Jämställdhet i grundskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet i grundskolan"

Transkript

1 METODBOK Jämställdhet i grundskolan en handledning Anna Sundman Marknäs Björn Svensson

2 Utgiven av: FoU Malmö-utbildning Avdelning barn och ungdom Malmö stad ISBN: Får ej spridas i kommersiellt syfte. Omslagsfoto: Colourbox.com Form och tryck: Prinfo Grafiskt Center, Malmö 2012

3 METODBOK Jämställdhet i grundskolan en handledning Anna Sundman Marknäs Björn Svensson

4 Innehåll Innehåll... 2 Jämställdhet i grundskolan en handledning... 3 Inledning... 3 Jämställdhet i grundskolan viktiga dokument... 5 Ur Regeringskansliets Faktablad maj Politikens inriktning:... 5 Ur Diskrimineringslagen... 5 Ur FNs konvention om barnets rättigheter... 6 Ur skollagen... 6 Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Begrepp Ett jämställt arbetssätt Pedagogisk planering Lgr 11 Del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 Del 2 Övergripande mål och riktlinjer Exempel från olika ämnen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik Naturorienterande ämnen, Biologi Samhällsorienterande ämnen Slöjd Svenska/Svenska som andraspråk Teknik Läs mer... 37

5 Jämställdhet i grundskolan en handledning Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande, social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (Lgr 11, s.7) Inledning Framtiden är oförutsägbar. Den värld våra elever kommer att möta som vuxna och som de ska leva och arbeta i vet vi alltså väldigt lite om. För att vi i skolan ändå ska kunna förbereda eleverna på bästa sätt finns mål och värden formulerade i Lgr 11; mål och värden som bedöms som hållbara och som vi ska arbeta mot. Jämställdhet är ett viktigt sådant värde. Traditionella könsmönster begränsar både människor och verksamheter. Det handlar om vilka val man gör, hur man tar sig an uppgifter, hur man löser problem och framförallt om förmåga att se möjligheter. Vi tror att jämställdhet är en framgångsfaktor för såväl skolans organisation och arbete som för elevernas förståelse och färdighets- och kunskapsutvecklig. Om eleverna tränas i att ifrågasätta t.ex. könsroller och normer och i att inte låta sig begränsas, får de större möjligheter att nå målen i läroplanen. Hur vi undervisar, hur jämställdheten ser ut på skolan och i klassrummet har lika stor betydelse för elevernas kunskap om jämställdhet som att vi talar om och analyserar jämställdhet i de olika skolämnena. I den här handledningen har vi valt att lyfta fram olika ingångar till att arbeta med jämställdhet i skolan. För att visa vilka stöd som finns har vi samlat utdrag ur regeringens mål för jämställdhet, diskrimineringslagen, FN:s konvention om barnens rättigheter, skollagen och läroplanen. Begrepp som är viktiga att känna till försöker vi förklara på ett enkelt sätt under rubriken Begrepp att känna till. Därefter ger vi en kort övergripande beskrivning av vad man kan tänka på när man vill ha ett jämställt arbetssätt. Vi går in i kursplanerna och ger exempel på vad man kan tänka på när man planerar det pedagogiska arbetet i olika ämnen i grundskolan. Under rubriken Centralt innehåll har vi valt ut det vi funnit särskilt relevant och kommenterat det. 3

6 Alla ämnen är inte representerade, eller representerade i samma omfattning, vilket inte heller varit vår ambition. Vi vill ge inspiration och hjälp att hitta bra angreppssätt och möjligheter i arbetet med jämställdhet i skolan. Andra pedagoger kan säkert hitta fler sätt och ingångar, vilket också är vår förhoppning. Ha ett öppet sinne och tänk på att bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper är en resurs, både hos dig och dina elever. 4 Malmö Anna Sundman Marknäs Björn Svensson

7 Jämställdhet i grundskolan viktiga dokument Ur Regeringskansliets Faktablad maj 2009 Målet för jämställdhetspolitiken ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Politikens inriktning: Följande delmål anger inriktningen av regeringens politik inom området: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 5 Ur Diskrimineringslagen 1 kap, 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kap 3, 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen / / ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

8 Kap 3, 15 En utbildningsanordnare / / ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. 6 Kap 3, 16 En utbildningsanordnare / / ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier / /. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ur FNs konvention om barnets rättigheter Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. (Artikel 2) Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att: (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. (Artikel 29) Ur skollagen Skollagen, 1 kap 2 Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

9 Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla. (s.4) Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. (s.4) Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. (s.5) Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (s.5) 7 Kap 2 Övergripande mål och riktlinjer Läraren ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. (s.12) Alla som verkar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller social eller kulturell bakgrund. (s.14) Rektorn har ett särskilt ansvar att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, samlevnad... (s.16)

10 Begrepp Genus. Genus är det socialt konstruerade könet, till skillnad från det biologiska könet. När vi talar om kön här i texten menar vi det biologiska könet. RW Connell, som framförallt forskar på maskuliniteter, förklarar så här: 8 Vi kan därför inte se på kvinnlighet och manlighet som något av naturen givet. Men vi ska heller inte tro att de enbart är något som påtvingats oss utifrån genom sociala normer eller myndighetstvång. Människor konstruerar sig själva som maskulina eller feminina. Vi intar en plats i genusordningen eller förhåller oss till den plats vi blivit tilldelade genom vårt sätt att uppträda i det dagliga livet. (Connell, 2002, s.15) Femininiteter och maskuliniteter är konstruktioner som görs i alla sammanhang vi människor befinner oss i. Hållbara värden. Hållbar utveckling handlar inte bara om miljö. Med hållbara värden menar vi alla värden som bidrar till att utveckling sker i en positiv riktning. Jämställdhet är ett av de viktigaste hållbara värdena. Jämlikhet. Alla individers lika värde. I politiska sammanhang avser termen ibland även individernas lika inflytande och lika sociala förhållanden (ur NE:s definition). Jämställdhet. Ett tillstånd som kan anses råda antingen när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först när män och kvinnor har samma ställning och inflytande (ur NE:s definition). Begreppet är begränsat till relationen mellan könen. Kön. Med kön menar vi biologiskt kön. Normer. Normer är alla oskrivna regler om hur man förväntas vara och agera i olika situationer och sammanhang. Alla är delaktiga i att skapa och bevara normer. Många av de normer som finns i olika kulturer är starkt knutna till biologiskt kön, i vissa fall så starkt att de betraktas som naturliga. Normer är föränderliga och kan förändras. Normer kan vara positiva och negativa. Vissa normer är hållbara, andra är inte hållbara. Normkritik. Att arbeta normkritiskt (till skillnad från toleranspedagogiskt) innebär att identifiera, diskutera samt analysera och ifrågasätta de normer som finns runt omkring oss och som påver-

11 kar oss och den värld vi lever i. Ett mål med normkritiskt arbete är att förändra de normer som påverkar oss negativt och verkar begränsande. Stereotyper. Förenklad, ofta allmänt omfattad föreställning om utmärkande egenskaper hos alla som tillhör en viss grupp / / stereotypen påverkar ofta den bild man skapar sig av en individ ur en viss grupp utan att man närmare prövar om den är korrekt (ur NE:s definition). Toleranspedagogik. I begreppet tolerans finns en inbyggd maktaspekt. Utifrån en maktposition kan en person okeja en annan. Om man betraktar sina medmänniskor som jämställda och jämlikar finns inget utrymme för begreppet tolerans. 9

12 Ett jämställt arbetssätt Det finns en rad saker man bör tänka på som lärare för att göra undervisningen mer jämställd. Till att börja med är det bra att ha ett öppet sinne. Andra saker som kan vara bra att tänka på i alla undervisningssituationer är: 10 Vilka normer förmedlar jag? Vilka normer förmedlas i mitt ämne? Ges alla lika stort talutrymme? Tas allas synpunkter på allvar i alla diskussioner? Är läromedel och material granskade ur ett genusperspektiv? Är författarna av litteraturen både kvinnor och män? Är båda könen representerade i pedagogiska exempel? Är litteraturen fri från uttryck för sexism, homofobi och rasism? Är litteraturen fri från stereotypa bilder av män och kvinnor, flickor och pojkar? Är klassrumsklimatet tillåtande för alla? Vilken roll har elevernas kön vid t.ex. gruppindelningar och placering i klassrummet? Att dela in eleverna i pojkar och flickor upplever många av oss som helt naturligt, men i själva verket är det inte alls så. Att försöka skapa en helhet där vi ser till varje elev som en individ, skapar bättre förutsättningar för varje elev. Ännu viktigare är att inte bidra till uppdelningen och att inte göra skillnad på individer utifrån deras biologiska kön. Pedagogisk planering I Lgr 11 har fokus på jämställdhet lagts i del 1 och 2, vilka vi utgår från t.ex. i de pedagogiska planeringarna i varje ämne, ämnesområde eller kurs.

13 Lgr 11 Del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan svaga och utsatta är de värden skolan ska gestalta och förmedla. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (s.7) Att kunna hitta sin unika egenart, eller sina styrkor, förutsätter att man inte begränsas, t.ex. genom att tillskrivas egenskaper eller tilldelas en grupptillhörighet på grundval av vilket biologiskt kön man råkar ha. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntran att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. (s.8) Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. (s.8) 11 Som vi tog upp i inledningen bygger läroplanen på några grundläggande värden som vi gemensamt tror är hållbara inför framtiden. Bland dessa kommer jämställdhet mellan kvinnor och män; ett värde som alla i skolan ska främja. Även om olika åsikter ska få framföras i skolan, måste alla som arbetar där verka för ökad jämställdhet, ökad kunskap om jämställdhet och mot att göra skillnad på individer utifrån deras biologiska kön. Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (s.8)

14 Lgr 11 Del 2 Övergripande mål och riktlinjer Skolans mål är att varje elev: Kan göra och uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter Respekterar andra människors egenvärde Tar avstånd ifrån att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling (s.12) 12 Alla som arbetar i skolan ska Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (s.12) Läraren ska Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling (s.13) När det handlar om kunskaper är det av stor vikt att inte skilja pojkar och flickors förutsättningar åt, som man gjort genom historien. När vi ser att våra elever gör val som är könsstereotypa, måste vi inse att vi är på fel väg och agera därefter. Ofta stöter man på uppfattningen att flickor är mer kommunikativa och språkligt begåvade, medan pojkar betraktas som praktiska och kreativa. Detta är en missuppfattning vi utvecklat i vår kultur, under lång tid. Om vi fortsätter att tillskriva personer egenskaper och kunskaper utifrån deras kön och inte deras person, kommer vi också att försämra deras tillit till sin egen förmåga. Dels behöver inte förväntningarna överrensstämma med vad de faktiskt är bra på, dels förminskar vi det de är bra på. Det är viktigt att elevernas inflytande i skolan inte är beroende av deras biologiska kön. Att alla elever bedöms utifrån de kunskapskrav som anges i kursplanerna och att deras biologiska kön inte påverkar bedömning och betygsättning är något som bl.a. Skolverket tittar närmare på.

15 Flickor i riket har ett högre betygssnitt än pojkar i alla ämnen utom Idrott och hälsa. Hur ser det ut vår skola? Undersök gärna er egen betygsstatistik några år tillbaka i tiden. Om man ser mönster som kan knytas till kön bör analysen fördjupas och åtgärder vidtas. Exempel från olika ämnen Under varje ämnesrubrik har vi skrivit en kort text som beskriver hur vi ser på ämnena utifrån vårt genusperspektiv och kursplanernas motivs- och syftestext. Därefter kommer de utdrag ur kursplanernas centrala innehåll som vi, ur genusperspektiv, tycker är värda en fördjupning, med efterföljande kommentarer samt användbara frågor och tankar. Bild 13 I det moderna informationssamhället har bilder en framträdande roll som bärare av olika budskap. Bilder i t.ex. reklam, vare sig de är rörliga eller stilla, är ett starkt medel för påverkan; hur män och kvinnor framställs kan bidra till att stärka eller omkullkasta både könsroller och jämställdhet. Ämnet bild är en möjlighet för alla elever att lära sig, och få uttrycka sig, på ett sätt som ofta skiljer sig från det mer konventionella skolarbetet. Denna variation är en tillgång. Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själv och omvärlden. Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Centralt innehåll Bildframställning samt Redskap och bildframställning I de delar som handlar om bildframställning är det viktigt att tänka på att träna alla elever i att arbeta med olika typer av bilder. En konstnär måste både låta sin person vara med i arbetet och kunna bortse från vem man själv är och vilket biologiskt kön man är född in i. Eleverna måste uppmuntras att arbeta i alla tekniker, oavsett vilka preferenser man har. Inte minst om läraren upplever en förskjutning bland t.ex. pojkarna att hellre jobba med en teknik och flickorna en annan. Ifall det är så beror det med all säkerhet på att man tror att man förväntas välja på ett visst sätt, utifrån kön. Detta ska läraren uppmärksamma och aktivt motarbeta.

16 Bildanalys I bildanalysen är genus, kön, könsroller, jämställdhet och normer av stor vikt. Detta gäller såväl i år 1-3 som 4-6 och uttrycks tydligt i det centrala innehållet i årskurs Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Massmediebilders budskap och påverkan hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna är utformade och vilka budskap de förmedlar Vad förmedlar bilden om de män och kvinnor som syns i den? Finns det pojk- och flickbilder? Hur framställs män och kvinnor i bilder? Spelar det roll? Är de flesta konstnärer män? Hur var det förr? Varför är det så? Vilka kvinnliga konstnärer finns det? Hur förändras bilden av män och kvinnor i konsten? Vilka män och kvinnor är mest framstående? Skapa uppgifter som berör kön, könsroller och normer (på ett normkritiskt sätt). Elever har många erfarenheter och upplevelser som rör jämställdhet och normer. Säkerligen också åsikter. Låt eleverna använda dessa i sina bildframställningar. Engelska Utbildningen i engelska ska ge eleverna möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Både för att kunna resa, arbeta och studera utomlands, men även för högre studier här hemma. Traditionellt lyckas flickor bättre än pojkar, i alla språk. Det är viktigt att även pojkar ser utvecklandet av språk som en tillgång. I engelskundervisningen ingår också att ta del av och få kunskap om de länder och kulturer som är engelsktalande, ett utmärkt tillfälle att se hur jämställdhet ser ut i andra länder.

17 Centralt innehåll Kommunikationens innehåll Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Intressen, personer och platser. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används. I valet av ämnesområden är det viktigt att eleverna känner igen sig och sin vardag, men också att läraren utmanar invanda föreställningar om exempelvis kön. I texter som behandlar yrkesliv, intressen eller vardagsliv är det ofta lätt att hitta stereotyper och svårare att hitta texter med personer som bryter mönstren. Stereotyperna kan utmanas i diskussioner ned eleverna. Många undersökningar visar att flickor tränas mer i att tala om åsikter, känslor och erfarenheter. Det är viktigt att även pojkarna får denna träning. 15 Lyssna och läsa reception Filmer och dramatiserade berättelser för barn. Sånger, ramsor, dikter och sagor. I valet av texter, bilder och filmer är det viktigt att tänka på variation och att man inte bara väljer utifrån invanda föreställningar. Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. För att våga samtala, tala och diskutera i klassrummet krävs ett gott klimat som eleverna kan känna sig trygga i. Ett klassrumsklimat som tillåter olika typer av härskartekniker främjar inte inlärning och samarbete. Läraren måste vara medveten om hur härskartekniker kan ta sig uttryck, samt hur man kan motverka förekomsten av dem.

18 Välj författare och texter genusmedvetet. Hur beskrivs män och kvinnor? Tänk på vilken taltid pojkar och flickor får. Vilka strategier fungerar, så att alla kommer till tals och blir lyssnade på? Hur görs gruppindelningen? Jämför gärna hur det ser ut på jämställdhetsområdet i olika länder. Hem- och konsumentkunskap 16 Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjlighet att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Inget ämne i skolan är så nära knutet till jämställdhet som Hem- och konsumentkunskap. I diskussioner som rör jämställdhet finns ofta inslag från våra egna liv, vår barndom, hur vi har det hemma eller från de familjekonstellationer vi lever i. I vår lagstiftning framgår t.ex. att föräldraledighet, och hur föräldrar eller arbetsgivare hanterar den, är en nyckel till ett mer jämställt samhälle oavsett om du är man eller kvinna. På samma sätt påverkar synen på föräldraskap, även utanför arbetslivet, jämställdheten. Ämnet inbjuder inte bara till diskussioner om hur vi hushållar med våra gemensamma resurser utan även till diskussioner om exempelvis arbetsfördelning, i hemmet och i samhället i stort, samt vilka konsekvenser denna arbetsfördelning får. I undervisningen i Hem- och konsumentkunskap är det extra viktigt att inte bli heteronormativ, att inte bara tala om par som kvinnor och män, utan visa att familjer kan se ut på många olika sätt och att inte låta någon betrakta hushållsarbete som kvinnogöra. Centralt innehåll Mat, måltider och hälsa Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.

19 Just uppdelningen av arbetet i hemmet är en av våra viktigaste jämställdhetsfrågor. Både lärare och elever har egna erfarenheter av detta och vi måste arbeta aktivt för att uppdelningen inte ska finnas i skolan och minska dessa skillnader i elevernas egna liv. I centralt innehåll årskurs 7-9 kan man läsa Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande. Inte bara hur man gör utan också hur man kan göra! Konsumtion och ekonomi samt Miljö och livsstil Även här är jämställdhetsarbete av stor vikt, bl.a. tas skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation upp. Reklam är full av heteronormativitet och missvisande könsroller. Är samhällsinformation verkligen objektiv när den är heteronormativ, dvs. skiljer på vilken information som riktar sig till män eller kvinnor? 17 Ställningstagande vid val av varor och tjänster, t.ex. vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. (årskurs 7-9) Hur en familj prioriterar mellan olika inköp speglar ofta jämställdheten i familjen. Vilka effekter hushållsnära tjänster och RUT- eller ROT-avdrag har är en het politisk potatis. Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet. Andra aspekter kan vara heteronormativitet och jämställdhet. Produkter kan vara både varor och tjänster. I det centrala innehållet för Hem- och konsumentkunskap under rubriken Miljö och livsstil i årskurs 7-9 står uttryckligen Arbetsfördelningen i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Tar alla elever del av alla moment? Ställer du som lärare samma eller olika krav på pojkar och flickor? Vem gör vad? Varför? Vilka blir konsekvenserna? Vems lön går till mat, vems går till kapitalvaror och långsiktiga investeringar? Vem tjänar mest i hushållet? Varför är det så? Hur stor är skillnaden? Vilka konsekvenser får det? I vems namn står bilen och bostaden? Granska reklam/samhällsinformation riktad till kvinnor respektive män. Vilka skillnader vad gäller jämställdhet finns mellan Sverige och andra länder? Hur såg det ut förr och hur ser det ut idag?

20 18 Dukar vi varannan man och varannan kvinna på middagar? Var sitter mamma? Var sitter pappa? Var sitter pappas homosexuella kusin Maria? I hem- och konsumentkunskap bör man tänka noga på gruppindelning och arbetsfördelning. Eleverna ska kunna föra resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Att upprätthålla, eller försvara, en arbetsfördelning eller ekonomisk fördelning i hemmet som inte är jämställd är inte hållbart. Idrott och hälsa Idrott är ofta indelad i herr- och damidrott. Någon sådan indelning finns inte i skolan och är inte något vi i skolan ska tillföra undervisningen. Fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil är något som gynnar såväl pojkar som flickor. Det är viktigt att vi skapar positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv, vilket tas upp i Lgr 11. Då är det viktigt att eleverna inte känner att de är bra på fel saker, eller inte bra på det de borde vara bra på. Alla elever har olika förutsättningar och vi ska inte begränsa dem genom att ställa speciella krav utifrån deras kön. Det finns många goda, men även mindre goda, exempel från idrottsvärlden på jämställdhet. I en del föreningar, tränar pojkar och flickor på lika villkor, medan man i andra delar upp dem. Vem som får de bästa tiderna att träna på och de största resurserna, påverkar ofta resultat av och intresse för verksamheten. Traditionerna är starka och det är skolans uppgift att inte dras med i detta. I Idrott och Hälsa ska alla elever delta i olika fysiska aktiviteter. Intressant är att det ingenstans i Lgr11 nämns bollsport eller ens bollar, som ofta är en stor del av skolidrotten och som traditionellt appellerar mer till pojkar än till flickor. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Jämställdhet är ett sådant begrepp. Alla elever ska utveckla en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Om eleverna uttrycker att de p.g.a. sitt kön inte kan eller är mindre bra på något, är vi enligt Lgr 11 på väg att misslyckas med vårt uppdrag. Eleverna ska utveckla sin förmåga att planera, praktiskt

21 genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. Ett jämställt synsätt innebär ofta att ifrågasätta en traditionell syn på idrottens indelning utifrån normer som ofta anses naturliga. Centralt innehåll Rörelse I årskurs 1-3 arbetar man bl.a. med grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Det är viktigt att barnen är klädda att utföra detta på ett bra sätt, med praktiska kläder som man rör sig obehindrat i. Det finns klädföretag som hävdar att pojkar och flickor rör sig olika (!). Det är bra att diskutera detta med föräldrarna. 19 Hälsa och Livsstil Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild (årskurs 4-6) Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. (Årskurs 7-9) Diskutera vilka yrken som utsätts för stor belastning och när det uppmärksammas. Jämför vårdyrken med t.ex. sophämtare och brandmän, klassiska så kallade kvinno- och mansyrken. Kroppsideal inom idrotten och samhället i övrigt. (Årskurs 7-9) Detta gäller såväl pojkar som flickor. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel kön. (Årskurs 7-9) Alla idrotter är för alla. Alla elever ska ha kläder anpassade till aktiviteterna, inte till sitt kön. Skapa egna övningar/sporter/tävlingar som passar alla. Ska idrott delas in i herr- och damidrott? Kan tjejer och killar ha idrott ihop?

22 Vilka sporter skadar man sig ofta i (Fotboll, innebandy, ridning) och vilka sporter kan vara farliga om man inte gör rätt? (Alla.) Tänk på att det är aktiviteterna som påverkar hälsan och den fysiska förmågan, och inte tvärtom. Matematik 20 Förmågan att räkna skiljer sig inte mellan män och kvinnor, även om vissa hävdar det, men läraren måste vara uppmärksam i matematikundervisningen. Förslagsvis kan man se vilka exempel man själv, eleverna och boken använder. Är det bara killar som kör moped med olika hastigheter eller flickor också? Vilka roller har mamman och pappan i vardagsexemplen? Är det alltid en mamma och en pappa? Man kan också ta tillfället i akt att prata om varför det nästan bara finns kända manliga matematiker, såväl historiskt som idag. I syftet för matematik står att eleverna ska utveckla förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. I logiska och matematiska resonemang finns inget utrymme för könsnormer. Centralt innehåll Sannolikhet och statistik När man arbetar med statistik eller sannolikhet jämför man ofta andelen män och andelen kvinnor. Diskutera detta! Är det relevant? Är det logiskt? Kan vi dela in oss på andra sätt? Diskutera mer än siffrorna och graferna. Kan statistik vara missvisande? Studera normalfördelningskurvor för t.ex. män och kvinnors medellängder; de visar skillnad i medellängd men kurvorna överlappar varandra. Vilka exempel använder vi, eleverna och boken? Är personerna i uppgifternas kön relevant? Hur mycket utrymme tar och ges till pojkar och flickor i undervisningen? Talar eleverna om att pojkar eller flickor är bättre på matte?

23 Moderna språk Utbildningen i moderna språk ska ge eleverna möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Både för att kunna resa, arbeta och studera utomlands, men även för högre studier här hemma. Traditionellt lyckas flickor bättre än pojkar, i alla språk. Det är viktigt att även pojkar ser utvecklandet av språk som en tillgång. I språkundervisningen ingår också att ta del av och få kunskap om de länder och kulturer där språken talas; ett utmärkt tillfälle att se hur jämställdheten ser ut i andra länder. Centralt innehåll Kommunikationens innehåll 21 Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Intressen, vardagliga situationer, personer och platser. Åsikter och känslor. I valet av ämnesområden är det viktigt att eleverna känner igen sig och sin vardag, men också att läraren utmanar invanda föreställningar om exempelvis kön. I texter som behandlar yrkesliv, intressen eller vardagsliv är det ofta lätt att hitta stereotyper men svårare att hitta texter med personer som bryter mönstren. Stereotyperna kan utmanas i diskussioner ned eleverna. Många undersökningar visar att flickor tränas mer i att tala om åsikter, känslor och erfarenheter. Det är viktigt att även pojkarna får denna träning. Lyssna och läsa reception I valet av texter, bilder och filmer är det viktigt att tänka på variation och att man inte bara väljer utifrån invanda föreställningar. Tala, skriva och samtala produktion och interaktion För att våga samtala, tala och diskutera i klassrummet krävs ett gott klimat som eleverna kan känna sig trygga i. Ett klassrumsklimat som främjar olika typer av härskartekniker främjar inte inlärning

24 och samarbete. Läraren måste vara medveten om hur härskartekniker kan ta sig uttryck, samt hur man kan motverka förekomsten av dem. 22 Välj författare och texter genusmedvetet. Hur beskrivs män och kvinnor? Tänk på vilken taltid pojkar och flickor får. Vilka strategier fungerar, så att alla kommer till tals och blir lyssnade på? Hur görs gruppindelningen? Jämför gärna hur det ser ut på jämställdhetsområdet i olika länder. Modersmål Modersmålet har avgörande betydelse för den personliga och kulturella identiteten och för den intellektuella och emotionella utvecklingen. Genom modersmålsundervisningen vill man stärka elevernas självkänsla och tydliggöra uppfattningen om den egna livssituationen. Här ingår även kunskaper om den egna kulturbakgrunden. Genom att göra jämförelser mellan olika kulturer kan modersmålsämnet bidra till att eleverna utvecklar en kunskap om och förståelse för olikheter. Dessa jämförelser kan med fördel handla om hur man resonerar kring jämställdhet i Sverige jämfört med andra länder. Centralt innehåll Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. I valet av ämnesområden är det viktigt både att eleverna känner igen sig och sin vardag, men också att läraren utmanar invanda föreställningar om exempelvis kön. I texter som behandlar yrkesliv, in-

25 tressen eller vardagsliv är det ofta lätt att hitta stereotyper, men svårare att hitta texter med personer som bryter mönstren. Stereotyperna kan utmanas i diskussioner ned eleverna. Tala, lyssna och samtala samt Språkbruk Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck. 23 Många undersökningar visar att flickor tränas mer i att tala om åsikter, känslor och erfarenheter. Det är viktigt att även pojkarna får denna träning. Kultur och samhälle Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige. Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till exempel bildkonst, musik och arkitektur. Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med svenska seder, bruk och traditioner. Här kan man titta på om lagstiftningen skiljer på kvinnor och män, och om samhällena är organiserade så att kvinnor och män har samma möjligheter till inflytande över alla livets områden. Välj författare och texter genusmedvetet.

26 Hur beskrivs män och kvinnor? Tänk på vilken taltid pojkar och flickor får. Vilka strategier fungerar, så att alla kommer till tals och blir lyssnade på? Hur görs gruppindelningen? Jämför gärna hur det ser ut på jämställdhetsområdet i olika länder. Musik 24 För många ungdomar är musik väldigt viktig. Det handlar inte bara om det estetiska lyssnandet, utan också om att skapa en egen stil och forma sin identitet. I dagens internationella ungdomskultur förenas musik och text, ofta i kombination med bild. De unga påverkas av vad de får se och höra. Det är därför viktigt att ge dem verktyg för att kunna analysera och tyda texter och bilder och genomskåda exempelvis sexistiska, homofobiska och rasistiska budskap. Centralt innehåll Musicerande och musikskapande Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner. Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild. Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser. Tänk på gruppindelningen och tjejer och killars roller i olika konstellationer. Om det alltid är tjejer i kören och killar på bas, så är det värt att diskutera. Musikens sammanhang och funktioner Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition. Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.

27 Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel. Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk. Analysera de texter ni arbetar med ur ett genusperspektiv. Tänk på att ge exempel från både kvinnliga och manliga kompositörer. Diskutera varför musiken historiskt sett är dominerad av män. Varför kallas rockband med kvinnliga bandmedlemmar tjejband? Diskutera fenomenen pojkband, gosskörer och kastratsång. Naturorienterande ämnen, Biologi 25 Det hänvisas ofta till biologi, genetik eller evolutionen när man vill argumentera mot jämställdhet t.ex. genom att peka på skillnader mellan könen. Uppdelningen i två kön har setts som självklar och oproblematisk och därigenom har man genom historien frångått naturvetenskapens grundläggande principer om saklighet, kritiskt tänkande och systematiska undersökningar. När naturvetenskaperna växte fram och formades påverkades de av de uppfattningar och normer som rådde i samhället i övrigt. Kvarlevor av detta kan vi fortfarande se. Det forskas mer kring manliga sjukdomar och förehavanden. Fler män får professurer och nobelpris. När nobelpristagarna presenteras får vi ett utmärkt tillfälle att diskutera jämställdhet. Det tar ofta lång tid innan en forskare eller författare blir aktuell för ett nobelpris och de är oftast män. Detta speglar jämställdheten i den akademiska världen, både hur den ser ut i dag och i ett historiskt perspektiv. Den manliga kroppen är norm i medicinsk forskning och kvinnodominerade forskningsområden har inte lika hög status som de manligt dominerade. I skolan måste vi komma ihåg att liksom alla andra verksamheter skapade av människor färgas naturvetenskapen av våra traditioner och uppfattningar, t.ex. om kön. Om naturvetenskapen vill vara hållbar och bejaka sin egen framtid, kan den ta till vara sina egna brister. Det finns stora outforskade områden där banbrytande upptäckter kan göras om man vågar bryta mot de traditioner som finns inom vetenskapen. Sex och samlevnad har traditionellt en självskriven plats i biologi, så också i Lgr 11. I sitt förarbete och kommentarmaterialen till Lgr 11 knyter Skolverket samman sex och samlevnad med

28 jämställdhet, vilket är bra. Normkritisk pedagogik utvecklades bl.a. inom HBT-arbete och rör såväl sexualitet som identitet och jämställdhet. Centralt innehåll 26 Kropp och Hälsa I det centrala innehållet i alla årskurser i grundskolan ingår sambandet mellan psykisk och fysisk hälsa och sömn, mat, hygien, motion och sociala relationer. Begreppet sociala relationer innefattar frågor om jämlikhet och jämställdhet. Människans pubertet (Årskurs 4-6), sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. (Årskurs 7-9) Biologin och världsbilden Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (Årskurs 4-6) Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. (Årskurs 7-9) Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. (Årskurs 7-9) De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. (Årskurs 7-9) Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. (Årskurs 7-9) Hur påverkas vetenskapen av oss och vårt sätt att se på världen? Vilka skillnader och likheter finns mellan män och kvinnor? Vilka är fysiologiska? Hur stora är skillnaderna mellan män och kvinnor och hur stora är skillnaden mellan individer? Är det balans i biologiboken mellan pojkar och flickor när man skriver om kroppen och puberteten?

29 Är avsnittet om sex- och samlevnad dominerad av heteronormen, att alla par är flicka och pojke? Vad hände när man genom obduktioner upptäckte att kvinnor och män hade lika många revben? Vad hände när man förstod att både mannen och kvinnan bidrar till att skapa nytt liv? Hur har jämställdhet påverkats av biologiska upptäckter? Positivt och negativt. Prata om hur man använt mönstrande män för att kartlägga människans fysiologi och t.ex. sjukdomsförlopp eller hur man reagerar på olika behandlingar. Detta har bl.a. lett till att kvinnor felbehandlats. Är föreställningar om män och kvinnor ofta vetenskapliga eller något annat? Gör en tabell med manliga och kvinnliga egenskaper. Stryk sedan de som inte går att bevisa vetenskapligt. Hur har vetenskap förbättrat jämställdheten? Hur har den försämrat jämställdheten? 27 Samhällsorienterande ämnen Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. För genusvetenskap och jämställdhetsarbete är detta fundamentalt. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling. En hållbar samhällsutveckling bygger bland annat på jämställdhet. Syftet är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation samt att öka tryggheten i den egna identiteten baserat på vem man faktiskt är och inte vem man förväntas vara på grund av sin könstillhörighet. I de samhällsorienterande ämnena ryms otaliga möjligheter, tillfällen och skäl att arbeta med jämställdhet, såväl inom geografi, historia, religion som inom samhällskunskap. För att inte begränsa möjligheterna inom dessa ämnen har vi valt att bara ge förslag på angreppssätt i den övergripande kursplanen. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig.

30 Centralt innehåll Att leva tillsammans 28 Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Här erbjuds en ypperlig ingång till att göra jämförelser förr och nu. Vad kan man se för skillnader i barnuppfostran? I mäns och kvinnors villkor i arbetsliv och privatliv. Vilka politiska förändringar har lett fram till att vi idag betraktas som ett jämställt land, i internationella jämförelser? Att leva i närområdet Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet. Vilka yrkesgrupper finns representerade i närområdet? Är det några av dem som är dominerade av kvinnor eller män? Hur kan det komma sig? Att leva i världen Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

31 Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Att undersöka verkligheten Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper. Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. 29

32 30 Ha jämställdhet som ett arbetsområde. Fundera över om skyldigheterna och rättigheterna de samma för män och kvinnor. Hur har lagstiftningen sett ut och vilka förändringar har gjorts? Jämför med andra länder. Angår jämställdhet både män och kvinnor? Hur påverkar synen på jämställdhet förr dagens samhälle? Varför vill man ha jämställdhet? Jämför kvinnans och mannens roll i olika kulturer. Är det lika eller olika? Hur är det under ytan? Hur ser det ut om man jämför förr och nu? Hur delar vi in grupper? Hur delar man upp arbete? Vad leder det till? Hur speglar musik och film idag bilden av män och kvinnor? Hur var det förr? Hur är det i andra kulturer? Gör en tidslinje över jämställdhetens historia. Vad har hänt? Var befinner vi oss? Vad vill vi? Vad leder jämställdhet eller brist på jämställdhet till? Hur ser det ut i läromedlen? Vilka bilder av kvinnor och män förmedlar i exempelvis historieböcker och samhällskunskapsböcker? Hur påverkar olika religioner synen på kvinnor och män? Slöjd Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening och utvecklar kreativitet, nyfikenhet, ansvarstagande, självständighet och förmåga att lösa problem. Slöjdarbete i textil, trä och metall syftar till att stärka elevens tilltro till den egna förmågan och utvecklar kunskaper som ger en beredskap för att klara uppgifter i det dagliga livet. Slöjd är ett laddat jämställdhetsområde där man fortfarande ser skillnader i vem som väljer vilket av de två ämnena. Detta motsvarar inte dagens syn på ett jämställt samhälle och det är en viktig diskussion som man måste ha på en skola, såväl bland elever som lärare. Det är viktigt att alla elever får ta del av glädjen i att behärska många tekniker för olika sorters slöjdande, oberoende av kön.

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

Svenska 8B v.11-13. Syfte:

Svenska 8B v.11-13. Syfte: Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Får man bli kär i vem fan som helst?

Får man bli kär i vem fan som helst? Får man bli kär i vem fan som helst? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland

Läs mer

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Bakgrund Likabehandlingsplanen utgår ifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016 MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Detta dokument innehåller två planer för de kommunala förskolorna i Lessebo Kommun Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Utarbetad 2009-06-11 Beslutad i Kostas LSoU-grupp 2009-09-14

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Innehållsförteckning -Inledning -Definitioner av verksamhet och likabehandlingsplan -Måldokument för förskolor i Sölvesborgs

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION Barn-och skolförvaltning Lunds stad 1 (5) 2006-05-15, 2006-09-29 2007-01-11, 2008-01-03, Skolkontoret rev.2008-12-10 SKOLA/FÖRSKOLA: Annegården UPPRÄTTAD:2009-03-05 Förskolechef: Maria Thelander REVIDERAD:

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade

Läs mer

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER 2012-13 ENGELSKA SKOLAN NORR

ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER 2012-13 ENGELSKA SKOLAN NORR ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER 2012-13 Roslagstullsbacken 4, 114 21 Stockholm. tel. 08-441 8580 fax. 08-6732915 www.esn.se ENGELSKA SKOLAN NORR 1 INNEHÅLL BILD... 2 ENGELSKA... 3 IDROTT OCH HÄLSA... 4 LIVSKUNSKAP...

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Långsiktiga mål 3 Främjande och förebyggande arbete 4 Kartläggning av trygghet

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Svalebogatan 52 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har

Läs mer

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Fröets förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Sso 278/2010 Innehållsförteckning Inledning 1 Visioner för barn i Örebro kommun 1 Örebro kommuns

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Planen gäller för läsåret 2012/2013 Denna plan revideras årligen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Planen gäller för läsåret 2012/2013 Denna plan revideras årligen 1 Förskola/Skola: Holken Upprättad: 2009 Förskolechef: Gunilla Cederholm Reviderad: 2012 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Planen gäller för läsåret 2012/2013 Denna plan revideras årligen

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Likabehandlingsplanen är till för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Läs mer

Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn Reviderad 111001 Handlingsplan för värdegrundsarbete Bara förskolor Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn 1 VÄRDEGRUNDSARBETE Förbud mot diskriminering Lagen om förbud

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer