CUMULUS. Organ för Stockholms Segelflygklubb Nummer 1, januari-februari Ottsjö

Transkript

1 CUMULUS Organ för Stockholms Segelflygklubb Nummer 1, januari-februari 2013 Ottsjö 1

2 Cumulus Organ för Stockholms Segelflygklubb Ansvarig utgivare: Åke Pettersson Omslagsbild: PZ på Ottsjöns is Från PR-chefen SSFK kan sträcka på sig efter en säsong som, trots dåligt väder, har lyckats att hålla uppe flygaktiviteterna på samma nivå som för 2011, samtidigt som hela segelflyget i Sverige har backat. Det ekonomiska resultatet 2012 blev riktigt bra, trots att presentkortsflygningarna backade med 100 tusen kronor. Det är nu viktigt att vi kommer igång med flygningen. Se nedan några aktiviteter som hjälper våra medlemmar till att komma igång. Ottsjö rapporterar bra isförhållanden, så vi hoppas på höjdare, inte bara en utan många. SSFK har 24 flygelever att ta hand om. Vår nye skolchef, Torsten Ingers, jobbar med planeringen. Utbildningen ska börja med TMG (Dimona) som ökar effektiviteten. Aktiviteter 2013 Preliminärt 23 januari Workshop, Xcsoar, segelflyg med android, smartphone/surfplatta. Ledare Tony Ohlson. Östermalms Föreningsråd Valhallavägen 148, Stockholm Torsdag 21 februari 18:00 Studiebesök på Västerås ATC Värd: Kjell Magnusson Anmälan till Åke Pettersson 76pettersson@telia.com Torsdag18 mars 18:00 Komma igång med sträckflygning. Åke Pettersson med flera ger goda råd. Anmälan 76pettersson@telia.com Östermalms Föreningsråd Valhallavägen 148, Stockholm Lördag 23 mars Uppstartsmöte Källbrinksskolan Lördag 6 april Uppstart flygning på Långtora Lördag 13 april april Städdag på Långtora Torsdag 18 april Workshop: Tränare och tränade. Planering och målsätting för Deltagare: tränare och medlemmar som vill bli tränade. Värd: Åke Pettersson, anmälan 76pettersson@telia.com Östermalms Föreningsråd Valhallavägen 148, Stockholm Lördag 20-söndag 21 april Torgaktivitet Enköping, flygplan, försäljning presentkort m m. Ledare: Elias Nyberg Medhjälpare önskas. Sista april Knytkalas med brasa på Långtora 4-11 maj Kvalificeringstävling för Sailplane Grand Prix, Långtora 25 augusti Nordiska Segelflygdagen 2

3 Hur står sig SSFK i Svenskt segelflyg? PR-chefen har tittat på statistik från några segelflygklubbar i Sverige. Uppgifterna kommer från Segelflygets statistikinsamling html och gäller år Trots mycket dåligt väder har SSFK lyckats hålla verksamheten riktigt bra, och har störst verksamhet. Vår konkurrent Eskilstuna, som har flest medlemmar och aktiva, och flest flygplan, har tappat verksamhet. Tabellen visar att SSFK har störst total flygtid i urvalet, och att vi har största andelen sträckflygare, Västsveriges Göteborg och Borås ligger strax efter. Vi har flest antal segelflyglärare och flest medlemmar under utbildning, hela 24. Vår nye skolchef, Torsten Ingers, ser över hur vi ska klara vår stora efterfrågan på utbildning. Vår grannklubb Östra Sörmlands flygklubb, har mest utbildningsverksamhet, men har bara 2 nya certifikat, SSFK har 7, Av Åke Pettersson näst efter Borås som leder med 11 certifikat. Man kan se att klubbar som använder TMG (motorseglare) i utbildningen har stor andel i utbildningsverksamheten. I timmar per flygplan leder Borås stort med 127, SSFK ligger tvåa med 78. Borås har även mesta flygtid per medlem, 17 timmar, med Uppsala som tvåa med 14 timmar. Borås utnyttjar sin flygplanspark bäst, 8 medlemmar/flygplan (Eskilstuna har samma siffra). SSFK har 7. Vad behöver göras i SSFK? Vi har en bra och lagom stor flygplanspark och den borde kunna utnyttjas bättre. Men vi har trots allt dubblerat medlemmarnas medeltal i flygtimmar sedan 30 år tillbaka. Långtora har stor potential. Kom ut och flyg! Den bästa säsongen är från april till midsommar! SSFK Uppsala Ö Sörml Eskilstuna Västerås Borås Göteborg Antal, medlemmar Aktiva Sträckflygare Andel sträckflygare 30% 20% 5% 7% 25% 27% S-certifikat Under utbildning Lärare (4?) 14 4 Flygtid utb Starter utb Varav TMG Antal sfpl Total flygtid Timmar per flygplan Antal aktiva medl/sfpl Flygtid/medlem

4 Navigering med telefon Foto: Peter Biltz Varför? Vi på Långtora flyger i våra sektorer med kartor. Med papperskarta behöver man se till att ha bra avstånd till sektorgränserna. Moving map på bildskärm är ett bättre sätt att se exakt var man befinner sig. Vid sträckflygning flyger vi ofta i andra sektorer, till exempel i Borlänge TMA. Telefon eller surfplatta 23 januari samlades flera SSFK-medlemmar på Fältöversten för en workshop hur man kan navigera segelflyg med sin android-telefon eller surfplatta. De flesta androidapparater har en inbyggd GPS. Tony Ohlson, som har flugit med telefon och gratisprogrammet Xsoar, ledde workshoppen. Xsoar är ett avancerat navigeringssystem för segelflyg, och det är gratis. Förutom navigering finns en hel mängd funktioner, till exempel lägga in banor, målanflygning, vindberäkning etc. Det går även att koppla ihop androiden med flygplanets segelflygdator, men det är överkurs och inte att rekommendera för klubbflygplan. 4

5 Moving Map Tony nämnde att batteritiden i en telefon är cirka 2 timmar. Det finns extrabatterier som man laddar separat och koppla till telefonen. Surfplattor har längre drifttid. Konkurrenter LK8000 är ett liknande program som man kan installera i bilnavigatorer. Men dessa har lägre ljus så att det är svårläsbara under huven i segelflygplan. För iphone finns Iglide, kostar ca 30. Terrängkarta Av 3000 piloter på Ryanair lyckades två... Tony hjälpte deltagarna att ladda ner programmet och kartor och brytpunkter. Som i alla program finns det en massa konfigureringar som man kan plocka ihop. Terrängkartor i plattland, som vi har i Mellansverige, är ganska enahanda, bättre att välja bort och nöja sig med luftrum och brytpunkter. Peder rekommenderade att man använder segelflygdatorn för målanflygningar. Det är enklare och vindberäkningen är bättre i segelflygdatorerna. Xcsoar beräknar vinden med hjälp av avdriften under termikkurvning, medan segelflygdatorn beräknar vindkomponenten vid rakflygning, och den kan ändra sig under långa målanflygningar. Ejvind till vänster, Anton till höger Av 3000 piloter på Ryanair lyckades två segelflygare från SSFK hamna i recurrent simulator training i England till-sammans, med fokus på non-normal situa-tions att flyga en 737a med dual engine failures utan katastrofal utgång. Sju olika flockar fåglar, sju bedömningslandningar varav tre fick bli i vatten, de andra fem rakt på märket från 2000 meter utan termik ;) Topscore av instruktören! med Ejvind Nyberg på East Midlands Airport. Ottsjö Fjällflygläger Av Jan Rehn Ottsjö Fjällflygläger är idag en ideell förening vars medlemmar består av 17 segelflygklubbar i Sverige. Första lägret hölls 1961 och Stockholms Segelflygklubb har deltagit i alla år. Lägret har ställts in en enda gång och det var 2012 pga av att isen på Ottsjön var olämplig för verksamheten. 5

6 Dessutom var vädret heller inte bra med regn, blåst och blidväder. Från början var flygplanen försedda med skidor och kunde landa var som helst på sjön men flygverksamheten bedrivs numera på plogade banor och de senaste åren har 2 parallella startbanor och 2 parallella landningsbanor i öst-västlig riktning och 1 startbana och 1 landningsbana i sydlig riktning plogats upp. Flygledningen har ett litet torn i mitten av banorna och bredvid finns en husvagn modell äldre benämnd Algotsro som används som värmestuga. (Rolf Algotsson var en av initiativtagarna till lägret). Piloter och flygplan hålls reda på av ett mycket sinnrikt system och 2 personer. Varje deltagande flygklubb svarar för denna verksamhet en förmiddag eller eftermiddag efter ett rullande schema. T.o.m har starter gjorts och segelflygtimmar registrerats guldhöjder (3000 m höjdvinst) och 184 diamanthöjder (5000 m höjdvinst) har också registrerats var ett rekordår med 233 guldhöjder och 83 diamanthöjder. Dessutom sattes det svenska höjdrekordet det året med m höjdvinst och det står sig än. Ottsjö är en liten fjällby i Åre kommun där vägen tar slut. Avtagsvägen ligger mellan Undersåker och Vålådalen. Det finns en liten ICA-butik Ottsjö-Bua som har allt och som dessutom fungerar som bank, systembolag och apotek. Sedan finns Ottsjö Fjällhotell där man kan bo till hyggliga priser. Vill man bo billigt så delar man ett hus eller en lägenhet och självhushållar. Lägerledningen planerar nu för 2013 års läger som kommer att vara under veckorna 11 och 12. Förutsättningarna ser gynnsamma ut med renblåst is som har en tjocklek på 50 cm och mera. SSFK har en fjällgrupp som planerar deltagandet med DG 1000 UPZ och ASK 21 USG. De kommer att vara försedda med syrgasutrustning. F.n. är 6 st medlemmar anmälda och 6 st är intresserade. Om det är någon mer som är intresserad så hör av er till mig. Läs mer på hemsidan Jan Rehn jan.rehn@bredband.net Språkövning ATC: Boeing 1234, turn right five degrees to intercept the ILS. PILOT: Five degrees is too little a turn for for me. ATC: Can you make a 90 degree turn? PILOT: Affirmative ATC: Roger. Boeing 1234, make a 95 degree turn to the right, then a 90 degree turn to the left to intercept the ILS. - PILOT: Segelflugzeug 1234, ich schaff es nicht mehr bis >29<, wechsele zur >24< TURM: Roger. Haben Sie Steuerungsprobleme? PILOT: Ein weniger, sobald ich das Mikro wieder loslassen kann. 6

7 SSFK segelflygutbildning, då och nu Av Åke Pettersson Från 70-tal till 2012, 600 elever blev 75 per år På 70-talet utbildade årligen dåvarande KSAK:s flygklubbar cirka 600 elever till C- diplom. Ungefär hälften var ungdomar, pojkar år gamla som fick bidrag från Flygvapnet (unga damer var inte välkomna till FV som piloter). Hälften av de 600 fortsatte till Segelflygcertifikat. Ca 20 procent, drygt 100, av de 600 blev kvar som aktiva segelflygare. SSFK stod för 50 C-elever årligen. Även Örebro låg på ungefär samma nivå, ca 8%. Örebro och Stockholm var störst, dock var Örebro ledande för F-flygning och tävlingar. SSFK betraktades som en C-dipomsfabrik, med de högsta priserna i Sverige. Grannklubbarna var irriterade. De översvämmades av certinnehavare, från SSFKs utbildningsmaskin, som ville segelflyga, och flygplanen, såväl i SSFK såväl som i grannklubbarna, var inte tillräckligt många. På Vängsö tillämpades en tid t ex 30- minutersbegränsning för F-flygning År 2012 utbildades 76 C-diplom och 75 S-Certifikat i Sverige, varav SSFK stod för 10 C-diplom (13%) och 7 S-certifikat (11%). SSFK har nu (1/1 2013) 24 elever under utbildning. Hur vi kom därifrån och hit Skarpnäckstiden När jag kom till SSFK 1976 hade vi två flygplatser; Skarpnäck där vi skolade till C-diplom, och Långtora gamla fält där det skolades till S-certifikat. På Skarpnäck fanns veckoskolning på dagtid och kvällstid. Lärare på dagkurserna var i huvudsakligen studerande som hade 7 sommarlov, åringar, och en och annan äldre. Kurserna bestod av sammanhållna grupper under 4-veckor. Dagkurserna bestod av 2 grupper om 5-6 elever som flög 5 vardagar per vecka. Kvällskurserna gick 4 kvällar per vecka, 4-5 elever, måndag-torsdag. Jag delade en sådan kurs med Åke Johansson, en inflyttad VVS-ingenjör och säljare från Västergötland. Vi flög 2 kvällar var per vecka, och presterade 5 C-diplom årligen Det skolades med andra ord på Skarpnäck från klockan 09:00 till solens nedgång hade SSFK tre stycken Super Cub 150 som bogserplan, vilket var nödvändigt för att kunna ha kontinuerlig bogsering på två ställen. På Skarpnäck fanns normalt 3 Bergfalke och en K8. På Långtora fanns en Bergfalke 4, en K8, en SF-27, två Standard-Libelle och en Standard-Cirrus 75, totalt 10 flygplan. S-kurserna gick på Långtora med fasta elevgrupper 5 dagar/vecka, i stort sett hela flygsäsongen. Lärarna fick arvode, som användes för deras egen flygning, t ex tävlingar och andra medlemskostnader. Den stora utbildningsverksamheten resulterade i överskott som delvis finansierade F-flygningen flyttades bygglokalen på Ringvägen till Tomtebogatan. Nu skulle grundöversynerna på trä-och-dukplanen göras av SSFKs medlemmar i stället för Ållebergs verkstad. Klubblokalen på Drottninggatan flyttades också till Tomtebogatan. Övergången från Skarpnäck till Långtora När det blev klart att Skarpnäck skulle bebyggas inleddes ett intensivt arbete för

8 en ersättning, eftersom Långtorafältet var alldeles för litet för den stora verksamheten. Ordföranden Jan-Erik Olsson förhandlade intensivt med Stockholms Kommun. Kommunen var intresserad av att hjälpa till ekonomiskt, men ansåg att Landstinget borde bidra till kostnaden. Landstinget var dock motvilligt eftersom det var kommunen som skulle tjäna på Skarpnäcksprojektet. Initialt fokuserades på ett fält för skolning i riktning mot Norrtälje. Men det slutade med en överenskommelse om ett utökat fält på Långtora. Förutom nya hangarer på Långtora, utökad sovbarack och nytt klubbhus planerades för stugor för klubbens funktionärer, lärare och bogserförare. Kostnaden för detta beräknades till 13 miljoner kronor (minnesbild). Kommunen bantade de 13 miljonerna till 4 (minnesbild). Kommunen ansåg också att Landstinget skulle betala hälften. För de 2 miljonerna (minnesbild) fick vi segelflyghangaren, klubbhuset och en förlängning av sovbaracken. Klubbhuset delfinansierades (30 tusen kronor) från Naturvårdsverket. Hösten 1980 stängdes Skarpnäcksfältet, och nya fältet anlades på Sandängen. Tyvärr blev fältet inte färdigt att bruka För att inte tappa C-utbildningen ordnades ett lyckat internatläger i Orsa i samarbete med Ovansiljans Flygklubb. Verksamheten på Tullinge och Långtora Från och med 1982 bedrevs utbildningen på Långtora som internatkurser på vardagar köpte SSFK en Dimona, som var baserad på Tullinge, där SSFK hade en hangar som även utnyttjades som vinterförråd av segelflygplan, och underhåll av motorflygplanen. Dimonan användes för första fasen i utbildningen, typiskt med två till tre flygpass med ett femtontal landningar, som följdes upp med ca 10 Bergfalkestarter på Långtora före EK. Efter några år avslutades Dimonaskolningen då lärarna bedömde att flygplanet var alltför svårfluget. Speciellt starter och landningar på betongbanan var besvärliga för eleverna och även för mindre erfarna certinnehavare som mest hade flugit Bergfalke och K8 på Skarpnäck. Viss C-skolning med Bergfalke förekom några år på Tullinge. Botkyrka Flygklubb, som var baserad på Tullinge, var väldig trevliga och hjälpsamma, men ett privatföretag som sålde fallskärmshopp var väldigt besvärligt att samarbeta med. En mindre del var en C-kurs på helger som bedrevs av mig och Åke Johansson, alternerande varannan helg. Vi började på fredagskvällen vid 18-tiden och flög till solnedgången. På lördagen började vi flyga ett morgonpass ca 07:30-11:00. Eleverna fick vila sig innan eftermiddags-kvällpasset som började ca 16:00 och slutade vid solnedgången. Morgonpasset på söndagen var en kopia av lördagens morgonpass, och det blev oftast också ett eftermiddagspass. När det var mindre tryck från F-flygning kunde vi fylla på med C-skolning på dagen. Resultatet av flytten blev att vi i stort sett halverade leveranserna av C och Cert efter Flygutbildning på Långtora i dag Om man ser till utbildningsresultatet så har SSFK en något större andel av utbildning i Sverige idag, trots att minskningen från ca 50 C-diplom till 10 ser ut som en smärre katastrof. Elever under utbildning är just nu 24 stycken, svenskt rekord, så det finns en bra potential. Men i nuläget så klarar klubben inte av att utbilda alla som vill bli segelflygare. Samtidigt har vi sjunkande medlemsantal. År 2012 tog vi bara två nya elever för att hinna med att utbilda befintliga elever från Det resulterade i en väntelista på ca 12 elever. Klubben har nu släppt in 10 nya elever till 2013, samtidigt som det 8

9 finns ett antal elever som inte är klara med sin certutbildning. Förr hade vi sommarlovslediga studenter och singlar som lärare. Nu är nästan alla lärare äldre än 30 år. De aktivaste lärarna är pensionärer i 70-årsåldern. Det är inte lätt för åringar med uppväxande familjer att lägga två veckors semester på att utbilda segelflyga-re på Långtora. Utbildningen kräver stora resurser men ger inte någon ekonomisk vinst till klubben. Kalkylen som använts för att sätta skolpriset är en ren nettokalkyl. Anläggningskostnader, administrationskostnader, utbildning av lärare (30000 kronor per lärare), övriga kostnader med mera ingår inte i kalkylen. Eleverna slipper betala medlemsavgift i två år. SSFKs avgifter för utbildning är % lägre än andra klubbar. Räddningen av ekonomin har varit provlektioner. År 2012 var priset på en provlektion 8 gånger större än nettokostnaden för en skolstart. Tyvärr var intäkterna 2012 på provlektioner hundratusen kronor mindre än Det är knepigt att sätta priserna. Möjligen blev priset 2012 för högt, ca 30 % högre än grannklubbarna. Problemet som kvarstår är att vidmakthålla antalet medlemmar, helst öka. Och att behålla våra befintliga medlemmar, det är viktigast! Vad kostade det att lära sig segelflyga i SSFK År Cert SEK Kostnad Provlektion SEK Cert antal Antal Under utbildning Antal lärare Flp Bergfalke Bergfalke Bergfalke ASK ASK ASK ASK ASK ASK21 Summa 54 Utbildningspris 2012 från några klubbar Av Åke Pettersson Jag har inventerat skolpriserna för utbildning till Segelflygcertifikat i några segelflygklubbar. Resultatet framgår av nedanstående tabell. Siffrorna baserade på 55 starter (inom parentes 50 starter). Myndighetsavgifter och läkarundersökning ingår inte. Förutsättningarna är att utbildningen genomförs under två kalenderår. Uppgifterna kommer från klubbarnas hemsidor, kombinerat med intervjua segelflygcheferna i vissa detaljer. Segelflygskola Pris SEK SSFK (1800) 9

10 Uppsala FK Östra Sörmlands FK Västerås FK (vinschstart) Eskilstuna FK Göteborgs SFK Ållebergsskolan Som synes är SSFK i särklass billigast, bortsett från Västerås, som utbildar på vinsch. SSFK prisutveckling för utbildning Priserna är baserade på tillgängliga prislistor, tack till Peter Biltz. Förutsättningarna är att utbildningen genomfördes under två kalenderår och 50 starter. År Pris SEK Anm Bf Bf Bf Bf ASK ASK ASK ASK Antal S-certifikat som SSFK utbildat var 54 stycken enligt Segelflygets statistik söndagar inte har kunnat vara med och jobba på flygplanen. Segelflygplansunderhållet hösten 2012 Av Jan Rehn Vi har nu haft vårt flygplanunderhåll på Långtora sedan 2006/2007 då vi kunde flytta underhållsverksamheten till Tullingehangaren från att tidigare ha gjort underhållet i vår hyrda lokal på Tomtebogatan 11 ö.g. där vi också hade sekretariatet. Den största fördelen med flytten var att vi slapp köra flygplan från flygfältet till Stockholm. Av ekonomiska skäl var det dessutom omöjligt att vara kvar på Tomtebogatan, vi hade helt enkelt inte råd att fortsätta hyra där. Ett problem är naturligtvis avståndet till fältet, på Tomtebogatan kunde man komma in på kvällen och jobba några timmar men så går det inte att göra nu. Vi löste det med att samla ihop ett gäng med vardagslediga (mest pensionärer) för att samåka till Långtora en dag i veckan och jobba med flygplanen. Det har fungerat mycket bra, de flesta flygplanen har varit klara vid säsongsstart på våren. En sak som inte har fungerat är att medlemmar som bara är lediga lördagar och Flera försök har gjorts att försöka ordna underhåll på helgerna men inte förrän hösten 2012 fick vi igång sådan verksamhet. 5 lördagar eller söndagar har det jobbats och det har varit under ledning av erfarna segelflygare. Flera av våra senaste certinnehavare har deltagit. 7 måndagar har pankisgänget under min ledning jobbat. Flygplanen är inte klara men näst intill. Nu är det vinteruppehåll för första gången och det har vi för att spara energi. Vi kör igång igen i början av februari med pankisgänget på måndagar, men det kan tänkas att vi kör nå-gon helg också. Prioritet ett är UPZ och USG som skall med till fjällen. Sedan kommer fjällutrustning och övriga flygplan. Vi ligger bra till med flygplanen och jag ser inga problem med att få dem klara till säsongstart. Hösten 2013 räknar jag med att styra över mer av underhållet till helgerna för att involvera flera av medlemmarna. Jan Rehn jan.rehn@bredband.net 10

11 Nu. 11

12 Snart Foto: Cumulus Flyga själv! Foto: Cumulus Ludvika, på väg mot Dala-Järna 12