Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp
|
|
- Britt-Marie Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp TILLSTÅNDSPRÖVNING FÖR NY AVLOPPSANLÄGGNING I SÖRFJÄRDEN, NORDANSTIGS KOMMUN Ett allmänt samrådsmöte kring den nya avloppsanläggningen i Sörfjärden hölls i Blå gården i Gnarp på förmiddagen Närvarande De föredragande personerna var: Charlotta Lindberg, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Erik Norin, Sweco AB Thord Wannberg, Nordanstigs kommun Maria Roos, MittSverige Vatten AB Kjell Dahlqvist, MittSverige Vatten AB Hanna Östrén, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB I bilaga 1 finns närvarolistan, där övriga deltagare på mötet redovisas. Presentation samt frågor och synpunkter från allmänheten En PowerPoint-presentation hölls av de föredragande. Under tiden men framför allt efteråt ställdes frågor och lämnades synpunkter. I kommande stycken redovisas vad som sades på mötet. Inledning och presentation av föredragshållare MittSverige Vatten hälsade samtliga mötesdeltagare välkomna och presenterade de föredragande personerna. Bakgrund till projektet och syfte med samrådsmötet Bakgrunden till projektet beskrevs, bland annat att VA-nämndens beslut år 2012 fastlade Nordanstigs kommuns skyldighet att lösa vatten- och avloppsfrågan för de boende i Sörfjärden. I beslutet står att anläggningen ska stå klar senast den 30 september 2016 och att verksamhetsområdet ska vara av motsvarande storlek som verksamhetsområdet i kommunens tidigare beslut. För anläggande av en avloppsanläggning för > pe (personekvivalenter) krävs tillstånd enligt miljöbalken. Nordanstigs kommun har beslutat att genomföra en frivillig tillståndsprövning för den planerade anläggningen för upp till pe och gett Nordanstig Vatten uppdraget att påbörja prövningen. Det samråd som nu hålls är en del av tillståndsprocessen. Syftena med samrådet är att: Sida 1 (8)
2 fånga upp synpunkter och intressen från berörda myndigheter, verksamhetsutövare och den allmänhet som bedöms kunna bli särskilt berörda kunna beakta och beskriva miljökonsekvenserna så bra som möjligt Tillståndsprocessen beskrevs kortfattat. Bland annat nämndes att de yttranden som kommer in i till MittSverige Vatten ska sammanställas i en samrådsredogörelse som skickas till Länsstyrelsen. Nuvarande avloppsförhållanden Nuvarande avloppsförhållanden beskrevs översiktligt. I vissa av avloppsanläggningarna sker endast mekanisk avskiljning, vilket innebär att näringsämnen släpps ut diffust. Eftersom anläggningarna är många och underhållsansvaret ligger hos de enskilda fastighetsägarna sker en liten utsläppskontroll. Alternativa renings- och lokaliseringsalternativ (utförd vägvalsutredning) Utförd vägvalsutredning redovisades med hjälp av en separat PowerPoint-presentation. Syftena med utredningen beskrevs, vilka bland annat är att VA-huvudmannen ska kunna välja en optimal lösning utifrån aspekter som teknik, ekonomi och miljö men även att olika alternativ måste utredas under tillståndsprocessen. Vägvalsutredningens förutsättningar och mål redovisades. De var bland annat att verksamheten inte ska ge upphov till omgivningsstörningar, ska klara rådande och framtida belastningssituation och att lösningen ska vara kostnadseffektiv. Framtida utbyggnadsplaner samt den dimensionerande belastningen på kort och lång sikt redovisades. Idag är belastningen som störst under midsommarhelgen och under sommaren är den större än under vintern. På grund av få permanentboende och många sommargäster är belastningen ojämn över året, vilket gör att det ställs en del speciella krav på reningsanläggningen. Studerade alternativa lösningar (konventionellt reningsverk, överföring till annat reningsverk, infiltrationsanläggning, markbäddar och fällningsdammar) samt de lösningar som studerats djupare (konventionellt avloppsreningsverk i tidigare föreslagen position i Sörfjärden, överföring till Gnarps avloppsreningsverk och reningsverk med kemisk rening i kombination med markbaserad rening) beskrevs översiktligt. Kartor över de tre fördjupade alternativen visades. Slutsatserna av vägvalsutredningen redovisades. Dessa är att alla metoder bedöms kunna uppfylla miljö- och hälsoskyddskraven, att ett konventionellt avloppsreningsverk öster Varpsand är dyrast att anlägga, att en samordnad rening inom närregionen bör eftersträvas och att det finns ett antal frågeställningar kring en samordnad rening med Gnarps avloppsreningsverk. Frågeställningarna är bland annat hur utvecklingen i Sörfjärden kommer att ske, hur framtiden för avloppsreningsverket i Gnarp ser ut (t.ex. passerar en tänkt korridor för Ostkustbanan avloppsreningsverket) och hur utvecklingen i kustområdet i övrigt kommer att se ut. Alternativet kemisk rening med efterföljande markbaserad rening norr om Gnarpsån, väster om Sörfjärden, förordades med anledning av att reningseffekten motsvarar övriga alternativ, att lösningen är flexibel och anpassningsbar till framtida utveckling och att delar av investeringen ingår i en framtida lösning. Lokaliseringsfrågan diskuteras för närvarande med närmast berörda. Ett antal frågor kring kostnader för olika lösningar ställdes. Det påpekades från allmänheten att teknik, miljö och kostnader ska redovisas och att många som är med på mötet framför allt är intresserade av ekonomi. De tre delarna borde ha haft samma utrymme i samrådsunderlaget och under Sida 2 (8)
3 presentationerna. Många bedömer de redovisade alternativen som ekonomiskt orimliga och menar att det finns fler alternativ. Svaren från föredragarna var att det i det här skedet är svårt att diskutera kostnader och att vi idag ska hålla oss till miljöprövningen. Avloppslösningen ska vara ekonomiskt rimlig men det är ingen idé att redovisa uppskattade kostnader, vilka med största sannolikhet kommer att ändras. Beskrivning av huvudalternativ De studerade platserna längs Gnarpsån och söder om bebyggelsen i Sörfjärden redovisades på en karta. Det i dagsläget förordade alternativet till avloppslösning i Sörfjärden är ett kemiskt reningsverk med markbaserad efterbehandling väster om det tätbebyggda området, i närheten av Gnarpsån vilken föreslås bli recipient för det renade avloppsvattnet. Lägena på de kända vattentäkterna i Sörfjärden redovisades på en karta. De hydrogeologiska förhållandena i området beskrevs, bland annat flödesriktningar vid naturliga förhållanden (dvs utan stora grundvattenuttag) samt vid grundvattenuttag ur den nyanlagda kommunala brunnen. Beräkningar av sandformationens area och den uppskattade grundvattenbildningen i området tillsammans med den utförda provpumpningen leder till slutsatsen att det sker ett tillskott av grundvatten till vattentäkten från nordväst eller väst via isälvsmaterialet (grus eller sand) eller den postglaciala sanden. Det är med anledning av att grundvattenmagasiner sträcker sig åt nordväst från Sörfjärden (inklusive befintliga vattentäkter och den planerade kommunala vattentäkten) som det markbaserade alternativet infiltration har valts bort. I en infiltrationsanläggning rinner det renade avloppsvattnet ner i marken och vidare till grundvattnet. I en markbädd samlas avloppsvattnet upp och släpps ut i en bestämd punkt, vilket gör att man lättare kan kontrollera utsläppet. Om det renade avloppsvattnet hamnar i Gnarpsån bedöms det inte kunna infiltrera till grundvattenmagasinet och rinna mot vattentäkterna. Risk för läckage på huvudledningsnätet förekommer alltid. För att minimera risken att det renade avloppsvattnet hamnar i grundvattenmagasiner har en lokalisering norr om Gnarpsån valts. Bedömda miljöeffekter Påverkan på recipienten Gnarpsån Gnarpsån beskrevs, bland annat nämndes att den är restaurerad efter flottningsepoken och viktig för fiskrekrytering. Förutom de nämnda arterna påpekades att även harr finns i ån. Den ekologiska statusen angavs vara måttlig på grund av näringsämnen. Efter ett påpekande om att den ekologiska statusen i den östra delen av Gnarpsån, närmare Sörfjärden, har god ekologisk status beslutades det att detta ska kollas upp igen, så att angivelsen i miljökonsekvensbeskrivningen blir rätt. SMHI:s flödesstatistik redovisades, där de lägsta flödena är de mest relevanta. Medellågvattenflödet är 0,35 m 3 /s, d.v.s. 350 l/s. Efter ett påpekande om att det i en remissversion av en detaljplan finns beskrivet att den ekologiska statusen i Gnarpsån endast är måttlig väster om Milsbrodammen och inte i den östra delen mot havet (där den är god) klargjordes att detta måste kontrolleras, så att det blir rätt i miljökonsekvensbeskrivningen. Sida 3 (8)
4 Den beräknade årliga belastningen av BOD 7 och fosfor på Gnarpsån, vid föreslagen behandlingsmetod, redovisades. Belastningen av fosfor motsvarar en liten del av bakgrundsbelastningen från hela avrinningsområdet. Påverkan på skyddade områden De skyddade områdena av riksintresse (för naturvård, kulturvård och yrkesfiske) samt naturreservatet Vattingsmalarna (f.d. Gnarps masugn) nordöst om bebyggelsen i Sörfjärden beskrevs. Dessa angavs i ringa omfattning komma att påverkas av planerad verksamhet. Övrig miljöpåverkan Den övriga möjliga miljöpåverkan av avloppsanläggningen beskrevs. Avloppsanläggningen kommer att ta mark i anspråk. Lokalt på platsen kommer landskapsbilden, floran och faunan att förändras. Såvitt känt finns inga fornlämningar på den aktuella platsen, men om sådana upptäcks kommer anläggandet att avbrytas omedelbart. Kulturmiljön bedöms inte påverkas. En viss påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms ske, eftersom det finns en badplats längst ut på udden och en promenadstig längs den. På närliggande fastigheter bedöms varken buller eller lukt uppkomma. I det kemiska reningsverket kommer lukt att uppkomma, men denna bedöms inte spridas eftersom luften från reningsverket kan behandlas innan den släpps ut. Buller kan förekomma under anläggningstiden. De risker som nämndes var nödavlopp och kemikaliespill. Hushållningen med naturresurser är en viktig del i miljökonsekvensbeskrivningen och kommer att belysas närmare där. VA-systemet kommer att kräva energi, men samtidigt krävs energi för att tömma de enskilda avloppsanläggningarna idag. Vattenförbrukningen kan komma att öka något. Det sades att övrig eventuell miljöpåverkan kommer att utredas vidare och beskrivas närmare i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Möjlighet att yttra sig Hur man kan gå till väga om man vill yttra sig i ärendet beskrevs. Synpunkter och frågor under mötet beaktas och man kan yttra sig via brev eller epost till MittSverige Vatten eller Nordanstig Vatten. Tillfälle att ställa frågor och lämna synpunkter Nedan redovisas de frågor som ställdes under mötet och de svar som gavs. Hur kommer Gnarpsån att påverkas? Vi har tittat på flödesstatistik och räknat på olika utsläppsmänger men kommer att närmare utreda hur Gnarpsån kommer att påverkas. Kommunen borde starta upp en ordentlig tillsyn av avloppsanläggningar. De boende i Sörfjärden har själva fått fundera på hur de ska lösa avloppsfrågorna. En representant från Norrhälsinge miljökontor svarade att de enskilda avloppsanläggningarna som de har tillsyn över är flera tusen till antalet och miljökontoret arbetar fortlöpande med tillsyn. Oavsett Sida 4 (8)
5 detta är varje fastighetsägare är skyldig att underhålla sin anläggning och se till att reningen följer gällande krav. Har ni tänkt på att Gnarpsåns flöde är lågt sommartid? Det största utsläppet kommer att ske i mitten av juli, när flödet är som lägst. Har ni tänkt på det? De två sista åren har flödet varit så lågt att man kan gå över, och fisken har inte kommit. Och har ni beaktat klimatförändringarna? Vi kommer att titta mer på Gnarpsåns flöde och kommentera effekter av klimatförändringarna. Vilka fällningskemikalier kommer att användas? Kommer ett överskott att hamna i ån? Idag finns tre olika typer av fällningskemikalier som används. Järn och aluminium är dominerande. Kalk användes mer förr i tiden. Processen styrs så att doseringen blir optimal utifrån flödet.. Överskottshalter kan mätas. För att få en fullgod rening av avloppsvattnet, måste man tillsätta överskott av kemikalier? Man tillsätter en lämplig mängd, men man måste ligga på den säkra sidan. Efter den kemiska reningen ska avloppsvattnet passera en markbaserad rening. Eftersom den planerade anläggningen består av markbäddar, där avloppsvattnet samlas upp, kan man mäta vad man släpper ut. Man kan även mäta uppströms och nedströms, för att få ännu bättre koll. Ett kontrollprogram kommer att tas fram. Vad menas med nödavlopp? Med nödavlopp menas ett utsläpp av orenat avloppsvatten, om t.ex. en pump går sönder. Vattnet måste ut någonstans. Det finns möjlighet att ha en tank som samlar upp avloppsvattnet. Nödbräddning är ett annat ord för nödavlopp. Du sa tekniska utmaningen. Att se till att pumparna fungerar är lätt, så vad är utmaningen? Att utforma ledningssystemet? Utmaningen består i att få ett system som fungerar med så varierande belastning över året. Hur kommer det att fungera med pumpar o.s.v.? Det var det jag trodde att vi skulle få höra idag. Var pumpar kommer att behövas etc. kommer att visa sig vid projekteringen av ledningsnätet. Finns det alternativ till det ledningssystem man tänkt? Ledningsnät kan utformas med pumpar eller självfall. Vad som krävs och blir bäst i detta fall kommer att visa sig vid projekteringen av ledningsnätet. Görs ekonomiska kalkyler på hur avloppsanläggningen ska utformas? Ja, det görs. Framåt mars-april räknar vi med att ha kostnader framtagna. Sida 5 (8)
6 En representant från Naturskyddsföreningen påpekade att en stor del av befolkningen drabbas av cancer och att detta med stor sannolikhet beror på miljön. Reningen av avloppsvatten är inte bra idag. Medicinrester, t.ex. diklofenak, är inte biologiskt nedbrytbara. Hormonstörande ämnen som kommer ut i vatten har negativa effekter på fisk. Problem allmänt att läkemedelsrester går rakt igenom. Här planerar man att bygga ett system som är från början av 1900-talet. Varför har man inte sökt medel för att kunna rena bättre? Hur renar man nanoprodukter och medicinrester? Reningen av medicinrester är 2000-talets stora fråga inom avloppsbranschen. Det är ett problem i samhället och berör både enskilt och allmänt avlopp. Frågan är var man ska börja, vid sjukhus, där man vet att stora mängder läkemedelsrester går ut, eller i större städer? Svaret på frågan om det sökts allmänna medel för en pilotanläggning för rening av läkemedelsrester är nej. Finns det en strategi för VA-frågorna i området? Utbyggnadsplaner för allmänt VA finns. Strategin är att centralisera och binda ihop befintliga områden (Norrfjärden, Hårte, Mellanfjärden). Problem i Mellanfjärden har åtgärdats. Frågetecken finns ifall man ska bygga om eller ordna överföring till Stocka-Strömsbruk? Nordanstig har problem med att hitta bra vatten. Kommunen försöker styra VA-planeringen hårdare genom detaljplaner. VA-planen är bra men Sörfjärden prioriteras bara för att beslutet är fattat. Sörfjärden hade annars inte varit högst prioriterad. I Nordanstigs kommun finns en mängd vatten- och avloppsproblem. Pengarna skulle kunna användas mycket bättre. Ska det köras mer skit till Sörfjärden? Avlopp från Sörfjärden med närliggande LIS-områden avses behandlas i den planerade anläggningen. Att det görs en frivillig tillståndsprövning, betyder det att ambitionerna blir högre än vad som krävs? Skillnaden är samrådsförfarandet och att Länsstyrelsen fastställer villkor för reningen av avloppsvattnet. Hur stort har nyttjandet av Olerstäktens markbäddar varit? Är det ekonomiskt försvarbart med en ny anläggning? Olerstäktens anläggning uppfyller inte de förväntade reningskraven och måste byggas om för att nå kraven. Den räcker dessutom bara räcker till en begränsad del av Sörfjärdens fastigheter och det är inte ekonomiskt att dela upp reningen på flera olika anläggningsdelar. Visst är det så att bygglov inte kan ges, och Sörfjärden därmed inte byggas ut, om inte avloppet är godkänt? Ja, så är det. Varför tas knappt hänsyn till nollalternativet i samrådsunderlaget? Ett nollalternativ måste beskrivas, men det görs knappt. Ett beslut om ett verksamhetsområde är taget, varför nollalternativet (d v s dagens hantering) inte är relevant. Nollalternativet kommer ändå att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sida 6 (8)
7 Är det möjligt att lösa avloppsfrågan med ett system av avloppslösningar? Det beror på vad som står i beslutet. Föredragarna kunde inte svara på vad som exakt står där. Det kommer att kollas upp. 1 En lokalpolitiker klargjorde att politikerna försöker se helheten och komma med helhetslösningar. Det räcker inte att enbart titta på Sörfjärden, utan man måste även titta på t.ex. området västerut. Har beslutsprocessen varit objektiv? En objektiv prövning har inte gjorts. Skrivningen till VA-nämnden var väldigt styrd. Man har citerat förra vägvalsutredningen. Det har t.ex. inte nämnts någonstans att Olerstäktens VA-försörjning fungerar bra. VA-nämndens beslut fattades utifrån ett bristfälligt jobb av Länsstyrelsen. Kommunens representant svarade att ärendet behandlades av kommunstyrelsen. Jurister anlitades och det togs beslut om att inte överklaga VA-nämndens beslut. Dialogen om lokaliseringen kommer att fortsätta. En kalkyl borde vara framme i mars-april, när lokaliseringen och därmed utformningen av avloppsanläggningen är bestämd. Vi närmar oss ett underlag att räkna på. Har Nordanstigs kommun råd med finansieringen av avloppsanläggningen? Ja, svarade kommunens representant. Fick kommunstyrelsen samma fullödiga information som Länsstyrelsen? Vägvalsutredningen presenterades för kommunstyrelsen och kommunen gick vidare och ville undanröja verksamhetsområdet. Kommunen tog beslutet att överklaga till VA-nämnden. Det togs beslut om att inte överklaga VA-nämndens beslut. Får jag behålla mitt dricksvatten? Vem avgör det? Information om att behålla eget vatten gavs vid sommarens informationsdagar och finns att läsa på MittSverige Vattens hemsida. Skriftlig information kommer även att skickas ut under nästa år. Eget vatten får behållas om det är av god kvalitet och i tillräcklig kvantitet. Kriterierna som gäller för enskild vattenförsörjning där gäller även här. Anslutningsavgiften reduceras med 25 % och brukningsavgiften med 40 %. Många i Sörfjärden har egna dricksvattenbrunnar och det finns några vattenföreningar, men kommunen är skyldig att ordna allmän vattenförsörjning. Vad händer med Olerstäktens ledningsnät? Ska det grävas upp eller konfiskeras? Om det finns en befintlig anläggning i ett nytt verksamhetsområde som kan vara till nytta så kan anläggningen lösas in för en skälig ersättning och göras allmän. Kommunen planerar inte att lösa in Olerstäktens ledningsnät utan i stället att ansluta fastigheterna där som grupp. Sörfjärden är ett omvandlingsområde. Idag är 44 personer mantalsskrivna där. Hur har befolkningsutvecklingen sett ut de senaste tio åren och hur tror ni att utvecklingen kommer att se ut? Kommunens representant uttalade att det är osäkert hur utvecklingen av åretruntboendet blir. Däremot kan man säkrare anta att fritidsboendet kommer att öka. Det finns en del kreativa krafter där ute och det ser kommunen med spänning fram emot. 1 Frågan har nu kollats upp och VA-tjänstlagen tar inte ställning till teknikvalet. Kommunen får lösa VAförsörjningen på valfritt sätt. När man väger samman argument och syfte landar man i att avloppsreningen bäst ordnas med en gemensam, central lösning. Sida 7 (8)
8 Omvandlingen till permanentboenden verkar ha varit en viktig faktor för beslutet, men befolkningsutvecklingen verkar vara den motsatta. Jag har hört att ledningsnät med LTA-stationer är känsliga för sand, stämmer det? Hur ska det fungera i Sörfjärden? Föredragaren tog ett antal exempel. Det finns självfallssystem, kombinationssystem och rena LTAsystem. Vi ska titta på om det går att anlägga självfallssystem. I Sundsvall t.ex. finns ca 1000 LTAstationer. Förmodligen kommer det att anläggas LTA-stationer i Sörfjärden men vi vet inte hur många. Man bör inte spola av sandiga stövlar direkt i avloppet med det gäller alla typer av avlopp. Om inte alla behöver få vatten pumpat blir det orättvist mot de som inte behöver. Vad kostar pumparna? Anläggningsavgiften blir inte större för en fastighetsägare som får en LTA-station jämfört med en fastighetsägare som får självfall. LTA-stationen är en del av ledningsnätet. Med anledning av detta blir det inte orättvist. Mötet avslutades och det påpekades från föredragarna att det nu fanns tillfälle att ställa ytterligare frågor. Vid pennan Hanna Östrén och Charlotta Lindberg, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Sida 8 (8)
VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING
VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING Varför vägvalsutredning? Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merRemissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning
Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.
Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda
Läs merRevidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28
Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med
Läs merNya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp
Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har
Läs merTillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021
Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som
Läs mer1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan
Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merDärefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet.
Datum Ärende 2015-02-04 V -2014-509-12 Er referens Rickard Kalm Hej! Norrköping Vatten och Avfall har nu sammanställt de frågor och svar som uppkom på informationsmötet den 21 januari 2015. Frågor och
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merInventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun
Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan
Läs merBefolkningsutveckling Knivsta 2012-11-21. Snabbast växande kommuner 2003-2011(Knivsta 6:e snabbast)
Lärdomar från fallet Västersjö hur gör vi rätt från början? Tyra Wikström, Knivsta kommun & Anna Tengelin Skoog, Roslagsvatten Befolkningsutveckling Knivsta Ackumulerad procentuell befolkningstillväxt
Läs merVA-policy för Växjö kommun
VA-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Tekniska nämnden Dokumentnamn VA-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-12-15, 302 Tidigare ändringar
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merMalung-Sälens Kommuns VA-huvudman
Malung-Sälens Kommuns VA-huvudman Finansieras av VA-kollektivet = alla som är kopplade till allmänt vatten och avlopp Inte att förväxla med skattekollektivet Vamas: äger och driver den allmänna VA anläggningen.
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merTematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010
1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad
Läs merDOM 2013-01-24 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merInformation om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad
23 maj 2005 Dnr Plan 15/2004 Planavdelningen Emelie Grind Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad Med anledning av pågående planarbete för Årsta havsbad har
Läs merRAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén
RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,
Läs merRent, renare, Ecoboxrent!
Rent, renare, Ecoboxrent! Ett komplett minireningsverk som renar avloppet år ut och år in - helt utan kemikalier Robust byggd för vårt nordiska klimat Fritt från kemikalier För normal och hög skyddsnivå
Läs merFrån informationsmötet om kommunalt vatten och avlopp i Enviken
Datum 2013-08-20 Ärendenummer 2012-000854 Sida 1 av 9 Till fastighetsägare i Envikens verksamhetsområde för vatten och avlopp Från informationsmötet om kommunalt vatten och avlopp i Enviken Här kommer
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merNär det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?
Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan
Läs merSamrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk
Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se
Läs merUppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby)
Uppdragsnr: 10214630 Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 2(5) Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700
Läs merHandlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp
Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan
Läs merÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merVA-PLAN SKURUP Förslag 2015-01-12
VA-PLAN SKURUP Förslag 2015-01-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. PLAN INOM NUVARANDE VERKSAMHETSOMRÅDE... 4 2.1. Återkommande mindre investeringsprojekt... 6 2.2. Vatten... 6 2.3. Spillvatten...
Läs merInventeringsplan för enskilda avlopp
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Inventeringsplan för enskilda avlopp Gävle Kommun Handlingsplan För inventering av enskilda avlopp Författare Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014-11-17 Grafisk
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merINFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning
INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merVA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll
VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden
Läs merUponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Läs merPolicy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller
Läs merSamråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Läs merFörslag till planläggning av Dalarö
Förslag till planläggning av Dalarö Uppdrag: Föreslå hur ett planläggningsarbete bör initieras och prioriteras för fler bostäder, infrastruktur, service mm i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart Dalarö
Läs merMiljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merBakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.
PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merOmrådesbeskrivning för Katrineholms kommun
Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun Områdesbeskrivning en omfattar områden med detaljplan och områdesplan samt områden som i översiktsplanen (ÖP 1991) redovisats som samlad bebyggelse. Som permanentbodda
Läs merFöreläggande att anordna allmänna vattentjänster i Bydalen och Höglekardalen (Hovde-Drommen), Åre kommun
BESLUT 1(8) Damm 2012-12-07 Dm (anges vid skriftäxling) 563-7554-12 Åre kommun Kommunstyrelsen Box 201 83005 ARE Föreläggande att anordna allmänna vattentjänster i Bydalen och Höglekardalen (Hovde-Drommen),
Läs merAnalys över behovet av reningsverk
[Ange inläggets rubrik här] Analys över behovet av reningsverk SWECO VIAK AB har gjort en VA utredning för Sörfjärden 2006-04-11. Intervjuer med olika föreningar i S.fj visar på ett svalt intresse för
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merMittSverige Vatten AB
Omvandlingsområden Åsa Snith MittSverige Vatten AB Bildades juni 2004 VA-samverkan över kommungränserna Erfarenhet och kompetens för tre kommuner Ansvarar för drift och utveckling av de allmänna vatten-
Läs merGRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE
GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÄNDRING AV BYGGNADSPLAN FÖR FRITIDSBEBYGGELSE ÖVER DEL AV FASTIGHETEN GÄLLIVARE 1:16 M FL VID VASSARATRÄSKET, INOM GÄLLIVARE KOMMUN, NORRBOTTENS LÄN, AKT 25-P78/52
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merPROTOKOLL 2015-05-20. Svar på motion 2014:05 från Germund Sjövall (MP) om Knivstas framtida hantering av spillvatten KS-2014/578
Kommunstyrelsens arbetsutskott 72 Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 Svar på motion 2014:05 från Germund Sjövall (MP) om Knivstas framtida hantering av spillvatten KS-2014/578 Arbetsutskottets förslag till
Läs merEnskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merKniva. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp
Kniva Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING... 4 UTBYGGNAD...
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merFörbättra ditt avlopp
Förbättra ditt avlopp En viktig åtgärd för Björnöfjärden! 1 Utgivare/copyright: BalticSea2020 Text: Marika Palmér Rivera, Mats Johansson m.fl. Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs mer1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.
Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...
Läs merVanliga frågor, VA-ledningsarbeten i Utäng
1 (6) Kommunkansliet Tekniska avdelningen Vanliga frågor, VA-ledningsarbeten i Utäng Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna begrepp
Läs merABVA Allmänna Bestämmelser för Vatten och Avloppstjänster i Trollhättans kommun
ABVA Allmänna Bestämmelser för Vatten och Avloppstjänster i Trollhättans kommun Fastställd av kommunfullmäktige i Trollhättans kommun 2011 02 28, 12, att gälla från och med 2011 03 01. Läs vår broschyr
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs merPROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Sörhamn och Glättnästorp i Karlsborgs kommun 2014-10-22
PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sörhamn och Glättnästorp i Karlsborgs kommun 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se
Läs merÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK
ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. Bakgrund 2. Lokaliseringsalternativ 3. Lägesbeskrivning 4. Utformning av reningsverket, idag och i framtiden 5. Planförhållanden,
Läs merÅterrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merVarmt välkomna öppet hus!
Varmt välkomna öppet hus! Nu är förslaget till Orsas vatten- och avloppsplan färdigt! Information Möjlighet att ställa frågor! Varför Kommunal VA plan Kommunen har ett ansvar för att planera och arbeta
Läs merRAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merPlanläggning och VA-utredning inom fritidshusområden
Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merAlla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner
2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012
Läs merInformation inför anläggande av VA-anläggning i Munga
Information inför anläggande av VA-anläggning i Munga Mälarenergi hoppas att denna information om utbyggnaden av VA-anläggning i Munga ska ge Er den information som behövs inför VA-anslutningen av Er fastighet.
Läs merGäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun
1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och
Läs merVatten- och avloppsverksamheten
falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-strategi Steg 2 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 120614 1 2 Innehåll Inledning 4 Falu kommuns VA-strategier
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merRiktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp
Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Läs merKommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.
6 Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ett större sammanhang. En grupp fastighetsägare i Långaröd i Hörby
Läs merPuhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merUr karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett
Läs mer2011 Reningsverk och vatten.
2011 Reningsverk och vatten. Året 2011 har varit ett aktivt år. Vi har lagt upp en 3-års plan som fungerar och vi ligger bra i fas med det som är planerat. Planen är att år 2011 är vatten året då vi skall
Läs merAnmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens
BilagaB 2009-12-29 Christer Rosenblad Stadsmiljö 08-508 262 94 christer.rosenblad@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-02-08 Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens
Läs mer