Ärendet i korthet. utredning. Efter utredning föreslår samhällsbyggnadsfürvaltningen att insamling av matavfall i

Transkript

1 Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade zorz-o3-o5 att insamling av utsorterat matavfall ska föregås av en utredning. Efter utredning föreslår samhällsbyggnadsfürvaltningen att insamling av matavfall i särskilda behållare påbörjas så snart det är möjligt. Insamlingen ska vara frivüig för fastighetsägarna. Insamlingen füreslås ske i separata kärl r4o liter och papperspåsar. Insamlingen kan påbörjas i mindre skala under pågående entreprenadavtal och ryms inom avfallsbudget för år zog. Infürande i hela kommunen färeslås ske under zor4isamband med ny entreprenad für sophämtning..t Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS BERI FAJIC SID 1/5 RENHÅLLNINGSHANDLÄGGARE TEKNIK- OCH FASTIGHETSUTSKOTTET Tjänsteskrivelse Insamling av matavfall i Vallentuna Förslag till beslut Teknik- och fastighetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att påbörja planering och införande av utsorterad insamling av matavfall från hushållen under år Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade att insamling av utsorterat matavfall ska föregås av en utredning. Efter utredning föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att insamling av matavfall i särskilda behållare påbörjas så snart det är möjligt. Insamlingen ska vara frivillig för fastighetsägarna. Insamlingen föreslås ske i separata kärl 140 liter och papperspåsar. Insamlingen kan påbörjas i mindre skala under pågående entreprenadavtal och ryms inom avfallsbudget för år Införande i hela kommunen föreslås ske under 2014 i samband med ny entreprenad för sophämtning. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 18 att insamling av utsorterat matavfall ska föregås av en utredning. Samhällsbyggnadsförvaltningen upphandlade därefter en konsult som fick i uppdrag att utreda förutsättningarna till insamling av matavfall i kommunen. Efter att ha tagit del av utredningen föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att insamling av matavfall i särskilda behållare påbörjas så snart det är möjligt. En del verksamheter som hanterar livsmedel sorterar redan ut sitt matavfall som går till rötning och blir biogas. Avtalet för kärl- och säckavfall med nuvarande renhållningsentreprenör Ragn-Sells AB går ut Det innehåller inte något uppdrag om insamling av utsorterat matavfall. Om en sådan insamling ska påbörjas innan avtalet löper ut måste kommunen fråga nuvarande entreprenör om detta är möjligt och i så fall träffa ett tilläggsavtal med entreprenören. Insamling av matavfall kan då förslagsvis införas i SBF TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS SID 2/5 centrala delar av Vallentuna och förberedelser göras för att kunna komma igång i resten av kommunen efter upphandling, när det finns ett nytt entreprenadavtal. Ny upphandling av insamling, transport och behandling av hushållsavfall kommer att genomföras våren Förutsättningar Vallentunas avfallsplan innehåller mål för avfallshanteringen till och med år 2020.Vallentuna ligger idag långt efter det nationella målet att omhänderta 35 % av matavfallet och arbetet med insamlingen av matavfall för produktion av biogas bör intensifieras. Vallentunas avfallsplan är gemensam för nio kommuner som ingår i det gemmensamägda avfallsbolaget SÖRAB (Söderhalls RenhållningsverkAB). Målsättningen är att följa gällande avfallsplan och använda behandlingsmetoder som kan godtas av SÖRAB. Bland SÖRAB-kommunerna sker matavfallsinsamling från hushåll i Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Sundbyberg och Upplands Väsby. Danderyd har precis börjat i liten skala och Täby planerar börja under våren 2013, också i liten skala. Resultat av den plockanalys som genomfördes våren 2012 visar att ungefär hälften av kärl- och säckavfallet är biologiskt behandlingsbart. SÖRAB har handlat upp behandling av matavfall för medlemskommunernas räkning. Insamlat matavfall kan lämnas på Hagby i Täby för omlastning och transport till biogasanläggningen i Uppsala. Matavfallet ska rötas med biogasutvinning och därför bör matavfallet läggas i papperspåsar. Insamlingssystem När det gäller insamlingssystem föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att insamling av hushållsavfall planeras i framtiden i två fraktioner med separata behållare för mat- respektive brännbart avfall. Det vanligaste sättet att samla in matavfall idag är att utrusta deltagande fastigheter med särskilda behållare för matavfall, s.k. tvåkärlsystem.det innebär att det måste finnas plats för dessa i avfallsutrymmen eller på fastigheten. Ibland kan det vara svårt att lösa det på ett bra sätt. Kommunen tillhandahåller insamlingsbehållare, dock inte underjordsbehållare eller andra sorteringslösningar. Fastighetsägaren ansvarar för

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS SID 3/5 behållarplats och eventuell ombyggnad av avfallsutrymme. Fastighetsägarna i Vallentuna kan idag välja att hantera det utsorterade matavfallet genom hemkompostering. 1 % har valt hemkompostering och systemet fungerar väl enligt senaste undersökningen år Det finns fördelar med att införa separat kärl för matavfall: Separata kärl ger bra kvalitet på insamlat material; Låg investeringskostnad; Möjlighet att kunna väga avfallet i framtiden; Hanteringsmässigt ett bättre val för insamlingsentreprenör än tvådelat kärl. Samhällsbyggnadsförvaltningen förordar att insamlingen ska vara frivillig för fastighetsägarna. I Vallentunas avfallsföreskrifter anges att hushåll får sortera ut matavfall för insamling om kommunen så bestämmer. I många kommuner som infört insamling av utsorterat matavfall är det vanligt att matavfall hämtas varannan vecka från småhus, något som samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer är rimligt. Från flerbostadshus och verksamheter bör dock veckohämtning gälla. I samma föreskrifter står det även att sortering av matavfall ska vara frivillig om den införs. För att kunna sortera matavfall kan vissa fastighetsägare i flerbostadshus behöva göra förändringar på sina fastigheter för att få plats med behållare för matavfallet. Även om det är samma totala avfallsmängd som tidigare innebär uppdelningen i olika kärl att det ofta blir mer utrymmeskrävande. Det kan medföra svårigheter för vissa fastighetsägare att lösa de praktiska frågorna utan extra kostnader och särskilt besvärligt kan det bli i trånga småhusområden. Där kan det behövas längre tid för att genomföra förändringen och en del fastighetsägare kommer eventuellt att helt avstå från att delta. Tidplan Planering för införandet av matavfallsinsamling kan starta så snart beslut finns i frågan. Ekonomiska konsekvenser Om kärl- och säckavfall ska samlas in i två fraktioner och i skilda behållare är det mer resurskrävande än om avfallet samlas in i en blandad fraktion. Det innebär att

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS SID 4/5 insamlingen blir dyrare. Inköp av behållare för matavfall, påsar och ökade informationsinsatser är en del av de ökade kostnaderna. Inköp av kärl och påsar samt kostnader för insamlingen för ca hushåll ryms inom befintlig avfallsbudget Avfallstaxorna är kraftfulla styrmedel för att minska uppkomsten av osorterat avfall. Om kommunen vill att så många hushåll som möjligt ska sortera ut matavfall bör taxan stimulera till detta. Ekonomiska incitament brukar fungera bra när det gäller att ändra människors attityder och beteende samt få fler att välja prova matavfallskärl. Teknik- och fastighetsutskottet gav i oktober 2012 samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att se över avfallstaxan i framtiden. Slutsatser Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att insamling av matavfall i tvåkärlsystem och papperspåse med tillhörande påshållare införs så snart det är möjligt. Insamlingen bör kunna påbörjas i mindre skala (erbjudande till 1500 st hushåll) under pågående entreprenadavtal om kommunen kan träffa tilläggsavtal med nuvarande entreprenör. Insamlingen bör kunna erbjudas i hela kommunen under Den ska vara frivillig för fastighetsägarna. Hushåll i flerbostadshus och andra områden med gemensam hämtning kan bara sortera matavfall om deras hyresvärd/boendeförening har valt att delta. Taxeutformning bör ske så att utsortering av matavfall uppmuntras. Att sortera avfallet i två kärl bör inte vara dyrare än att ha ett kärl för blandat avfall. Handlingar 1. Rapport utredning matavfallsinsamling slutversion Insamling av matavfall i Vallentuna 3. Karta - förslag till områden som kan sortera matavfall 2013 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Eva Anderling Exploateringschef

6 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS SID 5/5 Ska expedieras till: Handläggaren

7 Nedre Bergby Förslag till Nybygget områden som får möjlighet Västanberga att sortera matavfall från 2013 Stensborg Foderby Ubby Storbacken Nygård Västergården Snapptuna Nyby Uddnäs Östergården Ekeby Ormsta Lövlunda Rosendal Dragonvreten Lugnet Hammarbacken Gustavslund Ormsta Mörby Rosengården Björkby Norrgården Ängsberga Sörgården Vallentuna Vallentuna Centrum Åsbygget Kullen llangården vhagen Björkby-Kyrkvikens naturreservat Olhamra Rickeby Okvista Björklunda gsta by Bällsta Karlberg Oppgården Solgårds- Björkhagen gärde Gustavs udde Asplunda Påtå Kullaberg Kristineberg Bällsta Lovisedal Bällstalund Bällstaberg Kragsta Kragstalund Kragsta lund Bällstaberget Uthamra Fisknäbben Nyborg Gävsjö Skoga Uthamra Lilla Gävsjö

8 RAPPORT UTREDNING MATAVFALLSINSAMLING VALLENTUNA KOMMUN SLUTVERSION

9 Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Titel på rapport: Utredning matavfallsinsamling Vallentuna kommun Status: Slutversion Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Vallentuna kommun Beri Fajic Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Tyréns AB Annette Adolfsson Jan Furumo Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

10 Sammanfattning För att uppfylla det nationella miljömålet och målen i den kommunala avfallsplanen måste Vallentuna kommun öka insamlingen av matavfall. Denna utredning har utförts för att ta fram underlag för beslut om ett eventuellt införande av matavfallsinsamling i Vallentuna kommun. Utredningen lyfter fram för- och nackdelar med olika insamlingsmetoder samt uppskattar kostnaderna för den föreslagna insamlingsmetoden. Utredningen rekommenderar bland annat en insamlingsmetod med separata kärl eller underjordsbehållare kombinerat med papperspåsar, att kärlen ägs av kommunen, styrande avfallstaxa och att en person projektanställs för att arbeta med införandet. Utredningen rekommenderar också att ett tilläggsavtal sluts med den nuvarande entreprenören för att införa matavfallsinsamling i ett försöksområde under en begränsad tid fram till nästa avtalsperiod. Utredningen visar att uppskattade kostnader per hushåll för införande i hela kommunen är ca 165 kr per hushåll i kommunen för investeringskostnader, ca 45 kr per år per hushåll i kommunen för driftkostnader och ca 45 kr per år per hushåll i kommunen för en projektanställning. Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 3(14)

11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Förutsättningar Mål och mängder Befintliga avtal Översikt matavfallsinsamling i landet, Stockholmsområdet och SÖRABkommunerna Strategier för införande Obligatorisk eller frivillig sortering Avfallstaxa Hämtningsintervall Praktiskt genomförande Avtal med entreprenör Etappvis införande Utrustning val av insamlingsmetod Information Personalresurser Praktiska problem Resultat av införande - anslutningsgrad Framgångsfaktorer och rekommendationer vid införande av matavfallsinsamling i Vallentuna kommun Framgångsfaktorer Rekommendationer Totalkostnad för föreslagen insamlingsmetod Försöksområde Hela kommunen Litteraturreferenser Bilagor Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 4(14)

12 1 Bakgrund och syfte Syftet med denna utredning är att beskriva alternativ och att ta fram ett underlag för politiskt beslut om införande av matavfallsinsamling i Vallentuna kommun. Efter beslut i kommunfullmäktige ( ) om att utföra en utredning har Tyréns AB fått i uppdrag att utreda förutsättningarna och att ta fram underlag för beslut. Alla priser som nämns i dokumentet är exklusive moms om inget annat anges. 2 Förutsättningar 2.1 Mål och mängder Ett motiv till att starta matavfallsinsamling i Vallentuna kommun är mål 6 för 2020 i den gemensamma avfallsplanen för SÖRAB-kommunerna. Målet lyder: Minst 50 procent av hushållsavfallet ska materialåtervinnas och materialåtervinningen från verksamheter ska öka. Målet har förtydligats med att det innebär att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling och att det innebär att minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Resterna vid behandlingen ska vara så rena att de går att återföra till åker- eller skogsmark. Det finns även två nationella etappmål inom miljömålssystemet som nyligen ersatte det tidigare nationella målet att 35% av matavfallet ska samlas in och behandlas separat. De nya etappmålen innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara och att insatser ska vidtas senast 2020 så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av ickefarligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent. Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för är framtagna, de kommer att ställas ut för samråd under Förslag till delmål 6.3 lyder: År 2016 ska minst 30 kg matavfall per invånare och år samlas in. Som komplement till detta delmål finns även förslag till följande delmål: 2.2 Insamlat matavfall ska hålla sådan hög kvalitet så att materialet kan användas som växtnäring. och 6.4 År 2016 ska allt insamlat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsbutiker omhändertas så att växtnäring tas till vara. En plockanalys utfördes 2009, vilken visade att strax över 40% av hushållsavfallet, motsvarande ca 2700 ton, i Vallentuna utgjordes av matavfall. En ny plockanalys har utförts under våren 2012, vilken visar att andelen matavfall i hushållsavfallet har ökat något, till strax under 50%. I dagsläget pågår insamling av matavfall från verksamheter, t.ex. restauranger och butiker, via Gröna Linjen. 182 ton samlades in Befintliga avtal SÖRAB har upphandlat behandling av allt avfall från SÖRAB-kommunerna. Det innebär att insamlat matavfall kan lämnas på Hagby i Täby för omlastning och transport till biogasanläggningen i Uppsala. Insamling av matavfall från verksamheter i alla SÖRAB-kommunerna sker via Gröna Linjen, som upphandlas av SÖRAB. Insamlingen från verksamheter påverkas inte av denna utredning. Nuvarande entreprenör är SITA, som också har vunnit den nyligen genomförda upphandlingen. Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 5(14)

13 Nytt avtal för Gröna Linjen är tecknat med SITA för perioden till med möjlighet till maximalt 2 års förlängning. Kommunens nuvarande avtal för insamling av brännbart hushållsavfall är förlängt till I avtalet ingår att entreprenören tillhandahåller och äger de sopkärl som används för insamling av hushållsavfall. Byten och utställning av kärl ingår i entreprenadkostnaden. I samband med ny upphandling övertar eventuellt ny entreprenör kärlen från befintlig entreprenör mot ersättning. Att entreprenören och inte kommunen äger kärlen är ovanligt bland kommunerna idag. Kärl för matavfall för Gröna Linjen ägs av kommunen och köps in från SITA. 3 Översikt matavfallsinsamling i landet, Stockholmsområdet och SÖRAB-kommunerna Mer än 160 av Sveriges kommuner erbjuder sina kommuninvånare att separat samla in sitt matavfall för central behandling och fler kommuner planerar att införa insamling. Den vanligaste insamlingsmetoden för småhus är två separata kärl, ett för matavfall och ett för restavfall. I flerbostadshus brukar den befintliga sophämtningen kompletteras med ett eller flera kärl för matavfall. Näst vanligast är optisk sortering med olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. En tredje variant är den så kallade Lundamodellen som främst riktar sig till småhus. Förpackningar, tidningar, matavfall och brännbart avfall hämtas då fastighetsnära i två kärl som tillsammans är indelade i åtta olika fraktioner. Det finns också ett fåtal kommuner som använder delade kärl för matavfall respektive brännbart avfall. Bland SÖRAB-kommunerna sker matavfallsinsamling från hushåll i Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Sundbyberg och Upplands Väsby. I Sundbyberg är matavfallsinsamling obligatoriskt. Omfattningen av matavfallsinsamlingen varierar mellan kommunerna, likaså hur länge insamling har pågått. Danderyd har precis börjat i liten skala, och Täby har planerat för att börja under Bland övriga kommuner i Storstockholmsområdet har de flesta infört eller planerar att införa matavfallsinsamling från hushåll. 4 Strategier för införande 4.1 Obligatorisk eller frivillig sortering Det finns ett flertal kommuner i Stockholmsområdet som har obligatorisk insamling av matavfall från verksamheter som hanterar livsmedel, t.ex. restauranger och storkök, medan det för hushåll i dessa kommuner kan vara frivilligt. I Sverige är fördelningen mellan obligatorisk och frivilliga insamling för hushåll ungefär lika. Antalet anslutna hushåll vid obligatorisk insamling är oftast högre, men inte mängden insamlat matavfall per hushåll. Högre anslutningsgrad ger dock större mängder insamlat matavfall totalt. Frivillig insamling kombineras ofta med en miljöstyrande taxa, se nästa stycke. 4.2 Avfallstaxa Frivillig insamling av matavfall kombineras i många fall med en avfallstaxa som gör det billigare att sortera ut matavfall jämfört med att lämna avfallet osorterat. Många kommuner konstruerar avfallstaxan så att de som inte sorterar matavfall får en mycket högre taxa än de som sorterar. Med stor subventionering för de som sorterar matavfall kan det bli väldigt många som ansluter sig till matavfallsinsamlingen. Taxan behöver då vara konstruerad så att kommunen kan klara att många sorterar, utan att det ekonomiska resultatet blir negativt. Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 6(14)

14 Eftersom insamling av matavfall ofta medför ökade driftskostnader kan avfallstaxan vid införandet behöva höjas för samtliga. 4.3 Hämtningsintervall Hämtning av matavfall och brännbart avfall varannan vecka är vanligt i många kommuner. Som komplement till detta kan kommunen erbjuda hämtning av matavfall varje vecka mot extra avgift. För flerbostadshus är tätare hämtning, oftast en gång i veckan med möjlighet till två gånger i veckan mot extra avgift, vanligt eftersom det kan vara trångt och svårt att få plats med tillräckligt antal kärl. Flera kommuner tillämpar hämtning av matavfall varannan vecka under vintern, men hämtning varje vecka under sommaren för att undvika problem med lukt och flugor. Att ändra hämtningsintervall under delar av året kräver stora informationsinsatser två gånger per år i samband med förändringarna. 4.4 Praktiskt genomförande Avtal med entreprenör Införandet av matavfallsinsamling behöver samordnas med upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall. Trots detta kan det vara en fördel att teckna ett tilläggsavtal om att påbörja matavfallsinsamling med befintlig entreprenör ett eller ett par år före avtalets utgång. Kostnaderna för ett tilläggsavtal beror på kraven som ställs på entreprenören, till exempel fordonskrav. I exempelvis Danderyd har ca 1500 hushåll, både småhus och flerbostadshus, i ett försöksområde erbjudits matavfallsinsamling. Av dessa har 300 anmält sig. Ett liknande upplägg med försöksområde skulle vara möjligt att genomföra i Vallentuna med nuvarande entreprenör under nuvarande avtalsperiod. Erfarenheterna från ett sådant försök kan ge ett bra underlag inför kommande upphandling och avtal Etappvis införande Olika kommuner har valt olika tillvägagångssätt för införande av matavfallsinsamling, antingen etappvis eller hela kommunen på en gång. Vid etappvis införande delas ofta småhus och flerbostadshus i olika etapper. Det är vanligt att ca hushåll i småhus ingår i varje etapp, men antalet är ofta högre om det gäller hushåll i flerbostadshus. Det är vanligt att varje etapp ges en anmälningstid då fastighetsägarna har möjlighet att anmäla sig. Alla anmälda får kärl och utrustning utkört vid bestämda tillfällen. Ett annat sätt är att alla fastigheter i en etapp får kärl och utrustning levererat och de som inte vill sortera matavfall anmäler detta till kommunen, som hämtar tillbaka kärlet Utrustning val av insamlingsmetod Principerna för de insamlingsmetoder och den utrustning för matavfallsinsamling som är vanligast sammanfattas nedan. I samma kommun kan det finnas en kombination av insamlingsmetoder, eftersom metoderna för småhus inte alltid passar för flerbostadshus. Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 7(14)

15 Separata kärl och papperpåsar Samtliga SÖRAB-kommuner som i dagsläget har infört matavfallsinsamling använder separata kärl och papperspåsar, vilket är den vanligaste insamlingsmetoden i Sverige. Insamlingsmetoden utgörs av separata (ofta bruna) sopkärl i storleken 140 liter tillsammans med påsar av vattenavvisande, våtstarkt papper. Som jämförelse kan nämnas att den vanligaste kärlstorleken för hushållsavfall i Vallentuna är 190 liter. Större kärl än 140 liter brukar inte användas för matavfallsinsamling av arbetsmiljöskäl, eftersom kärl fulla med matavfall blir för tunga. Matavfallspåsarna förvaras i en ventilerad påshållare innan de läggs i kärlet. Exempel på papperspåse och påshållare. För småhus använder många kommuner så kallade ventilerade kärl med lufthål i sidorna och en luftspalt i botten (så kallad mellanbotten). Att ventilera påsarna både i påshållaren och i kärlet gör att vatten avdunstar lättare, vilket gör att påsen håller bättre, avfallets vikt minskar, avfallet luktar mindre och risken att påsen fryser fast i kärlet på vintern minskar. Ett nyligen framtaget tillbehör är en biohylla på insidan av kärlet. På hyllan ställs matavfallspåsen så att den kan torka eller frysa utan att fastna i någon annan påse eller i kärlets botten. När nästa påse ska läggas i kärlet läggs den torra/frusna påsen på kärlets botten. I flerbostadshus brukar oventilerade kärl användas, eftersom en uppfattning är att det sprider mindre lukt inomhus. Nya påsar kan delas ut av entreprenören, en gång per år eller efter beställning. Det går även att anordna utlämningsställen där hushållen själva kan hämta påsar, t.ex. i kommunhuset, i mataffärer eller på återvinningscentralen. I flerbostadshus kan buntar med påsar förvaras i en särskild hållare. Ett alternativ till papperspåsar kan vara påsar av majsstärkelse, vilka påminner om tunna plastpåsar. Majsstärkelsepåsar fungerar bra vid kompostering av matavfall, men rekommenderas inte när materialet lämnas till rötning, vilket SÖRAB-kommunerna gör. Exempel på kärl. Exempel på hållare för påsbuntar i flerbostadshus. Det är vanligt att tvåfacksbilar används vid insamling i två kärl istället för att använda två bilar. Det innebär att sopbilen är uppdelad i två fack, som matavfall och brännbart avfall töms i under samma runda. Med tvåfacksbil minskar transporterna, särskilt vid hög anslutningsgrad, eftersom bilen utnyttjas effektivare. Det brukar ifrågasättas av invånarna om två bilar kör samma rutt för att hämta avfall. Med två kärl ökar möjligheten till flexibla hämtningsintervall för matavfall respektive brännbart. Med utsortering av matavfall kan behovet av hämtning av det brännbara minska till en gång per månad. Ca kr för inköp och utkörning är ett tänkbart pris vid inköp av ett större antal kärl samtidigt. Kostnad för papperspåsar är ca 50 kr/hushåll och år. Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 8(14)

16 Delade kärl I t.ex. Jönköping och Karlstad används 240 eller 370 liters sopkärl med mellanvägg för insamling hos småhus. Halva kärlet används till matavfall och halva till brännbart avfall. Kärlen ger möjlighet till fördelning 60/40 av avfallet, men den fördelningen har visat sig ha mycket större problem med fastfrysning och fastkilning av avfallet än vad fördelningen 50/50 har. Den stora fördelen med delade kärl är att småhusen inte behöver ha plats för två kärl. För småbarnsfamiljer med mycket avfall kan möjligheten att kunna välja Exempel på tvåfackskärl (240 liter) med mellanvägg (fördelning 50/50). separata kärl finnas som komplement. Insamlingsmetoden medger ingen flexibilitet att kunna ha glesare tömning av det brännbara avfallet. Delade kärl brukar inte användas i flerbostadshus, utan där brukar separata kärl användas. Med dessa kärl krävs det att entreprenören har tvåfacksbil, vilket kan vara svårt att tillgå vid ett tilläggsavtal. Vid införande av tvåfackskärl behöver de befintliga kärlen bytas ut. Inköpspris för nytt kärl är ca 750 kr/st för 240 liter och ca 950 kr/st för 370 liter. Kostnad för papperspåsar är ca 50 kr/hushåll och år. Täby kommun har gjort en utredning kring lämpliga insamlingsmetoder. Utredningen föreslog att ett försök med insamling med tvåfackskärl och tvåfacksbil ska inledas i kommunen. Två avgörande argument för delade kärl i Täby är att hushållen redan har ett extra kärl för tidningar samt att det finns mycket säckhämtning hos småhus som man hoppas kommer att ersättas med ett delat kärl. Inget av detta finns i Vallentuna. Täby avser att upprätta ett tilläggsavtal med den nuvarande entreprenören. Flerfackskärl Den så kallade Lundamodellen införs i allt fler kommuner eftersom det anses som en god service att kunna sortera allt avfall vid fastigheten. I Stockholmsområdet har SRV återvinning börjat erbjuda flerfackskärl i sina ägarkommuner. Modellen används framförallt hos småhus och innebär att varje hushåll får två sopkärl i storleken 370 liter som vardera innehåller 4 fack. I de totalt åtta facken kan hushållen sortera brännbart avfall, matavfall, tidningar, metall-, glas-, plast- och pappersförpackningar. Denna insamlingsmetod ställer höga krav på hämtningsfordonen, eftersom det behövs bilar med 4 olika fack. Flerfackskärl brukar inte användas i flerbostadshus, utan där brukar separata kärl användas. Investeringsbehovet för Lundamodellen är större än för separata kärl, eftersom två helt nya fyrfackskärl måste köpas till varje hushåll och entreprenören måste skaffa fyrfacksbilar. Två fyrfackskärl kostar omkring 3000 kr i inköp, vilket är omkring sex gånger mer än inköpspriset för ett 140 liters kärl. Kostnad för papperspåsar är ca 50 kr/hushåll och år. Underjordsbehållare Exempel på fyrfackskärl. I flerbostadshus och trånga bostadsområden kan det vara svårt att få plats med ett tillräckligt stort antal kärl för matavfallsinsamling. I sådana områden kan behållare som är helt eller delvis nedgrävda användas. Behållarna töms med kranbil och kan vara av olika storlekar, vanligtvis 3- Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 9(14)

17 5 m 3. För matavfall tillämpas oftast mindre behållare som också är specialanpassade för just matavfall. Fastighetsägaren äger och installerar behållarna. Behållare av denna typ används för närvarande i Vallentuna för insamling av hushållsavfall. Det finns även minst en behållare avsedd för matavfall installerad, men ännu inte i bruk. Denna typ av maskinell hantering rekommenderas vid nybyggnation och beräknas öka i antal framöver eftersom det är en smidig lösning som också ger en bra arbetsmiljö för sophämtarna. Exempel på underjordsbehållare för brännbart avfall och matavfall i Vallentuna. Foto: Sonia Blom. Matavfallskvarnar Huvudmannen för avloppsledningsnätet, Roslagsvatten, ger i dagsläget inga tillstånd till inkoppling av matavfallskvarnar till ledningsnätet med hänvisning till osäkerheten kring avfallskvarnarnas effekt på ledningsnätet. SÖRAB och Käppalaförbundet har tillsammans drivit BOA-projektet (Biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar). Slutsatserna i projektet var att insamling med kärl och sopbil är mest gynnsamt ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv och också med avseende på genomförandeaspekter. Matavfallskvarnar kan användas som kompletterande insamlingsmetod där det finns vilja och möjlighet samt att kvarnar endast installeras i hushåll där avloppet leds i avloppsledningar med god kondition. Optisk sortering Vid optisk sortering använder hushållen speciella olikfärgade, oftast gröna, påsar för matavfall. De gröna påsarna läggs tillsammans med det brännbara hushållsavfallet i det vanliga sopkärlet. Påsarna transporteras till en sorteringsanläggning som med optik läser av påsarnas färg. Via transportband sorteras matavfallspåsarna ut för att sedan slitas sönder för att separera matavfallet från påsen. De närmaste anläggningarna för optisk sortering finns i Södertälje och Eskilstuna. Järfälla kommun gjorde en utredning inför beslut om val av insamlingsmetod för matavfall. Utredningen visade att optisk sortering var det bästa alternativet för kommunen. Med anledning av utredningens resultat gjorde SÖRAB en ekonomisk utredning kring optisk sortering. Slutsatsen blev att det inte var aktuellt att föreslå en utbyggnad av insamling i olikfärgade påsar för SÖRAB-regionen och inte heller byggnation av en sorteringsanläggning i regionen Information Det vanligaste sättet att informera om matavfallsinsamling är via utskick av brev och broschyrer kombinerat med information på kommunens hemsida. Om insamlingen är frivillig skickas också en anmälningsblankett tillsammans med informationen. I samband med att kärl och tillbehör körs ut lämnas ofta ytterligare information. Erfarenheten visar att en förutsättning för att lyckas bra är att mycket resurser satsas på informationen och informationen ges i flera omgångar och på olika sätt (adresserad skriftlig information, hemsida, hembesök, arrangerade möten eller mässor). Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 10(14)

18 För att bibehålla motivationen att sortera är det viktigt att fortsätta med information till kunderna. Informationen kan vara hur mycket matavfall som samlats in, till vilken typ av behandling det gått och vilken miljönytta detta har medfört. Vanlig i många kommuner är att texter för informationen tas fram av avfallshandläggaren. För layout, tryckning och utskick kan extern hjälp anlitas. Enligt en enkät som redovisas i rapporten Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall är extrakostnad för information mellan ca 15 och 200 kr/hushåll med tyngden på det lägre intervallet. Det finns många kommuner i närheten och i andra delar av landet som har tagit fram liknande material som kan användas som inspiration. Informationsmaterial som används i Sigtuna, Upplands-Väsby och Kungsbacka finns som bilaga till utredningen Personalresurser Tyréns bedömning är att inga extra personalresurser behövs under en försöksperiod. Detta gäller dock inte vid införande i hela kommunen, då det krävs förstärkning av personalresurserna för att hantera informationsmaterial, administrera etappindelningar och utskick, administrera anmälningsblanketter och att svara på frågor. Att uppdatera avfallstaxa och avfallsföreskrifter tar också mycket tid för ordinarie avfallshandläggare. Förstärkningar brukar ske bland både handläggare och kundtjänst. Det är vanligt att minst en person projektanställs för att hjälpa till med informationsmaterial, utskick och att svara på frågor. Eftersom liknande projekt pågår samtidigt i många kommuner under lång tid kan det vara svårt att hitta erfaren personal. I Vallentuna kommun sköter entreprenören Ragn-Sells kundtjänsten som bl.a. hanterar abonnemangsändringar. Vid införande av matavfallsinsamling måste kommunens handläggare informera och stötta kundtjänsten i början. Det måste också vara tydligt för kundtjänsten att mängden frågor kan komma att öka. Eftersom entreprenören ska ställa ut kärl och leverera tillbehör så måste denne också ha tid att anpassa personalbehovet efter arbetsuppgiften. Hur mycket personalresurser som behöver tillsättas beror på under hur lång tid genomförandet är tänkt att ske. Erbjuder man delar av kommunen etappvis att ansluta sig och kanske också uppdelat mellan flerbostadshus och småhus behövs inte lika många personer som arbetar med projektet. De som arbetar med projektet behöver istället göra det under längre tid än om man erbjuder hela kommunen på en gång. Kostnaden för en projektanställning på heltid under ett år kan beräknas till ca kr Praktiska problem Problem som kan uppstå är lukt, flugor och fluglarver från matavfallet sommartid. Vintertid kan papperspåsar frysa fast och göra det svårt att tömma kärl. Vid införande i flerbostadshus kan utrymmesbrist uppstå. Det medför att fastighetsägarna kan behöva bygga om eller bygga ut befintliga avfallsutrymmen och att sopnedkast behöver ersättas med separata sophus eller underjordsbehållare. 4.5 Resultat av införande - anslutningsgrad Andelen hushåll som är anslutna till matavfallsinsamling i Sverige är i genomsnitt 65-80%. Anslutningsgraden blir av naturliga skäl högst i kommuner med obligatorisk insamling, men den är inte alltid 100%, eftersom det av utrymmesbrist kan ha undantagits fastigheter. Vid frivillig insamling med avfallstaxa som i hög grad subventionerar abonnemang med matavfallsinsamling visar erfarenheter att anslutningsgraden ofta blir 80-90%. Med hög subvention finns det en risk att många ansluter sig för att få lägre avgift, men utan att sortera ut särskilt mycket matavfall. I kommuner med liten eller ingen skillnad i avgift blir däremot anslutningsgraden sällan mer än 30% och ofta lägre. Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 11(14)

19 Upplands Väsby har en relativt liten andel anslutna till matavfallsinsamlingen. Deras avgift är inte särskilt förmånlig för de som väljer detta alternativ. 20 kr/hämtning (inkl moms) av matavfallskärlet tillkommer, men en rabatt om 425 kr/år (inkl moms) ges till dem som sorterar. Som motsats till dem kan Sigtuna och Sollentuna nämnas, där en stor andel är anslutna till insamlingen av matavfall och det innebär en betydligt lägre avgift för kunden än att lämna en blandad fraktion. I Sigtuna är hämtningsavgiften för ett abonnemang med osorterat avfall i 190 liters kärl hämtning varannan vecka 2000 kr/år (inkl moms), vilket är mer än dubbelt så dyrt som motsvarande abonnemang med separat kärl för matavfall, 800 kr/år (inkl moms). I kommuner där hemkompostering är vanligt kan anslutningsgraden bli lägre, särskilt om hemkompostering gynnas avgiftsmässigt jämfört med matavfallsinsamling. 5 Framgångsfaktorer och rekommendationer vid införande av matavfallsinsamling i Vallentuna kommun 5.1 Framgångsfaktorer Faktorer som är viktiga för ett lyckat införande av matavfallsinsamling är: Bra och mycket information. Extra personalresurser som kan hantera frågor, information och administration. Avgiftsnivå som gynnar de som sorterar sitt avfall. Matavfallsinsamling är ofta en efterfrågad tjänst av hushållen och efterfrågan ökar. Det är en bra service för invånarna. 5.2 Rekommendationer För att Vallentuna kommun ska få en framgångsrik insamling av matavfall med en hög anslutningsgrad rekommenderas följande: Starta ett försöksområde genom att förlänga avtalet med Ragn-Sells och gör ett tilläggsavtal som inkluderar kundtjänst för mottagning av ansökningsblanketter, abonnemangsändringar och hantering av frågor. Använd ett insamlingsalternativ bestående av: o o o 140 liters kärl (ventilerade med mellanbotten och biohylla) för småhus. 140 liters kärl (täta eller ventilerade beroende på placering inomhus eller utomhus) och underjordsbehållare för flerbostadshus. Papperspåsar som entreprenören levererar till alla småhus en gång per år och till flerbostadshus efter beställning. Anordna plats där påsar kan hämtas av hushållen, t.ex. på återvinningscentralen, i kommunhuset eller i någon livsmedelsaffär. Papperspåsarna används tillsammans med påshållare. Låt kommunen äga matavfallskärlen. Det kan då också vara lämpligt att ta över ägandet av kärlen för brännbart avfall i samband med nästa upphandling. Använd hämtningsintervall varannan vecka för matavfallet. Ändra i samband med nästa upphandling hämtningsintervallet till varannan vecka för både brännbart avfall och matavfall för småhus. Inför istället tilläggstjänst med möjlighet till varje vecka för småhusen. Använd hämtningsintervall varje vecka med tilläggstjänst med två gånger per vecka för flerbostadshus. Inför frivillig matavfallsinsamling hos hushållen med styrande avfallstaxa. Erfarenheterna visar att för att uppnå en hög anslutningsgrad behöver avfallstaxan vara Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 12(14)

20 styrande så att sortering gynnas. Vårt råd är trots detta att under försökperioden använda oförändrad taxa för hushållen, dvs. att kärlet för matavfall är kostnadsfritt. Projektanställ en person att arbeta med matavfallsinsamlingen på hel- eller deltid då insamlingen ska införas i hela kommunen. Satsa på att ta fram bra information, eftersom det minskar antalet frågor. Hämta inspiration från andra kommuners material. 6 Totalkostnad för föreslagen insamlingsmetod Tidigare har behandling av matavfall varit billigare än förbränning, men de på markanden idag sjunkande förbränningspriserna gör det svårt att förutse behandlingspriserna. Detta har därför inte tagits med i beräkningarna för kostnader. Genom att ändra ordinarie hämtningsintervall till varannan vecka för småhus antas att priset per tömning sjunker, vilket ger visst ekonomiskt utrymme för matavfallsinsamlingen. För kärl beräknas att kommunen köper och äger kärlen. 6.1 Försöksområde Med ett försöksområde enligt beskrivning i 4.4.1, med 1500 tillfrågade och 300 anslutna hushåll, kan kostnaderna beräknas enligt följande: Inköp och utställning av kärl, påshållare och påsar ca kr. Insamling under ett år, ca kr. I beräkningen antas att entreprenören samlar in matavfall från hela området under en dag. Kostnaden per dag beräknas till 600 kr/h, vilket inkluderar att entreprenören använder valfri bil som finns till förfogande och att entreprenörens kundtjänst har utökats i tillräcklig omfattning för att klara den ökade mängden abonnemangsbyten samt frågor kring hämtningen av matavfall. Informationsmaterial, layout och tryck ca kr. Totalkostnad försöksområde under ett år: ca kr. 6.2 Hela kommunen Kostnaderna för införande av den föreslagna insamlingsmetoden i hela kommunen kan uppskattas grundat på vad andra kommuner betalar för liknande tjänster. I beräkningarna har antagandet att det finns ca 7000 småhus och ca 3600 lägenheter i kommunen. För beräkningen har antagits att 50% av hushållen ansluter sig. Ett kärl per småhus och ett kärl per 10 hushåll i flerbostadshus har använts för beräkning av kostnad för inköp av kärl. Investeringskostnader o o Driftskostnader o o Inköp och utställning av kärl och påshållare, ca kr. Kostnaden motsvarar ca 165 kr per hushåll i kommunen. Papperspåsar, informationsmaterial och insamling av avfall, brännbart och matavfall, ca kr/år. Kostnadsbesparingen för ändring av hämtningsintervall till varannan vecka för brännbart avfall beräknas motsvara kostnadsökningen för insamling av matavfall. Kostnaden motsvarar ca 45 kr per år per hushåll i kommunen. Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 13(14)

21 Till dessa kostnader kommer kostnad för projektanställning i något eller några år, på hel- eller deltid. Kostnad för heltid är ca kr/år, motsvarande ca 45 kr per år per hushåll i kommunen. 7 Litteraturreferenser Följande skriftliga referenser har använts: Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2009, FIA AB. Avfall Sverige Rapport B2009:1. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner. Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder. Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall,waste REFINERY, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Hanna Hellström och Christina Anderzén, Projektnummer WR-39, Biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) Slutrapport, SÖRAB och Käppalaverken, PM , SÖRAB. Angående optisk sortering av avfall från SÖRAB-kommunerna. Utredning av tilläggstjänst för matavfallsinsamling hushåll, Linda Nordin, Täby kommun, SAKAB AllFa plockanalys, Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2012, SAKAB. 8 Bilagor Informationsmaterial från Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun och Kungsbacka kommun. Uppdrag: , Matavfallsutredning Vallentuna Beställare: Vallentuna kommun 14(14)

22

23

24

25

26

27 Sigtuna kommun Skickas till Sigtuna kommun Utsortering av matavfall Efternamn Förnamn c/o Fakturaadress Postnummer Ort Fastighetsbeteckning Telefonnummer Antal hushåll i fastigheten Personnr/Org.nr SORTERAT AVFALL Jag/vi väljer abonnemang sorterat avfall Jag/vi sorterar allt mitt/vårt hushållsavfall i matavfall och brännbart avfall, enligt Sigtuna ren håll nings - ord ning. Förpackningar, tid ningar och farligt avfall sorterar jag/vi enligt gällande lagstiftning. OSORTERAT AVFALL Jag/vi väljer abonnemang osorterat avfall Jag/vi sorterar allt mitt/vårt hushållsavfall i en brännbar del. Förpackningar, tidningar och farligt avfall sorterar jag/vi enligt gällande lagstiftning. Jag väljer följande volym/storlek på det gröna avfallskärlet för brännbart avfall. 140 liter 190 liter 240 liter 370 liter Placering av kärlet på hämtningsdagen. Avståndet mellan kärlets/kärlens placering och den plats hämtande fordon kan stanna på. kortare än 1,5 m mellan 1,5 och 10 m 10 m Jag/vi delar grönt kärl med (gäller ej 140 l kärl): Namn Gatuadress/fastigh. bet. Kärlet står på adress Jag/vi delar brunt kärl med: Namn Gatuadress/fastigh. bet. Namn Gatuadress/fastigh. bet. Namn Gatuadress/fastigh. bet. Kärlet står på adress Jag har godkänd hemkompostering Anmäl om kompostering hos Miljöoch hälsoskyddskontoret. Blankett finns på Jag bekräftar mitt val och min överenskommelse med Sigtuna kommun: Datum Underskrift

28 VALBLANKETT, 1 blankett per hämtadress/miljöhus/soprum UTSORTERING AV MATAVFALL, SIGTUNA KOMMUN 2009 BRF, Fasighetsbolag, Fastighetsägare Firmatecknare/Namn Person nr/org nr Fakturaadress Post nr Ort Fastighetsbeteckning Hämtningsadress (där behållaren står på hämtnings dagen, fylls i om det är annan än fakturaadress) Telefonnummer och kontaktperson Antal hushåll i fastigheten (Obs, ej personer) Vi väljer abonnemang, sorterat brännbart avfall, Vi källsorterar allt vårt hushållsavfall, i en komposterbar- och en brännbar del, enligt Sigtuna renhållningsordning. Samt förpackningar, tidningar och farligt avfall del enligt gällande lagstiftning. Vi väljer abonnemang, osorterat brännbart avfall, Vi källsorterar allt vårt hushållsavfall, i en brännbar del, enligt Sigtuna renhållningsordning. Samt förpackningar, tidningar och farligt avfall del enligt gällande lagstiftning. Välj antal av det Gröna kärlet för brännbart avfall: 370 liter Antal: 660 liter Antal: Annan hantering Oförändrat Välj antal av det Bruna Matavfallskärlet: bruna 140 liters matavfallskärl, minsta antal är ett kärl per 30 lägenheter Dragavstånd för kärl, från den plats där entreprenörens fordon kan stanna. < 1,5 m, klass 1 1,5 10 m, klass 2 >10 m, klass 3 Vi har godkänd hemkompostering. Ansök till Miljö- och hälsoskyddskontoret,. blankett finns på Härmed bekräftar jag vårt val och vår överenskommelse med Sigtuna kommun: Underskrift/firmatecknare Datum

29 Villahushåll Insamling av matavfall -en insats för miljön

30 Hur går det till? När du bestämmer dig för att du vill börja sortera ditt matavfall och få det hämtat, får du all nödvändig utrustning. Du får påsar och påshållare att använda i köket för att lägga ditt matavfall i. Du får också ytterligare ett sopkärl där du lägger påsarna med matavfall. Påsarna rymmer ca fem liter matavfall och är av vattenavvisande papper. Det innebär att pappret släpper igenom vattenånga men inte vattendroppar. Påsen ska sättas i den särskilda påshållaren. Luften cirkulerar då runt påsen vilket gör att vattnet avdunstar så att påsen inte går sönder. Kärlen rymmer 140 liter, är bruna och ventilerade. Eftersom kärlen är ventilerade kan vatten avdunsta från avfallet. Det minskar risken för att avfallet ska börja ruttna och lukta illa. Utrustningen ingår i abonnemangsavgiften.

31 Vad räknas som matavfall? För att man ska kunna återvinna avfallet är det viktigt att det blir rätt sorterat och att de boende använder den utrustning de får. Här får du exempel på vad som räknas som matavfall och vad som räknas som brännbart hushållsavfall. Matavfallet läggs i papperspåsen som levereras av SITA. Du som fastighetsägare får själv välja om du vill sortera ut ditt matavfall och få det hämtat. Anmälningsblankett hittar du på hemsidan.

32 Upplands Väsby kommun är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004. Målet är att vårt gemensamma miljöarbete ska bidra till ständiga förbättringar, en bättre miljö och ett hållbart samhälle. Avfallshanteringen är en viktig del i miljöarbetet och därför ökar kommunen möjligheten att sortera och återvinna material. Matrester är en resurs som kan återvinnas genom kompostering eller rötning. Matavfallet från kommunen blir till biogas och biogödsel. Upplands Väsby Kommun Visste du att en påse med 2 kilo matavfall - omvandlat till biogas - kan driva en personbil 2,5 km! Teknik & Fastighet, Upplands Väsby, telefon ,

33 Flerbostadshus Insamling av matavfall -en insats för miljön

34 Hur går det till? Varje hushåll kommer att få all nödvändig utrustning. Utrustningen innehåller påsar och påshållare att använda i köket för att lägga matavfall i. Fastigheten får också särskilda sopkärl där de boende lägger påsarna med matavfall. Påsarna rymmer ca fem liter matavfall och är av vattenavvisande papper. Det innebär att pappret släpper igenom vattenånga men inte vattendroppar. Påsen ska sättas i den särskilda påshållaren. Luften cirkulerar då runt påsen vilket gör att vattnet avdunstar så att påsen inte går sönder. Kärlen rymmer 140 liter, är bruna och ventilerade. Eftersom kärlen är ventilerade kan vatten avdunsta från avfallet. Det minskar risken för att avfallet ska börja ruttna och lukta illa. Utrustningen ingår i abonnemangsavgiften.

35 Vad räknas som matavfall? För att man ska kunna återvinna avfallet är det viktigt att det blir rätt sorterat och att de boende använder den utrustning de får. Här får du exempel på vad som räknas som matavfall och vad som räknas som brännbart hushållsavfall. Matavfallet läggs i papperspåsen som levereras av SITA. Viktigt för dig som bor i flerbostadshus att veta är att det är fastighetsägaren som väljer om de boende i fastigheten ska ges möjlighet att sortera sitt matavfall och få det hämtat. Om du som boende är intresserad av insamling av matavfall kontaktar du din fastighetsägare.

36 Upplands Väsby kommun är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004. Målet är att vårt gemensamma miljöarbete ska bidra till ständiga förbättringar, en bättre miljö och ett hållbart samhälle. Avfallshanteringen är en viktig del i miljöarbetet och därför ökar kommunen möjligheten att sortera och återvinna material. Matrester är en resurs som kan återvinnas genom kompostering eller rötning. Matavfallet från kommunen blir till biogas och biogödsel. Upplands Väsby Kommun Visste du att en påse med 2 kilo matavfall - omvandlat till biogas - kan driva en personbil 2,5 km! Teknik & Fastighet, Upplands Väsby, telefon ,

37 Ditt matavfall blir biogas

38 Vi vill ha ditt matavfall Nu gör vi biogas av matavfallet i Kungsbacka. Det ger mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser samtidigt som det minskar den mängd sopor som eldas upp. Genom att samla in matavfallet och göra biogas av det, kan vi återföra matavfallets näringsämnen till jordbruket och sam tidigt förse sopbilar, bussar och andra fordon med ett miljövänligt fordonsbränsle. Redan nu kör både sopbilar och bussar i Kungsbacka delvis på biogas. Det betyder att vi kan använda dina gamla bananskal som bränsle! Sortera ditt matavfall i den bruna påsen, och gör en insats för miljön. Biogas som fordonsbränsle ökar för varje år, både i Sverige och utomlands. Föreningen Gröna Bilister utsåg år 2009 biogas till bästa fordonsbränslet för miljön. 2

39 3

40 Vi vill tanka sopbilen med dina bananskal Kungsbacka har en vision. Vi vill utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. För att nå dit har vi satt upp lokala miljömål inom olika områden. Insamling av matavfall till biogas är ett sådant miljömål. Vi vill att så många som möjligt väljer att lämna sitt matavfall till biogasproduktion. Det är enkelt att sortera ut matavfall, samtidigt som det gör en stor skillnad för miljön! Avgiften för de som sorterar ut sitt matavfall blir dessutom lägre än om man väljer att inte sortera. En bil kan köra över två kilometer på biogas från en veckas matavfall från en normalfamilj. 4