Människorna Företagen Staden. Stockholms Handelskammares Framtidsprogram 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människorna Företagen Staden. Stockholms Handelskammares Framtidsprogram 2012"

Transkript

1 Människorna Företagen Staden Stockholms Handelskammares Framtidsprogram 2012

2 Med huvudstadsregionen mot framtiden 2012 är det hundratio år sedan Stockholms Handelskammare grundades. Det ger perspektiv på dagens verksamhet, men leder också tanken bakåt. Till gamla lagrar, framgångar och stridsfrågor. Handelskammaren har onekligen i många sammanhang spelat stor och ibland avgörande roll för huvudstadsregionens utveckling. Vi har varit en stark röst för företagsamheten i regionen, för fri och öppen handel och för att Stockholm ska vara en attraktiv stad för alla som bor här. Men ett jubileumsår är ju också, eller kanske framförallt, en möjlighet att se framåt. Därför har vi under det senaste året genomfört ett programarbete som engagerat Handelskammarens fullmäktige, våra medlemmar och andra som är intresserade av att diskutera framtiden för vår region. Vid särskilda diskussionsmöten, men också i den löpande medlemsverksamheten har frågor som rör regionens framtid stötts och blötts. Vad krävs för att huvudstadsregionen ska fortsätta att vara attraktiv för människor och företag? För forskning och utveckling? För talanger och ambitiösa? För kultur och nöjen? I årets första nummer av Handelskammartidningen bifogades ett diskussionsunderlag med en uppmaning att skicka in synpunkter och idéer. Responsen bland både medlemmar och icke-medlemmar har varit god och klart bättre än vad vi hade vågats hoppas. Resultatet av denna process föreligger här. I Stockholms Handelskammares Framtidsprogram jubileumsåret Det presenterades för Handelskammarens årsmöte den 30 maj 2012 och godkändes därefter av Handelskammarens fullmäktige. Detta är vår bild av en huvudstadsregion som är attraktiv för oss som bor här idag, men också för alla dem som vi vill ska flytta hit under kommande decennier. Vår ambition är att konkurrera globalt med kunskap, innovationskraft och entreprenörskap. Utvecklingskurvan kan ha tillfälliga hack, men internationalise- 2

3 Det är med ett gott klimat för människor, god konkurrenskraft för företagen och en stimulerande stadsutveckling som en stad eller region växer befolkningsmässigt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. ringen kommer att fortsätta och vårt beroende av och våra möjligheter i vår omvärld kommer att öka. Vi vill därför att detta ska vara en region dit många vill söka sig för att forska, arbeta, bygga sig en framtid eller helt enkelt bara som besökare. Framtidsprogrammet är vår förändringsagenda. Vår uppmaning till dem som på lokal, regional, nationell och europeisk nivå fattar de beslut som formar förutsättningarna för vår del av världen. Det finns givetvis hur mycket som helst att skriva om en region med en bra bit över två miljoner invånare, tiotusentals företag, tiotals universitet och högskolor, ett levande kulturliv och en bredd av utmaningar och möjligheter. Programmet gör inte anspråk på att vara heltäckande. Men det ger en inriktning och huvuddragen i vad vi tror är nödvändigt om vi ska klara de utmaningar Sveriges huvudstadsregion står inför. Vi har valt att kalla programmet Människorna Företagen Staden. Människorna Därför att förutsättningarna för oss som redan bor här, men även för de som kan tänka sig att flytta hit, till syvende och sidst avgör hur det går för vår region. Det handlar om att utveckla en mänsklig stad och region, men valet av fokus speglar också andra starka intressen hos våra medlemmar. I det längre perspektivet kommer framgångsrikt företagande allt mer att handla om att kunna rekrytera och behålla rätt medarbetare. Ser vi framåt kommer denna utmaning att bli allt viktigare för vår konkurrenskraft. Företagen Därför att vi är en organisation av företag och företagare. Men framförallt för att ett växande och framgångsrikt näringsliv är en förutsättning för regionens utveckling. Att verka för att våra medlemmar och näringslivet i övrigt kan bedriva sin verksamhet under goda och långsiktigt förutsägbara betingelser är vårt grunduppdrag. Att ett blomstrande näringsliv är en avgörande fråga för en stads, en regions eller en nations välstånd råder det bred enighet om idag. Men näringslivet spelar givetvis också en bredare roll. Ekonomiskt, socialt och kulturellt. Företag och företagare skapar arbetstillfällen, utvecklar stadsmiljön, breddar och fördjupar regionens kontaktnät med omvärlden. Staden Därför att det är i den fysiska miljön som allt ska hända. Och vi väljer att tala om staden. Inte för att det som ligger utanför inte är viktigt. Utan för att det är dynamiken i Stockholm och Uppsala som i hög utsträckning är motorn i regionen, ekonomiskt, men också i övrigt. Mycket, men inte allt, av utvecklingen i regionens andra delar handlar om hur de kan haka in och bli en del av det som händer i regionens två stora städer. Och det gäller inte bara övriga Stockholms och Uppsala län, utan hela Sverige. Människorna Företagen Staden är också ett sätt att uttrycka samspelet och det ömsesidiga beroendet mellan dessa tre delar. Om människor inte vill bo i staden kommer företagen inte att klara sin kompetensförsörjning. Men om företagsklimatet inte är tillräckligt gott kommer företagen inte att kunna erbjuda medarbetarna intressanta, utmanande och välbetalda arbeten. Samtidigt förtvinar en stad om inte arbetande och företagsamma människor är verksamma i den. Staden behöver näringslivet. Det är i skärningspunkten mellan ett gott klimat för människor, god konkurrenskraft för företagen och en stimulerande stadsutveckling som en stad eller region växer befolkningsmässigt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Precis som för 110 år sedan är Stockholm och huvudstadsregionen navet i en utomordentligt dynamisk utveckling. Stockholms Handelskammare vill inte bara vara en del av den utvecklingen, vi vill också bidra till att den ska vara en kraft som lyfter den här regionen ytterligare. n Framtidsprogrammet är föredraget för Stockholms Handelskammares årsmöte och antaget av dess fullmäktige 30 maj

4 Människorn Den attraktiva staden Stockholms Handelskammare bildades i en tid då inte bara huvudstadsregionen, utan hela landet omvandlades snabbt. Sverige hade under 1800-talets senare hälft börjat resan från fattigt jordbruksland i Europas periferi, till en modern och välmående industri- och välfärdsnation. Mycket av den utvecklingen skedde i Stockholm. Under 1800-talets senare hälft tredubblades stadens befolkning och uppgick till cirka när Handelskammaren bildades Vår tid ser i många avseenden radikalt annorlunda ut. Vi lever i ett välstånd som vore ofattbart för den tidiga 1900-tals människan. Vi använder teknik och kommunikationer som gör den värld vi interagerar med så mycket större. Vi möter konkurrens och gör affärer med länder som då ofta låg långt bortom horisonten Men det finns också stora likheter: I hur vi växer befolkningsmässigt. I hur den tekniska utvecklingen omformar samhälle och ekonomi. I internationaliseringen av näringslivet och konsekvenserna av en handel som i många avseenden var friare och öppnare då än vad den är idag. Och i hur företagen spelar en alldeles avgörande roll i samhällsomvandlingen och samhällsbygget. Det var till städerna i allmänhet och till Stockholm i synnerhet som många flyttade när industrialiseringen tog fart. Här fanns jobben och framtiden. För många handlade det om att få en försörjning. För andra om att testa en affärsidé, studera, presentera en teknisk uppfinning eller helt enkelt pröva lyckan på annat sätt i affärs- eller kanske kulturlivet. Nu som då hade staden en attraktionskraft som handlade om den dynamik som uppstår när tillräckligt många hyggligt likasinnade samlas på ett ställe. Det fanns en kritisk massa inom näringslivet, forskningen, media, teaterkonsten, filmen. Samtidigt fanns det en mångfald i den stora staden som, även om det var ett konservativt samhälle, i viktiga avseenden var mer tillåtande än landet i övrigt. Drivkrafterna bakom dagens starka befolkningstillväxt och stora inflyttning till huvudstadsregionen skiljer sig inte så mycket från gårdagens. Det är arbetstillfällen och försörjning, men också en möjlighet att skapa sig en framtid som får människor att flytta hit. Här finns i många avseenden mer att välja på. Rekordtillväxtens utmaningar I Stockholms och Uppsala län bor det idag nästan två och en halv miljoner invånare. Räknar vi in hela Mälardalen blir det tre miljoner. Enligt de prognoser som gjordes för några år sedan förväntas bara Stockholms län de närmaste femton åren växa med en halv miljon människor. De senaste åren har den verkliga tillväxten dessutom legat klart över den prognosticerade. Stockholm är idag en av de snabbast växande städerna i Västeuropa. Varje dag ökar Stockholms län befolkning med motsvarande två fullsatta SL-bussar. År 2011 stod Stockholms och Uppsala län för cirka 60 procent av vårt lands totala befolkningstillväxt. Det är inte första gången huvudstadsregionen växer snabbt. Men en snabb befolkningstillväxt i regionen är ingen naturlag och utvecklingen har varit långt ifrån linjär. Ibland, som efter andra världskriget, var tillväxten så påträngande att män- 4

5 a niskor uppmanades att avstå från att komma till Stockholm. Under andra perioder, som under sjuttiotalet, skedde närmast en flykt ut från staden till förorterna eller till och med landsbygden. Historien lär oss därför att attraktionskraft kan variera över tid. Rådande värderingar, men framförallt förmågan att erbjuda attraktiva möjligheter till arbete, boende, familjeliv, kultur och nöjen spelar roll. Tillväxten är lika lite som attraktionskraften given. Den boom vi upplever nu kan sägas ha tagit sin början under 1990-talet. Under de senaste två decennierna har tillväxttakten i regionen överstigit tio procent. Med dagens tillväxttal mellan och nya invånare varje år ligger vi betydligt över det. Den absoluta och relativa befolkningstillväxten är viktiga indikationer på vilka utmaningar en stad eller region står inför när det gäller bostäder och fysisk infrastruktur. Men för att förstå drivkrafterna bakom och konsekvenserna av tillväxten är det också viktigt att se vad den består av. År 2011 stod födelseöverskottet för drygt en tredjedel av folkökningen, nettoinflyttningen från övriga Sverige för drygt 15 procent och nettoinflyttningen från övriga världen för knappt hälften. Födelseöverskottet har ökat under senare år. Vilket dels förklaras med att Stockholmskvinnor inte längre föder färre, utan fler, barn är riksgenomsnittet och dels av invandring av många kvinnor i fertil ålder. Den inhemska inflyttningen förklaras bland annat av att den stora svenska 90-talistkullen börjar bli vuxen. År 2013 kommer det i Sverige att finnas fler åringar jämfört med år Detta är en grupp som i sökandet efter utbildning och jobb graviterar mot stora städer i allmänhet och Stockholm i synnerhet. Detta trots de uppenbara utmaningar de möter på framförallt bostadsmarknaden. Huvudstadsregionen tar sedan i början av 2000-talet emot cirka 30 procent av Sveriges totala invandring. Sedan 2006 har invandringen ökat till följd av ett betydande flyktingmottagande och anhöriginvandring. Det förklarar delvis den betydande nettoinflyttningen från utlandet. Men den normalt största enskilda gruppen invandrare är dock personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. Andra stora invandrargrupper som kommit till Stockholms län under de senaste åren är födda i Polen, Irak och Kina. Invandringen har stor betydelse för regionens befolkningsutveckling. Ser vi till befolkningstillväxten sedan millennieskiftet består den i Stockholms län till tre fjärdedelar av invandring och av barn till invandrare. s s 5

6 s s Flyktingmottagning ställer stora krav på integration och möjligheter för dem som flyr hit att ta sig vidare i det svenska samhället. Att tusentals människor står utanför arbetsmarknaden eller samhället i stort är ett enormt slöseri och ett misslyckande. Handelskammarens företag är dagligen engagerade för att stärka integrationen med arbetsmarknaden, men det behövs också politiska åtgärder som får framförallt arbets- och bostadsmarknaderna att fungera bättre. Regionens långsiktiga utveckling måste bygga på att människor vill söka sig hit och inte på att de flyr från krig och nöd. Det förra är en fråga om attraktionskraft, det senare om att stå för en human flyktingpolitik. Den enda rimliga förhoppningen är ju dessutom att allt färre eller inga människor ska ha anledning att fly. Har vi ambitionen att vara en region med stor attraktions- och lyskraft måste vi räkna med att befolkningen växer. Att stänga Stockholms tullar eller regionens gränser är inte önskvärt, ens om det vore möjligt. Attraktiva städer och regioner drar helt enkelt till sig människor och i grunden är det bra. Konkurrensen från attraktiva städer i utlandet ökar. Mycket tyder också på att befolkningstillväxten, åtminstone i vissa kategorier, faktiskt är för liten. Det finns indikationer som talar för att vår region behöver vara ännu mer attraktiv för duktiga, kreativa och välutbildade människor. Oavsett om de redan bor här eller överväger att flytta hit. Enligt tidigare beräkningar från Stockholms läns landsting förväntas Stockholms län lida brist på drygt högutbildade personer år Samtidigt menar länsstyrelsen i Stockholm att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka med personer till 2020, av vilka tre av fyra behöver ha eftergymnasial utbildning. Trots att utbildningsvolymerna växer och trots att många högutbildade förväntas flytta hit, så kommer Demografisk utveckling och ett växande kunskapsinnehåll i all ekonomisk aktivitet kommer att leda till internationell huggsexa om unga välutbildade människor. Huvudstadsregionen kommer att behöva vara en del av det spelet. 6

7 näringslivets efterfrågan att överstiga utbudet. Det är säkert möjligt att öka kapaciteten vid regionens universitet och högskolor, men fler måste också lockas hit. Här ligger en enorm utmaning för huvudstadsregionen. Vi måste inte bara klara dagens tillväxt, vi behöver dessutom se till att den förblir på en hög nivå och att personer som idag inte söker sig hit ser Stockholm eller Uppsala som ett attraktivt alternativ. Samtidigt måste denna tillväxt ske på rätt sätt. Om konsekvenserna av en växande befolkning gröper ur stadens attraktivitet blir tillväxten sin egen fiende. Vi behöver därför hantera tillväxten och växa på ett i alla avseenden hållbart sätt. Var ska människor bo? Hur ska de ta sig till jobbet? Var ska deras barn gå i skola? Klarar vi en så snabb tillväxttakt eller riskerar andra viktiga värden att gå förlorade? Den dubbla konkurrensen Den utveckling som beskrivs ovan sker ju dessutom i tuff konkurrens. Det finns alternativ till huvudstadsregionen. Vi ser en växande global arbetsmarknad som många högutbildade, talangfulla och ambitiösa människor har tillgång till. Demografisk utveckling och ett växande kunskapsinnehåll i all ekonomisk aktivitet kommer att leda till internationell huggsexa om unga välutbildade människor. Sverige och huvudstadsregionen kommer att behöva vara en del av det spelet, många företag i regionen är det redan idag. Den som flyttar ut är sällan förlorad för regionen för alltid, utan kommer tvärtom ofta tillbaka med värdefulla kunskaper och erfarenheter. Men en region som över tid förlorar en stor andel av sina unga talanger kommer att få en svagare utveckling. Konkurrensen kommer dessutom inte bara från New York, London eller Paris. För många finns det också ett svenskt alternativ till att bo i huvudstadsregionen. Många svenska mindre och medelstora städer kan erbjuda närhet, bekvämlighet och livskvalitet kombinerat med ett stimulerande yrkesliv. Förbättrade kommunikationer gör det enklare än någonsin att bo på landsbygden eller i en mindre stad. Denna utveckling bidrar till regionförstoring och att arbetsmarknadens geografiska utbredning blir större, men den ställer också krav på huvudstadsregionens attraktivitet. Ett klimat för individer Under industrialismen när den ekonomiska utvecklingen främst styrdes av förutsättningarna att bygga och utveckla anläggningar för produktion och distribution av varor så var det övergripande näringsklimatet avgörande för ett lands, en regions eller en stads utveckling. Det är det fortfarande. Men i takt med att kunskapsinnehållet i ekonomin har ökat och tjänstesektorn växt i betydelse har humankapitalet blivit viktigare på bekostnad av det fysiska kapitalet. Individklimatet blir därmed en intim del av företagsklimatet. Det spelar mindre roll om företagen har de bästa av förutsättningar om ingen är villig att bo tillräckligt nära för att jobba i dem. En rad förhållandevis nya frågor avgör därför om vår region står sig i den internationella konkurrensen. Frågor som i högre utsträckning rör s s 7

8

9 Bredden och djupet av faktorer som bestämmer vad det är som gör att en stad eller region blir attraktiv är stor. s s individers villkor än företagens villkor. På en del av dessa områden står vi starka. På andra är det uppenbart att andra städer och regioner har klara försteg. Om företagsklimatet är komplext är individklimatet ännu mer mångfacetterat. Bredden och djupet av faktorer som bestämmer vad det är som gör att en stad eller region blir attraktiv är stor. Här ryms bland annat: Livskvalitet Den fysiska miljön i regionen är i internationell toppklass. Luft och vatten är rent, tillgången till naturupplevelser fantastisk. Samtidigt är klimatet kallt, med långa och kalla vintrar. Trygghet Kriminaliteten i Sverige och huvudstadsregionen är lägre än i övriga delar av Världen/Europa. Beskattning av inkomster Sverige har fortfarande världens högsta marginalskatter och mycket höga inkomstskatter generellt. Tillgång till bostäder Det tar i snitt fyra till sju år att köa sig till en hyreslägenhet i Stockholm och i innerstaden kan kötiden mätas i decennier. I många andra europeiska städer är det möjligt att hitta ett förstahandsboende inom en vecka. Både Stockholm och Uppsala förlorar studenter och forskare på grund av bostadssituationen. För näringslivet innebär den dysfunktionella bostadsmarknaden att nyckelmedarbetare tvingas säga nej till jobb i regionen. Tillgång till bra kommunikationer Regionens kollektivtrafik håller hög internationell klass. Jämfört med städer och regioner av motsvarande storlek är nyttjandegraden hög. Å andra sidan har en undersökning som Handelskammaren låtit genomföra visat att den gemomsnittliga årliga pendlingstiden i Stockholm är drygt sex arbetsveckor. Tillgång till bra skolor Regionens skolor håller genomsnittligt relativt god kvalitet, men variationen är betydande. I Stockholms stad lämnar fem procent av eleverna med svensk bakgrund högstadiet utan behörighet att söka till gymnasiets nationella program. Bland elever med utländsk bakgrund är andelen 25 procent. På stadsdelsnivå är motsvarande siffror för Kungsholmen och Östermalm två procent (lägst) och för Rinkeby-Kista 29 procent (högst). Nöjes- och kulturliv Regionens kulturliv är rikt, men sticker kanske inte ut på särskilt många områden. Värdefulla och internationellt välkända tillgångar som Nobelpriset har hittills utnyttjats sparsamt. Utbud av restauranger och nattliv har å andra sidan förändrats radikalt på år och Stockholm har idag exempelvis totalt åtta stjärnor i Guide Michelin (jämfört med Köpenhamns 14). Arkitektur/Stadsmiljö Stadsmiljömässigt har Stockholm och regionen utvecklats relativt långsamt under senare decennier. Sextio- och sjuttiotalens snabba och våldsamma cityomvandlingar förskräcker på goda grunder, men det finns en konservativ attityd till nya byggnader i allmänhet och mer spektakulär arkitektur i synnerhet. Det gäller inte minst möjligheterna att bygga på höjden. Huruvida detta är bra eller dåligt är naturligtvis i hög grad en fråga om tycke och smak, samtidigt har andra städer visat att en mer progressiv syn på byggande och arkitektur skapar värden. Listan på vad som styr ett beslut om att bo i eller flytta till en region kan naturligtvis göras betydligt längre. Längre fram i texten fokuserar vi på några av de områden som enligt vår mening spelar störst roll: jobb, försörjning, bostäder och infrastruktur. En del av dessa frågor handlar om huvudstadsregionens attraktivitet för mycket högproduktiv arbetskraft, det som kan kallas för den globala talangjakten. Det råder ingen tvekan om att vissa yrkeskategorier har helt andra förutsättningar att välja var de ska bo och arbeta, än vad de hade tidigare. Medlemskapet i EU spelar naturligtvis roll, men för duktiga ingenjörer, naturvetare, ekonomer med flera är arbetsmarknaden större än Europa. Men individklimatet handlar givetvis inte bara om några tiotusen personer som kan välja och vraka s s 9

10 s s på en internationell arbetsmarknad. Det är inte orimligt att ibland göra undantag för vissa grupper (som exempelvis med den så kallade expertskatten). Men i grunden måste ett bra individklimat vara ett bra klimat för alla. Det som är bra för utländska experter borde rimligen också vara bra för oss som redan lever här. Jobb och försörjning En förutsättning för att människor ska kunna trivas och utvecklas i en stad är att de har möjlighet att försörja sig. Att det finns jobb som ger en hygglig inkomst, förhoppningsvis stimulerande arbetsuppgifter och helst också goda möjligheter till karriärutveckling. De anställda i Stockholms län utgör 29 procent av samtliga anställda i Sverige. Åtta av tio arbetstillfällen i länet finns i privat sektor, jämfört med sju av tio i riket. Uppsala har en större andel offentlig sektor, med sex av tio anställda i privat sektor. Sammantaget är huvudstadsregionens näringsliv mer diversifierat än Sveriges i genomsnitt, tjänsteinnehållet i produktionen större och förädlingsvärdet högre. Jämfört med riksgenomsnittet är arbetslösheten lägre och sysselsättningen högre. Arbetsmarknaden fungerar bättre, samtidigt som efterfrågan på arbete förväntas växa snabbt under detta och kommande decennier. Den prognos som Stockholms länsstyrelse gjort för perioden fram till 2020 talar om kraftigt ökad efterfrågan på framförallt individer med eftergymnasial utbildning. Efterfrågan ökar över hela linjen, men särskilt inom kategorierna Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration och Teknik och industri. Om prognoserna blir verklighet kommer det att finnas attraktiva och intressanta arbeten i regionen. Den stora utmaningen kommer då inte att vara brist på intressanta jobb, utan brist på kvalificerad kompetens. Vilket som nämnts sätter fingret på varför individklimatet och attraktiviteten är regionens verkligt stora utmaningar. Men det måste dessutom vara enkelt för människor att komma hit och jobba. Expertskatten och de nya reglerna för arbetskraftsinvandring är betydelsefulla reformer, även om den förra också avspeglar en baksida med höga skatter på arbete. Arbetskraftsinvandringsreformen behöver vårdas och utvecklas för att undvika byråkratisering och ledtider som inte fungerar med modernt företagande och en rörlig arbetskraft. Ett högt tjänsteinnehåll och högt förädlingsvärde är naturligtvis bra för huvudstadsregionen. Men det innebär också att vi i jämförelse med andra regioner i Sverige och konkurrerande regioner och städer i utlandet har en hög beskattning. Det beror på att tjänstesektorns främsta input är arbetade timmar och att det svenska skattesystemet har en betydande tyngdpunkt mot arbete. Kunskapsintensiva tjänstenäringar beskattas idag cirka tio procentenheter högre än den övriga ekonomin. Stockholm och Uppsala län står också för 47,3 procent av statens intäkter från den statliga inkomstskatten och hela 53,1 procent av värnskatten. De höga skatterna på arbete ger uppenbart inget positivt bidrag till regionens konkurrens- och attraktionskraft. Ett skattereformsarbete som tar sikte på att få ner de mycket Den stora officiella bostadskön är bara ett uttryck för den dysfunktionella bostadsmarknad som är ett av huvudstadsregionens absolut största problem. 10

11 höga marginalskatterna och den övergripande beskattningen på arbete skulle gynna hela Sverige, men särskilt huvudstadsregionen. Det råder exempelvis bred enighet om att värnskatten är skadlig för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och då särskilt för vår region. Flera utredningar bland annat regeringens senaste långtidsutredning pekar dessutom på att ett avskaffande inte skulle ha någon negativ inverkan på statsfinanserna. Ett avskaffande av värnskatten och fortsatt sänkt skatt på arbete generellt och av marginalskatterna specifikt skulle bidra positivt till regionens attraktionskraft. Skatten på arbete är en hämsko på utbudet av arbetskraft här och nu, men det är också en skatt på utbildning. Det måste löna sig att arbeta och studera. I det längre perspektivet bör dessutom en förändring av den kommunala skattebasen övervägas. Möjligheten till kommunal fastighetsskatt på kommersiella fastigheter borde utredas. Framförallt för att stärka kopplingen mellan den kommunala ekonomin å ena sidan och stadsutveckling och infrastrukturinvesteringar å den andra. Men också för att en sådan ordning skulle kunna innebära att den kommunala skatten på inkomster sänks. Tillgängliga, bra och attraktiva bostäder Vid utgången av 2011 stod personer i bostadskö i Stockholms stad, med en befolkning på invånare. Hälften av de bostadsköande var under 35 år hade en majoritet av dem som fick en lägenhet en kötid på mellan fyra och sju år. Den stora officiella bostadskön är bara ett uttryck för den dysfunktionella bostadsmarknad som är ett av huvudstadsregionens absolut största och mest akuta problem. För de allra flesta är det mycket komplicerat för många helt omöjligt att snabbt (inom någon månad) få tillträde till en hyreslägenhet i rimligt pendlingsavstånd till ett arbete i exempelvis centrala Stockholm. Redan idag tvingas efterfrågad eller till och med verksamhetskritisk arbetskraft avstå från att flytta till regionen på grund av de omöjliga bostadsförhållandena. Men bristen på dynamik leder också till stora svårigheter för andra grupper. Ett exempel är de som avslutat sina studier och ska flytta från studentboende till en egen lägenhet. Den akuta bristen på hyreslägenheter gör att dessa individer ofta är hänvisade till bostadsrättsmarknaden med allt vad den innebär med krav på kontantinsatser och lån. En rad nationella och internationella undersökningar lyfter också fram bostadsmarknaden som regionens kanske allvarligaste akilleshäl. En kombination av hyresregleringar och skatter gör att rörligheten på regionens bostadsmarknad är mycket lägre än vad den skulle behöva vara. I det hyrda beståndet gör svårigheterna att komma över förstahands- s s 11

12 12

13 Bristen på rörlighet skapar problem på alla nivåer och för alla typer av arbetskraft. s s kontrakt att lägenhetsbyten kräver omfattande flyttkedjor där inte sällan fyra-fem hushåll är involverade. Fel prissättning leder dessutom till att många som skulle behöva flytta till nyare och dyrare lägenheter bor kvar. Samtidigt som andra, inte sällan medelålders och äldre med vuxna utflugna barn, saknar incitament att flytta från relativt rymliga småhus och lägenheter. Alldeles för många har ett boende som dåligt avspeglar deras behov eller önskemål. I det ägda beståndet bor många samtidigt kvar i för stora bostäder därför att de inte skulle minska sina boendekostnader om de flyttade till ett mindre boende. Utöver att lägenhetsaffärer alltid inbegriper transaktionskostnader i form av flyttomkostnader och mäklararvoden, så är det framförallt reavinstbeskattningen som gör det olönsamt att anpassa boendet när exempelvis vuxna barn flyttar ut. När många unga bor allt trängre i takt med att familjen växer, så bor en hel del äldre större än vad de behöver och vad de skulle vilja om de hade ekonomiska incitament att flytta. Bristen på rörlighet skapar problem på alla nivåer och för alla typer av arbetskraft. Experter eller ledande företrädare som ämnar stanna några år ställs inför utsikten att tvingas köpa en bostadsrätt eller villa. Ett tillfälligt jobb i huvudstadsregionen kan alltså innebära att man måste ägna sig åt spekulation genom att köpa bostad i dagens marknad och om tre-fem-sju år sälja i en helt annan marknad. Företag och organisationer tvingas avsätta betydande resurser för att lösa boendesituationen för denna typ av medarbetare. För mindre organisationer innebär tröskeln på bostadsmarknaden att man ofta istället tvingas att avstå. År 2020 saknas lägenheter Ett viktigt skäl, men inte det enda, till bostadsbristen är naturligtvis att det byggs för lite. Sverige har lägst bostadsbyggande i Norden. Vilket är en delförklaring till bostadsbristen, men också ett symptom på mer djupgående strukturella missförhållanden på den svenska bostadsmarknaden. Om man utgår från antagandet att en befolkningsökning på tio personer kräver sex nya lägenheter, så får man ett grovt mått på en ungefärlig byggtakt för att klara befolkningsökningen. Ett sådant mått tar förvisso inte hänsyn till strukturen på befolkningstillväxten, men det är ändå ett accepterat och illustrativt sätt att räkna. Använder man denna beräkningsmodell och utgår från en tänkt balans på bostadsmarknaden 1990 har Stockholms län 2012 en bostadsskuld som uppgick till drygt bostäder. Exaktheten i detta mått är inte det avgörande om det behövs eller nya lägenheter är delvis en akademisk fråga. Det viktiga är att det byggs för lite och att det skapas för få nya bostadstillfällen i det befintliga beståndet. Om dagens befolkningsprognoser slår in och nyproduktionen följer genomsnittet för de senaste fem åren kommer det 2020 med dessa beräkningsmetoder att saknas långt över bostäder i regionen. Det motsvarar hela bostadsbeståndet i Östergötland. Omedelbara åtgärder och en långsiktig reformstrategi Det finns betydande luft i huvudstadsregionens bostadsmarknad. Hur mycket är svårt att beräkna, men samtidigt som över personer står i bostadskö i Stockholm står många lägenheter permanent eller tillfälligt tomma, utöver att många, som tidigare nämnts, bor för stort för sina behov och önskemål. Förklaringen är inte sällan att innehavaren sitter på ett kontrakt som motsvarar ett värde eller att en försäljning av en bostadsrätt skulle leda till stora skattekostnader. Denna luft behöver pressas ut. Ska Sverige ha en huvudstadsregion som är attraktiv behövs en fungerande bostadsmarknad. På kort sikt finns ett antal möjliga åtgärder som kan s s 13

14 s s vidtas. Handelskammaren har exempelvis välkomnat och drivit på för enklare regler för andrahandsuthyrning. Det är en åtgärd som är enklare i det ägda beståndet, även om vissa bostadsrättsföreningar kan riskera att ändra karaktär. I det hyrda beståndet är frågan mer komplex, då det riskerar innebära att hyresgäster kan göra vinster på bekostnad av ägare som är hårdare bundna av hyresregleringar. En sådan förmögenhetsöverföring mellan fastighetsägare och förstahandshyresgäster är inte oproblematisk. En friare andrahandsmarknad som tar hänsyn till detta är önskvärd. Men långsiktigt behövs en strategi för att införa en friare hyressättning för alla lägenheter. Ska det byggas mer och ska det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre behövs en fungerande marknad. Ingen ambitiös plan med piska och morot för byggande av lägenheter kan lösa frågan. Dagens prisregleringar leder till svarta marknader, ineffektiv allokering av resurser och minskad rörlighet inom och till huvudstadsregionen. Övergången till en fungerande hyresmarknad är inte okomplicerad, men den är helt nödvändig och absolut inte omöjlig. Ska huvudstadsregionen vara ett konkurrenskraftigt alternativ för oss som bor här och för dem som kan tänka sig flytta hit så måste det vara möjligt att få tag på en hyreslägenhet utan att vänta sju år, göra svarta affärer eller ha tillgång till sociala eller andra kontakter. Samtidigt finns det uppenbart ett behov av att underlätta för byggande också i andra avseenden. Segdragna överklagandeprocesser skapar osäkerhet, fördyrar och försenar. Ett värnande av äganderätten och legitima möjligheter att invända mot demokratiskt fattade beslut om ny infrastruktur och nya bostadsområden är självklar i ett rättsamhälle och i en marknadsekonomi. Samtidigt bör man fråga sig om det exempelvis är rimligt att den som väljer att överklaga till en andra instans inte bör bära en tydligare del av kostnaden för en sådan process. Sex veckors pendling och behovet av mobilitet En genomsnittlig stockholmare tillbringar idag drygt sex arbetsveckor per år i pendling mellan bostaden och jobbet. Det är drygt två veckor mer än riksgenomsnitt och även om det rimligen finns en större tolerans för detta i en stad än på landsbygden, innebär långa jobbresor en kostnad för både individen och samhället. Ur ett individklimatperspektiv handlar fungerande transporter om att tillfredsställa en rad olika behov. Att ta sig fram och tillbaka till jobbet är bara ett. En fungerande vardag för enskilda och familjer kräver många olika sorters transporter. För veckohandling och andra inköp, för skjutsning till fritidsaktiviteter, för att åka till landet eller träffa familj och vänner osv. Försämras dessa möjligheter, försämras också livskvalitén dramatiskt. Är mobiliteten och tillgängligheten dålig kommer det verka avskräckande både för individer och för företag. Samtidigt verkar tillgången till mobilitet vara den viktiga frågan, inte exakt hur den ser ut. Olika transportslag kompletterar varandra och löser olika uppgifter för olika tillfällen. För de allra flesta är det exempelvis inte avgörande att alltid kunna åka i egen bil, utan det viktiga är att kunna ta sig fram på ett smidigt, snabbt och hyggligt Efter decennier av kraftiga underinvesteringar har projekt som Citybanan och Norra Länken sett dagens ljus. Under nästa år sätts förhoppningsvis spaden i marken för Förbifart Stockholm. 14

15 bekvämt sätt. Ibland kan man åka tåg, buss eller tunnelbana, ibland på cykel och ibland i egen bil. Detta kan verka självklart, men det är viktigt att ha med i planeringen av framtida infrastruktur och trafik. Fortsatt kollektivtrafikutbyggnad, i synnerhet av effektiva system som tunnelbana och pendeltåg, är en viktig del av regionens fortsatta attraktivitet. Men goda förutsättningar för mobilitet kräver att kollektivtrafiken kompletteras. Om en familj ofta klarar sig utan bil, men behöver bilen någon eller några gånger i veckan, så kommer attraktionskraften att bero på om det finns ett system som är tillräckligt flexibelt för att tillhandahålla bil just dessa dagar. Att alla beslutsnivåer arbetar för att underlätta för bilpooler och biluthyrning blir ur detta perspektiv viktigt. Vi vet också att många vill kunna gå eller cykla till jobbet cyklister rör sig i Stockholms innerstad varje dag. Det är en fördubbling på tio år. En ökad förtätning och byggande av cykelbanor, vilka ofta kan dras på sidogator där de inte konkurrerar med annan trafik, är viktigt för attraktionskraften. Samtidigt kan inte alla cykla eller gå till alla aktiviteter. Det behövs ytterligare investeringar i spår och vägar. Och det måste finnas en förståelse för att tillgång till bil, men inte nödvändigtvis alltid ägande av bil, är viktigt för många människor i regionen. 40 år av underinvesteringar i infrastruktur Under de senaste fyrtio åren har de statliga investeringarna i vägar i Stockholms län utgjort ungefär 10 procent av de totala statliga väginvesteringarna, samtidigt som befolkningen uppgått till 20 procent och trafikarbetet 25 procent. När det gäller spårinvesteringar har relationerna varit ännu sämre. Eftersatta investeringar har resulterat i överbelastning och framkomlighetsproblem på både vägar och spår. Även underhållet har varit kraftigt försummat. Mycket av det som byggdes under och 70-talet är nu i stort behov av genomgripande renovering. Flera av dessa åtgärder riskerar leda till betydande störningar i trafiken i regionen och stora delar av landet. I en del fall beräknas renoveringsarbetet att pågå under flera år. Mot den bakgrunden är det glädjande att det händer mycket i regionen på infrastrukturområdet. Efter decennier av kraftiga underinvesteringar har projekt som Citybanan och Norra Länken sett dagens ljus. Under nästa år sätts förhoppningsvis spaden i marken för Förbifart Stockholm och det finns efter en nästan kvartssekellång process ett beslut om att bygga om Slussen. Och för första gången på över tre decennier ser det ut som om en substantiell utbyggnad av tunnelbanan kan bli verklighet genom en förlängning av blå linje till Nacka. I Uppsala invigdes det nya resecentrumet vid årsskiftet 2012 och senare i år inleds byggandet av dubbelspår på Ostkustbanan genom Gamla Uppsala, liksom fyrspår på Mälarbanan mellan Barkarby och Kallhäll. Men 40 år av underinvesteringar innebär att det byggts upp en betydande investeringsskuld som det kommer att ta lång tid att beta av. Behoven under de kommande 20 åren kommer att vara betydande och många investeringar kommer att bli särskilt akuta mot bakgrund av befolkningstillväxten. s s 15

16 s s God infrastruktur för alla trafikslag Ser man till de trafikslag som snabbt och pålitligt kan transportera stora volymer resande har de tunga spårbundna systemen en särställning. Bara tunnelbanan har en miljon resor varje dag och Uppsalapendelns passagerarvolymer överskuggar all annan motsvarande pendeltrafik i landet. Handelskammaren är övertygad om att en utbyggnad av tunnelbanan är en viktig investering i regionens och Sveriges infrastruktur. De stora och växande förorterna i sydost och nordost behöver bli en del av Stockholms tunnelbanesystem. Erfarenhet visar att tillgång till tunnelbana gör en stadsdel attraktivare för både människor och företag. Den geografiska arbetsmarknaden växer för de boende, vilket också avspeglar sig i högre fastighetsvärden. Utbyggd tunnelbana kommer inte att lösa alla utmaningar för kollektivtrafiken, men den bör i görligaste mån också i framtiden utgöra den ryggrad i systemet som den är idag. En annan viktig åtgärd för att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken är att bygga fler infartsparkeringar. Därmed kan kollektivtrafiken göras mer tillgänglig för dem som idag uppfattar den som svåranvänd. Det måste också bli lättare att utnyttja kollektivtrafiken över länsgränserna. Här finns det en del fungerande lösningar, men mycket återstår. För den resande är det i grunden ointressant vilken politisk huvudman som opererar en viss buss- eller tåglinje. Ingen ska behöva välja bort kollektivtrafik på grund av krångel eller administrativa problem. Biljettsystem behöver förenklas och standardiseras, men också differentieras. När Förbifart Stockholm förverkligas är en östlig vägförbindelse i Stockholm den åtgärd som mer än någon annan skulle bidra till en förbättrad situation för vägtransporterna. Östlig förbindelse skulle innebära en stor avlastning för innerstadens östliga delar, men den skulle framförallt fullborda den ringled som så gott som alla städer av Stockholms storlek har. I det bredare regionala perspektivet är en fortsatt standardhöjning av den så kallade Mälardiagonalen (väg 55) värd att lyfta fram. Även om Förbifarten kommer att avlasta en hel del trafik, så skulle en bättre förbindelse Uppsala-Enköping-Strängnäs- Katrineholm effektivisera resandet mellan regionens och landets norra delar och söderut. Att Arlanda flygplats får ett modernt miljötillstånd och kan fortsätta att utvecklas som en internationell storflygplats är helt avgörande för regionens näringsliv, men också för oss som bor här och för hela landet. Bristen på interkontinentala direktlinjer är en svaghet för regionens tillgänglighet i jämförelse med bl.a. Köpenhamn och Helsingfors, vilka erbjuder ungefär dubbelt så många avgångar per vecka. Regionens krafter måste stärka sin samverkan så att regionen på sikt kan få den tillgänglighet som behövs för att säkra den internationella konkurrenskraften. Brommas utveckling är också av stor betydelse. Det vanliga reguljära flyget från en citynära flygplats betyder mycket för Stockholms och regionens attraktionskraft, men Bromma spelar också en stor roll för affärsflyget. Att Stockholm är lättillgängligt för den typen av flyg är viktigt för den starka huvudkontorsekonomi som finns i regionen. 16

17 Handelskammaren vill slutligen se en fungerande hamnverksamhet för både gods och passagerare. Att hamnen på Norvikudden blir verklighet är bra, men det beslutet får inte tränga ut annan viktig hamnverksamhet. Det är i grunden en god idé att exploatera tidigare industri- och hamnmark för bostäder och kommersiell verksamhet, men det trängande behovet av bostäder får inte innebära att regionens behov av sjötransporter förbises. Bilism 2.0. Handelskammaren anser också att man från politiskt håll bör vara pådrivande, uppmuntrande och underlättande för det ökade intresset att göra kollektivtrafik också av bilismen. Som nämnts tidigare kan många tänka sig att avstå från bilen, men väldigt få är intresserade av att göra det helt. Och om man inte har tillgång till bil när man behöver den kommer det att ha starkt menlig inverkan på regionens attraktions- och konkurrenskraft. Ett tecken på att synen på bilägande förändras är att många hyr bil under helger och semestrar och allt fler är med i bilpooler eller andra kollektiva lösningar. Denna utveckling är positiv då det ökar andelen kollektivtrafikresande, samtidigt som den tillfredsställer behovet av att ha tillgång till bil. Det senare ska inte underskattas. Att ha tillgång till bil är viktigt också för de som bor i Stockholms eller Uppsalas innerstäder. Försvinner den möjligheten blir det mindre attraktivt att bo och leva här. Finansiering, samverkan och tid Möjligheterna att finansiera och organisera infrastrukturinvesteringar på nya sätt har en potentiellt stor betydelse för regionen. Offentlig Privat Samverkan (OPS) handlar inte främst om att det behövs privata pengar i infrastrukturen även om det finns projekt i regionen som antagligen skulle kunna finansieras på rent kommersiell grund. Att bjuda in privata aktörer i utvecklingen av regionens infrastruktur är framförallt en fråga om att dela risker, skapa incitament för att hålla tidsplaner och tillföra ny kompetens. Handelskammaren anser att det är bra att det finns en möjlighet att använda olika former av avgifter för att finansiera infrastruktur, inklusive trängselskatter. Trängselskatten är här för att stanna och det viktiga är att den utvecklas på ett sätt som är marknadskonformt och som tillför resurser till bättre infrastruktur i regionen. Huvudstadsregionens privata och kommersiella transporter får aldrig ses som en kassako för staten. Handelskammaren anser också att medborgarnas och näringslivets tid måste väga och värderas tyngre i genomförandefasen av infrastrukturprojekt. Varje timme i kö kostar individer, företag och samhälle pengar. Det finns viktiga politiska och legala skäl för att det tar tid att bygga infrastruktur i Sverige och i huvudstadsregionen, men tid behöver bli en tydligare komponent i varje fas från planering till genomförande. n Många kan tänka sig att avstå från bilen, men väldigt få är intresserade av att göra det helt. Om man inte har tillgång till bil när man behöver den kommer det att ha starkt menlig inverkan på regionens attraktions- och konkurrenskraft. 17

18 Företagen Ett starkt och diversifierat näringsliv Huvudstadsregionen utgör ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning, står för en tredjedel av BNP och är i hög utsträckning landets ekonomiska motor. 40 procent av tillväxten i Sverige kommer att komma härifrån under de kommande tjugo åren. Utvecklingen från industri- till tjänstesamhälle är en viktig förklaring till regionens starka ekonomiska ställning. De senaste decenniernas strukturomvandling har också gjort regionens ekonomi betydligt mer diversifierad och mindre sårbar än tidigare. Samtidigt är näringslivet här i likhet med Sverige i övrigt kraftigt internationaliserat och handelsberoendet är betydande. Många företag och arbetstillfällen i regionen är direkt integrerade i globala produktions- och distributionskedjor. Tjänstesektorns växande betydelse har flera olika förklaringar. Dels skapar en storstadsregion med vad den innebär för täthet och ansamling av talang, företagande och efterfrågan en dynamik som inte sällan i sig själv driver ett starkt tjänsteföretagande. Men en framgångsrik tjänstesektor av den omfattning som finns här är aldrig frikopplad från den fysiska produktionen. Huvudstadsregionen har flera tunga producerande företag som inte sällan dessutom har omfattande forsknings- och utvecklingsarbete i regionen. Dessa företag utgör, direkt och indirekt, en avgörande del av den avancerade tjänstesektorns efterfrågan. För Handelskammaren är det självklart att det inte finns någon motsättning mellan varu- och tjänsteproducerande företag, utan att de båda står i ett starkt beroendeförhållande till varandra. Tvärtom finns det anledning att varna för en politisk utveckling där viljan att stimulera tjänstesektorn ställer industriell verksamhet i skymundan. Det slår sönder konkurrenskraft och underminerar långsiktigt även den tjänsteproducerande delen av ekonomin. Regionen har dessutom en omfattande huvudkontorsekonomi. Många av Sveriges globala företag har sitt säte och sina koncernfunktioner här, samtidigt som utländska multinationella företag väljer att förlägga sina regionala Norden- eller Skandinavienkontor i huvudstadsområdet. Med koncentrationen av huvudkontor följer ett behov av en avancerad tjänstesektor, med managementkonsulter, revisionsfirmor, advokater, reklambyråer, rekryteringsfirmor, IT-experter, kommunikationsrådgivare med flera. I huvudstadsregionen finns det idag en koncentration av kompetens på dessa områden som innebär ett stort värde också för Sverige som helhet. Dels producerar denna del av ekonomin mycket höga förädlingsvärden, men den utgör också ett viktigt ekosystem för etablering av nya huvudkontor. Huvudkontor efterfrågar avancerade tjänster och placerar sig därmed också där det finns ett sådant utbud. Och med nya huvudkontor växer denna del av tjänstesektorn, vilket i sin tur gör regionen än mer attraktiv för denna typ av funktioner. Denna positiva växelverkan finns i regionen och det finns stora poänger i att den har goda förutsättningar. Ett starkt näringsklimat men solen har fläckar Näringsklimatet i en region bestäms av en rad olika faktorer på flera olika nivåer. Huvudstadsregionen är exempelvis en del av Sveriges näringsklimat som i sin tur är en del av en gemensam europeisk marknad. Inte minst den nationella nivån spelar stor roll för det som händer här. Huvudstadsregionen är viktig för Sverige, men Sverige är också viktigt för huvudstadsregionen. Ser vi till hur omvärlden ser på Sverige och vår region så befinner vi oss i en styrkeposition gentemot de flesta länder och regioner. Sverige rankas idag som en av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. På område efter område, från kreativitet och teknologimognad till institutionell stabilitet och internationell öppenhet, står vi oss 18

19 En hög koncentration av huvudkontor skapar ett behov av en avancerad tjänstesektor. väl. I World Economic Forums senaste globala konkurrenskraftsindex, för att nämna ett exempel, hamnade vi på en tredje plats efter Schweiz och Singapore. Svagheterna på nationell nivå som har stor inverkan på näringsklimatet här är också tydliga och väl kända. Skatterna i allmänhet och marginalskatterna i synnerhet anses för höga, arbetsmarknadsregleringarna är en hämsko, tillgången på riskkapital, särskilt i tidiga skeden, kunde vara bättre och infrastrukturen är i delar otillräcklig. Allt detta känner vi väl till. Mönstret av en generellt stark position med tydliga svaga punkter går igen i många internationella och inhemska studier av huvudstadsregionens konkurrenskraft och näringsklimat. I PWCs uppmärksammade studie Cities of Opportunity rankas Stockholm exempelvis på en smått fantastisk fjärdeplats, efter New York, Toronto och San Francisco. Studien mäter en rad dimensioner av stadens attraktionskraft, men också på de områden som rör företagens förutsättningar håller Stockholm ställningarna. Även här slår dock de ovan nämnda svaga punkterna till viss del igenom. När Brookings Institution i januari 2012 redovisade sin Global MetroMonitor över den ekonomiska tillväxten i världens 200 ekonomiskt största storstadsregioner var Stockholm tillsammans med Stuttgart, Dallas och Houston de enda städer från Västeuropa och Nordamerika som kom med på topp-40-listan. Sveriges genomgående starka ekonomiska ställning är naturligen en förklaring till att huvudstadsregionens ekonomi är så pass stark, men rapporten lyfter också fram styrkan i Stockholms diversifierade näringsliv. Stockholms stad har legat etta på Nyföretagarbarometerns ranking över nystartade företag de senaste fem åren. Uppsala hamnar däremot på en blygsam 40:e plats i samma ranking. Konkurserna i regionen har samtidigt legat under genomsnitt för riket. Det tyder på att nyföretagandet också håller hygglig kvalitet. Det startas relativt många företag och relativt många överlever. Regionen kommer också väl ut i Svenskt Näringslivs ranking över det lokala näringsklimatet. Solna anses ha Sveriges bästa lokala näringsklimat och fem av de tio bästa kommunerna är från regionen. Men även här finns mycket att arbeta med för att stärk konkurrenskraften på lokal nivå. I alldeles för många kommuner är handläggningstider för långa, det s s 19

20 s s kommunala intresset för näringslivets synpunkter för svalt och viljan att utveckla den egna konkurrenskraften för svag. Kompetens- och riskkapitalförsörjning Det finns många utmaningar. Den kanske långsiktigt viktigaste handlar om näringslivets kompetensförsörjning. Som nämnts i föregående avsnitt kommer vi här att lida stora brister under kommande decennier, om inte kraftfulla åtgärder vidtas. Här blir också individklimatets betydelse för näringsklimatet tydlig. Kan inte regionen utvecklas på ett attraktivt sätt för oss som ska bo och arbeta här, så kommer näringslivet tvingas söka sig någon annanstans. Vi har i avsnittet om Människorna gått igenom några av de många faktorer som bestämmer individklimatet i en region. Det är i hög grad basen för en fungerande kompetensförsörjning. Men god kompetensförsörjning handlar också om utbildning och näringslivets förmåga att ta till vara på resultatet från skolor och högskolor. Här spelar relevant och högkvalitativ utbildning på universitet och högskolor stor roll, men därmed också näringslivets förmåga och möjlighet att samverka och samarbeta med de akademiska institutionerna. Tillgången på riskkapital är ett annat område som uppmärksammas av såväl nationella som internationella studier. Sverige och huvudstadsregionen har en stor och utvecklad riskkapitalindustri även om den i hög grad är koncentrerad till så kallade Private Equity-bolag. Den är i stor utsträckning del av den avancerade tjänsteindustri som tidigare nämnts och den är dessutom en mycket stor konsument av den typ av tjänster som övriga företag i denna sektor producerar. Att det finns skattemässiga och andra förutsättningar för att denna industri ska kunna verka i Sverige är av stor betydelse för huvudstadsregionen och därmed ett viktigt ansvar för riksdag och regering. Men en stor riskkapitalindustri till trots anses det finnas betydande brister i riskkapitalförsörjningen i så kallade tidiga skeden. Det finns en bredd av aktörer för mognare företag och affärsidéer och i synnerhet för befintliga verksamheter i behov av förnyelse. Däremot saknas i hög utsträckning den typ av aktörer som gör riskkapitalförsörjningen i framförallt USA effektivare i dessa tidiga skeden. En viktig förklaring är att skattesystemet under decennier missgynnat personligt privat ägande. Där andra länder, inte minst USA, har en betydande förmögenhetsbildning på enskilda händer har Sverige i högre grad haft kollektivt ägande. Och ingenstans är den enskilda riskkapitalistens engagemang viktigare än under tidiga skeden. En roll som institutionellt eller statligt kapital inte visat sig förmöten att fylla. Här krävs det en politik som framförallt utvecklar den svenska skattemiljön i en riktning som möjliggör bättre privat förmögenhetsbildning, men som också ger bättre förutsättningar att ersätta medarbetare med ägande och del av uppsidan i nystartade företag. En politik för ett diversifierat näringsliv Vid sidan av kompetens- och riskkapitalförsörjningen är en stor utmaning att driva en politik som tar fasta på att en viktig styrka för I regionen finns flera viktiga innovationsmiljöer. Här är samarbetet med näringslivet viktigt, inte minst för att vi ska få bättre utväxling på de investeringar som görs. 20

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Stockholm attraherar arbetskraften

Stockholm attraherar arbetskraften 2013:3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Stockholm attraherar arbetskraften Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030 Attraktiva städer växer Stockholm är en av Västeuropas

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE STÖRRE, SNABBARE, roligare: så ska Stockholm växa smart 2015 FRAMTIDSPROGRAM 1

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE STÖRRE, SNABBARE, roligare: så ska Stockholm växa smart 2015 FRAMTIDSPROGRAM 1 T H E C A P I T A L T H E C A P I T A L STÖRRE, SNABBARE, roligare: så ska Stockholm växa smart 2015 FRAMTIDSPROGRAM 1 Foto: Björn Leijon 2 FRAMTIDSPROGRAM 2015 INNEHÅLL 04 06 08 10 16 24 VÅRA FÖRSLAG

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet. och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet.

Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet. och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet. Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet. På Södermanlands landsbygdting den 11 april 2014 Vi har gjort en resa

Läs mer

Produktdagar. 17 november 2011, Borås

Produktdagar. 17 november 2011, Borås Produktdagar 17 november 2011, Borås Välkommen till 2011 års produktdagar i Borås PAGE 2 Produktdagar 2011-11-17 Finns det en framtid för småhusbranschen? Ja! Det råder bostadsbrist i Sverige PAGE 3 Produktdagar

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Remissvar avseende Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad (SOU 2012:25) och promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Remissvar avseende Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad (SOU 2012:25) och promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder Stockholms Handelskammare Box 16050, 103 21 Stockholm Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46, 7 tr Telefon: 08-555 100 00 Telefax: 08-566 316 00 E-post: info@chamber.se www.chamber.se Org. 556095-7952 Momsreg.

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer