DIALOG BERGA. Vattentornet i Berga renoveras En tidning från Linköpings kommun Nummer Konsten i centrum hos Alka 6-8

Transkript

1 DIALOG En tidning från Linköpings kommun Nummer Vattentornet i Berga renoveras BERGA Skatteintäkterna minskar Konsten i centrum hos Alka 6-8

2 LEDARE I finanskrisens spår För drygt ett år sedan gick Lehman Brothers i konkurs. I spåren av finanskrisen har hela världens ekonomi påverkats. Naturligtvis märks krisen i världsekonomin också här. Kommunen har helt enkelt mindre ekonomiska resurser idag än före finanskrisen trots att regeringen tillfört stora resurser till kommunsektorn. Vi sparar mest på administration, men vi kommer att tillföra tillkommande resurser till välfärdens kärna (skola, förskola, äldreomsorg och annan omsorgsverksamhet). För att mildra effekterna kommer vi att tillföra 75 miljoner kronor till de verksamheterna. Samverkan mellan Linköping och Norrköping är viktig. Den ger förutsättningar för god samhällsservice, effektivt resursutnyttjande och tydliga fördelar för medborgarna. Den gemensamma barnomsorgen är ett exempel. Ett annat är bildandet av ett gemensamt kommunalförbund för samhällsskydd och beredskap där räddningstjänsten i Linköping och Norrköping läggs samman. Vi planerar också för framtiden tillsammans. Vi skall utgöra en klimatsmart region som förenar detta med stark tillväxt, ökat företagande och fler invånare. Linköpings universitet attraherar alltfler studenter och forskare. Stora satsningar sker inom livsmedelsindustrin och handel och vi har många småföretagare med spännande framtidsprodukter. Linköping planerar inte bara för ett framtida resecentrum utan också för hur hela kommunen skall kunna möta en framtid med alltfler medborgare och alltfler företag. Många tecken pekar nu äntligen också mot att världsekonomin börjar vända uppåt. Det tar tid innan effekterna av finanskrisen är över och det blir fortsatt ekonomiskt svårt, men det finns mycket goda skäl att se optimistiskt på framtiden. Linköping satsar inför framtiden! Ann-Cathrine Hjerdt (M) Borgmästare (arb) (hem) ann-cathrine.hjerdt& Paul Lindvall (M) Kommunstyrelsens ordförande (arb) (hem) paul.lindvall& Övriga kommunalråd Gruppledare Bengt Olsson (FP) Kommunalråd (arb), (hem) bengt.olsson& Jan-Willy Andersson (KD) Kommunalråd (arb), (hem) jan-willy.andersson& Muharrem Demirok (C) Kommunalråd (arb), (hem) muharrem.demirok& Annika Lillemets (MP) Gruppledare (arb), (hem) annika.lillemets& Lena Micko (S) Kommunalråd (arb), (hem) lena.micko& Mats Johansson (S) Kommunalråd (arb), (hem) mats.johansson& Jakob Björneke (S) Kommunalråd (arb), (hem) Monica Ericsson (V) Gruppledare (arb), (hem) monica.ericsson& Fullmäktiges presidium FRÅGOR OM KOMMUNEN: Telefon Ring växeln Hemsida www. Kommunens hemsida har all viktig information. ALLIANS FÖR LINKÖPING Ann-Cathrine Hjerdt (M), borgmästare, kommunalråd: Demokrati, marknadsföring, personal, övergripande trygghetsfrågor. Paul Lindvall (M), kommunstyrelsens ordförande, kommunalråd: Planeringsförutsättningar och övergripande strategier, internationella frågor, ekonomi, näringsliv och sysselsättning, organisation, information och IT, besöksnäring och turism, bolagsfrågor. Bengt Olsson (FP), kommunalråd: Barn och ungdomar, utbildning, kultur, idrott och fritid, arbetsmarknad. Jan-Willy Andersson (KD), kommunalråd: Äldrefrågor, omsorg, sociala frågor, folkhälsa. Muharrem Demirok (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen, kommunalråd: Miljö, samhällsbyggnad, teknisk försörjning, byggande, kommunikationer, gator och vägar, parker, natur, grönområden och landsbygdsutveckling. Tidningen Dialog ges ut på uppdrag av kommunstyrelsen i Linköpings kommun. Tidningen vill stimulera till kontakt mellan linköpingborna och deras förtroendevalda. Det finns elva olika upplagor av Dialog, med lokalt material för de geografiska utskotten Vreta kloster, Väst, Vårdsnäs, Åkerbo, Lambohov, Ryd, Skäggetorp, Centrala Linköping, Berga, Johannelund och Landeryd. Är du intresserad av att läsa lokala reportage från andra kommundelar, så går det att hämta andra lokala upplagor av Dialog hos informationskontorets disk i huvudbiblioteket. Det är också möjligt att gå in på Internetsidan och läsa Dialog. Adress: Tidningen Dialog, Kommunledningskontoret, Linköpings kommun, Linköping Tryck: AB Danagårds Grafiska Distribution: Dialog delas ut av SDR. Om du inte fått tidningen, ring SDR eller e-posta till sdr524@sdr.se samt uppge namn och adress. Dialog på CD: Dialog finns inläst på CD för synskadade och för dem som har svårt att läsa tryckta texter. Kontakta länsbiblioteket Östergötland, Britt Olinger eller Lena Vitak , vid intresse. Utgivning 2009: Nr 1: mars. Nr 2: 6-7 juni. Nr 3: 3-4 oktober. Nr 4: december. Redaktionskommitté: Till Dialog finns två rådgivande redaktionsråd. Det ena består av gruppledarna för samtliga politiska partier i kommunfullmäktige. Det andra av tjänstemän från kommunorganisationen. Läs mer på Dialogs hemsida på www. För insänt ej beställt material ansvaras ej. OBS! Tecknet & markerar ska placeras i e-postadressen. Patrik Vigren (KD) 1:e vice ordförande (arb), (hem Birgitta Ståhl- Öckinger (S) 2:e vice ordförande (arb) (hem) birgitta.stahl& Välkommen med tips! Sven-Åke Fasth, redaktör sven-ake.fasth& Anders Lindkvist, ansvarig utgivare anders.lindkvist& Per Conning, journalist per.conning& Lottie Molin, journalist lottie.molin& Oschana Nissan, journalist Ansvarar för integrationssidorna oschana.nissan& Pelle Börjesson, layout/redigering i detta nummer med stöd av Forma Viva, Linköping pelle.borjesson& 2 www.

3 NYHETER Skolor går samman Nygårds- och Skäggetorpsskolan har organisatoriskt slagits ihop. Nu utreds om hela eller delar av Nygårdsskolan ska flyttas till Skäggetorpsskolan. AV PER CONNING Bakgrunden till omorganisationen är att det finns ett överskott på skollokaler i Skäggetorp, framför allt på Skäggetorpsskolan, men även på Nygårdsskolan. Detta är en följd av att antalet elever minskar. Samtidigt behövs det dock nya förskoleplatser i området. Linköpings kommun utreder därför i skrivande stund hur skollokalerna i Skäggetorp ska användas. ÖKAT SAMARBETE Som ett första steg flyttar sexorna i Nygårdsskolan över till Skäggetorpsskolan i höst. Nästa höst går man vidare med fler klasser, förmodligen femmorna och eventuellt fyrorna. Detta undersöks nu, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, när Dialog pratar med henne i september. Andra förändringar är att en del av Nygårdsskolan omvandlas till förskola och att fritidsgården har flyttat in i Skäggetorpsskolan. Nu utreds även hur en öppen fritidsverksamhet för åringar ska organiseras. Nygårdsskolan och Skäggetorpsskolan har från och med detta läsår bildat en organisatorisk enhet för att öka samarbetet mellan skolorna. Nu ökar också samarbetet mellan Rosendalsskolan, Nygårdsskolan och Skäggetorpsskolan för att jobba fram en gemensam vision och handlingsplan för skolorna i Skäggetorp, säger Catharina Rosencrantz. TÄNKBARA FÖRSLAG Hon säger att omorganisationen i Skäggetorp har skett i dialog mellan utbildningskontoret, politikerna och skolområdet. Vi går inte fram med färdiga förslag utan med ett antal tänkbara förslag. Vi lyssnar till hur man ser på för- och nackdelar. Sedan får man väga det mot vad som är möjligt. Vi har ju ansvar för att klara skolverksamheten långsiktigt, menar Catharina Rosencrantz. Nu fortsätter utbildningskontoret att utreda hur tidsplan, ombyggnad och kostnader kan komma att se ut med lite olika scenarier. I Skäggetorp finns ett överskott på skollokaler på grund av att antalet elever minskar. Foto: Staffan Gustavsson Ny guide till Linköping Sedan i juni finns det en ny evenemangsguide i Linköping. Publikationen heter På gång i Linköping och ska komma ut fyra gånger om året. Den ger tips om aktuella evenemang, aktiviteter, upplevelser och sevärdheter inom kategorierna nöje-, kultur-, natur- och friluftsliv i kommunen. På gång i Linköping ges ut i samarbete mellan kultur- och fritidsnämnden och kommunens turismorganisation Visit Linköping. Broschyren finns på turistbyrån, hos hotell och besöksmål. Vissa delar är även på engelska. Den går även att läsa i digital form på Visit Linköpings hemsida fler på Tinnis Under sommarsäsongen hade Tinnerbäcksbadet rekordhöga besökssiffror jämfört med Trots det blandade sommarvädret har vi haft en mycket bra säsong. Jämfört med i fjol så ökade besöksantalet med drygt personer. Framför allt har vi sett ett stort intresse för bad och lek i den uppvärmda badsjön, säger Anita Nilsson, platschef på Medley Linköpings sim- och sporthall. Att värma badsjön med hjälp av överskottsvärme från fjärrvärmenätet har fungerat helt enligt planerna, säger Lars-Ove Gustavsson, försäljningschef på Tekniska Verken. Vattentemperaturen har i genomsnitt varit runt 25 grader hela sommaren. Besökssiffran på Tinnerbäcksbadet för sommaren 2009 var personer. www. 3

4 AKTUELLT Stor satsning på IT i skolan Svarta tavlan blir datoriserad lärare får specialutbildning Linköpings kommun satsar på ny IT-utrustning i skolan. Samtidigt får den pedagogiska personalen färsk utbildning på området. AV PER CONNING Skolpersonal kommer under en treårsperiod att genomgå en utbildning i att använda datorer och interaktiv teknik i undervisningen. Satsningen görs tillsammans med Skolverket. Parallellt med detta genomför kommunen en stor satsning på att få fler datorer till både elever och lärare. Målet är att varje lärare ska ha tillgång till egen dator, samtidigt som datortätheten bland eleverna fördubblas. Interaktiva tavlor sätts också upp i klassrum och så kallade kanoner monteras i klassrumstak. Kanonerna ger möjlighet till strömmande media. Det innebär att man kan visa film direkt från en central server. Det går även att visa tv-program direkt eller genom internetuppkoppling. De interaktiva tavlorna ger lärarna möjlighet att spara sina lektioner. På det sättet kan de exempelvis göra repetitioner kommande lektioner, eller skicka hem en fil med information om lektionen till frånvarande elever. MODERNISERING Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, säger att den nya tekniken framför allt är en pedagogisk satsning. Den innehåller flera delar. Dels är det en satsning på maskinvara, med datorer till lärare och elever. Dels är det en utbildningssatsning i att Catharina Rosencrantz (M) hantera interaktiva hjälpmedel. Catharina Rosencrantz menar att tekniken ger lärarna en möjlighet att modernisera sin undervisning och möta eleverna på en arena där de känner sig hemma. Satsningen sträcker sig ända från förskolan och upp i gymnasiet. Det tror jag är viktigt, för det här är ett hjälpmedel som är brett och kan användas på många olika sätt, säger Catharina Rosencrantz. En del av planen i den nya IT-satsningen är att datortätheten bland eleverna fördubblas. Foto: Staffan Gustavsson LÅNGSAMMARE START Tidsschemat för utbildningarna och införandet av tekniken har ändrats något jämfört med den ursprungliga planen. Vi hade hoppats att kunna gå igång ännu kraftfullare, men i samband med den ekonomiska neddragningen har vi valt att rulla igång lite långsammare. Men detta kommer att löpa under tre år. Totalt kostar satsningen omkring sju miljoner kronor 2009 och tio miljoner kronor Cirka två tredjedelar finansieras av nämnden och verksamhetens medel för IT-utrustning gemensamt. Övriga pengar kommer från kommunstyrelsen. 4 www.

5 AKTUELLT Peter Amoghli, samordnare för Skapande skola, genomför en workshop med elever på Ekholmsskolan. Foto: Staffan Gustavsson Kultur underlättar inlärningen Linköpingsskolor får 1,4 statliga miljoner Linköping har fått ytterligare bidrag av Kulturrådet för satsningen Skapande skola. Pengarna används bland annat till ett projekt om en nutida Odysséen. AV PER CONNING Skapande skola är en satsning som regeringen gör för att ge årskurs 7 9 mer kultur. Pengarna delas ut av Kulturrådet för andra gången. Linköping har i år tilldelats 1,4 miljoner kronor. Det är över en halv miljon kronor mer än förra omgången, trots att fler kommuner och skolor har sökt medel denna gång. Kulturrådet har lyft fram Linköpings ansökan som ett bra exempel. Det är extra roligt i dessa tider, menar kultur- och fritidschef Karin Semberg och barn- och utbildningschef Lars Rejdnell. Vi tolkar detta som att Kulturrådet uppskattar våra skolors insatser för att främja kulturen. Det är spännande att flera av våra skolor vill använda kulturen som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Undersökningar visar att eleverna lär sig snabbare och minns mer om man arbetar på detta sätt. Inför den nya omgången av Skapande skola fick skolor i Linköping redogöra för vad de vill ha pengar till. Utifrån detta sammanställdes en gemensam ansökan från Linköpings kommun av samordnaren Peter Amoghli. Vi tillhör de kommuner som fick mest pengar per elev, konstaterar han. FÖRESTÄLLNINGAR Satsningarna som nu ska göras kan delas in i tre kategorier. En kategori handlar om att eleverna ska få konsumera kultur, till exempel gå på konsert och teater. En annan del är att utöva kultur, till exempel lära sig dansa eller måla. En tredje del är att använda kulturen som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Det kan till exempel göras genom att klasserna sätter upp egna teaterföreställningar om saker de ska lära sig. TOLKA ODYSSÉEN I Linköping ska sex skolor göra ett projekt kring Odysséen. De kommer att arbeta på olika sätt, bland annat genom att tolka Odysséen till nutid med olika aktiviteter. Eleverna ska också se en föreställning om Odysséen på Sagateatern, säger Peter Amoghli. Andra inplanerade aktiviteter är besök av danslärare och författare. Liknande satsningar genomfördes under första omgången av Skapande skola. Klasserna gjorde bland annat föreställningar, fick författarbesök och genomförde en talangjakt. Kultur kan vara mycket mer än det man normalt tänker på. Detta vill regeringen och Kulturrådet trycka på, säger Peter Amoghli. www. 5

6 Tre av Alkas medlemmar är, från vänster, Björn Svensk, Thomas Edetun och Camilla Lothigius.

7 KULTUR KREATIV GEMENSKAP hos Alka INDUSTRILOKAL I LINKÖPING SAMLAR KONSTNÄRER Sedan 1992 är en tidigare industrilokal i Wahlbecks företagspark hemvist åt konstnärsföreningen Alka. Men vad händer egentligen innanför entréporten? Dialog har varit på besök. TEXT: PER CONNING FOTO: GÖRAN BILLESON Den som gör en rundvandring i Alkas lokaler känner ganska snart att rummen sprakar av kreativitet. Här finns färg, penslar, målardukar, fotografier och en rad andra föremål som vittnar om konstnärligt skapande. I en av ateljéerna hittar vi Mattias Hofvendahl. Han har varit med i Alka cirka ett år och arbetar framför allt med teckning. Det blir ofta lite seriebetonade bilder. Jag fotograferar också en del, berättar han. Mattias visar upp några tecknade alster som föreställer människor där rötter växer ut från kroppen, ett tema som han arbetar mycket med. Sin inspiration hämtar han från olika håll, alltifrån radio och tv till filosofi och konsthistorien. Mattias Hofvendahl trivs bra på Alka. Det är en väldigt kreativ plats. Och framför allt är det väldigt trevligt att umgås med andra konstnärer, att få inspiration från varandra och ha någon form av gemenskap. BYTTE LOKALER Alka har sitt ursprung i föreningen Linköpingskonstnärerna som bildades 1965 som en intresseförening för yrkesverksamma konstnärer. Under 25 år hade föreningen utställningar av samtida konst i Stenhusgården. Verksamheten koncentrerades 1990 till Konsthall Alka i centrala Linköping, där hallen drevs i samarbete med Linköpings kommun. Under ett par mycket aktiva år fick konsthallen stor uppmärksamhet både inom och utanför landets gränser för sin experimentella verksamhet inom konst, musik och dans. Lokalen revs 1992 och föreningen flyttade till Wahlbecks företagspark. Samtidigt tog man med sig namnet Konstnärsföreningen Alka. Förutom att industrilokalerna i företagsparken erbjuder ateljéer och andra arbetsytor så har föreningen arrangerat kurser, föreläsningar och seminarier. En och annan utställning har det även blivit, till exempel den välbesökta Uppåt väggarna häromåret. STARKARE TILLSAMMANS En utställning som till och med den 3 oktober kunnat ses på Passagen vid Stora Torget var Linköping 7.2. Tre av de medverkande konstnärerna var Alka-medlemmarna Thomas Edetun, Camilla Lothigius och Björn Svensk, som Dialog tar en pratstund med i entréhallens soffgrupp. De berättar att föreningen idag har omkring 45 medlemmar. Under några år sinande det, men på senare tid är det rätt många som har hört av sig och sökt medlemskap. Det är glädjande, säger Björn Svensk. De tycker att det är värdefullt att vara en del av Alka. Det betyder mycket. Det är en social grej, att man kan diskutera med varandra. Och förhoppningsvis är vi starkare tillsammans med en förening i ryggen att agera utifrån, säger Thomas Edetun. Och så har vi verkstad och sådant gemensamt, säger Camilla Lothigius. Hur tycker ni att konstklimatet är nu? I Linköping är det väl ganska bra, säger Thomas Edetun. www. 7

8 KULTUR På senare tid är det rätt många som har hört av sig och sökt medlemskap Vi har ju en konsthall och det finns många yrkesverksamma konstnärer här som håller en hög nivå. Så på det hela taget är det ganska bra. Men det kan väl alltid bli bättre. Det kan finnas fler gallerier och så. Hur påverkar lågkonjunkturen när man är verksam som konstnär? Det är väl det som inkräktar på föreningen, många av oss är ju tvungna att ha andra arbeten vid sidan om som tar mycket tid och kraft. Och det ska man försöka kombinera med sin ateljéverksamhet. Tyvärr känner man ibland att föreningslivet kan bli lite lidande, säger Thomas Edetun. Björn Svensk har sin ateljé i ett hörnrum en trappa upp i Alkas lokaler. Ja, det blir väl så eftersom man är tvungen att pyssla med massa andra grejer. De stunder man har vill man verkligen producera någonting för egen maskin. Så det är ett litet dilemma, det går inte att komma ifrån, säger Björn Svensk. Medlemmar från Alka har också uppmärksammat konstens villkor i form av manifestationen "Här slutar allmän konst, som genomfördes förra året. Då packade konstnärerna in offentliga Linköpingsskulpturer i svart plast och skrev debattinlägg i Corren. Syftet var att, som det stod i artikeln, diskutera konstnärernas och konstens alltmer marginaliserade roll i vår tid. Det var många som reagerade, minns Thomas. MICHAEL STIPE KÖPTE KONST Vi reser oss från sofforna och går in till Thomas och Camillas gemensamma ateljé, där det som sig bör finns mängder med penslar, färgtuber och dukar. Ett lite mer udda inslag är ett skelett med Pippi Långstrump-peruk. Camilla Lothigius berättar att hon just nu jobbar på uppdrag av landstinget med en utsmyckning till sjukhuset. Efter det hoppas jag kunna gå ut på skolorna och jobba med film. Björn Svensk, som har sin ateljé i ett hörnrum en trappa upp, berättar att han arbetar med illustrationsuppdrag. Dessutom är han anlitad som formgivare av Flygvapenmuseet som håller på att bygga ut sina lokaler i Malmslätt. Thomas Edetun berättar att han sedan en tid tillbaka har börjat måla akvarell, vilket är ganska nytt för honom. Jag försöker hitta nya vägar, pröva nya saker. I höst ska jag försöka få lite utställningar. Thomas har en rad utställningar bakom sig, bland annat i New York. En av dem som köpte hans konst där var ingen mindre än R.E.M-sångaren Michael Stipe. Det var kul. Han var trevlig, säger Thomas. Linköpingskonsten låter onekligen tala om sig långt utanför kommungränsen. 8 www.

9 UNGDOMSSIDA Ett av banden på Keep it loud var Drama Roots som hann spela innan regnvädret brakade loss. Foto: Staffan Gustavsson Lyckad festival trots regnväder Musiksatsningen Keep it loud avslutade sommaren Regnet strilade ner nästan hela kvällen. Det hindrade inte hundratals ungdomar från att komma till endagsfestivalen Keep it loud. AV PER CONNING Med akter som Maskinen, Adam Tensta, Json och flera lokala band blev Keep it loud något av en musikalisk sommaravslutning. Festivalen körde igång klockan 16 på fredagseftermiddagen den 21 augusti och pågick under hela kvällen på gräsmattan utanför slottet och biblioteket, helt gratis för besökarna. I publiken fanns bland andra Elin Carlsson och Isabella Nyström som Dialog pratade med i början av kvällen. De såg fram emot att se Adam Tensta och Maskinen, men också lokala band som Blunk. Vad tycker ni om att det ordnas festival? Det är kul, att det händer något i Linköping, sa Elin Carlsson. Keep it loud arrangerades av Linköpings kommun, Elsas hus, Skylten och East FM. När arrangören Emma Wallqvist från Skylten summerar festivalen är hon klart nöjd. Jag tycker att det gick väldigt bra, med tanke på att det regnade rätt mycket. När det väl satte igång att regna blev det tyvärr inget uppehåll. ANDRA AKTIVITETER Hon konstaterar dock att publiken ändå var riktigt sugen på att se kvällens huvudakter. Jag tror att närmare tusentalet stod och kollade på Json, Adam Tensta och Maskinen. Det var packat, större delen av området var fullt med folk. Det fanns även en del andra aktiviteter för besökarna, bland annat ett DJ-tält. Stina Bond, ungdomsansvarig på kommunens kultur- och fritidskontor, är nöjd med Keep it loud. Jag tycker att det gick jättebra, trots att vi hade fruktansvärt dåligt väder. Det var mycket folk trots vädret. Och det var bra akter, både de lokala och de lite större. Tidigare somrar har Nykvarnsfestivalen arrangerats i Nykvarnsparken. Den festivalen hade problem med fylleri utanför området, något som arrangörerna ville slippa på årets Keep it loud. Och det blev också lugnt. Det var inte alls på samma sätt runt området. Alla var inom området och de som hade alkohol med sig avvisades av våra vakter, eftersom det är ett alkoholfritt område, säger Stina Bond. Hon kan mycket väl tänka sig att det blir någon liknande festival även nästa år. www. 9

10 Den globala finanskrisen påverkar också Linköping. Kommunen behöver sänka kostnaderna i verksamheten. Mindre skatteintäkt kräver b Finanskrisen i världen påverkar också Linköping Finanskrisen i världen har också nått Sverige. I Linköping är situation bättre än på flertalet andra håll i landet. Men även här känner vi av den internationella krisen och skatteintäkterna minskar kraftigt. AV PER CONNING 10 www.

11 KOMMUNENS EKONOMI Det blir lite tuffare tider för många verksamheter Paul Lindvall (M) Illustration: Claes Stridsberg esparingar Styrande Allians för Linköping (M, FP, KD och C) framhåller att Linköping i grunden har en välskött kommunal ekonomi. Kommunen är skuldfri och redovisade ett betydande överskott i bokslutet för Kommunen har också avsatt reserver för att kunna möta framtida behov. Och vårt näringsliv har klarat sig jämförelsevis mycket bättre än i många andra kommuner. Vi har också fortsatt kraftig folkmängdsökning. Så i det lite längre perspektivet är jag optimist ordentligt, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). Trots detta menar Allians för Linköping att kraften i den internationella krisen är så stark att man måste minska ramarna för verksamheterna i kommunen. Skatteintäkterna i Linköping förväntas bli 177 miljoner kronor lägre i år. Och 315 miljoner lägre än i tvåårsbudgeten. När kommunen har använt reservmedel och lagt ut administrativa besparingar så menar alliansen att kommunen ändå behöver sänka kostnaderna med 69 miljoner kronor i år och 163 miljoner kronor nästa år. Det blir lite tuffare tider för många verksamheter. Jag tror att medborgarna förstår det, säger Paul Lindvall. NOGGRANN PRÖVNING Kostnaderna för kommunens administration sänks väsentligt. Här ingår besparingar på drygt 20 miljoner kronor i år och minst 40 miljoner kronor Exempel på besparingar är strikt vakansprövning av tjänster, restriktiv inställning till övertid, återhållsamhet med kurser och konferenser och noggrann prövning av projekttjänster. Förutom detta har kommunen börjat sänka kostnaderna genom effektivare inköp och starkare upphandlingsstöd till nämnderna. Alla nämnder och förvaltningar ska vara med och bära bördorna. Alliansen konstaterar att de minskade ramarna naturligtvis kommer att märkas, men de påpekar att detta ska ställas i relation till att kommunen har en omsättning på drygt sju miljarder kronor. Paul Lindvalls förhoppning är att Linköpingsborna ska märka av besparingarna så lite som möjligt. Vår inriktning är att göra detta på ett så bra och klokt sätt att Linköpingsborna inte märker så mycket i form av negativa effekter. Men man ska inte tro att det inte märks alls, för det kommer det att göra. VÄLFÄRDENS KÄRNA Han poängterar att nya bidrag från staten tillförs skola och omsorg för att mildra effekterna på välfärdens kärna. I september gav regeringen besked om att kommuner och landsting tillförs ytterligare tio miljarder kronor som en tillfällig ökning av det generella statsbidraget under För Linköpings del så innebär det drygt 100 miljoner kronor i resurser som tillförs under nästa år. Det är positivt att också en välskött kommun som Linköping får ta del av det ökade statsbidraget. Paul Lindvall framhåller också att det har kommit ett par ljusglimtar som kommer att påverka årets ekonomiska resultat något positivt. Det handlar dels om att sjukskrivningarna minskar, dels att slutgranskningen av 2008 års skatteintäkter har visat att de är något högre än vad man tidigare trott. Den förstnämnda faktorn kan förbättra resultatet med omkring 20 miljoner kronor, den andra med omkring 30 miljoner kronor. LÄNGRE PERSPEKTIV Dessa siffror ska dock ställas i relation till att skatteintäkterna i ett lite längre perspektiv minskat med miljoner kronor. Paul Lindvall räknar med att www. 11

12 KOMMUNENS EKONOMI kommunen kommer att redovisa minst ett nollresultat i år. Kommunalrådet Lena Micko (S) konstaterar att Linköping jämfört med många andra kommuner har en bättre långsiktig ekonomi sedan flera år tillbaka. Under många år har vi avsatt medel i goda tider för att ha i svåra tider. Under vår tid gjorde vi det tillsammans med Centern i tolv år. Det kan man dra nytta av idag. Hon menar dock att det behövs ökad tillväxt. Löneunderlaget måste växa i Linköping och Östergötland. Ungdomsarbetslösheten är alldeles för hög och det ekonomiska biståndet ökar. Lena Micko vill se fler insatser för unga människor, både från stat och kommun. Hon tror också att det krävs satsningar på fler tillväxtområden i Linköping, förutom exempelvis miljöteknik och verksamheterna i Mjärdevi Science Park. Läs mer om den ekonomiska situationen på sidorna Linköping finansiellt mycket välskött Arkivbild: Göran Billeson I en analys som tidningen Kommunexperten publicerade i nummer beskrivs Linköping som en finansiellt mycket välskött kommun och de större städernas förebild. Linköping ligger på 15:e plats bland landets 36 så kallade A-kommuner. För att räknas som en A-kommun måste man ha bra resultat fem år i rad. Linköping får högsta betyg på fyra analysfrågor i undersökningen. Tidningen konstaterar att Linköping har högt sparande och att kapitalbildningen är så bra att man har utrymme att amortera långa lån. Befolkningen ökar och kommunen växer både årligen och långsiktigt. Det finns inga tomma lägenheter i allmännyttan. Kommunexperten bygger sina analyser på officiell statistik från SCB. Tidningen använder analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. En femte analysfråga är ledningsförmåga. EKONOMISK SAMSYN Linköping får högsta betyg på fyra analysfrågor. Den femte frågan, ledningsförmåga, är svagare. Skäl till detta kan bland annat vara att Linköping länge har saknat majoritetsblock. Samtidigt konstateras att det finns en ekonomisk samsyn mellan flera partier. Tidningen framhåller också som skäl att Linköping har en stor befolkning, vilket innebär en tung extern press. Många nämnder och bolag innebär också att organisationen är svårstyrd. ETT FÖREDÖME Slutligen beskriver Kommunexperten Linköping som en mycket förmögen och ekonomiskt välskött kommun som andra städer kan ha som förebild. Kommunexperten noterar att Linköping haft en låg och oförändrad kommunalskatt i tio år, och konstaterar att det finns en långsiktig medveten ekonomisk strategi bakom den goda utvecklingen av ekonomi och finanser i Linköping. Kommunen har framtidens ekonomi redan idag, menar tidningen. 12 www.

13 Hon gör Linköping grönare Lotta Johansson är kommunens nya stadsträdgårdsmästare Förbättringar av Trädgårdsföreningen och planering inför framtidens stadspark är några av alla vardagssysslor för Lotta Johansson. Nyligen blev hon Linköpings nya stadsträdgårdsmästare. TEXT: PER CONNING FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Stadsträdgårdsmästarrollen har lång tradition i Linköping. När Lotta Johansson nu har påbörjat detta uppdrag är det som den första kvinnan på posten. Sedan 2004 har hon arbetat som driftingenjör i Linköpings kommun. För två år sedan blev hon ansvarig för Trädgårdsföreningen. Hon har även jobbat mycket med blomsterutsmyckningar i staden. I rollen som stadsträdgårdsmästare ska Lotta Johansson ansvara för att utveckla Linköpings gröna ytor. I det arbetet vill hon gärna engagera medborgarna. Det kan vi till exempel göra när vi tar fram utvecklingsplaner för våra parker. Alla parker har inte samma användningsområde. Därför är det viktigt att engagera folk som använder dem. Om många människor till exempel har picknick på ett ställe kan det vara viktigt att ha stora, öppna gräsytor. PRESTIGEFYLLT NÄTVERK Kommunen har också planer för hur talets stadspark skulle kunna se ut då Linköping utvecklar området vid Kallerstad och framtidens resecentrum på andra sidan Stångån. Vi behöver kanske en park som klarar av större evenemang, som utomhuskonserter. Och vi ska kanske ha trådlöst nätverk så att man kan sitta och jobba med sin laptop. En park som står extra mycket i fokus i år är 150-årsjubilerande Trädgårdsföreningen. Parken har dessutom blivit invald i prestigefyllda European Garden Heritage Network. Nätverket består av ett antal parker och trädgårdar i Europa som har blivit invalda på grund av historiska värden, ett brett utbud eller unik trädgårdsdesign. Trädgårdsföreningens kulturhistoriska värde är en av orsakerna till att parken blev antagen. Medlemskapet betyder att Linköpings kommun kan skaffa sig erfarenheter, kontakter och nätverk ute i Europa. ÖPPNA UPP ENTRÉN Ett projekt som är planerat i Trädgårdsföreningen handlar om att förbättra entréerna. Entrén mot sjukhuset har blivit lite av en baksida. Vi vill öppna upp och göra en snygg entré med gångsystem och trevliga sittplatser. När Lotta Johansson är ledig ägnar hon gärna tiden åt att umgås med familjen och att röra på sig. Hon både löptränar och går på gym. Däremot undviker hon helst att ligga på alla fyra och rensa ogräs. Tanken bakom den egna trädgården vid familjens nybyggda hus är att den ska vara enkel att sköta. När man är ledig är man ledig. Jag tycker att det är härligt att vara ute i trädgården, men jag vill gärna kunna sitta och slappa, skrattar Lotta. DIALOG-PROFILEN: Lise-Lotte Johansson, kallas Lotta Yrke: Stadsträdgårdsmästare i Linköpings kommun Ålder: 42 år Familj: Man och två pojkar (tio och nio år) Lyssnar på: Är allätare, lyssnar mycket på radio Tittar på: Gärna inrednings- och trädgårdsprogram. Tycker också om actionkomedier och kärleksfilmer.

14 BERGA Nya färger ger vattentornet i Staket och klotterskydd ska hindra skadegörelse Vattentornet i Berga är ett av Linköpings landmärken. Det syns vida omkring och nu tål det dessutom att tittas på. Ett halvårs renovering har gett tornet ett estetiskt uttryck i vitt och grått. AV SVEN- ÅKE FASTH Föregångaren på Kanberget hade tjänat ut 1958 och är numera ombyggt till bostäder. När det togs ur drift hade ett nytt vattentorn byggts på höjderna i Berga. Att den platsen valdes berodde främst på det höga läget. Men även närheten till US spelade nog en viss roll, menar Joakim Persson som är driftchef på vatten hos kommunala bolaget Tekniska Verken. Den 46 meter höga byggnaden rymmer kubikmeter vatten och har sett likadan ut i drygt 50 år. Grå ganska trist betong. Nu är det ändring på det. Sedan i april har entreprenören ISS Industriservice jobbat med att laga tornet utvändigt och ge det ett estetiskt uttryck i vitt och grått. Tornet hade blivit väldigt fult med alla lagningar om det inte hade målats om. Dessutom skyddar färgen från angrepp, säger platschef Jörgen Påhlsson på ISS Industriservice. Vattentornet har först rengjorts. Därefter har det fått rostskydd och betongslammats före målningen. Invändigt har däremot ingenting gjorts. Vart fjärde år kontrolleras insidan av robotar, men någon renovering har inte behövt göras på alla år, förklarar Joakim Persson. KLOTTERSKYDD Ett något undanskymt byggnadsverk på Bergas höjder omgivet av skog riskerar alltid att utsättas för skadegörelse och klotter. För att förhindra det har vi behandlat de omgivande pelarna med ett fem meter högt klotterskydd som gör det lätt att tvätta bort klottret, berättar Anna Lövsén som är divisionschef för vatten på Tekniska Verken. Tidigare har det gått att komma ända in till den inre cirkeln på tornet. Nu har ett fem meter högt smidesstaket placerats mellan de yttre betongpelarna så att eventuellt klottrande bara kan ske på pelarna. Och där gör klotterskyddet att sanering lätt kan vidtas. Innercylindern på tornet har målats vit medan pelarna är grå. Den blå dekorationsbelysning som redan fanns uppe på vattentornet utökas och förbättras. Allt för att vattentornet ska vara ett vackert blickfång för Linköpingsborna. Dessutom har en stuga som finns på toppen av tornet fått ny fasad. Den stugan används av de hyresgäster som hyr in sig hos Tekniska Verken för att få ha sina master på vattentornets topp. Under hela tiden som arbetet har pågått så har vattentornet varit i drift. Inget vatten har behövt tappas ut. Sex personer har utfört renoveringsarbetet på tornet. HELA KOMMUNEN Vattentornet i Berga servar hela kommunen vid driftstörningar. Genom att kommunens vattennät är ihopkopplat kan tryckjusteringar göras vid behov med hjälp av vattnet i reservoaren i Berga. Annars har de omkringliggande orterna i kommunen egna pumpstationer. Linköpings kommun har två vattentorn. Det andra finns i Ljungsbro och är i princip lika stort som tornet i Berga. Funktionen är också densamma och båda kan utnyttjas vid driftstörningar. Dessutom har kommunen två gånger kubikmeter vatten lagrat om det skulle behövas vid något tillfälle. En anledning till att vattentornet byggdes i Ljungsbro är att det är den största av de omkringliggande orterna i kommunen, säger Joakim Persson. Så här ser vattentornet i Berga ut efter renoveringen. SEX MILJONER KRONOR Hela renoveringen av vattentornet i Berga förutom stugan på toppen har gått till cirka sex miljoner kronor. Det är betydligt mer än byggkostnaden för vattentornet i Berga Men då får man naturligtvis ta hänsyn till att penningvärdet har förändrats under åren, menar Anna Lövsén. Någon officiell återinvigning av vattentornet i Berga efter renoveringen är inte planerad. 14 www.

15 BERGA Berga stil Kontakta dina politiker i Berga Kommunfullmäktige i Linköping har elva geografiska utskott, ett för varje kommundel. Vi är din länk till kommunen. Välkommen att höra av dig till oss om frågor i din kommundel! Berga utskott omfattar Berga församling med stadsdelarna Ramshäll, Vidingsjö, Berga församlings glesbygd, gamla delen av stadsdelen Vimanshäll nordväst om Söderleden, Garnisonen samt Övningsområdet. Gunilla Almesåker (FP) ordförande tel , e-post: Gunilla.Almesaker& Ali Hajar (S) vice ordförande tel , e-post: Ali.Hajar& Anna Steiner Ekström (M) tel , e-post: Anna.Steiner.Ekstrom& Niklas Borg (M) tel , e-post: Niklas.Borg& Yvonne de Martin (C) tel , e-post: Yvonne.de_Martin& comhem.se Hans Måhagen (S) tel , e-post: Hans.Mahagen& Björn Granath (V) tel , Anna Lövsén, Joakim Persson, i mitten, och Jörgen Påhlsson inspekterar renoveringen från ovan. Foto: Göran Billeson OBS! Tecknet & markerar ska placeras i e-postadressen. www. 15

16 KOMMUNENS EKONOMI Viktigt att Linköping är m Ett av Linköpings tidigare besök i Kina. Linköpings dåvarande borgmästare Eva Joelsson i samspråk med Guangzhous borgmästare Zhang Guangning och svenska kungaparet Carl XVI Gustaf och Silvia. Foto: Stefan Holgersson Svårt värdera utlandskontakter i kronor och ören Linköpings kommun håller på att ta fram en ny strategi för sina utländska förbindelser. Även om det är svårt att värdera utlandskontakter i kronor och ören menar kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M) att det är viktigt att Linköping har ett internationellt engagemang. AV PER CONNING Paul Lindvall säger att arbetet med den nya internationella strategin bland annat handlar om att se över vilka relationer som är viktigast för Linköping. Med tanke på de kärva ekonomiska tiderna handlar det inte om att satsa massor av pengar på utlandskontakter. Syftet är snarare att prioritera rätt bland kontakterna. Det är viktigt att Linköping är med och syns i världen. Men vi ska göra det för att vi tror att det är bra för våra medborgare. Det är huvudsyftet, säger Paul Lindvall. Han pekar på att kunskapsutbyte med andra länder kan förbättra kommunens verksamhet, till exempel inom skolan 16 www.

17 KOMMUNENS EKONOMI d och syns i världen eller samhällsbyggnadsområdet. Dessutom kan kommunen hjälpa till att skapa internationella kontakter för det lokala näringslivet. BYGGT UPP RENOMMÉ Om kommunen inte är internationellt engagerad tror Paul Lindvall att chanserna till nya investeringar för Linköpingsföretag minskar. Vad vi säkert vet är att kommuner och regioner som inte marknadsför sig lyckas sämre. Vår region konkurrerar ofta om investeringar som kan hamna i någon annan tillväxtregion, i eller utanför Sverige. En fråga i strategiarbetet handlar om hur relationerna till Linköpings vän- och systerorter ska se ut i framtiden. Vi har även en beredning i samarbete med Norrköping där vi försöker hitta ett gemensamt förhållningssätt. Vi har olika vänorter, men vi kan stärka regionens möjligheter att få framgång internationellt. När det gäller att synliggöra regionens miljökunnande pekar Paul Lindvall på att nystartade Miljötekniskt centrum, som ägs av Linköping, Norrköping och universitetet, har en viktig uppgift. Under senare år har vi kanske framför allt byggt upp renommé inom detta område. Det viktiga nu är underlätta avslut i olika affärer. bland annat hållit föredrag om Linköpings kunnande inom miljöteknik. Under hösten kommer en delegation från Kina hit på besök. Lindvalls förhoppning är att kontakterna kan leda fram till nytt kunskapsutbyte och nya affärer. När det gäller att ha kontakter med just Kina anser han att kommunen bör följa regeringens bedömning av vilka länder man ska ha, eller inte ha, samarbete med. Vi kan inte ha 290 utrikespolitiska Kommuner och regioner som inte marknadsför sig lyckas sämre linjer i landet, en för varje kommun. I det här fallet delar jag också regeringens uppfattning att det är bra att ha kontakter med Kina. Länder som har gått från ickedemokratiska styrelseskick till mer av öppenhet och demokrati av olika grad har gjort det genom utbyte med andra länder. EU-KONFERENS I LINKÖPING En annan viktig internationell händelse för Linköping är då en EU-konferens om hållbar näringspolitik arrangeras här och i Norrköping den 2-3 november. Det är jätteroligt. När Sverige är ordförandeland i EU har näringsdepartementet valt att lägga en viktig konferens här. Konferensen ligger dessutom oerhört nära det vi är stolta över: att vi är duktiga på miljökunnande. Det här är viktigt som ett kvitto på att vi ligger långt framme, men det kan säkert också underlätta och möjliggöra affärer inom området, säger Paul Lindvall. PROFILERING Linköpings kommun har på senare år gjort utlandsbesök i exempelvis Palo Alto i USA och Dongguan i Kina. Att mäta vilka exakta effekter de olika besöken ger är svårt, menar Paul Lindvall. Men hans uppfattning är att de har betydelse för exempelvis Linköpingsföretag. Fergas, som också är etablerade i Dongguan i Kina, uppskattade mycket att vi var på plats där. De menade att det var bra för deras möjligheter och profilering i Dongguan. Under besök i Kina har Paul Lindvall En Linköpingsdelegation som besökte Kina för några år sedan. På bilden syns bland andra kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M) i blå skjorta, främre raden. Foto: Stefan Holgersson www. 17

18 BARN OCH UNGDOM Faddrar hjälper nyanlända elever Skolsatsning ska underlätta integrationen Prata, fika eller kanske se på film tillsammans. I ett fadderprojekt i Linköping möts nyanlända elever från andra länder och ungdomar uppväxta i Sverige. AV PER CONNING När Faton Lushaku var nyanländ elev i Linköping tyckte han inte att han hade kontakt med de svenskfödda eleverna på skolan. Det ville han göra något åt och startade därför ett projekt för att öka kontakterna. När han senare blev ett av Linköpings kommuns ungdomsombud kunde han tillsammans med dåvarande kollegan Sofie Elliot fortsätta att driva satsningen som ett ungdomsombudsprojekt. När jag själv var nyanländ hade det varit perfekt att ha en fadder, en person att ringa till eller fika med, säger Faton Lushaku. Faton besökte ett trettiotal klasser och berättade om idén - att det behövdes faddrar och vad detta skulle innebära. Han förklarade att det inte betyder att man måste lägga ner jättemycket tid, men att man ger en nyanländ elev möjligheten att slå en signal om personen till exempel behöver hjälp att hitta en förening, eller bara vill ta en fika. Jag fick ihop faddrar med en gång, säger Faton. JÄTTEBRA IDÉ En av de elever som valde att bli fadder är Sofia Wadman, som nu går i tvåan på Berzeliusskolan. Dialog träffar henne tillsammans med kommunens tidigare och nuvarande ungdomsombud några dagar innan höstens startmöte för fadderprojektet. Jag tyckte det här lät som en jättebra idé. Jag har alltid tyckt om att upptäcka nya kulturer och lära känna människor, säger Sofia Wadman. Tidigare var Sofia fadder åt en tjej som har flyttat nu, men Sofia vill gärna fortsätta att vara fadder. Och även om hon från början var fadder åt en person har hon också lärt känna andra nyanlända elever. Förra ungdomsombudet Sofie Elliot säger att projektet har utvecklats på liknande sätt för andra deltagare också. Det är ganska annorlunda mot hur det var tänkt från första början, att en svensk och en nyanländ skulle vara ett fadderpar. Vi har ordnat träffar med alla. Då är det personer som mest och man lär känna varandra. Det känns bra för det har blivit mer naturligt på det sättet. Sofia Wadman, närmast kameran, är en av de faddrar som finns till hands för nyanlända elever. Bakom henne står, från vänster, Hanna Johansson, Faton Lushaku, Sofie Elliot och Houshyar Kafashi. Faton och Sofie var kommunens förra ungdomsombud, nu är det Hanna och Houshyar som har tagit över dessa uppdrag. Foto: Staffan Gustavsson BESÖKT ELSAS HUS På fadderträffarna har eleverna bland annat kollat på film tillsammans och besökt Elsas hus. Och så blir det att man pratar med varandra i korridorerna, som vanliga kompisar, säger Sofia Wadman. De elever från Ivik (individuellt program för invandrare i åldern år) som har varit med i satsningen har först hunnit lära sig en del svenska. En förutsättning för att det ska fungera är att man kan prata lite med varandra, menar Sofie Elliot. Nu har Faton Lushaku och Sofie Elliot slutat sin årslånga tjänst som ungdomsombud i Linköpings kommun, men projektet fortsätter även med de nya ungdomsombuden Hanna Johansson och Houshyar Kafashi. 18 www.

19 KULTUR Nya chefen Tina Karlsson arbetar nu för att locka fler besökare året runt till Gamla Linköping. Foto: Staffan Gustavsson Hon utvecklar Gamla Linköping Nya chefen Tina Karlsson vill ha en levande stadsmiljö Mer shopping, en utställning om skogen och större utbud av mat och dryck. Det är några av planerna för hur Gamla Linköping ska locka fler besökare i framtiden. AV PER CONNING Efter att Gunnar Elfström slutade som chef för Gamla Linköping och Valla fritidsområde 2007 har tjänsten varit obesatt en tid. Samtidigt har verksamheten utretts. Sedan några månader tillbaka är dock den nya chefen på plats. Hon heter Tina Karlsson och beskriver sig själv som en museimänniska i botten. Hon har också erfarenheter från turismbranschen och från jobb som kultursekreterare. De senaste åren har hon varit kulturstrateg i hemstaden Norrköping. Vad lockade dig i det nya jobbet? Det var kombinationen av kultur, turism och näringsliv. Och att det finns ett tydligt uppdrag från politikerna att utveckla Gamla Linköping. Som chef är det spännande att få ett sådant uppdrag. Ett mål är att öka antalet besökare under hela året. Det gäller bland annat att få dit fler barn, ungdomar och studenter. För att locka barnfamiljerna har Tina Karlsson planer på att använda skogsstigen som förbinder Valla med Gamla Linköping. Valla är ju ett besöksmål för många barnfamiljer. På stråket i skogen skulle vi kunna ha en barnanpassad utställning om skog eller skogsbruk. En sådan utställning tror hon kan vara spännande eftersom många barn inte är så vana vid att vara i skogen idag. UTVECKLA MARKNADSFÖRINGEN Tina Karlsson säger också att Gamla Linköping kan användas som en lärmiljö för skolelever på många olika sätt. Hon vill gärna samarbeta mer med skolor och ta reda på vilka behov och önskemål de har. Att locka lite äldre ungdomar och studenter ser hon som en utmaning. Målgruppen ungdomar är alltid svår för kulturvärlden. Där får man nog tänka till. Den nya chefen vill även förbättra shopping-möjligheterna i stadsdelen. Gamla Linköping är ju inte enbart ett museum. Det ska vara en levande stadsmiljö. Då ingår näringslivet i det, med attraktiva butiker. Jag tror att vi måste tänka lite nytt där. Tina Karlsson menar att utbudet kan behöva breddas. På önskelistan står bland annat fler butiker med inriktning mot trädgård, närodlade matvaror och kaffe/te av hög kvalitet. Och hon ser gärna mer variation när det gäller mat och dryck. Ytterligare en plan är att försöka få dit företagare inom byggnadsvård. En viktig del i det kommande arbetet är att utveckla marknadsföringen. Detta ska bland annat ske i samarbete med kommunens turismorganisation Visit Linköping. Information och marknadsföring är högt prioriterat. Det finns redan jättebra butiker och verksamheter här, men det är ganska osynligt. Framför allt syns det väldigt lite utanför Linköping. www. 19

20 POLITIK Fullmäktiges gruppledare: Paul Lindvall (M), Bengt Olsson (FP), Jan-Willy Andersson (KD), Muharrem Demirok (C) Hur ska de minskade skattein Alliansen: Vi prioriterar kärnverksamhet Oppositio Så här tycker partierna Arkivbilder Jämfört med i våras ser det ekonomiska läget något bättre ut, bland annat för att skatteinkomsterna blev något högre än vi trodde och 2010 ser skapliga ut. Regeringens beslut om utökade statsbidrag innebär ett välkommet tillskott på drygt 100 miljoner kronor nästa år. Åren kan bli besvärligare. De besparingskrav vi beslutat ligger fast. Vi har tydligt sagt att de extra statsbidragen ska gå till skola, vård, barnomsorg och övrig omsorg. Det är ingen idé för de nämnder som ansvarar för andra områden, att ens begära del av pengarna. Det sker också tydliga prioriteringar, både i den fastställda budgeten och i nämndernas arbete med besparingarna. Kritiken om att vi inte prioriterar tar jag lätt på. Det är bra att ha en tvåårsbudget nu. Vi kan fokusera på att få bra verksamhet för pengarna. Ordning på ekonomin går hand i hand med bra verksamhet. Linköpings kommun har som alla andra kommuner mindre skatteinkomster att använda till verksamhet detta och kommande år. Den politiska majoriteten har lagt sparbeting vid flera tillfällen. Administrativa besparingar, återhållsamhet med konferenser, resor och utbildningar, noggrann prövning av återbesättningar av tjänster, reducering av semesterlöneskulden är några av åtgärderna. Detta räckte inte. Därför har nämnderna fått mindre budgetar. Kommunen har ännu inte sagt upp någon personal. Däremot är 50 personer varslade, mest barnskötare ur vikariepoolen, ett fåtal elevassistenter och enstaka fritidsledare. Under detta och förra året har drygt hundra barnskötare fått tillsvidareanställning, enligt regler om långa vikariat i lagen om anställningsskydd. Opposition och majoritet har olika syn på om besparingarna prioriterats eller inte. Vi prioriterar kärnverksamheterna, anser alliansen (M, FP, KD, C). Alliansen borde ha prioriterat tydligare, säger oppositionen (S,MP,V). Trots allt har Linköping en god och stabil ekonomisk situation. Vi har bland annat lagt undan medel till pensioner. De senaste åren har vi haft skatteinkomster som räckt till. Nu ser det annorlunda ut och på grund av lågkonjunkturen är prognosen att vi får 500 miljoner kronor mindre skatteinkomster Trots att det nu vänt litet grand i ekonomin, har vi kanske de värsta åren framför oss. Ännu har vi inte märkt av lågkonjunkturen 20 www.

21 POLITIK Lena Micko (S), Annika Lillemets (MP), Monica Ericsson (V) komsterna användas bäst? nen: Oansvarigt att inte prioritera tydligare Det är tråkigt att göra nedskärningar, men när verkligheten knackar på finns det inget annat val. Det är som i privatfullt ut i form av arbetslöshet i Linköping. Det kanske är en viss fördröjning. Inom alliansen är vi helt ense om besparingarna och också om hur statsbidragen ska fördelas, nämligen till skola och omsorg. I våras fick Linköping 75 miljoner kronor. I september fick vi 100 miljoner för 2010, ett välkommet tillskott. För Linköpings del är det bäst om vi kan använda de pengarna även 2011 och Alliansen fortsätter att följa den plan för besparingarna vi haft från början. När vi tog budgeten hösten 2008 prioriterade vi bland verksamheterna. Utifrån budgeten lade vi i våras samma besparing överallt. Därefter ha vi sagt, att de extra statsbidrag vi har fått, både i våras och nu i höst, ska gå till skola, vård och omsorg. Av vårens statsbidrag på 75 miljoner kronor, bedömer jag det rimligt att omsorgs-, äldre- och socialnämnden tillsammans får 40 procent. Vi har prioriterat fullt ut: kärnverksamheterna ska få stödet och det är behoven inom de tre vårdnämnderna som ska styra. Som kristdemokrat känner jag mig mycket bekväm med det sättet att jobba. Det gör jag också som politiskt ansvarig för vård- och omsorgsfrågorna. Det känns också bra att partierna inom Allinas för Linköping är helt överens om upplägget. ekonomin: råkar man ut för en inkomstminskning, måste man också genomföra en utgiftsminskning. Vi är tydliga med att prioriteringarna inte har ändrats: skola, vård och omsorg är de viktigaste områdena. Det är fullmäktige som gjort prioriteringarna i och med budgetbeslutet. När sedan skatteintäkterna minskar, måste det påverka alla verksamheter, men en del påverkas mindre eftersom vi satsar de extra statsbidragen där, nämligen skola och vård. Barn är viktigare än asfalt. Det är Allians för Linköping tydliga om. Det går inte att göra nedskärningar utan att det märks, men vi är en av de kommuner som kommit lindrigast undan krisen. Vi är relativt förskonade när det gäller neddragningar i verksamheterna. Vi håller fast vid det vi sa i våras: det är fel att ta besparingarna rakt över alla nämnderna, utan att peka ut undantag. Att inte prioritera är att smita undan politiskt ansvar när kommunen behövde spara förra gången satt vi med i ledningen. Då undantog vi skola och omsorg. Det gav goda resultat. Det var vårt förslag även denna gång. Istället ville vi spara mera på till exempel delar av internationell verksamhet, inköp och administration. Det går också att göra mer samordningsvinster både i Östsam och i samarbetet Norrköping-Linköping. Samordningsvinster är alltid viktiga. I besparingstider kan det vara lättare att genomföra dem. Vi tycker att fullmäktige skulle ha tagit beslut om de nya budgetramarna, eftersom förutsättningarna blev helt nya. Detta är speciellt viktigt då vi arbetar med tvåårsbudget. I vårt budgetförslag ville vi höja skatten med en krona, hälften till kärnverksamheterna och hälften till investeringar. Det hade gett möjligheter att slippa göra några neddragningar. Tyvärr fick vi inte gehör för det, fast opinionsundersökningar visar gång på gång att de flesta medborgarna vill betala för en bra, gemensam välfärd. Vår utgångspunkt är att det inte finns så mycket luft i systemet (att det går att skära ner särskilt mycket). När det nu ändå ska skäras ner, tycker inte vi att det är bra att lägga ut generella besparingar som majoriteten har gjort. Vi vill styra om pengar, från vägprojekt och från flyget. Det gäller att se långsiktigt. Det är bättre att satsa på att låta folk utföra välbehövligt arbete, än att betala för a-kassa och socialbidrag. Det kanske kostar litet mer på kort sikt, men det är det värt. I stället för att lägga ett generellt besparingskrav på nämnderna, borde majoriteten pekat ut besparingar för varje nämnd. Det är deras sak att säga vad som ska prioriteras. Att inte göra det, är att avhända sig politiskt ansvar. Det som sker nu är att tjänstemännen tar besluten i stället. Vi tycker att alliansen har skyldighet att tala om var besparingarna ska göras. Alliansen vill inte höja skatten för att rädda välfärden. Då räcker pengarna inte till allt, det förstår människor. I besparingstider borde folk vara delaktiga i vad som ska tas bort för att fara mindre illa. Genom medborgardialog kunde folk få välja det minst dåliga. Alliansen varken frågar eller pekar ut. Det är politiskt ohederligt. Nämndernas ramminskningar borde tagits av det högsta beslutande organet, kommunfullmäktige, istället för av kommunstyrelsen. www. 21