Avregleringen av sex marknader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avregleringen av sex marknader"

Transkript

1 2004:28A Avregleringen av sex marknader Del II, Kartläggningar

2

3 Följande sex kartläggningar av den politiska beslutsprocessen på de studerade marknaderna skiljer sig något från varandra. Detta hänger bl.a. samman med att liberaliseringsprocessen som sådan har sett olika ut mellan marknaderna. Den huvudsakliga strukturen i redovisningen av kartläggningarna samt tillvägagångssättet i själva kartläggningsarbetet är emellertid desamma på alla sex marknader. Kartläggningarna har använts som underlag i arbetet med huvudrapporten, främst för att kartlägga de ställningstaganden som gjorts i propositioner och riksdagsbeslut i liberaliseringsprocessen.

4

5 Innehåll Avregleringen av elmarknaden 7 Avregleringen av postmarknaden 67 Avregleringen av telemarknaden 109 Avregleringen av inrikesflyget 151 Avregleringen av järnvägsmarknaden 177 Avregleringen av taximarknaden 231 5

6 6

7 Avsnitt 1 Avregleringen av elmarknaden Kartläggning av den politiska beslutsprocessen 7

8 8

9 Innehåll 1.1 Viktiga händelser Historik och bakgrund Bolagiseringen av Statens vattenfallsverk Mål Intentioner Styrmedel Visioner för den kommande avregleringen Mål Intentioner Styrmedel Det första förslaget till avreglering Mål Intentioner Styrmedel Avregleringen skjuts på framtiden Elmarknaden avregleras Mål Intentioner Styrmedel En ny energipolitisk överenskommelse Mål Intentioner Styrmedel Elmätarreformen Mål Intentioner Styrmedel En ny ellag införs Styrmedel EU:s elmarknadsdirektiv införs Mål Intentioner Styrmedel Förändringar och justeringar av riksdagen Resultat och utfall Elmätarkravet avskaffas Intentioner Styrmedel Justering av beräkningsmodellen av nättariffer Styrmedel Förslag och justeringar av riksdagen En ny energipolitisk överenskommelse Mål Intentioner Styrmedel Resultat och utfall Införandet av elcertifikatsystemet Mål Intentioner 51 9

10 Styrmedel Förändringar och justeringar av riksdagen Särskild lag om effektreserv införs Intentioner Styrmedel Nya EG-direktiv Något om energibeskattning Grön skatteväxling Beskattning av el Något om kärnkraften 60 Litteraturförteckning 63 10

11 1.1 Viktiga händelser 1992 I januari ombildas Statens vattenfallsverk till Vattenfall AB. Svenska kraftnät bildas och tar över ansvaret för stamnätet och utlandsförbindelserna Under våren beslutar riksdagen om mål och strategier för elmarknadens reformering. Beslutet innebär att den som äger och driver ett ledningsnät i ett område bör vara skyldig att mot ersättning upplåta ledningskapacitet till den som så önskar. Nätdrift bör drivas ekonomiskt skild från annan verksamhet Under våren beslutar riksdagen om ett nytt regelverk för elmarknaden som skall träda i kraft under Förslaget innebar att marknaden för produktion och handel med el skall avregleras Under hösten, efter valet, beslutar riksdagen att skjuta upp elmarknadsreformen. Detta motiveras av att regeringen önskar ge Energikommissionen tid att göra en konsekvensanalys, man anser även att det i det tidigare beslutet inte är tillräckligt underbyggt när det gäller möjligheterna till avveckling av kärnkraften I juni enas de nordiska energiministrarna om vissa principer för den nordiska elhandeln. Principerna slås fast i den s.k. Louisianakommunikén Under hösten beslutar riksdagen att införa de regler som beslutades om 1994, med vissa tillägg och förändringar. Beslutet innebär att den svenska elmarknaden skall avregleras Den 1 januari införs de nya reglerna för elmarknaden. Detta innebär att marknaderna för handel och produktion av el öppnas för konkurrens Handel på lika villkor för norska och svenska aktörer inleds på elbörsen Nord Pool. Handeln sker inom två områden, fysisk leverans av el samt finansiella derivat I februari enas s, c och v om en ny energiöverenskommelse. Där slås det fast att Sveriges energiproduktion skall styras om mot förnybara energikällor. I överenskommelsen ingår även nedläggning av Barsebäcks båda reaktorer. 11

12 1997 Den 1 juli införs ett takpris på installation och utrustning för direktmätning av el. Detta förslag syftar till att göra det lättare för konsumenter med låg konsumtion, i första hand privatpersoner, att ta del av den konkurrensutsatta marknaden I juli ger regeringen Svenska Kraftnät koncession för byggande av en likströmsförbindelse till Polen. Svenska Kraftnät, Vattenfall AB och det polska företaget Polish Power Grid Company (PPGC) bildar SwePol Link AB. Bolagets syfte är att bygga, äga, driva och underhålla Polenkabeln. Beslutet var mycket omdiskuterat p.g.a. de förväntade negativa miljöeffekterna av kabeln Under hösten beslutar riksdagen om att införa en ny ellag. De regler som infördes 1996 vid avregleringen av elmarknaden fördes i stort sett oförändrade över till den nya ellagen Den 1 januari införs den nya moderniserade ellagen Den 1 januari träder en särskild lag i kraft som gör det möjligt för staten att dra in tillstånd för att driva kärnkraftreaktorer Den 1 januari bildas Energimyndigheten genom att energifrågorna bryts ut från Nutek Under hösten görs vissa förändringar av ellagen så att den skall vara bättre anpassad till EU:s elmarknadsdirektiv, nr 92/96/EG Den sista november läggs Barsebäck 1 ned Ett nytt bidragssystem införs för att stödja elektrifieringen av de ca 120 hushåll i landet som saknade anslutning till elnätet. Kostnaden för detta beräknades till 50 mkr, fördelat över en 5- årsperiod. Svenska Kraftnät skall bedöma om stöd är berättigat. Stödet finansieras av Svenska Kraftnäts intäkter Den 1 november införs möjligheter till schablonprissättning, vilket öppnar för alla el-användare att byta leverantör. Detta innebär att det tidigare kravet på timvis mätning för privatkunder avskaffas. Samtidigt slopas prisregleringen, då konkurrensen på marknaden ansågs utgöra en tillräcklig garanti mot oskäliga priser. 1 Lag (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. 2 Prop. 1998/99:1 Budgetpropositionen för år 2001, utgiftsområde 21 sid. 47, 1998/99: NU03, rskr. 1998/99:111 samt Förordning (1999:189) om stöd till viss elektrifiering. 12

13 1999 I november upprättas ett särskilt avtal mellan staten, Vattenfall AB och Sydkraft AB. Avtalet syftar till att reglera på vilket sätt Sydkraft (och Vattenfall) skall kompenseras av staten för stängningen av Barsebäck Barsebäck 2 planerade nedläggning skjuts upp då villkoren för nedläggningen inte anses uppfyllda I den ekonomiska vårpropositionen anger regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling är 30 Mkr under perioden I november föreslår regeringen ändringar i ellagen för beräkning av nätavgiften och krav på leveranskvalitet. Vidare föreslås nya regler för gränsdragning mellan konkurrensutsatt verksamhet och nätverksamhet, men detta godkänner inte riksdagen En ny energipolitisk överenskommelse, som innebär en fortsatt strävan att ställa om svensk energiproduktion i den riktning som slogs fast Förhandlingar mellan staten och svensk industri påbörjas om omställningsarbetet i samband med den planerade kärnkraftsnedläggningen Ett system med s.k. elcertifikat införs. Detta för att gynna el producerad av förnybara energikällor Den 1 juli träder lagen om effektreserv i kraft, (SFS 2003:436). Lagen innebär att Svenska kraftnät får till uppgift att genom upphandling och avtal med elproducenter tillse att det finns en kraftreserv om högst MW tillgänglig. Lagen gäller t.o.m. februari I juni antas EU:s nya elmarknadsdirektiv (2003/54/EG) samt förordningen om gränsöverskridande handel med el ((EG) Nr 1228/2003). Direktiv och förordning innebär skärpta krav på en öppen marknad, bl.a. oberoende mellan produktion, handel och distribution samt regler syftande till att få bort diskriminerande gränshandelstariffer Den 1 juli införs skatt på el som används vid industriella tillverkningsprocesser. Skatten införs som en anpassning till EU:s energiskattedirektiv. Den svenska skattenivån sätts till direktivets miniminivå, 0,5 öre/kwh. 3 Prop. 2003/04:1, Budgetpropositionen för år 2004, utgiftsområde 21 sid

14 2005 Ett svenskt system för handel med utsläppsrätter för koldioxid planeras införas. 1.2 Historik och bakgrund Staten har under hela 1900-talet varit en viktig aktör på energi- och elmarknaden. Tidigt identifierades tillgången till elektricitet som en viktig faktor för utvecklingen av det industrialiserade samhället. Staten tog redan i början av 1900-talet initiativ till en omfattande utbyggnad av el producerad av vattenkraft. I riksdagen stiftades och anpassades lagstiftningen så att det enklare skulle gå att utvinna elektrisk kraft via vattenkraft. I denna process fick ofta andra intressen stå tillbaks gentemot intresset att utvinna elkraft. En av de viktigaste åtgärderna var 1918 års vattenlag som försvagade egendomsägarnas intressen till förmån för dem som ville exploatera vattenkraften. Fram till 1960-talet stod vattenkraften för nästan hela landets elförsörjning. 4 Under efterkrigstiden började statens intresse riktas mot den då nya energikällan kärnkraft. En av orsakerna till detta intresse var det faktum att vattenkraften hade exploaterats så mycket som det var politiskt möjligt. En omfattande opinion för att stoppa exploateringen av den sista utbyggbara vattenkraften gjorde att nya energikällor krävdes. Intresset för kärnkraften förstärktes i och med 1970-talets oljekris, som gjorde landets stora oljeberoende tydligt och påverkade svensk ekonomi negativt. Under en period var målsättningen att det skulle byggas 24 reaktorer för kommersiell elproduktion. Efter att opinionen svängt i kärnkraftsfrågan, vilket också ledde till en folkomröstning, byggdes totalt 12 reaktorer. Statens mål för elmarknaden har förändrats. I början av seklet handlade det huvudsakligen om att tillse att el producerades i tillräcklig omfattning och att hela landet elektrifierades. Fr.o.m talet har energiproduktionens negativa sidor i allt högre grad uppmärksammats. En stor del av de styrmedel som använts under denna period har syftat till att påverka marknaden bort från produktion och konsumtion från energikällor med stora negativa miljöeffekter. Beskattningen av el och energi har varit ett viktigt styrmedel för staten att uppnå miljömålen. Beskattningen av el och energi har också haft en viktig funktion för att få intäkter till statskassan. Elmarknaden var före avregleringen präglad av de produktionsförutsättningar som gäller för marknaden. Det finns stora skal- och samproduktionsfördelar på marknaden. Det har inte varit ekonomiskt försvarbart att bygga upp flera olika system för distribution av elkraft. Dessa två faktorer ledde till att 4 Radetzki, Svensk energipolitik under tre decennier en studie i politikermisslyckanden (2004). 14

15 eldistributionen och leverans 5 av el skedde i geografiskt avgränsade monopol. Staten hade via Vattenfall en viktig roll för marknadens funktion, både som producent av el och ansvarig för de grundläggande distributionsnäten, det s.k. storkraftnätet. Samtidigt har många både offentliga och privata aktörer varit aktiva på elmarknaden, även om antalet aktörer efter hand minskat så att marknaden idag till stora delar är ett oligopol med tre stora koncerner. Statliga Vattenfall har under hela perioden varit en dominerande aktör på marknaden. 1.3 Bolagiseringen av Statens vattenfallsverk Riksdagen beslutade våren 1991 att Statens vattenfallsverk skulle bolagiseras Mål Mål för avregleringen Regeringen ansåg att det var viktigt att stärka de svenska kraftkonsumenternas ställning. Detta skulle göras genom åtgärder som ökar konkurrensen mellan svenska och utländska kraftproducenter som är aktiva på den svenska marknaden. En fri handel med el över gränserna skulle därför eftersträvas. Målet bör vara att svenska kraftkonsumenter kan sluta kontrakt direkt med producenter i andra länder utan att först behöva sluta kontrakt med svenska producenter. Mål för staten som ägare Målet är en ökad avkastningsförmåga inom ramen för oförändrade eller lägre reala elpriser och en fortsatt trygg elförsörjning Intentioner Redan 1988 togs de första stegen mot en bolagisering av Vattenfall genom att Vattenfall gavs större befogenheter att styra över sig själva och sin verksamhet. 8 I denna process strävade regeringen efter att kraven som ställdes på Vattenfall skall likna de krav som ställs på privata företag med samma typ 5 Gällde små och medelstora kunder, som inte hade möjlighet att byta leverantör. 6 Prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt, 1990/91: NU38, rskr 1990/91: Prop. 1990/91:87, sid Prop. 1987/88:87. 15

16 av verksamhet. Avkastningskraven på Vattenfall höjdes successivt under perioden I propositionen inför bolagiseringen anges att strävan i närings- såväl som energipolitiken är att skapa fungerande marknader och effektiv konkurrens. 10 Att omvandla Statens vattenfallsverk till ett bolag skulle enligt regeringen ses som ett led i denna strävan och därmed skapa en effektivare elmarknad. Regeringen förutsåg också att de nationella energisystemen i Europa skulle bli allt mer integrerade som en följd av utvecklingen av EU:s inre marknad. Regeringen ansåg att bolagsformen gav goda förutsättningar för rationell och effektiv hantering av företagsfrågor. Bolagsformen ansågs också ge goda möjligheter till insyn och styrning enligt ägarens intentioner. Det allra viktigaste motivet för en bolagisering var enligt regeringen att effektivisera förvaltningen av statens kapital. 11 Bolagsformen sågs som en anpassning till den internationaliseringsprocess som skedde på elmarknaden. Bolagsformen skulle enligt regeringen ge Vattenfall ökade möjligheter att ta till vara affärsmöjligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga företag på elmarknaden 12. Regeringen ansåg att den dåvarande ägarstrukturen på den svenska elmarknaden inte skulle förändras. Samtidigt insåg regeringen att det bolagiserade Vattenfall skulle få en dominerande ställning på den svenska marknaden. Regeringen poängterade dock att bolagets dominans på den svenska marknaden inte borde öka. 13 Regeringens slutliga förslag var att Statens vattenfallsverks rörelse, med undantag av storkraftnät och utlandsförbindelser, överförs till ett av staten helägt aktiebolag. 14 Stamnäten bedömdes vara naturliga monopol, därför krävdes enligt regeringen en stark kontroll och inflytande från statens sida. 15 Den nytillträdda borgerliga regeringen gjorde bedömningen att Vattenfall AB under en övergångstid skulle vara ett statligt helägt bolag. Dock ansåg 9 Prop. 1990/91:87, sid Prop. 1990/91:87, sid Prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt, sid Prop. 1990/91:87, sid Prop. 1990/91:87, sid Prop. 1990/91:87, sid Prop. 1990/91:87, sid

17 man att Vattenfall AB skulle kunna vara ett av de statliga bolag som senare kunde privatiseras Styrmedel Administrativa styrmedel Det nya bolaget skall i första hand regleras genom aktiebolags- och bokföringslagen. Staten skall styra bolaget genom styrelse och bolagsstämma. Förutom den redovisning som krävs i lagstiftningen kan bolaget av ägaren åläggas att lämna ytterligare information om verksamheten. 17 Regeringen föreslog också att övervakningen av konkurrensförhållanden och prissättningen skulle skärpas. Regeringen hade sedan tidigare uppdragit åt dåvarande Statens Pris- och Kartellnämnd att med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen på elenergiområdet. Regeringen ansåg att det kunde vara motiverat att ytterligare skärpa denna bevakning i samband med Vattenfalls bolagisering Visioner för den kommande avregleringen Den nya borgerliga regeringen lade fram en proposition om en elmarknad med konkurrens. Där anges att elmarknaden skall reformeras i syfte att få en ökad konkurrens och därmed en effektivare prisbildning. Ett antal åtgärder som skulle leda till en avreglerad elmarknad. Centralt är beslutet att låta storkraftnätet skötas av det nya Affärsverket svenska kraftnät Mål Mål för avregleringen Målet för reformeringen av den svenska elmarknaden är att genom ökad konkurrens nå ett än mer rationellt utnyttjande av produktions- och distributionsresurserna och tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor lägsta möjliga priser Prop. 1991/92:49 om vissa frågor vid överföring av verksamhet vid statens vattenfallsverk till aktiebolagsform, sid Prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt, sid Prop. 1990/91:87, sid Prop. 1991/92:133 om en elmarknad med konkurrens, 1991/1992:NU30, rskr 1991/ 1992: Prop. 1991/92:133, sid

18 1.4.2 Intentioner Konkurrensen om kunderna skulle enligt regeringen skärpas så att det skapades förutsättningar för en effektiv prisbildning. Prisbildningen skulle anpassas till kundernas behov. Enligt regeringen skulle kraftföretag och kunder kunna välja vilka de handlar med. Enligt regeringen hade det nära samarbetet mellan distribution och produktion lett till en prisstelhet gentemot kunderna. Denna situation ansåg regeringen att staten godkänt och förstärkt genom t.ex. långsiktiga koncessioner som i praktiken givit företagen monopolställning inom vissa områden. 21 Enligt regeringen var konsumenterna i regel hänvisade till en leverantör p.g.a. ledningsbundenheten. Marknaden var också enligt regeringen i stort sett helt geografiskt uppdelad. Marknaden dominerades av de större aktörerna. Marknadsmekanismerna var enligt regeringen i stor utsträckning satta ur spel inom elförsörjningen. 22 Regeringen ansåg att möjligheterna till import och export av el skulle förbättras. Både kraftbolag och andra företag skulle ha möjlighet att köpa el över gränserna. Regeringen ansåg att bl.a. den tekniska utvecklingen hade lett till att det inte fanns samma krav på långsiktig planering och samarbete mellan aktörerna på marknaden. Regeringen ansåg att detta hade lett till att det fanns andra förutsättningar för konkurrens på elmarknaden än tidigare, utan att kraven på heltäckande elförsörjning skulle hotas. Regeringen antog att kostnadspressen i produktionsledet skulle kunna bli effektivare om elbolagen konkurrerade i försäljningsledet. 23 Regeringen ansåg att elmarknaden borde organiseras på ett sådant sätt att kraftproducenter, eldistributörer och elanvändare ges största möjliga frihet att sluta kontrakt med varandra om leveranser och samarbete på kort eller lång sikt. 24 Vidare ansåg regeringen att om man skapade en fungerande marknad, med konkurrens, så skulle detta ge positiva effekter för samhället som helhet. Regeringen ansåg därför att ledningsnäten, på alla nivåer, bör på ett icke-diskriminerande sätt vara tillgängliga för andra än ägarna för inmatning och uttag av kraft. 25 Statens uppgift skulle vara att skapa och upprätthålla ramarna för effektivt fungerande marknader. För elmarknaden bör staten garantera tillgängligheten till ledningsnäten så att konkurrensen om kunderna stärks och en effektiv prisbildning möjliggörs. 21 Prop. 1991/92:133, sid Prop. 1991/92:133 om en elmarknad med konkurrens, sid Prop. 1991/92:133, sid Prop. 1991/92:133, sid Prop. 1991/92:133, sid

19 Regeringen hade också en idé om att utveckla marknaden ytterligare genom att etablera en kraftbörs, vilken skulle vara öppen för alla aktörer på marknaden Styrmedel Organisatoriska styrmedel Separation av storkraftnätet från Vattenfall till Svenska Kraftnät Driften och förvaltningen av storkraftnätet, tidigare skött av Vattenfall, samt systemansvaret för det svenska elsystemet lades på det nya Affärsverket svenska kraftnät. Inrättandet av Svenska Kraftnät ansågs av regeringen vara ett sätt att skapa en fristående nätorganisation på nationell nivå. Den tidigare organisationen ansågs vara allt för konkurrenshämnande, med flera olika faktorer som gjorde det svårt för mindre aktörer att utnyttja det för att nå ut på marknaden. Svenska kraftnät förväntades vara en garant för nätets driftssäkerhet som goda möjligheter för nya transitörer att ansluta sig. 27 Administrativa Utredning tillsattes om öppnande av lokala och regionala elnät Regeringen önskade att öppna de lokala och regionala näten för andra aktörer. Regeringen konstaterade att en sådan förändring krävde en lagändring. Därför tillsattes en särskild utredare med uppgift att utarbeta ett förslag till ny lagstiftning. Regeringen ansåg därför att alla som har en koncession för en elledning bör ha skyldighet att mot ersättning upplåta ledningskapacitet för transport av elektrisk ström till den som så begär. 28 Ny konkurrenslagstiftning införs Införandet av en ny konkurrenslagstiftning skulle enligt regeringen också vara ett sätt att påverka marknadsutvecklingen. Enligt regeringen skulle den nya lagen ge möjlighet att förbjuda missbruk av en dominerande ställning på marknaden och företagsförvärv som väsentligen hämmar konkurrensen Det första förslaget till avreglering Innebörden i proposition. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens var att en avreglering av den svenska elmarknaden skulle genomföras fr.o.m. den 1 januari Riksdagen antog regeringens förslag. 30 Genomförandet av 26 Prop. 1991/92:133, sid Prop. 1991/92:133 om en elmarknad med konkurrens, sid Prop. 1991/92:133, sid Prop. 1991/92:133, sid Prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens, 1993/1994:NU22, rskr. 1993/94:

20 reformen stoppades dock av riksdagen efter regeringsskiftet hösten Förslagen kom emellertid att i stort sett genomföras vid avregleringen Mål Mål för politikområdet Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. 31 Mål för avregleringen Syftet med elmarknadsreformen är att skapa förutsättningar för konkurrens. Kunder och leverantörer skall ha möjlighet att ingå de affärskontrakt som de finner lämpliga Intentioner Tillgången på energi till rimliga priser ansågs vara en av de viktiga förutsättningarna för att svensk industri skulle kunna behålla sin internationella konkurrenskraft. De bedömningar som gjordes om elprisernas utveckling (baserade på internationella bedömningar) förstärkte förväntningar om att reformen skulle bidra till att hålla tillbaka en annars snabb ökning av elpriset. Regeringens förslag syftade till att skapa en effektivare elmarknad, där produktions- och distributionsresurserna används på bästa sätt. Enligt regeringen skulle huvudprincipen för att uppnå detta vara att skapa en klar boskillnad mellan å enda sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan överföring av el (nätverksamhet). 33 Försäljning och produktion skall ske i konkurrens, medan nätverksamheten som är ett naturligt monopol även i fortsättningen regleras och övervakas på särskilt sätt. Regeringen konstaterade att det krävs en lagändring för att uppnå konkurrens på elmarknaden. Problemet ansågs ligga i distributionen. Ledningsnätet är naturliga monopol, vilket gör det svårt för kunderna att byta leverantör. Regeringen konstaterade att den dåvarande lagstiftningen endast kräver att den som äger ett ledningsnät har skyldighet att leverera elkraft till alla som är anslutna till nätet. Däremot ger inte lagstiftningen konsumenterna några möjligheter att kräva att få el från andra leverantörer levererade i det lokala nätet. 31 Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens, sid

21 1.5.3 Styrmedel Administrativa styrmedel Öppnande av lokala och regionala elnät Regeringen ansåg att nätverksamheten måste vara reglerad, medan försäljning och produktion skulle avregleras. Regeringens förslag på lagändring gick därför ut på att nätägare inte skulle kunna neka till att på skäliga villkor leverera elkraft från leverantörer till kunder anslutna till det egna nätet, men även att ansluta andras ledningar till det egna nätet. Undantag från detta är om det saknas kapacitet för att nätägaren skall kunna klara detta eller att det inte finns tekniska förutsättningar för en anslutning. Nätägaren skulle inte kunna tvingas göra stora kostsamma investeringar för att någon annan skulle kunna anslutas till det egna nätet. Hävdar en nätägare att det finns skäl som talar mot en anslutning ansåg regeringen att bevisbördan skulle ligga på nätägaren att visa detta. Regeringen ansåg också att både skyldigheten att ansluta ledningar samt villkoren för anslutningen skulle kunna prövas av nätmyndigheten. 34 Regeringen föreslog att NUTEK skulle få rollen som ansvarig för nätövervakningen. 35 Krav på organisatorisk separation mellan nätverksamhet och handel och produktion av el För att öka möjligheterna till en fungerande marknad, t.ex. minimera risken för korssubventionering, ansåg regeringen att det måste ställas särskilda krav på organisation och drift av nätverksamhet. Regeringen föreslog att en juridisk person som bedriver produktion eller handel med el inte får bedriva nätverksamhet. Ett krav som regeringen föreslog var att all nätverksamhet måste ekonomiskt särredovisas från annan verksamhet. 36 Redovisningen skulle stå i överensstämmelse med bokföringslagen, aktiebolagslagen samt med de övriga bestämmelser som regeringen eller ansvariga myndighet bestämde. Krav på mätning och rapportering av elförbrukning för nätkoncessionsinnehavaren För att möjliggöra konkurrens föreslog regeringen också att alla innehavare av nätkoncession, nätägare, skulle ha en skyldighet att utföra mätningar av överförd el samt att rapportera resultaten. Principen skulle vara att den som förorsakar kostnader för mätning också skall bära dem. Kostnaderna för mätningen skulle vara skäliga. Mätningen förväntades ske på ett sådant sätt som bestäms av regeringen eller av en av regeringen utsedd myndighet. 37 Vilken noggrannhet som mätningen av elförbrukningen skulle specificeras i en särskild förordning. 34 Prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid

22 Nättarifferna skall utformas så att de ger tillträde till hela elnätet Regeringen föreslog att nättariffer för överföring av el skall utformas så att betald avgift för en anslutning ger rätt att använda hela det elektriska nätet i landet, med undantag för utlandsförbindelserna. 38 Regeringen ansåg att det skulle vara enkelt att köpa och sälja el. Nättariffer skall sättas på sakliga grunder Nättarifferna skall vara skäliga och satta på sakliga grunder. Det skulle vara den nya nätmyndighetens ansvar att bevaka att så blev fallet. Nätkoncessionerna skall vara tidsbegränsade Regeringen föreslog att nätkoncessionerna skulle vara tidsbegränsade. Praxis gav enligt regeringen att linjekoncessioner skall vara på 40 år och områdeskoncessioner på 10 år. I koncessionen skall det också anges vilken högsta spänning som den gäller. Innan en koncession utfärdas skall en lämplighetsprövning göras. 39 Övergångsperiod innan regler om mätning tillämpas Regeringen föreslog att det skulle vara en övergångsperiod, innan de nya reglerna slog igenom. Detta skulle innebära att under denna period skulle kunder kunna få leveranser av el utan krav på mätning och avräkning. 40 Leveranskoncession med prisprövning införs för att garantera konsumenter med låg förbrukning elleveranser Regeringen föreslog också att en s.k. leveranskoncession skulle införas. Den innebar en rätt att leverera el till kunder utan några särskilda krav på mätning och avräkning, dvs. kunder som innan avregleringen debiterades med hjälp av schabloniserade räkningar. Den som innehar en leveranskoncession skulle enligt regeringen ha en skyldighet att leverera el till normala förbrukningsändamål till de kunder som inte ville byta leverantör. Dessa kunder skulle dock få samma möjligheter att få priser och villkor prövade som övriga kunder. Leveranskoncession skulle enligt regeringen dock endast kunna utfärdas för en treårsperiod. Endast en koncession skulle få utfärdas för ett område. 41 Uppköpskrav av småskalig elproduktion läggs på leveranskoncessionsinnehavaren För att skydda den småskaliga elproduktionen föreslog regeringen också att innehavaren av en leveranskoncession skulle vara skyldig att köpa el av lokala elproducenter. Detta under förutsättning att produktionsanläggningen var belägen inom koncessionsområdet samt att högsta levererade effekt var kw Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid

23 Kommunala elbolag skall ha samma villkor Regeringen föreslog att de kommunala elföretagen skulle få i princip likvärdiga villkor för verksamheten som övriga aktörer på marknaden. 43 Ny myndighet för nätövervakning och kontroll Regeringen föreslog att en ny myndighet skulle skapas. Denna myndighet skulle ha ansvar för bl.a. tillsyn av prissättning av överföringstjänster, nättariffer och andra nätrelaterade frågor. Myndigheten skulle få möjlighet att utförda föreskrifter om kontroll, prövning och andra föreskrifter om de kunde anses vara motiverade för att säkra driftsäkerheten i elsystemen. 44 Myndigheten skulle också ansvara för att reglerkraft tillhandahålls på marknadsmässiga och neutrala villkor för bl.a. de aktörer på elmarknaden som saknar egna reglermöjligheter. 45 Organisatoriska styrmedel En elbörs skall skapas Regeringen ansåg att skapandet av en öppen elbörs var ett sätt att skapa goda förutsättningar för en fungerande marknad. En elbörs förväntades bl.a. ge en effektiv prisbildning, en bra informationsspridning och ett synligt elpris. 46 En elbörs ansågs viktig av flera skäl: för elsystemets drift, för Svenska kraftnäts system- och nätansvar, samt för elmarknadsaktörernas riskhantering 47. En börs förväntades också förenkla handeln med el, då handelsprocessen standardiserades. Genom handel på elbörsen förväntades också en produktionsoptimering ske på ett affärsmässigt och konkurrensneutralt sätt. Regeringen föreslog att de förändringar man avsåg göra i ellagen och övriga förslag skulle träda ikraft den 1 januari Avregleringen skjuts på framtiden Den nytillträdda socialdemokratiska regeringen föreslog att ikraftträdandet av de ändringar och övriga förslag riksdagen beslutat om utifrån prop. 1993/94:162 skulle skjutas upp. 48 Regeringens motivering till detta var att den då nytillträdda Energikommissionen skulle få tid att genomföra vissa konsekvensanalyser av tidigare förslag. Behovet av stabila spelregler är särskilt stort på elmarknaden där investeringsbeslut innebär långsiktiga åtaganden. 49 Vidare ville regeringen att Energikommissionen skulle göra 43 Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens, sid Prop. 1993/94:162, sid Prop.1994/95:84 Vissa ändringar i ellagen, m.m., 1994/95:NU10, rskr. 1994/95: Prop. 1994/95:84, sid

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el European Commission Directorate- Energy and Transport Matti Supponen Stockholm i november 2010 Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Vem bär ansvaret för elnätet?

Vem bär ansvaret för elnätet? Vem bär ansvaret för elnätet? Roger Husblad, avdelningschef Energimarknadsinspektionen roger.husblad@ei.se www.ei.se Seminarium 2011-11-10 Vad är en nätkoncession? Nätkoncession: Tillstånd att bygga och

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Promemoria 2011-09-28

Promemoria 2011-09-28 Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Kommittédirektiv En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle Dir. 2015:87 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över postlagstiftningen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Seminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken

Seminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken Starta Malmö Seminarium 2006-05-17 Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken 1 Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Chef för Beredskapsstaben Svenska Kraftnät

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-09-05 Dnr 377/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag

Läs mer

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport 2011-11-16

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport 2011-11-16 TPA-utredningens förslag - nulägesrapport Erik Thornström Svensk Fjärrvärme 1 Presentationen Bakgrund om TPA-utredningens förslag Konsekvenser av TPA-utredningens förslag Remissynpunkter och fortsatt hantering

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:137

Regeringens proposition 1998/99:137 Regeringens proposition 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m. Prop. 1998/99:137 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 maj 1999 Göran Persson

Läs mer

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14. Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14. Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Per Virdesten. Tredje inremarknadspaketet för el

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2011:712 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling EM4000 W-4.0, 2010-11-17 2015-01-07 1 (9) Statens energimyndighets författningssamling 2014 och allmänna råd (STEMFS 2006:1) om uppgifter till energistatistik Statens energimyndighets föreskrifter om energikartläggning

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

PROMEMORIA. Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf )

PROMEMORIA. Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf ) PROMEMORIA Till: Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf ) Från: Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Joel Gustafsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB ( MAQS ) Datum: 2011-06-30 Angående: Undantag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat; SFS 2008:1332 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om certifiering av stamnätsföretag för el; SFS 2011:710 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1

Läs mer

Vi övervakar energimarknaden

Vi övervakar energimarknaden Vi övervakar energimarknaden Vi finns till för dig. Energimarknadsinspektionen arbetar för att stärka energikundernas ställning och strävar efter att marknaderna för el, fjärrvärme och naturgas ska fungera

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU

EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU 1 ENERGIMARKNADEN INOM EU EU har enats om 4 energimål som ska vara uppfyllda 2020; Minska växthusgaseffekten med 20 % jämfört med 1990 Sänka energiförbrukningen med 20 %

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

1. Del 1 Allmänt om Söderhamn Elnät AB

1. Del 1 Allmänt om Söderhamn Elnät AB Söderhamn Elnät AB:s övervakningsplan enligt 3 kap. 17 ellagen (1997:857) och Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd STEMFS (2006:5) 1. Del 1 Allmänt om Söderhamn Elnät AB 1.1 Bakgrund

Läs mer

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Tal styrelseordförande Lars G Nordström Observera: Det talade ordet gäller. Tack för ordet, herr ordförande. Låt mig inleda med en beskrivning av styrelsens

Läs mer

Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar

Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar 2015 11 11 Olleper Hemlin olleper.hemlin@sp.se 010 516 5553 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Tekniska stödtjänster

Tekniska stödtjänster Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer