjas för att förbättra fiskemöjligheterna och öka befolkningens tillgång till fiske i storstadsregioner. Inom projektet genomförs även riktade insatser mot prioriterade grupper såsom barn och ungdomar, nya svenskar och funktionshindrade. I projektet ses ökade kunskaper om de fiskande som en viktig del av arbetet. Intresset för fiske på fritiden är stort i Sverige. Runt en miljon svenskar i åldrarna år fiskar varje år, av dem mer än 10 dagar årligen (Fiskeriverket, 2008). Fiskeriverket och SCB genomför återkommande studier av fiskevanor bland befolkningen i åldrarna år. Den vuxna befolkningens stora intresse för fiske, i synnerhet sportfiske, är därmed väl dokumenterat. Däremot begränsas kartläggningen av barn och 64

65 ungdomars fiske i stort sett till en studie genomförd under år 1994 av Fiskeriverket och Göteborgs Universitet (Norling, 1995). Studien visade att fiskeintresset var mycket stort bland respondenterna i åldern 9-16 år. 79% var intresserade av fiske, varav 31% mycket intresserade. 82% fiskade åtminstone någon gång per år, varav 28% mycket ofta. En utbredd uppfattning i samhället tycks vara att färre unga ägnar sig åt utomhusaktiviteter. Vi diskuterar i denna studie om barn och ungdomars fiskevanor och förutsättningar för fiske har förändrats sedan Fiskar fler eller färre? Har könsskillnaderna inom fisket minskat på samma sätt som bland vuxna fiskande (Fiskeriverket, 2008)? På motsvarande sätt diskuterar vi hur barnen upplever sina möjligheter att fiska. Upplever barn att de har tillgång till fiskevatten nära hemmet? Är intresset för fiske större bland barn som har nära till fiskevatten? Vi studerar även regionala skillnader i barns fiske med särskild fokus på storstadsområden. Varierar fiskeintresset och skiljer sig förutsättningarna i olika delar av landet? Finns regionala skillnader i hur fiskeintresset har uppstått? Naturbaserade aktiviteter som exempelvis sportfiske anses skapa förståelse och kunskap kring naturen som leder till vilja att bevara den. Detta har betonats i svensk miljövårdspolitik och i miljömålsarbetet. Betydelsen av kunskap, delaktighet och människans roll i ekosystemet pekas också ut i Ekosystemansatsen i FN:s Konvention om biologisk mångfald. I miljöbalkens portalparagraf uttrycks betydelsen av en hållbar utveckling och att den bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. I denna studie har vi i frågeformuläret inkluderat ett antal frågor som rör miljöfrågor generellt och i synnerhet vattenmiljöfrågor. Är kunskaperna om miljö och natur goda hos svenska barn och ungdomar och har barn som fiskar bättre kunskap om miljö och natur? Metodik I studien har 743 elever i årskurs 4-9 svarat på ett frågeformulär (finns som bilaga i slutet av denna rapport). Frågeformuläret består av tre delar. Den första delen tar upp barnens fiskeintresse och fiskeutövande samt andra fritidsintressen och i vilken utsträckning barnen äter fisk. En andra del belyser barnens kunskap om natur och i ett antal aktuella miljöfrågor med fokus på vattenmiljöfrågor. Den sista delen innehåller frågor om möjligheter och hinder till fiske samt frågor om med vilka metoder och efter vilka arter barn fiskar. Frågeformulären skickades med start i november 2007 ut i klassuppsättningar till 60 skolor slumpvis fördelade över hela landet. Frågeformulären utarbetades för att i största mån möjliggöra jämförelser med tidigare studie och en pilotversion testades i tre klasser varefter vissa revideringar genomfördes. För att öka svarsfrekvensen premierades de lärare som hjälpte till att genomföra studien med biobiljett. Upp till tre påminnelser sändes ut och några av skolorna påmindes även via telefon. Totalt svarade 41 (68%) av skolklasserna. Skolklasserna valdes genom slumpmässigt urval från Skolverkets register på hemsidan: och omfattar både kommunala skolor och friskolor. Slumpningen skedde genom att varje skola gavs ett löpnummer varefter nummer slumpades fram. Därefter slumpades vilken årskurs på skolan som skulle svara på frågorna. Urva- 65

66 let av årskurser styrdes för att få en någorlunda jämn fördelning mellan årsklasserna. Antalet elever per klass och antalet klasser per skola är i regel större i städer än glesbygd. Det innebär att en mindre skola/klass i glesbygd har lika stor chans att bli vald som en större skola men också att en deltagande klass i en stad i regel ger fler bevarade formulär en i en glesbygdsskola. Populationen består av ungdomar mellan 10 och 15 år i Sverige. Åldern på respondenterna har genomgående antagits vara 10 år för årskurs 4, 11 år för årskurs 5 osv. De svarande har delats in i två åldersgrupper, år (elever i årskurs 4-6) samt år (årskurs 7-9). Av de svarande är 46% tjejer och 54% killar. Könsfördelningen i populationen är 49% tjejer och 51% killar. Svaren har delats in i de fyra regionerna Götaland (exklusive kommunerna Malmö och Göteborg), Svealand (exklusive Stockholms stad) och Norrland samt storstäder (kommunerna Stockholm, Malmö samt Göteborg). Denna smala definition av storstad har valts för att få en grupp med relativt likvärdiga förutsättningar för fiske. I kranskommunerna varierar förutsättningarna för fiske stort. Skolklasserna har antagits vara representativa för populationen i regionerna. Att skolklasser inte svarat beror sannolikt på bristande engagemang eller tid hos den enskilda läraren alternativt att frågeformulären hamnat hos fel person på skolan snarare än ovilja att svara från eleverna. I de fall elever i en svarande klass inte velat delta har klassläraren noterat detta på en återrap- Tabell 2.1 Population, urval och antal svar i regionerna Population år Urval Besvarade formulär Andel av populationen Götaland skolklasser 316 0,11% Svealand skolklasser 216 0,10% Norrland skolklasser 68 0,08% Storstäder skolklasser 143 0,15% Riket skolklasser 743 0,11% 66

67 Tabell 2.2 Antal svar i de olika grupperna Götaland Svealand Norrland Storstad Totalt åk åk Totalt porteringsblankett och dessa är mycket få. Variationer i antal svarande i respektive åldersgrupp, kön och årskullarnas varierande storlek har kompenserats i beräkningen av fiskeintresse, utövandegrad och antal fiskedagar. Först har antalet utövare/fiskeintresserade i respektive grupp (ålder och kön) beräknats utifrån svarsfrekvenserna varefter grupperna adderats. Summan har delats med totalt antal barn i de aktuella åldersgrupperna. Beräkningarna har skett enligt nedanstående exempel: Tot fiskeintresse = (intresse tjejer år* pop. tjejer år) + (intresse killar år* pop. killar år) + (intresse tjejer år* pop. tjejer år) + (intresse killar år* pop. killar år) antal barn i åldern år Få svar i vissa av regionerna, i synnerhet Norrland, gör att antalet svar i åldersgrupperna inom regionerna är få. Vid beräkningarna av fiskeintresset i de olika regionerna har därför hänsyn ej tagits till eventuell könsvariation. De regionala siffrorna bör i första hand ses som en indikation på hur intresset varierar i olika delar av landet. Antalet svar har ej heller tillåtit att i de redovisade siffrorna för riket ta hänsyn till variation i svarens andel av populationen i olika delar av landet. Svaren för övriga frågor (dvs ej fiskeintresse, utövandegrad och antal fiskedagar) redovisas oviktade. Fiskeutövandet angavs i intervaller (exempelvis 1-5 dagar senaste året). Antalet fiskedagar har beräknats genom att multiplicera frekvensen för ett intervall i en åldersgrupp med antalet barn i åldersgruppen. Summan har därefter multiplicerats med klassmittvärdet för intervallet. För det övre intervallet (> 20 ggr) har värdet 30 dagar antagits. Därefter har antalet fiskedagar i samtliga intervall och åldersgrupper summerats. Befolkningsdata har hämtats från SCB:s statistikdatabas på hemsidan och avser förhållandena % mycket intresserad Tjejer lite intresserad Killar Totalt inte alls intresserad Figur 2.2 Grad av intresse för fiske fördelat på kön. 67

68 Resultat Fiskeintresse Studien visar att intresset för fiske är stort bland svenska barn och ungdomar (figur 2.2). I åldern år är i genomsnitt 65% intresserade av fiske. Av killarna är 76% intresserade jämfört med 54% av tjejerna. Störst är skillnaden bland dem som är mycket intresserade, 26% av killarna är mycket intresserade av fiske men endast 7% av tjejerna. Runt 50% av både killarna och tjejerna är lite intresserade av fiske. Många barn och ungdomar vill fiska mer än de gör idag, 56% uppger att de skulle vilja fiska mer (tabell 2.3). Allra starkast är önskan att få fiska mer bland de som fiskar mest. Hela 94% av de som fiskar mer än 10 gånger per år vill fiska ännu mer. I gruppen som fiskar 1-10 gånger per år vill 61% fiska mer. Av de som inte fiskar alls skulle 23% vilja göra det. Tabell 2.3 Vilja att fiska mer uppdelat på grupper. Hur ofta fiskar du? Ja Vill du fiska mer? Nej 1-10 ggr senaste året 61% 39% > 10 ggr 94% 6% Fiskar ej 23% 77% Totalt 56% 44% I frågeformulären ombads barnen att kryssa för andra fritidsaktiviteter de ägnar sig år. Svaren ger naturligtvis endast en ytlig bild. Inte oväntat svarar många barn att de ägnar sig åt tv-spel, datorer och internet samt bedriver någon idrott (tabell 2.4). Förvånansvärt få svarar att man ägnar sig åt friluftsliv. Förmodligen är detta något av en definitionsfråga där man inte ser alla form av vistelse i naturen som friluftsliv, något som visats även bland vuxna (Fredman et al, 2008;c). De barn som fiskar mer än 10 gånger per år är mindre intresserade av TV-spel, datorer och internet än genomsnittet, 59% mot 72%. Av dem som inte fiskar alls var 77% intresserade av TV-spel, datorer och internet. De regionala skillnaderna är små, färre barn i Norrland verkar dock ägna tid framför datorn och i storstäderna verkar fler barn vara intresserade av politik och samhälle. Tabell 2.4 Svar på frågan vilka andra fritidsaktiviteter ägnar du dig åt? Indelat i regioner. Götaland* Svealand** Norrland Storstad*** Riket TV-spel, datorer, Internet 75% 70% 56% 76% 72% Idrott 69% 76% 66% 64% 70% Friluftsliv 22% 15% 25% 14% 19% Sällskapsdjur 45% 40% 41% 30% 39% Kultur 17% 19% 21% 17% 17% Politik och samhälle 1% 2% 2% 6% 2% * Exklusive kommunerna Malmö och Göteborg ** Exklusive Stockholms stad *** Kommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg Regionala variationer i barns fiskeintresse Störst är fiskeintresset i Norrland medan intresset är minst i storstadskommunerna Malmö, Göteborg och Stockholm (figur 2.3). Av barnen i storstäderna är 9% mycket intresserade av fiske mot 17% i riket som helhet. Däremot vill i stort sett lika stor andel av barnen i storstäderna som i riket som helhet fiska mer. Bland de som inte fiskar alls vill till och med något fler av barnen i storstäderna fiska mer (32% mot 23% för riket som helhet). Viktigt att notera är dock att antalet svarande i regionerna, i synnerhet i Norrland, är få och siffrorna bör i första hand ses som indikationer på hur fiskeintresset varierar i landet. Det finns många områden av storstadskaraktär utanför det som vi, i vår 68

69 relativt snäva definition (kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö), definierat som storstad. Skulle även dessa täckas in skulle förmodligen skillnaderna mellan storstad och övriga regioner öka ytterligare. Fiskeutövande Studien visar att många svenska barn och ungdomar fiskar (figur 2.4). Av de svenska barnen och ungdomarna mellan 10 och 15 år har 69% fiskat det senaste året. Det ger ca utövare, varav ca fiskat mer än 10 gånger (figur 2.5). Tjejer fiskar mindre än killar (tabell 2.5). Av killarna har 75% fiskat det senaste året och av tjejerna 63%. Störst är skillnaden bland de som fiskar ofta, 24% av killarna men bara 9% av tjejerna fiskade mer än 10 gånger senaste året. Fiskeutövandet avtar med åldern (tabell 2.5). Av killarna i årskurs 4-6 har 85% fiskat senaste året, i årskurs 7-9 har siffran sjunkit till 66%. Motsvarande siffror för tjejer är 68% respektive 58%. Andelen barn som återfinns i gruppen som fiskar ofta reduceras mest när barnen blir äldre. För killar minskar andelen som fiskat mer än 10 gånger senaste året från 30% till 19% mellan årskurs 4-6 och 7-9. För tjejer är minskningen från 12% till 6%. Norrland 73% fiskeintresserade 30% mycket fiskeintresserade 60% vill fiska mer Svealand (exkl Stockholms Stad) 60% fiskeintresserade 16% mycket fiskeintresserade 57% vill fiska mer Storstäder (kommunerna Malmö, Göteborg & Stockholm) 59% fiskeintresserade 9% mycket fiskeintresserade 51% vill fiska mer Götaland (exkl kommunerna Malmö & Göteborg) 70% fiskeintresserade 17% mycket fiskeintresserade 56% vill fiska mer Figur 2.3 Regionala variationer i barns fiskeintresse 69

70 % Tjejer Killar Totalt ggr > 10 ggr Tjejer Killar Totalt Figur2.4 Andel svenska barn och ungdomar i årskurs 4-9 som fiskat senaste året. Figur 2.5 Antal utövare i tusental fördelat på antal fisketillfällen senaste året och kön. Tabell 2.5 Antal fisketillfällen senaste året uppdelat på grupper. Fisketillfällen senaste året minst 1 ggr 1-10 ggr > 10 ggr Ej fiskat Tjejer åk % 57% 12% 32% åk % 52% 6% 42% Totalt 63% 54% 9% 37% Killar åk % 55% 30% 15% åk % 47% 19% 34% Totalt 75% 51% 24% 25% Totalt 69% 53% 16% 31% Tabell 2.6 Fiskedagar per utövare och år och skattat antal miljoner fiskedagar i gruppen. Antal fiskedagar/individ Totalt Tjejer Killar 1-10 fiskedagar/år 1,7 0,8 0,9 > 10 fiskedagar/år 2,6 0,6 2,0 Totalt 4,3 1,4 2,9 70

71 De barn och ungdomar som fiskade minst en dag senaste året har uppskattningsvis tillsammans fiskat 4,3 miljoner dagar (tabell 2.6). Av dessa dagar står tjejerna för 1,4 miljoner dagar och killarna för 2,9 miljoner fiskedagar. De ca barn som fiskat mer än 10 gånger står tillsammans för ca 2,6 miljoner av fiskedagarna. Av dessa fiskedagar står tjejerna för 0,6 miljoner dagar och killarna för 2 miljoner dagar. Regionala variationer i barns fiskeutövande Allra mest fiskar de Norrländska barnen medan barnen i storstadskommunerna (kommunerna Malmö, Göteborg och Stockholm) fiskar minst (figur 2.6). I storstäderna är framförallt de barn som fiskar ofta färre än i övriga landet. Antalet fiskedagar per barn varierar stort, från 3,4 dagar per invånare mellan 10 och 15 år i storstäderna till 10,7 fiskedagar i Norrland. Norrland 85% fiskade senaste året 31% fiskade mer än 10 gånger Ca 0,9 miljoner fiskedagar 10,7 fiskedagar per invånare år Svealand (exkl Stockholms Stad) 68% fiskade senaste året 15% fiskade mer än 10 gånger Ca 1,4 miljoner fiskedagar 6,3 fiskedagar per invånare år Storstäder (kommunerna Malmö, Göteborg & Stockholm) 55% fiskade senaste året 5% fiskade mer än 10 gånger Ca 0,3 miljoner fiskedagar 3,4 fiskedagar per invånare år Figur 2.6 Regionala variationer i barns fiskeutövande Götaland (exkl kommunerna Malmö & Göteborg) 72% fiskade senaste året 18% fiskade mer än 10 gånger Ca 1,8 miljoner fiskedagar 6,6 fiskedagar per invånare år 71

72 Viktigt att notera är dock att antalet svarande i regionerna, i synnerhet i Norrland, är få och siffrorna bör i första hand ses som indikationer på hur fiskeutövandet varierar i landet. Det finns många områden av storstadskaraktär utanför det som vi, i vår relativt snäva definition (kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö), definierat som storstad. Skulle även dessa täckas in skulle förmodligen skillnaderna mellan storstad och övriga regioner öka ytterligare. Förutsättningar och hinder för fiske studien uppger 59% av barnen och ungdomarna att de kan fiska i närheten av där de bor och 76% har tillgång till båt att fiska från (tabell 2.7). 62% har tillgång till en sommarstuga där de kan fiska och endast 5% är medlem i en fiskeklubb. Bäst fiskemöjligheter har barnen i Norrland (tabell 2.8). I Norrland kan 77% av barnen fiska nära hemmet. Sämst är fiskemöjligheterna i storstäderna där 47% av barnen kan fiska nära hemmet. Även de andra förutsättningar som mättes i studien (tillgång till båt och sommarstuga) följer samma mönster, det vill säga sämre förutsättningar i storstäderna. I storstäderna har fler uppgett att det inte vet om de kan fiska nära hemmet. Drygt hälften av barnen som inte kan fiska nära bostaden vill fiska mer, ungefär samma siffra som bland de som kan fiska nära hemmet. Av barnen som inte fiskar alls och inte kan fiska nära bostaden skulle fler vilja fiska än av dem som inte fiskar och kan fiska nära bostaden (tabell 2.9). Tabell 2.8 Regionala skillnader i svar på frågan Kan du fiska i närheten av där ni bor? Götaland* 60% Svealand** 61% Norrland 77% Storstad*** 47% * Exklusive kommunerna Malmö och Göteborg ** Exklusive Stockholms stad *** Kommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg De som har goda förutsättningar att fiska i form av tillgång på närfiskevatten, sommarstuga och båt fiskar också mer än de som saknar dessa förutsättningar (figur 2.7). Vad detta egentligen innebär och vad som är de verkande orsakerna kan naturligtvis diskuteras, men ett samband mellan förutsättningar och fiskeutövande tycks finnas. Av dem som ej fiskar är det fler (13% av de svarande) som inte vet om de kan fiska nära bostaden jämfört med de som fiskar ibland eller ofta (2-3%). Fiskar ej Tabell 2.7 Barns förutsättningar för fiske ggr/år Kan du fiska i närheten av där ni bor? 59% Har familjen eller någon ni känner sommarstuga där du kan fiska? Har ni i familjen eller någon ni känner båt du kan fiska från? 62% 76% > 10 ggr Är du med i någon fiskeklubb? 5% Figur 2.7 Andel av barnen i grupper av fiskeutövande som har möjlighet att fiska nära hemmet. 72

73 Tabell 2.9 Andel av de som ej fiskar som skulle vilja fiska. Grupp Andel som vill fiska Kan ej fiska nära hemmet 31% Kan fiska nära hemmet 21% Vet ej om jag kan fiska nära hemmet 4% De allra flesta börjar sin fiskebana nära hemmet eller i sommarstugan (tabell 2.10). Bland de som fiskat mer än 10 gånger senaste året har 46% börjat att fiska nära hemmet jämfört med 35% av de som fiskar mer sällan. Bland de som fiskat 1-10 gånger senaste året började 17% fiska på semesterresa jämfört med 8% av de mer högaktiva fiskeutövarna. Fiskevatten nära hemmet och vid sommarstuga är den vanligaste starten på fiskekarriären i alla regioner utom storstäderna där bara 20% började fiska nära hemmet (tabell 2.11). I storstäderna är istället semesterresan (29%) viktig tillsammans med tillgång till sommarstuga (43%). Totalt har 68% av de svarande minst en familjemedlem över 16 år som fiskat det senaste året. Barn med fiskande familjemedlemmar fiskar mer. Bland de som fiskat minst en gång senaste året har 84% minst en vuxen i familjen som fiskat och bland de som fiskat mer än 10 gånger är siffran 95%. Tabell 2.10 Fiskeutövande och svar på frågan var började du fiska? sommarstuga semesterresa fiskeklubb nära hemmet skolan 1-10 ggr senaste året 43% 17% 2% 35% 3% > 10 ggr senaste året 43% 8% 3% 46% 0% Totalt 43% 15% 2% 38% 2% Tabell 2.11 Geografisk variation i svar på frågan var började du fiska? sommarstuga semesterresa fiskeklubb nära hemmet skolan Götaland* 37% 15% 2% 44% 2% Svealand** 48% 13% 3% 34% 2% Norrland 47% 3% 2% 47% 2% Storstad*** 44% 29% 3% 21% 3% * Exklusive kommunerna Malmö och Göteborg ** Exklusive Stockholms stad *** Kommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg 73

74 Fiskemetoder och arter Sportfiske (fiske med spö) är den klart dominerande fiskemetoden bland barn och ungdomar. Av de som fiskar använder 83% bara spö. Endast ett fåtal, 1%, använder endast mängdfångande redskap som nät, bur och liknande och 16% fiskar med både spö och mängdfångande redskap. De barn som fiskar med bägge metoderna fiskar oftare än de som använder enbart spö. Insjöar är de viktigaste fiskevattnen för barn och ungdomars fiske (figur 2.8). 56% fiskar i insjöar. 40% fiskar i hav, kust och skärgård. 29% fiskar i rinnande vatten och 24% fiskar i så kallade put and take-vatten. Gädda, abborre och gös är de klart viktigaste fiskarterna för barn och ungdomars fiske och fångas av 76% av de fiskande (figur 2.9). Ungefär en fjärdedel av de fiskande fångar vitfisk (mört, braxen, löja, id, sutare med flera) och laxfisk medan 14% fångar saltvattensfiskar som t.ex. makrill, plattfisk och torsk. Gädda och abborre är de viktigaste arterna för både de som fiskar ofta och mer sällan. Däremot fiskas laxfisk och vitfisk i högre utsträckning av de som fiskar ofta. De som fiskar ofta fiskar helt enkelt efter fler arter. De regionala skillnaderna följer intressegraden och förutsättningarna där man bor. Norrlänningarna fiskar mest i alla vattentyper utom hav, kust och skärgård. Insjöar är de viktigaste vattentyperna i alla regioner utom Norrland där strömmande vatten är lika viktiga. Kategorin gädda, gös och abborre är de viktigaste fiskarterna i alla regioner. 80 Insjö Dammar & sjöar inplanterad fisk 80 Laxfisk Saltvattensfisk 60 Rinnande vatten Hav, skärgård & kust 60 Vitfisk Gädda, abborre, gös Figur 2.8 Andel av barnen som fiskar i olika typer av fiskevatten. Figur 2.9 Andel av barnen som fångar olika typer av fiskarter. 74

75 Fisk som mat Merparten av barnen och ungdomarna äter fisk regelbundet (tabell 2.12). Av barnen äter 87% fisk hemma minst en gång i månaden och 36% äter fisk minst en gång i veckan. De barn som fiskar ofta avviker inte i någon större utsträckning som större fiskkonsumenter än genomsnittet. Det är inga stora regionala skillnader i barns fiskkonsumtion (tabell 2.13). Barnen i Norrland tycks äta något mer fisk, men svaren är relativt få i Norrland och vi bör vara restriktiva med tolkningarna. Tabell 2.12 Barns fiskkonsumtion i hemmet fördelat på grupper. Fiskkonsumtion i hemmet Fiskedagar per år ofta (minst en gång i veckan) ibland (1-3 ggr per månad) är vegan eller vegetarian äter ej fisk av annan anledning 1-10 ggr 37% 51% 1% 10% > 10 ggr 40% 50% 0% 10% Fiskar ej 31% 52% 1% 16% Totalt 36% 51% 1% 12% Tabell 2.13 Barns fiskkonsumtion i hemmet fördelat på regioner. Fiskkonsumtion i hemmet ofta (minst en gång i veckan) ibland (1-3 ggr per månad) är vegan eller vegetarian äter ej fisk av annan anledning Götaland* 34% 52% 1% 14% Svealand** 37% 54% 1% 8% Norrland 44% 43% 3% 10% Storstad*** 34% 53% 1% 12% * Exklusive kommunerna Malmö och Göteborg ** Exklusive Stockholms stad *** Kommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg 75

76 Barns kunskap om natur och miljöfrågor I enkäten fick barnen svara på fyra bildfrågor som föreställde en öring, en mört, lingon och en domherre. Växten och fågeln kände barnen igen i hög utsträckning medan kännedomen om de båda fiskarterna var dålig (figur 2.10). Endast 38% kände igen öringen och 54% mörten. Fler kryssade i att de trodde att öringen var en gädda än en öring. Det tycks i det här fallet inte vara några kunskapsskillnader som är åldersrelaterade utan åldersgrupperna svarar lika rätt/fel med små variationer. De som fiskar ofta är, kanske inte helt förvånande, bättre på att känna fiskarterna. Däremot är det ingen större skillnad på förmågan att känna igen lingon och domherre, men här är ju också kunskaperna generellt goda. De som inte fiskar alls har svårt att känna igen fiskarterna, 22% kände igen öringen och 35% kände igen mörten. Denna grupp svarar även något sämre på frågan om lingon och kryssar i högre utsträckning i vet ej. Öring Genomsnitt: 38% Fiskar > 10 ggr/år: 70% Fiskar ej: 22% Mört Genomsnitt: 54% Fiskar > 10 ggr/år: 75% Fiskar ej: 35% Lingon Genomsnitt: 92% Fiskar > 10 ggr/år: 95% Fiskar ej: 86% Domherre Genomsnitt: 75% Fiskar > 10 ggr/år: 76% Fiskar ej: 72% Figur 2.10 Barns kännedom om olika artnamn, andel korrekta svar i olika grupper. 76

77 Barnen fick i frågeformuläret även ta ställning till ett urval påståenden om miljöfrågor. Både generella miljöfrågor och frågor mer specifikt kopplade till vattenmiljöer och friluftsliv fanns med. Eleverna i årskurs 7-9 svarar som väntat bättre på de flesta frågor (tabell 2.14). Kunskaperna är bättre i medialt uppmärksammade frågor. Runt 70% känner till att utsläpp av koldioxid orsakar varmare klimat och ungefär lika många vet att fiskarter hotas av överfiske. De flesta av de mer vattenspecifika frågorna besvarades korrekt av runt 50% av barnen. Av de som inte svarat rätt har merparten kryssat i vet ej. I detta kunskapstest finns inte några tydliga skillnader mellan de barn som fiskar ofta och de barn som fiskar mer sällan. Däremot svarar de som inte fiskar alls med sämre resultat på i stort sett samtliga frågor. I synnerhet svarar de barn som inte fiskar alls i årskurs 4-6 sämre. De som angett att de är intresserade av friluftsliv svarar bättre än övriga svarande på kunskapsfrågorna om övergödning, vattenkraftens miljöpåverkan, försurning och allemansrätt. Tabell 2.14 Andel korrekta svar på ett antal påståenden om miljöfrågor. Barnen ombads att kryssa för om påståendena stämde eller ej. Genomsnittlig andel korrekta svar med resultatet för gruppen som ej fiskar inom parentes. Andel korrekta svar åk 4-6 åk 7-9 Totalt Utsläpp av koldioxid orsakar växthuseffekt som gör att det blir kallare klimat * 60% (51%) 74% (69%) 66% (62%) Utsläpp av koldioxid orsakar växthuseffekt som gör att det blir varmare klimat ** 61% (47%) 80% (77%) 70% (65%) En del fiskarter är hotade på grund av för mycket fiske ** 66% (52%) 78% (78%) 72% (68%) För mycket näring i vattnet kan göra att det blir algblomningar ** 47% (43%) 48% (44%) 48% (43%) Vattenkraftverk förbättrar oftast miljön för fisken * 40% (27%) 55% (52%) 47% (41%) Vattenkraftverk försämrar oftast miljön för fisken ** 41% (28%) 55% (56%) 48% (45%) Försurning är bra för fisken och andra vattendjur * 53% (40%) 60% (55%) 56% (49%) Försurning är dåligt för fisken och andra vattendjur ** 53% (39%) 58% (52%) 56% (47%) Allemansrätten gör att man får röra sig fritt i naturen ** 60% (49%) 63% (55%) 61% (52%) Allemansrätten förbjuder dig att gå på andras mark i naturen * 51% (42%) 47% (40%) 49% (41%) * Påstående som ej stämmer ** Påstående som stämmer 77

78 Jämförelser med 1994 års studie av barns fiske I denna studie konstateras att fiskeintresset är stort bland svenska barn och ungdomar. Hur ser tendenserna ut sedan Norlings (1995) studie av barn och ungdomars fiskevanor år 1994? Vid en jämförelse mellan de två studierna förefaller det som att fiskeintresset har minskat (tabell 2.15). Vid jämförelser av det här slaget är det emellertid viktigt att reflektera över siffrornas tillförlitlighet och hur jämförbara de är. Det finns skillnader i metodik mellan denna studie och Norling (1995) där metodiken dessutom är knapphändigt beskriven. Detta diskuteras mer ingående i diskussionsdelen. Vi bör alltså vara försiktiga när vi drar slutsatser kring utvecklingen av barns fiske sedan Däremot är några förändringar så pass tydliga trender att det är rimligt att beakta dem. En noterbar förändring är att fler tjejer tycks fiska ofta. I studien 1994 fiskade 3-8% av tjejerna ofta (Norling, 1995) Enligt resultatet 2007 fiskade 6-12% av tjejerna (beroende av ålder) mer än 10 gånger. Någon direkt jämförelse mellan åren går emellertid inte att göra då att fiska ofta inte var definierat i 1994 års studie. En annan förändring är att de som säger sig vara mycket intresserade av fiske har blivit färre. Gruppen som är mycket intresserade var 31% 1994 (Norling, 1995) och 17% i denna studie. Intresset redovisades inte uppdelat på kön i 1994 års studie. Bland killar kan vi ana en minskning av fiskeutövandet men den är inte så dramatisk som man skulle kunna tro utifrån minskningen av barn som är mycket intresserade % fiskade ofta 1994 (Norling, 1995). År 2007 fiskade 19-30% mer än 10 gånger. Fiskeutövandet tycks alltså i högre grad bibehållas, trots att de som är mycket intresserade blir färre. Frågorna som mäter barnens förutsättningar för fiske uppvisar alla försämringar av förutsättningar för fiske. Det finns dock skäl till tveksamhet kring siffrorna, något som diskuteras vidare i nästa avsnitt. Tabell 2.15 Sammanfattning över resultat i denna studie och 1994 (Norling 1995) Fråga Mycket intresserade av fiske 17% (åk 4-9) 31% (åk 3, 6 och 9) Fiskar ofta tjejer 6-12% (> 10 ggr) 3-8% (ofta ej definierat) Fiskar ofta killar 19-30% (> 10 ggr) 25-40% (ofta ej definierat) Kan fiska nära hemmet 59% 69% Tillgång till båt 76% 81% Sommarstuga med fiskemöjlligheter 62% 71% Medlemskap i fiskeklubb 5% 8% 78

79 Diskussion I denna studie konstateras att fiskeintresset är mycket stort bland svenska barn och ungdomar. Fisket bland barn och ungdomar har en fantastisk bredd. Sju av tio eller svenska barn och ungdomar i åldern år fiskar årligen och inte mindre än av dessa fiskar mer är 10 gånger! Detta trots att fiske är en fritidsaktivitet som i jämförelse med andra fritidsaktiviteter har litet stöd från samhället och till stora delar sker oorganiserat och spontant. Som jämförelse kan nämnas antalet utövare i de tre sett till antalet utövare bland ungdomar största föreningsidrotterna. 37% av ungdomarna i åldern år spelar fotboll, 10% spelar innebandy och 10% är aktiva inom ridsport (Riksidrottsförbundet). Sportfiske kan sägas ha en rad positiva effekter för samhället. Exempelvis anses sportfiske och andra typer av friluftsaktiviteter skapa både fysiskt och psykiskt friskare människor, både vuxna och barn. Vad som skapar välmående är naturligtvis komplext och svårt att isolera, men forskningen är trots allt relativt enig om att vistelse i naturen ger positiva hälsoeffekter. Mycket av denna forskning redovisas i en forskningsöversikt från Folkhälsoinstitutet (Lisberg Jensen, 2008). I Fredman et al (2008;a) redovisas att svenskarnas medianvärde för självskattad hälsa är 80 (på en skala från 0-100). Om möjligheten att utöva friluftsliv under det senaste året inte hade funnits så sjunker medianvärdet för självskattad hälsa till 50. Ett annat exempel på sportfiske och friluftslivs positiva effekter är att vistelse i naturen som skapar förståelse och kunskap om naturen och vilja att bevara den ofta nämns som viktiga verktyg i den långsiktiga miljöpolitiken. Sportfisket genererar även en icke försumbar ekonomisk omsättning och skapar arbetstillfällen, ofta i glesbygd (Fiskeriverket, 2008). Sammantaget är ett stort intresse för naturaktiviteter som sportfiske önskvärt ur ett samhällsperspektiv. Trots det stora antalet utövare är samhällets stöd lågt till fiske som fritidssysselsättning och i synnerhet till barn och ungdomars fiske. Mindre summor från vissa statliga bidrag såsom stödet till friluftsorganisationer och fiskevårdsanslaget förbättrar förutsättningar för ungdomars fiske generellt och bidrar även till riktade insatser. Kommunala aktivitetsstöd är en viktig del av vissa fiskeklubbars ekonomi. Däremot satsar relativt få kommuner aktivt resurser på att förbättra fiskemöjligheterna för barn och ungdomar. Undantag finns dock och ett lysande sådant exempel är Norrköping där kommunen tillsammans med föreningen Cityfiske satsar på att förbättra och tillgängliggöra fisket i Motala ström som rinner genom centrala Norrköping. Ett annat exempel är Göteborgs kommun som genom sitt stöd till fiskevård och fiskeupplåtelse har möjliggjort att allt fiske inom kommungränsen är fritt för ungdomar under 16 år. De viktigaste statliga satsningarna har förmodligen varit att möjliggöra ett fritt handredskapsfiske runt hela Sveriges kust och i de stora sjöarna samt bidragen till bildande av fiskevårdsområden i syfte att upplåta fisket. Mot bakgrund av sportfiskets stora värden för samhället och det faktum att sportfiske är en aktivitet som i stor utsträckning följer med genom hela livet (Norling, 2003) tål det att funderas kring om samhället mer aktivt borde stödja fisket bland barn och ungdomar. Resultaten i denna studie stöder vad Fiskeriverket (2008) tidigare visat, att fiskevatten nära hemmet har stor betydelse för fisket på fritiden (detta diskuteras närmare längre fram). Med tanke på att barn och ungdomars möjlighet att transportera sig till avlägsna fiskevatten torde vara starkt begränsad är närfiskevattnen förmodligen ännu viktigare för barn än vuxna. Detta stöds också av en intervjustudie som Sportfiskarna (opublicerad) genomfört med sportfiskare i Malmö och Göteborg. De yngres fiske hämmades främst av begränsade möjligheter att ta sig dit man vill. För att satsa på barn och ungdomars möjligheter till fiske ligger det därmed nära till hands att föreslå satsningar på 79

80 (Sportfiskarna, opublicerad) visar att många sportfiskare känner sig otrygga i de fiskemiljöer som finns i städerna. Det finns alltså även en del att göra inom området fysisk planering. Förutom det höga fiskeintresset ser vi också att fiske numer är en aktivitet för både tjejer och killar. Förvisso finns stora könsskillnader, men de tycks minska. Det är inte förvånande att vi ser en ökning av tjejers fiske, även resultat i andra studier pekar på att fiske allt mer ses som en aktivitet för både tjejer och killar. År 2002 såg 55% av de 16-åriga kvinnorna och 64% av de 16- åriga männen fiske som en manlig aktivitet (Larsson, 2005). Sex år tidigare såg 70% av kvinnorna och 72% av männen fiske som en manlig sysselsättning (Nilsson, 1996). Fiskeriverket (2008) rapporterar att vuxna kvinnor fiskar allt mer på senare år. fiskevatten nära städer och tätorter. Vi ser i denna studie att det finns många barn, inte minst i storstäderna, som inte fiskar men som gärna skulle vilja göra det. Satsningar på fiske för barn och ungdomar behöver inte nödvändigtvis handla om fysiska åtgärder utan kan även handla om information. Åtminstone i delar av storstäderna finns, inte minst tack vare det fria handredskapsfisket, gott om fiskevatten och genom bättre information till exempelvis barnfamiljer kan nyttjandet av dessa förmodligen öka. Ett ökat fisketryck måste naturligtvis åtföljas av en klok och långsiktig fiskevård och förvaltning anpassad för det potentiellt höga fisketrycket i tätbefolkade områden. Det kan exempelvis innebära att begränsningar av fiske med mängdfångande redskap i anslutning till befolkningscentra. I exemplet Cityfiske i Norrköping har man kombinerat satsningar på byggande av fiskvägar, fiskutsättningar, ett fiskecenter och aktiviteter för skolklasser. Ofta har fiskevatten i städerna en för barn opassande miljö, exempelvis kajkanter med långt avstånd till vattnet. En intervjustudie med sportfiskare i Malmö och Göteborg Goda förutsättningar ger mer fiske? Vi ser i resultaten att barn som svarar att de har goda förutsättningar för fiske fiskar mer än barn som saknar dessa förutsättningar. Norling (1995) argumenterar för den inre motivationen som den viktigaste faktorn för hur mycket man fiskar. Det är ingen motsättning till de resultat vi presenterar här. Enligt Norling skapas inre motivation för naturbaserade aktiviteter genom kontakt med och exponering för natur, i synnerhet i unga år. Barn som har goda förutsättningar för fiske i form av fiskevatten nära hemmet, i sommarstugan eller fiskemöjligheter från familjens eller bekantas båt har naturligen större möjlighet att komma i kontakt med fiske och natur och utveckla inre motivation och intresse. Fler av barnen som inte fiskar alls skulle vilja göra det i storstäderna än i övriga riket. Fler av barnen som inte kan fiska nära hemmet och inte fiskar idag skulle vilja fiska än av dem som inte fiskar och kan fiska nära hemmet. Det kan tolkas som att sämre förutsättningar även hindrar dem som har en inre motivation. Som barn har förmodligen fiskeintresserade föräldrar inverkan på möjligheterna att utveckla ett fiskeintresse, 80

81 något som stöds av att en stor andel av de högaktiva fiskarna enligt våra resultat har vuxna som fiskar i familjen. Vill man öka fiskeintresset hos barn torde riktade insatser mot barnfamiljer vara en väg att gå. om nämndes ovan har Fiskeriverket (2008) redovisat siffror som visar att majoriteten av vuxnas fiskedagar sker nära hemmet. Resultaten i denna studie stärker bilden av att lättillgängliga fiskevatten nära människors bostäder är värdefulla för allmänhetens fiskemöjligheter. En intervjustudie (Sportfiskarna, opublicerad) med sportfiskare från Malmö och Göteborg indikerar att fler unga än vuxna fiskar nära hemmet. Det går i resultaten att skönja att fiske för storstadsbarn i högre utsträckning är något man gör på semesterresor och i sommarstugan än i vardagen. Detta kan innebära sociala skillnader där barn i familjer med goda resurser har större möjlighet att fiska. Fiske och kunskap om natur och miljöfrågor I en studie från forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring (Fredman et al, 2008;b) redovisas att kunskaperna om allemansrätten hos vuxna svenskar i allmänhet är god. I vår studie är kunskaperna sämre hos barn och ungdomar. Möjligen kan detta bero på hur frågorna är ställda. Vi ställer mer generella frågor medan Friluftsliv i förändring ställer mer konkreta frågor om vad du får göra och inte. Likväl kan det finnas skäl att se närmare på just barn och ungdomars kunskap om allemansrätten och hur den kan stärkas. Att de barn som inte alls fiskar genomgående svarar med sämre resultat på kunskapsfrågorna om natur och miljöfrågor är en trend som inte kan förklaras med enbart fiskandet i sig. De som fiskar sällan och de som fiskar ofta svarar ungefär lika bra eller dåligt på frågorna. Att de som inte fiskar alls svarar sämre än de som fiskar ofta eller sällan skulle kunna förklaras av att de som fiskar också i övrigt har en livsstil som innebär mer naturkontakt, oavsett om de fiskar ofta eller sällan. Fiskar man någon gång per år plockar man kanske också svamp eller bär någon gång, åker på utflykter med familjen eller på andra sätt vistas i naturen. En nyligen publicerad studie om svenskarnas friluftsvanor visar att större delen av de svarande upplever att de får ökade insikter om samspelet i naturen och en känsla av att själva vara en del av den när de vistas ute i naturpräglade miljöer. Många instämmer också i att naturvistelser ger dem en känsla av stadens beroende av den omgivande naturen (Fredman et al, 2008;a). Sambandet mellan naturmöte och miljöengagemang har visat sig inte vara helt lätt att visa, sannolikt beroende på att det knappast är ett enkelt orsakssamband. I Sverige finns begränsad forskning inom området, internationellt finns emellertid ett växande antal studier. Wells & Lekies (2006) intervjuade cirka 2000 personer mellan 18 och 90 år i amerikanska städer om deras attityder och beteende i relation till naturen samt deras upplevelser av natur under barndomen. Det visade sig att det fanns ett positivt samband mellan att i barndomen ha utövat friluftsaktiviteter och dagens attityder och agerande i miljöfrågor. I en forskningsöversikt från Folkhälsoinstitutet (Lisberg Jensen, 2008) diskuteras friluftsliv, ekologisk läskunnighet och hållbar utveckling. Översikten pekar på ett flertal studier som visar på positiva samband mellan utevistelse i unga år och miljöengagemang liksom positiva samband mellan utevistelse och inlärning i miljöfrågor. Resultaten från bildfrågorna i vår studie föreställande olika arter (fisk, fågel och växt) pekar på att kunskapen om fiskarter verkar vara dålig bland svenska barn och ungdomar men bättre för arter som finns på land. Vi har förvisso frågat om endast två fiskar, men dessa är också två av våra vanligaste fiskarter. Ett av biologiämnets kunskapskrav för årskurs fem är att eleven ska känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö (Skolverket). Det kan vara så att biologiundervisningen och utflykter i naturen i hög grad inriktas mot livet på land. 81

82 Som nämndes redan i inledningen ses individernas kunskap, förståelse och vilja att bevara naturen som grundpelare i det svenska och internationella miljöarbetet. En relevant fråga är hur en uppväxande generation som inte kan känna igen några av våra vanligaste fiskarter ska kunna känna ett engagemang för livet under vattenytan? I våra vattenmiljöer finns idag stora miljöproblem som exempelvis övergödning och överfiske. Detta är stora utmaningar i miljöpolitiken och frågan är om det krävs åtgärder för att befolkningen i framtiden i högre grad skall bli naturintresserade och ges möjlighet att utifrån egna erfarenheter bidra till det engagemang som är en av hörnstenarna i miljöpolitiken? Ett exempel på en insats som genomförs för att öka skolbarns naturkontakt med livet under ytan, som går utanför ämnet biologi, är Friluftsrådets stöd till Sportfiskarnas satsning KlassDraget där lokala fiskeklubbar tillsammans med skolor arrangerar friluftsdagar med fiske. Ofta tittar man också på småkryp i vattnet och pratar om livet under ytan. Läsåret deltar elever, framförallt i årskurs 3-5. Har fiskeintresset minskat? Vilka slutsatser kan vi dra kring utvecklingen sedan Norlings (1995) studie av barn och ungdomars fiskevanor år 1994? Till synes har fiskeintresset minskat, men vi bör också reflektera över siffrornas tillförlitlighet och hur jämförbara de är. Det är också viktigt att poängtera att vi för att kunna prata om minskningar behöver fler än två mätpunkter eller 2007 kan vara extremår på grund av exempelvis väderförhållanden, fiskeprogram på tv etc. Förutsättningarna för fiske såsom tillgång till fiskevatten nära hemmet, tillgång till sommarstuga och båt tycks vid en hastig överblick på siffrorna ha försämrats. Men är detta realistiskt? 62% av barnen har tillgång till sommarstuga där de kan fiska. Detta stämmer väl med SCB:s (2004) siffror över svenskarnas tillgång till fritidshus, av kategorin föräldrar med barn 7-18 år har ca 60% tillgång till fritidshus. År 1994 svarade hela 71% av barnen att de kunde fiska vid en sommarstuga. Med tanke på att andelen av befolkningen enligt SCB (2004) som har tillgång till fritidshus inte förändrats särskilt mycket under denna period finns anledning att fundera över denna siffra. På 82

83 liknande sätt finns även skäl att ifrågasätta skillnaderna på vissa andra frågor och det finns därmed skäl att misstänka att resultatskillnaderna kan bero på skillnader eller brister i metodik. I 1994 års studie är metodikbeskrivningen ofullständig. De deltagande skolornas geografiska fördelning är inte redovisad utan de sägs vara jämt fördelade från norr till söder i 23 kommuner. Detta antyder att man i fördelningen inte tagit någon hänsyn till befolkningsstrukturen, vilket i så fall ger en överrepresentation av landsortskommuner. Vid genomförandet av studien 1994 var det lokala fiskeklubbar som distribuerade enkäterna till skolorna, vilket kan ha lett till en skevhet genom att klubbarna kan tänkas ha delat ut enkäterna i skolor man även samarbetat med kring friluftsdagar etc. En metodikfråga som i första hand borde påverka frågorna om intresse och utövande är det faktum att vi i denna studie valde en något annan åldersgrupp. Denna studie genomfördes i årskurs 4-9 medan 1994 års studie genomfördes i årskurs 3, 6 och 9. Med tanke på att de yngre barnen är mer fiskeintresserade bör det redovisade intresset i 1994 års studie vara högre även om intresset är oförändrat. En annan förklaring till skillnaderna i svaren avseende förutsättningar för fiske mellan studierna kan också vara att de resultat vi presenterar som antyder att barns förutsättningar för fiske har försämrats sedan 1994 är de upplevda förutsättningarna. Barn som inte fiskar har naturligen också sämre kunskap om var man kan fiska nära hemmet och är mindre benägna att ta reda på om man kan låna en båt av någon man känner. Alltså skulle färre fiskeintresserade barn i sig kunna innebära att färre tror sig ha förutsättningar för fiske. Med detta resonemang i bakhuvudet bör vi vara försiktiga i slutsatserna kring utvecklingen i barns fiske sedan Däremot är det vår uppfattning att några trender är så pass tydliga att det är rimligt att beakta dem, trots ovanstående invändningar. Det handlar om att fler tjejer fiskar, att de som säger sig vara mycket intresserade av fiske har blivit färre och en minskning av fiskeutövandet bland killar. Tänkbara förklaringar till förändringar Det finns en rad tänkbara förklaringar till de eventuella förändringarna i barns fiske. Samhället har förändrats sedan Exempelvis har befolkningsstrukturen förändrats, fler bor i stora städer och andelen av befolkningen som har utländsk bakgrund har ökat. Att fler människor bor i städer kan innebära att tillgången på närfiskevatten försämrats. Brist på tid anges som en av de främsta hindren för vuxna att ägna sig åt friluftsliv (Fredman et al, 2008;a). Tidsbrist anges också som det största hindret för vuxna sportfiskare i Malmö och Göteborg att fiska mer (Sportfiskarna, opublicerad). Föräldrar med barn hemma är den grupp som oftast upplever tidsbrist enligt SCB (2003). Mot tidsbrist hos föräldrarna som förklaring till eventuellt minskat fiskeintresse talar att den tid som vuxna svenskar la på fritid, bland annat friluftsliv, ökade mellan 1991 och 2001 (SCB, 2003). På senare år har många nya fritidsaktiviteter för barn och ungdomar tillkommit som konkurrerar med de traditionella om tiden. En fjärdedel av ungdomarna mellan 13 och 20 år spelar datorspel varje eller nästan varje dag (Ungdomsstyrelsen, 2006). Samma studie visar även att killar i högre utsträckning är mer högaktiva utövare av tv-spel än tjejer, 87% av de högaktiva spelarna är killar. Könsmönstren är alltså likartade det vi ser inom fisket. I detta sammanhang diskuterar vi inte tvspelandets eventuella positiva eller negativa effekter utan konstaterar endast att de nya skärmaktiviteterna är en potentiellt konkurrerande aktivitet till exempelvis sportfiske och att intresset för skärmaktiviteter har ökat kraftigt på senare år. Vi ser i denna studie att intresset för tv-spel, datorer och internet är mindre i den grupp som fiskar mycket även om detta naturligtvis inte behöver bero på just fiskeintresset. I Barratt Hacking et al (2007) diskuteras vad som orsakat minskningen av vistelse utomhus hos barn i många västländer. Som förklaringar diskuteras bland annat barns användande av informationsteknologi, 83

84 föräldrarnas rädsla för barnens säkerhet, minskning av lämpliga områden och kommersialisering av barns lek. Avslutande kommentarer Det resultat vi första hand bör ta med oss från denna studie är att fiske står sig väl som en omfattande och viktig fritidssysselsättning bland barn och ungdomar, såväl för den enskilde som för samhället. För att följa trenderna är det viktigt att barn och ungdomars fiske studeras återkommande på samma sätt som vuxnas fiske. Det är också viktigt att en metodik fastslås för att få jämförbara resultat mellan studierna och vi hoppas genom denna studie ha kommit en bit på vägen. Tack! Tack för värdefulla synpunkter, tips, råd och hjälp till: Anton Paulrud, Bengt Olsson, Håkan Carlstrand, Inger Dahlgren, Lotta Norlin, Patrik Rönnbäck och Stig Thörnqvist. Referenser Barratt Hacking E., Barratt, R. och Scott, W. (2007). Engaging children: research issues around participation and environmental learning. Environmental Education Research 13(4): Fiskeriverket (2008). Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet. Göteborg, Fiskeriverket. Fredman, P. (red), Karlsson, S-E. (red), Romild, U (red). och Sandell, K (red). (2008;a) Vara i naturen - varför eller varför inte? Östersund, Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, Rapport nr 2. Fredman, P. (red), Karlsson, S-E. (red), Romild, U (red). och Sandell, K (red). (2008;b) Besöka naturen - hemma eller borta? Östersund, Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, Rapport nr 3. Fredman, P. (red), Karlsson, S-E. (red), Romild, U (red). och Sandell, K (red). (2008;c) Vad är friluftsliv? Östersund, Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, Rapport nr 4. Larsson B. (2005). Arenor för alla - En studie om ungas kulturoch fritidsvanor. Stockholm, Ungdomsstyrelsen. Lisberg Jensen, E. (2008). Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur. Östersund, Statens Folkhälsoinstitut. Norling, I. (2003). Sportfiskets betydelse och samhällsnytta. Stockholm, Sportfiskarna och Spofa Spöfiske. Norling, I. (1995). Barn och ungdomars sportfiske. Göteborg, Fiskeriverket. Nilsson, P. (1996). Fritid i skilda världar. Stockholm, Ungdomsstyrelsen. Riksidrottsförbundet. Idrotten i siffror. Images/id_121/scope_128/ ImageVaultHandler.aspx. Hämtad SCB (2004). Fritid Stockholm, Statistiska Centralbyrån. SCB (2003). Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Stockholm, Statistiska Centralbyrån. SCB. Statistikdatabasen på www. scb.se avseende förhållandena Skolverket. Grundskolans kursplan i biologi, inrättad www3. skolverket.se/ki03/front.aspx?spra k=sv&ar=0708&infotyp=24&skolf orm=11&id=3879&extraid=2087. Hämtad Sportfiskarna (opublicerad). Storstadsnära fiske: Motiv, hinder och möjligheter synpunkter och förslag. Ungdomsstyrelsen (2006). New game om unga och datorspel. Stockholm, Ungdomsstyrelsen. Wells, N. M. och Lekies, K. S. (2006). Nature and the life course: pathways from childhood nature experiences to adult environmentalism. Children, Youth and Environments 16(1):

85 3. Fritidsfisket efter hummer hösten 2007 Hummerfiskare vid Grisbådarna omkring år Foto från Kosters hembygdsförenings arkiv. MATS ULMESTRAND Fiskeriverket LARS-OVE LOO Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö 85

86 Inledning Alla svenska medborgare har rätt att fiska hummer. Detta betraktas som en allemansrätt och har varit en självklarhet i Sverige sedan 1700-talet. Det har dock funnits många regleringar genom åren och sedan 1994 finns en begränsning i hur många hummertinor som får användas per person på maximalt 14 för fritidsfiskare och 50 för licensierade yrkesfiskare. Det finns också en begränsning i tiden i och med att hummerfisket börjar första måndagen efter 20 september varje år och slutar den 31 april följande år. De flesta fiskarena avslutar dock fisket kring nyår då fångsterna blivit så små att det inte lönar sig att fiska längre. Förvaltningen av hummerbeståndet omfattar utöver nämnda regler även bestämmelse om minimimått ( 80 mm carapaxlängd) och ett romhoneförbud. För att åstadkomma ett varaktigt fiske efter hummer fordras att man inte fångar mer än vad beståndet producerar. För att kunna uppskatta detta krävs att man känner till fångstens storlek och med hur stor fiskeansträngning (antal tinor) den har fångats. Det är fritt tillträde för fritidsfiskare till hummerfisket och de har inte har någon rapporteringsskyldighet angående vare sig fångst eller fiskeansträngning. Det är dock en allmän uppfattning att fritidsfisket efter hummer ökat längs flera kuststräckor under det senaste decenniet. Snabbgående båtar med GPS och sofistikerade ekolod har inneburet att många (för fritidsfisket) tidigare okända utsjögrund med hummerhabitat har fått en ökad exploatering. Billigare lindragare och ökad förekomst av skotska hummertinor kan också ha bidragit till det ökade fritidsfisket efter hummer. Fritidsfiskets omfattning. Under 2007 genomförde Fiskeriverket en enkätundersökning över fritidsfiskets omfattning 2006 (Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet) och som komplement till enkätundersökningen bestämdes det att en fördjupad studie skulle utföras på hummerfisket vilket bland annat innebar en inventering av antalet hummertinor som används. Denna rapport redovisar resultaten från den inventering av förekomst av hummertinor som genomfördes under hösten Metod Redskapsinventeringens geografiska utbredning sträcker sig från norska gränsen ned till Tistlarna söder om Göteborg och bygger på den inventering som genomfördes under 1975 och delvis upprepades 1995 (figur 3.1). Utöver dessa områden har Gullmaren och hela planerade nationalparken vid Koster inventerats. Sammanlagt inventerades 656 km2 (24% av det totala området). Inventeringen innebar att räkna totala antalet hummervälen (flöten) inom de utvalda områdena. Inom vissa områden har tinornas läge dokumenterats genom GPS-noteringar. Områdena är uppdelade i delrutor och detaljerade uppgifter om delytorna och antal hummertinor per ytenhet finns redovisat i form av kartor, som bilaga i slutet av denna rapport. Antalet tinor som fritidsfisket använder uppskattas slutligen genom att yrkesfiskets loggboksuppgifter på antal tinor subtraheras från det uppskattade totala antalet tinor. Alla områden i figur 3.1 inventerades i oktober 2007 och en upprepning skedde under december i delar av Koster-Strömstadsområdet och hela Fjällbackaområdet. I figur 3.2 redovisas ett exempel på inventeringen vid Koster- Strömstadsområdet i oktober och december. 86

87 Inom varje inventerat delområde har antalet tinor per km 2 uppskattats och slutligen har antalet tinor i de olika delområdena skalats upp till hela hummerfiskeområdet (2 705 km 2 ) från norska gränsen till Tistlarna söder om Göteborg (se figur 3.1). Figur 3.1 Kartan till vänster visar de inventerade områdena (förutom Koster och Gullmarsfjorden) och till höger visas hela området som inventeringen skalats upp till. 87

88 42 stycken intervjuade fritidsfiskare fångade under 2007 i genomsnitt 2,3 humrar per tina (95% konfidesintervall (CI): 1,8-2,8) och använde 9,2 hummertinor per person. Antalet aktiva hummeryrkesfiskare (definierat som att ha fångat 20 kg) under år 2007 har uppskattats genom uppgifter från inrapporterad loggboksdata och uppgick under 2007 till 161 yrkesfiskare. Dessa har i undersökningen antagits använda det lagstadgade antalet 50 tinor per person. De intervjuade yrkesfiskarna (15 st.) fick i genomsnitt 8,9 humrar per tina (95% CI: 6,2-11,7). Medelvikten på en hummer var enligt loggboken 0,508 kg (95% CI: 0,492-0,524) vilket använts vid omräkning från antal till vikt. Figur 3.2 Utbredning av hummertinor i Koster-Strömstadsområdet i oktober (överst) och december (nederst)

89 Resultat I tabell 3.1 redovisas områdenas area, antal tinor och antal tinor/km 2 under oktober 2007 (period 1), december (period 2) och oktober OMRÅDE AREA km 2 Antal tinor 2007_1 Antal/km 2 _1 Antal tinor 2007_2 Antal/km 2 _2 Antal tinor 1995 Antal/km 2 _ yta Koster_2 & omräknad Koster_1* , ,2 Koster 2007 _ ,3 Strömstad , ,9 Ramsö ,7 78 2,4 Fjällbacka , , ,3 Hunnebo ,5 Lysekil , ,2 Mollösund ,2 Klädesholmen ,6 Marstrand ,8 Vrångö , ,7 Tistlarna ,0 Summa ,3 Tabell 3.1 De inventerade områdenas area och antal tinor/km2 i oktober (1) och december (2) 2007 samt i oktober *Under december inventerades inte hela Kosterområdet som inventerades i oktober, så arean har i översta raden skalats ner till att motsvara den som inventerades period 2. 89

90 De delområden med högst täthet av hummertinor under oktober 2007 var Hunnebo med 105 tinor/km 2 följt av Strömstad, Fjällbacka och Marstrand med över 40 tinor/km 2. Lägst täthet fanns vid Koster vilket förmodligen beror på att områdets storlek är ca 10 gånger större än de andra delområdena och att Kosterområdet innehåller stora djupa vattenområden utan hummerhabitat. Inventeringen upprepades i december vid Koster, Strömstad, Ramsö och Fjällbacka och visar att tätheten genomsnittligt minskat till 16% av vad det var i oktober. Störst minskning fanns vid Fjällbacka där endast 5% av antalet tinor återstod i oktober. Resultatet från uppskalningen av delområdena till hela kuststräckan finns redovisat i tabell 3.2. Totala antalet tinor i området blev knappt fördelat på 8000 inom yrkesfisket och knappt (91%) inom fritidsfisket. Med ett medelvärde på 9,2 tinor per person inom fritidsfisket innebär detta drygt fritidsfiskare (98% av totala antalet fiskare) som med ett genomsnitt på 2,3 stycken humrar per tina och år fångade ca humrar under Med en medelvikt på 0,508 kg per hummer (från Fiskeriverkets loggböcker) innebär detta att fritidsfisket tog upp 100 ton (73%) av totalt 136 ton. Tabell 3.2 Uppskattat antal humrar/tina, antal fiskare, antal tinor, antal humrar samt vikten på fångsten för fritidsfiskare och yrkesfiskare. Kategori fiskande Antal humrar/tina Antal fiskare Antal tinor Antal humrar kg hummer Yrkesfiskare 8, Fritidsfiskare 2, Summa Fritidsfiskets andel (%)

91 Diskussion Under 2007 genomförde Fiskeriverket en enkätundersökning över fritidsfiskets omfattning 2006 (Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet). Resultatet från den studien visade att fritidsfisket svarade för 80 ton (77 i Skagerrak och 3 ton i Kattegat) av totalt 100 ton hummer under Antalet fritidsfiskare uppskattades till i Skagerrak och 1000 i Kattegat. Resultaten överensstämmer förvånansvärt väl mellan Fiskeriverkets enkätundersökning 2006 och föreliggande redskapsinventering under Vid en enkätundersökning till både yrkesoch fritidsfiskare angående hummerfisket 1995 (Ulmestrand, opublicerat), indikerade en grov uppskattning att fritidsfisket svarade för drygt 80% av de totala årliga hummerlandningarna (140 av 168 ton) genom drygt fritidshummerfiskare jämfört med 158 yrkesfiskare. Under åren och inhämtade fisketillsyningsmän uppgifter på hummerfisket inom olika delområden längs västkusten från norska gränsen till Tistlarna i söder. Dessa data omfattar bl.a. antal fiskare, antal tinor och antal humrar vilket finns redovisat i Göteborgs och Bohusläns Havsfiskeförenings Årsbok, tidigare Berättelse öfver (Gbgs och) Bohusläns Hafsfiske och beskriver hur hummerfiskets fångst och fiskeansträngning varierat under dessa år. Konvertering av antal humrar till vikt har använts en genomsnittsvikt på 400 gram per hummer. Nedan presenteras en jämförelse med de tidigare uppskattade fångster och fiskeansträngningar som gjorts inom hummerfisket längs västkusten jämfört med enkätundersökningarna under de senaste åren och uppskattningarna från föreliggande redskapsinventering I figur3.3 visas de uppskattade totala landningarna av hummer (ton) per år under och (historiska data) jämfört med enkätundersökningarna under och redskapsinventeringen 2007 (mörkblå stapel). Landningarna fluktuerar i vågor men visar en ökande trend från 1870 fram till mitten på 1930-talet varefter en sjunkande trend kan utläsas. Enkätundersökningarna år 2000 och 2005 uppskattade de totala landningarna till närmare 250 ton per år medan enkätundersökningen 2006 och redskapsinventeringen 2007 hamnade på respektive 100 och 137 ton. Landning (ton) Figur 3.3 Uppskattade landningar (ton) från olika datakällor och genom redskapsinventeringen 2007 (mörkblå stapel). Kilo hummer per tina uppvisar en sjunkande trend under hela tidsperioden och man kan se en kraftig nedgång i slutet på talet varefter en fluktuerande utveckling fram till 1960-talet. De två sista uppskattningarna (1995 och 2007) är de lägsta under hela den undersökta tidsperioden. Vid en uppskattning av antalet tinor som använts inom hummerfisket på västkusten kan man se en stigande trend från 1873 till 1914 varefter värdet först sjunker och sedan ökar fram till mitten på 1930-talet. Härefter ses en sjunkande trend till mitten 91

92 8 100 kg/tina Antal tusen tinor Figur 3.4 Kilo hummer per tina från tidigare datakällor jämfört med enkätundersökningen 1995 och redskapsinventeringen 2007 (mörkblå stapel). av 1960-talet och de sista uppskattningarna (1995 och 2007) visar på ett högt fisketryck jämfört med tidigare historiska data. Den största skillnaden mellan fisket förr och nu är att antalet hummerfiskare ökat markant. Under var antalet fiskare i genomsnitt drygt jämfört med runt (en ökning med över 350%) i de senaste uppskattningarna. Resultaten från denna undersökning visar att fisketrycket efter hummer sannolikt ökat under den senaste 40-årsperioden vilket inneburit ett högre antal tinor och lägre kg hummer per tina jämfört med fisket under 1870 till 1960-talet. Figur 3.5 Antal tusen tinor per år från olika tidigare datakällor jämfört med enkätundersökningen 1995 och redskapsinventeringen 2007 (mörkblå stapel). Antal hummerfiskare Figur 3.6 Antalet hummerfiskare per år från olika tidigare datakällor jämfört med enkätundersökningarna 1995, 2006 och redskapsinventeringen 2007 (mörkblå stapel). Tack! Vi skulle vilja tacka de som hjälpt till med inventeringen och de fiskare som bidragit med detaljerade data från sina fisken. 92

93 4. Fritidsfiskets nätfångster av öring i Bottenhavet och Bottenviken ERIK PETERSON TEIJA AHO ANDERS ASP Fiskeriverket 93

94 Sammanfattning De bedömningar som gjorts av öringbestånden längs Sveriges kuster visar att i Bottenviken är bestånden mycket svaga i de flesta vattendrag, troligen orsakat av fiske och dålig status på vattendragens biotoper. I Bottenhavet har bestånden något bättre status, de bedöms vara svaga till ordinära. Gemensamt för båda områdena är att huvuddelen av öringen förmodligen fångas innan de uppnått lekmognad. Minimimåttet är alltjämt 40 cm, långt under medellängden för lekfisk. En annan viktig orsak till svaga öringbestånd kan vara höga fångster av öring, både i riktade fisken och som bifångst i fisken efter andra arter. Det har visats att havsöring ofta blir en bifångst vid fiske efter sik. I denna rapport har vi försökt kvantifiera mängden bifångad öring i fritidsfisket med nät. öringar som fångas i fritidsfisket är i genomsnitt betydligt mindre än de som rapporteras från yrkesfisket. Förmodligen fångas en hel del öring kortare än 45 cm även i yrkesfisket, men eftersom yrkesfisket i så stor utsträckning använder icke garnande redskap har de större möjligheter att återutsätta fisken oskadd än fritidsfiskare som fiskar med nät. Det innebär att fritidsfisket till stor del tar fisk som ännu inte har lekt. Typen av information som vi använt oss av i analyserna kan delas i sju olika kategorier, nätinventeringar, provfisken, fasta fisken, yrkesfisket (fångst ombord) för öring, detaljerad data på yrkesfisket fångster, uppskattningar från fritidsfiskare för fisket under vintern och slutligen befolkningsstatistik från SCB (SCB 2007). Resultatet av analyserna är inte säkra, eftersom materialet kommer från få år och begränsade områden längs kusten. Beräkningarna gav att totalt under ett år fångas ca öringar (95% konfidensintervall ) vid fritidsfiske med nät. I vikt fångas 243 ton (95% konfidensintervall ton). I en finsk undersökning beräknades fritidsfisket på den finska sidan av Bottniska viken uppgå till ca 125 ton per år ( ton) under åren Dessa värden är ungefär hälften av det vi skattat, men tyder ändå på att vår skattning befinner sig i rätt storleksordning. Det högre svenska värdet kan bero på dels en längre kust och bättre öringbestånd. Fångsterna av öring i yrkesfisket längs ostkusten är blygsamma. Enligt våra beräkningar skulle fritidsfiskets fångster vara minst 9-10 gånger större än yrkesfiskets. De Sammanfattningsvis kan sägas att stora mängder öring fångas längs norrlandkusten. Vidare visar denna utredning att det är nätfiske, egentligen inriktat på sik, som dominerar fångsten av öring. Eftersom nätfisket är oselektivt, med risk för stor fångst av undermålig öring innebär detta att förvaltningen av öringbestånden är mycket svår så länge detta fiske bedrivs. Fiskeriverket har därför vidtagit åtgärden att förbjuda nätfiske i den grundaste kustzonen, 0-3 meter, i Bottenviken. Därmed minskas risken att öring fångas eftersom fisken sommartid rör sig kustnära och på grunt vatten. Det bör övervägas att reglera nätfisket även i övriga områden för att minska bifångster av öring. Lekvandrande öring är sällan under 45 cm och 75% av populationen brukar vara >=50 cm. Därför är 50 cm ett rimligt krav på minimimått. 94

95 Inledning Öringbestånden i Bottenviken och Bottenhavet har under en längre tid ansetts vara av lägre status än vad de olika produktionsområdena egentligen förmår ge upphov till. I Bottenviken bedöms öringbestånden vara mycket svaga i de flesta vattendrag, troligen orsakat av fiske och dålig status på vattendragens biotoper. De ökade tätheterna av lax i vissa vattendrag inverkar troligen också. Under lång tid har minimimåttet på havsöring varit 40 cm, vilket är lägre än medelstorleken för lekfisk. Fiskeriverket har därför genomfört en höjning av minimimåttet i Bottenviken till 50 cm. Havsöring utgör bifångst vid siknätfiske på grunt vatten (0-6 m). Undersökningar visar att huvuddelen av öringen i Bottenviken fångas innan de nått lekmognad. För Bottenviken bedöms måluppfyllelsen i mindre vattendrag vara 13%. Bottenhavets öringbestånd bedöms ha något bättre status än Bottenvikens vattendrag, de bedöms vara svaga till ordinära. Utvecklingen av öringbestånden påverkas i större vattendrag av de ökade tätheterna av lax. Bestånden i mindre vattendrag i vissa regioner vid Bottenhavet utvecklas positivt, troligen tack vare vatten- och biotopvård. Minimimåttet för havsöring har inte höjts utan är alltjämt 40 cm, dvs klart under storleken på lekfisk. Även i Bottenhavet utgör havsöring bifångst vid siknätfiske på grunt vatten (0-6 m), och huvuddelen av öringen i Bottenhavet fångas innan de nått lekmognad. För Bottenhavet bedöms måluppfyllelsen i mindre vattendrag vara 31% (Degerman & Petersson 2006). En viktig bidragande orsak till norra ostkustens svaga öringbestånd kan vara att de omfattande restaureringsarbeten som ägt rum i vattendrag som på syd- och västkusten ej skett i delar av ostkusten, Bottenhavet och Bottenviken. I en studie av kustvattendrag undersöktes 114 elfiskelokaler fördelade runt Sveriges kust (Degerman et al. 2004). Hela 44% av lokalerna hade dämmen uppströms, i 27% var det även kraftverk uppströms. Vattenfåran var kanaliserad vid 24% av lokalerna och något rätad vid 26%, således var det bara 50% som bedömdes som icke kanaliserade/rätade. Detta visar på en stor påverkan på kustvattendragen. Denna bild accentueras ytterligare av att 64% av lokalerna bedömdes ha rensats på sten. I 14% av vattendragen bedömdes rensningen som omfattande. Trots denna fysiska påverkan hade endast 9% av lokalerna restaurerats genom s k biotopvård. En annan viktig orsak till svaga öringbestånd kan vara höga fångster av öring, både i riktade fisken och som bifångst i fisken efter andra arter. Det har visats att havsöring ofta blir en bifångst vid fiske efter sik längs den finska kusten (Kallio-Nyberg et al. 2003). Det är rimligt att anta att detta drabbar de svenska bestånden i Bottenviken och Bottenhavet också, dels genom att de rör sig även in i finskt vattenområde, dels genom att siknätfiske försiggår även på svenskt område. Ibland tillåts detta fiske i fredningsområdena utanför laxälvarna. Om bifångster av öring sker uppnås kanske inte syftet med fredningen. Generellt i kustyrkesfiske på svenska ostkusten uppges via loggböckerna varje 45 kg fångad sik innebära bifångst av en öring. Detta är då inte undermålig öring som säkert också fångas. Siken fångas både i fasta redskap och i siknät. Siknätfisket är inte selektivt. Rapporteringen från journalförare i Kustfiskelaboratoriets projekt säl-skarvfiske visade att 20% av fångade öringar i kustfisket var under 0,8 kg. Ingen av dessa öringar kan ha hunnit leka. Hela 37% av öringarna vägde under 1 kg. Fångstuppgifterna visade att medelvikten på fångad öring var hög i de flesta redskapstyper, undantaget siknätsfisket. I detta fiske var 52% av fångad öring under 0,8 kg och hela 70% av fångad öring <=1kg. Samtidigt fångades en öring per 20 kg sik. Det finns en risk att bifångster underrapporteras. Fiskeriverkets Utredningskontor i Luleå genomförde provfisken med siknät i 95

96 Luleå skärgård år 2003 och fann att en öring fångades för varje sex kilo sik. Uppenbart är således att bifångsterna måste studeras vidare, dels för att kvantifiera andelen öring som fångas, dels för att se om förändringar i fisket kan minska bifångsterna. Den officiella statistiken över siknätsfisket är dessutom en grav underskattning över det faktiska fisket eftersom det till stor del bedrivs av fritidsfiskare som inte lämnar fångststatistik. I denna rapport har vi försökt kvantifiera mängden bifångad öring i fritidsfisket med nät. På tre olika platser har nätinventeringar utförts, och på tre andra platser provfisken med sådana nät som vanligen används i fritidsfisket. Material och metoder Insamlad information För att få en bild av fritidsfiskets nätfångster av öring längs Bottenhavets och Bottensvikens svenska kuster har information insamlats från flera olika källor. Typen av information kan delas i sju olika kategorier, nätinventeringar, provfisken, fasta fisken, yrkesfisket (fångst ombord) för öring, detaljerad data på yrkesfisket fångster (de uppgifter som de svenska yrkesfiskarena lämnar till Fiskeriverket i form av loggböcker och kustfiskejournaler), uppskattningar från fritidsfiskare för fisket under vintern och slutligen befolkningsstatistik från SCB (SCB 2007). Nätinventeringar Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens (Skellefteå kommun) och Gävleborgs län har ombesörjt kartering av nät i vissa områden. För Norrbottens och Gävleborgs län har inventeringar utförts hösten I Västerbottens län har inventeringar gjorts sen vår till höst För de områden där inga rapporter finns för perioden aprilaugusti har relativa omfattningen av fisket från områden med längre tidsperioder applicerats på alla områden. Inventeringarna har gjorts på lite olika sätt i olika områden. För att kunna jämföra de olika områdena har uppgifterna räknats om till antal nät per kilometer kuststräcka. För beräkning av kuststräckans längd se nedan. Provfisken Provfisken har utförts av Fiskeriverket i tre områden: (1) Luleå-området 2003 under oktober månad; (2) i Härnösand-området 2007, slutet av oktober-början av november; och (3) vid Dalälvens mynning 2007, i slutet av oktober-början av november. Dessa provfisken ger värden på hur många öringar som fångas per nät, och hur stora de är (vikt). Viktigast är dock att dessa värden används för att skatta ett spridningsmått på fångstmängden (se under rubrik Bootstrapping. nedan). Fasta fisken Även om provfisken och nätinventeringar ger bra underlag för att uppskatta mängden fångad öring bör man även ha med ett mått på sannolikheten att fånga öring vid olika tidpunkter på året. För detta ändamål har vi använt rapporterade fångster från yrkesfiskets fasta fisken (push-up-fällor och liknande). Dessa ligger således på samma plats under lång tid och ger ett mycket bra mått på olika fiskarters närvaro i närområdet. Skattning av fisket under vintern För att få en uppskattning av antalet nät som ligger ute under hösten innan isen lägger sig (november och framåt, ibland in i januari) kontaktades N-O Berglund (husbehovsfiskare Boviken, Skellefteå kommun). Fritidsfisket med nät under denna period 96

97 befanns vara i stort sett obefintligt. Största anledningen därtill sägs vara att sälen då är ett större problem än annars, näten blir helt renätna. Tidigare studier stödjer detta; sälar (speciellt vikaren) har en tydlig säsongsvariation i sitt uppträdande i kustområdet där djuren kommer in under hösten. Under november månad kan antalet observerade vikare vara dubbelt så många som under oktober (Hemmingsson & Lunneryd 2005). Fisket under vinter sätts till en tiondel av lägsta värdet (april, se under rubrik Nätinventering nedan.), således 0,13 nät/ km kuststräcka. Det innebär att det under november-mars ligger18,4 nät per dag längs hela kuststräckan som omfattas av beräkningarna. Befolkningsstatistik Från SCB:s hemsida hämtades uppgifter på antalet invånare i kustkommunerna. Beräkningarna på mängden fångad öring längs kusten presenteras på två sätt, dels okorrigerat för antal invånare, dels korrigerat. För- respektive nackdelar med de två vinklingarna finns under rubrik Diskussion nedan. Övrig data Från Fiskeriverkets hemsida hämtades värden för yrkesfisket (fångst ombord) för öring (Ostkusten; referens se figur 4.6). Mer detaljerad data på yrkesfisket fångster togs de uppgifter som de svenska yrkesfiskarena lämnar till Fiskeriverket i form av loggböcker och kustfiskejournaler (2006 och 2007). Denna källa ger information om antal fångade öring, vikt, och typ av redskap. Bearbetning av insamlad data Bootstrapping För att få ett spridningsmått använde vi oss av s.k. bootstrapping på provfiskedata. Från provfiskena kunde vi ange antal öringar per nät för varje provfiskat område. Det vi erhöll då var en lista med alla nät och hur många öringar det fångades i just det näten den natt det legat ute. Det blev många nollor (se figur 4.2). Bootstrapping är en relativt ny statistisk metodik för att skatta fördelningar av mätdata (Efron och Tibshirani, 1993). I motsats till vad som är fallet med traditionella metoder så ligger inga teoretiska fördelningar till grund för beräkningarna. Istället skapas referensfördelningen från insamlade mätdata genom att göra ett stort antal slumpmässiga provurval från originaldata. Praktiskt går bootstrapping till enligt följande: 1. Ett prov dras slumpmässigt från de aktuella mätdata och proceduren upprepas tills antalet prov är lika med det ursprungliga. Det valda provet läggs tillbaka varje gång. Ett enstaka prov kommer därför att ibland representeras flera gånger i det nya provurvalet och ibland inte alls. I vårt fall är det antal öringar i varje nät. 2. Medelvärdet (och vad man övrigt kan önska) beräknas för det nya provurvalet. 3. Steg 1-2 upprepas ett stort antal gånger (vi har använt 1000 stycken). Alla dessa skattningar av medelvärdet ger den nya referensfördelningen och den 95%-iga konfidensgränsen är helt enkelt 95%-percentilen. Bootstrapping kan hantera situationer när traditionell statistik kommer till korta eller blir extremt komplicerad, t.ex. när många prov är under detektionsgränsen. Bootstrapping är dessutom en enkel metod, även om det krävs en dator för att genomföra de många beräkningslooparna. Kuststräckor Från nätinventeringarna fick vi koordinater för varje observation. För varje inventerat område plockades den nordligaste och den sydligaste koordinaten ut. Därefter bestämdes kuststräckan. Kustkortens strandlinje (skala 1:50 000) har sytts ihop till en sammanhängande linje, genom att manuellt markera strandlinjerna och sammanfoga dessa m.h.a. Merge. HawrthsTools är ett extension till ArcView, där verktyget Snap points to line tool (Vector editing tools) har använts för att få den närmaste vägen från lokalerna till strandlinjen. Verktyget skapar en punkt för varje lokal på strandlinjen. Split tool har använts för att dela strandlinjen vid varje punkt och snappfunktionen har använts för att exakt kapa strandlinjen i punkten. Längderna på de delade strand- 97

98 linjerna har beräknats med hjälp av en VBA-kod i attributtabellen och summerats manuellt mellan respektive lokal. Fördelen att behandla data på detta sätt är att en kuststräcka med många vikar ger en längre kuststräcka, och kan samtidigt ge bättre möjligheter till nätläggning än en mer rak kustlinje. Dock tas ingen hänsyn till öar för att inte komplicera beräkningarna. Från dessa värden beräknades antal nät/ kilometer kuststräcka. Sträckan Dalälvens södra strand till Torne älv (finska gränsen) är enligt detta sätt att mäta meter. Övriga beräkningar För varje månad och län beräknades antal nät per kilometer kuststräcka (npkm). Likaså beräknades antal öringar per nät (öpn; med 95% konfidensintervall); och vikt öring per nät vöpn; likaså med 95% konfidensintervall). Båda dessa värden är medelvärden för kommundata i tabellerna 4.3 och 4.4, viktat för kommunernas kuststräckor. Länens kuststräckor (lks) beräknandes, och slutligen sannolikheten att fånga öring i varje län och månad (pö). För varje län och månad beräknandes antal fångade öringar: =npkm öpn lks pö För varje län och månad beräknades vikten fångad öring: =npkm vöpn lks pö Genom att summera månadsvärdena erhölls årsvärden för varje län. Även värden justerade för befolkningsmängd i de olika kommunerna togs fram; öpn och vöpn viktades då även för invånarantal. Resultat Insamlad information Nätinventering Nätinventeringarna utfördes olika i olika områden (tabell 4.1). För att kunna tillämpa resultatet på hela kuststräckan skattades de tomma cellerna. Vintermånaderna sattes till 0,13 (se under rubrik Skattning av fisket under vintern ovan). För Gävleborgs län sattes april augusti så att de fick samma relativa förhållande som medelvärdet september oktober har i förhållande till medelvärdet för samma månader i Västerbottens län. På samma sätt erhölls värdena för de tomma cellerna i Norrbotten-kolumnen. Västernorrlands län är sedan medelvärdet mellan Gävleborgs och Västerbotten. (figur 4.1). Som synes är det förutom september-november två så pucklar i diagrammet, i maj och juli. Maj anges allmänt som en hyfsad månad för öringfiske, julipuckeln beror förmodligen på semesterfiskande människor; sommarstugeägare och liknande. Tabell 4.1 Bearbetat resultat från nätinventeringarna uttryckt som nät per km kuststräcka. jan feb mars Norr botten Väster botten apr 1.33 maj jun 5.99 jul 9.75 aug 4.83 Väster norrland Gävle borg sept okt nov dec 98

99 Provfisken De provfisken som vi använt för beräkningarna finns sammanställda i tabell 4.2. I genomsnitt fångades en öring per 10,6 nät. Eftersom provfisket vid Dalälven gav ett sådant uselt resultat har data använts på följande sätt: resultatet från Luleå-Kalix får representera fångsterna längs kusterna i Haparanda, Kalix och Luleå kommuner. För kommunerna Piteå-Härnösand ökar bestånden successivt. För Gävle gäller ett medelvärde för Härnösand och Dalälven. För kommunerna Timrå-Söderhamn minskar bestånden successivt. Utfallet från dessa justeringar, plus justering för skillnaden i fångst mellan oktober och november (se under rubrik Fasta fisken, nedan) och bootstrapping ges i tabell 4.3. I tabell 4.4 anges vikten öring per nät, behandlat på samma sätt som antalet öringar per nät. Att fördelningen öring per nät var skev ser man i figur 4.2. Av de öringar som togs i provfiskena var 84,15% kortare än 45 cm och 91,45% kortare än 50 cm. Fasta fisken Rapporteringen från de fasta fiskena längs kusten finns sammanställt i figur 4.3. Som synes fanns en svag topp på våren, medan de stora mängderna togs under september och oktober. Eftersom värdena för maj, november och december baserar sig på få observationer har alla värden slagits ihop och justerats för antal dagar i månaden som fällorna legat ute. Därmed kan en relativ sannolikhet att fånga öring beräknas. Den relativa sannolikheten att fånga öring betyder att om antalet nät är konstant över året så fångas flest öringar i oktober, men färre alla andra månader. Omvänt, om samma antal öringar ska fångas under juli månad som under oktober behöver man an vända ungefär fyra gånger så många nät. Norrbottens län Västerbottens län Jan Feb Mars Apr Maj Jun Västernorrlands län Gävleborgs län Figur 4.1 Antal nät per km kuststräcka i Bottenviken och Bottenhavet. Runda symboler är faktiska värden, trekanter skattade värden Antal nät Figur 4.2 Frekvensen öringar per nät. Överväldigande delen (drygt 90%) av alla nät saknade öring när de vittjades, sedan förekom 1-6 öringar i resterande nät. 3 Jul Aug 2 Sep Okt Nov Antal öringar per nät Dec Tabell 4.2 Sammanställning av provfisken efter öring i Bottenhavet och Bottenviken. Provfiskeplats Datum Nätansträngning Antal öringar Öring/nät Luleå-Kalix 1 23 okt ,067 Härnösand 7 okt 21 nov ,201 Dalälven 29 okt 2 nov Totalt ,095 99

100 Tabell 4.3 Skattade värden (utifrån provfisken) på antal öringar som fångas per nät i fritidsfisket uppdelat på kommunerna längs Bottenviken och Bottenhavet. Antal öringar per nät Län Kommun Medelvärde Konfidensintervall 95% Norrbotten Haparanda 0,067 0,0409 0,0965 Kalix 0,067 0,0409 0,0965 Luleå 0,067 0,0409 0,0965 Piteå 0,094 0,0573 0,1335 Västerbotten Skellefteå 0,150 0,0930 0,2136 Robertsfors 0,190 0,1176 0,2690 Umeå 0,227 0,1409 0,3214 Nordmaling 0,242 0,1505 0,3430 Västernorrland Örnsköldsvik 0,279 0,1738 0,3954 Kramfors 0,305 0,1903 0,4332 Härnösand 0,332 0,2067-0,4693 Timrå 0,321 0,1999 0,4550 Sundsvall 0,298 0,1854 0,4240 Gävleborg Nordanstig 0,283 0,1753 0,4023 Hudiksvall 0,255 0,1573 0,3645 Söderhamn 0,234 0,1438 0,3359 Gävle 0,210 0,1281 0,3025 Tabell 4.4 Skattade värden (utifrån provfisken) på vikt öringar som fångas per nät i fritidsfisket uppdelat på kommunerna längs Bottenviken och Bottenhavet. Kg öring per nät Län Kommun Medelvärde Konfidensintervall 95% Norrbotten Haparanda 0,058 0,0317-0,0903 Kalix 0,058 0,0317-0,0903 Luleå 0,058 0,0317-0,0903 Piteå 0,078 0,0445 0,1155 Västerbotten Skellefteå 0,119 0,0721 0,1702 Robertsfors 0,148 0,0912 0,2080 Umeå 0,175 0,1093 0,2438 Nordmaling 0,186 0,1167 0,2585 Västernorrland Örnsköldsvik 0,214 0,1348 0,2942 Kramfors 0,233 0,1475 0,3195 Härnösand 0,252 0,1603 0,3447 Timrå 0,244 0,1544 0,3347 Sundsvall 0,227 0,1416 0,3131 Gävleborg Nordanstig 0,215 0,1327 0,2982 Hudiksvall 0,194 0,1169 0,2716 Söderhamn 0,178 0,1051 0,2517 Gävle 0,159 0,0913 0,

101 Gävleborgs län Västernorrlands län Västerbottens län Norrbottens län Fångst av öring 5 Relativ sannolikhet 1,0 kg Antal fångade öringar/fälla och dygn ,8 0,6 0,4 0,2 Relativ sannolikhet att fånga öring Medelvärde = kg 0 maj jun jul aug sept okt nov dec 0, Figur 4.3 Staplarna visar antal öringar som fångats per fälla och dygn i de fyra länen vid Bottenviken och Bottenhavet. Prickarna och den heldragna linjen anger den relativa sannolikheten att fånga öring under olika månader. Dessa värden har justerats för antal dygn fällorna legat ute under månaden i fråga. Det innebär t.ex. att värdet för december härrör från få fälldygn, men med hög fångst. Denna höga fångst kan vara en tillfällighet, och genomslaget av detta i beräkningarna mildras med denna justering. Figur 4.4 Yrkesfisket fångster av öring längs ostkusten. Källa Fiskeriverkets statistik. Statistiken som finns tillgänglig i databasen bygger på de uppgifter som de svenska yrkesfiskarerna lämnar till Fiskeriverket i form av loggböcker och kustfiskejournaler. Sannolikheten att få öring resten av året (jan-april) är mycket svår att skatta. I Skellefteå observerade man 2007 ett nät under isen i april, vilket indikerar ett visst isfiske (med nät) även under vintern. För enkelhetens skull sätts sannolikheten att få öring januari-april till samma värde som december. Detta har ringa betydelse för slutsumman i beräkningarna av antalet och vikten öring som tas i nätfiske, eftersom i stort sett inga nät är ute under denna tid (se under rubrik Skattning av fisket under vintern, ovan). Övrig yrkesfiskedata Yrkesfisket längs ostkusten har under perioden legat på 26 ton per år (figur 4.4). Mer parten av den öring som fångats har tagits med icke garnande redskap (Ryssjor, Push-up, och likande; figur 4.5). Längsdata finns inte för yrkesfisket, men från provfiskena kan längden skattas m.h.a. linjär regression. Inom yrkesfisket 2,05% av de regristrerade fångsten mindre än 45 cm och 21,92% mindre än 50 cm. Siknät Sik/Lax Ryssjor Laxfälla (push-up) Laxfälla (flytfällor) Kombifällor (bottensatta) Antal öringar Figur 4.5. Antal öringar fångade av yrkesfiskare i olika typer av redskap längs norra ostkuster

102 Resultat av beräkningarna Utan justering för befolkningstätheten Beräkningarna gav att totalt under ett år fångas öringar (95% konfidensintervall ) vid fritidsfiske med nät. I vikt fångas 243 ton (95% konfidensintervall ton) (figur 4.6). Med justering för befolkningstätheten Om man korrigerar värdena för befolkningsmängden (tanken är att fler innevånare ger ett högre fisktryck) ändras inte siffrorna särskilt mycket (figur 4.7). Det som händer är att de reaktivt sett befolkningsfattigare länen (Norrbotten och Gävleborg) fångar färre öringar än vad de skattade värdena för antal nät per km kuststräcka anger. Beräkningarna gav att totalt under ett år fångas öringar (95% konfidensintervall ). I vikt fångas 264 ton (95% konfidensintervall ton). ANTAL FÅNGADE ÖRINGAR (X 1000) ANTAL FÅNGADE ÖRINGAR (X 1000) Norrbotten Västerbotten Västernorrland Gävleborg 0 Norrbotten Västerbotten Västernorrland Gävleborg VIKT FÅNGAD ÖRING (TON) VIKT FÅNGAD ÖRING (TON) Norrbotten Västerbotten Västernorrland Gävleborg 0 Norrbotten Västerbotten Västernorrland Gävleborg Figur 4.6 Antal fångade öringar (vänstra figuren) och vikt fångad öring (högra figuren) i de fyra länen i Bottniska viken-bottenhavet. Värdena är skattningar v helårssumman av fångsterna. Fångsterna är inte justerade för befolkningstätheten i länen. Figur 4.7 Antal fångade öringar (vänstra figuren) och vikt fångad öring (högra figuren) i de fyra länen i Bottniska viken-bottenhavet. Värdena är skattningar av helårssumman av fångsterna. Fångsterna är justerade för befolkningstätheten i länen. 102

103 Diskussion Det finns många felkällor i detta material. Vi tar dem en och en: 1. Näträkningarna har i två fall av tre inte omfattat mer en ett år. 2. Näträkningarna har i två fall av tre omfattat endast höstmånaderna (sept-nov). 3. Näträkningarna och provfiskena har utförts på korta kustavsnitt (relativt länets/hela kustens totala längd). 4. Provfiskena har endast utförts på hösten. 5. Inga värden finns från Västernorrlands län. Allt detta innebär att siffrorna inte ska tas som säkra, med stor sannolikhet ligger de riktiga värdena inom de konfidensintervall som anges, men medelvärdena är osäkra. I en finsk undersökning beräknades fritidsfisket på den finska sidan av Bottniska viken uppgå till ca 125 ton per år ( ton) under åren (Jokikokko 2003). Dessa värden är ungefär hälften av det vi skattat, men tyder ändå på att vår skattning befinner sig i rätt storleksordning. Det högre svenska värdet kan bero på dels en längre kust och bättre öringbestånd. Värdena korrigerade för befolkningsmängd och de okorrigerade värdena skiljer sig inte nämnvärt åt. Det kan emellertid vara vanskligt att utgå ifrån att fisketrycket är proportionellt mot befolkningsmängden. I en stad som Umeå (studentstad) med många innevånare torde knappast fiskeintresset (att fiska med nät) vara lika stort per individ som i andra kommuner, med mer traditionellt sammansatt befolkning. Förmodligen fångas en hel del öring kortare än 45 cm även i yrkesfisket, men eftersom yrkesfisket i så stor utsträckning använder icke garnande redskap har de större möjligheter att återutsätta fisken oskadd än fritidsfiskare som fiskar med nät. Lekvandrande öring är sällan under 45 cm och 75% av populationen brukar vara >=50 cm. Det innebär att fritidsfisket till stor del tar fisk som ännu inte har lekt. Därför är ju 50 cm ett krav på minimimåttet. Sammanfattningsvis kan sägas att stora mängder öring fångas längs norrlandkusten. Detta betyder dels att öringfångsterna måste beräknas bättre (mer data behövs) och att i förlängningen bör förvaltningen mer precist anpassas till produktionen av öring i respektive område. Vidare visar denna utredning att det är nätfiske, egentligen inriktat på sik, som dominerar fångsten av öring. Eftersom nätfisket är oselektivt, med risk för stor fångst av undermålig öring (se under rubrik Inledning, ovan) innebär detta att förvaltningen av öringbestånden är mycket svår så länge detta fiske bedrivs. Öringbestånden i Bottenviken och stora delar av Bottenhavet är svaga. Fiskeriverket har därför vidtagit åtgärden att förbjuda nätfiske i den grundaste kustzonen, 0-3 meter, i Bottenviken. Därmed minskas risken att öring fångas eftersom de sommartid rör sig kustnära och på grunt vatten. Det bör övervägas att reglera nätfisket även i övriga områden för att minska bifångster av öring. Fångsterna av öring i yrkesfisket längs ostkusten är blygsamma (figur 4.4). Observera att värdena i figur 4.4 gäller hela ostkusten, även området söder om Dalälven. Enligt våra beräkningar skulle således fritidsfiskets fångster vara minst 9-10 gånger större än yrkesfiskets. Liknande förhållande har man noterat i Finland (Jokikokko 2003). De öringar som fångas i fritidsfisket är i genomsnitt betydligt mindre (och därmed yngre) än de som rapporteras från yrkesfisket. 103

104 Tack! Vi vill tacka alla som ställt upp med fiske, sammanställning av data, information, m.m. Personer på länsstyrelser, kommuner, inom Fiskeriverket och privatpersoner (ingen nämnd, ingen glömd) har alla bidragit till att data kommit oss tillhanda på ett sådant sätt att beräkningarna har kunnat göras. Vi tackar också Erik Degerman för värdefulla kommentarer på texten Referenser Degerman, E. & Petersson, E Beståndssituationen för Östersjöns havsöring-bedömd genom elfiskeundersökningar. Fiskeriverket, PM. Degerman, E., Bergquist, B. & U. Beier, Bedömning av ekologisk status i kustvattendrag med två olika typer av data - GIS-data resp nyutvecklade bedömningsgrunder för fisk. Rapport till Naturvårdsverket, Efron, B. och Tibshirani, R., An Introduction to the Bootstrap. Chapman and Hall. Hemmingsson, M. & Lunneryd, S.-G Inventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län Fiskeriverket; Rapport till Projekt Sälar och Fiske. Jokikokko, E Havsöringsfiskets utveckling i Bottniska viken baserad på längduppgifter. I : Kallio-Nyberg, I., Jutila, E. & A. Saura (red.). Havsöringens tillstånd och havsöringfisket i Bottniska viken. Fiskundersökningar 182b, Viltoch fiskeriforskn.inst., Helsingfors, 66 s. Kallio-Nyberg, I., Jutila, E. & A. Saura, Havsöringens tillstånd och havsöringfisket i Bottniska viken. Fiskundersökningar 182b, Viltoch fiskeriforskn.inst., Helsingfors, 66 s. SCB tableorchart asp Stridsman, S., Aho, T., Jonsson, S. & Nilsson K-E Havsöringsprojekt. Nätprovfiske Luleå skärgård Fiskeriverket internrapport. Foto: Arkiv 104

105 5. Husbehovsfiske i Skagerack En studie av fisket hos medlemmarna i Västkustens husbehovsfiskares förening år 2005 STIG THÖRNQVIST Fiskeriverket 105

106 Bakgrund Fritidsfiske bedrivs i huvudsak med utgångspunkt från fyra olika motiv. Avkoppling, naturupplevelse, egen fångst och social samvaro är de dominerande värdena som anges av utövarna (Fiske 2005). Tyngdpunkten i denna värdegrund varierar mellan utövare. Det avspeglas till stor del i individernas fiskemönster, till exempel hur mycket av fångsten man behåller, vilka arter man riktar sitt fiske mot, var man fiskar och vilka redskap man använder. Den del av utövarna som traditionellt benämner sig som husbehovsfiskare kan förväntas värdera egen fångst högt. De nationella studier av fritidsfiske som genomförts visar att det är en relativt liten andel av fritidsfiskarna som kan sägas bedriva ett renodlat traditionellt husbehovsfiske. Fångsterna och redskapsanvändningen vid fiske för husbehov, med mängdfångande redskap eller handredskap, är därför dåligt känd. I samverkan med Västkustens husbehovsfiskares förening genomförde Fiskeriverket en enkätstudie Syftet med studien var att få en bild av redskapsanvändningen, fångsternas storlek och vilka arter som fångas. Ett annat syfte var att undersöka hur husbehovsfiskare värderar det egna fisket. Västkustens husbehovsfiskares förening har enligt stadgarna till syfte att tillvarata den mantalsskrivna kustbons hävdvunna rätt till husbehovsfiske med sedvanliga redskap utan undantag. För att bli medlem i föreningen krävs enligt föreningens stadgar att man var mantalsskriven i någon av kustkommunerna i dåvarande Göteborgs och Bohuslän. Föreningen hade 783 medlemmar Medlemsantalet har minskat under senare år. Medlemmarnas genomsnittsålder är hög, av de som besvarade enkäten var 94% över 50 år. Sammanfattning Medlemmarna i föreningen fiskar i nära anslutning till den hamn där de har sin båt. En stor del av fisket genomförs med handredskap, dels ränndörj dels vanligt handredskapsfiske med spö eller handlina. De som var aktiva fiskare under 2005 fiskade i genomsnitt 37 dagar och den totala fiskeansträngningen motsvarade ca fiskedagar. I genomsnitt fångade man och behöll ca 90 kg per person och år vilket totalt summerade till en behållen fångst på ca 42 ton. Makrill dominerade fångsterna och stod för drygt 50% av totalfångsten. Andra vanliga arter i fångsten var krabba, olika plattfiskar, hummer, torsk, öring och ål. 106

107 Metod Undersökningen genomfördes under våren 2006 och rör alltså utövarnas fiske under Undersökningen genomfördes som en postenkät vilken följdes upp med två påminnelser. Postenkäten sändes ut till samtliga medlemmar enligt föreningens medlemsmatrikel. Enkäten (finns som bilaga i slutet av i denna rapport) bestod av 18 frågor. Enkäten sändes ut 1 mars till 783 adressater. Det första utskicket följdes av en första påminnelse den 28e mars och en andra påminnelse den 5 april. De första frågorna i enkäten handlade om socioekonomiska förhållanden. De svarande fick ange sin hemkommun, ålder, kön, sysselsättning och antalet personer i olika åldrar i hushållet. Därefter följde frågor om varför man fritidsfiskade, hur ofta man fiskade med mängdfångande redskap, när under året man fiskade samt vad man värderade för faktorer för att fiska oftare. De följande frågorna behandlade fångst och fiskeansträngning. Frågorna delades in i redskapstyper. För varje redskpastyp ombads de svarande ange hur många dagar man fiskat och vilken redskapsmängd man normalt fiskade med. För varje sådan fråga fick respondenten fylla i hur många kg av olika arter som fångades. Därefter följde en fråga där de svarande på en karta ritade in de områden där man fiskade. På kartan markerades också hemmahamnens läge. I de följande ställdes frågor om de svarandes utgifter för fisket och hur de i ekonomiska termer värderade det. Kostnaderna för fisket med mängdfångande redskap redovisades efter ett antal utgiftsposter. Värderingsfrågan var konstruerad så att man fick svara på hur mycket utöver sina faktiska kostnader man var bered att betala för det fiske man bedrev Där presenterades också ett scenario med dubbel fångst och de svarande fick besvara frågan om hur detta skulle ha påverkat dels deras betalningsvilja dels antalet fiskedagar. Slutligen fick de svarande ange hur ofta de fiskade med handredskap och hur mycket av olika arter de då fångade. I enkäten gavs de svarande också möjligheter att lämna allmänna synpunkter om sitt fiske och förvaltningen. Foto: Lars-Göran Pärlklint 107

108 Resultat Totalt besvarades 602 enkäter. Ytterligare 16 enkäter kom i retur oftast beroende på att adressaten flyttat och att det saknades ny adress. Av de som besvarade enkäten hade 78 procent utövat fiske Flest besvarade enkäter kom från boende i Orust, Tjörn och Lysekils kommuner (tabell 5.1). Män var helt dominerande och utgjorde 96 procent av de som besvarade enkäten. Medelåldern var 67 år och 94 procent av de svarande var över 50 år (figur 5.1). Av de svarande förvärvsarbetade 34 procent, 62 procent var pensionärer och 2 procent var egna företagare. I de besvarade enkäterna lämnade 93% uppgift om antalet personer i hushållet. Det var få hushåll som omfattade mer än 2 personer. Andelen enmanshushåll var 17% och andelen hushåll som omfattade 2 personer var 65% (figur 5.2). På frågan varför man fritidsfiskar svarade de flesta, 50-70%, möjlighet att själva fånga fisk, avkoppling och naturupplevelse (figur 5.3). Samvaro med familj och vänner samt det ekonomiska bidraget fisket ger till hushållskassan var motiv som angavs av fler än var femte utövare. Bättre fångstmöjligheter var den enskilt viktigaste faktorn för att utövarna skulle öka sitt fiske (figur 5.4). Av de som besvarade enkäten hade lite mer än 50% fiskat med mängdfångande redskap, det vill säga nät, ryssjor eller burar, 108

109 under Totalt fiskade dessa dagar fördelat på tillfällen. Redskapen stod alltså ute i genomsnitt 1,9 dagar och utövarna fiskade i genomsnitt vid 15 tillfällen. Den helt övervägande andelen, nästan 90% av fisket, genomfördes under juni till november och mer än 50% av fiskeansträngningen genomfördes under september till november (figur 5.5). En stor del, ca en fjärdedel av de som aktivt fiskade och besvarade enkäten, bedrev uteslutande handredskapsfiske. Det var fler som fiskade med ränndörj eller spö/handrev än som fiskade med något av de enskilda mängdfångande redskapen (tabell5.2). Antalet fiskedagar med handredskap var totalt De som fiskade med ränndörj gjorde det i genomsnitt 13 dagar och de som fiskade med handredskap (spö/handredv) gjorde det i genomsnitt 12 dagar. Totalt genomförde de aktiva utövarna 37 dagar i genomsnitt, samtliga redskap inkluderade. Fångst till husbehov. Den totala fångsten var nästan 48 ton och av det behölls ca 42 ton. I genomsnitt behöll de som fiskade 90 kg per person och fångsten per fiskedag var ca 2,5 kg (figur 5.6 och 5.7). Störst andel av fångsten togs med ränndörj och nät. Fångsteffekten räknat i kg per fiskedag var störst vid fiske med nät och ränndörj följt av handredskap. Antalet specificerade arter i enkätsvaren var 30 (tabell 5.3). Därutöver tillkom ett antal artgrupper. Den behållna fångsten dominerades av makrill 23 ton, skaldjur 5 ton, torskfiskar 2,5 ton, plattfiskar 2,5 ton, ål 1 ton och öring ca 1 ton. Bifångst av 23 fåglar och en säl fanns också noterade i svaren. Samtliga bifångster av fågel och säl redovisades från nätfiske. De som fiskat ombads att på en karta i enkäten rita in sina fångstområden och markera var de hade sin hemmahamn. Med hjälp av ett geografiskt informationssystem (GIS) beräknades sedan inom vilket maximalt avstånd från hemmahamnen fisket bedrevs. Mer än 50% av fångstområdena låg inom ett avstånd på högst 7 km från hemmahamnen och 80% låg inom ett maximalt avstånd på högst 11 km från hemmahamnen (figur 5.8). I realiteten bedrivs det mesta fisket ännu närmare hemmahamnen eftersom de beräknade avstånden är de maximala. De som bedriver denna typ av fiske är alltså helt beroende av fångstområden i nära avstånd från den hamn där de har sin båt. Fiskets fördelning, så som det framgår i figur 5.9, avspeglar dels var de flesta aktiva medlemmarna bor eller har sin båtplats, dels vilka områden som ger det bästa utbytet för utövarna. Den samlade fiskeansträngningen äger till största delen rum närmare kusten än de områden som är viktiga för det yrkesmässiga fisket, de så kallade inflyttningsområdena för trålfiske innanför trålgränsen (figur 5.9). Områden med högt fisketryck finns kring Göteborgs norra skärgård, väster om Tjörn och Orust från Åstol till Kärringöfjorden, från Skaftölandet till Kungshamn, utanför Hunnebostrand samt mellan Strömstad och Kosteröarna. Av de som fiskade 2005 besvarade cirka hälften frågan som rörde vilka kostnader man hade för sitt fiske. Genomsnittskostnaden per år var kronor. Mediankostnaden beräknad per fiskedag var 105 kronor. Kostnader för båtplats var den enskilt största utgiftsposten, följt av drivmedelskostnaden (figur 5.10). 109

110 Nätfiske Garnfiske bedrevs av ca 50% av de aktiva utövarna i föreningen under I genomsnitt fiskade de 12 dagar med den redskapstypen. Den totala fångsten var ca 10,5 ton vilket ger en fångst per fiskedag på ca 4 kilo. I genomsnitt fiskade man med 144 meter nät per tillfälle. I storleksordning 90% av de som bedrev nätfiske fiskade normalt med en nätlängd som var lika med eller underskred den maximalt tillåtna, 180 meter (figur 5.11). Det innebär att den totala nätansträngningen (dagar x nätlängd), som föreningens aktiva medlemmar genomförde, summerades till 377 kilometer. Totalt summerade det till en samlad fiskeansträngning per utövare som för majoriteten var lika med eller lägre än 2 km under 2005 (figur 5.12). Den viktmässigt vanligaste fångsten vid nätfiske var krabba som stod för hela 45% av totalvikten behållen fångst (figur 5.13). Plattfiskarter utgjorde ca 20% av den behållna fångsten vid nätfiske och makrill 16%. I storleksordning 13% av fångsten återutsattes. Plattfisk och öring återutsattes i större omfattning än andra arter (figur 5.14). Makrill återutsattes däremot i mycket liten omfattning. Begreppet garnfiske omfattar en mängd olika typer av inriktning på fisket. Det finns till exempel pelagiska garn som sillgarn och makrillgarn, det finns öringgarn, skäddegarn och krabbegarn, för att bara nämna några. Frågorna i undersöknings formuläret ställdes, av utrymmes- och kostnadsskäll, inte så att olika typer av nät/garn går att urskilja. De bestämmelser som reglerar mängden nät som får användas vid fritidsfiske är generella och gör ingen skillnad på olika typer av nätfiske. De viktmässigt vanligaste fångsterna vid nätfiske, krabba, plattfisk, torsk och öring, utgjorde tillsammans 85% av totalvikten behållen fångst. Någon av dessa arter utgjorde mer än 50% av totalfångsten för tre fjärdedelar av utövarna. Mer än hälften av utövarna redovisade att de fångat krabba och än större andel redovisade att de fångat plattfisk (figur 5.15). Andelen utövare vars fångst till mer än hälften utgjordes av någon av de vanligaste arterna var 96%. Särskilt krabba var dominerade fångst för många utövare (figur 5.16). För plattfisk och i än högre grad för torsk gällde det omvända förhållandet. Andelen utövare vars fångst till mer än hälften utgjordes av dessa var betydligt lägre. Förhållandet pekar på att plattfisk och torsk till stor del bifångas vid fiske riktat mot andra arter. Beträffande öring är förhållandet liknande det som gäller torsk och plattfisk. Till skillnad mot annat fiske bedrivs dock riktat öringfiske genom att näten sätts mycket grunt. Ofta helt intill land på vattendjup som understiger nätens höjd. Bifångster av öring vid fiske på djupare vatten är mycket ovanliga. Förhållandet beskriver att bifångsterna, av till exempel torsk och plattfisk vid nätfiske efter öring, är större än fångsterna av målarten. Man kan med stor sannolikhet dra slutsatsen att nätfiske i dagsläget övervägande riktas mot krabba. Torsk i synnerhet men också plattfisk är bifångster i samband med annan inriktning på nätfisket. Fångsten per nätansträngning (180 meter garn) skiljer sig tydligt mellan utövare enligt samma mönster. Fångst per ansträngning för en speciell art är generellt högre bland utövare som förefaller vara specialiserade. Fångst per ansträngning av krabba var fem gånger högre för utövare vars fångst utgjorde mer än 50% av totalfångsten jämfört med utövare som fångat krabba men för vilka krabbfångsten utgjorde mindre än 50% av fångsten (figur 5.18). Förhållandet var liknande för öring, torsk och plattfisk (figur 5.18 och 5.19). 110

111 Ryssjefiske Ryssjor användes av 72 aktiva utövare i föreningen. I genomsnitt fiskade dessa 28 dagar med mellan 1 och 12 ryssjehus per natt (figur 5.20). Totalt innebar det nästan ryssjenätter. Totalt fångade man och behöll ca 2,3 ton fångst varav i storleksordningen hälften utgjordes av ål. Andra arter som fångades i större utsträckning var krabba och torsk (figur 5.21). Fångsten per ansträngning beräknat som kg per 12 ryssjehusnätter, behållen och återutsatt fångst summerat, var ca 1 kg ål, 0,8 kg krabba och 0,4 kg torsk (figur 5.22). Precis som med nätfisket går det inte att ur frågorna särskilja olika typer av ryssjor som exempelviss ålryssjor och krabbryssjor. Det finns dock en tendens att respondenter som uppgivit låg fångst per ryssjehus av ål redovisar hög fångst per ryssjehus av krabba och tvärtom. Det antyder att det på samma sätt som inom garnfisket finns olika inriktning av fisket med ryssjor. En del fiskar huvudsakligen med ålryssjor och andra fiskar huvudsakligen med krabbryssjor och man fiskar på olika områden och djup beroende på vilken art man inriktar sitt fiske mot. Fiske med tinor och burar Fiske med burar eller tinor utövades under 2005 av 172 medlemmar i föreningen. I genomsnitt fiskade dessa 33 dagar, i normalfallet med mer än 6 burar (figur 5.23). Totalt innebar det ca dagar med en bur/tina. Totalt fångade man och behöll 5,6 ton fångst varav 2,2 ton hummer och 2,8 ton krabba. Därtill fångades ca 0,5 ton kräfta (figur 5.24). Fångsten per ansträngning, behållen och återutsatt fångst summerat, beräknat per dag och 14 burar/tinor var 1,6 kg krabba, 0,8 kg hummer. En klar tendens finns att ju större andel av fångsten som utgörs av krabba desto högre är fångsten per ansträngning av krabba. Fångsten per ansträngning av hummer var däremot relativt konstant oavsett hur stor andel arten utgjorde av respektive utövares fångst. Förhållandet beror sannolikt på att en del utövare delvis riktar sitt fiske med burar/tinor efter krabba medan andra huvudsakligen fiskar hummer men fångar en del krabba som bifångst (figur 5.25). Andelen återutsatt krabba var också betydligt större än andelen återutsatt hummer. Handredskapsfiske En av de vanligaste typerna av handredskapsfiske längs Skageracks kust är ränndörj. Ränndörj och annat handredskapsfisket var också de vanligaste fiskemetoderna bland de aktiva medlemmarna i Bohusläns husbehovsfiskares förening Fiske med ränndörj utövades av 276 individer och annat handredskapsfiske utövades av 298 individer. Totalt genomfördes ca fiskedagar, med antingen ränndörj eller andra handredskap, av föreningens aktiva medlemmar under De som fiskade med ränndörj gjorde 111

112 det i genomsnitt 13 dagar och de som fiskade med handredskap gjorde det i genomsnitt 12 dagar. Den totala fångsten var drygt 24 ton varav 23,7 ton behölls. Det innebär i storleksordningen 3-3,5 kg behållen fångst per fiskedag. Fångsten per fiskedag var näst intill dubbelt så stor vid fiske med ränndörj som vid annat handredskapsfiske. Den totala behållna fångsten per aktiv utövare för hela året var 54 kg från fisket med ränndörj och 30 kg från fisket med andra handredskap. Makrill var den helt dominerande fångsten i synnerhet vid fiske med ränndörj men också vid annat handredskapsfiske (figur 5.26 och 5.27). Fångst per ansträngning beräknat som medelvärdet av kg per fiskedag per art var klart störst för makrill. Vid dörjefiske fångades i storleksordningen 5 kg makrill per fiskedag och vid fiske med andra handredskap fångades ca 2 kg makrill per fiskedag (figur 5.28). Generellt ökar fångsten per ansträngning för respektive art ju högre andel arten utgör av utövarnas totala fångst vid handredskapfisket. Det gäller såväl makrill som torsk och öring (figur 5.28 och 5.29). Förhållandet avspeglar sannolikt en specialisering bland utövarna. Det vill säga att en del ägnar sig i viss utsträckning åt riktat fiske efter någon av dessa arter. Fångsternas geografiska fördelning Fångsternas relativa fördelning analyserades i ett geografiskt informationssystem (GIS) med hjälp av de kartor där de som besvarade enkäten ritat in sina fångstområden. Som nämnts tidigare äger det mesta fisket rum i nära anslutning till den plats där man har sin båt. Det betyder att analysen av fångsternas relativa fördelning i någon utsträckning påverkas av hur de svarande antalsmässigt fördelar sig geografsikt. Bilden av fångstens relativa fördelning ger dock en viss indikation om hur fångstmöjligheten för respektive art förhåller sig över kuststräckan mellan Göteborg och Strömstad om den relateras till hur fiskedagarna fördelas (figur 5.9). Den relativa fördelningen av makrill (figur 5.30) och hummerfångsterna (figur 5.31) följer i stor utsträckning samma mönster som fördelningen av fiskedagar. Detsamma gäller till viss del också krabba men tendensen är att fångsterna är något mindre längre norrut (figur 5.32). För flera andra arter avviker däremot mönstret, det gäller framför allt flatfiskar och torsk men också öring. Fjordarna innanför Orust och Tjörn samt Gullmarsfjorden visar generellt relativt högre fångster av flatfisk (figur 5.32). Än tydligare blir tendensen om man tittar på enskilda arter av flatfisk. Piggvar (figur 5.33) och Tunga (figur 5.34) förekommer nästan uteslutande i fångsterna kring Tjörn och Orust och utanför Lysekil samt i angränsande fjordar. Rödspätta fångas mer generellt men även denna art visar relativt högre fångster i bland annat fjordarna innanför Tjörn och Orust (figur 5.35). Beträffande torsk (figur 5.36) finns det en klar tendens till relativt lägre fångster ju längre norr ut man kommer. Öring (figur 5.37) fångas i liten utsträckning norr om Brofjorden. 112

113 Tabell 5.1. Antal enkätsvar per hemortskommun. ÅLDERSFÖRDELNING Hemkommun Antal besvarade enkäter 250 Strömstad 58 Tanum Sotenäs Lysekil Uddevalla 49 Orust 82 Tjörn Ålder Figur 5.1. Åldersfördelning hos de utövare som besvarade enkäten. Munkedal 4 Stenungsund 18 Kungälv ANTAL PERSONER I HUSHÅLLET Öckerö 55 Göteborg 36 Andel % Styrsö Vänersborg >5 Alingsås 1 Kungsbacka 1 Figur Hushållens storlek, antal personer. Mölndal 1 Skövde 1 Ingen uppgift 28 UTÖVARNAS MOTIV Fiske i samband med annan fritidssysselsättning Ekonomisk bidrag till hushållet Möjlighet att vara ensam Samvaro med familj/vänner Utbilda barn o ungdom Naturupplevelse Möjlighet att själv fånga fisk Avkoppling Andel % Figur5.3. Utövarnas motiv för fiske. 113

114 FAKTORER TOTALFÅNGST PER UTÖVARE Andra faktorer 100 Inget alls Mer tid för fiske 80 Bättre ekonomi/lägre kostnader Bättre miljö kring fiskevattnen Mindre trängsel Sällskap att fiska med Bättre kommunikationer Bättre fångstmöjligheter Kg Bättre info om fiske, fiskevatten och regler Nät/garn Ryssjor Burar/tinor Ränndörj Handredskap Totalt Andel svar % Figur 5.4. Faktorer för att börja fiska eller fiska oftare Figur 5.6. Totalfångst, kg, per utövare SÄSONGSFÖRDELNING FÅNGST PER FISKEDAG 60 4,5 50 4,0 3,5 Antal dagar % Kg 3,0 2,5 2,0 1,5 10 1,0 0,5 0 Aprilmaj Januarimars Juniaugusti Septembernovember December 0,0 Nät/garn Ryssjor Burar/tinor Ränndörj Handredskap Totalt Figur 5.5. Säsongsfördelning av utövarnas fiske med mängdfångande redskap. Figur 5.7. Fångst per fiskedag och redskapstyp. Tabell 5.2. Antal utövare, fiskedagar och fångst per redskapstyp. Antal utövare Fiske dagar Behållen fångst kg Total fångst kg Nät/garn Ryssjor Burar/tinor Långrev Rändörj Spö/handrev Totalt

115 Tabell 5.3. Totalfångsten fördelat på art, samtliga redskap. Art eller artgrupp Behållen fångst kg Återutsatt fångst kg Makrill Krabba Hummer Kräfta Torsk Vittling Torsk ospec Bleka Kolja 5 1 Långa 4 0 Sej 4 0 Ål Öring Plattfisk ospec Rödspätta Skrubbskädda Tunga Piggvar Sandskädda Bergtunga 12 1 Slätvar 5 0 Sill Simpor ospec 0 2 Berggylta Fjärsing Horngädda Multe 11 0 Sik 11 0 Gyltor ospec. 5 5 Havsabborre 5 0 Stenbit 3 0 Tånglake 3 3 Snulltror ospec. 0 1 Tobis ospec. 0 4 Haj ospec Pigghaj 3 4 Annan krabba 4 18 Totalt Bifångst fågel och säl Antal Fågel 23 Säl 1 Andel fångstområden AVSTÅND >25 Maximalt avstånd (km) mellan hemmahamn och fångstområde Figur 5.8. Skattat maximalt avstånd mellan hemmahamn och fångstområden 115

116 Figur 5.9. Fiskedagarnas fördelning i det fiske som aktiva medlemmar i Västkusten husbehovsfiskares förening bedrev 2005 i Skagerack. 116

117 FÖRDELNING AV KOSTNADER ARTFÖRDELNING Andel av kostnaderna % Kg Redskap Drivmedel Båtplats Kläder Resor Övrigt 0 Torsk Krabba Makrill Plattfisk Öring Övriga arter Figur Fördelning av utövarnas kostnader för fiske Figur Artfördelning behållen fångst nätfiske. NÄTLÄNGD ÅTERUTSÄTTNING Andel av aktiva utövare % Andel % >300 0 Makrill Krabba Torsk Ospec torskfisk Rödspätta Ospec plattfisk Öring Övriga arter Figur Nätlängd, meter, som utövarna normalt använde. Figur Andel återutsatt per art av totalfångsten vid nätfiske. TOTAL NÄTANSTRÄNGNING 2005 FÅNGST AV DE VANLIGASTE ARTERNA Andel av aktiva utövare % Andel utövare % > Torsk Krabba Makrill Plattfisk Öring Figur Total nätansträngning, meter * dagar, Figur Andel av aktiva utövare av nätfiske som redovisade fångst av de vanligaste arterna. 117

118 BEHÅLLEN FÅNGST FRÅN NÄTFISKE FÅNGST PER ANSTRÄNGNING PLATTFISK Andel utövare % Kg/180 meter nät Allt nätfiske >0-50% Plattfisk >50% Plattfisk 0 Torsk Krabba Makrill < 50% Plattfisk % Öring Totalt 0 F/a Rödspätta F/a Tunga F/a Piggvar F/a Annan plattfisk F/a Plattfisk Figur 5.16 Andel utövare vars fångst utgjorde mindre än 50 respektive mer än 50% av deras totala behållna fångst från nätfiske, samt total andel av utövarna vars fångst till mer eller mindre än hälften utgjordes av en enda art. Figur 5.18 Fångst per ansträngning av plattfisk inklusive återutsatt (kg/180 meter nät). Beräknat för allt nätfiske samt för utövare som uppgivit fångst av plattfisk (upp till 50% av fångsten och mer än 50% av fångsten). Felstaplar visar övre gräns för 95% konfidensintervall. FÅNGST PER ANSTRÄNGNING KRABBA FÅNGST PER ANSTRÄNGNING TORSK/ÖRING Kg/180 meter nät Kg/180 meter nät Allt nätfiske >0-50% Torsk resp Öring >50% Torsk resp Öring 0 Allt nätfiske >0-50% krabba >50% krabba 0 F/a Torsk F/a Öring Figur 5.17 Fångst per ansträngning av krabba inklusive återutsatt (kg/180 meter nät). Beräknat för allt nätfiske samt för utövare som uppgivit fångst av krabba (upp till 50% av fångsten respektive mer än 50% av fångsten). Felstaplar visar övre gräns för 95% konfidensintervall. Figur 5.19 Fångst per ansträngning av torsk och öring inklusive återutsatt (kg/180 meter nät). Beräknat för allt nätfiske samt för utövare som uppgivit fångst av respektive art (upp till 50% av fångsten och mer än 50% av fångsten). Felstaplar visar övre gräns för 95% konfidensintervall. 118

119 RYSSJEFISKE RYSSJEFISKE FÅNGST PER ANSTRÄNGNING Antal aktiva utövare Kg 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0, >6 0,0 Ål Krabba Torsk Plattfisk Övrig fångst Antal ryssjehus Figur 5.20 Det normala antalet ryssjehus som användes per fisketillfälle under Figur 5.22 Fångst per ansträngning vid ryssjefiske, behållen och återutsatt fångst summerat (kg/12 ryssjehusdagar). RYSSJEFISKE FÅNGST BURAR/TINOR Kg Antal utövare Ål Krabba Torsk Plattfisk Övrig fångst >14 Behållen fångst Återutsatt fångst Antal Figur 5.21 Totalt behållen respektive återutsatt fångst vid ryssjefisket. Figur 5.23 Det normala antalet tinor/burar som användes per fisketillfälle under

120 BURAR/TINOR HANDREDSKAPSFISKE Kg 1500 Kg Hummer Krabba Behållen fångst Kräfta Återutsatt fångst Övrig fångst 0 Makrill Torsk Öring Berggylta Vittling Plattfisk Behållen fångst Återutsatt fångst Andra arter Figur 5.24 Totalt behållen respektive återutsatt fångst vid fiske med burar/tinor. Figur 5.26 Totalt behållen respektive återutsatt fångst vid handredskapsfiske. BURAR/TINOR FÅNGST PER ANSTRÄNGNING FISKE MED RÄNNDÖRJ Kg per 14 tinor/burar Kg Alllt burfiske >0-25% % % % 0 Makrill Andra arter Krabba Hummer Behållen fångst Återutsatt fångst Figur 5.25 Fångst per ansträngning vid fiske med burar/tinor, behållen och återutsatt fångst summerat (kg/14 burar/tinor per dag). Felstaplar visar 95% konfidensintervall. Figur 5.27 Totalt behållen respektive återutsatt fångst vid fiske med ränndörj. 120

121 HANDREDSKAPSFISKE MAKRILL Kg Makrill totalt >0-50% makrill % makrill Dörj Andra handredskap Figur 5.28 Fångst per ansträngning (kg/fiskedag) av makrill vid handredskapsfiske, totalt och för utövare vars fångst till mer eller mindre del än 50% utgjordes av makrill. Felstaplar visar 95% konfidensintervall. HANDREDSKAPSFISKE TORSK/ÖRING 1,8 1,6 1,4 1,2 Kg 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Totalt >0-30% 30-50% Torsk Öring Figur 5.29 Fångst per ansträngning (kg/fiskedag) av torsk och öring vid handredskapsfiske (andra redskap än dörj), totalt och för utövare vars fångst till mer eller mindre del än 30% utgjordes av respektive art. Felstaplar visar 95% konfidensintervall. 121

122 Figur 5.30 Relativ fördelning av makrillfångsterna. 122

123 Figur 5.31 Relativ fördelning av hummerfångsterna 123

124 Figur 5.32 Relativ fördelning av krabbfångsterna. 124

125 Figur 5.33 Relativ fördelning av flattfiskfångsterna. 125

126 Figur 5.34 Relativ fördelning av piggvarfångsterna. 126

127 Figur 5.35 Relativ fördelning av tungafångsterna. 127

128 Figur 5.36 Relativ fördelning av rödspättefångsterna. 128

129 Figur 5.37 Relativ fördelning av torskfångsterna. 129

130 Figur 5.38 Relativ fördelning av öringfångsterna. 130

131 Tack! Ett stort tack till medlemmarna i Västkustens Husbehovsfiskares förening, för att vi fick ta del av medlemsmatrickeln samt för att så många tog sig tid att besvara vår enkät. Särskilt tack till ordförande i föreningen, Bengt Olsson i Svanesund. 131

132 6. Bilagor Bilagor till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare 2006 Frågeformulär Frågeformulär Teknisk rapport Tabeller över SCB:s resultat redovisat med punktskattningar och spridningsmått finns inte tryckt här i rapporten men kan laddas ned som PDF från Fiskeriverkets hemsida: Bilaga till delrapport 2. Barns och ungdomars fiskevanor Frågeformulär Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten 2007 Kartor med detaljerade uppgifter om delområden Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Skagerack Frågeformulär

133 BiLaga TiLL delrapport 1. FriTidSFiSkeTS utövare FrågeFormuLär Januari 2007 UENR Namn Adress Ort Hjälp oss få veta hur många som fiskar på sin fritid Syfte Fiskeriverkets bedömning är att kunskapen om fiskbestånden och det samlade fisket är en förutsättning för ett långsiktigt bärkraftigt nyttjande av fiskresursen. För att kunna främja utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen krävs god kunskap om resursen och de som fiskar. Att kunna och ha möjlighet till att fiska på fritiden är ett kulturarv som skall bevaras. Alla svar är viktiga även om du inte fiskar Ett urval omfattande personer i åldern 16 och 74 år har dragits med hjälp av statistiska metoder från SCB:s register över totalbefolkningen. Din medverkan är frivillig men alla svar är värdefulla för undersökningsresultatet! Även om du inte alls fiskat de senaste åren ber vi dig fylla i fråga 1 a) och b) i blanketten och skicka in! Fritidsfiske är definitionsmässigt allt fiske som sker utan yrkesfiskelicens. Redskapen som används inom fritidsfisket är många (metrev, spö, långrev, garn/nät, ryssjor m.m.). 1. a) Har du ägnat dig åt fritidsfiske under år 2005? b) Har du ägnat dig åt fritidsfiske under år 2006? 2. Hur många dagar fiskade du under 2006? Med en fiskedag avses en dag då du fiskat, oavsett hur lång tid eller om du fått fångst eller inte. Lägger du exempelvis ett nät och låter det ligga i två dagar (nätter) så har du fiskat i två dagar. 3. Hur stor var din totala fångst under 2006? Fyll i noll fångst med 0 1 Ja 2 Nej 1 Ja Fortsätt med fråga 2 2 Nej Tack för din medverkan. Skicka in enkäten i bifogat svarskuvert. Antal dagar kg 4. Hur mycket av din fångst behöll du? Fyll i noll fångst med 0 kg Läs mer om undersökningen på nästa sida. Dina svar är skyddade Vi ber dig svara på frågorna och skicka tillbaka blanketten i det portofria svarskuvertet så snart som

134 134 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 1. möjligt. När SCB får din ifyllda enkät noterar vi att du svarat och sedan förstörs namn- och andra identifikationsuppgifter. De uppgifter som du lämnar skyddas av sekretesslagen samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Statistiksekretessen enligt 9 kap. 4 sekretesslagen innebär bl.a. att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. Har du fiskat under 2006 återkommer vi till dig. Frågorna gäller bl.a. hur du fiskar och hur du ser på ditt fritidsfiske. FISKERIVERKET Bengt Strömblom Avdelningschef STATISTISKA CENTRALBYRÅN Margareta Bratt Undersökningsledare Kontakta oss gärna Frågor om undersökningen besvaras av: Margareta Bratt, SCB Fiskeriverket svarar på sakfrågor om fiske: Stig Thörnqvist Anton Paulrud, Vi ringer gärna upp om du så önskar. Tack för din medverkan! Skicka in blanketten i det portofria svarskuvertet. Skanninginstr.

135 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär FRITIDSFISKETS OMFATTNING 2006 Fritidsfiske är definitionsmässigt allt fiske som sker utan yrkesfiskelicens. Till fritidsfisket räknas både fiske med handredskap och fiske med mängdfångande redskap. Handredskapen är de redskap som man huvudsakligen håller i handen när de används. Spö, vinda och metrev är några exempel på handredskap. De mängdfångande redskapen är de redskap som man huvudsakligen inte håller i handen när de nyttjas. Kräftburar, ryssjor och garn/nät är några exempel på mängdfångande redskap. Grupperingen i handredskap och mängdfångande har således ingen koppling till den mängd fisk man fångar. Frågor om fiskedagar och fiskesäsong 1. Försök att uppskatta hur många dagar du fiskade i Sverige under 2005 och 2006 Fyll även i om du inte fiskat dvs. noll dagar med en nolla Dagar med endast handredskap Dagar med endast mängdfångande redskap Dagar med både handredskap och mängdfångande redskap dagar dagar dagar dagar dagar dagar 2. Försök att uppskatta hur många dagar per årstid har du fiskat i Sverige under 2006 Med en fiskedag avses en dag då du fiskat, oavsett hur lång tid eller om du fått fångst eller ej. Lägger du ett nät och låter det ligga i två dagar (nätter) så har du fiskat i två dagar. Dagar med endast handredskap Dagar med endast mängdfångande redskap Dagar med både handredskap och mängdfångande redskap Januari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar 1

136 136 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 2. Frågor om fiskedagar, redskap och fångsten På de följande sidorna kommer några frågor om hur många dagar du fiskat, vilka redskap du använt och om din fångst. Vid fiske där fångsten eller redskapen är gemensamma för flera personer anger du bara din del av fångsten respektive redskapen. Skagerak/Kattegatt 3. Har du under 2006 fiskat i Skagerak/Kattegatt? (se kartan sidan?) Ja Nej Gå till fråga 6 Jag har fiska 4. Jag har fiskat följande antal dagar i Skagerak/Kattegatt med följande redskap/metoder under Ange även den normala mängden av redskap du brukar använda samtidigt. Har du till exempel fiskat med spö och nät under samma dag så får du fylla i denna dag som en dag med spö och en dag med nät. Låter du ett redskap ligga i vattnet över natten så har du fiskat i en dag om du låter det ligga över två nätter så har du fiskat i två dagar. Fiskedagar som du använt denna metod Normala mängden redskap per dag som du samtidigt använder Skagerak Kattegatt Skagerak/Kattegatt Spö /metrev/ vinda etc. dagar dagar stycken spön etc. Isfiske med spö dagar dagar stycken spön etc. Trolling/ dörjning etc. dagar dagar stycken spön etc. Turbåt/ guidad tur dagar dagar stycken spön etc. Nät/ Garn dagar dagar meter nät/garn Ryssja/ bottengarn dagar dagar stycken strutar Ståndkrok dagar dagar stycken krok etc. Långrev/ backor dagar dagar stycken krok etc. Hummertina dagar dagar stycken hummertinor Annan tina/ bur/mjärde dagar dagar stycken tinor etc. Annat dagar dagar stycken Ange vad. 2

137 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Skagerak/Kattegatt 5. Försök att uppskatta hur många kilo av följande fiskarter du fångade och behöll samt utöver dessa hur många du återutsatte under år 2006 Gör uppdelning på handredskapsfiske och fiske med mängdfångande redskap. Ange totala mängden i kilo av orensad vikt. Arter Skagerak Behållen vikt (kg) Återutsatt vikt (kg) Totalt Kattegatt Behållen vikt (kg) Totalt Återutsatt vikt (kg) Totalt Lax Ål Öring Makrill Sill Torsk Övrig torskfisk Handredskap Mängdfångande Mängdfångande Rödspotta Skrubba Övrig plattfisk Pigghaj Havskatt Övriga fiskarter Hummer Krabba Med övriga torskfiskar avses vitling, kolja, bleka, sej, lubb, långa och andra besläktade arter 3

138 138 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 2. Öresund 6. Har du under 2006 fiskat i Öresund? (se kartorna sidan?) Ja Nej Gå till fråga 9 Jag har fiska 7. Jag har fiskat följande antal dagar i Öresund med följande redskap/metoder under Ange även den normala mängden av redskap du brukar använda samtidigt. Har du till exempel fiskat med spö och nät under samma dag så får du fylla i denna dag som en dag med spö och en dag med nät. Låter du ett redskap ligga i vattnet över natten så har du fiskat i en dag om du låter det ligga över två nätter så har du fiskat i två dagar. Fiskedagar som du använt denna metod Normala mängden redskap per dag som du samtidigt använder Spö /metrev/ vinda etc. dagar stycken spön etc. Isfiske med spö dagar stycken spön etc. Trolling/ dörjning etc. dagar stycken spön etc. Turbåt/guidad tur Turbåt/ guidad tur dagar stycken spön etc. Nät/ garn dagar meter nät/garn Ryssja/ bottengarn dagar stycken strutar Ståndkrok dagar stycken krok etc. Långrev/ backor dagar stycken krok etc. Hummertina dagar stycken hummertinor Annan tina/ bur/mjärde dagar stycken tinor etc. Annat dagar stycken Ange vad. 4

139 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Öresund 8. Hur många kilo av följande fiskarter fångade och behöll du samt utöver dessa hur många återutsatte du under år 2006? Gör uppdelning på handredskapsfiske och fiske med mängdfångande redskap. Ange totala mängden i kilo av orensad vikt. Arter Handredskap Behållen vikt (kg) Mängdfångande Återutsatt vikt (kg) Totalt Lax Ål Öring Makrill Sill Torsk Övrig torskfisk Abborre Gädda Röd-spotta Skrubba Övrig plattfisk Multe Näbb-gädda Övriga fiskarter Med övriga torskfiskar avses vitling, kolja, bleka, sej, lubb, långa och andra besläktade arter 5

140 140 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 2. Södra Östersjön / mellersta Östersjön 9. Har du under 2006 fiskat i Södra Östersjön/mellersta Östersjön (se kartorna sidan?) Ja Nej Gå till fråga 12 Jag har fiska 10. Jag har fiskat följande antal dagar i Södra Östersjön/mellersta Östersjön med följande redskap/metoder under Ange även den normala mängden av redskap du brukar använda samtidigt. Har du till exempel fiskat med spö och nät under samma dag så får du fylla i denna dag som en dag med spö och en dag med nät. Låter du ett redskap ligga i vattnet över natten så har du fiskat i en dag om du låter det ligga över två nätter så har du fiskat i två dagar. Fiskedagar som du använt denna metod Normala mängden redskap per dag som du samtidigt använder Södra Östersjön Mellersta Östersjön Södra Östersjön/mellersta Östersjön Spö /metrev/ vinda etc. ddagar dagar dagar Isfiske med spö dagar dagar Trolling/ dörjning etc. dagar dagar stycken spön etc. stycken spön etc. stycken spön etc. Turbåt/guida Turbåt/ d guidad tur tur dagar dagar Nät/ garn dagar dagar stycken spön etc. meter nät/garn Ryssja/ bottengarn dagar dagar stycken strutar Ståndkrok dagar dagar stycken krok etc. Långrev/ backor dagar dagar stycken krok etc. Tina/ bur/mjärde dagar dagar stycken tinor etc. Annat dagar dagar stycken Ange vad. 6

141 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Södra Östersjön / mellersta Östersjön 11. Hur många kilo av följande fiskarter fångade och behöll du samt utöver dessa hur många återutsatte du under år 2006? Gör uppdelning på handredskapsfiske och fiske med mängdfångande redskap. Ange totala mängden i kilo av orensad vikt. Södra Östersjön Mellersta Östersjön Arter Behållen vikt (kg) Återutsatt vikt (kg) Totalt Behållen vikt (kg) Handredskap Mängdfångande Handredskap Mängdfångande Återutsatt vikt (kg) Totalt Lax Ål Öring Sik Torsk Abborre Gädda Strömming Rödspotta Skrubba Piggvar Övrig plattfisk Näbbgädda Mörtfiskar Övriga fiskarter Med mörtfiskar avses mört, stäm, färna, id, sarv, asp, sutare, björkna, braxen, faren, vimma, ruda, karp och andra besläktade arter 7

142 142 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 2. Bottenhavet / Bottenviken 12. Har du under 2006 fiskat i Bottenhavet/Bottenviken? (se kartorna sidan?) Ja Nej Gå till fråga 15 Jag har fiska 13. Jag har fiskat följande antal dagar i Bottenhavet/Bottenviken med följande redskap/metoder under Ange även den normala mängden av redskap du brukar använda samtidigt. Har du till exempel fiskat med spö och nät under samma dag så får du fylla i denna dag som en dag med spö och en dag med nät. Låter du ett redskap ligga i vattnet över natten så har du fiskat i en dag om du låter det ligga över två nätter så har du fiskat i två dagar. Fiskedagar som du använt denna metod Normala mängden redskap per dag som du samtidigt använder Bottenhavet Bottenviken Bottenhavet/Bottenviken Spö /metrev/ vinda etc. dagar dagar stycken spön etc. Isfiske med spö dagar dagar stycken spön etc. Trolling/ dörjning etc. dagar dagar stycken spön etc. Turbåt/ guidad tur dagar dagar stycken spön etc. Nät/ Garn dagar dagar meter nät/garn Ryssja/ bottengarn dagar dagar stycken strutar Ståndkrok dagar dagar stycken krok etc. Långrev/ backor dagar dagar stycken krok etc. Annan tina/ bur/mjärde dagar dagar stycken tinor etc. Annat dagar dagar stycken Ange vad. 8

143 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Bottenhavet / Bottenviken 14. Hur många kilo av följande fiskarter fångade och behöll du samt utöver dessa hur många återutsatte du under år 2006? Gör uppdelning på handredskapsfiske och fiske med mängdfångande redskap. Ange totala mängden i kilo av orensad vikt. Arter Bottenhavet Behållen vikt (kg) Återutsatt vikt (kg) Totalt Bottenviken Behållen vikt (kg) Handredskap Mängdfångande Handredskap Mängdfångande Återutsatt vikt (kg) Totalt Lax Ål Öring Sik Siklöja Harr Torsk Abborre Gädda Gös Strömming Mörtfiskar Övriga fiskarter De fyra stora sjöarna Med mörtfiskar avses mört, stäm, färna, id, sarv, asp, sutare, björkna, braxen, faren, vimma, ruda, karp och andra besläktade arter 9

144 144 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Har du under 2006 fiskat i någon av de fyra stora sjöarna? (Vänern, Vättern Mälaren och Hjälmaren) Ja Nej Gå till fråga Hur många dagar fiskade du i de fyra stora sjöarna under året 2006? Fyll även i de dagar då du fiskade men inte fångade någon fisk. Om du fiskat med både handredskap och mängdfångande redskap under en och samma dag så fyll i en dag på vardera. Fiskeredskap Fiskedagar som du använt denna metod Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren Spö/metrev/ pirk dagar dagar dagar dagar Isfiske med spö Trolling/ utter etc. Turbåt/guidad tur dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar Nät/ garn dagar dagar dagar dagar Ryssja/ bottengarn dagar dagar dagar dagar Ståndkrok/ sax dagar dagar dagar dagar Långrev/ backor Kräftbur dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar Annan bur/ mjärde dagar dagar dagar dagar Annat dagar dagar dagar dagar Ange vad. 10

145 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär De fyra stora sjöarna 17. Hur många av varje redskap brukar du använda samtidigt under en fiskedag vid ditt fritidsfiske i de fyra stora sjöarna? Fiskeredskap Spö/metrev/ pirk Normala mängden redskap per dag som du samtidigt använder stycken spön etc. Isfiske med spö stycken spön etc. Trolling/ utter etc. stycken spön etc. Turbåt/guidad tur stycken spön etc. Nät/ garn meter nät/garn Ryssja/ bottengarn stycken strutar Ståndkrok/ sax stycken krok etc. Långrev/ backor stycken krok etc. Kräftbur stycken kräftburar Annan bur/ mjärde stycken burar etc. 11

146 146 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 2. De fyra stora sjöarna: Vänern och Vättern 18. a) I Vänern och Vättern var för sig, hur många kilo av följande fiskarter fångade du och behöll samt utöver dessa hur många återutsatte du under år 2006? Gör uppdelning på handredskapsfiske och fiske med mängdfångande redskap. Ange totala mängden i kilo av orensad vikt. Vänern Vättern Arter Behållen vikt (kg) Återutsatt Behållen vikt (kg) Handredskafångande Totalt redskap Mängd- vikt (kg) Hand- Mängdfångande Återutsatt vikt (kg) Totalt Lax Ål Öring Sik Siklöja Harr Röding Abborre Gädda Gös Asp Övriga mörtfiskar Övriga fiskarter Kräfta Med övriga mörtfiskar avses mört, stäm, färna, id, sarv, sutare, björkna, braxen, faren, vimma, ruda, karp och andra besläktade arter dock inte asp 12

147 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär De fyra stora sjöarna: Mälaren och Hjälmaren 18. b) I Mälaren och Hjälmaren var för sig, hur många kilo av följande fiskarter fångade du och behöll samt utöver dessa hur många återutsatte du under år 2006? Gör uppdelning på handredskapsfiske och fiske med mängdfångande redskap. Ange totala mängden i kilo av orensad vikt. Mälaren Hjälmaren Arter Behållen vikt (kg) Återutsatt Behållen vikt (kg) Handredskafångande Totalt redskap Mängd- vikt (kg) Hand- Mängdfångande Återutsatt vikt (kg) Totalt Lax Ål Öring Sik Siklöja Abborre Gädda Gös Asp Övriga mörtfiskar Övriga fiskarter Kräfta Med övriga mörtfiskar avses mört, stäm, färna, id, sarv, sutare, björkna, braxen, faren, vimma, ruda, karp och andra besläktade arter dock inte asp 13

148 148 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 2. Övriga sjöar, rinnande vatten och fjällregionen 19. Har du under 2006 fiskat i övriga sjöar, rinnande vatten och fjällregionen Ja Nej Gå till fråga Hur många dagar fiskade du i övriga sjöar, rinnande vatten och fjällregionen under år 2006? Fyll även i de dagar då du fiskade men inte fångade någon fisk. Om du fiskat med både handredskap och mängdfångande redskap under en och samma dag så fyll i en dag på vardera. Fiskeredskap Fiskedagar som du använt denna metod Övriga sjöar (ej fjällen) Rinnande vatten (ej fjällen) Fjällregionen Spö/ metrev/ pirk dagar dagar dagar Isfiske med spö dagar dagar dagar Trolling/ utter etc. Turbåt/guidad tur dagar dagar dagar dagar dagar dagar Nät/ garn dagar dagar dagar Ryssja/ bottengarn dagar dagar dagar Ståndkrok/ sax dagar dagar dagar Långrev/ backor dagar dagar dagar Kräftbur dagar dagar dagar Annan bur/ mjärde dagar dagar dagar Annat dagar dagar dagar Ange vad. 14

149 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Övriga sjöar, rinnande vatten och fjällregionen 21. Hur många av varje redskap brukar du använda samtidigt under en fiskedag vid ditt fritidsfiske i fjällregionen, rinnande vatten eller övriga sjöar? Fiskeredskap Övriga sjöar (ej fjällen) Rinnande vatten (ej fjällen) Fjällregionen Spö/metrev/ pirk stycken spön etc. Isfiske med spö stycken spön etc. Trolling/ utter etc. stycken spön etc. Turbåt/guidad tur stycken spön etc. Nät/ garn meter nät/garn Ryssja/ bottengarn Ståndkrok/ sax stycken strutar stycken krok etc. Långrev/ backor stycken krok etc. Kräftbur stycken kräftburar Annan bur/ mjärde stycken burar etc. Annat stycken Ange vad. 15

150 150 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 2. Övriga sjöar och rinnande vatten utanför fjällregionen 22. a) Övriga sjöar eller rinnande vatten utanför fjällregionen var för sig: Hur många kilo av följande fiskarter fångade du och behöll samt utöver dessa hur många återutsatte du under år 2006? Gör uppdelning på handredskapsfiske och fiske med mängdfångande redskap. Ange totala mängden i kilo av orensad vikt. Övriga Sjöar (ej fjällen) Rinnande vatten (ej fjällen) Lax Ål Öring Sik Siklöja Harr Röding Abborre Gädda Gös Arter Behållen vikt (kg) Återutsatt Behållen vikt (kg) Handredskap Mängdfångande vikt (kg) Handredskap Mängdfångande Regnbåge Kanadaröding Bäckröding Mörtfiskar Övriga fiskarter Kräfta Återutsatt vikt (kg) 16

151 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Fjällregionen 22. b) Fjällregionen: Hur många kilo av följande fiskarter fångade du och behöll samt utöver dessa hur många återutsatte du under år 2006? Gör uppdelning på handredskapsfiske och fiske med mängdfångande redskap. Ange totala mängden i kilo av orensad vikt. Fjällregionen Arter Handredskap Behållen vikt (kg) Mängdfångande Återutsatt vikt (kg) Totalt Lax Ål Öring Sik Siklöja Harr Röding Kanadaröding Abborre Gädda Övriga fiskarter 17

152 152 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Uppskatta hur du använde den totala fångst du fick under Räkna med all fångst i hela landet. Ange i kilo av orensad vikt Matfisk i det egna eller annans hushåll Användes till djurfoder Såldes Annan användning (t ex agn) kg kg kg kg 18

153 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Frågor om var du fiskat 24. a) Markera var Du fiskat genom att skriva antalet dagar i respektive ruta på kartan. Karta a TEXT 19

154 154 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär b) Markera var Du fiskat genom att skriva antalet dagar i respektive ruta på kartan. Karta b TEXT 20

155 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär c) Markera var Du fiskat genom att skriva antalet dagar i respektive ruta på kartan. Karta c TEXT 21

156 156 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär d) Markera var Du fiskat genom att skriva antalet dagar i respektive ruta på kartan. Karta d TEXT 22

157 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Frågor om Ditt turistfiske 25. Var och hur mycket fisketurism bedrev du under 2006? Med fisketurism menar vi fritidsfiske som kräver att man reser och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning där man vistas för sin fritid, affärer eller andra syften (vanligen över 10 mil från hemmet/fritidshus). Vistelsen skall vara under kortare tid än ett år. Jag har inte turistfiskat under 2006 Område (se kartorna) Skagerack Turistfiskedagar där syftet med resan huvudsakligen varit fritidsfiske dagar Turistfiskedagar med annat syfte för resan än fritidsfiske dagar Kattegatt dagar dagar Öresund dagar dagar Södra Östersjön dagar dagar Mellersta Östersjön dagar dagar Bottenhavet dagar dagar Bottenviken dagar dagar Vänern dagar dagar Vättern dagar dagar Mälaren dagar dagar Hjälmaren dagar dagar Storsjön dagar dagar Rinnande vatten (ej fjällen) dagar dagar Övriga sjöar (ej fjällen) dagar dagar Fjällregionen dagar dagar 23

158 158 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär 2. Frågor om dina utgifter och kostnader 26. Hur stora utgifter har du haft för ditt vanliga fritidsfiske och den fisketurism du bedrev i Sverige under 2006? Med fisketurism menar vi fritidsfiske som kräver att man reser och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning där man vistas för sin fritid, affärer eller andra syften (vanligen över 10 mil från hemmet/fritidshus) dock under kortare tid än ett år. Ange endast sådana utgifter där fisket varit av avgörande betydelse. Om utgifterna är gemensamma för flera personer anger du bara din del. För större investeringar, t.ex. båtinköp, vill vi att du om möjligt ange dina utgifter för räntor och amorteringar under den föregående 12-månadersperioden och inte det totala inköpspriset. Jag har inte haft några utgifter för mitt fiske under Förbrukningsvaror/löpande utgifter, kr Typ av utgift Vanliga fritidsfisket För din fisketurism Fiskeutrustning (spö, lina, drag, nät etc.) kr kr Båt (underhåll, båtplats, räntor etc.) kr kr Drivmedel till båt (båtbensin etc.) kr kr Resor kr kr Mat kr kr Logi kr kr Fiskekort och andra fiskeavgifter kr kr Turbåtsavgift/ Guide kr kr Annat kr kr Ange vad. 24

159 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär a) Utifrån de kostnader du tidigare angivit, hur mycket mer är du som mest beredd att betala innan du helt avstår från att fiska (Om du inte turistfiskat markera med en nolla i rutan för turistfisket)? För ditt fritidsfiske? kr Känner du dig osäker? Ange då ett intervall. Mellan kr och kr b) Tänk dig nu att du får göra om ditt fiske under 2006, men att tillgången på fisk är dubbelt så stor, och du får fånga dubbelt så mycket fisk. Hur mycket mer är du då beredd att som mest betala för fisket innan du helt avstår att fiska För ditt fritidsfiske? kr Känner du dig osäker? Ange då ett intervall. Mellan kr och kr 28. Om jag innan 2006 vetat att fisktillgången var dubbelt så stor, så skulle detta för mig inneburit att totala antal fiskedagar a) För ditt vanliga fritidsfiske Ökat med dagar Minskat med dagar Oförändrat b) För den fisketurism du bedrivit Ökat med dagar Minskat med dagar Oförändrat 25

160 160 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Frågeformulär Förutom de fiskeplatser som du känner till, anta att följande tre beskrivna fiskeplatser är tillgängliga. Alla platserna utgörs av rinnande vatten. Minimåttet för den fisk som får tas hem från de beskrivna platserna är 30 cm. Hur många dagar under nästa år skulle du besöka dessa platser om de fanns tillgängliga? Egenskaper PLATS A PLATS B PLATS C Tillgänglighet (avstånd från bilväg) 250 m m 750 m Fångstbegränsning Ingen begränsning 3 fiskar Ingen fisk får tas hem Förväntad fångst av öring och har mellan cm stora Förväntad fångst av öring och harr över 40 cm stora 3 fiskar per dag 10 fiskar per dag 10 fiskar per dag Ingen fisk per dag 3 fiskar per dag 1 fiskar per dag Avstånd från bostad (enkel väg) 100 km 500 km 1000 km Antal fiskare på platsen samtidigt som Dig och Ditt sällskap 10 personer 5 personer Ingen annan på platsen. Fiskekortsavgift per dag 100 kr 100 kr 200 kr Hur många dagar skulle du besöka de beskrivna platserna (markera noll dagar med 0)? PLATS A PLATS B PLATS C dagar dagar dagar Till sist: Om du har några övriga synpunkter med anledning av den här enkäten så får du gärna skriva ner dessa på följande rader Tack för hjälpen Skicka in formuläret snarast i det portofria svarskuvertet 26

161 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Teknisk rapport. 161 Teknisk rapport Inledning Bakgrund Fiskeriverket (FIV) har givit Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en postenkät till fysiska personer. Ansvariga personer: Undersökningsledare (SCB) Margareta Bratt Metodstatistiker (SCB) Marina Jansson, Jörgen Svensson Kontaktperson hos FIV Anton Paulrud Fiskeriverkets bedömning är att kunskapen om fiskbestånden och det samlade fritidsfisket är en förutsättning för ett bärkraftigt nyttjande av fiskresursen. Insamling och analys av statistik om fångster, fiskeinsatser och ekonomi inom fritidsfisket behövs för bättre förvaltningsbeslut. Allmän beskrivning Studien avser ett urval från befolkningsregistret (RTB, Registret över totalbefolkningen) om fysiska personer, födda , dvs år gamla. Undersökningen genomfördes som urvalsundersökning i två etapper. I etapp 1 skickades en mindre blankett till hela urvalet. De som då svarade att de bedrivit fritidsfiske under år 2006 ingick i etapp 2 och erhöll en mer omfattande blankett. I möjligaste mån skulle resultatjämförelser kunna göras mellan föreliggande undersökning och tidigare liknande undersökningar. Uppgiftsinsamling Urvalsram Urvalsram är samtliga personer som enligt RTB är bosatta i Sverige och är födda Urvalsdesign för urvalet i etapp 1 Stratifiering gjordes efter region (boende), ålder och kön. Först skapades 24 preliminära strata med följande komponenter: Region enligt bostadsadressen (siffra 1) 1 Norrlandskusten 2 Södra ostkusten, Öland och Gotland 3 Sydkusten 4 Västkusten 5 Inlandsregionerna 6 Götalands och Svealands slättbygd Ålder (siffra 2) år (födelseår ) år (födelseår ) Kön (siffra 3) 1 Man 2 Kvinna I samråd med kunden reducerades dessa 24 planerade strata till 16 slutliga strata för att optimera urvalsdesignen. Information från den tidigare fritidsfiskeundersökningen avseende år 2004 utgjorde en del av underlaget för detta. Slutlig stratifiering och urvalsallokering visas i bilaga 1. Inom respektive stratum drogs obundet slumpmässigt urval (OSU). Datainsamling etapp 1 Uppgifterna i etapp 1 samlades in genom postenkät. Blanketten (se bilaga frågeformulär 1) var på 2 sidor och omfattade 4 frågor. På blankettens första sida förtrycktes ett informationsfritt löpnummer som id-nummer. Namn och adress skrevs endast ut på kuvertet. Av de i urvalet ingick personer i utsändningen som skedde

162 162 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Teknisk rapport. Antal Urval Bortfall (38 personer) och övertäckning (11 personer) Avlidna 5 Emigrerat 6 Hemlig adress 14 Saknar adress 24 Till utsändning Ingen information Lovat sända in 1 Postretur 88 Bortrest 1 Skyddad adress 14 Saknar adress 24 Vill ej delta 12 Enkäten inkom blank 1 Summa viss information 141 Summa övrigt bortfall Försändelsen omfattade blankett och portofritt svarskuvert. Mottagaren ombads fylla i och sända in enkäten så snart som möjligt. Ett s.k. tack- och påminnelsekort sändes till de som fram till dess inte inkommit med uppgift. Ytterligare en påminnelse sändes Denna försändelse omfattade en ny blankett, svarskuvert samt ett särskilt missiv. Påminnelsen sändes till företag. Dataregistreringen gjordes med hjälp av skanning, integrerat med verifiering, d.v.s. granskning och rättning som skall motverka rena läsfel. Efter ca en månads insamling gjordes en avprickning och urval för bortfalls uppföljning per telefon. Avgränsning av populationen för bortfallsstudien gjordes grundad på information om inflödet som då fanns tillgänglig från SCB:s insamlingsenhet. Resultaten från bortfallsstudien används i skattningformlerna enligt Hansen-Hurwitz bortfallsplan för att minska det systematiska felet, som bortfallet troligen leder till. Vid populationsavgränsning var inflödet 62% i etapp 1. Efter beaktande av ytterligare övertäckning kvarstod objekt som ram för ett nytt urval. Bland dessa fanns dock viss information om 141 objekt: Allokeringen har gjorts enligt nedan: n ( nh mh ) ( n m ) n * * h =, där h h mh = antal inkomna objekt och * n = total urvalsstorlek i fas 2. Summan i nämnaren är personer. Justering för minsta tillåtna urvalsstorlek är gjord och den sattes till 25. Urvalsstorleken n* i bortfallsstudien är satt till 600. I urvalet kom att ingå 5 objekt som ingick bland ovan nämnda 141, inkluderande bl.a. postreturer och mottagare som angivit att de ej vill delta. Inga försök gjordes att kontakta dessa. Urvalsdesignen är OSU inom strata. Urvalet dras med hjälp av ett program för urvalsdragning som konstruerats inom SCB.

163 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Teknisk rapport. 163 Datainsamlingen i bortfallsstudien skedde med telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuarenhet. Insamlingen gjordes under perioden 12 februari-5 mars Resultatet visas i nedanstående tablå: Urval 600 Inkomna enkäter under intervju fasen 15 Genomförda intervjuer 395 Summa svar % Bortfall 189 Övertäckning 1 Ram i etapp 2 I etapp 2 ingick samtliga objekt som inkommit med blankett i etapp 1 och där uppgivit att man fiskat under år (Även 19 personer som något senare bekräftades ha fiskat 2006 inkluderades i etapp 2.) Uppgifter har inkommit från personer, varav uppgivit att fiske förekommit under Samtliga dessa ingick i etapp 2. Datainsamling etapp 2 Även uppgifterna i etapp 2 samlades in genom postenkät. Blanketten (se bilaga frågeformulär 2) var på 27 sidor, förutom omslaget, och omfattade 29 frågor med variabler. Tio frågor hade helt öppna svar, medan övriga frågor antingen hade flervalssvar eller svaret skulle vara ett tal. Blanketten arbetades fram i nära samarbete mellan FIV och SCB för att bl.a. säkerställa resultatens jämförbarhet med tidigare fritidsfiskeundersökningar. Fråga 24 består av fyra kartor, som tillsammans täcker hela landet. Kartorna är indelade i rutor. Där ska uppgiftslämnaren skriva in antal fiskedagar under 2006 i det område som rutan täcker. Kartornas projektion är RT90 2,5 gon V. Rutorna är ca 2,1 x 2,1 mil i de två kartorna för södra Sverige och ca 3 x 3 mil i de två kartorna för norra Sverige. Utsändningen till huvudparten av de 1 701, som uppgivit att de fiskat, skedde De som inte svarat fick ett Tack- och påminnelsekort. Kortet sändes till adressater En påminnelse med ny blankett sändes till de 933 som inte svarat saknades det svar från 631 personer. Dessa gick vidare för insamling via intervju. Intervjuerna gjordes under perioden vecka och avslutades Därvid kunde uppgifter inhämtas från 374 personer. Totalt inkom uppgifter från personer i etapp 2. Statistisk bearbetning och redovisning Granskning och rättning Vid källan I samband med dataregistreringen har gjorts s.k. verifiering med syfte att motverka läsfel. Därutöver har en jämförelse av förekomst av fiske 2006 gjorts mellan svaren i etapp 1 och i etapp 2. Granskning och rättning inför tabellframställningen Rättning/Ändring Ändring av missing värden har gjorts enligt följande. Alla åttor och nior som satts till följd av att objektet inte kunnat svara på frågan har satts till så kallade missing värden för att inte blanda ihop dessa med riktiga svar. Om svar på styrfrågan (den fråga som tillhör respektive område/områden och där personen svarar ja/nej på frågan har du under 2006 fiskat i området? ) saknas och värden finns på tillhörande fråga så ändras styrfrågan till ett JA. Om styrfrågan är JA och det saknas några värden på tillhörande fråga så sätts dessa till noll (för att sedan kunna summera). Om styrfrågan är NEJ eller om objektet svarat i Etapp 1 att de inte fiskat sätts alla värden på tillhörande fråga till noll. För alla som i Etapp 1 svarat att de inte fiskat har alla värden i Etapp 2 satts till Noll.

164 164 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Teknisk rapport. Granskning Kontroll mellan styrfrågan och uppgifter för tillhörande fråga har gjorts (här finns nu konsistens enligt tidigare ändring i materialet). Kontroll (nr 1) av antalet fiskedagar per fiskemetod mellan fråga 1 och fråga 2. Om skillnaden mellan antalet dagar är större än 50% och antalet fiskedagar är mer än 10 så kommer de ut på en lista (ingen rättning har gjorts). Kontroll (nr 2) av antalet fiskedagar mellan fråga 1 och frågorna 4, 7, 10, 13, 16 och 20 har gjorts. Om summa fiskedagar på frågorna 4-20 är mindre än 50% av antalet fiskedagar enligt fråga 1 och att fiskedagarna är fler än 10 så kommer de ut på en lista (ingen rättning har gjorts). Kontroll (nr 3) av att det finns antal fiskedagar i ett område då det angivits kilo fångst i samma område har gjorts och vice versa (ingen rättning har gjorts). Granskning och rättning av uppgifter från kartorna Kartorna i fråga 24 (etapp 2) kodades manuellt före dataregistreringen. Det visade sig att kartornas utformning med mycket detaljer och mycket text, ibland gjorde det svårt att observera att en uppgift skrivits in i en ruta. I några fall hade en ruta endast markerats med ett kryss. Om enbart ett kryss före-kom hämtades uppgiften om antal fiskedagar från fråga 1. Kodning av markerade rutor gjordes enligt följande: Kartans kolumn, 1 position (bokstav). Kartans rad, 2 positioner (t.ex. 08, 25). Inskrivet värde 2 positioner (t.ex. 02, 17). I övrigt har granskningen inskränkts till att hitta tekniska fel och gräns värdes fel. Någon saklig rimlighetsgranskning har inte gjorts. Beträffande etapp 2 redovisas även frekvensen observationer per variabel för de 915 kontinuerliga variabler som inte berör kartorna (fråga 24). Där framgår att 28% av variablerna helt saknar observationer samt att 24% av variablerna hade över 10 observationer. Information från kartorna i etapp 2 Koordinaterna för mittpunkten i varje ruta har fastställts av FIV. För varje enskild ruta har SCB beräknat avståndet mellan uppgiftslämnarens bostad (enligt RTB vid urvalstillfället) och den markerade rutans mittpunkt. Beräkning av vikter Utifrån Hansen-Hurwitz bortfallsplan beräknas de ingående delarna till uppräkningstalen enligt h stratumidentitet N h stratumstorlek MODE alternativ svarsmetod, 1=blankett, 2=telefon n h antal utvalda i fas 1 per stratum n hg (g=1, 2), om Mode=1, n hg = antal svarande via blankett i stratum h, om Mode=2, n hg = antal icke svarande i stratum h, där n h1 + n h2 = n h m hg antal svarande i stratum h, om Mode=1 är m hg = n hg, om Mode=2 är m hg antal svarande via telefon i stratum h värdet på variabeln y för objekt k y k I ett fåtal fall var det inskrivna värdet >99. I det fallet kodades 99. I ett senare skede har det korrekta värdet lästs av från blankettbilderna och lagts in i datafilen i stället för 99. I samband med dataregistreringen definierades varje ruta även genom att ange karta. Denna kod A-D, där A avser första kartan, B den andra, etc, lades först. En ruta är därigenom definierad: Karta, A-D. Kartans kolumn, 1 position (bokstav). Kartans rad, 2 positioner (t.ex. 08, 25).

165 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Teknisk rapport. 165 Vikterna för beräkning av punktskattningar kommer att se ut enligt nedan v k = N n h h n m h g h g För varje fråga har hänsyn tagits till det partiella bortfallet, så inför skatt ningarna av resultaten som tabellerats och skickats har vikterna justerats för varje fråga i formuläret. Därav fås inte samma skattade värden om den generella vikten används för att göra nya skattningar, såvida inte det partiella bortfallet är obefintligt. Estimatorn för summan ser ut enligt tˆ y ( y v ) = K k k Vid tabellframställningen har även kalibrering mot ålder och kön gjorts för att få stabilare skattningar med något lägre varians. Övertäckning består i etapp 1 av personer som emigrerat eller avlidit. Övertäckningen räknas som svarande i formeln för beräkning av vikterna. Bortfallsanalys En bortfallsanalys har gjorts med hjälp av bakgrundsvariabler; resultatet visar att unga män svarar i mindre grad än övriga. Om man är född i Norden svarar man i större utsträckning än om man är född utanför Norden. Därutöver är det svårt att säkerställa entydiga mönster utifrån bortfalls analysen. Två bortfallsstudier har gjorts. Dessa ger mer information än bortfalls analysen, eftersom studierna ger värden för undersökningsvariablerna, inte bara bakgrundsvariablerna. Bortfallsstudien för bortfallet i etapp 1 visar att personerna i bortfallet har fiskat i mindre grad än de svarande. Resultaten används i skattnings formlerna och reducerar därmed det systematiska fel som bortfallet ger upphov till. Tabellframställning Tabeller har tagits fram enligt den tabellplan som FIV och SCB gemensamt kommit överens om. Den finns att ladda ned som PDF på Fiskeriverkets hemsida Jämförelse med uppgifterna avseende 2004 I föreliggande undersökning, där vi utnyttjar bortfallsstudierna enligt Hansen-Hurwitz bortfallsplan i skattningarna, ligger resultaten genomgående lägre än i den tidigare undersökningen, avseende Här måste dock beaktas att skattningen i den tidigare undersökningen baserades på s.k. Horvitz- Thompson-skattning med rak uppräkning för bortfallet. En del av förändringen beror på förbättrade statistiska metoder. Nedan görs en jämförelse mellan resultaten avseende 2004 och 2006, där det för det senare året visas både skattningar som utnyttjar bortfallsstudierna (som enligt SCB:s bedömning ger det mest korrekta resultatet) och Horvitz-Thompson-skattningar med rak uppräkning för bortfallet. Fångst, miljoner kg Antal fiskande personer, miljoner Antal fiskedagar, miljoner * 46,5 17,9 26,6 1,77 1,00 1,33 28,6 13,8 19,6 *(metod som 2004) Förändringen mellan 2004 och 2006: Verklig förändring Förändring p.g.a. metodbyte Total förändring Andel av den totala föränd ringen som beror på byte av statistisk metod, procent Fångst, miljoner kg -19,9-8,7-28,6 30 Antal fiskande personer, miljoner -0,44-0,33-0,77 43 Antal fiskedagar, miljoner -9,0-5,8-14,8 39

166 166 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Teknisk rapport. Kvalitetsredovisning, sammanfattning Innehåll Objekt och population Populationen utgörs av fysiska personer i åldern år bosatta i Sverige. Variabler Se respektive blanketter. Statistiska mått Summor, andelar, medelvärden och medelfel. Redovisningsgrupper Boenderegion 1 Norrlandskusten 2 Södra ostkusten, Öland och Gotland 3 Sydkusten 4 Västkusten 5 Södra Götalands inland 6 Götalands och Svealands slättbygder 7 Norra Götalands och Svealands inland 8 Norrlands inland Vid stratifieringen slogs de tre inlandsregionerna samman till en grupp. Kön Åldersklass år år Födelseland: - Norden - Europa, utom Norden - Övriga världen Tätort - Stad (tätort med invånare) - Landsbygd Referenstid Kalenderåret Tillförlitlighet Urval Medelfelet för en skattning ger ett mått på urvalsfelet (och vissa andra slumpmässiga fel). Med den så kallade tvåfasansatsen (Hansen-Hurwitz bortfallsplan) får vi ett högre medelfel än om vi använt oss av den vanliga Horvitz-Thompson-estimatorn. Men i stället sänker vi det systematiska bortfallsfelet och får därmed en säkrare punktskattning, dvs. ett sannolikt minskat totalfel. Ramtäckning Ramen utgörs av alla personer i RTB födda och täcker väl den aktuella målpopulationen, dvs. den grupp av individer vi vill uttala oss om. Mätning Mätningsförfarandet (datainsamlingen) har beskrivits ovan. Det har inte gjorts någon studie rörande förekomsten av mätfel. Blanketten i etapp 1 var enkel och med få frågor. Det har dock observerats att uppgifter i frågorna 2-4 som ska avse 2006 i några fall verkar ha avsett år Blanketten för etapp 2 är däremot mycket omfattande. Den kan förmodligen av vissa uppgiftslämnare uppfattas som svåröverskådlig och svårförståelig vilket ökar risken för mätfel. Svarsbortfall Det vägda bortfallet i etapp 1 är 12 procent. Det ovägda bortfallet i etapp 2 är 15 procent för dem som svarade via postenkäten i etapp 1. För etapp 2 bland dem som ingick i bortfallsstudien för etapp 1, svarade endast 20 av 69 personer. Vid skattningarna har kompensation för bortfallet gjorts med hjälp av bortfallsstudien för etapp 1 och inom bortfallsstudien med hjälp av s.k. kalibrering mot några bakgrundsvariabler. Bearbetning Skanning är en rationell metod för dataregistrering. Osäkerhet vid tolkningen förekommer, men risken för fel minskas av den s.k. verifieringen då det görs en okulär tolkning av det som skrivits på blanketten. Vid misstanke om kvarstående fel är det möjligt att kontrollera det registrerade värdet mot blankettbilden.

167 Bilaga till delrapport 1. Fritidsfiskets utövare Teknisk rapport. 167 Vid den manuella kodningen av kartorna i fråga 24 var det, som nämnts, ibland mycket svårt att observera en markering. Det kan inte uteslutas att några markeringar kan ha förbisetts vid kodningen. Jämförbarhet över tiden Vid konstruktion av uppgiftsblanketterna, och särskilt den för etapp 2, har det varit ett mål att uppnå jämförbarhet med tidigare fritidsfiske under sökningar, senast den som genomfördes 2005 avseende år Tidigare undersökningar har utförts 1990, 1995 och 2000.

168 168 Bilaga till delrapport 2. Barns och ungdomars fiskevanor. Frågeformulär. Bilaga 1, frågeformulär Undersökning om fisk, fiske och natur Skolnr: XXX Svara på frågorna så noga du kan och markera tydligt i rutorna. Fråga din lärare om det är någon fråga du inte förstår. Kryssa bara i ett alternativ per fråga om det inte står att du får välja flera alternativ. Om du kryssar i fel, sudda och kryssa i det rätta alternativet. 1. I vilken klass går du? Är du tjej eller kille? Tjej Kille 3. Är du intresserad av fiske? Ja, mycket Ja, lite Nej, inte alls 4. Brukar du fiska? Ja, sällan (1-5 gånger senaste året) Ja, ibland (6-10 gånger senaste året) Ja, ofta (11-20 gånger senaste året) Ja, mycket ofta (mer än 20 gånger senaste året) Nej 5. Hur många av dem som är över 16 år i din familj har fiskat senaste året? Ingen person 1 person 2 personer 3 personer 4 personer eller fler personer 5. Skulle du vilja fiska mer? Ja Nej 6. Vilka andra fritidsaktiviteter ägnar du dig åt? (du får välja flera alternativ) TV-spel, datorer, Internet Idrott (fotboll, hästsport, innebandy, hockey mm) Friluftsliv (vandra i skogen, plocka bär och svamp, paddling, långfärdsskridsko, tälta mm) Sällskapsdjur (hund, katt, hamster mm) Kultur (rollspel, teater, spela musikinstrument mm) Politik och samhälle (medlem i politiskt ungdomsförbund eller organisation som tex Amnesty) 7. Brukar du äta fisk hemma? Ja, ofta (minst en gång i veckan) Ibland (1-3 gånger per månad) Nej, jag är vegan eller vegetarian Nej, jag äter sällan eller aldrig fisk av annan anledning

169 BiLaga TiLL delrapport 2. BarnS och ungdomars FiSkeVanor. FrågeFormuLär. 169 Bilaga 1, frågeformulär 8. Vilka fiskarter syns på bilderna? Gädda Öring Röding Vet ej Löja Lax Mört Vet ej 9. Vilken växt och vilken fågel syns på bilderna? Blåbär Lingon Hjortron Vet ej Domherre Gråsparv Bofink Vet ej 10. Vilka av följande påståenden stämmer? Stämmer Stämmer ej Vet ej Utsläpp av koldioxid orsakar växthuseffekt som gör att det blir kallare klimat Utsläpp av koldioxid orsakar växthuseffekt som gör att det blir varmare klimat En del fiskarter är hotade på grund av för mycket fiske För mycket näring i vattnet kan göra att det blir algblomingar Vattenkraftverk förbättrar oftast miljön för fisken Vattenkraftverk försämrar många fiskarters miljö Försurning är bra för fisken Försurning är dåligt för fisken och andra vattendjur Allemansrätten gör att man får röra sig fritt i naturen Allemansrätten förbjuder dig att gå på andras mark i naturen

170 170 Bilaga till delrapport 2. Barns och ungdomars fiskevanor. Frågeformulär. Bilaga 1, frågeformulär 11. Fiskemöjligheter Kan du fiska i närheten av där ni bor? Har familjen eller någon ni känner sommarstuga där du kan fiska? Har ni i familjen eller någon ni känner båt du kan fiska från? Är du med i någon fiskeklubb? ja nej vet ej ja nej vet ej ja nej vet ej ja nej vet ej Den här frågan ska bara du som svarade nej på fråga 4 besvara: 12. Vad gör att du inte fiskar? (du får välja flera alternativ) Vet inte hur man gör Har ingen att fiska med Vet inte var man fiskar Kan inte ta mig till ett fiskevatten Har ingen utrustning Vill inte Resten av frågorna ska bara du som svarade ja på fråga 4 besvara: 13. Var började du fiska Vid sommarstuga På semesterresa I fiskeklubb Nära hemmet Skolans utflykter 14. Hur brukar du fiska? (du får välja flera alternativ) Med spö (mete, kastspö, flugspö, pimpelspö) Nät, ryssja, långrev, bur eller liknande 15. Var brukar du fiska? (du får välja flera alternativ) Insjö Rinnande vatten (å, bäck, älv) Dammar och sjöar med inplanterad regnbåge eller öring (put and take) Hav, skärgård och kust 16. Vilken sorts fisk brukar du få när du fiskar? (du får välja flera alternativ) Laxfisk (regnbåge, öring, lax, sik, harr, röding) Vitfisk (mört, braxen, löja, id, sutare m fl) Gädda, abborre, gös Saltvattensfisk (torsk, makrill, plattfisk m fl)

171 Bilaga till delrapport 2. Barns och ungdomars fiskevanor. Frågeformulär. 171 Bilaga 1, frågeformulär Extra frågor om KlassDraget Eftersom din klass var med i KlassDraget vill vi ställa några extra frågor till dig. 17. Hade du fiskat innan ni var med på KlassDraget? Ja Nej Jag var inte med på KlassDraget 18. Har du fiskat efter KlassDraget? Ja Nej 19. Skulle du vilja att din klass var med i KlassDraget igen? Ja Nej

172 172 Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten Kartor med detaljerade uppgifter om fångstområden. Fångstområden Område Strömstad Detta område är upp delat i 10 mindre del områden enligt kartan och i tabellen nedan redovisas delområdenas area, antal tinor och antal tinor per ytenhet för inventeringen period 1 (oktober 2007) samt period 2 (december 2007). Delområdenas nummer börjar uppifrån från vänster. Strömstad AREA km 2 ANTAL- 07_1 ANTAL- 07_1/km 2 ANTAL- 07_2 ANTAL- 07_2/km 2 S1 3, , ,70 S2 3, , ,98 S3 3, , ,37 S4 3, , ,45 S5 2, ,13 2 0,75 S6 2, , ,29 S7 2, , ,50 S8 3, ,87 1 0,27 S9 2, , ,99 S10 2, , ,67 31, Medelvärde 46,26 7,00 SD 23,72 4,66 95%CI 14,70 2,89

173 Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten Kartor med detaljerade uppgifter om fångstområden. 173 Område Ramsö Detta område är upp delat i 4 mindre del områden enligt kartan och i tabellen nedan redovisas delområdenas area, antal tinor, antal tinor per ytenhet för inventeringen period 1 (oktober 2007) och period 2 (december 2007). Delområdenas nummer börjar uppifrån från vänster. Ramsö AREA km 2 ANTAL 2007_1 ANTAL - ANTAL - 07_1/km 2 07_2 ANTAL - 07_2/km 2 R1 7, ,65 0 0,00 R2 8, ,93 9 1,10 R3 8, , ,57 R4 8, ,54 0 0,00 Summa 32, Medelvärde 16,66 2,42 SD 12,39 4,14 95%CI 12,14 4,05

174 174 Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten Kartor med detaljerade uppgifter om fångstområden. Område Fjällbacka Detta område är uppdelat i 13 mindre delområden enligt kartan och i tabellen nedan redovisas delområdenas area, antal tinor, antal tinor per ytenhet för inventeringen period 1 (oktober 2007), period 2 (december 2007) och inventeringen i oktober Delområdenas nummer börjar uppifrån från vänster. Fjällbacka AREA km 2 ANTAL- 07_1 ANTAL- 07_1/km 2 ANTAL- 07_2 ANTAL- 07_2/km 2 ANTAL 1995_2 ANTAL 1995_2/km 2 F1 3, , , ,85 F2 5, ,27 9 1, ,44 F3 3, , , ,52 F4 3, , , ,65 F5 3, ,54 1 0,29 9 2,57 F6 4, , , ,61 F7 5, ,42 1 0,17 9 1,51 F8 3, ,96 3 0, ,93 F9 3, ,15 0 0, ,73 F10 2, ,35 0 0, ,06 F11 3, ,65 0 0, ,00 F12 2, , , ,50 F13 3, ,27 2 0, ,22 Summa 49, Medelvärde 43,90 2,17 8,89 SD 22,67 2,87 4,57 95%CI 12,32 1,56 2,49

175 Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten Kartor med detaljerade uppgifter om fångstområden. 175 Område Hunnebo Detta område är upp delat i 4 mindre del områden enligt kartan och i tabellen nedan redovisas delområdenas area, antal tinor, antal tinor per ytenhet för inventeringen period 1 (30 september 2007). Delområdenas nummer börjar uppifrån från vänster. Hunnebo AREA km 2 ANTAL 2007_1 ANTAL 2007_1/km 2 HuC 3, ,82 HuD 1, ,88 HuB 2, ,46 HuA 2, ,65 Summa 10, Medelvärde 109,95 SD 41,39 95%CI 40,56

176 176 Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten Kartor med detaljerade uppgifter om fångstområden. Område Lysekil Detta område är upp delat i 20 mindre del områden enligt kartan och i tabellen nedan redovisas delområdenas area, antal tinor, antal tinor per ytenhet för inventeringen period 1 (oktober 2007) och inventeringen i oktober Delområdenas nummer börjar uppifrån från vänster. Lysekil AREA km 2 ANTAL 2007_1 ANTAL 2007_1/km 2 ANTAL 1995_2 ANTAL 1995_2/km 2 L1 2, , ,03 L2 2, , ,39 L3 3, , ,17 L4 2, , ,51 L5 3, ,24 L6 2, , ,88 L7 2, , ,83 L8 3, , ,05 L9 2, , ,20 L10 2, ,74 L11 2, , ,28 L12 2, , ,55 L13 2, ,00 0 0,00 L14 2, , ,86 L15 2, , ,82 L16 2, , ,47 L17 4, , ,90 L18 2, , ,77 L19 2, ,36 0 0,00 L20 4, ,56 0 0,00 Summa 54, Medelvärde 23,99 24,09 SD 14,94 20,23 95%CI 6,55 8,87

177 Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten Kartor med detaljerade uppgifter om fångstområden. 177 Område Mollösund Mollösund Nord Mollösund Syd Detta område är uppdelat i 5+5 mindre delområden enligt kartorna och i tabellen nedan redovisas delområdenas area, antal tinor, antal tinor per ytenhet för inventeringen period 1 (oktober 2007). Delområdenas nummer börjar uppifrån från vänster. Mollösund AREA km 2 ANTAL 2007_1 ANTAL 2007_1/km 2 M1 2, ,29 M2 1, ,34 M3 1, ,92 M4 1, ,72 M5 1, ,75 M6 1, ,95 M7 1, ,67 M8 3, ,23 M9 3, ,36 Summa 18, Medelvärde 26,25 SD 9,64 95%CI 6,30

178 178 Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten Kartor med detaljerade uppgifter om fångstområden. Område Klädesholmen Detta område är uppdelat i 10 mindre delområden enligt kartan och i tabellen nedan redovisas delområdenas area, antal tinor, antal tinor per ytenhet för inventeringen period 1 (oktober 2007). Delområdenas nummer börjar uppifrån från vänster. Klädesholmen AREA km 2 ANTAL 2007_1 ANTAL 2007_1/km 2 K1 3, ,52 K2 4, ,96 K3 2, ,86 K4 3, ,10 K5 2, ,92 K6 2, ,15 K7 2, ,92 K8 2, ,69 K9 2, ,69 K10 1, ,12 Summa 27, Medelvärde 30,59 SD 14,14 95%CI 8,77

179 Bilaga till delrapport 3. Fritidsfisket efter hummer hösten Kartor med detaljerade uppgifter om fångstområden. 179 Området Vrångö Tistlarna Detta område är uppdelat i 10 respektive 5 mindre delområden enligt kartan och i tabellen nedan redovisas delområdenas area, antal tinor, antal tinor per ytenhet för inventeringen period 1 (oktober 2007) och inventeringen i oktober Delområdenas nummer börjar uppifrån från vänster. Vrångö AREA km 2 ANTAL 2007_1 ANTAL 2007_1/km 2 ANTAL 1995_2 ANTAL 1995_2/km 2 V1 2, , ,18 V2 3, ,74 4 1,10 V3 2, ,99 3 1,30 V4 2, , ,89 V5 3, , ,81 V6 3, ,07 0 0,00 V7 3, , ,67 V8 2, ,25 0 0,00 V9 3, , ,01 V10 4, ,96 8 1,96 Summa 32, Medelvärde 29,00 5,89 SD 28,25 6,46 95%CI 17,51 4,00 Tistlarna AREA km 2 ANTAL 2007_1 ANTAL 2007_1/km 2 T1 3, ,54 T2 2, ,51 T3 3, ,54 T4 3, ,15 T5 3, ,22 Summa 16, Medelvärde 25,99 SD 7,16 95%CI 6,27

180 180 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. Göteborg, februari 2006 Bästa Husbehovsfiskare! Fiske är en av de mest populära fritidsaktiviteterna i vårt land. Till fritidsfisket räknas både fiske med mängdfångande redskap (dvs. husbehovsfiske) och fiske med handredskap (dvs. sportfiske). En god kunskap om detta fiskes omfattning, utbredning och samlade värde är av vikt för hushållningen med naturresursen fisk. För främjandet av den biologiska mångfalden och för t ex utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen krävs också god kunskap om resursen. Andra syften till att ha god kunskap om fritidsfisket är för att kunna bibehålla den glädje och det kulturarv som finns inbyggt i möjligheten att kunna fiska i våra hav, sjöar och vattendrag. Fiskeriverket genomför studier över svenska folkets fritidsfiske på flera olika sätt. Resultaten från dessa studier är av stort värde för beslut rörande våra samlade fiskeresursers långsiktiga nyttjande och bevarande. Denna studie genomförs i samverkan mellan Västkustens Husbehovsfiskares förbund och Fiskeriverket och vänder sig till dig i egenskap av medlem i nämnda organisation för att i bifogad enkät ställa några frågor om dig och ditt fiske. Alla svar är värdefulla för undersökningsresultatet! Även om Du inte fiskar så mycket eller inte så ofta så ber vi Dig ändå fylla i frågeformuläret. Vi ser gärna att Du besvarar frågorna så snart det passar Dig gärna redan i veckan. Posta därefter blanketten i det portofria svarskuvertet. När vi får Din ifyllda enkät noterar vi att Du svarat och sedan förstörs namn- och andra identifikationsuppgifter. Vill Du att vi skickar en sammanställning av undersökningens resultat till Dig. Skriv då Ditt namn och Din adress på ett separat papper och lägg det tillsammans med den besvarade enkäten i svarskuvertet. Frågor om undersökningen besvaras av Stig Thörnqvist eller Anton Paulrud vid Fiskeriverket 031/ Vi ringer gärna upp, också efter arbetstid, om Du så önskar. Tack på förhand för Din medverkan! Fiskeriverket Anton Paulrud Stig Thörnqvist Västkustens Husbehovsfiskares förbund Styrelsen

181 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. 181 HUSBEHOVSFISKE 2005 Fråga 1. Ange Din hemkommun Fråga 2. Hur gammal är Du? år. Fråga 3. Ange om Du är man eller kvinna [ ] Man [ ] Kvinna Fråga 4. Ange Din sysselsättning [ ] Förvärvsarbetar [ ] Student [ ] Arbetslös [ ] Pensionär [ ] Annat, nämligen Fråga 5. Hur många personer utöver Dig själv ingår i ditt hushåll och vilken åldersgrupp tillhör de? a) [ ] Inga d) st års ålder b) st under 6 års ålder e) st års ålder c) st 6-19 års ålder f) st 65 år eller äldre Fråga 6. Varför fritidsfiskar Du med mängdfånganderedskap? Ange med kryss de tre viktigaste motiven Avkoppling från vardagen Naturupplevelsen Möjlighet att utbilda barn och ungdomar i umgänge med naturen Samvaro med familjen/vänner Möjlighet att vara ensam Möjlighet att själv fånga fisk (spänning, nöje) Ett ekonomisk bidrag till hushållskassan Fiske i samband med annan fritidssyssla Annat, ange vad...

182 182 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. Fråga 7. Hur många dagar och tillfällen fritidsfiskade Du med mängdfånganderedskap totalt sett i Sverige under året 2005? Med en fiskedag avses en dag då Du hade redskap i vattnet, oavsett hur lång tid eller om du fått fångst eller ej. Med ett fisketillfälle avses att du har satt redskapen i vattnet. Exempel: Lägger du ett fiskegarn och låter det ligga i tre dagar(nätter) så har du fiskat vid ett tillfälle och under tre dagar. Totalt dagar vid tillfällen. Fråga 8. Vilken eller vilka faktorer skulle få Dig att börja fiska eller att fiska oftare med mängdfångande redskap än Du gör idag? Ange vilka Du anser vara de tre viktigaste faktorerna Bättre information om fisket, fiskevattnen och reglerna för fiske Bättre kommunikationer Sällskap att fiska med Bättre fångstmöjligheter Mindre trängsel vid fiskevattnet Bättre miljö i och kring fiskevattnet Bättre ekonomi/ lägre kostnader för fiskeutövandet Att jag fick mer tid över till fiske Inget alls Andra faktorer, ange vad... Fråga 9. Hur många dagar och tillfällen per årstid fritidsfiskade Du med mängdfånganderedskap på västkusten (från Göteborg till norska gränsen) under året 2005? Med en fiskedag avses en dag då Du hade redskap i vattnet, oavsett hur lång tid eller om du fått fångst eller ej. Med ett fisketillfälle avses att du har satt redskapen i vattnet. Exempel: Lägger du ett fiskegarn och låter det ligga i tre dagar så har du fiskat vid ett tillfälle och under tre dagar. Vårvinter (januari-mars) dagar totalt tillfällen Vår (april-maj) dagar totalt tillfällen Sommar (juni-augusti) dagar totalt tillfällen Höst (september-november) dagar totalt tillfällen Vinter (december) dagar totalt tillfällen Jag har inte fiskat med mängdfångande redskap under 2005 [ ] senast jag fiskade med mängdfångande redskap var under året [ ] senast jag fiskade med mängdfångande redskap var tidigare än Om Du inte fiskat med mängdfånganderedskap under 2005 gå vidare till fråga 18.

183 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. 183 I det följande avsnitt kommer ett antal frågor som specifikt rör ditt fiske och din fångst och hur mycket du har fiskat med olika redskap under det gångna året. Det är viktigt att du besvarar dessa frågor så noggrant som möjligt. Fråga 10 Garn. Under hur många dagar totalt och vid hur många tillfällen fiskade Du med garn under 2005 på västkusten. Totalt dagar vid tillfällen. Exempel: Lägger du ett fiskegarn och låter det ligga i tre dagar(nätter) så har du fiskat vid ett tillfälle och under tre dagar. Hur mycket garn brukar Du normalt använda per fisketillfälle vid ditt fiske? meter Hur många kilo (orensad vikt) av följande fiskarter fångade Du vid dit garnfiske under 2005? Fyll i tabellen nedan. Fångade och behöll (kg ) Återutsatt (kg) Torsk Annan torskfisk Sill Makrill Rödspätta Tunga Piggvar Annan flatfisk Öring Krabba Andra arter nämligen.. Andra arter nämligen.. Andra arter nämligen.. Andra arter nämligen.. Bifångst i art & antal ex. 1 fågel

184 184 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. Fråga 11 Ryssjor. Under hur många dagar totalt och vid hur många tillfällen fiskade Du med ryssjor under 2005 på västkusten. Totalt antal dagar vid tillfällen. Hur många ryssjor brukar Du normalt använda per fisketillfälle vid ditt fiske? Antal strutar Antal armar Hur många kilo (orensad vikt) av följande fiskarter fångade Du vid dit fiske med ryssjor under 2005? Fyll i tabellen nedan. Fångade och behöll (kg) Återutsatte (kg) Ål Torsk Krabba Andra arter nämligen Andra arter nämligen Andra arter nämligen Andra arter nämligen Bifångst i art & antal ex. 1 fågel Fråga 12 Tinor och burar. Under hur många dagar totalt och vid hur många tillfällen fiskade Du med burar och tinor under 2005 på västkusten. Totalt antal dagar vid tillfällen. Hur många burar och tinor brukar Du normalt använda per fisketillfälle vid ditt fiske? Antal burar och tinor Hur många kilo (orensad vikt) av följande fiskarter fångade Du vid dit fiske med burar och tinor under 2005? Fyll i tabellen nedan. Arter: Fångade och behöll (kg) Återutsatte (kg) Ål Krabba Hummer Kräfta Andra arter nämligen Andra arter nämligen Andra arter nämligen Andra arter nämligen Bifångst i art & antal ex. 1 fågel

185 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. 185 Fråga 13 Ränndörj Under hur många dagar totalt och vid hur många tillfällen fiskade Du med ränndörj under 2005 på västkusten. Totalt antal dagar. Hur många krokar brukar Du normalt använda per fisketillfälle vid ditt fiske? krokar Hur många kilo (orensad vikt) av följande fiskarter fångade Du vid dit fiske med ränndörj under 2005? Fyll i tabellen nedan. Arter: Fångade och behöll (kg) Återutsatte (kg) Torsk Öring Makrill Andra arter nämligen Andra arter nämligen Andra arter nämligen Andra arter nämligen Bifångst i art & antal ex. 1 fågel Fråga 14 Backor och långrev. Under hur många dagar totalt och vid hur många tillfällen fiskade Du med backor och långrev under 2005 på västkusten. Totalt antal dagar vid tillfällen. Hur många krokar brukar Du normalt använda per fisketillfälle vid ditt fiske? krokar Hur många kilo (orensad vikt) av följande fiskarter fångade Du vid dit fiske med backor under 2005? Fyll i tabellen nedan. Arter: Fångade och behöll (kg) Återutsatte (kg) Torsk Öring Ål Andra arter nämligen Andra arter nämligen Andra arter nämligen Andra arter nämligen Bifångst i art & antal ex. 1 fågel

186 186 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. Fråga 15 Var brukar du fiska. På de följande sidorna finns förenklade kartor över kuststräckan mellan Göteborg och Strömstad. Vi ber Dig att Du med en eller flera cirklar av högst en femtioörings storlek markerar den eller de platser där Du brukar fiska. Ange även om Du kan med en 3:a om fisket helt eller delvis bedrivits på grundare vatten än 3 meter. Vi vill också att Du med ett kryss markerar platsen där Du har Din båtplats eller den hamn Du normalt utgår ifrån. Strömstad-Grebbestad Kommentar, här kan du lämna en skriftlig förklaring eller annan information som du tycker är relevant.

187 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. 187 Grebbestad-Lysekil Kommentar, här kan du lämna en skriftlig förklaring eller annan information som du tycker är relevant.

188 188 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. Lysekil- Marstrand Kommentar, här kan du lämna en skriftlig förklaring eller annan information som du tycker är relevant.

189 Bilaga till delrapport 5. Husbehovsfiske i Bohuslän. Frågeformulär. 189 Marstrand- Göteborg Kommentar, här kan du lämna en skriftlig förklaring eller annan information som du tycker är relevant.