En mötesdestination ur ett upplevelseperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En mötesdestination ur ett upplevelseperspektiv"

Transkript

1 D-UPPSATS 2007:037 En mötesdestination ur ett upplevelseperspektiv Konceptutveckling av mötesindustrin i Luleå genom upplevelseproduktion MARIA LUNDGREN Upplevelseproduktion Luleå tekniska universitet MUSIK OCH MEDIER Medier och upplevelseproduktion 2007:037 ISSN: ISRN: LTU - DUPP--07/ SE

2 ~ FÖRORD ~ Förord Höstterminen 2002 började jag en ny magisterutbildning inom Upplevelseproduktion vid institutionen för Musik och Medier i Piteå under Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen har skrivits vid Avdelningen för Medier och Upplevelseproduktion. Kurser som ingår i huvudämnet Upplevelseproduktion är bland annat grundläggande kurser inom upplevelseindustrins marknad, gruppdynamik/gruppsykologi, kundrelationer, fördjupningskurser inom upplevelsekunskap, gastronomi, produktionsmetodik, vetenskapliga fördjupningskurser inom upplevelseproduktion samt vetenskapsmetodik. Utöver huvudämnet har jag läst min valbara inriktning inom turism på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Kontakten med branschen har varit stor sedan första dagen på utbildningen. De projektarbeten som genomförts inom ramen för utbildningen har jag gjort hos Effective Event Management i Vancouver samt på Visit Swedens huvudkontor i Stockholm. Kontakten och kopplingen till näringslivet har varit betydelsefull och gett en mängd mindre uppdrag utöver universitetsstudierna. Dessa fyra år har gett mig en god insikt i grunderna för att skapa unika och nyskapande upplevelseprodukter samt skapat en förståelse för vilka aspekter som bör tas i beaktning vid skapandet av en lyckad produktion. Jag valde själv ämnet till min examensuppsats eftersom jag känner ett stort intresse i att utveckla nya projekt inom mötesindustrin samt att jag anser att detta område inte tidigare utforskats utifrån upplevelseproduktion och upplevelseindustrin. Examensarbetet har skrivits vid företaget Visit Luleå och jag vill rikta ett stort tack till min externa handledare Elisabeth Ennefors, VD Visit Luleå, som bidragit med gedigen branschkunskap. Min förhoppning är att uppsatsen kan ge nya infallsvinklar, kreativa tankar och idéer till universitetsvärlden men även till turismbranschen samt aktörer inom mötesindustrin. Jag vill ge en stor eloge till alla som har hjälp mig på min resa under hela processen med examensarbetet samt bidragit med kreativitet, peppning och stöd. Utan Er hade denna uppsats inte blivit vad den är. Jag vill även tacka Josefin och seminariegrupp som kommit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till min handledare TorBjörn Nilsson och examinator Hansi Gelter samt till alla respondenter som deltagit i studien. Luleå, januari 2007 Maria Lundgren i

3 ~ SAMMANFATTNING ~ Sammanfattning Forskning påvisar att upplevelser och aktiviteter ökar markant inom turismnäringen. Jag finner det därför intressant att undersöka mötesdestinationer utifrån ett upplevelseperspektiv. Syftet med uppsatsen är att studera hur en attraktiv mötesdestination kan skapas och utvecklas med hjälp av upplevelseindustrin och upplevelseproduktion. För att uppfylla syftet och forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts på tre mötesdestinationer. Intervjuer har gjorts med aktörer inom mötesindustrin i Luleå samt en jämförande studie med mötesdestinationerna Gotland och Norrköping. Mötesanläggningar, aktivitets- och resebolag, hotell, flygbolag, kongressbyrå samt en turismorganisation har kontaktats, vilkas åsikter och uppfattningar ligger till stor grund för uppsatsens utformning. De sekundära källorna utgörs bland annat av litteratur inom området, forskningsrapporter, artiklar samt Internet. Fokuseringen i uppsatsen ligger på den del av mötesindustrin som handlar om konferenser och kongresser utifrån ett aktörsperspektiv. Upplevelseindustrin presenteras i uppsatsen och upplevelseprodukter diskuteras och analyseras. De teoretiska utgångspunkterna som använts är en vidareutveckling av Pine & Gilmores upplevelsefält och utvecklingstrappa för upplevelseprodukter samt Tarssanens & Kylänens upplevelsepyramid. Faktorerna som ingår i en mötesdestinations sfär identifieras och studien presenterar en ny teoretisk modell. Mötesindustrin är en växande marknad och Luleå har goda förutsättningar att lyckas på den framtida marknaden. Studien visar att det finns en mängd områden som kan utveckla Luleå till en attraktivare mötesdestination genom upplevelseproduktion. Faktorer som individalitet, autencitet, storytelling, multiperception av sinnen, kontraster samt interaktion kan bidra till att utveckla och skapa en attraktiv mötesdestination. Ingen av studiens mötesdestinationer arbetar aktivt med storytelling eller multiperception av sinnen. Genom att integrera fler områden från upplevelseindustrin i mötesindustrin utifrån perspektiven utbildning, underhållning, eskapism och estetik kan nya upplevelseprodukter skapas i samband med ett möte. I studien framkom att mötesindustrins aktörer i Luleå arbetar aktivt med samtliga områden men stora möjligheter finns att integrera fler branscher från upplevelseindustrin i skapandet av en attraktiv mötesdestination. ii

4 ~ ABSTRACT ~ Abstract Research has shown that experiences and activities within the tourism business has increased rapidly. Therefore I find it interesting to investigate a meeting destination from an experience perspective. The purpose of this paper is to describe how an attractive meeting destination can be created and developed through the creative industries and experience production. To fulfill the purpose and maintain the research questions, a case-study with personal interviews has been carried out at three meeting destinations. Interviews has been made with participants within the MICE - industry in Luleå and a comparison is performed between the meeting destinations Gotland and Norrköping. Convention centres, DMC and travel agent, hotels, aircompanies, PCO and tourism organzations has been contacted, which oppinions and views constitute a foundation for the design of the study. The secondary sources endure among other things by litterature within the area, research reports, articles and Internet. The focus of the paper is on the part of the MICE industry that is about conferences and conventions from a participants view. The creative industry is introduced in the paper and experience products are discussed and analyzed. The theoretical knowledge thats has been applied is a further development of Pine & Gilmores experience realms and completing the progression of economic value for experience products, furthermore Tarssanen & Kylänen s experience triangle is used. The factors that are included in the sphere of a meeting destination are identified and the study introduce a new theoretical model. The MICE industry is a cumulative business and Luleå has good conditions to succeed at the future market. The study shows that there are a number of areas that can develope Luleå to a more attractive meeting destination trough experience production. Factors as individuality, authenticity, story, multi-sensory character, contrast and interaction can contribute to develop and create an attractive meeting destination. None of the study s meeting destinations are active working with story or multi-sensory character. By integrating more areas from the creative industries within the MICE industry form the perspectives educational, entertainment, esthetic and escapist new experience products can be created within meetings. The study shows that the participants within the MICE industry in Luleå are activly working with the factors abowe in every case but there are also great possibilities to integrate more areas from the creative industries whitin the creation of an attractive meeting destination. iii

5 ~ INNEHÅLLSFÖRTECKNING ~ INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION UPPLEVELSEINDUSTRIN UPPLEVELSEINDUSTRINS DELOMRÅDEN ENLIGT KK STIFTELSEN UPPLEVELSEINDUSTRIN ENLIGT ARBETSMARKNADSSTYRELSEN SOLSYSTEMSMODELLEN INOM UPPLEVELSEINDUSTRIN MÖTESPLATSER INOM UPPLEVELSEINDUSTRIN UPPLEVELSEEKONOMI UPPLEVELSEINDUSTRIN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV UPPLEVELSEPRODUKTION EN KATEGORISERING AV UPPLEVELSER TURISM PRIVATRESANDE OCH AFFÄRSRESANDE TURISM OCH UPPLEVELSER DEN TURISTISKA PRODUKTEN MÖTESINDUSTRIN AKTÖRER INOM MÖTESINDUSTRIN ETT NATIONELLT PERSPEKTIV PÅ MÖTESINDUSTRIN ETT REGIONALT OCH LOKALT PERSPEKTIV PÅ MÖTESINDUSTRIN KONFERENSPRODUKT ETT AKTÖRSPERSPEKTIV PÅ EN KONFERENSPRODUKT ETT GÄSTPERSPEKTIV PÅ EN KONFERENSPRODUKT KULTURHUS/MÖTESANLÄGGNINGAR UPPSATSENS DISPOSITION TEORI IDENTIFIERING AV EN MÖTESDESTINATION UPPLEVELSEFÄLTET UTVECKLINGSTRAPPA AV EKONOMISKT VÄRDE FÖR UPPLEVELSER UPPLEVELSEPYRAMID PROBLEMDISKUSSION & SYFTE PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNING METOD ARBETSSÄTT MIN FORSKNINGSANSATS UNDERSÖKNINGSMETOD MITT VAL AV STUDIEOBJEKT LITTERATURSÖKNING INSAMLING AV DATA ANALYSMETOD METODPROBLEM EMPIRI PRESENTATION AV GOTLAND SOM MÖTESDESTINATION FAKTA OM GOTLAND TURISMORGANISATIONER GOTLAND CONVENTION BUREAU MÖTESANLÄGGNINGEN WISBY STRAND TRANSPORT HOTELL/RESTAURANG AKTIVITETER/UPPLEVELSER PCO MEDLEMSKAP/NÄTVERK/ORGANISATIONER PRESENTATION AV NORRKÖPING SOM MÖTESDESTINATION FAKTA OM NORRKÖPING TURISMORGANISATIONER LOUIS DE GEER KONSERT & KONGRESS I NORRKÖPING AB MÖTESANLÄGGNINGEN LOUIS DE GEER TRANSPORT HOTELL/RESTAURANG iv

6 ~ INNEHÅLLSFÖRTECKNING ~ AKTIVITETER/UPPLEVELSER KONGRESSBYRÅN LOUIS DE GEER/PCO MEDLEMSKAP/NÄTVERK/ORGANISATIONER PRESENTATION AV LULEÅ SOM MÖTESDESTINATION FAKTA OM LULEÅ TURISMORGANISATIONER LULEÅ CONVENTION BUREAU MÖTESANLÄGGNINGEN KULTURENSHUS TRANSPORT HOTELL/RESTAURANG AKTIVITETER/UPPLEVELSER PCO MEDLEMSKAP/NÄTVERK/ORGANISATIONER RESULTAT & ANALYS IDENTIFIERING AV EN MÖTESDESTINATION FAKTORER SOM PÅVERKAR VALET AV EN MÖTESDESTINATION TURISMORGANISATIONER CVB/NÄTVERK MÖTESANLÄGGNINGAR TRANSPORT HOTELL/RESTAURANG AKTIVITETER/SOCIALT PROGRAM KONGRESSARRANGÖR/PCO KULTUR, LANDSKAP OCH KLIMAT ATMOSFÄR OCH IMAGE SERVICE/VÄRDSKAP UPPLEVELSER UPPLEVELSEFÄLTET INOM UPPLEVELSEINDUSTRIN UPPLEVELSETRAPPA FÖR EN MÖTESDESTINATION UPPLEVELSEPYRAMID FÖR EN MÖTESDESTINATION SLUTSATSER SLUTSATSER AVSLUTANDE DISKUSSION DISKUSSION FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING REFERENSER BILAGOR Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E Bilaga F SWOT analys Intervjuguide mötesdestinationer Intervjuguide hotell Intervjuguide transport Intervjuguide aktivitetsbolag Intervjuguide mötesanläggning FIGURER Figur 1:1 Fem akademiska intresseområden inom upplevelseproduktion 7 Figur 1:2 Olika kategorier av upplevelser 8 Figur 1:3 Begreppsnyckel för turism 9 Figur 1:4 Forskningsmodell för konferensprodukt 14 Figur 2:1 Upplevelsefältets delområden 19 Figur 2:2 Fullbordande av ekonomiskt värde 21 Figur 2:3 Upplevelsepyramid 23 Figur 5:1 Organisation Visit Luleå 44 Figur 5:2 Organisation Luleå Convention Bureau 45 Figur 5:3 Organisation KulturensHus 46 Figur 6:1 Sfären kring en mötesdestination 55 Figur 6:2 Upplevelseindustrins delområden utifrån upplevelsesfären 62 Figur 6:3 Utvecklingstrappa för upplevelser inom mötesindustrin 64 Figur 6:4 Framställning av upplevelseprodukter inom mötesindustrin 65 Figur 7:1 Sammanställning av mötesdestinationerna 68 Figur 7:2 Sammanställning av SWOT analys 69 v

7 ~ INTRODUKTION ~ 1 INTRODUKTION För att underlätta för Dig som läsare av uppsatsen inleder jag med en introduktion inom upplevelseindustrin och upplevelseproduktion. Därefter presenteras det delområde inom upplevelseindustrin som handlar om turism och specifikt mötesindustrin. Vidare i uppsatsen presenteras teoretiseringen kring en konferensprodukt som följs av en inblick i kulturhus och mötesanläggningar. Introduktionen avslutas med en disposition av uppsatsen. Jag hoppas att denna inblick med ett upplevelseperspektiv på en mötesdestination väcker ett intresse och känns läsvärd för just Dig. Min uppsats kommer att handla om hur en attraktiv mötesdestination kan skapas och utvecklas med hjälp av upplevelseindustrin och upplevelseproduktion. 1.1 Upplevelseindustrin Vårt samhälle har genomgått en utveckling från jägar- och jordbrukssamhälle via industrisamhället till informationssamhället och dagens postmoderna upplevelsesamhälle. Det som anses känneteckna upplevelsesamhället är att individen sätts i fokus och dennes upplevelser (Jensen, 1999; Pine & Gilmore, 1999; Mossberg, 2003). Denna fokus från produktion till konsumentrelation tar hänsyn till individen och kunden behandlas inte länge som en anonym köpare utan som en unik individ (Mossberg, 2003). Upplevelsesamhället (Pine & Gilmore, 1999; Jensen, 1999; Florida, 2006) är ett begrepp som introducerades 1999 och som en konsekvens identifierades branscher inom upplevelseindustrin i Sverige (KK Stiftelsen, 1999). Innan ens upplevelsesamhälle blivit ett etablerat begrepp i Sverige talar forskare om att vi redan är på väg vidare mot ett transformationssamhälle (Pine & Gilmore, 1999; Tarssanen & Kylänen, 2006). Transformationssamhället skiljer sig från upplevelsesamhället på så sätt att det handlar om de effekter som skapas hos gästen som ett resultat av en upplevelse. Medan en upplevelse kan anses stimulera känslorna hos en gäst handlar transformation om att förändra livssituationen hos gästen (Pine & Gilmore, 1999). En konsekvens av detta blir att företag måste satsa ännu mer på att producera unika upplevelser som förändrar besökaren och lämnar ett bestående resultat, där kunden ses som produkten. Ett exempel från ett transformationssamhälle kan vara att på något sätt bidra med en hållbar förändring för en gästs livsstil. Det postmoderna konsumtionssättet bygger på att människor söker variation och ett avbrott från de vardagliga rutinerna samt att de vill bryta vardagens tristess genom att unna sig något extra (Mossberg, 2003; Pine & Gilmore, 1999). Det är ofta något nytt, spännande och annorlunda som väcker nyfikenhet (Mossberg, 2003). Många upplevelser uppstår på grund av en längtan att få skämma bort sig själv och att lämna vardagen. Den första utgångspunkten för upplevelseindustribegreppet som definierades i Sverige var KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) som 1999 identifierade upplevelseindustrin som ett potentiellt framtida tillväxtområde. KK Stiftelsen, som grundades 1994, har som uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft genom insatser som på sikt förbättrar näringslivets och akademins förmåga att tillsammans utveckla kunskap och kompetens. Stiftelsen har redan 1

8 ~ INTRODUKTION ~ satsat sex miljarder kronor på att bygga upp profilerade forskningsmiljöer vid nya universitet och högskolor. KK Stiftelsen satsar på gränsöverskridande projekt som syftar till att främja kunskaps- och kompetensutbyte mellan högskola och näringsliv samt att främja ITanvändningen i Sverige. Stiftelsens målsättning är att Sverige skall förbli ett globalt konkurrenskraftigt land (www.kks.se). Upplevelserelaterade branscher och dess betydelse för ekonomisk utveckling är svår att mäta i statistiska termer eftersom det inte finns statistik uppdelad på ett sådant sätt att det faktiskt går att hänföra kronor och ören till exempelvis designens betydelse för produkten/tjänsten. Med ett traditionellt synsätt på tillväxt, utgör det potentiella antalet framtida producerade och sålda enheter inom ett visst fält grunden för hur tillväxtpotentialen bedöms. (KK Stiftelsen, 2003) KK Stiftelsens definition av upplevelseindustrin lyder enligt följande: Ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. (KK Stiftelsen, 2003) Avsikten med att skapa begreppet upplevelseindustri, eller upplevelsenäringen som den ibland benämns, är att ge legitimitet åt branscher och delområden som ofta betraktas som perifera. Dessa branscher kan till exempel vara inom områden som design, olika kulturella uttryck som exempelvis konst, teater. Definitionen av vad begreppet upplevelseindustri innebär har utvecklats successivt sedan året 1999 till den i dag rådande definitionen. Totalt har 13 delområden/branscher identifierats som har gemensamt att de producerar och/eller levererar upplevelser (KK Stiftelsen, 2003). Tillsammans består dessa branscher för nästan fem procent av Sveriges BNP och sysselsätter cirka personer (KK stiftelsen, 2003). Antal företag som tillhörde upplevelsenäringen år 2002 var drygt (KK Stiftelsen, 2004). Under perioden 1995 till 2001 har det skett en övergripande tillväxt inom upplevelseindustrin och för varje år expanderar branschen och får en större ekonomisk betydelse. Under 1995 bidrog upplevelseindustrin med 4,2 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) eller 75 miljarder SEK till Sveriges ekonomi. Sett till år 2001 visade siffrorna 4,8 procent av BNP och 109 miljarder SEK. Resultatmässigt innebär detta en tillväxt under denna period på 6,4 procent (KK Stiftelsen, 2003). De senaste siffrorna från 2003 visar på en omsättning för upplevelseindustrin med 110 miljarder SEK (KK Stiftelsen 2004). Företagen inom upplevelseindustrin består till största delen av mindre företag. Hela 98,5 procent av företagen inom branschen har färre än 20 anställda och det är även i denna kategori som det största förädlingsvärdet återfinns (KK Stiftelsen, 2004). KK stiftelsen definierar upplevelseindustrin bestående av följande branscher: Arkitektur Design Film/foto Konst Litteratur Marknadskommunikation Media Mode Musik Måltid Scenkonst Turism/besöksnäring Upplevelsebaserat lärande 2

9 ~ INTRODUKTION ~ Upplevelseindustrins delområden enligt KK Stiftelsen Arkitektur Arkitektur står för tre procent av upplevelseindustrins förädlingsvärde och handlar om läran om formgivning (främst av byggnader) och design. Arkitektur anses vara ett av de områden inom upplevelseindustrin som har en mindre betydelse för det svenska näringslivet jämfört med övriga delområden (KK Stiftelsen, 2001). Design Design handlar om att leverera formgivning genom gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda produkter och miljöer. Området utgör två procent av upplevelseindustrins totala omsättning (KK Stiftelsen, 2004). Film/foto Delområdet film/foto uppgår till fyra procent av upplevelsenäringen och är ett område som endast har företag med färre än 20 anställda. (KK Stiftelsen, 2004) Konst Konst är det minsta delområdet inom upplevelseindustrin, sett till förädlingsvärdet, med en procent. (KK Stiftelsen, 2004) Marknadskommunikation Marknadskommunikation är företagets samspel med kunder, leverantörer och media. Det kan exempelvis handla om att skriva texter till en årsredovisning, att bygga en ny hemsida, att göra översättningar för att nå en ny marknad eller att undersöka hur ett företag kan lyckas bättre med sina satsningar. Området står för 12 procent av upplevelsenäringens omsättning (KK Stiftelsen, 2004). Media Området media är det näst största inom upplevelseindustrin, det omsätter 18 procent av upplevelsenäringen samt är det delområde som ar de största företagen (fem procent av branschens verksamheter har fler än 20 anställda). (KK Stiftelsen, 2004) Mode Modebranschen uppgår till 12 procent av upplevelseindustrins omsättning. (KK Stiftelsen, 2004) Musik Musikområdet motsvarar tre procent av upplevelseindustrin. (KK Stiftelsen, 2004) Måltid Delområdet måltid finns på en åttonde plats inom upplevelseindustrin med 15 procent av branschens omsättning. (KK Stiftelsen, 2004) Scenkonst Scenkonst är ett samlingsnamn för de konstformer som framförs live eller direkt (exempelvis teaterframställningar) inför en publik. Sett till omsättning utgör branschen en procent av upplevelseindustrin. (KK Stiftelsen, 2004) Turism/besöksnäring Turism/besöksnäring har den högsta omsättningen av branscherna inom upplevelseindustrin med 23 procent av området. (KK Stiftelsen, 2004) Upplevelsebaserat lärande Det sista delområdet upplevelsebaserat lärande inkluderar bland annat science centers och spelutveckling. Branschen står för fyra procent av upplevelsenäringens omsättning och kan definieras enligt följande: Upplevelsebaserat lärande är en process genom vilken deltagaren konstruerar kunskaper, färdigheter och värderingar genom direkta upplevelser (www.aee.org ) 3

10 ~ INTRODUKTION ~ Upplevelseindustrin enligt Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är en central myndighet inom Arbetsmarknadsverket. Som chefsmyndighet ansvarar AMS för ledning, styrning, uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens verksamhet. AMS utfärdar riktlinjer, ger uppdrag och fördelar resurser mellan länen (www.ams.se). AMS Utredningsenhet publicerade år 2001 en studie där de talar om upplevelsenäringen som helheten av de stora framtidsbranscherna på den svenska arbetsmarknaden. AMS definition av upplevelseindustrin ser ut enligt följande (AMS, 2001): Turism (inklusive alla slags resor) Kultur och nöjen Sport, äventyr och spel Välbefinnande/personlig omvårdnad Det finns en stor skillnad i AMS sätt att se på upplevelseindustrin jämfört med KK Stiftelsens ansats, detta främst eftersom AMS endast inkluderar fyra branscher och även tar med sport och spel, något som KK Stiftelsen valt att lämna utanför. KK Stiftelsen anser att sport- och spelbranschen inte hör hemma inom upplevelseindustrin då den istället bör ses som en helt egen bransch (KK Stiftelsen, 2003). Vidare tar AMS med välbefinnande och personlig omvårdnad som en egen del i upplevelseindustrin medan KK Stiftelsen inte ser denna bransch som ett av delområdena men samtidigt kan välbefinnande/personlig omvårdnad återfinnas inom en mängd av de prioriterade branscherna och ses som ett resultat av en upplevelse (KK Stiftelsen, 2003). De olika sätten att se på upplevelseindustrin tyder på att det är svårt att göra en klar definition och avgränsning av branschen. Den definition av upplevelseindustrin som jag kommer att använda mig av i uppsatsen är KK Stiftelsens definition av upplevelsebranschen. Däremot anser jag att även sport, spel och äventyr hör hemma inom upplevelsenäringen Solsystemsmodellen inom upplevelseindustrin En viktig del inom upplevelseindustrin är att se hur de olika branscherna hänger ihop till en helhet som skapar värden (Nielsén, 2006). Detta kan göras med hjälp av en solsystemsmodell som är framtagen av Nielsén där skapande kan ses som centrum i modellen. I solsystemet är försäljning en av planeterna som betyder att upplevelseindustrins produkter kan säljas på en marknad och genom det möjliggör branschen för andra verksamheter, exempelvis genom tillverkning av produkter som sedan säljs som upplevelser. En viktig del för upplevelseindustrin är att locka människor till upplevelseindustrins produkter, det kan handla om att göra en destination attraktiv för människor att flytta till genom att erbjuda upplevelser. För att skapa uppmärksamhet krävs image och identitet, vilket upplevelseindustrin kan bidra med. Nielsén (2006) anser att det är viktigt att skapa en känsla kring produkten för att kunna bidra med ett mervärde och ett redskap för övrig industri. Upplevelseindustrin kan ses som en underleverantör till övrig industri, exempelvis tilläggsprodukter som säljs till en bil för att skapa en starkare upplevelse av bilen. Slutligen handlar modellen om att skapa ett egenvärde av själva upplevelsen, här frågar sig författaren om konst går att mäta med ekonomiska mått vilket är en faktor som ökar det komplexa fenomenet upplevelseindustrin (Niélsen, 2006). 4

11 ~ INTRODUKTION ~ Mötesplatser inom upplevelseindustrin Turism, media, mode, måltid och marknadskommunikation står för 84 miljarder kronor av intäkterna inom upplevelseindustrin, vilket motsvarar cirka 78 procent av intäkterna inom branschen. Turism är det område som är störst och motsvarar 23 procent av upplevelseindustrin, med en omsättning med 25,2 miljarder kronor (KK Stiftelsen, 2003). KK stiftelsen har utsett åtta mötesplatser inom upplevelseindustrins delområden med syftet att dessa plattformar skall arbeta med kontinuerliga gränsöverskridande möten för kunskapsutbyte och kompetensutveckling. En ambition som finns är att dessa mötesplatser skall bilda ett gemensamt nätverk som utgör upplevelseindustrins samtliga 13 delområden. Mötesplatsernas verksamheter skall utvecklas tillsammans med berörda kommuner, näringsliv och högskolor och även arbeta med forskning och produktion för att stärka upplevelseindustrin. (KK Stiftelsen, 2006) Följande mötesplatser är etablerade av KK Stiftelsen: Hultsfred Hällefors Karlshamn Piteå Trollhättan Göteborg Malmö Stockholm musik/media/turism måltid/design upplevelsebaserat lärande turism/media/musik film/media design/marknadskommunikation media/design mode/design Upplevelseekonomi Pine & Gilmore (1999) beskriver att upplevelser inte är något nytt som ett ekonomiskt erbjudande. När ett resonemang förs kring upplevelser är det viktigt att poängtera att det handlar om kommersiella upplevelser (Pine & Gilmore, 1999). Prissättningen inom upplevelseindustrin är en viktig faktor (Pine & Gilmore, 1999; Jensen, 1999; Florida, 2006). Hela nöjesbranschen lever på att sälja en typ av upplevelser och allt fler företag inser att de kan tjäna pengar på att erbjuda förutsättningar för upplevelser (Pine & Gilmore, 1999). Uttrycket kund har länge använts för att beskriva en person som köper en vara, tjänst eller upplevelseprodukt (Douglas, 2001; Middleton, 2001; Goeldner & Richie, 2006). Forskare och verksamma inom upplevelseindustrin talar istället om en person som gäst och menar att detta uttryck bättre lämpar sig för upplevelsesamhället (Pine & Gilmore, 1999; Fernström, 2005; Gelter, 2006). Jag anser att definitionen av en person som konsumerar en kommersiell upplevelse bör benämnas som en gäst och i fortsättningen av uppsatsen kommer därför detta uttryck att användas Upplevelseindustrin i ett internationellt perspektiv Jensen (1999) talar om dream society och menar att vi är på väg från det tidigare informationssamhället till ett samhälle som präglas av att vi vill uppleva. Länge har branschen saknat ett internationellt och globalt perspektiv på upplevelseindustrin, vilket lett till att en hel del problematik har mötts kring begreppen. En rapport om internationalisering av svensk upplevelseindustri publicerades i januari 2006 av KK Stiftelsen. Rapporten utreder hur upplevelseindustrins internationella konkurrenskraft kan främjas. I England används ofta 5

12 ~ INTRODUKTION ~ begreppet creative industries som en ungefärlig motsvarighet av det svenska uttrycket upplevelseindustrin. I USA delas upplevelsebranschen in i entertainment industries och cultural industries (Pine & Gilmore, 1999). Samspelet mellan de olika begreppen creative industries, entertainment industries och cultural industries kan ses som en helhet av vad det svenska begreppet upplevelseindustrin innefattar. I Danmark används uttrycket kutlurelle erhverv medan Finland och EU kommissionen benämner branschen som the cultural industries (KK Stiftelsen, 2006). På senare tid börjar även uttrycket upplevelseproduktion och den engelska översättningen experience production användas internationellt i en allt större utsträckning (Roskilde Universitet, Lapland Centre of Expertise for the Experience Industry, European Centre for the Experience Economy, Upplevelseproduktion Upplevelseproduktion är sedan 2002 ett nytt akademiskt ämne vid Luleå Tekniska Universitet (www.upplevelseproduktion.com). Ämnesområdet kan delas in i fem olika delområden (se figur 1:1). Dessa är upplevelseindustrin, med områden inom exempelvis ekonomi, sociokultur, kulturgeografi och utveckling av trender. Arbetsområdet upplevelseproducent handlar till exempel om kompetensutveckling, entreprenörskap och kreativitetsmanagement. En upplevelseproducent kan ses som en benämning på en person som besitter den kompetens som det akademiska ämnet upplevelseproduktion ger. Delområdet upplevelseproduktion inkluderar utvecklingar/studier inom exempelvis produktionsprocesser, iscensättning av kommersiella upplevelser, produktutvecklingar, kvalitetsutvecklingar och konceptutvecklingar. Upplevelseprodukt handlar om marknadsföring, prissättning, försäljning, benchmarking och kvalitivitetssäkring. (Gelter, 2006). Slutligen handlar det femte ämnesområdet om gästens upplevelse. Resultatet av producentens roll samt skapandet av produktionen och gästens upplevelse av produkten är den slutliga delen inom upplevelseproduktion. Att studera gästens upplevelse kan göras på materiella eller immateriella upplevelsefenomen och även på olika kvaliteter samt kategorier av olika slags upplevelser. Målet med upplevelseproduktion kan till exempel vara lärande, roande, tidsfördriv, socialisering, personlig utveckling och grupputveckling. De medel som kan användas för att uppnå detta är bland annat äventyr, avslappning, estetik, exotism, eskapism, extas och underhållning. Olika metoder inom professionell upplevelseproduktion återfinns inom områden som till exempel symbolism, storytelling, illusioner, drömmar, eskapism, underhållning, dramaturgi, improvisation och pedagogik (Gelter, 2006). Att verka som upplevelseproducent kan liknas med en metafor av ett mixerbord som har en mängd olika parametrar. Yrkesrollen som upplevelseproducent kräver ett brett kunnande om människors upplevelser och vetskapen om vilka knappar denne skall trycka på för att skapa förutsättningar för en unik upplevelse. 6

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

SPECIALINBJUDAN - MÖTESINDUSTRINS TILLVÄXTDAG

SPECIALINBJUDAN - MÖTESINDUSTRINS TILLVÄXTDAG Tobias Krantz Svenskt Näringsliv tidigare forskningsminister - en av dagen huvudtalare SPECIALINBJUDAN - MÖTESINDUSTRINS TILLVÄXTDAG 6 mars - Mötesindustrins Tillväxtdag Möten för tillväxt Så heter det

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

HÄRNÖSAND INSPIRATIONSVECKOR. 18 mars - 4 April. - ett kreativt kluster. med UPPLEVELSEINDUSTRIN. på TECHNICHUS HÄRNÖSAND

HÄRNÖSAND INSPIRATIONSVECKOR. 18 mars - 4 April. - ett kreativt kluster. med UPPLEVELSEINDUSTRIN. på TECHNICHUS HÄRNÖSAND med UPPLEVELSEINDUSTRIN på TECHNICHUS HÄRNÖSAND HÄRNÖSAND - ett kreativt kluster Information! Andreas Brännlund 070-7317076 18 mars - 4 April I samarbete med Under dessa veckor kommer Technichus förvandlas

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Tillsammans får vi fler att välja Skellefteå!

Tillsammans får vi fler att välja Skellefteå! Tillsammans får vi fler att välja Skellefteå! Ett häfte om VISIT SKELLEFTEÅ - om organisationen, medlemskapet och det gemensamma arbetet mot ett attraktivare Skellefteå. VARFÖR TURISM? Turism är en exportindustri

Läs mer

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners

Läs mer

Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015

Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015 Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015 Inledning Detta dokument är den övergripande affärsplanen för Västsvenska Turistrådet för år 2012-2015. Den är inte ett fristående dokument

Läs mer

Projektinnehåll Work Packages

Projektinnehåll Work Packages Projektinnehåll Work Packages Matresor - Jämtland Härjedalen ii Jämtlands Matresor Innehållsförteckning Work package I - Analys och FoU - Matresor Marknadsanalyser av reseanledning Mathantverk... 1 Produkt/

Läs mer

Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878

Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878 Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878 2009-08-03 Alf Hedlund & Peter Hellman 1 AFFÄRSRESOR Reseindustrins affärsområden 2007 Total omsättning 236 miljarder Sysselsätter 160

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER

FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER Hur skapar vi nya erbjudanden inom aktiv turism? Vad är upplevelseutveckling? Samverkan enda sättet att lyckas! Ingen turist kommer för att göra en enda sak!! Gösta

Läs mer

Vi skapar möten som ger affärer

Vi skapar möten som ger affärer Vi skapar möten som ger affärer Vi brinner för att knyta samman företag och se affärerna gå i lås. Luleå ska vara en intressant plats för människor, etableringar och investeringar. Luleå Näringsliv bidrar

Läs mer

Upplevelseekonomi. Om attraktiva upplevelser för så många som möjligt. Lena Mossberg

Upplevelseekonomi. Om attraktiva upplevelser för så många som möjligt. Lena Mossberg Upplevelseekonomi Om attraktiva upplevelser för så många som möjligt Lena Mossberg Upplevelseekonomi Upplevelseekonomi är ett samlingsbegrepp för kreativa människor och företag med huvuduppgift att skapa

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och

Läs mer

Elmias monetära effekter i Jönköping 2012

Elmias monetära effekter i Jönköping 2012 Elmias monetära effekter i Jönköping 2012 HUI Research Åsa Widmark April 2013 Innehåll Bakgrund s. 3 Metod s. 5 Turistekonomisk omsättning s. 6 Besöksvolymer Elmia 2012 s. 7 Elmias turistekonomiska omsättning

Läs mer

D-UPPSATS. The Arctic SeaLodge. Konceptutveckling av ett upplevelsebaserat havshotell. Alexandra Olofsson. Luleå tekniska universitet

D-UPPSATS. The Arctic SeaLodge. Konceptutveckling av ett upplevelsebaserat havshotell. Alexandra Olofsson. Luleå tekniska universitet D-UPPSATS 2008:045 The Arctic SeaLodge Konceptutveckling av ett upplevelsebaserat havshotell Alexandra Olofsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Upplevelseproduktion Institutionen för Musik och medier

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT

Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? DEFINITION OCH ÖVERSIKT AV KKN KATJA LINDQVIST, SERVICE MANAGEMENT Det politiska intresset för kulturella och kreativa näringar creative industries, upplevelseindustri,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Leif Johansson, Xrayfoto AB. LUND SAMVERKAN 2.0 -Turism, möten och event

Leif Johansson, Xrayfoto AB. LUND SAMVERKAN 2.0 -Turism, möten och event Leif Johansson, Xrayfoto AB LUND SAMVERKAN 2.0 -Turism, möten och event 1 INNEHÅLL SIDA Sverige - Besöksnäringen i Sverige 3 - Besöksnäringen i Skåne 3 Marknader 3 - Mötesindustrin i Sverige 4 Vad genererar

Läs mer

Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson

Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen Max Jakobsson Centrum för Urbana och Regional Studier (Örebro universitet) Projektledare för JämBredd (Mdh)

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Turismindustrin, Trender & omvärlden

Turismindustrin, Trender & omvärlden Turismindustrin, Trender & omvärlden 4 Turismen är världens största näring Turismen, världens största och snabbast växande näring Idag står 5% av världens befolkning för 95% av resandet Enligt WTO kommer

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Samhällets roll för besöksnäringen -

Samhällets roll för besöksnäringen - Samhällets roll för besöksnäringen - Västerås 2011-10-12 Jörgen Elbe Högskolan Dalarna www.du.se/tourism jel@du.se Kurbits Kurbits Destinationsutveckling Utveckla turistdestinationer Exportmognad Exportmognadsguiden

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ]

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ] BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD [ eskilstunaconvention.se ] Att delta i nationella och internationella möten och kongresser är ofta berikande och utvecklande. Men har

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 1 Översikt Tillgänglig turism en växande global trend Faktorer som påverkar Tillgänglighet som kvalitetsfaktor i

Läs mer

LUND SAMVERKAN 2.0. -turism, event och möten

LUND SAMVERKAN 2.0. -turism, event och möten VISNINGSRESA FÖR KONGRESSKÖPARE Beskrivning: Visningsresor av Lund som mötesdestination för kongressköpare vid två tillfällen under året. Digital inbjudan samt telefonbearbetning. Erbjudande om att sedan

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

Att besöksnäringen är framgångsrik visar sig tydligt i statistiken.

Att besöksnäringen är framgångsrik visar sig tydligt i statistiken. 2014 2014 HAR VARIT ETT SPÄNNANDE ÅR FÖR ARENABOLAGET Linköpings kommun presenterade under våren den Eventstrategi som framöver ska styra Linköping mot målsättningen att bli en av Sveriges tre främsta

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

Turistnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter

Turistnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Turistnäringens konjunkturbarometer Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Turistnäringens konjunkturbarometer för visar att optimismen för den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Det här Vi erbjuder vet vad som vi krävs Bjerkne & Co hjälper Idag investerar destinationer, städer, organisationer

Läs mer

MANAGEMENTPROGRAM FÖR SHR SÖDRAS MEDLEMSFÖRETAG

MANAGEMENTPROGRAM FÖR SHR SÖDRAS MEDLEMSFÖRETAG SHR Södra och Fernia Consulting AB MANAGEMENTPROGRAM FÖR SHR SÖDRAS MEDLEMSFÖRETAG PROGRAMBESKRIVNING Program 2010/11 Bakgrund/Syfte Södra Sverige blir alltmer konkurrensutsatt, men är också ett tillväxtområde

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt Shoppingturism i Sverige Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt 2016 Förord Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om och våra medlemmar ser

Läs mer

Utveckling genom kultur vad är det? SERVICE MANAGEMENT

Utveckling genom kultur vad är det? SERVICE MANAGEMENT Utveckling genom kultur vad är det? EN NY KULTURELL TILLVÄXTPOLITIK KATJA LINDQVIST SERVICE MANAGEMENT För vem innebär kultur och kreativitet utveckling? individen medborgaren kommunen regionen besökare

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau NYHETSBREV 2011 # 2 Lite klarare luft, lite starkare färger och en härlig energi efter sommarens ledighet. Hoppas att ni också känner så nu när hösten närmar sig. Efter sommarens många möten med vänner

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 10 i november Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 43.000 i Uppsala under november. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 6 under januarimaj Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 53.000 i Uppsala i maj. Det var

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Rapport 2.0 Turismen på Åland

Rapport 2.0 Turismen på Åland Rapport 2.0 Turismen på Åland Sammanställd av Visit Åland r.f. Utgiven 24.5.2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Turismens betydelse för Åland... 3 3. Turismutvecklingen 2015... 4 4. Omvärldskunskap

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

ett visualiseringskluster i mellannorrland

ett visualiseringskluster i mellannorrland ett visualiseringskluster i mellannorrland Mid Sweden Visualization Cluster Avsikten är att skapa en mötesplats för de aktörer i Mellannorrland som har ett intresse och ser nytta av visualiseringstekniken

Läs mer

Årsrapport samarbetsavtal 2013-2014 Lunds kommun och Lunds universitet

Årsrapport samarbetsavtal 2013-2014 Lunds kommun och Lunds universitet Årsrapport samarbetsavtal 2013-2014 Lunds kommun och Lunds universitet Inledning Lunds kommun och Lunds universitet har ingått ett samarbetsavtal gällande destinationsutveckling. Syftet är att stärka Lund

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin. Stockholm Archipelago

Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin. Stockholm Archipelago Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin Stockholm Archipelago Skärgårdsstrategin Vi behöver fler starka destinationer i Sverige för att attrahera fler utländska besökare. Stockholms

Läs mer

Turism AB (svb) Affärsplan 2014

Turism AB (svb) Affärsplan 2014 Turism AB (svb) Affärsplan 2014 Övergripande målsättning - fördubbla omsättningen i besöksnäringen i MittSkåne till 1 miljard 2020 Fo k u s b e s ö k s n ä r i n g e n s o m basindustri och samhällsbyggare

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Dec Ökning med 5 i Uppsala under Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 527.000 i Uppsala under. Det var en ökning

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Jan 31 000 gästnätter under februari Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 31.000 i Uppsala under februari. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden

Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Moving Media Southern Sweden En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Karin Johansson-Mex Utveckligssamordnare för film och rörlig bild Näringslivsutveckling Region Skåne Karin.mex@skane.se

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Gästnätter i Västerås Juni 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Gästnätter i Västerås Juni 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 39.000 i Västerås i juni. Det var en ökning

Läs mer