Klimat och Energistrategi Simrishamns kommun Antagen i KF

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimat och Energistrategi Simrishamns kommun 2011. Antagen 2011-12-19 i KF"

Transkript

1 Klimat och Energistrategi Simrishamns kommun 2011 Antagen i KF 1

2 Förord: Produktion, distribution och användning av energi har troligen den enskilt största passiva influensen på vårat moderna samhälle. Energin påverkar allt! Vår ekonomi vår miljö, vårat klimat och även infrastrukturen och samhället vi bor i. Man kan till och med säga att energin påverkar vår kultur och våra traditioner. Vi är idag så beroende av billiga och lättillgängliga energikällor att det är svårt att ens föreställa sig vilka funktioner i samhället som överhuvudtaget skulle fungera utan tillförsel av någon form av energikälla. Tyvärr kommer allt till ett pris, vid all form av raffinering och omvandling av energi påverkas omgivningen mer eller mindre negativt. Desto mer energi, desto mer påverkan! Vår konsumtion av energi och det den drar med sig har nu gått så långt att den äventyrar inte bara den enskilde individens framtid, utan även hela vårt samhälles! För att undvika och mildra de effekter som en fortsatt konsumtion av samma omfattning skulle leda till är det mycket viktigt att vi redan idag påbörjar ett omställningsarbete till ett uthålligt och energieffektivt samhälle. De kostnader det innebära att ställa om samhället idag är i förhållande till de kostnader som kommer att uppkomma om vi inte agerar ytterst blygsamma! För varje år som går med vårt konsumtions mönster blir det allt dyrare och mer avancerat att påbörja en omställning. En omställning som på ett smärtfritt sätt låter oss ändra vår livsstil till att bli mer uthållig och effektiv. En omställning som öppnar en ny framtid med nya möjligheter! Därför är det viktigt att agera idag, i morgon är det kanske inte för sent, men det är troligen för dyrt! Och i övermorgon Alternativet att inte agera alls är inte valbart för världen som vi känner den idag! Benny Andersson Energistrateg 2

3 Innehåll: Förord:... 2 Sammanfattning:... 4 Inledning:... 5 Bakgrund och syfte... 6 Uppdraget... 7 Rapportens upplägg:... 8 Framtagning av strategin... 9 Vision och mål för Simrishamn Genom det kända förbereda sig för det okända Mål En långsiktig process med många aktörer Lokala särdrag Utsläpp av klimatgaser Positiv utsläppstrend i Simrishamn Energifakta Simrishamn Strategi för Simrishamn Energieffektivisering i bostäder och offentliga lokaler Effektivare produkter Energieffektivisering inom industrin, bygg och VA-verksamhet Effektivare transporter Främjande av fjärr- och kraftvärme Byte till förnybara energislag Övergång till förnybara energikällor för drivmedel Minskad klimatpåverkan från jordbruket Minskad klimatpåverkan från avfall och avlopp Övergripande planering och uppföljning Offentlig upphandling och inköp som redskap Klimatanpassning av beteende och konsumtion Vad är energi och exergi? LCC - att synliggöra kostnader Förnyelsebara bränslen VS Fossilbränslen Simrishamn kommunala verksamhet i siffror med avseende på energi

4 Sammanfattning: De politiska besluten angående Simrishamns energiförbrukning i framtiden har hittills varit både ambitiösa och realistiska. Genom åren har en portfölj av beslut angående Simrishamns framtida energiagenda sakta byggts upp. I energistrategin har dessa besluts sammanförts till ett dokument för att ge en samlad bild av Simrishamns viljeriktning när det gäller energi. De tidigare besluten har framförallt riktats mot att reducera koldioxidutsläpp för uppvärmningsändamål samt att reducera energiåtgången inom fastigheterna som kommunen äger. Energistrategin fokuserar även på att reducera energianvändningen inom de olika applikationerna som används inom byggnaderna så som elmotorer och användarelektronik. Strategin fokuserar dessutom mycket på ett betydligt striktare sätt att inkludera energiaspekten i framtida upphandlingar och inköp, detta genom att kontinuerligt använda de riktlinjer som tillhandahålls från Energimyndigheterna och Miljöstyrningsrådet. Inom transportområdet har det sedan tidigare funnits klara mål gällande miljöaspekten i form av ett procentstyrt antal miljöbilar inom den kommunala bilparken. Utöver detta inkluderas nu även ett mål att den totala energiåtgången per körd kilometer skall minska i framtiden. Då befintliga byggnader är och kommer att vara en väldigt stor konsument av energi inom kommunen föreslås också ett energirenoveringsprogram, finansierat utifrån de vinster det själv kan generera. Förslag finns även på interna åtgärder som kan ge positiva synergier även på den privata energikonsumtionen. Statistikmässigt ser man hur stor den kommunala verksamhetens energiförbrukning är i jämförelse med kommunen i sin helhet. Man får också en bild av var inom den kommunala verksamheten förbrukningen sker samt vilka utsläpp denna förbrukning medför. Strategin syftar till att minska energiförbrukningen och det finns även en uppskattning på hur stora besparingar man kan förväntas göra som är både ekonomiskt försvarbara och tekniskt genomförbara idag. I samband med energibesparingarna sker även en reduktion av koldioxidutsläppen, detta redovisas också i strategin. Strategin är idag främst riktad mot den kommunala verksamheten, men tanken är att den i framtiden även skall kunna inrymma en energiplan för hela kommunen, därför finns det redan idag med statistik för hela kommunen samt åtgärder och mål som riktar sig mot kommunen som helhet. 4

5 Inledning: Kommuner och landsting är viktiga aktörer för att uppnå nationella energi- och klimatmål. Sedan 1 januari 2010 finns en förordning om energieffektiviserings-stöd till kommuner och landsting 1. Förordningen syftar till att kommuner och landsting ska föregå som goda exempel för en effektiv användning av energi och att bidra till att uppnå de av riksdagen antagna målen för energieffektivisering. Stöd för strategiskt arbete lämnas under åren , som en del av regeringens femåriga nationella program för energieffektivisering. En halv miljard kronor avsätts för arbetet under perioden. Simrishamns kommun har ansökt och beviljats detta stöd. Simrishamns kommun har idag både utarbetade energiplaner, miljömål samt miljöstrategier som man arbetat efter. Många av de mål och strategier som finns i dessa dokument påverkar direkt en energistrategi, varför de även bör ingå i denna så att inte motstridiga riktlinjer och mål förekommer. Sålunda har försök gjorts att få med alla relevanta mål, visioner och strategier av de tidigare beslutade målen i denna energistrategi. Energistrategin är i dess nuvarande form främst inriktad mot kommunens interna energianvändning, men är samtidigt förbered för att kunna expandera till hela kommunen, och samtidigt även ersätta den gamla energiplanen och miljöstrategin. 1 Förordning (2009:1533) om statlig stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting 5

6 Bakgrund och syfte En omställning av energisystemet innebär att energianvändningen effektiviseras och att andelen energi från förnybara energikällor ökar kraftigt. En omställning är nödvändig för att många av de lokala och nationella miljömålen ska kunna uppnås. Utgångspunkten bör vara att det först sparas och effektiviseras i energianvändningen och att de fossila energikällorna ersätts med förnybara. Energianvändningen måste även bli smartare så att olika energiformer, exempelvis el och värme, används där de ger optimal nytta. Slöseri med Exergi (undvikande av att använda energi med onödigt hög kvalitet) bör undvikas. Syftet med att ställa om energisystemet och att komma ifrån beroendet av fossila bränslen är främst att: Minska klimateffekterna på samhället och ekosystemet och därmed kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder. Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och andra energirelaterade föroreningar. Minska de negativa effekterna på ekonomin av framtida kraftiga oljeprishöjningar till följd av brist/slut på olja eller politisk oro i producentländerna. Åtgärder krävs såväl på internationell och nationell nivå som på regional och lokal nivå. Det är på nationell nivå som de starkaste och mest effektiva styrmedlen finns. Samtidigt har länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan, kommuner, verksamhetsutövare och enskilda individer en avgörande roll för att de åtgärder som leder till energiomställning ska få fullt genomslag i praktiken. Syftet med föreliggande strategi är att identifiera och ta vara på Simrishamns unika förutsättningar för att bidra till en omställning av energisystemet och en minskning av klimatutsläppen. Strategin är även tänkt att fungera som vägledning och katalysator i ett framgångsrikt arbete för att nå de miljömål som finns idag. Samtidigt ska den skapa bästa möjliga förutsättningar för att uppfylla framtida mer ambitiösa lokala klimat- och energimål. Dessutom måste hänsyn tas till samhällets andra mål och till mål och strategier som identifieras i omvärlden i regionen, i Sverige, inom EU och globalt. Strategin ger en övergripande inriktning och prioritering i det fortsatta klimat och energiarbetet i Simrishamn. Förhoppningen är att den ska fungera som stöd inför beslut i kommunen, företag och organisationer i Simrishamn. Det kan gälla vid utformandet av mål- och styrdokument, planer, prioriteringar, investeringar, fördelning av bidrag och ersättningar, m.m. Strategin är även ett viktigt underlag vid framtagandet av nya lokala miljömål. 6

7 Uppdraget Alla kommuner och landsting som ansöker om stöd åtar sig att fastställa en strategi för energieffektivisering, arbeta aktivt med strategin och genomföra åtgärder, varav minst två av de sex åtgärder som nämns i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Energimyndigheten administrerar och beslutar om stödet samt bistår de kommuner och landsting som beviljats stöd med information och råd om energieffektivisering. Krav på strategin framgår av Energimyndighetens föreskrifter och allmänna råd för statligt stöd till energieffektivisering, STEMFS 2010:1. Beslut om att anta strategin bör tas på politisk nivå. I föreskrifter och allmänna råd anges att den fastställda strategin för energieffektivisering ska omfatta en nulägesanalys som grundar sig på det år som föregår ansökan, mål för kommunens fastigheter och transporter till år 2014 och 2020 samt en handlingsplan. Nulägesanalysen ska inkludera vissa givna uppgifter som anges i föreskrifterna. Strategin kan omfatta fler rådighetsområden än egna fastigheter och transporter, t.ex. samhällsplanering eller produktion av småskalig förnybar energi. Nivå på mål utgår från den egna organisationens förutsättningar. I handlingsplanen ska tidsatta prioriterade åtgärder anges som syftar till att nå uppsatta mål. Varje kommun respektive landsting kan i princip själva fritt välja åtgärder, kravet är dock att minst två av följande åtgärder inkluderas: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav. 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa. 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Av dessa åtgärder ligger förslaget att kommunen skall aktivt arbeta vidare med punkt 1-4 samt punkt nummer 6. 7

8 Rapportens upplägg: Klimat- och energistrategi för Simrishamn inleds med en vision och en målbild för Simrishamn år 2014, 2020 samt Vidare presenteras en övergripande redogörelse av de lokala särdragen samt Simrishamns kommuns hela klimatutsläpp och energibalans. Energistrategin för Simrishamn presenteras sedan inom en rad delområden. De viktigaste åtgärderna som bedöms möjliga och önskvärda att genomföra för att uppnå visionen och målen till de olika åren listas för respektive delområde. För varje delmål finns även några egna mål Tidsperspektivet för strategin är 1990 till 2050 med olika delmål och basår inom detta tidsperspektiv. De flesta av åtgärderna bör påbörjas i början av perioden för att de ska hinna få genomslag till de respektive slutdatumen. Den huvudsakliga statistikkällan för klimatutsläpp är Svenska miljöemissionsdata:s (SMED) regionala statistik medan uppgifter angående energianvändning och energitillförsel är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB) regionala och kommunala energistatistik. För den interna statistiken används kommunens egen driftsuppföljning. Vidare följer information om energieffektivitet i fordon samt allmän information inom det fysikaliska ämnet energi. Strategin avslutas med statistik för kommunens interna energiförbrukning. Åtgärderna i strategin I dokumentet presenteras en rad delområden med egna mål och förslag till åtgärder som kan genomföras. Varje åtgärd är inte nödvändig för att nå slutmålen, men för att åstadkomma en förändring krävs åtgärder inom många områden. Varje åtgärd är därmed viktig och tanken är att vissa åtgärder i sig kan uppgraderas till ett eget mål om den politiska viljan finns att markera speciella områden. Även nya åtgärder kan tillkomma allt eftersom kunskapen inom energiområdet växer och tekniken inom området mognar. Alla åtgärder KAN uppgraderas till mål, det viktiga är att alla nya mål förankras så att det avsätts resurser för att genomföra dessa. 8

9 Framtagning av strategin Strategin har tagits fram under perioden oktober 2010 till Mars 2011 av kommunens energistrateg. Under denna period har även underlag till att skapa ett basår för kommunens interna energiförbrukning tagits in. För att undvika motstridiga mål har tidigare beslut från energiplanen (2006), klimatstrategin (2006) samt från de lokala miljömålen för Simrishamns kommun (2009) beaktats och de mål som direkt eller indirekt kan beröra energifrågor har lyfts över i energistrategin för att fungera som en första bas. Utöver detta har även enskilda mål tagna i kommunstyrelsen som berör energianvändning tagits med (exempelvis Översyn av energianvändningen i kommunen från 2007 Dnr ). Inom några områden har det tidigare funnits beslut som går i konflikt med varandra. I dessa fall har nya förslag lagts fram, delvis baserade på de gamla besluten. Beroende på om förslagen går igenom kommer energistrategin att uppdateras efterhand som nya beslut tillkommer. Som förebild till själva utformningen har region Skånes energistrategi (2008) använts, även detta dokument har tidigare varit upp för behandling i Simrishamn utan synpunkter (Dnr 2077/371). Upplägget med mål samt möjliga åtgärder är skapade för att sätta konkreta mål och ge exempel på åtgärder och handlingar som kan bidra till att målen nås. De föreslagna åtgärderna kan uppgraderas till ett mål i sig. Statistiken kommer från SCB, SMED samt RUS och innehåller osäkerheter, och gör att den bör användas med viss försiktighet. Ett kontinuerligt förbättringsarbete är att förvänta på statistikområdet. 9

10 Vision och mål för Simrishamn Vision ENERGIVISION Inom ramen för ett uthålligt samhälle ska Simrishamns kommun sikta på att bli självförsörjande på energiområdet. Energisystemet skall vara så effektiv som möjligt och förnyelsebar och lokalt producerad energi skall nyttjas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart och säkert sätt. Fotnot. Simrishamn Klimat och Energivision är hämtade från Simrishamn klimatstrategi från 2006 Kommentarer: Energivisionen: Energivisionen är idag helt rimlig att uppnå och även att överträffa genom en kombination av energisparande och ökad intern produktion! Det största problemområdet är idag transportsektorn som konsumerar energiformer som idag är svåra producera i tillräcklig mängd lokalt. Volymmässigt har vi möjlighet att bli en nettoexportör av energi, dock kommer vi troligen att även i framtiden bli tvungna att importera vissa speciella energibärare som är svåra att framställa i den volym som vi förbrukar dem här. Under 2011 förbrukas det i kommunen troligen cirka 550 GWh, av dessa kommer cirka 400 GWh att importeras från områden som med säkerhet inte ligger inom kommunen. Viss osäkerhet finns rörande ursprunget för det biobränsle som används inom kommunen. Detta betyder att vi idag är självförsörjande till ca 25-30% Med en effektiviseringspotential på i storleksordningen % och en motsvarande potential till att öka den interna energiproduktionen med över 100 % är visionen klart realistisk! Tidsmässigt är det dock svårt att säga när vi nått dit! Klimatvisionen: Klimatvisionen har 1990 som basår och halveringen av CO 2 refererar till utsläppen det året. År 1990 släptes det i Simrishamns kommun ut ton koldioxidekvivalenter. År 2008 släptes det i Simrishamns kommun ut ton koldioxidekvivalenter. Dvs. vi har år 2010 nått en minskning med cirka 31%. Resterande 19% kräver inga avancerade åtgärder, en komplett övergång till miljöklassade bilar i kombination med en måttlig biogasframställning skulle ta oss till visionens mål. En komplett övergång till miljöklassade fordon av olika typ ( biobränsledrivna eller bränsleeffektiva) är en mycket realistisk framtid sett över de 29 åren som finns kvar till Troligen kan det vara lämpligt att höja visionen, möjligt redan inom 10 år! 10

11 En bild av det okända. Med en bild av hur framtiden skulle kunna se ut är det lättare att sätta upp mål och strategier. Framtidsbilden av Simrishamn vid de olika etappmåls åren är en utgångspunkt för den strategi som sedan följer: En möjlig bild av Simrishamn år 2014 År 2014 Har allt fossilt bränsle för fastighetsuppvärmning fasats ut i den kommunala sektorn. Ett fåtal pancentraler från fossiltiden finns kvar för topplaster, dessa eldas dock med bio oljor. År 2014 Samtliga förare av kommunala fordon planerar sin körning utifrån att minimera drivmedelsanvändningen. År 2014 Användningen av miljömärkta livsmedel inom kommunens verksamhet har gått från att vara %-styrt till att bli en självklarhet. Man väljer inte länge in miljömärket i maten utan motiverar i stället vid de tillfällen då man tvingas välja ej miljömärkta alternativ. År 2014 De första plus energi husen börjar dyka upp även i Simrishamn. Samtliga nybyggda hus är förbereda för att använda solenergi både för uppvärmning och varmvatten. Värmesystemen i de nya husen är förbereda för att vara bränsleflexibla. År 2014 De första biogasproducenterna har etablerat sig. De första substraten blev en mix av gödsel, restprodukter från fiskeriverksamheten samt grönmassa som samlas upp från tidigare i odlingsamanhang outnyttjade grönytor. År 2014 Det finns tankställen för biogas i kommunen, och delar av kommunens bilpark är nu biogasbilar. År 2014 Miljöbilsparkeringar avsedda endast för miljöbilar finns på platser där det periodvis är brist på P-plats. År 2014 De första laddstolparna för elbilar finns sedan något år att beskåda på strategiska platser i tätorterna. År 2014 Som tillvalsämne i grundskolan finns numera uthållig livsstil och klimatmässigt tänkande. År 2014 Kommunens miljöbokslut omfattar numera all energianvändning i samtliga kommunala bolag och förvaltningar. År 2014 off grid belysning används ibland för gatu, park och belysning av miljöstationer och andra mindre effektkrävande applikationer. En möjlig bild av Simrishamn år 2020 År 2020 Har energiplaneringen en central och framskjuten position i samhällsplaneringen på alla nivåer. År 2020 Byggs enbart villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg eller negativ total energianvändning. Det befintliga fastighetsbeståndet renoveras målmedvetet utifrån samma principer. De första ej elnätanslutna heltidsboenden har precis blivit inflytningsklara i Sverige. År 2020 Fossilfria zoner för biltrafiken har börjat bli vanliga i Sverige, sedan årsskiftet tillåts inga personbilar i Simrishamns tätort med utsläpp över 95 gram CO2/km. År 2020 Sedan införseln av energimärkning av personbilar är inga personbilar med lägre energiklassning än A tillåtna inom hamnområdet sommartid. År 2020 Rötslammet från de kommunala reningsverken skickas till förgasningsanläggningar för framställning av biogas. År 2020 Har Simrishamn en utvecklad biogasinfrastruktur. Det finns små och stora biogasanläggningar i kommunen. Jordbruk, fiskeindustrin och avfallssektorns biogaspotential är väl utnyttjad. År 2020 Finns det planer på vindkraftsparker utanför kustlinjen. På land finns ett 30 tal vindkraftverk. Lokalt producerar nästan 75% av den elenergi som används i kommunen med hjälp av vind, sol och vatten. År 2020 Finns det solceller i lätta material till konkurrenskraftiga priser som passar väl in i bebyggelsen. År 2020 Drivs majoriteten av alla nya bilar med Fossilfria drivmedel, liksom all kollektivtrafik. År 2020 Har Simrishamnsbanan blivit en succé och nya sträckningar börjat diskuteras. År 2020 De första vågkraft anläggningarna för elproduktion testas nu ute i Hanöbukten År 2020 Laddstolpar för elbilar finns tillgängliga på huvuddelen av alla parkeringsplatser i tätorterna År 2020 Har kommunen en utbyggd fjärrvärme som enbart utnyttjar förnybar energi. Industrin levererar spillvärme.. År 2020 Har Simrishamn blivit ett föredöme gällande energiomställningen och Simrishamn exporterar nu sin kunskap till andra kommuner i landet. År 2020 Samordnar och organiserar sig lokala aktörer genom många starka nätverk för ett fortsatt genomförande av Klimat- och energistrategin för Simrishamn på ett innovativt och hänsynsfullt sätt. År 2020 Biogödsel från biogastillverkningen i kommunen har blivit ett efterfrågat gödningsmedel och säljs både i och utanför kommunen År 2020 Bedriver alla stora och medelstora industriföretag i Simrishamn ett systematiskt energieffektiviseringsarbete. År 2020 Fjärrkyla hämtad från havet finns nu i Simrishamn År 2020 Närvärmenät finns nu i flera tätorter inom kommunen En möjlig bild av Simrishamn år 2050 År 2050 Fossila bränslen är sedan några år tillbax förbjudna inom energi och transportsektorn. År 2050 Mineralutvinning från gamla soptippar börjar bli vanligt, ansökningar om utvinning från gamla Måsalycke soptipp har nyligen inkommit till bergsstaten. År 2050 I Österlenregionen produceras nu stora volymer biogas som skickas vidare ut i landet genom pipeline system. År 2050 Den totala längden av järnväg och spårbunden väg i kommunen är numera större än den var på 1800 talet. År 2050 Energianvändningen per person har nu minskat betydligt sedan millennieskiftet. Detta har lett till att Simrishamn numera är nettoexportör av energi, främst i form av biogas och el energi. Den enda energi importen som fortfarande finns är i form av biobränsle. År 2050 Den rena östersjön med dess rika fiske och skaldjursfångster genererar många arbetsplatser. Simrishamn befäster fortfarande sin position som Sveriges största landningsplats för fångst från havet. En binäring har blivit den biogas industri som tar han om fiskrens och musslor. Även alg skörden från havet bidrar till havsbruksnäringens storhet. År 2050 Det totala antalet vindkraftverk på land har nu minskat jämfört med de första årtionden, däremot har effekten och den producerade energin ökat då varje enskilt verk nu är betydligt kraftfullare. År 2050 Kombinerade vind, våg och musselodlings anläggningar finns anlagda till havs. År 2050 Största delen av alla bostadshus byggda efter 2040 är inte anslutna till elnätet. År 2050 Världens första kommersiella fusionsreaktor är under uppförande i Europa. År 2050 De fordon som inte är spårbundna har en mängd bränsletyper att tillgå tex: el, biogas, vätgas, etanol, metanol, DME samt biodiesel. 11

12 Mål Simrishamns ambitioner inom klimat- och energiområdet bör om möjligt vara minst lika höga som de nationella målen. Det innebär att lokalt uppsatta mål bör vara minst lika ambitiösa som mål uppsatta på nationell nivå av regering och riksdag. Det kommer inom miljömålsarbetet att krävas en fördjupad insats för att precisera vad de framtida målen kan komma att innebära för Simrishamns del. Energistrategin har siktet inställt mot de mål som finns inom klimat- och energiområdet men också målen om försörjningstrygghet, ekonomisk utveckling samt övriga miljömål. Strategin ska också skapa bästa möjliga förutsättningar för att uppfylla visionen i denna strategi och de mer ambitiösa ambitioner som kan förväntas framöver. De lokala miljökvalitetsmål som är beslutade sedan tidigare bör ligga fast eller höjas. Energistrategin kan fungera som ett underlag i processen att ta fram nya miljömål och miljöhandlingsprogram för Simrishamn. Nedan följer befintliga och nya generella mål inom energiområdet, de mer specifika målen finns under de potentiella områdena som särbelyses. Summering av övergripande mål inom energiområdet som riktar sig mot den kommunala verksamheten: Klimatfrågan uppmärksammas i vänortsutbytet och i gränsöverskridande samarbete. Simrishamns klimatstrategi 2006 Kommunen ska göra kommunens energiplan känd för kommunens invånare, näringslivet i kommunen och för andra intressenter och aktivt arbeta för att implementera energiplanens åtgärdsförslag. Simrishamns energiplan 2006 Utveckling av rutiner för miljöbedömningar för att tydligare belysa klimatpåverkan i beslut genom årliga miljöbokslut. Simrishamns klimatstrategi 2006 Förslag på nya övergripande mål inom energiområdet som riktar sig mot den kommunala verksamheten: Vid renovering, nyanskaffning och upphandling av utrustning och tjänster bör miljöstyrningsrådets skalkrav för avancerad energibesparing uppfyllas. Saknas information inom det specifika produktområdet skall en LCC beräkning när så är lämpligt göras och utfallet från denna vägas in i produktvalet. Simrishamns energistrategi 2011 Summering av övergripande mål inom energiområdet Som riktar sig mot hela kommunen: Utsläppen av växthusgaser från källor inom Simrishamns kommun skall år 2050 vara 50 % lägre jämfört med utsläppsnivån Från Simrishamns kilmatstrategi 2006 Fakta: mellan 1990 och 2008 minskade utsläppen av koldioxidekvivalenter med 31 % 12

13 All oljeanvändning inom hushålls- och transportsektorn i Simrishamns kommun skall senast år 2050 fasas ut genom konvertering, genom ökad användning av förnybara energislag samt genom investeringar i biogasanläggningar och etanoltappstationer. Närvärmeanläggningar ersätter fossila bränslen och eluppvärmning. Från Simrishamns klimatstrategi 2006 Energi som bygger på lagerresurser, som olja, kol, naturgas och kärnkraft, skall 2050 ha fasats ut och ersätts med förnyelsebara energikällor. Från Simrishamns energiplan 2006 Energianvändningen i Simrishamns kommun bör till år 2050 minska med 40 % per invånare jämfört med Från Simrishamns energiplan 2006 Åtgärd: Tidsplan: Ansvar: Klimatfrågan uppmärksammas i löpande vänortsutbytet och i gränsöverskridande samarbete Kommunen ska göra kommunens energiplan känd för kommunens invånare, näringslivet i kommunen och för andra intressenter och aktivt arbeta för att implementera energiplanens åtgärdsförslag. löpande Näringslivsutvecklare, energirådgivningen, Informationsansvarig. Utveckling av rutiner för miljöbedömningar för att tydligare belysa klimatpåverkan i beslut genom årliga miljöbokslut Energistrateg och miljöstrateg Vid renovering, nyanskaffning och upphandling av utrustning och tjänster bör miljöstyrningsrådets skalkrav för avancerad energibesparing uppfyllas. Saknas information inom det specifika produktområdet skall en LCC beräkning när så är lämpligt göras och utfallet från denna vägas in i produktvalet. From 2012 Inköps och upphandlingsansvariga inom kommunen 13

14 Nationella och internationella mål: På nationell och internationell nivå sker ett kontinuerligt arbete med att ställa upp konkreta och realiserbara mål gällande energianvändningen och utsläpp relaterat till energianvändningen. Även strategier för att nå målen läggs fram och uppdateras ständigt allt eftersom målen skärps och teknikutvecklingen medger fler och fler lösningar. Detta gör att Simrishamns lokala energi och klimat strategier och mål ständigt behöver uppdateras för att inte riskera att bli daterade. För Sveriges del ser målen idag ( ) ut som följer: Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 är: 40 procent minskning av klimatutsläppen. minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Dessutom kan tilläggas regeringens långsiktiga prioritering om att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. På EU nivå finns ett stort antal mål och delmål som berör energianvändningen och utsläpp relaterade till denna. Då de internationella målen ständigt uppdateras är det svårt att ange ett exakt läge av var man befinner sig idag. I en framtida uppdatering av energistrategin kan förhoppningsvis även delar av de internationella målen redovisas. 14

15 En långsiktig process med många aktörer Klimat- och energiarbetet i Simrishamn måste drivas gemensamt av alla aktörer i kommunen. Det handlar om såväl kommunen själv som enskilda företag och individer. Genom ett målinriktat arbete, tydliga ansvarsområden och uppföljning kan uppställda mål nås. Utformandet av en lokal energistrategi är en del av ett långsiktigt arbete. En viktig del i detta arbete är förankring, dialog och utbyte mellan de olika aktörerna i kommunen. Ansvaret för hur energi produceras, distribueras och förbrukas är fördelat på ett antal olika aktörer. Ansvaret för de klimatutsläpp som inte har sitt ursprung i energianvändningen är också delat mellan olika aktörer. Det innebär att det också är många som kan och behöver bidra till förändringar. Både små och stora insatser kan positivt bidra till minskad energianvändning och minskade klimatutsläpp. På den lokala nivån är det främst kommunen som har det övergripande ansvaret men det krävs att även privatpersoner och företag anstränger sig för att lyckas med de lokala målen. Effektiva former för ett samlat lokalt arbete för omställning av energisystemet behöver finnas. Behov finns av att ta fram fortsatta energikartläggningar, förarbete för gemensamma energimål och uppföljning av energistrategins delområden och åtgärder. 15

16 Lokala särdrag Blåsigt Det blåser mycket i kommunen, både till havs och till land. Den teoretiska potentialen för vindkraft är mycket hög. På land uppstår intressekonflikter på grund av att bebyggelsen och att olika typer av områdesskydd täcker delar av landområdet. Till havs kan finnas konflikter med försvaret, sjöfarten, fisket samt kustbefolkningen som oroar sig för förändrad landskapsbild. Det är samtidigt i dessa områden som den riktigt stora potentialen att producera vindkraft finns. Sveriges största landningsplats för fiskerinäringen Simrishamn har Sveriges största fiskehamn med avseende på landad mängd fisk. Den långa kustlinjen i kombination med en välutbyggd fiskeflotta skapar stora möjligheter för den marina näringen. Stor konkurrens om marken Konkurrensen om markanvändningen i kommunen kräver också eftertänksamhet vad gäller energiomställningens påverkan på det öppna landskapet, den biologiska mångfalden och övergödningen. Varmt och tätbefolkat Skånes sydliga läge och ett varmare klimat än övriga Sverige skapar många möjligheter. Det påverkar bland annat behovet av uppvärmning i byggnader och möjligheterna till att cykla stora delar av året. Också solvärme och solceller har bra förutsättningar att ge energi över större delen av året. Det stora antalet mindre byar och samhällen i kombination med väletablerad lantbruksektor i kommunen skapar perfekta underlag för mindre fjärrvärmenät, så kallade närvärmecentraler. Gott om lämpliga råvaror till energiproduktion Jordbruksmarken i kommunen är särskilt lämpad för produktion av livsmedel. Lantbruket, livsmedelsindustrin samt befolkningen skapar stora mängder biologiskt avfall och restprodukter som kan användas för energiproduktion inom företrädesvis biogas. Det finns även potential att i framtiden utnyttja kommunens närhet till havet med tillgång till tång och alger för biogasproduktion. Här är potentialen än så änge inte fullt kartlagd men redan idag finns indikationer på att de marina resurserna mycket väl kan överträffa de landbaserade resurserna. Mycket vägtransporter i kommunen I regionen finns det i dag endast en järnvägsförbindelse. Med en realisering av Simrishamnsbanan öppnas en mycket snabbare och miljövänligare pendlingsväg mot det mer tätbefolkade västra Skåne. Simrishamn ligger idag i de yttre pendlingsavstånden från nordens största storstadsområde Med tanke på Österlenområdets dragningskraft är det rimligt att anta att vi i framtiden kommer att få se allt fler pendlare in mot öresundsregionen, med dagens infrastruktur kommer en stor del av denna pendling tyvärr att ske med vägtransporter. 16

17 Utsläpp av klimatgaser FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan (IPCC) konstaterade 2007 att det pågår en global klimatförändring och att den är orsakad av människan. Utsläppen av klimatpåverkande gaser fortsätter att öka och koldioxid från fossila bränslen utgör den absolut största källan till dessa globalt sett. Globalt sett har även förändringar i markanvändningen stor betydelse för klimatet. På grund av skogsavverkning minskas markens upptag av koldioxid samtidigt som livsmedelsframställningen leder till metan- och lustgasutsläpp som får stor betydelse för klimatet. För att halten koldioxid i atmosfären ska kunna komma ner på förindustriell nivå vid nästa sekelskifte måste utsläppen av växthusgaser vara nära noll vid sekelskiftet Även om vi kraftigt skulle minska klimatutsläppen idag kommer halterna i atmosfären att fortsätta att öka i flera årtionden på grund av den tröghet som finns inbyggd i klimatsystemet. Det som enligt den internationella klimatkonventionen (Kyotoprotokollet) räknas till klimatgaserna och dess inbördes förmåga att absorbera och återstråla jordens värmestrålning visas i tabeller nedan. (högt tal lika med stort bidrag till växthuseffekten). Växthusgasers effekt i förhållande till koldioxid Fluorerade gaser Koldioxid (CO2) 1 Metan (CH4) 25 Lustgas (N2O) 298 Fluorerade gaser -HFC ca Fluorerade gaser -PFC ca Svavelhexafluorid (SF6) Växthusgaser i Simrishamn uppdelat per gastyp (omräknat till CO2 ekv) Växthusgaser i Sverige uppdelat per gastyp (omräknat till CO2 ekv) 27% 0% 25% 1% 11% 0% 8% 0% Metan (CH4) Metan (CH4) Perfluorkarboner (PFC) Perfluorkarboner (PFC) 1% 0% Koldioxid (CO2) Fluorkolväten (HFC) Lustgas (N2O) Koldioxid (CO2) Fluorkolväten (HFC) Lustgas (N2O) Svavelhexafluorid (SF6) Svavelhexafluorid (SF6) 47% 80% Observera den stora skillnaden i utsläppstyper mellan Sverige och Simrishamn. Då Simrishamns utsläppstyper skiljer en hel del från Sveriges finns det andra möjligheter att angripa utsläppen här. 17

18 De olika gastyperna och deras utsläppställen Koldioxid (CO 2 ) Koldioxid är den mest kända av växthusgaserna. Vid beräkning av hur kraftig växthuseffekt en gas har refererar man till koldioxid och hur många kg koldioxid som krävs för att uppnå samma globala effekt som ett kilo av den berörda gasen. Koldioxid är en stabil ej brännbar gas som inte bryts ned i atmosfären. Koldioxiden i atmosfären ingår i den naturliga kolcykeln som är ett ballanserat kretslopp för grundämnet kol mellan växter med fotosyntes som tar upp koldioxid och andra levande organismer som saknar fotosyntes som avger koldioxid. Genom förbränning av kol som inte ingår i det naturliga kretsloppet förflyttas kol från att varit deponerat i stabil form i berggrunden till att bli deponerat i kolcykeln i form av koldioxid. Livslängden för fossilt kol i kolcykeln är mycket lång, varje steg i kolcykeln kan kortidslagra kol men väldigt lite material lämnar kretsloppet, dvs. det fossila kolet vi släpper in i systemet kommer att fortsätta i systemet. Kolcykelns omsättningstid varierar kraftigt från 1-2 år upp till flera hundra år, då uppehållstiden varierar kraftigt är det svårt att veta hur en ökning av kolmängden kommer att påverka varje steg samt hur fördelningen av kol inom cykeln kommer att ske över tid. Koldioxid per utsläppsektor i Simrishamn Koldioxid per utsläppsektor i Sverige 13% 0% 23% 6% 0% 0% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning 41% 43% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning 64% 10% I Simrishamn dominerar transportsektorn när det gäller utsläpp av koldioxid. 18

19 Metan (CH4) Metan är en brännbar gas som har ett stort ekonomiskt värde då den används som naturgas eller biogas. Metan bildas naturligt när biologiskt material bryts ned bakteriellt under syrefria förhållanden. I världen härrör de största utsläppen från risodling, utsläpp från kolgruvor och naturgas, avfallsförbränning och avloppshantering och boskapsskötsel. Metan från kolgruvor och naturgas är fossil, dvs detta är inte ett naturligt inslag. Livslängden för metan i atmosfären är relativt kort, cirka år. När metan sönderfaller/förbränns bildas koldioxid och vatten, då koldioxid är en betydligt mindre kraftfull växthusgas än metan är det bättre att förbränna metangas än att släppa ut den i atmosfären. Metan per utsläppsektor i Simrishamn Metan per utsläppsektor i Sverige 3% 8% 34% 29% Energiförsörjning Jordbruk Avfall och avlopp Energiförsörjning Jordbruk Avfall och avlopp 63% 63% Lustgas (N2O) Lustgas främsta användningsområden är som bedövningsmedel inom vårdsektorn. Lustgas (Dikväveoxid) är en gas som släpps ut fram för allt vid denitrifikation av kväve. Det är en process som sker naturligt i marken av mikroorganismer, men som ökar vid spridning av konstgödsel som består av kväve. Även vid förbränning vid höga temperaturer kan lustgas bildas. Ungefär en tredjedel av alla dikväveutsläpp beräknas vara orsakade av oss människor dvs även utan mänsklig inblandning sker ett utsläpp av denna gas, den naturliga delen av utsläppen är idag redovisade under jordbruk. Det är sålunda viktigt att beakta att endast delar av utsläppen från jordbruket är möjliga att minska. Lustgas är en väldigt kraftfull växthusgas, 1 kg lustgas motsvara ca 300kg koldioxid. Dikväveoxidens uppehållstid i atmosfären är cirka 150 år. Lustgas per utsläppsektor i Simrishamn Lustgas per utsläppsektor i Sverige 3% 2% 92% 7% 1% 0% 3% 0% 1% Jordbruk Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp 73% 27% 5% 11% 5% 2% 2% Jordbruk Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp 19

20 Fluorföreningar Gruppen fluorföreningar förekommer, till skillnad från de andra växthusgaserna, inte naturligt i atmosfären utan framställs på industriell väg. Många av fluorföreningarna är mycket långlivade och kraftfulla växthusgaser. De är jämförelsevis kraftiga eftersom de tar upp strålning i en del av det infraröda spektra som tidigare varit helt genomsläppligt. Räknat per molekyl är vissa av dem tiotusentals gånger effektivare än koldioxid. Det finns tre vanliga grupper av fluorföreningar, även kallade f-gaser. Dessa är: HFC som liknar klorfluorkarboner CFC (Freoner) och används som kylmedium Svavelhexaflourid (SF6) som används i elektronisk industri Perfluorkarboner, PFC, som släpps ut vid aluminiumtillverkning och även används i elektronisk industri. Utsläppen av dessa ämnen till atmosfären är väldigt små och deras bidrag till växthuseffekten därför relativt liten. De globala utsläppen ökar dock relativt kraftigt, vilket är allvarligt på grund av deras starka effekt och långa uppehållstid i atmosfären. De har en livslängd i atmosfären på flera tusen år. 20

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer