Bergsbruk och täktverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bergsbruk och täktverksamhet"

Transkript

1 Bergsbruk och täktverksamhet Bergsbruk och täktverksamhet påverkar miljön bl.a. genom: Ingrepp i naturen vid brytning Försurande ämnen från varphögar Urlakning av tungmetaller från slagghögar Ändrad livsmiljö för växter och djur vid t.ex. torvbrytning Utsläpp vid förbränning av torv Malmbrytning och gruvavfall Man har brutit malm i Sverige i mer än tusen år. Förutom järn har framför allt koppar, silver och guld utvunnits länge. Numera är Sverige även en av Europas största producenter av zink och bly. Kiruna och Malmberget tillhör de största järnmalmsgruvorna i världen och Aitik Figur.96 Malmgruvor i Sverige 1998 Mines in Sweden 1998 Källa: SGU Järnmalmsgruvor Icke järnmalmsgruvor Kringeltjärn Garpenbergs odalfält Malmberget Laisvall Kiirunavaara Aitik Åkulla östra Petiknäs Åkerberg Kristineberg Björkdal Kedträsk Långdal Renström Garpenberg norra Zinkgruvan är en av de största vad gäller kopparsulfidmalm. Det fanns 17 gruvor i drift 1998, karta.96. Antalet gruvor har minskat betydligt från 100 år Samtidigt har dock produktionen ökat, vilket framgår av tabell.97. Vid brytning av malm och mineral uppstår en stor mängd avfall och restprodukter uppkom bl.a. 5 miljoner ton malmanrikningsavfall och 11 miljoner ton mineralhaltigt gråberg vid utvinning av malmer och mineral i Sverige. Detta är mer än tre gånger så mycket som hela den svenska tillverkningsindustrins avfall under ett år. Gruvavfallet deponeras i närheten av gruvan eller mineralbrottet. Utsläpp av tungmetaller från gruvor och gruvavfall redovisas i tabell.98. Tabell.97 Brytning av malm , 1000 ton Production of ores in , 1000 tonnes Figur.95 Miljöekonomisk profil för gruvor och mineralutvinning 1 Economic and economic profile of mining and quarrying Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Samtliga bränslen Biobränslen El och fjärrvärme 3 Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider 1) Inkl. utvinning av grus, sand och torv ) Här ingår samtliga energivaror som förbränns. Ej kärnbränsle eller koks som används som råvara vid metallurgiska processer 3) Exklusive biobränslen Den miljöekonomiska profilen ger en översiktlig bild av hur ekonomiska faktorer och sysselsättning samvarierar med miljöfaktorer som energianvändning och utsläpp. De olika faktorerna uttrycks i procent av det totala värdet för den svenska ekonomin. För mer information se sid. 31! År Järnmalm Svavelkis Koppar Zink Bly Anm. Anrikningsmalm och direkt användbar styckemalm och mull av järn. Ickejärnmalmerna avser slig. Källa: Bergshantering, SCB; Industri, SCB; Bergverksstatistik 1998, SGU Tabell.98 Tungmetallutsläpp från gruvor 1995, kg Emissions and discharges of heavy metals from mines and mining stocks, 1995, kg Bransch Arse- Bly Kad- Krom Koppar Kvick- Nickel Zink nik mium silver Till luft Gruvor Andel av totala luftutsläpp % Till vatten Gruvor Gruvavfall, deponier Summa Andel av totala vattenutsläpp % Källa: Naturvårdsverket och SCB Värdena i tabell.98 är sammanställda av Naturvårdsverket och Miljöstatistik på SCB. Värdena är skattningar för I tabellen anges även gruvnäringens andel (i procent) av totalutsläppen av respektive metall till luft och vatten % 70 Miljöpåverkande faktorer Bergsbruk och täktverksamhet

2 Grus, sand och krossberg Grus, sand och krossberg används i stora mängder som fyllnadsmaterial, för vägbyggnad, betongtillverkning m.m användes 55 % till vägar, 15 % till betong och 16 % till fyllnad. Sand används även inom byggnadsindustri, keramisk, mekanisk och metallurgisk industri. Tillgångarna på naturgrus är begränsade. Dessutom är grusåsarna i närheten av tätorterna ofta reservoarer för dricksvatten. För att minska förbrukningen är naturgruset belagt med extra skatt vid försäljning, och intresset för krossgrus har ökar avsevärt. Ur naturvårdens synvinkel är krossgruset mindre problematiskt eftersom det finns stora tillgångar på berg i Sverige. För att uttaget av material inte ska orsaka mer skada i naturen än nödvändigt, finns bestämmelser i naturvårds-lagen för täktverksamheten. År 1998 fanns 30 producerande täkter. Täk-terna varierar i storlek från bara några ton i årsproduktion till över ton i storstadsregionen. Det årliga uttaget av sand och grus i Sverige har under senare år uppgått till omkring 70 miljoner ton, vilket kan jämföras med 5 miljoner ton år 1950 och 135 miljoner ton år I figur.100 visas produktionen per län och relationen mellan naturgrus och bergkrossmaterial. Förekomsten av naturgrus är ojämnt fördelad över landet liksom produktionen. Den genomsnittliga andelen naturgrus som producerades år 1998 var för hela landet ca 39 %, en halvering från år 198, då naturgrusandelen uppgick till 8 %. Landets 687 bergtäkter för makadamframställning uppgick år 1998 till 30 % av det totala antalet ballastproducerande täkter ( 30 st), men svarade för nästan hälften av de totala ballastleveranserna. Natursten (blocksten) Blocksten används bl.a. till husbyggnad och till gravvårdar. Granit och gnejs bryts främst för den stora användningen som makadam men även som blocksten. Grå granit bryts huvudsakligen i Bohuslän och Skåne medan röd granit bryts främst i Småland. Blocksten ur gnejs bryts främst i Halland. För övrigt bör nämnas diabas (svart granit), kalksten (marmor), sandsten och täljsten. Industrimineral Brytning av industrimineral, ca 10 miljoner ton per år, sker f.n. på ett 60-tal ställen, främst i mellersta och södra Sverige. Malm och mineraler Oorganiska kemiska föreningar och grundämnen som finns i berggrunden kallas mineral. Landets tillgångar av mineral är basen för bergsbruket. Då en bergart eller ett sediment har så hög halt av metall att lönsam utvinning kan ske, kallas den malm. Industriella mineraler och bergarter produceras i annat syfte än för sitt metalloch energiinnehåll. I definitionen ingår grus, sand och krossat berg (ballast), stenindustrins produkter samt kvalificerade industrimineraler (mer bearbetat än ballast). Industrimineral utgör insatsråvaror för bl.a. pappersindustrin och den metallurgiska industrin. Den tonnagemässigt dominerande produktionen av industrimineral är kalksten, det viktigaste utgångsmaterialet för tillverkning av cement. Andra industrimineral är dolomit och kvarts för porslins- och glastillverkning. Miljöpåverkan Täktverksamheten innebär en miljöförändring med en ändrad topografi. Verksamheten i en täkt kan ge upphov till buller, vibrationer, luftstötsvågor, damm etc. Numera formas ofta utbrutna täkter så att de passar för nya ändamål. De kan exempelvis bli bostadsområden, industriområden eller friluftsområden. Figur.99 Produktionen av grusmaterial Deliveries of aggregates, Miljoner ton Naturgrus Totalt 0 Krossberg 0 Morän och övrigt Den som bedriver täktverksamhet eller stenkrossrörelse måste varje år lämna produktionsuppgifter till länsstyrelsen. Värdena i figur.99 bygger på sådana uppgifter sammanställda av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Övrigt består 1998 bl.a. av ca 5 miljoner ton krossberg från separata krossar vid anläggnings- och byggnadsarbeten. Bergtäkter kan normalt inte drivas i lika liten skala som naturgrustäkter, vilket kan leda till större produktionsenheter och längre transporter. Figur.100 Produktion av sand- och grusmaterial 1998, länsvis Production of aggregates and gravel from natural deposits, per cent of total production of aggregates, 1998, by county Sand och grus Miljoner ton <,0 5,0 5,0 8,0 > 8,0 Andel naturgrus % < > 60 Källa till samtliga figurer: PM 1999:3, SGU Miljöpåverkande faktorer Bergsbruk och täktverksamhet 71

3 Torvtäkter Torvbrytning har en lång tradition i Sverige. Främst har torv använts som jordförbättringsmedel, strö i ladugårdar och under de två världskrigen också som bränsle. I början av 1980-talet aktualiserades torvbrytning för energiändamål som en följd av den s.k. energikrisen. Torv täcker 1/ av Sveriges yta Omkring 10 miljoner hektar, dvs. en fjärdedel av Sveriges landareal täcks av ett mer eller mindre tjockt torvlager. Riksskogstaxeringen har uppskattat landets torvmarksareal, där torvtäcket är minst 30 cm tjockt, till 6,3 miljoner hektar. Den areal som bedöms brytvärd i större skala med beprövade metoder har uppskattats till hektar. Torv nybildas ständigt, dock bara på de torvmarker som inte blivit exploaterade. Tillväxten är långsam ungefär 0, mm per år. Brytning av torv Torvbrytning regleras främst av Lagen om vissa torvfyndigheter. Ett företag som planerar torvutvinning måste först ansöka om undersökningskoncession och därefter om bearbetningskoncession hos länsstyrelsen. Genom en harmonisering med miljöbalkens bestämmelser ska ansökan om bearbetningskoncession innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Vid utgången av 1998 hade koncession beviljats för brytning på hektar motsvarande 0,7 % av torvmarksarealen, se figur.101. Energitorv och odlingstorv Under senare år har ca 3 miljoner m 3 s brutits årligen som frästorv, stycketorv och smultorv (figur.10). Beroende på väderlek förekommer dock stora variationer i utvunnen torvvolym. Under 1998, med låg temperatur och rikligt med nederbörd, uppgick energitorvproduktionen endast till 0, miljoner m 3 s. Energitorv används framför allt för produktion av hetvatten i värmeverk. Energitorv har under senare år svarat för knappt en procent av Sveriges totala energitillförsel, vilket är betydligt lägre än de energipolitiska målen från början av 1980-talet. Förutom energitorv utvinns ungefär 1 miljon m 3 s odlingstorv som används av yrkesodlare och hushållen. Påverkar miljö och vattenkvalitet Dikning och torvutvinning på myrar innebär att hela vegetationstäcket med alla där naturliga växter och djur försvinner. Genom att busk- och trädskiktet på myren tas bort försvinner näringsunderlaget för däggdjuren helt. För våtmarksfåglarna utgör torvtäkt ett internationellt uppmärksammat hot. Vattenkvaliteten i avrinnande vatten ändras genom att materialtransporten ökar i samband med dikningen. Dikningsvattnet innehåller höga halter organiskt material som belastar mottagande vattendrag. Vanligtvis påverkas dessa även genom en ökning av ph-värde och alkalinitet. I områden med sulfidmalm kan däremot torvtäktsdikning leda till försurning av mottagande vattendrag. I de mottagande vattendragen ökar vissa grön- och blågrönalger, medan känsliga strömalger och vattendjur minskar. Figur.10 Brytning av energitorv Peat extraction for energy, En torvtäkt pågår i ca 0 år, därefter iordningställs täkten och marken övergår till annan användning. Vid efterbehandling av utbrutna torvtäkter är de vanligaste alternativen att ny våtmark anläggs eller att skog planteras. Förbränning av energitorv Vid förbränning av torv finns risk för att tämligen stora mängder svavel släpps ut tillsammans med väteklorid och kväveoxider, vilka alla är försurande. Radioaktiva ämnen finns naturligt i torven och frigörs vid förbränning, dessa återfinns tillsammans med tungmetaller i askan. Torv är beteckningen på ett mer eller mindre nedbrutet (humifierat) växtmaterial. Torv förekommer huvudsakligen i två typer av myrar: mossar och kärr. I mossar finner man framför allt vitmossor medan artsammansättningen är mer varierad i kärr. m 3 s kubikmeter torv i stack. Då torv är ett biologiskt material varierar volymen under nedbrytning med humifieringsgraden. Packning sker successivt i lagringsstackar vilket också påverkar volymen. Beroende på använd brytningsmetod utvinns smultorv, stycketorv eller frästorv. Figur.101 Utveckling av koncessionslagd areal jan 1999 Concession areas for peat harvesting, ha m 3 s Undersökningskoncession Bearbetningskoncession Smultorv Stycketorv Frästorv ) 1) Källa: SGU 1) Smultorv och stycketorv redovisas tillsammans Källa: NUTEK ( ), SGU ( ) och SGU/ STPF ( ) 7 Miljöpåverkande faktorer Bergsbruk och täktverksamhet

4 Industri Industriell verksamhet påverkar miljön på många sätt. Råvaruutvinning ger ingrepp i naturen Utsläpp påverkar luft, mark och vatten Producerade varor, t.ex. kemikalier, kan vara miljöfarliga Avfallsdeponier förorenar mark och vatten genom läckage Vissa industrier ger luktproblem och buller Industrierna genererar ofta tunga transporter, vilket medför buller och utsläpp Industribyggnader och transportvägar påverkar landskapet och ändrar förutsättningarna för växter och djur Industribranschernas miljöprofiler Miljöräkenskaperna är ett informationssystem som fokuserar på samspelet mellan ekonomi och miljö. Inom miljöräkenskaperna har SCB tagit fram s.k. miljöekonomiska profiler för olika branscher. Dessa ger en översiktlig bild av hur sysselsättning och ekonomiska faktorer som förädlingsvärde och produktionsvärde samvarierar med miljöfaktorer som energianvändning och utsläpp av koldioxid (CO ), svaveldioxid (SO ) och kväveoxider (NO x ). I figur.103 uttrycks de olika faktorerna i procent av det totala värdet för den svenska ekonomin. Figur.103 Miljöekonomiska profiler för industrin Environmental and economic profiles of manufacturing industries Obs! Olika skalor i diagrammen Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Industri för stenkols-, petroleumprodukter och kärnbränsle Produktionsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Sysselsättning Samtliga bränslen 1 Samtliga bränslen 1 61 % Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider % Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider % Kemisk industri Stål- och metallverk Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Samtliga bränslen 1 Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider % Tillverkningsindustrin, totalt Produktionsvärde Produktionsvärde Produktionsvärde Förädlingsvärde Förädlingsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Sysselsättning Sysselsättning Samtliga bränslen 1 Samtliga bränslen 1 Samtliga bränslen 1 76 % Biobränslen Biobränslen Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider % % % 1) Här ingår samtliga energivaror som förbränns. Ej kärnbränsle eller koks som används som råvara vid metallurgiska processer ) Exklusive biobränslen För mer information se sid. 31! 13 % El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider Miljöpåverkande faktorer Industri 73

5 Teckning David Polfeldt Industribyggnaderna är ofta stora och omgärdas av trafikleder för tunga transporter och medför därigenom betydande ändringar i landskapsbilden. Miljöpåverkan sker även genom råvaruuttag, energianvändning och avfallshantering, oftast långt från själva fabriken, produktionsstället. Området kring fabriken påverkas dessutom av buller och utsläpp från skorstenar och avloppsrör. De produkter som tillverkas kan vara miljöfarliga i sig, vid användningen eller som avfall efter förbrukning. Beslut som rör industriell verksamhet innebär alltid avvägningar om förhållanden som kan få effekter på miljön. Företagsekonomiska intressen kan sträva i en riktning, nationalekonomiska i en annan och olika politiska och ideologiska synsätt ger olika förhållningssätt. Ofta uppstår konflikter mellan miljöhänsyn, ekonomiska krav och sysselsättningspolitik. Schematiskt visas industrins miljöpåverkan i vidstående bild och tabell.10. Lokala regionala globala problem På 1950-talet uppmärksammades de växande miljöproblemen i närheten av stora industrier. Dessa problem hängde ofta samman med användningen av svavelhaltiga bränslen, stoftutsläpp och luktproblem. På 1970-talet lades fokus på regionala problem med försurning av mark och vatten orsakad av främst svavel- och kväveutsläpp till luften. Ett annat problem var den övergödning som drabbade många sjöar. Under 1990-talet har man börjat ta fasta på industrisamhällets bidrag till de globala miljöproblemen, både sådana som är direkt knutna till energianvändningen, dvs. klimatförändringar och uttunningen av ozonskiktet, och sådana som orsakas av produktionsmetoderna som kan bidra till den globala spridningen av gifter och metaller. Utsläppen har minskat kraftigt För några årtionden sedan ansågs industrins viktigaste miljöpåverkan bero på utsläppen till luft och vatten. Sedan dess har utsläppen minskat kraftigt. Orsaken till detta har dels varit att äldre fabriker lagts ner, dels att reningsanläggningar byggts och att man gått över till energisnålare och renare processer. 7 Miljöpåverkande faktorer Industri

6 Tabell.10 Miljöpåverkande faktorer i några industribranscher Some environmental factors in certain manufacturing industries Bransch Råvaror Utsläpp luft Utsläpp vatten Avfall Olycksrisk Annat Massa- och Vatten, ved, lut, Svaveldioxid, Syreförbrukande Gamla fiber- Luktproblem pappersindustri svavelsyra, svavel- stoft, svavelväte, ämnen, klorerade bankar utanför och buller dioxid, klorater flyktiga organiska ämnen, massafabriker och andra organiska suspenderade innehåller blekkemikalier ämnen ämnen, kväve, fosfor kvicksilver Petrokemisk Olja Svaveloxid, kol- Fenoler, krom, Slam från Brand, Buller Vatten väten, kväveoxid, avlopp från avloppsan- explosion koloxid, skrubbrar läggningar stoft, illaluktande gaser och förbrukade katalysatorer, tjära Kemisk Organiska och Organiska Organiska Slam från Brand, Arbetsmiljö: oorganiska kemikalier kemikalier, reningsanlägg- explosion gifter, kemikalier t.ex. bensen, tungmetaller, ningar, kemi- ofrivilliga Konsumenter: Vatten toluen, illa- suspenderade kalieavfall utsläpp farliga luktande och syreförbru- produkter gaser kande ämnen, cyanid, kväve Järn- och Järnmalm, Svaveloxid, kväve- Olja, metaller, Slagg, avfall Brand, Buller stålindustri kalk, kol, skrot oxid, stoft, metaller, fenoler, cyanider från betning, explosion Arbetsmiljö: vatten kolväten, kol- glykoler, kväve slam från exponering för oxid, svavelväte, avloppsan- gifter och damm polyaromatiska läggningar, kolväten, dioxiner stoft från filter Metallverk Komplexa Tungmetaller, Arsenik, Metallhydroxid- Arbetsmiljö: sulfidmalmer, stoft, arsenik, kvicksilver m.fl. slam, oljeslam, exponering skrot, vatten svaveldioxid tungmetaller cyanidavfall för gifter, buller Källa: The State of the Environment, 1985 OECD. Kompletterat vid SCB och Naturvårdsverket. Råvaror För att framställa varor används olika naturresurser. De kan vara förnyelsebara, t.ex. trä och spannmål eller ickeförnyelsebara som mineral, metaller och olja. Materialomsättningen av vissa stora råvaror behandlas i kapitlet Materialbalanser. Produkter och avfall Kemikalier och tungmetaller som används i produktionen ger i första hand miljöpåverkan vid fabriken. De produkter som tillverkas kan även vara miljöfarliga vid användningen eller när de kasseras. Diffusa utsläpp kan komma från exempelvis batterier eller lösningsmedel i varor och bli ett miljöproblem i samband med användningen och slutligen i avfallsledet. Och även om nya produkter idag inte innehåller lika mycket bly, kvicksilver, kadmium eller freoner som förr, kommer dessa ämnen att spridas i naturen när gamla produkter blir avfall. S.k. livscykelanalys är en metod för att kartlägga materialflöden från tillverkning till sluthantering. I detta avsnitt behandlas den miljöpåverkan som sker vid själva produktionsstället, fabriken. Industrin använder 0 % av energin År 1998 var industrins energianvändning 50 PJ, vilket motsvarar 38 % av den totala energianvändningen i landet, som var 13 PJ. Industrins andel av den använda energin har varit relativt stabil sedan början av 1980-talet, se kapitlet Energi. Industrin en stor vattenförbrukare Sammanlagt användes under år 1995 drygt miljarder m 3 i den svenska industrin vilket framgår av tabell.105. Tabell.105 Industrins vattenuttag 1995, 1000 m 3 Water withdrawal for industrial use, 1995, 1000 m 3 Näringsområde Uttaget vatten m 3 Livsmedelsindustri etc Textilindustri Trävaruindustri 0 00 Massa och papper Kemisk industri, petroleum etc Jord- och stenindustri Järn- och stålverk Verkstadsindustri Annan tillverkningsindustri 00 Totalt Källa: Na 16 SM 9601, SCB Tabellen baseras på enkät till ca 900 företag i 0 branscher, förutom tillverkningsindustrin även gruvindustrin samt el-, gasoch värmeverk. I tabellen har tillverkningsindustrins branscher slagits ihop till 9 näringsområden. Miljöpåverkande faktorer Industri 75

7 Tabell.106 Industrin i olika län. Arbetsställen, sysselsatta, förädlingsvärde samt elförbrukning, 1996 Manufacturing industries by counties. Establishments, employed persons, value added and electricity consumption, 1996 Hela industrin Massa- och pappersindustri, Kemisk industri Järn- och stålverk Andel av industrin % Andel av industrin % Andel av industrin % Län AS 1 SS FV 3 EL AS SS FV EL AS SS FV EL AS SS FV EL Antal 1000-tal Mkr TWh Stockholms , Uppsala , Södermanlands , Östergötlands , Jönköpings , Kronobergs , Kalmar , Gotlands , Blekinge , Kristianstads , Malmöhus , Hallands , Göteb. o Bohus , Älvsborgs , Skaraborgs , Värmlands , Örebro , Västmanlands , Kopparbergs , Gävleborgs , Västernorrlands , Jämtlands , Västerbottens , Norrbottens , Riket , ) AS = Arbetsställen ) SS = Sysselsatta 3) FV = Förädlingsvärde ) EL = Elförbrukning Anmärkning: I tre fall (när förädlingsvärdet är negativt) är totala röreslekostnader exklusive löner och sociala kostnader större än totala rörelseintäkter. Källa: Industristatistik, SCB Några branscher har större påverkan De industrigrenar som anses påverka miljön förhållandevis mycket är massaoch pappersindustrin, kemisk industri samt stål- och metallverk. Gemensamt för de starkt miljöpåverkande industrierna är den stora förbrukningen av energi och i synnerhet elektricitet. I tabell.106 visas att 8 % av samtliga industriarbetsställen, sammanlagt ungefär 660 stycken, finns i dessa tre branscher. De sysselsätter knappt 0 % av de industrianställda och bidrar med % av förädlingsvärdet. Men deras sammanlagda elförbrukning motsvarar drygt 60 % av hela industrins. På vissa orter har dessa branscher speciellt stor betydelse för sysselsättning och produktion. Här kan industrierna lokalt svara för en mycket stor del av elförbrukning och olika slag av miljöpåverkan. De tre branscherna i tabell.106 är sådana som enligt SNI, standard för svensk näringsgrensindelning, klassats till SNI 1 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning, förlagsverksamhet och grafisk produktion SNI Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter SNI 7 Stål- och metallframställning 76 Miljöpåverkande faktorer Industri

8 Industriutsläpp till luft Något mer än 0 % av de totala svaveldioxidutsläppen härrör från industrins förbränning eller från själva industriprocesserna. Drygt 10 % av kväveoxidutsläppen kommer från industrin. Försurande utsläpp har minskat Industriprocesserna har ändrats radikalt under de senaste årtiondena, mycket beroende på miljökrav. Detta har medfört att processutsläppen minskat kraftigt, i synnerhet av svaveldioxid, se tabell.107. Den huvudsakliga anledningen till detta är ökad andel förbränning med lågsvavlig eldningsolja. 30 % av koldioxiden från industrin Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. Industrin svarar för en tredjedel av de totala svenska koldioxidutsläppen. Förbränningen av fossila bränslen dominerar industriutsläppen, vilket framgår av tabell.108. Utsläppen från förbränning av biobränslen som ved, avlutar och tallolja balanseras av växternas upptag av CO genom fotosyntesen under tillväxten och ingår därför inte i beräkningarna. Tabell.107 och.108 Utsläpp från el-, värme- och ångproduktion Beräkningsunderlaget utgörs av statistiska uppgifter från SCB om bränsleförbrukning emissionsfaktorer för olika bränsleslag och förbränningsförhållanden. Utsläpp från industriprocesser Utsläppen har beräknats av Naturvårdsverket. Beräkningarna grundas på kännedom om aktuella fabrikers produktionsprocesser och särskilda mätningar. För 1998 används en ny metod. Dessa siffror är därför inte jämförbara med siffrorna för tidigare år. Utsläppen av koldioxid avser: Förbränning som ger ett nettotillskott till atmosfären dvs. förbränning av fossila bränslen. Industriprocesser där bränslen används som industriråvara produktion av ammoniak och stenull, förbrukning av kolelektroder, förbränning av kalksten och miljöfarligt avfall samt förbrukning av lösningsmedel inom processindustrin. Tabell.107 Svaveldioxid och kväveoxider från industriproduktion, 1000 ton Emissions of SO and NO from mining and manufacturing, by industry, tonnes Svaveldioxid Kväveoxider (som NO ) Elproduktion 1 Livsmedelsindustri Textilindustri 0 0 Träindustri Massa/pappersindustri Kemisk ind. inkl. gummi/plast Järn- och stålindustri Verkstadsindustri 0 0 Summa Relativtal Värme- och ångproduktion 1 Gruvindustri Livsmedelsindustri Textilindustri Träindustri Massa/pappersindustri Kemisk ind. inkl. gummi/plast Jord- och stenindustri Järn- och stålindustri Verkstadsindustri Annan industri Summa Relativtal Industriprocesser Gruvindustri Massa/pappersindustri Kemisk ind. inkl. gummi/plast Jord- och stenindustri Järn- och stålindustri Verkstadsindustri Summa Relativtal Totalt industrin Summa Relativtal ) Ny SNI-klassificeringsindelning för 1998 ) Utsläpp från industriprocesser 1998 är ej jämförbara med 1980 resp p.g.a. att beräkningsmetodiken ändrats, och den procentuella förändringen från 1980 (relativtal) inte kan beräknas 3) Uppdelning har ej varit möjlig. Tabell.108 Koldioxid från industriproduktion, ton Emissions of carbon dioxide from manufacturing industries, tonnes Förbränning i industri Oljeprodukter och gas Kol/koks Inhemska bränslen Industriprocesser Totalt industrin Källa till tabellerna: Mi 18 SM 9901, SCB och Naturvårdsverket som i viss utsträckning bygger på schablonuppskattningar Miljöpåverkande faktorer Industri 77

9 Tabell.109 Tungmetaller till luft från industrin,1995, kg Emissions of heavy metals from manufacturing industries, 1995, kg Bransch Arsenik Bly Kad- Krom Koppar Kvick- Nickel Zink mium silver Glasbruk Cementindustri Raffinaderier Klor-alkaliindustri Järn- och stålverk Ferrolegering Metallverk Gjuterier Verkstadsindustri Industrins förbränning totalt SUMMA Andel av totala luftutsläpp % Summa Källa: Naturvårdsverket och SCB Figur.11 Skogsindustrins utsläpp av organiskt material till vatten, samt produktion av massa Discharges of organic substances from forest industry and total output of pulp, Miljoner ton Produktion av massa Utsläpp av organiskt material COD Cr Källa: Skogsindustrierna 1998 Tungmetaller till luft Den största delen av tungmetallutsläppen i Sverige kommer från industriskorstenar. Det gäller särskilt krom och zink till luft, som till 90 % respektive 80 % kommer från industrin. Övriga källor för luftutsläpp av metaller är gruvor, trafik och fjärrvärme. I tabell.109 ges utsläppsmängderna för olika tungmetaller per industribransch. Branscherna är här definierade enligt Miljöskyddsförordningen, som är delvis olik SNI (standard för svensk näringsgrensindelning). Metallhaltigt stoft Järn- och stålindustrins hantering frigör olika tungmetaller som kommer ut i naturen. Utsläppen till luften sker i stor utsträckning som metallhaltigt stoft. Vid seklets början var stoftutsläppen mer än dubbelt så stora som dagens, trots en avsevärt lägre stålproduktion. Under 1960-talet började stoftreningsutrustningar införas. Sedan 1990 har stoftutsläppet mer än halverats. Under 1996 var det totala stoftutsläppet från samtli- ga stålverk ton eller 0,39 kg stoft/ ton handelsfärdigt stål. Bland metallutsläppen kan nämnas kadmium, bly och zink, tabell.110. Kvicksilverutsläppen har minskat radikalt till ca 100 kg Från elektrostålverken beräknas utsläppen till knappt 70 kg/år för perioden (Jernkontoret 1996.) Tabell.110 Tungmetaller till luft från järn- och stålindustrin, , ton Annual emissions of heavy metals from iron and steel industries, tonnes, Tung- 1977/ 1987/ metall Bly ,7 Kadmium 1 0,7 0, 0,1 Koppar 0 6 1,3 Krom ,6 Nickel Zink Källa: Monitor 198 och 1985, Naturvårdsverket; Naturvårdsverket och SCB Industriutsläpp till vatten Eutrofierande utsläpp från skogsindustrin Övergödningen av sjöar, vattendrag och hav beror till stor del på utsläpp av näringsämnen, främst fosfor och kväve, men även av organiska material. Samhällets utsläpp till vatten av näringsämnen sker främst genom de kommunala reningsverken, men även från vissa industrier som renar vatten i egen regi. Tabell.111 visar skogsindustrins (tillverkning av massa, papper och träfiberskivor) utsläpp till vatten av eutrofierande ämnen. I figur.11 visas att utsläppen minskat trots en produktionsökning. Majoriteten av de svenska massa- och pappersindustrierna ligger vid kusterna, resten finns i närheten av de stora sjöarna. Massa- och pappersindustrierna står för en stor del av utsläppen av organisk substans vilket kan utläsas ur tabell.113. Det framgår även att utsläppen i egen regi längs kusten från andra industribranscher än skogsindustrin är ytterst marginella vad beträffar syreförbrukan- 78 Miljöpåverkande faktorer Industri

10 Tabell.111 Skogsindustrins utsläpp av organiskt material och närsalter till vatten 1990 och 1998, ton Discharges to water of organic substances and nutrients from pulp and paper industry,1990 and 1998, tonnes Tillverknings- COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P process Sulfatmassa Sulfitmassa Kemitermomekanisk massa Termomekanisk massa/tidningspapper Slipmassa Returmassa Papper Fiberskivor Totalt Källa: Naturvårdsverket Rapport 987 COD cr : åtgången av syre vid oxidation av organiskt material med kromatjoner BOD 7 : den mängd syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av organiska ämnen under 7 dygn Tot-N: totalkväve, organiskt och oorganiskt Tot-P: totalfosfor, organiskt och oorganiskt Uppgifterna i tabell.111 kommer från Naturvårdsverkets årliga statistik över skogsindustrins utsläpp, som bygger på industriernas miljörapporter. Fabrikerna har delats in efter huvudsaklig tillverkningsprocess. I de fall då ett företag specificerat utsläpp från olika processlinjer, har de rapporterade utsläppsmängderna delats upp på processerna. Bortfall av mätvärden har kompenserats med uppskattningar. För närmare beskrivning av mätmetoder hänvisas till Naturvårdsverket Rapport 3. Tabell.113 Utsläpp till vatten från viss kustbaserad industri 1995, ton Discharges to water of phosphorus, nitrogen and organic substances from industries near the Swedish coasts, 1995, tonnes Bransch Total- Total- BOD 7 COD Cr fosfor kväve Livsmedelsindustri Massa- och pappersindustri Oljeraffinering Kemisk industri Järn- och stålverk Verkstadsindustri Totalt Totalt Källa: Mi SM 9901, Naturvårdsverket och SCB de substanser (BOD 7 och COD cr ) medan kväveutsläpp från kemisk industri, raffinaderier och järn- och stålverk är mera märkbara. Organiska miljögifter lagras i miljön Klororganiska föreningar är en stor grupp ämnen med varierande egenskaper. Till gruppen hör persistenta och giftiga ämnen som DDT, dioxiner, polyklorerade furaner och klorfenoler, men även klorättikssyra, som är en relativt harmlös kemikalie. Blekning av pappersmassa En viktig orsak till utsläpp av klororganiska föreningar har varit blekningen av pappersmassa. I slutet av 1986 slog forskare i USA larm om att avlopp från fabriker som framställde blekt kemisk massa kunde innehålla dioxiner och furaner. Även i själva massan och i pappersprodukter upptäcktes spår av dessa ämnen. Som en följd av detta gjordes undersökningar av avloppen och produkterna från svenska massafabriker. Mätningarna visade att massaindustrin bara stod för en liten del av de totala utsläppen i landet samt att de spår av dioxiner som kunde påvisas i pappersprodukter inte var hälsofarliga. Klordioxid och syrgas bleker Trots detta sattes stora forsknings- och utvecklingsinsatser in för att eliminera dioxinbildningen i massaprocessen, och 1988 hade samtliga svenska massafabriker börjat vidta åtgärder. Genom att byta klorgasen mot klordioxid respektive syrgas minskade utsläppen av organiska klorföreningar dramatiskt. Många fabriker har installerat extern rening, vilket även minskat utsläppen av andra föroreningar, t.ex. syreförbrukande material. Se tabell.111. Miljöpåverkande faktorer Industri 79

11 Figur.11 Klorerade organiska ämnen (AOX) till vatten från massablekerier, Discharges to water of AOX from pulp bleaching, AOX kg/ton massa 1000 ton AOX Källa: Skogsindustrierna Figur.115 Förbrukning av klorgas i massaindustrin samt produktion av blekt massa , miljoner ton Consumption of chlorine by the pulp industry and output of bleached pulp, , million tonnes Miljoner ton Blekt kemisk massa 1 Klor Källa: Skogsindustrierna samt Naturvårdsverket Rapport 9 Tabell.116 Tungmetaller till vatten från järn- och stålindustrin, , ton Discharges to water of heavy metals from the iron and steel industry, , tonnes Tungmetall 1977/ Bly 0 3 Kadmium 0,1 0,1 0, Koppar 1,5,0 Krom ,3 Kvicksilver 0,0 0,0 0 Nickel 80 10,1 Zink ,9 Källa: Monitor 198 och 1987, Naturvårdsverket; Naturvårdsverket och SCB (för 1995) Tabell.117 Tungmetaller till vatten 1995, kg Discharges to water of heavy metals from manufacturing industries, 1995, kg Bransch Arse- Bly Kad- Krom Koppar Kvick- Nickel Zink nik mium silver Rayonindustri Massa- och pappersindustri Raffinaderier Kemisk industri Glastillverkning Järn- o. stålverk Metallverk Verkstadsindustri SUMMA Andel av totala vattenutsläpp % Källa: Naturvårdsverket och SCB I figur.11 visas att totala utsläppen av AOX (som anger mängden av klor bunden i organisk klorerad substans) har minskat från drygt ton till ca 700 ton. Samtidigt har mängden AOX per ton producerad klorblekt massa minskat från 10 kg till ca 0,5 kg. Sedan 1970 har produktionen av blekt massa ökat från 3 miljoner ton till 5 miljoner ton, figur.115. Ca hälften är helt klorfri massa, blekt med syrgas. Fortfarande tillverkas även en mindre del klorblekt massa. Som mest användes ton klorgas per år under mitten av 1970-talet. Metallutsläpp till vatten Industrins utsläpp till vatten har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. De största utsläppen kommer från få men stora anläggningar inom skogsindustri, järn- och stålindustri och metallverk. I tabell.116 redovisas järn- och stålindustrins utsläpp sedan slutet av 1970-talet. Tungmetaller till vatten från alla industribranscher visas i tabell.117. Man kan där också avläsa att industrin bara står för en mindre del av t.ex. kvicksilver, zink- och kopparutsläppen till vatten. Andra stora utsläppskällor är gruvor och gruvupplag samt de kommunala reningsverken. Även om metallutsläppen minskat kommer metallföroreningar under många år att påverka miljöförhållandena kring anläggningarna. Det är framför allt krom och nickel som läcker från deponier vid skrotbaserade stålindustrier. Från gruvde- ponier läcker bly, koppar, kadmium och zink m.fl. metaller. Gamla giftrester Då och då upptäcks läckande gifttunnor på gamla avfallsupplag. Exempelvis uppdagades under sommaren 1999 över hundra rostangripna läckande plåtfat med färgavfall tillsammans med skrot från ett nedlagt företag i Västmanland. Efter anmälan tog miljömyndigheten prover på avfallet och man fann bl.a. arsenik, kobolt, krom och zink. 80 Miljöpåverkande faktorer Industri

12 Tabell.118 Industriell verksamhet efter riskklass 1 Industrial production by risk categories RISKKLASS 1 RISKKLASS RISKKLASS 3 RISKKLASS Ferrolegeringsverk Järn och stål Kloralkali Massa o pappersindustri Primära metallverk Övrig oorganisk kemisk industri Gruvor (sulfidmalm) Ackumulatorindustri Bekämpningsmedel Färgindustri Garveri Gjuteri Glasindustri Klorat Oljeraffinaderier Sekundära metallverk Sprängämnestillverkning Sågverk med doppning Textilindustri Träimpregneringsanläggning Verkstad med ytbehandling Övrig organisk kemisk industri Bensinstationer Bilfragmentering Flygplatser Gasverk Kemtvättar Behandlare av miljöfarligt avfall Oljedepåer Asfaltverk Bilskrotar Bilverkstäder Fiberskivor Fotofilmstillverkning Grafisk industri Grafitelektrodstillverkning Gummiindustri Plast-polyester Tvättmedelstillverkning Vekstad utan ytbehandling Förbränningsanläggningar Gruvor, järn Kommunala deponier SJ:s verkstäder Sjöfart, hamnar Bindemedel Fotoframkallning Livsmedelsindustri Läkemedelsindustri Mineralull Oljeborrning Plast-polyuretan Plywood Spånskivor Ytbehandling, plast Ytbehandling, trä Sågverk utan doppning Avloppsreningsverk 1) Kursiv stil anger branscher eller verksamheter som inte är tillverkningsindustri Källa: Naturvårdsverket Rapport 5 Miljöbelastade områden Ett stort antal mark- och vattenområden i Sverige har förorenats till följd av olika utsläpp eller genom läckage och spill. Till övervägande del har tidigare industriverksamhet orsakat föroreningarna. Gamla synder och nya miljöproblem De stora industriutsläppen från och 70-talen har mycket starkt påverkat lokala miljöer. Spåren kan fortfarande ses i förhöjda tungmetallhalter i miljön, påverkade vatten och skogar. Diffusa utsläpp från äldre avfallsupplag och förorenad mark har fått en ökande betydelse för miljöbelastningen. Naturvårdsverket har uppskattat att ca 000 mark- och vattenområden i Sverige kan vara förorenade. De förorenade områdena kan utgöra en direkt risk för miljön och människors hälsa, men även ett indirekt hot genom att föroreningarna sprids i mark, luft och vatten. Flera av dessa områden är i behov av efterbehandling. Efterbehandling syftar till att den nuvarande eller framtida påverkan på miljö och hälsa minimeras eller elimineras genom någon form av åtgärd, t.ex. uppgrävning av förorenad jord följd av behandling. Naturvårdsverket har uppskattat kostnaden för efterbehandlingsarbetet i Sverige till ca 5 miljarder kronor. Figur.119 Förorenade områden som inventerats av länsstyrelserna t.o.m. 1998, fördelade efter risk Number of polluted sites 1998 by risk categories Antal Mycket stor risk Stor risk Måttlig risk Liten risk Klass 1 Klass Klass 3 Klass Källa: Naturvårdsverket. Länsstyrelsernas inrapportering Minst förorenade områden En branschkartläggning genomfördes 199 av Naturvårdsverket och länsstyrelserna, där olika branscher klassades efter risk. Tabell.118 visar olika branschers fördelning på riskklasser från branschkartläggningen. Arbete pågår nu i länen med att identifiera ytterligare förorenade områden och mer noggrant inventera områdena. Ca objekt (dvs. förorenade områden) har identifierats inom ramen för detta arbete och i andra inventeringar. För att kunna välja ut de förorenade områden som utgör störst risk för miljö och hälsa inventeras objekten och klassas i fyra riskklasser. Klass 1 innebär mycket stor risk och klass liten risk. Figur.119 visar hur de förorenade områdena som har inventerats av länsstyrelserna t.o.m fördelar sig på olika riskklasser. De objekt som hamnar i riskklass 1, eller 3 kan prioriteras för fortsatta undersökningar. Miljöpåverkande faktorer Industri 81

13 Energi Utnyttjandet av energi har kraftig påverkan på miljön Förbränning ger utsläpp av: Försurande ämnen Koldioxid som bidrar till växthuseffekten Kolväten, stoft, tungmetaller m.m. Annan påverkan: Ingrepp vid brytning och utvinning av torv, kol, olja, uranmalm etc. Ingrepp vid vattenkraftsutbyggnad och vattenreglering Monokulturer för odling av biobränslen Krympande skogar i utvecklingsländerna Påverkan på landskapsbilden och ljudproblem från vindkraftverk Lagring av utbränt radioaktivt avfall från kärnkraft Världens energitillgångar begränsade Den energi som direkt utnyttjas av människan för uppvärmning, industriell produktion och transporter domineras av fossila bränslen i form av olja, kol och naturgas. Tillsammans utgör de 80 % av världens energiförsörjning. I tablån nedan visas tillgången, produktionen och reserverna av de icke förnyelsebara energiråvarorna i världen Med energitillgång menas den totala förekomsten av energiråvara som på sikt kan komma att utnyttjas. Med energireserv avses den del av tillgångarna som kan utnyttjas med känd teknik och till rimliga kostnader. Uthållighet beräknas genom att dividera kända reserver med nuvarande årsproduktion. Figur.10 Miljöekonomisk profil för energibranschen Environmental and economic profile for the energy industry Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Samtliga bränslen 1 Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider % 1) Här ingår samtliga energivaror som förbränns. Ej kärnbränsle eller koks som används som råvara vid metallurgiska processer ) Exklusive biobränslen Den miljöekonomiska profilen ger en översiktlig bild av hur ekonomiska faktorer och sysselsättning samvarierar med miljöfaktorer som energianvändning och utsläpp. De olika faktorerna uttrycks i procent av det totala värdet för den svenska ekonomin. För mer information se sid. 31! Solenergi grunden för liv Allt liv på jorden är beroende av energin från solen. Synligt ljus och värmestrålning från solen mot Jorden motsvarar årligen miljoner TWh. En tredjedel reflekteras direkt ut i rymden igen, medan den del som tränger igenom atmosfären värmer jordytan, haven och luften. Indirekt bildas vind- och vågenergi när uppvärmda luftmassor sätts i rörelse, och vattenkraft genom vattnets cirkulation. Mindre än en tusendel, ca 0, miljoner TWh, av den infallande solenergin omvandlas genom fotosyntesen i de gröna växterna och blir åtkomlig som föda åt djur och människor samt som biobränslen. Råvara Kända Nuvarande Reservernas Uthållighet reserver årsproduktion energiinnehåll, TWh antal år Kol 98 Gton 3, Gton Olja 13 Gton 3,5 Gton Naturgas Gm 3 7 Gm Uran 5 17 kton ca 36 kton T=10 1, G= 10 9, k= 10 3 Källa: Energifakta Svensk Energiförsörjning, maj 000 Miljökvalitetsmål Förslag till miljömål för energisektorn har tagits fram i samarbete mellan Naturvårdsverket, Kraftverksföreningen, Fjärrvärmeföreningen och Energimyndigheten. Tidshorisonten är symboliskt satt till år 050, dvs. bortom kärnkraftens avveckling. Följande mål föreslås för utsläpp från förbränning för el- och värmeproduktion: Frisk luft Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (NMVOC) ska minska med 80 % jämfört med Utsläppen av partiklar (PM10) till luft ska minska med 90%. Ingen övergödning och bara naturlig försurning Utsläpp av svaveldioxid resp. kväveoxider ska minska med 5% resp. 70 % jämfört med Utsläppen av ammoniak ska vara högst 1000 ton/år. Begränsad klimatpåverkan Utsläppen av koldioxid ska högst vara 1 miljoner ton. Utsläppen av andra växthusgaser ska inte öka. Giftfri miljö Utsläpp av kadmium, bly och kvicksilver till luft och vatten ska minska med 80 %. Utsläppen av persistenta organiska föreningar till luft och vatten ska reduceras till nära noll. Dessutom tillkommer mål som exempelvis innebär hänsynstagande och bevaranden av värdefulla områden. Fossila bränslen är lagrad solenergi som togs upp av växterna för hundratals miljoner år sedan. Energi från jordens inre Geotermisk energi finns lagrad i form av värme i berggrunden eller bildas genom radioaktiva sönderfall i jordens inre. Energin blir tillgänglig i varma källor eller genom borrningar. Energi finns också lagrat i form av uran som utnyttjas i kärnkraftverk. 8 Miljöpåverkande faktorer Energi

14 Hållbar energiförsörjning Omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle är ett av regeringens prioriterade mål. Som grund för omställningen på energiområdet har regeringen tagit fram ett energipolitiskt omställningsprogram som antogs i riksdagen under Programmet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska användningen av el för uppvärmning, utnyttja det befintliga elsystemet effektivare och öka tillförseln av el och värme från förnybara källor. Energiomvandling ger förluster Energivaror eller energibärare används för att i olika led omvandlas till värme eller arbete. Vatten i ett vattenfall innehåller rörelseenergi som kan tas tillvara genom kvarnhjul (omvandling till arbete) eller genom turbiner som driver generatorer (arbete som omvandlas till elektricitet). Brännbara energibärare omvandlas vid förbränning till värme som kan användas direkt eller i sin tur omvandlas till elektricitet i ångturbiner. Det åtgår ungefär 3 kwh värme för att producera 1 kwh elektricitet i ett kraftverk där man kokar vatten för att driva turbiner som i sin tur driver elgeneratorer. I ett kraftvärmeverk ger TWh bränsle ungefär 0, TWh värme och 0,7 TWh el. Den största delen av elförsörjningen i Sverige baseras på vattenkraft och kärnkraft. Energibalanser Tillförsel och användning av energi brukar presenteras i s.k. energibalanser. För olika energibärare beskrivs flödet från tillförsel (genom utvinning i Sverige eller genom import) till dess att energin, direkt eller efter omvandling, når slutlig användning. Beräkning vid olika punkter i flödet ger olika mått. Ett sådant mått är den totala energin i primär form som tillförs marknaden. Det beskriver de anspråk på resurser som samhällets energiefterfrågan ställer. Energin som når de slutliga användarna är ett annat mått, som beaktar även omvandlingsoch distributionsförluster. Alternativa redovisningssätt av tillförd primärenergi I svensk statistik har tillförsel av primärenergi för produktion av vattenkraft redovisats som utnyttjad primär vattenkraft (vattnets rörelseenergi i fallet) med en antagen verkningsgrad på 85 %. Fr.o.m. statistiken för 1997 bortses från bakomliggande energiflöden, och den producerade elenergin redovisas som tillförd primär vattenkraft. Tillförseln av primärenergi från kärnkraft redovisas med två alternativ. Enligt alternativ 1 redovisas den förbrukade kvantiteten kärnbränsle som motsvaras av värmeproduktionen vid reaktorerna. I alternativ bortses, som för vattenkraften, från de bakomliggande energiflödena, och den producerade elenergin redovisas som tillförd primär energibärare. Uppgifterna i detta avsnitt baseras i huvudsak på alternativ 1. En utförligare beskrivning av redovisningssätt i energibalanserna finns i rapporten Energibalanser, principer och metoder, SCB, augusti 1995 samt i underlagsbilaga nr till Energikommissionens betänkande SOU 1995:10. Tillförsel Energitillförseln uppgick 1998 till 197 PJ (exklusive nettoexport av 38,5 PJ elenergi), vilket är en liten ökning jämfört med 199, men minskning med 3 % från Ur figur.11 kan man avläsa bl.a. att kärnbränslet och vattenkraften sammanlagt står för 39 %, oljeprodukterna för 38 % och de inhemska bränslena för 16 %. Användning I den slutliga användningen av totalt 1 3 PJ utgjorde el 3 %, oljeprodukterna ca 36 % och de inhemska bränslena 16 %, se tabell.1 på nästa sida. Där kan man också se att bostäder och service är stora användare av energi. Främst gäller det uppvärmning. Ungefär lika mycket går till industrin. Skillnaden mellan den totala tillförseln och användningen består av omvandlings- och överföringsförluster. Effekt och energimått Effekt mäts i watt (W) 1 kw en elektrisk kokplatta 10 kw en villapanna 100 MW en fjärrvärmecentral som kan förse lägenheter med värme Energi är tiden gånger effekten Internationell standardenhet är joule (J). 1 J = 1Ws. I Sverige används dock ofta wattimmar(wh) 1 J = 10 7,78 kwh 1 PJ = 0,78 TWh 1 Wh = J 1 TWh = 3,6 PJ 1 kwh en elektrisk kokplatta under en timme 1 MWh är ett hushålls elanvändning under tre månader (exkl. uppvärmning) 1 GWh elenergi som 0 elvärmda villor förbrukar under ett år 1 TWh Sveriges energiförbrukning under ett dygn Källa: Energifakta, Svensk Energiförsörjning, 1999 Figur.11 Energitillförsel 1998 Energy supply 1998 Inhemska (16%) Naturgas (1%) Värmepumpar (1%) Kol, koks (5%) Vattenkraft (10%) Olja (38%) Kärnbränsle (9%) Totalt 000 PJ = 555 TWh Värmepumpar = tillförd värme till stora värmepumpar (fjärrvärme) Källa: E 0 SM 990, SCB och Energimyndigheten Miljöpåverkande faktorer Energi 83

15 Tabell.1 Slutlig energianvändning fördelad på energibärare och användarkategorier 198, 1988, 199 och 1998 Final energy consumption by energy carrier and user category, 198, 1988, 199 and 1998 Energibärare/ Slutlig användning, energiändamål Relativa tal Användarkategori PJ (1 PJ = 0,78 TWh) % Kol och koks ,0 3, 3,3 3, Industri ,9 3,3 3,3 3, Samfärdsel ,0 0,0 0,0 Bostäder, service m.m ,1 0,1 0,0 0,0 Inhemska bränslen ,5 13,9 15,3 16,1 Industri ,3 11, 1,1 1,9 Bostäder, service m.m ,,5 3, 3, Oljeprodukter ,8 0, 36,8 35,6 Industri ,5 6,5 5,7 5,5 Samfärdsel ,8 1,8 1,8 1,8 Bostäder, service m.m ,6 11,9 9, 8,3 Gas (natur-, stads-, koksoch masugnsgas) ,0 1,5 1,9,0 Industri ,8 1, 1,5 1,5 Samfärdsel 0 0 Bostäder, service m.m , 0,3 0, 0,5 Fjärrvärme ,0 9,5 10, 11, Industri ,8 1, 1,1 1,3 Bostäder, service m.m ,1 8,3 9,3 9,9 El ,7 31, 3,3 3,0 Industri , 1,1 13,0 13,6 Samfärdsel ,6 0,7 0,7 0,6 Bostäder, service m.m ,9 16,6 18,6 17,8 Totalt Industri ,5 37,8 36,7 37,9 Samfärdsel ,,5,5, Bostäder, service m.m ,1 39,7 0,7 39,7 Källa: E 0 SM 870; E 0 SM 890; E 0 SM 9503; E 0 SM 990, SCB och Energimyndigheten Förbränning...en stor miljöbelastning Vid förbränning i värmepannor, ångpannor och motorer bildas olika ämnen vilka släpps ut som rök och avgaser. Rökgaserna innehåller förutom vattenånga även koldioxid, koloxid, svaveldioxid, kväveoxider, olika kolväten och tungmetaller som samtliga är hälsovådliga och/eller miljöfarliga. Svavel- och kväveoxider bidrar till försurningen av mark och vatten men kan också direkt inverka på växternas fotosyntes. Dessutom sker utsläpp av stoft som består av olika partiklar som aska och oförbränt kol. Utsläppen av svaveldioxid är i allmänhet större vid förbränning av olja och kol än vid förbränning av gas, skogsråvara och torv. Men utsläppen av flyktiga kolväten är större från biobränslen än från olja (tabell.19 på nästa uppslag). Luftutsläppen av svaveldioxid, kväveoxid och koldioxid ges i tabell.13 för- delat på bränslen och i tabell.1 fördelat på samhällssektorer. I tabell.16 på nästa uppslag redovisas utsläppen av dikväveoxid (lustgas), metan och flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC). Fossila bränslen Olja, kol och naturgas är de fossila bränslen som används i Sverige. Inget av dessa bränslen utvinns i landet. De transporteras till svenska hamnar, lagras, raffineras och distribueras innan de används i förbränningsanläggningar. Samtliga dessa led är miljöpåverkande. Koks utvinns vid kolanvändning i koksverk, och produceras till viss del i Sverige. Torv är en organisk jordart som bildats ur förmultnade växtdelar och är att betrakta som ett icke förnyelsebart biobränsle. Det behandlas nedan under avsnittet om inhemska bränslen. Så kan hushållen spara energi Nästan all energi i Sverige utom vattenkraft är beroende av import. Det är viktigt att inte slösa med energi både för miljöns och ekonomins skull. Varje grads sänkning av inomhustemperaturen sparar 5 % av energiåtgången. En lågenergilampa drar ungefär 0% av vad en vanlig glödlampa drar. Lågenergilampan är dyrare men håller tio gånger så länge som den vanliga. Kylen och frysen är oftast de största elförbrukarna i ett hem. Moderna energisnåla modeller kan minska elanvändningen med 70 %. Även för andra apparater gäller att nya modeller är energieffektivare. TV, video m.m. bör stängas av med strömbrytaren. Apparater i viloläge drar mycket ström i onödan. Tabell.15 Leveranser av eldningsoljor , m 3 Deliveries of petroleum products for domestic heating, År Eo 1 Eo Eo 1, villaolja < 0,3 % svavel Eo 6, tyngre eldningsoljor Källa: SM E 198:.; E 31 SM 8601; E31 SM 901; E31 SM 9701; E31 SM 9901 SCB och Energimyndigheten. Oljan nästan halverad sedan 1970 Råolja består i huvudsak av olika kolväten där energiinnehållet tas tillvara vid förbränning. Dessutom innehåller olja oönskade ämnen, främst svavel och tungmetaller, bl.a. vanadin och nickel. Oljan har varit en stor energibärare i Sverige sedan 1950-talet. I början av 1970-talet bestod Sveriges energitillförsel till nästan 80 % av olja. Energikriserna med början 1973 medförde stigande råoljepriser. Det innebar att alternativ till olja blev intressanta samt att åtgärder för energibesparing blev lönsamma. År 1998 tillfördes olja och oljeprodukter motsvarande ca 75 PJ eller 07 TWh, mot 350 TWh Tabell.15 visar leveranser av eldningsoljor med olika svavelinnehåll. Totalt har användningen av eldningsolja minskat kraftigt och andelen lågsvavlig olja ökat. 8 Miljöpåverkande faktorer Energi

16 Kol ger aska och luftutsläpp Stenkol är ett mineral som bildats i sediment i jorden och förekommer i kolskikt. Det finns stora kvalitetsskillnader mellan olika gruvor. Beståndsdelarna utgörs av rent kol, kolväten, askbildande mineral, svavel och vatten. Dessutom innehåller stenkol metaller, främst järn men även zink, koppar, nickel, vanadin, arsenik, bly och kvicksilver, vilka samtliga frigörs vid förbränning. I avgaserna är tungmetallerna bundna till små stoftpartiklar. Jämfört med olja ger koleldning större utsläpp av svavel, kväve och tungmetallerna kadmium och kvicksilver. Med rening eller genom användning av lågsvavligt kol kan dock svaveldioxidutsläppen hållas på samma nivå som för olja. En besvärande följd av kolförbränning är askan som utgör % av råvaran. Askan kan användas som tillsatsmaterial i betong, för stabilisering av vägar etc. Stenkol hade under första hälften av 1900-talet stor betydelse i den svenska energiförsörjningen då hälften av tillförd energi kom från kol och koks. År 1998 motsvarade koltillförseln ca 9 PJ (6 TWh) eller 5 % av den totala tillförseln. Energikol används huvudsakligen i stora fjärrvärmeanläggningar. Naturgas relativt små utsläpp Naturgas består av olika kolväten, mest metan, och förekommer ofta tillsammans med olja i sedimentär berggrund. Transporten av gasen sker i rör mellan utvinningsplatsen och användare. Naturgasen är ett av de mest högvärda bränslen som finns. År 1980 träffades ett avtal mellan de svenska och danska regeringarna om import av dansk naturgas till Sverige. De första leveranserna skedde Under 1998 importerades naturgas från Danmark motsvarande 9 PJ (ca 8 TWh). Det innebär att naturgasen svarade för 1,5 % av den totala tillförseln till det svenska energisystemet. Industrin använder ca 3,3 TWh och resten används för uppvärmning av bostäder och lokaler. Tabell.13 Utsläpp till luft av svaveldioxid (SO ), kväveoxider (NO x ) och koldioxid (CO ) från förbränning av olika bränsleslag Emissions of sulphur dioxide, nitrogen oxides and carbon dioxide from combustion, by type of fuel SO NOx,angivet som NO CO 1000 ton 1000 ton miljoner ton Bränsleslag Eldningsolja 1 (<=0,3 % S) ,1 8,7 8,3 Eldningsolja 5 (<=1 % S) ,* 6,9* 7,9* Eldningsolja 5 (>1 % S) Summa ,6 15,6 16,3 Propan ,5 1, 1, Stadsgas , 0,1 0,1 Naturgas ,3 1,8 Koksugnsgas ,6 0,5 0,5 Masugnsgas, LD-gas ,8 1,9,0 Summa ,1 5 5,8 Kol , 5,3 3, Koks ,6,6 Summa , 7,9 6,0 Trädbränsle Torv 1 0 1,1 1,3 Sopor , 0,5 0,6 Avlutar ,0 Tallolja Övrigt bränsle, ej kärnbränsle ,01 0 0,0 Summa , 1,6 1,9 Totalt , ,0 Källa: Mi 18 SM 9901, Na 18 SM 9301 * Totalvärde för eldningsolja 5 Tabell.1 Utsläpp till luft av svaveldioxid (SO ), kväveoxider (N O) och koldioxid CO från förbränning i olika sektorer Emissions of sulphur dioxide, nitrogen oxides and carbon dioxide from combustion, by sector SO NOx,angivet som NO CO 1000 ton 1000 ton miljoner ton Sektor/bränsleslag El, gas och värmeverk ,9 7, Oljeprodukter och gas ,6,0 Kol/Koks ,8 1,6 Inhemska bränslen ,5 1,8 Industri ,7 1, Oljeprodukter och gas ,8 10,0 Kol/Koks ,9, Inhemska bränslen ,03 0,0 Bostäder, service m.m , 8,1 Oljeprodukter och gas , 8,1 Kol/Koks , 0,0 Inhemska bränslen 1 1 Totalt ,3 30,0 30,0 Oljeprodukter och gas ,7 0,6,1 Kol/Koks , 7,9 6,0 Inhemska bränslen , 1,6 1,9 Källa: Mi 18 SM 9901, Na 18 SM 9301, Miljöstatistik SCB Tabellerna.13 och.1 visar beräknade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid från förbränning. Beräkningarna utförs i princip som produkten av bränsleförbrukning och emissionsfaktorer efter omräkning av bränsleförbrukningen till energimängd, se vidare Na 18 SM 9501, SCB. För svaveldioxid och koldioxid grundas emissionsfaktorerna huvudsakligen på svavel- respektive kolinnehållet i bränslena. Osäkerheten i utsläppsberäkningarna är betydligt större för kväveoxider än för svavel- och koldioxid. Vid förbränning tas kvävet huvudsakligen från luftens kvävgas, vilket leder till att emissionsfaktorerna är svåra att skatta. Miljöpåverkande faktorer Energi 85

17 Tabell.16 Utsläpp till luft av växthusgaserna dikväveoxid (N O), metan (CH ), och flyktiga organiska ämnen (NMVOC) från förbränning i olika sektorer 1990 och 1998 Emissions of some greenhouse gases from combustion, by sector, 1990 and 1998 N 0 CH NMVOC 1000 ton 1000 ton 1000 ton Sektor/bränsleslag El-, gas- och värmeverk 0,99 0,9 0,63 0,7 1,1 1, Oljeprodukter och gas 0, 0,3 0,08 0,1 0,08 0,1 Kol/Koks 0,6 0, 0,06 0,0 0,3 0,1 Inhemska bränslen 0,17 0, 0,9 0,6 0,83 1,0 Industri 1,33 1, 0,5 0,1 0,37 0,3 Oljeprodukter och gas 0,3 0,3 0,1 0,13 0,1 0,3 Kol/Koks 1,01 0,9 0,1 0,07 0,1 0,09 Inhemska bränslen 0,0 0,0 0,01 0,01 0,0 0,0 Bostäder, service m.m. 0,33 0,5 0,7 0, 0,1 0,3 Oljeprodukter och gas 0,9 0,5 0,6 0, 0,39 0,3 Kol/Koks 0,0 0,0 0,01 0,0 0,0 0,0 Inhemska bränslen Totalt,65,39 1,15 1,11 1,9 1,88 Oljeprodukter och gas 0,81 0,89 0,8 0,3 0,68 0,67 Kol/Koks 1,67 1,3 0,17 0,07 0,39 0,19 Inhemska bränslen 0,17 0, 0,5 0,61 0,85 1,0 Källa: Mi 18 SM 9901, Na 18 SM 9301, miljöstatistik SCB Figur.17 Inhemska bränslen 1998 PJ Domestically produced fuels 1998 Torv (3%) Sopor (6%) Avlutar, tall- och beckolja (39%) Övrigt (1%) Trädbränsle (51%) Total 330 PJ = 9 TWh Källa: Energiprogrammet SCB Inhemska bränslen De inhemska bränslen som har betydelse för energitillförseln i Sverige är i första hand trädbränsle, returlutar, sopor och torv, se figur.17 Samtliga utom torv är biobränslen dvs. förnybara och ger oftast mindre miljöproblem än de fossila bränslena. Biobränslen härstammar från biologiskt material. Dessa kan indelas på olika kategorier, se faktaruta. Importen till Sverige av biobränslen är försumbar. Trädbränslen och returlutar Till trädbränsle räknas träd eller delar av träd. Bränsleråvaran kan ha använts till annat, som t.ex. rivnings- eller emballagevirke. Skogsbränsle är biomassa som produceras vid normalt skogsbruk, men inte används som råvara i skogsindustrin, men också biprodukter och spill från den förädlande industrin. Energiskog är biomassa som odlas speciellt för att användas som bränsle. Trädbränslen förädlas till pellets, briketter och pulver för att vara bättre anpassade för energiändamål. Pellets används i dag dels för värmeproduktion i värmeverk, dels hos slutliga energianvändare. Några begrepp angående biobränslen Some concepts related to biofuels Biobränslen Avverkningsrester Vass Virke utan industriell Halm Skogsbränsle användning Biprodukter och spill från industrin Trädbränsle Returpapper Returlutar m.m. Energiskogsbränsle Återvunnet bränsle Källa: Svensk standard SS , från Skogsstatistisk årsbok % av energin från sopor På 1 platser i landet används avfall som bränsle för energiproduktion. Totalt brändes ca miljoner ton avfall 1998 motsvarande ca 18,8 PJ (5 TWh). Detta är 6 % av inhemska bränslen eller ca 1 % av Sveriges energitillförsel. Gas från sopor ger fjärrvärme I avfallsupplag bildas deponigas, främst metan, då de organiska komponenterna Emballagevirke Formvirke Rivningsvirke Spill från byggen bryts ner. Den första svenska anläggningen togs i drift I dag finns ca 50 anläggningar som totalt producerar ca 1,5 PJ värme, som främst utnyttjas som fjärrvärme. Miljöpåverkan från biobränslen Att elda med biobränslen har den miljömässiga fördelen, jämfört med fossila bränslen, att växterna binder lika mycket koldioxid när de lever och växer som de 86 Miljöpåverkande faktorer Energi

18 Figur.18 Användning av torv i eloch värmeverk Use of peat for energy production, ton oljeekvivalenter Källa: Mi 5 SM 9901, Energimyndigheten och SCB Tabell.19 Flyktiga organiska ämnen från el- och värmeproduktion , 1000 ton Non-methane VOCs from electricity and heating production, , 1000 tonnes Källa Industri 6, 6,0 9,7 11,3 El-, gas- och värmeverk, 3,3 6, 6,7 Småskalig vedeldning 19, 136, 10, 10,0 Bostäder, service m.m. 0,5 0,,3, Totalt Källa: Na 18 SM 90, SCB samt Miljöstatistik, SCB senare avger vid förbränning. Utsläppen av kväveoxider är emellertid lika dem man får av fossila bränslen. Utsläppen av polyaromatiska kolväten och vissa metaller kan till och med vara större än vid eldning med olja. Under de senaste åren har uttaget av s.k. grot (grenar och toppar) och stubbar ökat i skogen. Det innebär en förlust av näringsämnen från skogsmarken som kan leda till försämrad tillväxt och försurning. Skogsstyrelsen ställer ett generellt krav på återföring av aska vid trädbränsleuttag från skog, eftersom näring på så sätt kan returneras till skogsmarken. Forskning och utveckling pågår för att uppfylla krav på den aska som sprids. Askan ska vara stabiliserad och lösa sig långsamt. Energiskogsodling kan från miljösynpunkt liknas vid jordbruk vad gäller markbearbetning, gödsling etc. Torv Brytning av energitorv återupptogs 1980 i blygsam skala efter att ha legat nere sedan 1960-talet. Bakgrunden var energikrisen under 1970-talet med ökande världsmarknadspriser på bränslen, främst olja. Därefter har det gjorts satsningar för att modernisera och utveckla produktions-, torknings- och förbränningsmetoder och brytningen har ökat. Torvproduktionen varierar kraftigt mellan åren, huvudsakligen beroende på väderförhållandena. År 1998 var produktionen extremt låg. Det bröts ca m 3 s, vilket innebär en tiondel av brytningen året innan. Sedan mitten av 1990-talet importeras ca m 3 s torv årligen. Energitorven används framför allt för produktion av hetvatten i värmeverk. Utvecklingen av torvanvändningen i eloch värmeverk framgår av figur.18. Under 1990-talet har användningen fluktuerat kring ton oljeekvivalenter per år, vilket motsvarar miljoner m 3 eller 11 PJ eller drygt 3 TWh. Endast små kvantiteter torv används för direkt elproduktion. Hur omfattande miljöeffekterna vid torvförbränning blir, beror på halterna i torven. Utsläpp sker av koldioxid, svavel och kväve, radioaktiva ämnen och tungmetaller. Utsläpp från biobränslen och torv Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid från trädbränslen, sopor och torv ges i tabell.13 på föregående uppslag. Vid ofullständig förbränning släpps flyktiga organiska ämnen ut i miljön. Utsläppen är störst från små anläggningar för förbränning av ved, tabell.19. De ämnen som fått mest uppmärksamhet är de polyaromatiska kolvätena (PAH) av vilka många är cancerframkallande. Utsläpp sker även av radioaktiva ämnen och metaller (metallutsläpp visas i tabell.130). Tabell.130 Utsläpp av metaller från ved- och torvförbränning, , ton Emissions of metals from wood and peat combustion, Arsenik.. 0,1 0, Bly 8,0 7,8 9, Kadmium 0, 0,3 0,3 Krom.. 1,5 1,0 Koppar 1,0,3,7 Kvicksilver 0, 0,1 0,1 Mangan.. 9,0.. Nickel 1,0 1,7,0 Vanadin 3,0,0.. Zink 11,0 38,0 3,3 Källa: Energienheten Naturvårdsverket (1985 och 1990) och Naturvårdsverket och SCB (1995) Miljöpåverkande faktorer Energi 87

19 Vattenkraft Vattenkraften är en inhemsk och förnybar energikälla. Utvinningen av energi i vattenkraftverken görs genom att tillvarata vattnets lägesenergi när det faller från en högre nivå till en lägre i älven. Effektivast från kraftsynpunkt har varit att dämma upp vattendraget genom att bygga en damm och därifrån låta vattnet störta ner i en tunnel till turbinen samt att därefter leda tillbaka vattnet till älvfåran. Den högsta utbyggda fallhöjden i Sverige är Stensjöfallet i Indalsälven som är på 306 meter. Omkring en tredjedel av all energi som används i Sverige utnyttjas i form av elektricitet och ungefär hälften av elenergin produceras med vattenkraft. Av den totala energitillförseln svarar vattenkraften i dag för 10 %. Fram till mitten av 1960-talet svarade den för ca 90 % av landets behov av elektricitet. Bruttoproduktionen av vattenkraft har ökat: TWh 1970 TWh TWh TWh Normalårsproduktionen av el från vattenkraft är 6 TWh, tabell.131. Den rikliga nederbörden under 1998 innebar att tillrinningen i älvarna blev extremt hög och att ca 10 TWh mer producerades än under ett normalår. De fyra älvar som byggts ut mest och som svarar för de största bidragen till elförsörjningen är Lule älv, Indalsälven, Ångermanälven och Ume älv. Tillsammans har de en normalårsproduktion på ca TWh, dvs. ca 70 % av den totala vattenkraftsproduktionen i landet. Tabell.13 visar disponibel vattenkraft och utbyggd effekt i svenska vattendrag. Med den utbyggda effekten avses den vid generatorerna uppmätta effekten som maximalt kan utvinnas vid kontinuerlig drift. Denna är numera på grund av s.k. effektutbyggnader ofta större än den vid medelvattenföring disponibla effekten. Tabell.13 Vattenkraft, disponibel och utbyggd effekt 1998 Water power, potential and developed, 1998 Vattendrag Effekt, 1000 kw 1 Vattendrag Effekt, 1000 kw 1 Disponibel Utbyggd 3 Disponibel Utbyggd 3 Övre Norrland Dalälven Torne älv 1 19 Eskilstunaån 17 9 Kalix älv Arbogaån 37 Råne älv 97 Hedströmmen 13 8 Lule älv Kolbäcksån 5 53 Pite älv Mälarens system Åby älv 1 i övrigt 37 5 Byske älv 139 Smååar 6 8 Skellefte älv Bureälv 1 Sydöstra Sverige 5 39 Rickleån 9 10 Vättern-Motalaström Sävarån 19 Emån 55 0 Ume älv ut. Vindelälven Alsterån 17 5 Vindelälven 70 1 Ronnebyån 11 9 Öre älv Mörrumsån 19 Lögde älv 56 Helgeån 7 8 Gide älv Rönneån 13 Moälven 51 6 Lagan Nätraån 1 Smååar Smååar Västsverige Mellersta och Nissan 65 9 nedre Norrland Ätran Ångermanälven Viskan 1 5 utom Faxälven Upperudsälven 33 3 Faxälven Byälven Indalsälven Norsälven Ljungan Klarälven Harmångersån 6 3 Gullspångsälven Delångersån Tidan 18 Ljusnan Lidan 1 1 Smååar 5 1 Göta älv Örekilsälven 9 3 Gästrikland, Dalarna Smååar och Mälarlandskapen Testeboån 1 Hela riket Gavleån ) 1kW=1,36 hästkrafter ) Disponibel turbineffekt vid medelvattenföring och 90 % verkningsgrad 3) Maximal bruttoeffekt, dvs. den vid generatorerna uppmätta effekt som maximalt kan utvinnas vid kontinuerlig drift ) Motsvarar en medelårsenergi om 176 TWh 5) Motsvarar en medelårsenergi om ca 6 TWh Källa: Svenska kraftverksföreningen Ingrepp i naturen Vattenkraftsutbyggnaden har lett till omfattande ingrepp i naturen. De flesta förändringarna är av bestående karaktär. Renbetesland och jordbruksmark har översvämmats, älvfåror torrlagts och döda zoner skapats mellan hög- och lågvattenstånd i vattenmagasinen. Inom fjällområdet har hektar dämts över. I många vattendrag är vattenflödet reglerat på grund av vattenkraftverken. Den reglerade sjöytan omfattar närmare miljoner hektar, vilket är mer än hälften av den totala vattenytan i landet. Dessutom innebär överföringen av elkraft från kraftverk till konsument att betydande arealer tas i anspråk för kraftledningsgator o. dyl. Till vattenkraftens fördelar hör att inga nämnvärda utsläpp av föroreningar sker under drift. Älvar skyddas Fyra norrländska älvar skyddas sedan 1987 enligt lag. Lagen skyddar även ett antal älvsträckor i tidigare utbyggda vattendrag. I de fyra hittills skyddade älvarna skulle nedanstående elmängder kunna produceras: Vattendrag Uppskattad årsproduktion, TWh Torne älv,0 Kalix älv,0 Pite älv 3,3 Vindelälven 3,1 88 Miljöpåverkande faktorer Energi

20 Tabell.131 Vattenkraft under normalår för de fyra största älvarna Water power production, water flow and degree of regulation for the biggest rivers Vatten- Normal- Vatten- Regledrag årsproduk- flöde, ringstion, TWh m 3 /s grad, % Lule älv 13, Indalsälven 9, Ångermanälven 11, Ume älv 7, Övriga älvar.. Totalt 6.. Källa: Kraftverksföreningen Figur.133 Vindkraftverk i Sverige 1999 Wind power plants in Sweden, 1999 Riksdagen har under våren 1999 förutom beslutet om att hindra regleringar av nu oreglerade vattendrag, beslutat begränsa utbyggnaden av vattenkraft till 66 TWh/år och även restaurera reglerade sjöar och vattendrag. Detta innebär en restriktiv utbyggnad av mindre vattenkraftverk. Vindkraft Sverige har goda förutsättningar för vindkraft p.g.a. sitt läge. Vindtillgången sammanhänger med de lågtryck som passerar landet i nordostliga banor. Det svenska vindkraftsprogrammet inleddes Produktionen av vindkraftsel är fortfarande liten. År 1999 var den ca 0,5 % av den totala elproduktionen, eller ca 0, TWh. I slutet av 1998 fanns det 8 vindkraftverk (med effekt över 50 kw) i landet. Antalet ökade till 86 under Den installerade effekten var 0 MW 1999, en ökning med 3 % sedan Figur.133 visar var vindkraftverken finns i Sverige. År 1997 fanns i hela världen ca vindkraftverk anslutna till elnät. Deras totala installerade effekt var 7,6 GW. Näsudden störst i världen Vindkraftverkens storlek ökar snabbt. De första serietillverkade verken på 1980-talet var på ca 50 kw. De verk som togs i drift under 1999 hade en genomsnittlig generatoreffekt på 713 kw. Källa: Vattenfall Motsvarande genomsnitt under 1998 var 587 kw. Världsrekordet i årsproduktion (1998) från ett vindkraftverk är 7,7 GWh och innehas av vindkraftverket på Näsudden på Gotland, som är en prototyp på kw. (Källa: Vindkraften en ren energikälla tar plats, Lägesrapport från Vindkraftutredningen, SOU 1998: 15.) Symbolerna i kartan visar var de landbaserade svenska vindkraftverken ligger Liten miljöpåverkan Vindkraften ger inga utsläpp men påverkar sin närmiljö genom att landskapsbilden ändras. Dessutom ger den ljud- och ljusstörningar som kan leda till intressemotsättningar avseende användningen av mark- och vattenområden. Vid en stor utbyggnad av vindkraftverk skulle dessa effekter bli påtagliga, eftersom varje enskilt vindraftverk genererar förhållandevis lite energi jämfört med de konventionella stora elverken i Sverige, och det således behövs ett stort antal verk för att tillförseln av energi ska bli tillräckligt stor. Miljöpåverkande faktorer Energi 89

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas

Läs mer

Leveranser av ballastmaterial åren (Mton) (The deliveries of aggregates , Mt)

Leveranser av ballastmaterial åren (Mton) (The deliveries of aggregates , Mt) Diagram 3.1 Leveranser av ballastmaterial åren 193 99 (Mton) (The deliveries of aggregates 193 99, Mt) Mton 14 12 År 1999 = 79,3 Mton inkl. beräknad kvantitet 1 8 6 4 2 Beräknad kvantitet Inrapporterad

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018 Användningen av energigaser inom industrin Stockholm 30 januari 2018 Energigaser Naturgas, biogas (LNG eller LBG) Fordonsgas Gasol (förnybar gasol) Vätgas Svensk industris väg till global klimatnytta 2017-03-16

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Något ökad bränsleförbrukning inom industrin

Något ökad bränsleförbrukning inom industrin EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Energiläget En översikt

Energiläget En översikt Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

KK 26.6001. Beskrivning TF 4. l'n. Taxa Miljöbalken 2013

KK 26.6001. Beskrivning TF 4. l'n. Taxa Miljöbalken 2013 40 KK 26.6001 TF 4 l'n U Anläggning för tillverkning av högst 100 ton keramiska produkter per Cement, betong, kalk, krita och gips 26.70 130 A Anläggning för att 1. i roterugn tillverka mer än 125 000

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2012

Statistik över industrins energianvändning 2012 Energi 2013 Statistik över industrins energianvändning 2012 Energiförbrukningen inom industrin minskade år 2012 Enligt Statistikcentralen minskade energiförbrukningen inom industrin med omkring fem procent

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och

Läs mer

Resultat från Krondroppsnätet

Resultat från Krondroppsnätet Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm 2019-02-05 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Energigaser Gasol (förnybar gasol) Naturgas och biogas (LNG och LBG) Fordonsgas Vätgas 2 Vardagsliv Råvara

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Skogsindustrins roll i samhället

Skogsindustrins roll i samhället Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1 Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft

Läs mer

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer papper än någonsin tidigare. Tillverkning av papper bygger nästan helt på förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara råmaterial

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2. Graden av sanning utifrån en kvalificerad gissning - En granskning med facit i hand av några inventeringsobjekt med tillhörande undersökningar i Malmö kommun David Lalloo 28 feb 2008 Varför MIFO fas 2

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer