Tillgången till telefoni

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgången till telefoni"

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2011:19 Datum Tillgången till telefoni PTS uppföljningsrapport nr 1 augusti 2011

2 Rapportnummer PTS-ER-2011:19 Diarienummer ISSN Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 1 Syfte med rapporten 6 2 Regelverket Vad tjänsten ska innehålla Teknikneutral reglering Rimligt krav Endast fasta hushåll och företag Tillgodoses i första hand av marknadens aktörer PTS ansvar 9 3 Utvecklingen av tillgången till telefoni Situationen på den svenska telefonimarknaden Telefoni i glest befolkade områden Överkalix (Norrbottens län) Ursen (Dalarnas län) Sörviken (Jämtlands län) Pågående utredningar rörande andra orter 13 4 Teknikskiftet från fast telefoni till trådlös telefoni TeliaSoneras teknikskifte PTS åtgärder med anledning av teknikskiftet Pilotprojekt har föregått teknikskiftet Hittills genomförda konverteringar inom ramen för teknikskiftet 18 5 Upphandlade telefonilösningar enligt särskilt regeringsuppdrag Särskilt uppdrag till PTS Upphandlade lösningar Resultat Drift och underhåll Prognos för Ökad tillgänglighet i glesbygden med fjärde generationens mobilnät (4G) Telefoni inom 800 MHz-bandet 24 7 Trygghetslarm Vägledning till kommunerna 7.2 Utvecklings- och informationsprogram Tillgången till texttelefoni 28 9 PTS samlade bild av tillgången till telefoni Bilaga TeliaSoneras utfästelse till PTS 31 Post- och telestyrelsen 3

4 Sammanfattning It och elektronisk kommunikation blir alltmer betydelsefullt för samhällets utveckling. Tillgängliga och robusta elektroniska kommunikationer är i dag grundläggande förutsättningar för hållbar tillväxt, sysselsättning, företagande, en effektiv förvaltning och för att förenkla vardagen för medborgare och företag. I regelverket om elektronisk kommunikation finns en minimirättighet för fasta bostäder och företag som har ett rimligt krav på telefoni att få det kravet tillgodosett. Kravet kan tillgodoses antingen genom ett fast eller trådlöst telenät. Det gäller inte fritidsboende och inte heller de delar av ett företag som inte utgör det fasta näringsstället. I den här rapporten beskriver Post- och telestyrelsen (PTS) tillgången till telefoni och de insatser som PTS gjort för att säkerställa en god tillgång. PTS bedömer också huruvida utbudet av tjänster lever upp till lagens krav om rätten till telefoni. PTS kan i denna första uppföljningsrapport konstatera att tillgången till telefoni på en övergripande nivå är mycket god, och att myndigheten hittills endast har behövt använda särskilda upphandlade lösningar för att säkerställa telefoni för 16 hushåll och företag. De allra flesta svenska hushållen och företagen har dessutom möjlighet att ansluta sig till flera olika nät, oftast både fasta och mobila nät. I större delen av landet finns god tillgång till både GSMoch 3G-täckning, vilket gör att nästan 99 % av befolkningen har tillgång till såväl GSM som UMTS och CDMA-nät. PTS konstaterar också att pilotprojekten i TeliaSoneras planlagda teknikskifte, där man i vissa avgränsade områden byter ut åldrade stolplinjer mot trådlös infrastruktur, genomförts på ett i huvudsak genomtänkt sätt och med god framförhållning. I det fortsatta arbetet med teknikskiftet är det dock viktigt att påpeka att tekniska förändringar ofta leder till oro hos dem som berörs, varför tydlig information i rätt tid till abonnenter, kommuner och andra berörda är av största vikt. Minst lika viktigt är att Telia Sonera noggrant följer upp att de tjänster som ersätter den traditionella fasta telefonin fungerar väl för enskilda abonnenter efter ett teknikskifte. PTS kommer därför att fortsätta ha en tät dialog med TeliaSonera avseende teknikskiftet, och noga följa upp funktionaliteten hos den ersättningslösning som erbjuds till abonnenterna. Under de närmaste åren gör de svenska mobiloperatörerna en stor satsning på nästa generations nät, det s.k. fjärde generationens mobilnät (4G) för trådlösa bredbandstjänster. En viktig pusselbit i denna satsning är 800 MHz-bandet som är lämpligt för att täcka stora ytor, där PTS auktionerade ut tillstånd i mars Utbyggnaden ger goda förutsättningar för bättre täckning i hela landet. Det finns också ett täckningskrav i bandet som innebär att en aktör ska Post- och telestyrelsen 4

5 använda upp till 300 miljoner kronor under de närmaste åren för att täcka de hushåll och företag som saknar möjlighet till bredband med minst 1 Mbit/s. Eftersom 800 MHz-bandet också kommer att kunna användas för telefoni ger det goda förutsättningar att lösa eventuella problem med tillgång till telefoni som kan uppstå i framtiden. Vidare har PTS en god beredskap för att genom upphandling hitta särskilda lösningar för enskilda hushåll eller företag som av olika anledningar kan komma att bli av med sin telefoni. Regeringen har tillskjutit pengar så att PTS kan genomföra särskilda insatser under Post- och telestyrelsen 5

6 1 Syfte med rapporten Med den här rapporten avser Post- och telestyrelsen (PTS) att ge en samlad bild av hur tillgången till telefoni ser ut i Sverige, vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en god tillgång till telefoni och relevanta förändringar på marknaden som har betydelse för tillgången. I rapporten beskriver PTS också hur myndigheten följer det teknikskifte från fast telefoni till telefoni med mobil teknik som nu genomförs av TeliaSonera på vissa orter i landet. Ambitionen är att ge en samlad bild av läget och de insatser som gjorts för att säkerställa en god tillgång till telefoni. Det är också viktigt att kontinuerligt uppdatera lägesbilden, särskilt i ljuset av den snabba marknads- och teknikutveckling som pågår. PTS avser därför att i denna rapport beskriva marknadsutvecklingen, vilken utveckling som sker på utrustnings- och tjänstesidan och andra trender och tendenser som är relevanta för användandet av telefoni. I fortsättningen kommer PTS därför att publicera rapporten regelbundet. Post- och telestyrelsen 6

7 2 Regelverket I EU-regelverket om elektroniska kommunikationer finns vissa minimirättigheter för slutanvändare fastslagna. En sådan viktig minimirättighet är hushållens och företagens tillgång till telefoni. EU-medlemsstaterna ska därför säkerställa att hushåll och företag har tillgång till telefoni. Bestämmelsen är begränsad med vissa rimlighetskrav, vilket beskrivs nedan. Det finns i EU-regelverket flera olika former beskrivna för hur kravet kan genomföras. En grundläggande princip i regelverket är dock att det i första hand är marknadskrafterna som ska säkerställa ett gott utbud av telefonitjänster. Det är först när man kan konstatera att marknaden inte förmår tillgodose behovet som andra åtgärder kan sättas in. Sådana åtgärder kan vara att upphandla telefoni för abonnenter i olönsamma områden, där kostnaden annars skulle vara för hög att tillhandahålla tjänsten. En annan metod, som används i ett antal EU-medlemsstater, är att låta teleoperatörerna gemensamt bidra till en fond. Den av marknadsaktörerna uppbyggda fonden får sedan finansiera telefoni i olönsamma områden. Det finns också en möjlighet att ålägga en eller flera operatörer att tillhandahålla tjänsten utan särskild finansiering, men då endast under förutsättning att åtagandet inte är förenat med sådana kostnader att det blir oskäligt betungande för operatören. Den upphandlade/ålagda operatören kallas då USO-operatör. 2.1 Vad tjänsten ska innehålla Telefonitjänsten ska ha en viss funktionalitet. Det ska gå att ringa larmtjänst genom att slå 112. Tjänsten ska också möjliggöra användande av fax (traditionell analog fax eller e-postfax). Vidare ingår en rätt till funktionell internetuppkoppling, s.k. funktionellt tillträde till internet. Internetuppkopplingen är i dagsläget inte definierad som en bredbandsuppkoppling utan innebär en mera begränsad tjänst. I den svenska regleringen är tjänsten i dagsläget definierad med en miniminivå om 20 kbit/s. Regeringen är den som beslutar om definitionen av funktionellt tillträde till internet. Regeringen har aviserat att man har planer på att höja nivån på funktionellt tillträde till internet till 1 Mbit/s, så att miniminivån blir anpassad till vad som idag betraktas som en rimlig nivå. 2.2 Teknikneutral reglering Regelverket på området är teknikneutralt. Det uttrycker därför ingen preferens för någon specifik teknik, t.ex. telefoni via koppartråd eller fiber. Telefoni via trådlösa nät, t.ex. mobilnät, är därför jämställd med telefoni över det fasta nätet i regleringens mening. En abonnent kan därför inte kräva att få fast telefoni genom ett vanligt telefonjack. Ibland kan det vara så att mobiltelefoni är en Post- och telestyrelsen 7

8 lämpligare lösning. I vissa fall kan abonnenter därför erbjudas en annan teknisk lösning än vad de själv hade tänkt. 2.3 Rimligt krav En annan viktig begränsning i regelverket om tillgång till telefoni är att det måste handla om ett rimligt krav. Det är endast rimliga krav på telefoni som ska säkerställas. Krav som av en eller annan anledning framstår som orimliga är alltså exkluderade. Det handlar om att insatserna för att säkerställa telefoni för en enskild kund måste ligga inom rimlighetens gräns, vara ekonomiskt försvarbar och gå att praktiskt genomföra utan alltför stora omställningar. 2.4 Endast fasta hushåll och företag Minimirättigheten i regelverket har i den svenska lagen om elektronisk kommunikation (LEK) avgränsats till att gälla telefoni till den fasta bostaden eller det fasta näringsstället (företaget). Regelverket använder uttrycket fast anslutningspunkt och med detta menas en specifik geografisk punkt eller specifik adress. Det finns ingen rätt till mobilitet reglerad i lagen. Rätten gäller inte heller fritidshus eller tillfälliga bostäder. Det handlar alltså inte om en rätt till mobiltäckning var abonnenten än befinner sig, utan snarare till en fast punkt där abonnenten är stadigvarande bosatt eller där företaget har sitt fasta verksamhetsställe. 2.5 Tillgodoses i första hand av marknadens aktörer Tillgången till telefoni ska i första hand ombesörjas av marknadens aktörer. Detta är en bärande princip i regelverket. Om det skulle visa sig att marknadens aktörer, dvs. teleoperatörerna som äger nät eller levererar tjänster i näten, inte förmår att tillhandahålla telefoni till alla som har rimliga krav, kan staten, som nämns ovan, gripa in med olika åtgärder. För att en sådan lösning ska bli aktuell krävs att det föreligger ett marknadsmisslyckande, d.v.s. - att det finns fasta hushåll eller fasta näringsställen (inte fritidsboende) som saknar fast eller mobil telefoni - att dessa fasta hushåll eller fasta näringsställen har rimliga krav, dvs. de är belägna i ett område där det inte utan alltföra stora installationskostnader går att etablera en telefonilösning. Post- och telestyrelsen 8

9 Det är regeringen som beslutar om att avsätta offentliga medel för upphandling av en eller flera utsedda USO-operatörer. Något sådant beslut har inte bedömts nödvändigt. Däremot har regeringen fattat beslut att avsätta offentliga medel för upphandling av telefoni enligt särskilt regeringsuppdrag till PTS, vilket redogörs för i kapitel 5 nedan. 2.6 PTS ansvar PTS är ansvarig myndighet på området elektronisk kommunikation. Myndighetens vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. I första hand är det marknadsaktörerna, d.v.s. teleoperatörerna, som genom egna kommersiella drivkrafter ska tillhandahålla ett gott utbud av tjänster till hushåll och företag. PTS roll är här att skapa så tydliga och förutsägbara spelregler som möjligt för att det ska finnas en sund konkurrens på marknaden. Till myndighetens uppgifter hör också att kartlägga tillgången till infrastruktur i landet, analysera denna och vidta åtgärder för att med olika medel öka tillgången till elektroniska kommunikationstjänster. En mycket viktig del av PTS arbete är att med olika insatser verka för att regeringens bredbandsstrategi förverkligas. Regeringen har satt som mål att Sverige ska ha bredband i världsklass, och år 2020 bör 90 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till 100 Mbit/s. Bredbandsstrategin uppställer dessutom som mål att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Som ett led i detta arbete fördelar PTS radiofrekvenser till operatörer för att de ska kunna erbjuda tjänster över trådlösa nät. Om det finns behov kan PTS vid tilldelningen ställa krav på viss täckning, t.ex. i glesbygden, för att på så sätt skapa ökad tillgång till telefoni och andra viktiga elektroniska kommunikationstjänster. PTS finansierar också utbyggnad av IT-infrastruktur i glesbygden i fall där lokala aktörer, t.ex. byalag, ansöker om stöd för att etablera fiberutbyggnad i områden där kommersiella aktörer inte investerar. PTS har också ett tillsynsansvar och kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i LEK. Om det uppstår störningar eller långa avbrott i teletrafiken kan PTS ytterst förelägga operatörerna att vidta åtgärder. Post- och telestyrelsen 9

10 3 Utvecklingen av tillgången till telefoni 3.1 Situationen på den svenska telefonimarknaden På den svenska marknaden är drygt hundra fastnätsoperatörer och fem nätägande mobiloperatörer verksamma. Utbudet av olika telefonilösningar har i första hand drivits fram på kommersiell basis, genom efterfrågan i områden som operatörerna bedömt som lönsamma. I vissa fall har tidigare uppställda krav på täckning i tillståndsvillkor drivit på utbyggnaden. Historiskt har det funnits täckningskrav i det fasta nätet. Vid vissa av tilldelningsförfarandena för trådlösa nät har utbyggnadskrav uppställts. I samband med den ursprungliga frekvenstilldelningen i GSM, UMTS (3G) och CDMA450 MHz-näten har krav på befolknings- eller yttäckning uppställts, vilket också bidragit till en hög grad av täckning. Idag täcker 3G-näten 99,60 % av befolkningen. I CDMA450 - nätet finns en mycket god täckning som idag uppgår till 99,96 % av befolkningen. GSM-näten täcker idag i princip alla stadigvarande hushåll och fasta verksamhetsställen i Sverige. Även i glest befolkade områden finns det således i princip alltid tillgång till telefoni. Alltfler hushåll och företag överger den traditionella fasta telefonin till förmån för andra tekniker. De flesta av dessa har valt att få sin telefoni via det fasta bredbandet, med s.k. IP-telefonilösning. Vid PTS senaste statistikmätning (Svensk Telemarknad 19 maj 2011) kunde konstateras att antalet abonnemang för telefoni via en bredbandsanslutning ( IP-telefoni) uppgår till drygt 1 miljon och att det är en ökning jämfört med föregående år. Ett alltmer växande fenomen är också att abonnenter säger upp sin fasta telefoni och väljer att enbart ringa med mobiltelefonen. Vissa av dessa väljer att betala extra för att bibehålla ett geografiskt nummer, d.v.s. abonnenten har kvar sitt gamla fasta telefonnummer. Den sista december 2010 fanns det ungefär abonnemang på mobila samtalstjänster som hade ett geografiskt telefonnummer knutet till sig, det vill säga att man når dessa abonnenter via ett fastnätsnummer som om de befann sig hemma, men i själva verket är det mobiltelefoner. Exempel på denna typ av produkter är TeliaSoneras Mitt hemnummer, Tele2s Hemtelefoni och Tres 3Hemnummer. 18 % av de som använder mobiltelefon privat har enbart mobiltelefon. Ytterligare 33 % skulle dessutom kunna tänka sig att avstå sin fasta telefon i Post- och telestyrelsen 10

11 hemmet och enbart använda mobiltelefon. De flesta uppger att det som hindrar dem är att hushållet behöver den fasta telefonin. En liten andel tror också att det blir dyrare att byta bort den fasta telefonin till förmån för mobil telefoni, trots att det i själva verket är något billigare för en genomsnittlig användare. För telebolagen märks också individualiseringen av telekommunikationstjänsterna. Senaste publikationen av Svensk Telemarknad (19 maj 2011) visar att intäkterna för mobiltelefoni är högre än för fast telefoni. Samma trend gäller för företag som för privatpersoner. Många företag har gått från fasta telefoner till enbart mobila telefoner. Det är framför allt människor i åldersgruppen 21 till 30 år som inte har någon fast telefon här är det lika vanligt att sakna som att ha fast telefoni i hemmet. De över 50 år har däremot i drygt 9 fall av 10 tillgång till fast telefon i hemmet. Någon skillnad när det gäller tillgång till fast telefoni i hemmet mellan städer och glesbygd är knappt märkbar. När det gäller nyetablering av infrastruktur i glest befolkade områden har de trådlösa teknikerna uppenbara kostnadsmässiga fördelar, eftersom de med den gjorda investeringen normalt sett kan täcka fler kunder än vad trådbunden infrastruktur kan göra. Teknikutvecklingen visar också att vi kan få ut alltmer kapacitet av de trådlösa näten, så att vi även kan använda dem för bredbandstjänster. Den trådlösa telefonin kan rent tekniskt också erbjuda samma funktionalitet som den trådburna tekniken, t.ex. att kunna nå larmtjänst och förmedla uppgift om var den uppringande befinner sig. Det är också så att mobiloperatörerna samarbetar om tillgång till varandras nät för att ge maximal tillgång till nödsamtal. 3.2 Telefoni i glest befolkade områden PTS har haft anledning att följa upp ett antal fall där abonnenter befarats bli utan telefoni eller åtminstone upplevt att de saknar tillgång till telefoni. Det handlar framför allt om abonnenter vars fasta kopparnätsbaserade anslutning varit förbunden med stomnätet via radiolänk, och där radiolänken tagits i anspråk för annan radioanvändning i frekvensomläggningar. I vissa andra fall handlar det om omläggningar av vägar, t.ex. uträtning av vägar, där telestolpar Post- och telestyrelsen 11

12 monterats ned som en följd av vägomläggningen. Dessa fall återges i detta kapitel nedan. För abonnenter som blir av med sin fasta telefoni i samband med omläggningar av vägar och liknande har TeliaSonera inrättat en rutin som innebär att abonnenten i första hand erbjuds telefoni via GSM-nätet. Kunden kan välja ett erbjudande från TeliaSonera som innebär att ett abonnemang med adapter, vilket gör att det även i fortsättningen går att ringa med de vanliga fastnätstelefonerna i hushållet eller företaget. I vissa fall förses abonnenten även med en riktantenn för att förstärka mottagningsförhållandena och ge bättre täckning. För det fall det saknas mobiltäckning i det berörda området överlämnar TeliaSonera uppgifter om abonnenten till PTS, som då vidtar åtgärder för att säkerställa telefoni på annat sätt till abonnenten. En mätning görs för att utröna om abonnenten har täckning med något annat mobilnät, antingen något annat GSM-nät eller bolaget Net1s 450-nät. Om det är sannolikt att operatören Net1 har täckning i området kan kunden, enligt de uppgifter PTS inhämtat från operatören Net1, erhålla ett kostnadsfritt prova-på-erbjudande från Net1. Med detta erbjudande kan abonnenten under några veckors tid prova på lösningen och hur den fungerar på just den ort där hushållet eller företaget är beläget. Om det saknas täckning med något av GSM-näten eller 450 MHz-nätet (Net1s nät) upphandlar PTS en telefonilösning åt kunden. Det kan handla om att extra förstärkningsåtgärder sätts in, t.ex. riktantenn eller repeater, för att abonnenten ska kunna ringa med något av mobilnäten. PTS erhåller medel från regeringen enligt ett särskilt uppdrag för att kunna upphandla telefoni till abonnenter vars hushåll eller fasta näringsställe ligger utanför täckning av något telenät. Hittills har PTS upphandlat telefoni till 16 abonnenter. Dessa fall återges i kapitel 5 nedan. 3.3 Överkalix (Norrbottens län) I samband med en omläggning av frekvensanvändningen blev vissa abonnenter i Överkalix kommun av med sin fasta telefoni. Dessa abonnenter hade försörjts med telefoni via radiolänkförbindelse som togs i anspråk för annan radioanvändning. Vid mätningar visade det sig att täckningen med operatören Net1 var mycket god i området. Samtliga abonnenter, som tidigare haft TeliaSoneras fastnätslösning, kunde erbjudas abonnemang med Net1. Enligt uppgifter från Överkalix kommun har idag vissa kunder problem med att ringa med Net1-lösningen. Dock fungerar bredbandsuppkopplingen med Net1 väl. Post- och telestyrelsen 12

13 PTS kommer under hösten 2011 följa upp problemen med telefonin i Överkalix. 3.4 Ursen (Dalarnas län) Hösten 2010 anmälde en abonnent till PTS att han saknade tillgång till telefoni. PTS radiotillsyn utförde därefter mätningar på platsen. På plats kunde konstateras att abonnenten hade god täckning med två operatörer, Net1 och Tele2, och sämre täckning med TeliaSonera. TeliaSonera hade dessutom installerat en riktantenn i anslutning till byggnaden för att ytterligare förstärka mottagningsförhållandena eftersom TeliaSoneras mobiltäckning var bristfällig. Vid tidpunkten för anmälan var abonnenten dessutom skriven på annan adress än den som anmälan rörde, varför det rådde ovisshet om huruvida anmälan avsåg en stadigvarande bostad eller inte. Med hänsyn till att platsen hade tillgång till telefoni genom flera mobilnät kunde PTS konstatera att abonnenten hade fullgod tillgång till telefoni och att några särskilda insatser från myndigheten inte var påkallade. 3.5 Sörviken (Jämtlands län) Hösten 2010 genomfördes ett vägbygge i byn Sörviken. En vägsträcka rätades ut vilket medförde att de telestolpar som försörjde byn med telefoni togs ned av TeliaSonera på uppdrag av Trafikverket. 15 hushåll berördes och kunderna erbjöds en trådlös lösning över GSM-nätet med adapter av TeliaSonera för att kunna använda de vanliga telefonerna i hushållet. 4 av 15 berörda hushåll valde TeliaSoneras lösning. Övriga använder GSM-nätet med sin vanliga mobiltelefon. En kund har därefter haft problem med sin telefoni. Det finns också svårigheter för de boende med telefoni över GSM-nätet under vissa tider på dygnet, på grund av ett bygge av vindkraftpark i närheten. TeliaSonera har rapporterat problemen till PTS och kommer att undersöka mottagningsförhållandena hos den person som påpekat brister i telefonin. Bolaget kommer också att kontakta Strömsunds kommun där Sörviken är beläget, och därefter återkomma till PTS med information om utvecklingen. 3.6 Pågående utredningar rörande andra orter Utöver de abonnenter som nämns ovan har PTS fått kännedom om fall bl.a. i Gävleborgs, Kronobergs och Norrbottens län, där myndigheten nu följer upp frågan huruvida täckning finns. Om täckning saknas kan dessa abonnenter förses med en upphandlad lösning. Se mera om upphandlade lösningar i kapitel 5. Härutöver har myndigheten under sommaren 2011 fått kännedom om byar i Strömsunds kommun (Jämtlands län), bl.a. ett område kallat Frostviken, där Post- och telestyrelsen 13

14 abonnenter beskrivit långa avbrott och felavhjälpningstider i TeliaSoneras mobilnät. PTS har påtalat för TeliaSonera att det uppkommit problem och kommer att noga följa upp vilka åtgärder bolaget vidtar för att komma till rätta med problemen. Post- och telestyrelsen 14

15 4 Teknikskiftet från fast telefoni till trådlös telefoni 4.1 TeliaSoneras teknikskifte Idag finns i Sverige totalt ca 2,2 miljoner telefonstolpar. För många av dessa har livslängden löpt ut för länge sedan. 1 miljon av dessa stolpar tjänar ca abonnenter. TeliaSonera har under våren 2011 påbörjat ett teknikskifte rörande telefoni i glesbygden. Bolaget har utarbetat en plan som löper under ungefär fem år och som syftar till att montera ned de telefonstolpar som tjänat ut sin livslängd. Teknikskiftet avser de minsta stationerna och de längsta stolplinjerna där det finns alternativ teknik för att leverera telefoni och Internetaccess. De berörda abonnenterna ersätts med trådlös telefoni över TeliaSoneras mobilnät. TeliaSonera erbjuder abonnenten en adapter för att kunna fortsätta använda de vanliga fastnätstelefonerna i bostaden eller på företaget. Exempelbild på adapter Vid behov monterar TeliaSonera också en riktantenn för att förbättra mottagningsförhållandena. Ungefär 1 miljon telestolpar och abonnenter berörs. Många av dessa abonnenter är fritidsboende. Post- och telestyrelsen 15

16 Exempelbild på en riktantenn Enligt planen konverteras de berörda hushållen och företagen från det fasta nätet till trådlösa anslutningar i ett visst antal kommuner i taget. Inga telestationer utbyggda för bredband med xdsl berörs av planerna. En del av dessa kunder har en annan abonnemangsoperatör än TeliaSonera, dvs. en teleoperatör som hyr in sig i TeliaSoneras nät och fakturerar kunden för abonnemang och telefonsamtal. 4.2 PTS åtgärder med anledning av teknikskiftet PTS följer teknikskiftet i täta uppföljningsmöten med TeliaSonera för att förvissa sig om att de berörda hushållen och företagen får information i god tid och erbjuds fungerande telefonilösningar. Under 2009 kommunicerade PTS en kravbild till TeliaSonera. Kravbilden gäller hur konsumenterna ska kunna få tillgång till bra telefoni- och kommunikationstjänster även i framtiden. Kravbilden kan sammanfattas i tre punkter: - Konsumenterna ska inte drabbas negativt av teknikskiftet, dvs. av omställningen från koppartrådsburen telefoni till exempelvis trådlös Post- och telestyrelsen 16

17 telefoni. De ska således inte bli av med tjänsten, även om den i fortsättningen levereras med annan (främst trådlös) teknik. - De abonnenter som idag är kunder hos TeliaSonera måste erbjudas en likvärdig tjänst där telefoni, samtal till nödnumret 112 och trygghetslarm ska fungera väl, för att bolaget ska kunna montera ned den fasta anslutningen. - Abonnenter, kommuner, andra operatörer, trygghetslarmsleverantörer och övriga berörda ska få tillräcklig förberedelsetid för omställningen från gammal till ny teknik. Mot bakgrund av kravbilden och utifrån egna överväganden har TeliaSonera till PTS gjort en skriftlig utfästelse att uppfylla PTS kravbild. Utfästelsen finns med som en bilaga till denna rapport. TeliaSonera tillämpar en uppsägningstid om 6 månader för både privat- och företagskunder. 4.3 Pilotprojekt har föregått teknikskiftet Inför genomförandet av teknikskiftet har TeliaSonera under 2010 genomfört ett antal pilotprojekt i 4 kommuner. 11 stationsområden och drygt 500 kunder omfattades av pilotprojektet. TeliaSonera informerade berörda kunder i december 2009 och kundernas fasta nätanslutningar var i drift till 15 september PTS bild är att det ovan nämnda pilotprojektet har hanterats på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Kommunerna informerades i god tid, då TeliaSonera tidigt initierade en dialog med dessa. Detta har gjort att kommunerna tidigt haft möjlighet att identifiera abonnenter med trygghetslarm och säkerställa att den trygghetslarmslösning som kommunen valt är kompatibel med kundens telefonilösning. Samtliga kunder har nu fått en trådlös ersättningslösning. I de fall kunderna så önskat att har adapterlösningen levererats, vilket innebär att abonnenterna kan fortsätta ringa med sina vanliga fastnätstelefoner. De kunder som inte valt TeliaSoneras adapterlösning använder istället den vanliga mobiltelefonen, men kan då inte i alla fall påräkna sig samma täckning eftersom man då väljer bort riktantennen som förstärker mottagningsförhållandena. Det är också viktigt att understryka att abonnenten ofta också har möjlighet att välja en annan operatör som har täckning i området än TeliaSonera. Post- och telestyrelsen 17

18 4.4 Hittills genomförda konverteringar inom ramen för teknikskiftet Det första steget efter pilotprojektet (fas 1) i teknikskiftet genomfördes under våren Det handlar om 1065 abonnenter i drygt 60 kommuner och 9 län. Flera av dessa abonnenter är fritidsboende. Av de abonnenterna har 365 accepterat erbjudandet om adapter och abonnemang för att kunna använda sina vanliga fasta telefoner i bostaden eller företaget. I erbjudandet ingår också installation av eventuell kringutrustning, såsom riktantenn för att vid behov förbättra mottagningsförhållandena. Kunder som inte väljer erbjudandet om adapter och abonnemang för att kunna använda sina vanliga fasta telefoner kan istället använda sin mobiltelefon, med de begränsningar i täckningen som kan uppstå eftersom kunden då inte får en riktantenn. För att hantera abonnenter med trygghetslarm har följande rutin utarbetats. TeliaSonera informerar alltid de berörda kommunerna där teknikskiftet genomförs, så att kommunerna ska kunna verifiera om abonnenter som har trygghetslarm berörs. Detta gör att kommunerna får tid på sig att säkerställa att kundens nya telefonilösning är kompatibel med den trygghetslarmslösning som kommunen valt. Vissa av de berörda abonnenterna har sedan tidigare avtal med en annan operatör som hyr in sig i TeliaSoneras nät och sköter fakturering av abonnemang och telefonsamtal mot kunden. Det är den hyrande operatören, som med operatörernas terminologi vanligtvis kallas GTA- eller TAB-operatör, som har hela kundrelationen med abonnenten. TeliaSonera har i god tid (7 månader före avstängningen) informerat den hyrande operatören att den fasta anslutningen kommer att monteras ned och att den hyrande operatören måste informera abonnenten om detta samt ställa in sig på att avsluta kundrelationen vid ett visst datum. PTS har också vid flera tillfällen skriftligen informerat hyrande operatörer om teknikskiftet och vilka konsekvenser det får för dem. PTS har särskilt påtalat att de hyrande operatörerna måste informera sina kunder. Informationen från TeliaSonera och PTS har i de flesta fall hörsammats av de hyrande operatörerna, men det förekommer fall då dessa operatörer inte informerat kunden. Vid den första fasen i teknikskiftet som hade stängningsdag den 9 maj 2011 (datum för avslutande av de fasta abonnemangen inför teknikskiftet) fanns det GTA/TAB-abonnemang som fortfarande var aktiva, trots att GTA/TABoperatörerna vid flera tillfällen informerats av såväl PTS som TeliaSonera. TeliaSonera tvångsstängde därför dessa abonnemang samma dag. Post- och telestyrelsen 18

19 PTS anser det mycket otillfredsställande att ett stort antal abonnenter inte fått information från sin GTA/TAB-operatör, trots att operatörerna fått information om teknikskiftet och de berörda omställningarna i god tid. PTS kommer därför att följa upp GTA/TAB-operatörernas hantering för att säkerställa att de i fortsättningen tar sitt ansvar att informera sina abonnenter i god tid. Sammanfattningsvis kan PTS konstatera att TeliaSonera har genomfört pilotprojektet på ett i huvudsak väl fungerande sätt, och i enlighet med de utfästelser bolaget gjort till PTS. PTS kan dock konstatera att en sådan genomgripande förändring som ett teknikskifte väcker en hel del oro hos de berörda, och att det därför är oerhört viktigt att i god tid informera alla berörda, både kommuner och abonnenter, samt se till att man har en beredskap att svara på frågor från berörda. PTS förutsätter att TeliaSonera, genom de erfarenheter bolaget gjort i pilotprojektet, ser till att ha en god beredskap för detta i det fortsatta arbetet. PTS förutsätter också att TeliaSonera noggrant följer upp funktionaliteten hos ersättningslösningen, för att förvissa sig om att de kunder som genomgått teknikskiftet har fortsatt god tillgång till telefoni utan omotiverade störningar eller avbrott. PTS kommer att i den fortlöpande uppföljningen noga följa detta. Post- och telestyrelsen 19

20 5 Upphandlade telefonilösningar enligt särskilt regeringsuppdrag Som nämnts ovan utgår LEK från att marknaden i första hand ska tillgodose hushållens och företagens behov av telefoni genom kommersiella erbjudanden. I vissa fall då det uppstått akuta behov som inte kunnat lösas omedelbart av marknadskrafterna har det funnits behov av särskilda insatser för att säkerställa tillgången, åtminstone under en övergångsperiod till dess andra mera långsiktiga lösningar finns på plats. 5.1 Särskilt uppdrag till PTS Under perioden förlorade ett antal fasta bostäder och företag tillgången till telefoni främst på grund av förändringar i frekvensanvändningen. Det handlade främst om hushåll och företag som hade haft fast telefoni genom radiolänkanslutningar, radiolänkar som tagits i anspråk för annan användning. För att skyndsamt möjliggöra ersättningslösningar gav regeringen den 18 december 2008 i uppdrag åt PTS att tillse att dessa abonnenter åter får tillgång till telefoni 1. Uppdraget förlängdes ytterligare ett år av regeringen den 24 mars För tydlighetens skull ska det understrykas att uppdraget inte är en s.k. USO-upphandling där PTS får möjlighet att finansiera en specifik USOoperatör som ska tillhandahålla telefoni i hela landet, utan en särskilt riktad åtgärd. Nedan följer en kort redovisning av de åtgärder som PTS har genomfört under 2010 inom ramen för uppdraget. 5.2 Upphandlade lösningar PTS upphandlade under våren 2009 en telefonilösning från Mobile Network Scandinavia AB, som i huvudsak går ut på att s.k. repeatrar placeras ut för att förstärka signaler i mobilnäten i områden där signaltäckningen är dålig. Tekniken är beroende av att det finns en tillräcklig mobilsignal i närområdet där fastigheten är belägen för att en repeaterlösning ska fungera. Upphandlingen avsåg en telefonilösning för tre identifierade abonnenter, men med möjlighet för PTS att göra ytterligare avrop från avtalet vid behov. Redan under 2009 blev det klart att den upphandlade telefonilösningen inte kunde tillhandahållas på alla de platser som saknade tillgång till telefoni. PTS genomförde därför en ny upphandling under våren 2010 där ett nytt ramavtal tecknades med tre olika leverantörer. Det nya ramavtalet har gett PTS 1 N2008/8524/ITP Post- och telestyrelsen 20

21 tillgång till fler tekniska alternativ, vilket gör att telefonilösningar nu kan erbjudas på fler platser i landet. Genom det nya ramavtalet har PTS t.ex. fått möjlighet att avropa en satellittelefonilösning vilket gör det möjligt att tillhandahålla en telefonilösning som är oberoende av fastighetens närhet till ett mobiltelefoninät. Ramavtalet gör det dessutom möjligt för PTS att i varje enskilt fall konkurrensutsätta tillhandahållandet av en telefonitjänst. Under 2010 har PTS gjort två avrop som omfattar sammanlagt 6 abonnenter från det nya ramavtalet. 5.3 Resultat Totalt har PTS upphandlat 16 telefonilösningar sedan regeringen i slutet av 2008 tilldelade PTS det första uppdraget att tillgodose tillgången till telefoni. Av dessa 16 telefonilösningar installerades 11 under Totalt förbrukade medel under 2010 uppgick till kr. Samtliga 11 installationer är dock inte resultatet av 2010 års arbete. Eftersom ledtiden från beslut till installation och fakturering är relativt lång, är en del av de lösningar som installerades och fakturerades under 2010 resultaten av beslut som togs i slutet av av de 11 installerade telefonilösningarna under 2010 har därför belastat tidigare anslag och återfinns i redovisningen för 2009 års verksamhet. Ser man istället till antalet telefonilösningar som installerats under 2010, och som belastar anslaget om 2,5 miljoner som PTS tilldelats för att uppfylla uppdraget, handlar det om 8 abonnenter till ett belopp om kr. I det här beloppet ingår även drift och underhållskostnader för fem av de tidigare levererade lösningarna ( kr). 5.4 Drift och underhåll Telefonilösningarna har, i samråd med Näringsdepartementet och i syfte att vara ekonomiskt försvarbara, upphandlats för en inledande period om 3 år. När avtalsperioden löpt ut avser PTS göra en ny bedömning av behovet av telefoni för abonnenten. PTS betalar drift- och underhållskostnader för telefonilösningarna under hela avtalstiden. Under 2010 betalade PTS sammanlagt kr i drift- och underhållskostnader för lösningar levererade under Under 2010 har PTS upphandlat ytterligare telefonilösningar. En abonnent har dessutom fått en satellittelefonilösning som innebär att PTS, utöver att finansiera den fasta installationen, även subventionerar en del av förbrukningen. Reservationsbeloppet för den här lösningen uppgår till Post- och telestyrelsen 21

22 kr för 3 år, vilket motsvarar den summa som PTS maximalt kan behöva betala för förbrukningen. För innebär det här att drift- och underhållskostnaderna kommer att vara något högre än tidigare. För 2011 beräknas kostnaden bli högst kr. 5.5 Prognos för 2011 Enligt uppgift från Telia Sonera så riskerar mellan 5-10 abonnenter per år att i samband med tvingande förändringar i telenätet förlora tillgången till telefoni utan att marknaden kan erbjuda någon alternativ ersättning till telefoni, beroende på att abonnenten finns i ett område där det saknas täckning av något nät. Det handlar om anslutningar som upphör på grund av anpassningar till förändringar i omgivningen, exempelvis flyttningar av vägar eller vid större grävarbeten i samband med byggen. Att uppskatta kostnaden per abonnent är svårt eftersom det i stor utsträckning beror på förutsättningarna på platsen. Det är inte heller säkert att alla de bostäder eller företag som berörs av en nedläggning blir aktuella att erbjuda en ny lösning till. I flera fall visar det sig att hushållen har täckning från en annan operatör och i andra fall rör det sig om fritidsbostäder. Erfarenhet visar att kostnaden för en abonnent, som det blir aktuellt att upphandla en ny telefonilösning åt, kan hamna på allt mellan och kr. I genomsnitt uppskattas kostnaden ligga runt kr. För att ha beredskap för de 5-10 abonnenter som kan bli aktuella att upphandla en telefonilösning för under 2011 samt för att kunna fullgöra åtaganden avseende drift- och underhållskostnader för lösningar som redan upphandlats har PTS erhållit ett förnyat regeringsuppdrag för upphandling av telefoni uppgående till kr. Post- och telestyrelsen 22

23 6 Ökad tillgänglighet i glesbygden med fjärde generationens mobilnät (4G) Den här uppföljningsrapporten handlar om tillgången till telefoni. För allt fler abonnenter är telefoni en av flera tjänster som tillhandahålls i ett bredbandsabonnemang. På medellång sikt räknar PTS med att de svenska hushållen och företagen ska vara mycket väl tillgodosedda inte bara med telefoni utan också med bredband. Detta är en av PTS mest prioriterade arbetsuppgifter. Som ett viktigt led i denna strävan tilldelade PTS den 4 mars 2011 genom ett auktionsförfarande tre tillstånd att använda radiosändare i frekvensbandet 800 MHz, ett band som möjliggör utbyggnad av bredband (och även telefoni) med goda täckningsmöjligheter. Av den sammanlagda summan för alla utauktionerade tillstånd om miljoner kronor utgör 300 miljoner kronor bud på täckning. Det innebär att 300 miljoner kronor kan användas specifikt för utbyggnad av trådlös infrastruktur i glesbygden. Beloppet är avsatt av tillståndshavaren Net4Mobility (ett samarbete mellan teleoperatörerna Tele2 och Telenor) och ska användas för utbyggnad av bredband så att de fasta bostäder och företag som idag saknar möjlighet till bredband får det (här avses en bithastighet om 1 Mbit/s). Tillståndshavarna kan själva välja vilken teknik de vill använda i bandet, så länge den är kostnadseffektiv och i enlighet med täckningsvillkoret. Detta borgar för en kostnadseffektiv utbyggnad och ger möjlighet till nya och hållbara tekniska lösningar avseende såväl datakommunikation som telefoni. Enligt PTS bredbandskartläggning 2009 var det 2800 bostäder och företag som saknade möjlighet till bredband hade siffran sjunkit till 1100 bostäder och företag. Under PTS arbete våren 2011 med att identifiera bostäder och företag som ska omfattas av täckningskravet har antalet sjunkit ytterligare. PTS har hämtat faktiska och unika adresser ur bredbandskartläggningen och därefter undersökt vilka av dessa som önskar tillgång till bredband. I syfte att säkerställa att de avsatta medlen om 300 miljoner kronor inte används på platser där någon operatör redan erbjuder en kommersiell lösning, har denna lista remitterats till alla operatörer som äger mobilnät i Sverige. Genom remissen erbjuds operatörerna möjlighet att visa PTS om det skulle vara så att täckning redan erbjuds på en viss plats. Tillståndshavaren ska påbörja utbyggnaden under 2012 och har redan nu försetts med en preliminär lista med information om hushåll och företag som idag, enligt kartläggning, saknar tillgång till Internet om 1 Mbit/sek. Dessa, och tillkommande hushåll och företag ska, enligt täckningsvillkoren, successivt Post- och telestyrelsen 23

24 omhändertas fram till och med år Under den perioden kommer PTS att löpande komplettera med aktuell information om hushåll och företag som saknar tillgång till 1 Mbit/s. Denna satsning på fjärde generationens mobilnät och utbyggnaden i 800 MHzbandet är mycket viktig för hela landet för att säkerställa en god tillgång till elektroniska kommunikationer. Det kommer i väsenligt avseende förstärka tillgängligheten, inte minst i glesbygden. PTS målsättning med denna långsiktiga satsning är också att de enstaka problem med tillgänglighet som beskrivits ovan ska vara övergående, och att behovet av speciallösningar genom upphandling ska avta i takt med att 4G-tekniken LTE (Long Term Evolution) i 800 MHZ-bandet byggs ut. Det finns goda förhoppningar om att de bostäder och företag som har behov av och önskar tillgång till bredband och telefoni tillförsäkras tillgång successivt genom utbyggnaden i enlighet med täckningskravet i 800 MHz-bandet. 6.1 Telefoni inom 800 MHz-bandet Täckningskravet i 800 MHz-bandet innehåller inget krav på rösttelefoni, utan fokuserar på att ge tillgång till bredband. Det utesluter dock inte möjligheten att hushåll och företag kan erhålla även telefoni i 800 MHz-bandet, d.v.s. med 4G-teknik (s.k. LTE-teknik). Tillståndshavarna Tele2 och Telenor som samarbetar under namnet Net4Mobility har även uppgett att de i de flesta fall kommer att utrusta 4G-basstationerna med GSM-telefoni. Det kommer innebära att GSM-täckningen förbättras i ett flertal områden där det finns hushåll och företag. I andra områden kommer detta inte medföra förbättrad täckning. 4G-näten kommer använda sig av en paketbaserad radioteknologi (LTE), till skillnad mot till exempel GSM som främst är en kretskopplad radioteknologi. I LTE kan röstsamtal etableras med två helt skilda metoder, Voice Over IP (VoIP) eller Voice Over LTE (VoLTE). VoIP innebär att taltrafiken går över internetprotokollet (IP) hela eller delar av sträckan mellan två användare. Användarna kan bland annat använda en applikation i datorn, s.k. softphone. De största leverantörerna av datorapplikationer för VoIP är idag företag som Skype (Microsoft), Google och Apple. VoIP-klienter kan ha telefonnummer ur en nationell eller internationell nummerplan och då ha möjlighet att ringa och ta emot Post- och telestyrelsen 24

25 röstsamtal från den allmänna telefoninätet. Vissa teletjänster kan inte tillhandahållas med s.k. softphones, såsom exempelvis nödsamtal. En nackdel med VoIP är att abonnenten inte är garanterad någon anslutningstillgänglighet, då röstsamtal inte har någon prioritet om det uppstår brist på datakapacitet i LTE-nätet. Mobiloperatören gör ingen skillnad på VoIP-trafik och övrig internettrafik. Den tillgängliga datakapaciteten per användare beror bland annat på antalet samtidiga användare i samma LTEradiocell. De platser där LTE kommer byggas inom ramen för täckningsvillkoret torde dock inte löpa någon större risk för överbelastning, eftersom platserna karaktäriseras av få användare. En annan VoIP- metod är att använda en vanlig telefon. Telefonen kan kopplas till en IP-telefonadapter som i sin tur kopplas till en LTEbredbandsrouter och fungerar då på samma sätt som en vanlig telefon. Rösttrafiken går dock helt eller delvis över internet. I detta fall behövs ett abonnemang hos en IP-telefonioperatör och ett bredbandsabonnemang för routern. Eftersom teletrafiken då går genom en mobiloperatörs nät är det även möjligt att ringa 112-samtal. Den andra telefonitekniken, VoLTE, är benämningen på den internationella teknikstandarden för rösttelefoni i LTE. TeliaSonera är en av de internationella operatörerna som driver denna standardisering tillsammans med bland annat Ericsson och andra telekomföretag 2. I dagsläget saknas dock mobiltelefoner eller andra röstkompatibla enheter för denna standard, för närvarande finns endast USB-donglar. VoLTE-lösningen kommer att kräva ett mobiltelefoniabonnemang hos LTE-operatören. VoLTE kommer då att tillhandahålla alla de teletjänster som idag betraktas som samhällsomfattande s.k. USO-tjänster, inklusive nödsamtal med garanterad anslutningstillgänglighet. I VoLTE prioriteras röstsamtal och nödsamtal framför övrig internettrafik. Allting talar för att fullgoda telefonilösningar kommer att erbjudas de hushåll och företag som i framtiden endast kommer nås av täckning genom 800 MHz-bandet. Det bör dock noteras att det endast handlar om ett fåtal om än några abonnenter som enbart kommer ha täckning genom 800 MHz-bandet. Över 99 % av befolkningen nås redan i dagsläget av GSM, UMTS (3G) och/eller CDMA i 450 MHz-bandet. 2 _over_ims_profile.pdf Post- och telestyrelsen 25

26 7 Trygghetslarm Idag finns det ca användare av trygghetslarm i Sverige. Larmen är ett viktigt stöd för att vid behov kunna komma i kontakt med personal för att få omsorg eller akut hjälp. Det är kommunerna som ansvarar för att vid behov förse användare med trygghetslarm. Kommunerna upphandlar själva leverantören av trygghetslarmslösningen, och olika kommuner har valt olika leverantörer med olika typer av utrustningar. I takt med att samhällets infrastruktur förändras, från analog infrastruktur med ett fåtal leverantörer till en digital fleraktörsmarknad, finns allt fler alternativ till hur trygghetslarm kan tillhandahållas. Det saknas idag enhetliga standarder och praxis för hur trygghetslarm ska hanters i den digitala infrastruktur som nu byggs i Sverige, där allt fler hushåll använder en annan typ av telefonilösning än anslutning via det traditionella kopparnätet Med detta som bakgrund har Socialdepartementet utformat ett uppdrag om trygghetslarm, ett uppdrag där PTS ingår som samrådspartner 3. Uppdragets övergripande mål är att stödja kommunerna, som är ytterst ansvariga för trygghetslarm, så att digital larmhantering ska kunna erbjudas användarna med tillfredsställande funktionalitet och säkerhet. Regeringsuppdraget består av två deluppdrag enligt nedan. PTS har inget regulatoriskt ansvar för trygghetslarm och har inte heller något uppdrag att bedriva tillsyn över användningen. Trots detta följer PTS frågan nära, eftersom trygghetslarm är en samhällsviktig funktion som använder elektroniska kommunikationstjänster som bärare. PTS anser också att det är viktigt att stödja kommunerna i deras arbete med att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna, och bidrar med att sprida myndighetens erfarenheter och kompetens inom området elektronisk kommunikation. PTS anser också att frågan är mycket prioriterad och att det är angeläget att nå en ökad grad av interoperabilitet och kompatibilitet mellan de kommunikationslösningar som hushållen använder (IP-telefoni t.ex.) och de trygghetslarm som tillhandahålls. 7.1 Vägledning till kommunerna Socialstyrelsen har givits i uppdrag att i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet, och i samråd med PTS och SKL, ta fram en vägledning om trygghetslarm riktad till kommunerna. Arbetet redovisades den 31 oktober 2010 och vägledningen har givits ut i form av en broschyr 4. 3 Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer, S2010/4317/ST 4 Trygghetslarm en vägledning, artikelnummer hos Socialstyrelsen Post- och telestyrelsen 26

27 7.2 Utvecklings- och informationsprogram Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag att genomföra ett program med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna. Hjälpmedelsinstitutet ska inom uppdraget samråda med Socialstyrelsen, PTS och SKL. Programmet ska vara avslutat den 31 mars 2013 och omfatta följande områden: Teknikstudier av hur dagens analoga larm fungerar i digital infrastruktur samt hur nya digitala larm fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. Försöksverksamhet där både tätorts- och glesbygdsproblematik omfattas. Standardiseringsarbete. Programmet ska bidra till startande av en branschorganisation och framtagande av standarder för digital trygghetslarmskommunikation. Informationsinsatser riktade till kommuner och enskilda brukare. Efter första året kan konstateras att projektet bland annat levererat en vägledning till kommunerna, genomfört teknikstudier och utfört kommunikationsinsatser såsom seminarier och webbsida 5 med information om trygghetslarm. Inom det teknikskifte som TeliaSonera nu genomför, där abonnenter konverteras från fast telefonianslutning till telefoni via GSM-nätet, har följande rutin utarbetats. TeliaSonera informerar alltid de berörda kommunerna där teknikskiftet genomförs, så att kommunerna ska kunna verifiera om kunder som har trygghetslarm berörs. Detta i syfte att ge kommunerna tid att säkerställa att kundens nya telefonilösning är kompatibel med den trygghetslarmslösning som kommunen valt. 5 Post- och telestyrelsen 27

28 8 Tillgången till texttelefoni I samband med övergången till nya tekniker för telefoni har det uppkommit frågor om texttelefoni. Frågeställningen är huruvida ny teknik, t.ex. trådlös teknik eller IP-telefoni, som ersätter fast kopparbaserad telefoni, fungerar som bärare av texttelefoni. Under 2010 fanns det i Sverige omkring användare 6 av traditionell texttelefoni som ringde textsamtal genom förmedlingstjänsten Texttelefoni.se. Personer som är döva, hörselskadade eller talskadade använder texttelefoner i form av särskilda terminaler eller som programvara till datorer. Den traditionella texttelefonin är analog, och fungerar vanligtvis inte med digital teknik. Det finns idag även IP-baserade texttelefoner som använder fast- eller mobilt bredband för sin kommunikation. Med de IP-baserade texttelefoner som finns på den svenska marknaden kan man både ringa med och bli uppringd genom, av traditionella texttelefoner. Dessutom kan de användas för att ringa genom förmedlingstjänsten och exempelvis till sjukvårdsrådgivningen. Den analoga texttelefonen är utformad för att bäras av en traditionell telefonianslutning. Om abonnenten istället använder trådlös telefoni, t.ex. som en följd av TeliaSoneras teknikskifte, fungerar texttelefonin inte längre med god kvalitet. Det innebär att dessa hushåll behöver byta sin analoga texttelefon mot en IP-baserad texttelefon. Det hjälper landstinget till med som ansvarar för förskrivningen av texttelefoner kostnadsfritt. PTS har sedan 2005 drivit utvecklingsprojektet Flexitext. Målet har varit att göra texttelefoni mer tillgängligt. Projektet gör det möjligt att ringa textsamtal mellan analoga texttelefoner, mobiltelefoner och datorer med tillgång till Internet. Projektet har varit lyckosamt och PTS beslutade därför under 2010 att göra tjänsten tillgänglig för alla som har behov av dessa möjligheter. PTS finansierar tjänsten som det finns mer information om på Flexitext kan användas av användare som har en fast uppkoppling eller mobiltelefon/smartphone i både GSM- och 3G-nätet 7. PTS bedömer att 6 Antalet unika uppringande telefonnummer som ringer via förmedlingstjänsten och som initieras som textsamtal. 7 Det krävs att telefonen använder Javascript för att Flexitext ska kunna användas. Post- och telestyrelsen 28

29 Flexitext är en framtidssäker lösning som fungerar väl med olika typer av tekniska plattformar. De användare som idag är beroende av texttelefoni kommer därför även i framtiden att kunna få behovet av texttelefoni tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. Flexitext gör texttelefoni ytterligare tillgängligt, vilket är viktigt även för hörande personer som är i kontakt med personer som är döva, hörselskadade eller talskadade. Post- och telestyrelsen 29

30 9 PTS samlade bild av tillgången till telefoni PTS kan i denna första uppföljningsrapport konstatera att tillgången till telefoni på en övergripande nivå är mycket god, och att myndigheten hittills endast har behövt använda särskilda upphandlade lösningar för att säkerställa telefoni för 16 hushåll och företag. De allra flesta svenska hushållen och företagen har dessutom möjlighet att ansluta sig till flera olika nät, oftast både fasta och mobila nät. I större delen av landet finns god tillgång till både GSMoch 3G-täckning, vilket gör att nästan 99 % av befolkningen har tillgång till såväl GSM som UMTS och CDMA-nät. PTS konstaterar också att pilotprojekten i TeliaSoneras planlagda teknikskifte, där man i vissa avgränsade områden byter ut åldrade stolplinjer mot trådlös infrastruktur, genomförts på ett i huvudsak genomtänkt sätt och med god framförhållning. I det fortsatta arbetet med teknikskiftet är det dock viktigt att påpeka att tekniska förändringar ofta leder till oro hos dem som berörs, varför tydlig information i rätt tid till abonnenter, kommuner och andra berörda är av största vikt. Minst lika viktigt är att Telia Sonera noggrant följer upp att de tjänster som ersätter den traditionella fasta telefonin fungerar väl för enskilda abonnenter efter ett teknikskifte. PTS kommer därför att fortsätta ha en tät dialog med TeliaSonera avseende teknikskiftet, och noga följa upp funktionaliteten hos den ersättningslösning som erbjuds till abonnenterna. Under de närmaste åren gör de svenska mobiloperatörerna en stor satsning på nästa generations nät, det s.k. fjärde generationens mobilnät (4G) för trådlösa bredbandstjänster. En viktig pusselbit i denna satsning är 800 MHz-bandet som är lämpligt för att täcka stora ytor, där PTS auktionerade ut tillstånd i mars Utbyggnaden ger goda förutsättningar för bättre täckning i hela landet. Det finns också ett täckningskrav i bandet som innebär att en aktör ska använda upp till 300 miljoner kronor under de närmaste åren för att täcka de hushåll och företag som saknar möjlighet till bredband med minst 1 Mbit/s. Eftersom 800 MHz-bandet också kommer att kunna användas för telefoni ger det goda förutsättningar att lösa eventuella problem med tillgång till telefoni som kan uppstå i framtiden. Vidare har PTS en god beredskap för att genom upphandling hitta särskilda lösningar för enskilda hushåll eller företag som av olika anledningar kan komma att bli av med sin telefoni. Regeringen har tillskjutit pengar så att PTS kan genomföra särskilda insatser under Post- och telestyrelsen 30

31 10 Bilaga TeliaSoneras utfästelse till PTS Post- och telestyrelsen 31

32

33

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Aktuellt läge telekommunikationer/bredband

Aktuellt läge telekommunikationer/bredband Sida 1 av 12 Aktuellt läge telekommunikationer/bredband Med tidigare känt underlag som grund och med kompletteringar och förtydliganden efter PTS besök redovisas följande sammanställning kring telekommunikationer

Läs mer

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-09-23 Dnr: 15-8773 8 Spektrumavdelningen Elsy Arwidson Hi3G Access AB org.nr 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm Saken Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389)

Läs mer

Tillgången till telefoni och grundläggande internet

Tillgången till telefoni och grundläggande internet Rapportnummer PTS-ER-2015:25 Datum 2015-10-12 Tillgången till telefoni och grundläggande internet PTS uppföljningsrapport 2015 Rapportnummer PTS-ER-2015:25 Diarienummer 15-9596 ISSN 1650-9862 Författare

Läs mer

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt - med samma kvalitet, likvärdigt pris och bättre Internetuppkoppling Björn Berg, Informationsansvarig, TeliaSonera 1 2 Teknikskifte på landsbygden Delar av det

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP)

Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-12-19 Dnr: 13-6142 1(9) Christian Höglund 08-678 55 00 christian.hoglund@pts.se Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP) 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund...

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn

Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn Onsdag den 4 februari kl 13-15.00 i Valhall Post- och telestyrelsen Hur jobbar PTS med att förbättra mobilsverige? -Regeringsuppdrag -Tillståndsvillkor

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun

Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun Efter insamling av information via möten och e-post har vi nu tillräckligt med nulägesfakta för att kunna publicera en nulägesrapport. Sammanfattningsvis

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Underrättelse avseende krav om god funktion och teknisk säkerhet Telia Fastmobil

Underrättelse avseende krav om god funktion och teknisk säkerhet Telia Fastmobil Datum Vår referens Sida 2008-03-19 Dnr: 08-562 1(6) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Per Bergstrand 08-678 57 08 per.bergstrand@pts.se TeliaSonera AB Att: Per Hemrin Stab juridik, regulatoriska

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni

om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM BREDBANDSTELEFONI och andra nya sätt att ringa I dag finns

Läs mer

PTS Bredbandskartläggning 2012

PTS Bredbandskartläggning 2012 Rapportnummer PTS-ER 2013:7 Datum 2013-03-19 PTS Bredbandskartläggning 2012 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Om kommunikationsmyndigheten

Om kommunikationsmyndigheten Om kommunikationsmyndigheten PTS Det här är PTS Sverige liberaliserade sin post- och telemarknad redan 1993, som ett av de första länderna i världen. Sedan dess har marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2014

PTS bredbandskartläggning 2014 Rapportnummer PTS-ER-2015:11 Datum 2014-03-24 PTS bredbandskartläggning 2014 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2014

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2014 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport januari - mars 2014 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2013

PTS bredbandskartläggning 2013 Rapportnummer PTS-ER-2014:12 Datum 2014-03-21 PTS bredbandskartläggning 2013 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Rapport om nummerspärrar och kreditspärrar

Rapport om nummerspärrar och kreditspärrar Rapportnummer PTS-ER-2009:15 Datum 2009-03-18 Rapport om nummerspärrar och kreditspärrar Rapportnummer PTS-ER-2009:15 Diarienummer 09-2401 ISSN 1650-9862 Författare Anna Boström Post- och telestyrelsen

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

PTS åtgärder för ökad mobiltäckning

PTS åtgärder för ökad mobiltäckning PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-06-11 Dnr: 14-7016 1(17) PTS åtgärder för ökad mobiltäckning Marknaden för mobil kommunikation har utvecklats starkt sedan mobiltelefonin introducerades för drygt

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför?

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber Ekonomisk Förening Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Bli medlem i Torestorps Fiber Ekonomisk Förening idag och visa därmed ditt

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

UNDERRÄTTELSE 1(4) Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850

UNDERRÄTTELSE 1(4) Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850 UNDERRÄTTELSE 1(4) Datum Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850 Konkurrensavdelningen Ann-Sofie Eriksson Fahlgren 08-678 55 57 ann-sofie.eriksson.fahlgren@pts.se TeliaSonera AB TeliaSonera Network Sales

Läs mer

Möte rörande trygghetslarm och IP

Möte rörande trygghetslarm och IP MINNESANTECKNINGAR 2008-02-26 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk Möte rörande trygghetslarm och IP Plats: Hornsgatan 15, Bellman Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Björn Björk Sven Lusensky

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar

Läs mer

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion:

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion: m- SAMMANTRÄDES PROTOKOLL TRANAs KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 2010-12-20 Sida 26(33) 201 Dm 449/10 Svar på fungerande Internet för alla i Tranås kommun Inledning Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Samhällsomfattande teletjänster: finansieringen vid upphandling och höjning av nivån för funktionellt tillträde till Internet

Samhällsomfattande teletjänster: finansieringen vid upphandling och höjning av nivån för funktionellt tillträde till Internet Promemoria Samhällsomfattande teletjänster: finansieringen vid upphandling och höjning av nivån för funktionellt tillträde till Internet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som utarbetats

Läs mer

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Framtiden för TV, Internet och telefoni Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Varför? Vår nuvarande leverans av TV som sker via kopparnätet är hotad av gamla kablar. TV bilden kommer succesivt

Läs mer

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen, PTS Post- och telestyrelsen 2012-10-10 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS arbetar för att alla ska ha tillgång till

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Projektrapport Täckningskollen

Projektrapport Täckningskollen Projektrapport Täckningskollen I de båda projekten Digital agenda för västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT genomfördes under hela 2014 en omfattande aktivitet som gick ut på att kartlägga

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport oktober - december 2013

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport oktober - december 2013 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport oktober - december 2013 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad?

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Stöd till passiv infrastruktur genom EU-kommissionens gruppundantag Projektet mindre än 10 miljoner euro Saknas 3G respektive avancerade trådlösa accessnät

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Nu bygger vi bredband i Hökhult

Nu bygger vi bredband i Hökhult Nu bygger vi bredband i Hökhult UppCom erbjuder dig att ansluta dig till bredband via optofiber. Byggstart kommer att ske under hösten. Förväntad tid för arbetet är ca 8 veckor. Ett nät flera tjänster

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

Val av Kommunikationslösning

Val av Kommunikationslösning BILAGA 1 Val av Kommunikationslösning TRYGGHETSLARM - KOMMUNAL ehälsa Val av Kommunikationslösning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Problemställning... 4 Förutsättningar för

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Diarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och

Diarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och Diarienummer 12-308 Datum 2012-02-22 Kravspecifikation Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer