Market Design

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Market Design 2006 2009"

Transkript

1 Market Design

2 Market Design En presentation av Market Design-programmet och dess forskning kring den avreglerade elmarknaden.

3 Market Design En presentation av Market Design-programmet och dess forskning kring den avreglerade elmarknaden. Elforsk (www.marketdesign.se) Dessa företag har finansierat Market Design Borås Energi Nät AB Dala Kraft AB EBL Energimarknadsinspektionen E.ON Eskilstuna Energi & Miljö Fortum AB Göteborg Energi AB Jämtkraft AB Karlshamn Energi AB Oskarshamn Energi AB Skellefteå Kraft AB Skånska Energi Nät AB Svenska Kraftnät Svensk Energi Swedish Energy Agency Tekniska Verken i Linköping AB Tranås Energi AB Trollhättan Energi AB Vattenfall AB Åkab Nät och Skog Öresundskraft AB Svensk Energi Svenska Kraftnät Energimyndigheten Texter: Björn Forsman, Lars Magnell, Markus Wråke Produktion: Kreativ Media AB Layout: Måns Ahnlund Omslagsbild: Matton Images Tryckt hos Planograf i december 2009 ISBN

4 Innehåll Inledning 3 Förord. Vi har haft tur 5 1. Samhällsekonomiska effekter av avregleringen Lågt elpris ingen uttalad målsättning 7 2. En gemensam nordisk slutkundsmarknad Harmonisering? Ja tack! Förutsättningar för investeringar i produktion och kraftnät Ingen vindkraft om inte kommunen vill 17 Det där ordnar marknaden 22 Att bygga eller inte bygga ny kraftöverföring En slutkundsmarknad med nya mätare och nya avtalsformer När priset får råda går effekten ner 33 Effektstyrning i Göteborg 34 Det är intressant med detaljerade mätningar 38 Alla vinner på timmätning 40 En faktura och en avtalspart räcker 43 Ursprungsmärkning av el lättare sagt än gjort Förändringar i regelverk för att klara vindkraftsexpansionen Mindre risk för prognosfel med kortare bud 51 Vem ska våga ta balansansvar? Utsläppshandeln Den fula ankungen i EU:s klimatpolitik? Våra seminarier och konferenser Att tränga igenom bruset 71

5 Foto: E.ON

6 Inledning Forskningsprogrammet Market Design syftar till att öka kunskapen om hur den avreglerade nordiska elmarknaden fungerar och hur regelverken som omger den kan utvecklas. Meningen är också att peka på och finna lösningar för de problem som finns på denna marknad, som till exempel de svårigheter som kan uppstå när stora mängder vindkraft ska introduceras. Verksamheten spänner över hela fältet från produktion och elhandel till nätfrågor. Närliggande frågor som har stor påverkan på elmarknaden, som EU:s handels system med utsläppsrätter och miljömärkning av el, behandlas också. Market Design, som hålls samman av elbranschens forskningsföretag Elforsk, är ett samarbete mellan elföretagen, Svenska Kraftnät och Energi myndigheten. Den bok som här föreligger, den andra i ordningen, beskriver en del av alla aktiviteter och projekt som hittills har genomförts inom ramen för programmet. Tanken är att på ett lättfattligt sätt försöka redogöra för de ofta mycket komplicerade och ibland tvetydiga spelregler och förutsättningar som styr elmarknaden i Sverige och Norden. Market Design, som nu avslutat sin tredje etapp, har en inriktning mot tillämpad forskning, där idéer och modeller testas under verkliga förhållanden. I programstyrelsen finns representanter från många olika intressen som till exempel Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, elbranschföretag, norska EBL Kompetanse med flera. Lars Magnell, redaktör 3

7 Anders Hedenstedt Foto: Göteborg Energi 4

8 Vi har haft tur Det är nu snart 14 år sedan som den svenska elmarknaden avreglerades för att lite längre fram bli en del av en likaledes fri och öppen nordisk elmarknad. Det är en allmän bedömning att avregleringen i stort varit lyckosam, men det innebär naturligtvis inte att vi kan slå oss till ro. Liksom andra marknader fungerar elmarknaden inte perfekt i alla lägen. Det finns fortfarande en mängd saker som kan göras bättre. Elmarknaden är inget statiskt system utan en dynamisk process som alltjämt pågår, och alla vi som är verksamma på denna arena måste vara lyhörda och förändringsbenägna så att vi kan möta de nya utmaningar som hela tiden uppstår. Det är mot denna bakgrund som forskningen inom Market Design är så viktig. Bara det faktum att intressenter från så vitt skilda håll står bakom programmet visar att det finns en genuin vilja att belysa de ofta mycket komplicerade och ibland tvetydiga spelregler och förutsättningar som styr elmarknaden i Sverige och i Norden. Den tvärvetenskapliga ansatsen inom programmet har också gett en värdefull bredd som gjort det mera lättillgängligt och mycket respekterat. Det har vi inte minst kunnat konstatera under våra seminarier som lockat till sig många intresserade deltagare som genomgående varit mycket nöjda med innehållet och kvaliteten på presentationer och diskussioner. Kanske har vi också haft en smula tur för många av de frågeställningar som har behandlats under programmets gång har fått starkt genomslag i den allmänna samhällsdebatten. Det gäller till exempel vindkraftens påverkan på elsystemet liksom olika prissättningsmodeller. Sammanfattningsvis tyder detta på att Market Design-programmet verkligen behövs. Det händer hela tiden saker som innebär att villkoren och behoven på marknaden förändras och då är studier som redan belyst just sådana frågor av stort värde. Under förra etappen av programmet hade klimatfrågan ännu inte fått det genomslag den har idag. I den etapp som nu har avslutats har många av forskningsprojekten en direkt eller åtminstone indirekt koppling till klimatdebatten och de åtgärder som sker i dess spår. Flera av dem finns avrapporterade i denna bok och jag hoppas att läsaren ska finna dem och övriga texter intressanta och tänkvärda. Anders Hedenstedt, ordförande Market Design 5

9 1. Samhällsekonomiska effekter av avregleringen 6 Foto: Matton Image

10 Lågt elpris ingen uttalad målsättning Prisbildningen fungerar som den ska och i grossistledet är konkurrensen tillfredsställande. Det visar en utvärdering av den forskning som hittills genomförts om konsekvenserna av elmarknadsreformen. Men investeringar i överföringsförbindelser mellan länder behöver studeras närmare. Liksom en eventuell gemensam nordisk slutkundsmarknad samt konkurrensen och lönsamheten inom elhandeln. Efter mer än tio år av avreglering och åtskilliga forskningsrapporter kan man ställa sig följande frågor: Finns det en vetenskaplig sanning om hur väl den svenska elmarknaden fungerar? Vad råder det fortfarande delade meningar om och vilka kunskapsluckor återstår att fylla? Så kan man sammanfatta uppdraget till tre forskare vid Luleå tekniska universitet, vilket resulterat i studien Evaluation of the liberalisation process of the Swedish electricity market. Bakgrunden till rapporten är den debatt som blossat upp på senare år om elmarknadsreformens konsekvenser, framför allt de stigande elpriserna. Men lägre eller låga elpriser var i sig aldrig ett uttalat mål med avregleringen, även om många nog lever med den uppfattningen. Däremot fanns, enligt rapportförfattarna, ett underförstått mål som innebar att priset vid varje tidpunkt skulle avspegla marginalkostnaden för att producera el. Ger fingervisning Reformens faktiska mål kan spaltas upp i sex delar, enligt Luleåforskarna: Att främja effektivitetsvinster. Ökad produktivitet. Bättre valmöjligheter för elkunderna och större rörlighet på efterfrågesidan. En enhetlig och effektiv prisbildning. Ökad konkurrens. Integration mellan den svenska och den internationella elmarknaden. De tre forskarnas syntesrapport, det vill säga sammanställning av tidigare forsk- 7

11 ning, gör inte anspråk på att ge ett uttömmande svar på den centrala frågan nämligen om dessa mål uppnåtts eller inte. Däremot tar rapporten upp ett antal indikatorer som ger en fingervisning om hur den samlade forskningen ser på saken. Konkurrens fungerar Prisbildningen och konkurrensen är två delmål som har stor bäring på debatten om avregleringen och de höga elpriserna. Här finner forskarna att det råder stor enighet bland kollegorna om att det mesta fungerar rätt bra. Visst skriks det högt när elpriset går upp. Folk tror att något måste vara fel. Men forskningsmässigt måste man säga att prismekanismen har visat sig fungera bra, säger universitetslektor Robert Lundmark, som tillsammans med Kristian Gustafsson och Mats Nilsson ansvarar för studien. Enligt rapporten råder stor samstämmighet om att de stora prisökningar som periodvis uppkommit från 2002 och framåt har rationella orsaker: Torra vintrar, mindre marginaler i produktionsapparaten, genomslag av miljö- och klimatfaktorer med mera. När det gäller konkurrensen vill jag inte påstå att allt är avklarat. Man måste mäta kontinuerligt, för det händer ju saker hela tiden. Men åtminstone fram till 2007, när syntesrapporten gjordes, kan man inte tala om några stora brister. Otillbörligt eller ej? Hur ser han då på uppgifter som gör gällande att de stora elproducenterna, tack vare informationsövertag och reglermöjligheter, har möjlighet att styra så att priskrysset oftast hamnar på dyr fossileldad kondenskraft vilket gett mycket god lönsamhet åt produktion med lägre marginalkostnader. Så länge prissättningen sker i krysset så är det effektivt, per definition. Detta oavsett var krysset ligger, svarar Robert Lundmark. Sedan kan man med andra premisser än effektivitet argumentera för om ett sådant beteende är otillbörligt eller inte. För den som vill maximera sin vinst är det förstås en fördel att ha kännedom om konsumtionsbeteende och produktionsapparat. Men det gäller ju inte bara elbranschen utan överallt från livsmedel till bilar. Slutsatsen blir att ytterligare utredningar kring dessa frågor inte kommer högst upp på författarnas lista över angelägna forskningsfrågor. 8

12 Definiera samhällsnytta I stället förordar Luleåforskarna ytterligare studier inom ett antal andra områden: Det är idag svårt att få till de investeringar i överföringsförbindelser mellan länder som krävs för en fortsatt integrering av de nationella elmarknaderna. Detta eftersom systemoperatörerna arbetar på nationella mandat. Här krävs forskning, bland annat om hur samhällsnytta ska definieras. Många andra branscher har utvecklat standarder för hur samhällsnytta ska analyseras. Men inte elbranschen, påpekar Robert Lundmark. Han tillägger att de utredningar som görs idag ofta utförs av de direkt involverade parterna. Därför behövs mer oberoende forskning på detta område. Robert Lundmark Välfärd omfördelas En närbesläktad fråga som också behöver mer forskning är enligt författarna hur olika länder ska kompenseras när prisbilden jämnas ut genom att elmarknaderna integreras. Vi får en inkomstomfördelning mellan länderna, eller en omfördelning av välfärd. Om inte den frågan kan lösas blir det svårt att få till stånd ökad överföringskapacitet, säger Robert Lundmark. Även regelverk och övervakning är idag nationellt baserade, vilket enligt författarna är ett hinder för en fullt integrerad nordisk elmarknad. De efterlyser därför fler studier med nordiskt perspektiv, inte minst med sikte på frågan om att inrätta en gemensam nordisk slutkundsmarknad. 9

13 2. En gemensam nordisk slutkundsmarknad En gemensam slutkundsmarknad för de nordiska länderna kan ha sina fördelar men leder sannolikt inte till lägre priser för konsumenterna. 10 Foto: Hans Blomberg.

14 Harmonisering? Ja tack Men att sträva efter en helt integrerad nordisk slutkundsmarknad kan vara att spänna bågen alltför hårt utan att nödvändigtvis träffa målet. Det är en av slutsatserna i en syntesrapport som sammanfattar och analyserar tidigare utredningar om en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Det finns sedan flera år tillbaka en stark politisk vilja att utveckla den integrerade nordiska elmarknaden, så att den även omfattar den slutliga konsumenten. Så sent som i oktober 2009 uttalade de nordiska energiministrarna sitt fortsatta stöd för denna process. Tidigare under året antog de nordiska regleringsmyndigheternas organ NordREG en detaljerad färdplan för att förverkliga en gemensam slutkundsmarknad till år Vid den tidpunkten ska det alltså vara möjligt för exempelvis en norsk elhandlare att sälja sin el till en svensk kund utan att nödvändigtvis vara registrerad eller ha kontor i Sverige. Flera Market Design-projekt har de senaste åren undersökt olika aspekter av denna fråga. Ökad konkurrens i detaljistledet är ett av de uttalade målen med att integrera de nationella marknaderna. Men hur troligt är det att elhandlarnas marginaler verkligen sjunker bara för att de får tillgång till en marknad med 14 miljoner nordiska kunder? Inga höga marginaler Inte särskilt sannolikt alls, enligt en studie av Niclas Damsgaard och Marie Römpötti på Econ Pöyry. Deras rapport från 2007 visar för det första att elhandelsmarginalerna i utgångsläget inte är speciellt höga. Utrymmet för lägre elpriser är följaktligen begränsat. För det andra drar författarna slutsatsen att det som främst skulle kunna leda till lägre marginaler ett skärpt konkurrenstryck troligen inte kommer att infinna sig i någon större utsträckning. Förklaringen är att koncentrationsgraden på de nationella marknaderna är 11

15 relativt låg. Effekten av att späda ut den marknadsmakt som ändå kan finnas blir följaktligen liten. En konsumentgrupp som möjligen kan tjäna på en ökad konkurrens är hushållskunder med låg förbrukning, för där tenderar elhandlarnas marginaler att vara något större. Men rapporten konstaterar samtidigt att förändringar av de nationella regelverken skulle ha större betydelse för att pressa ned elkostnaden för dessa hushåll, exempelvis genom att öka deras incitament att välja bort dyra tillsvidarekontrakt. Flexiblare efterfrågan En gemensam nordisk slutkundsmarknad kan dock tänkas innebära andra fördelar. Dessa möjligheter analyseras i en parallell studie av Niclas Damsgaard. En tanke som lyfts fram är att en nordisk integration skulle kunna få fart på utvecklingen av teknik och kontraktsformer som underlättar en ökad efterfrågeflexibilitet. Detta skulle kunna sänka konsumenternas totala elkostnad genom att helt enkelt ge dem möjlighet att minska sin förbrukning när priset är högt. Men även grossistmarknaden och energisystemet som helhet skulle fungera bättre. Vinsterna av en flexiblare efterfrågan skulle fördela sig på flera parter och enligt analysen är det därför tänkbart att det krävs en större slutkundsmarknad än de nuvarande nationella för att utvecklingen ska ta fart. Ytterligare en möjlighet som Niclas Damsgaard lyfter fram är att bildandet av en gemensam nordisk slutkundsmarknad skulle kunna bli ett tillfälle för att rensa ut dåligt fungerande inslag i de nationella regelverken. Förutsättningen är naturligtvis att de gemensamma lösningar som väljs i stället verkligen är bättre. Bredare utbud Ett bredare spektum av kontraktsformer och serviceerbjudanden är en annan tänkbar konsekvens, enligt rapporten. Författaren påpekar dock att det inte är säkert att en sådan utveckling blir bestående eller ens att den över huvud taget uppstår. Riktigt stora elkunder kommer sannolikt att få fler erbjudanden, särskilt de som har verksamhet i flera länder. Möjligen kan detta leda till en ytterligare press på redan låga marginaler, till glädje för dessa kunder. Å andra sidan skulle en nordisk marknadsintegration även kunna öppna 12

16 möjligheter för stora elhandelsföretag att utnyttja skalfördelar och minska sina kostnader. Studien har inte undersökt kostnaderna för en eventuell marknadsintegration i Norden, men landar ändå i slutsatsen att den bör genomföras på sikt om kostnaderna inte är oöverstigliga. I väntan på förverkligande finns en rad harmoniseringsåtgärder som definitivt bör genomföras, bland annat att upprätta gemensamma funktionalitetskrav när det gäller mätaravläsning. Även ansvarsfördelningen mellan elhandelsföretag och elnätsföretag skulle enligt rapporten behöva harmoniseras, bland annat när det gäller skatteuppbörd och administration av elcertifikat. Oklar kostnad Niclas Damsgaard och Marie Römpötti återkommer 2009 till ämnet, i en rapport skriven tillsammans med konsultkollegan Anders Ångström. De har gjort en bredare studie som undersöker vilka faktorer som är mest angelägna att harmonisera mellan de fyra länderna. Studien utmynnar i ett förslag till en handlingsplan, delvis ett resultat av en workshop med representanter för de berörda aktörerna. Fortfarande gäller att det visat sig mycket svårt att kvantifiera såväl kostnader som nyttor av en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Men om det över huvud taget ska vara någon idé att harmonisera, resonerar författarna, så måste den vara långtgående. Det är först när en elhandlare kan använda samma affärsstruktur, till exempel it-system, i alla nordiska länder som verkliga samordningsfördelar uppstår. Dessa affärsstrukturer förekommer främst på tre områden: Inom informationshantering, mätning och balansavräkning. Här är följaktligen behovet av harmonisering som störst. Gemensam balansavräkning På informationssidan är det bland annat kontakterna mellan elhandlare och nätföretag som berörs. Där måste format och protokoll för meddelanden om exempelvis leverantörsbyten vara helt standardiserade, vilket inte är fallet idag. Inom mätningen finns en uppsjö av skillnader som måste utjämnas: Mätarnas och kundernas identitet definieras till exempel med olika metoder, gränserna för timmätning varierar, liksom de tekniska kraven på mätarna. Balansavräkningen måste också ske enligt en enhetlig modell, helst under en 13

17 gemensam nordisk huvudman. På detta område har dock en viss harmonisering redan inletts. Fakturering, skattskyldighet, regler för prisinformation är ytterligare några områden som kräver åtgärder. Dessutom är det svenska systemet med elcertifikat ett problem, då stödsystemen för förnybar el fungerar helt annorlunda i de övriga nordiska länderna. Eftersom kraven på harmoniseringar är så omfattande gör författarna bedömningen att det mycket väl kan dröja tio år innan integrationen är genomförd. De redovisar även ett mindre långtgående harmoniseringsalternativ, som skulle kunna genomföras relativt snart. Värt besväret? Med detta omfattande nordiska samordningsarbete på arbetsschemat är det verkligen värt besväret? Håkan Heden, tidigare chef för Energimarknadsinspektionen, säger att det beror på hur det genomförs. Han har på uppdrag av Market Design-programmet skrivit en syntesrapport av tidigare studier och analyserat frågan vidare. Vinsterna med en integrerad nordisk slutkundsmarknad är inte särskilt stora. Det man hoppas uppnå är till stor del sådant som man i de nordiska länderna skulle kunna åstadkomma ändå, genom att införa bättre regelverk nationellt, säger han. Att slopa etableringstvånget, det vill säga kravet på att elhandlaren ska vara på plats i det land där han säljer el, uppfattar inte jag som det strategiskt viktiga i sammanhanget. Minsta gemensamma En risk med en påtvingad nordisk marknadsintegrering i detaljistledet är enligt Heden att man fastnar för lösningar som bygger på den minsta gemensamma nämnaren, snarare än att välja det bästa regelverket. Håkan Heden anser att det finns fördelar med att marknaden blir större. Det kan skapa ett dynamiskt tryck som leder till ökad effektivitet och introduktion av nya produkter på elmarknaden. Men, menar han, mycket av detta kanske kommer ändå. En stor marknad kan också locka till sig aktörer från utomnordiska länder, vilket även det skulle bidra till dynamiken. Det är därför viktigt att ha ett EU-perspektiv på utvecklingen av den nordiska marknaden. 14

18 En etablering av till exempel holländska eller brittiska elsäljare kan vitalisera den nordiska slutkundsmarknaden, samtidigt som en europeisk eller nordeuropeisk harmonisering av reglerna på slutkundsmarknaden kan öppna för nordiska företag att agera på kontinenten, säger Håkan Heden. Kulturellt betingad Samtidigt betonar han att en mer integrerad europeisk slutkundsmarknad är en process som kommer att ta lång tid att förverkliga. Detaljhandel är väldigt kulturellt betingad. Inte bara regelverk utan även vanor och traditioner styr hur det går till när vi handlar. En harmonisering mellan länderna kräver alltså förändringar som ligger långt utanför elmarknaden. Håkan Heden 15

19 3. Förutsättningar för investeringar i produktion och kraftnät 16 Foto: Ewea

20 Ingen vindkraft om inte kommunen vill Det starka kommunala självstyret gör det svårare att etablera vindkraft i Sverige jämfört med i våra grannländer. Men det skulle gå att förbättra vindkraftens möjligheter utan att urholka det kommunala planmonopolet. Den som vill bygga och driva en anläggning för elproduktion måste först skaffa sig tillstånd. Bakom myndighetskrav och regelverk ligger förstås samhällets ambitioner att skydda värden som skulle kunna hotas av anläggningen: Miljö, säkerhet och hälsa bland annat. Men tillståndsprocessen har också en annan funktion som ibland glöms bort, nämligen att faktiskt möjliggöra investeringar i ny elkraft. Det sistnämnda är en viktig utgångspunkt för forskningsprojektet Tillståndsprocesser för ny elproduktion i Norden, som genomförts av en grupp ekonomer, samhällsvetare och jurister vid Luleå tekniska universitet. Den bakomliggande tanken är följande: På en väl integrerad elmarknad som den nordiska kan stora skillnader mellan länderna när det gäller tillståndsprocessen leda till att det introduceras nya kraftkällor som inte är kostnadseffektiva. I förlängningen snedvrids konkurrensen. Fokus på vind och kärnkraft Studien lägger tonvikten vid vindkraft, bland annat genom en jämförelse av tillståndsprocesserna i Sverige, Norge, Danmark och England. Därtill har forskarna även studerat förutsättningarna för att pröva nya kärnkraftssatsningar i Sverige, vilket ju regeringen Reinfeldt nyligen öppnat för. Från början var uppdraget att titta på tillståndsprocessen generellt. Men i referensgruppen kom vi fram till att vindkraften är särskilt intressant att studera, berättar projektledaren Patrik Söderholm. Det har varit mycket uppmärksamhet kring problemen med att etablera vindkraft och det har lagts fram olika förslag till förenklingar, bland annat från Energimyndigheten. Att även tillståndsprocessen för nya kärnkraftverk togs upp till granskning har närmast motsatt förklaring: 17

21 Där har vi ju inte haft några nyinvesteringar sedan miljöbalken kom till i slutet av 1990-talet. Vi såg ett behov av att klargöra hur processen skulle se ut om och när ny kärnkraft blir aktuell igen, förklarar Patrik Söderholm. Starka svenska kommuner När det gäller tillstånd för vindkraftverk visar jämförelsen mellan de fyra länderna att svenska kommuner har betydligt större inflytande över den fysiska planeringen. Eller annorlunda uttryckt: I de norska, danska och engelska systemen har staten större möjligheter att genomdriva en nationell vindkraftspolitik. I exempelvis Danmark är plansystemet starkt vertikalt integrerat, vilket betyder att staten aktivt väljer ut områden för vindkraftsändamål. Även i Sverige kan visserligen områden bli klassade som riksintresse för vindkraft. Men ett sådant utpekande ger enligt Luleåforskarna inte något egentligt stöd för att vindkraftverk verkligen ska få byggas där. Det är mest ett skydd mot annan markanvändning, som skulle försvåra elproduktionen. Dessutom kan ett och samma område vara av riksintresse för flera konkurrerande ändamål som vindkraft och naturskydd. Det ger stort utrymme för kommunen att göra egna bedömningar från fall till fall. I princip betyder detta att det aldrig byggs någon vindkraft om kommunen inte vill, säger Patrik Söderholm. Lönsamt att överklaga Till det starka kommunala inflytandet kommer att enskilda i Sverige har goda möjligheter att överklaga beslut, även sent i beslutsprocessen. Inte sällan är överklagandena framgångsrika. Danmark arbetar mer med typgodkännanden av vindkraftverk och gränsvärden när det gäller sådant som buller och skuggning. Därmed blir det inte så mycket utrymme för långa diskussioner om hur mycket det bullrar i det enskilda fallet, konstaterar Patrik Söderholm. Rapportförfattarna föreslår ett antal förändringar i den svenska tillståndsprocessen som skulle minska skillnaderna mellan Sverige och grannländerna. Bland annat: Att miljöbalken ändras, så att riksintresset vindkraft får prioritet över andra riksintressen i samband med planläggning och tillståndsprövning. Alternativt att regeringen redan vid utpekandet av områden klargör hur konflikter mellan riksintressen ska lösas. 18

22 Att plan- och bygglagen ändras så att staten inte bara får möjlighet utan skyldighet att förelägga kommunerna att ändra detaljplaner och områdesbestämmelser detta för att möjliggöra vindkraft i riksintressanta områden. Kortare handläggningstider, genom att berörda myndigheter åläggs att fatta beslut inom vissa tidsgränser. Generella gränsvärden för buller, skuggning med mera, enligt danskt exempel. Nationella riktlinjer för hur intressekonflikter i samband med elproduktion ska hanteras något som redan finns i Norge. Lokaliseringsregel kvar Rapporten avråder dock från att helt undanta vindkraftverk från den så kallade lokaliseringsregeln i miljöbalken, vilket Energimyndigheten föreslagit. Regeln innebär att platsen för en verksamhet alltid ska väljas så att den orsakar minsta möjliga olägenhet för människa och miljö. Däremot anser rapportförfattarna att det bör skapas riktlinjer för hur ansökningar om vindkraftsetableringar ska bedömas. Utgångspunkten bör vara att vindkraftverk ska vara allmänt förekommande i landet på samma sätt som exempelvis jordbruk. Patrik Söderholm Ålder: 41 Utbildning/karriär: Grundutbildning i nationalekonomi vid Umeå universitet, forskarutbildning och doktorsexamen med inriktning på miljö- och energiekonomi vid Luleå tekniska universitet. Klimatpolitiska styrmedel inom energisektorn har varit i centrum för intresset under i stort sett hela forskarkarriären. Sedan 2006 professor i nationalekonomi i Luleå. Gör just nu: Håller på att skriva en bok tillsammans med kollegor i Umeå om hur klimatpolitiken påverkar utnyttjandet av den svenska skogen för råvara till industri och energisektor, för rekreation och för att bevara biologisk mångfald bland annat. Bor: I Luleå. Familj: Hustru Kristina och sexåriga tvillingdöttrar, Ella och Bodil. Fritid: Skidåkning, mest på slätmark. Resor, gärna till solen eller till europeiska storstäder. Bok på nattduksbordet: Öhh vad hette den nu igen? Nej, jag kommer inte på det. Du får skriva doktorandernas uppsatser i stället. 19

23 Det finns länder, Italien bland annat, där makten över stora infrastruktursatsningar är helt centraliserad. Det är inte en modell som vi tror på för svensk del, säger Patrik Söderholm. Ett visst kommunalt självstyre i sådana här frågor är viktigt. Det kan vara ett sätt att skapa lokal acceptans för det som byggs. Lokal makt i lokaliseringsfrågor tvingar också fram andra strategier hos dem som vill bygga: Öppenhet blir viktigt. Sådant som hearings, medborgarjuryer och ekonomisk kompensation för intrång kan bli naturliga inslag i en etableringsprocess. Värt ett högre pris? Om de föreslagna lättnaderna i tillståndsprocessen inte blir av finns risken att kraftproducenterna väljer bort Sverige, trots att de fysiska förutsättningarna är goda vilket i förlängningen leder till högre elpriser, menar rapportförfattarna. Men kan det då inte vara värt att betala ett något högre pris för vetskapen om att den elproduktion som äger rum är accepterad av de närmast berörda? Så kan det förstås vara. Men då är det viktigt att konsumenten blir medveten om hur mycket högre priset blir, svarar Patrik Söderholm. När det gäller tillstånd för ny kärnkraft utmynnar rapporten i slutsatsen att en prövning enligt den svenska miljöbalken är förhållandevis effektiv i en internationell jämförelse. Detta trots att processen innebär en viss dubbelprövning av frågor som har med strålningsrisker att göra de prövas numera enligt både strålskyddslagen och miljöbalken. Det kan säkert uppfattas som opraktiskt, ur investerarnas perspektiv. Men hela tanken med miljöbalken är att ta ett helhetsgrepp på miljöfrågorna, påpekar Patrik Söderholm. Detta tycker vi är bra och något som bör behållas. I Sverige finns trots allt stora möjligheter till samordning när det gäller processer och tillstånd. 20

24 Det starka kommunala självstyret gör det svårare att etablera vindkraft i Sverige jämfört med i våra grannländer. Foto: Måns Ahnlund 21

25 Det där ordnar marknaden Magkänsla, rotad i en konservativ teknikkultur är det som i praktiken styr när de dominerande energibolagen investerar i ny kraftproduktion. När besluten sedan ska motiveras plockas de rationella, marknadsekonomiska argumenten fram. Det visar en studie av vad som sker bakom det som synes ske på elmarknaden. En avreglerad marknad innebär inte enbart att prissättningen sker genom ett fritt möte mellan utbud och efterfrågan. Ett tillräckligt högt pris ska också fungera som signal till producenterna att det är dags att investera i ny produktionskapacitet. Så fungerar det i teorin. Men hur fungerar det i praktiken, närmare bestämt på den svenska elmarknaden? Det är frågeställningen bakom ekonomen Petter Rönnborgs studie Det där ordnar marknaden. Rapporten är huvudsakligen finansierad av Elforsk, men är även författarens doktorsavhandling, framlagd på Handelshögskolan i Göteborg i juni Petter Rönnborg har intervjuat ett 25-tal högt uppsatta företrädare för olika företag verksamma inom elproduktionen. Förutom chefer på de stora energikoncernerna även representanter för kommunala energibolag och för nyetablerade uppstickare på marknaden. Genom att analysera deras svar har han försökt att komma fram till hur de ser på investeringsförutsättningarna, hur de egentligen agerar i konkreta investeringsfall och hur de i efterhand motiverar sina beslut. Petter Rönnborg Kaotisk beslutsprocess Enligt Petter Rönnborg är det en väsentlig skillnad mellan vad som framhålls offentligt från företagens sida och vad som faktiskt sker. 22

26 Det som utåt framstår som ett rationellt agerande, framför allt i efterhand, kan i realiteten ha varit en tämligen slumpartad och ibland närmast kaotisk beslutsprocess. Och medan företagen officiellt hävdar att deras investeringar eller brist på investeringar helt styrs av den beräknade lönsamheten, så finner Petter Rönnborg att de i minst lika stor utsträckning ägnar sig åt att tolka politiska signaler. Samt åt att själva bedriva politik! Framför allt de stora företagen har ett informationsövertag gentemot politikerna. De lägger mycket kraft på att förse politikerna med fakta. Det är viktigt för dem att upprätthålla hög trovärdighet, säger Petter Rönnborg. Att räkna på investeringar i energianläggningar är omvittnat svårt, inte minst på grund av de långa tidshorisonterna. Det krävs en rad osäkra antaganden om framtida priser, räntenivåer och andra villkor. Till detta kommer risken för politiska beslut som plötsligt ändrar spelplanen. Så det är kanske inte underligt om energiföretagen även måste ta hänsyn till politiska risker i sina investeringsbeslut. Men hur går detta till i praktiken? Sofistikerade beräkningar Intervjusvaren visar att framför allt de större kraftföretagen använder ganska sofistikerade beräkningsmetoder. Exempelvis kan sådana faktorer som graden av politisk risk i samband med ett projekt få ett siffervärde plus eller minus i lönsamhetskalkylen. Exakt hur dessa beräkningar går till får Rönnborg dock inte veta. Sådant är företagshemligheter, menar de intervjuade. Trots de kvalificerade kalkylerna så är det enligt Petter Rönnborg ofta andra överväganden som i slutändan avgör om en viss investering ska bli av eller inte. Som en av de intervjuade energibolagscheferna uttrycker det: Det måste kännas bra i magen. Vad ger då en energibolagsdirektör en bra magkänsla? Jo, sannolikt ett beslut som stämmer överens med hans världsbild, vilken enligt Rönnborg är präglad av det så kallade tekniska normsystemet. Detta är en uppsättning logiker och normer för hur elförsörjningssystemet ska vara uppbyggt och som präglar tänkandet i branschen: Storskaligt, platsbundet och reglerbart är viktiga egenskaper. 23

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Vad är smarta elnät? Inte bara teknik. Energimarknadsinspektionens definition

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande?

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande? NICLAS DAMSGAARD RICHARD GREEN Den nya elmarknaden Framgång eller misslyckande? SNS FÖRLAG A. Slutsatser och sammanfattning Sverige avreglerade sin elmarknad den 1 januari 1996. Före avregleringen köpte

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vi övervakar energimarknaden

Vi övervakar energimarknaden Vi övervakar energimarknaden Vi finns till för dig. Energimarknadsinspektionen arbetar för att stärka energikundernas ställning och strävar efter att marknaderna för el, fjärrvärme och naturgas ska fungera

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Axpo Price. Oberoende riskhantering för elhandlare

Axpo Price. Oberoende riskhantering för elhandlare Axpo Price Oberoende riskhantering för elhandlare Prisberäkning och prissäkring utan konkurrens om slutkunder Axpo är Sveriges ledande oberoende aktör med marknadens mest avancerade verktyg för prisberäkningar

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Forskningsprogrammet ELAN

Forskningsprogrammet ELAN Forskningsprogrammet ELAN -hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen Programmet utgör ett centralt kunskapsnav för energiföretag forskarvärlden, myndigheter och konsumenter Behandlar

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Er referens: N2014/734/E Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Svensk Vindenergi välkomnar

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in1 1 24/9/07 14:33:22 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in2 2 24/9/07 14:33:23 Konkurrenskraft Kilpailukyky Kestävä Hållbar kehitys

Läs mer

18 juni 2014 2014-06-19 1

18 juni 2014 2014-06-19 1 18 juni 2014 2014-06-19 1 Syntes av Market Design etapp IV Syntesarbete under våren 2014 Slutsatser i mer lättillgänglig form Tomas Wall och Lars Magnell har arbetet fram och tillbaka Monika Adsten, Stefan

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Medverkande: Anne Vadasz Nilsson, GD, Caroline Törnqvist, avdelningschef och Lena Jaakonantti, analytiker Ei:s uppdrag och vision Att skapa förutsägbarhet

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Elsamarbetet i Europa

Elsamarbetet i Europa Elsamarbetet i Europa med fokus på Norden 2008 12 01 Peter Johansson Björn Lagergréen Mattias Höjman Innehållsförteckning Inledning... 3 Elsamarbete i Europa... 4 Bakgrund... 4 Regionala europeiska TSO

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven Planeringsrådet 26 juni 2013 Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven > Bakgrund och framtida tidsplan > Effektreservsupphandlingen 2013/2014 > Pågående utvärdering av effektreservens

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sveriges bästa elhandlare 2009: UPPSALA EL Sveriges näst bästa elhandlare 2009: SKELLEFTEÅ KRAFT Sveriges tredje

Läs mer

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag du nog inte borde valt 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag som du kanske borde ha undvikit 2009: Ljusdal Energi Försäljning SEVAB Energiförsäljning Habo Energi Rödeby Energi

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Smart Grids Vattenfall

Smart Grids Vattenfall Smart Grids Vattenfall Stockholm 2010-01-21 Johan Söderbom, Vattenfall Drivkrafter Ekonomiska system Vindkraft Småskalig Produktion Regelverk Informations teknik Storskalig produktion Nya tekniska lösningar

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer