SAMRÅDSREDOGÖRELSE BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR SKURUPS KOMMUN Riktlinjer för bostadsförsörjning. Antaget av kommunfullmäktige

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR SKURUPS KOMMUN Riktlinjer för bostadsförsörjning Antaget av kommunfullmäktige

2 Diarienummer: KS Senast reviderad: Uppdragsansvarig beredning: Samhällsbyggnadsberedningen Medverkande tjänstemän: Ashley Andersson Planarkitekt Jennie Luthander Planarkitekt 2

3 INKOMNA SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDET (Kommunens kommentarer i kursiv text) Länsstyrelsen Länsstyrelsen har fått Bostadsförsörjningsprogram för Skurups kommun för samråd enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Bakgrund och syftet med riktlinjerna Varje kommun ska anta riktlinjer för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Av riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska bland annat framgå: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Enligt BFL ska uppgifterna särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknads förutsättningar. Länsstyrelsens synpunkter i sammanfattning Bostadsförsörjningsprogram för Skurups kommun tar upp många relevanta aspekter i det strategiska arbetet med bostadsförsörjning. Innehållsförteckningen visar att dokumentets ambition är att spänna brett över det spektrum som arbetet med bostadsförsörjning täcker. Länsstyrelsen menar dock att kopplingen mellan kommunens mål, vilket faktiskt bostadsbehov som föreligger och kommunens insatser för att nå uppsatta mål är otydlig. Mål för bostadsbyggandet, utveckling av bostadsbeståndet och planerade insatser för att nå uppsatta mål I bostadsförsörjningsprogrammets inledande sammanfattning står att Skurups kommun behöver bygga cirka 100 bostäder om året för att växa i takt med sin vision och att det behöver byggas en blandning av upplåtelseformer för att alla ska kunna leva i en bra bostad. Kommunens vision är att 2030 uppgå till invånare. 3

4 Nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen redovisas under egen rubrik. Däribland refereras till den beräkning av bostadsbehov i de skånska kommunerna som Läns styrelsen gjorde 2015: Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner. I den presenterades ett bostadsbehov för Skurups kommun om 54/58 bostäder årligen Prognosticerad folkmängd enligt den prognos Länsstyrelsen använde (Statistiska centralbyrån) för beräkning av bostadsbehov för Skurup kommun 2030 var invånare. Kommunens egen målsättning om att bostadsbyggandet ska öka så att det motsvarar kommunens mål om att bli invånare 2030 överstiger väsentligt det beräknade behovet. Kommentar: Skurups kommun växer de facto i enlighet med sin vision och kommunen anser att man måste ta sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen och planera för det antalet bostäder som faktiskt behövs. Det finns även ett uppdämt behov av bostäder som måste tillgodoses. Siffran 54/58 bostäder/år stämde tillbaka i tiden men motsvarar varken nutid eller framtid. I kapitel 3.2 Befolkningsstatistik och demografi kommenteras att: Skurups kommuns befolkningstillväxt under åren har stått i korrelation till hur många bostäder som har byggts i kommunen. De åren det har byggts många nya bostäder, har man i princip även haft en motsvarande befolkningstillväxt. Kommentar: Skrivningen kan misstolkas och har därför omformulerats. Länsstyrelsen är positiv till kommunens vilja att verka för att fler bostäder byggs och är också av uppfattningen att befolkningstillväxt många gånger är beroende av tillgången på bostäder. Den tillväxt med omkring 100 bostäder årligen för kommunen att växa i enlighet med sin vision, eller de cirka 220 nya bostäder i årligt genomsnitt som bostadsförsörjningsprogrammet presenterar i 5.1 Planerad påbörjad nybyggnation av bostäder, är en uppväxling som kräver av kommunens organisation att möta denna aktivitet på byggfronten. Trots detta är det svårt att utläsa vilka organisatoriska justeringar som skulle behövas i kommunens arbete för att mäkta med ett sådant tempo. Till dessa nya bostäder uppstår utbyggnadsbehov av barnomsorg, skola och annan kommunal service som möjligtvis borde nämnas i programmet. Kommentar: Skurups kommun har redan växlat upp i sin organisation för att kunna möta den ökade aktiviteten på byggfronten som redan sker och har skett sedan Programmet kompletteras dock med uppgifter om planerad utbyggnad av barnomsorg och skola. Det är svårt för Länsstyrelsen att utläsa om de punkter som utgör kommunens mål är väl fångade och motsvarar kommunens förutsättningar och möjligheter att möta sitt lagstadgade ansvar för invånarnas bostadsförsörjning. Länsstyrelsen menar att kopplingen mellan kommunens mål, bostadsbehov och insatser är otydlig och att behovsbilden, liksom mål och insatser behöver preciseras. Främst i relation till hur många bostäder kommunen har som mål att bygga och hur det som byggs ska möta det bostadsbehov kommunen identifierar. Kommentar: Programmet förtydligas vad gäller kopplingen mellan målen och riktlinjerna. Den planerade nybyggnationen som presenteras i 5.1 skiljer sig från det bedömda bostadsbehovet om 100 bostäder på grund av att det finns ett uppdämt behov av bostäder samt att det är oklart om samtliga planerade projekt kommer att startas inom den angivna tiden. Särskilt projekten på privat mark, där kommunen inte har rådighet. 4

5 De mål som presenteras i Bostadsförsörjningsprogram för Skurups kommun är: 2.1 Mål för nybyggnation: Bostadsbyggandet ska öka så att det motsvarar kommunens mål att bli invånare år 2030 Alla som vill flytta till eller inom Skurups kommun ska ha möjlighet att hitta ett boende som passar deras önskemål och förutsättningar Kommunen ska verka för att det i samband med nyproduktion av bostäder finns hållbara system för energi, vatten, avlopp och avfallshantering Kommunen ska växa i första hand genom förtätning på redan ianspråktagen mark eller i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik Vid nyproduktion ska behovet av grupp- och servicebostäder enligt LSS samt bostäder som är anpassade för äldre beaktas Kommunen ska verka för nyproduktion i syfte att få igång en flyttkedja 2.2 Mål för utveckling av befintligt bostadsbestånd: Bebyggelsen ska fortsatt vara varierad i utförande, storlek och upplåtelseform Bostäder och bostadsområden ska utvecklas och anpassas så att de är tillgängliga för alla Förtätning inom befintligt bostadsbestånd kan med fördel göras samtidigt som de befintliga bostadshusen rustas upp Äldre ska ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinära boende, så länge som den enskilde önskar Kommunen ska arbeta för att minimera och motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Ensamkommande och nyanlända flyktingar som placeras i eller på egen hand flyttar till kommunen ska erbjudas boendealternativ som gör att etableringen och integrationen i samhället underlättas Kommunen ska kunna erbjuda ett skyddat boende för våldsutsatta Det finns 15 åtgärder för att uppnå målen. Bostadsförsörjningsprogrammet skulle med fördel kunna kompletteras med vilken analys som lett till vilket mål och vilken åtgärd som ska uppnå vilket mål. Till varje åtgärd finns ansvar, medaktörer, kostnader och nyckeltal kopplade. Bostadsförsörjningsprogrammet organiserar på det här sättet kommunens olika delar för att uppnå gemensamma mål med fokus på kommunens invånares bostadsbehov idag och imorgon. Länsstyrelsen menar att det är positivt att på ett konkret sätt lista åtgärder och utse ansvariga för att underlätta uppföljningen. För att ytterligare underlätta och driva på arbetet kan en tidplan för åtgärderna läggas till. Kommentar: Det är en mycket bra synpunkt, som vi kommer att ha med oss när det blir dags för en revidering. Kommunens bostadsbehov och demografiska utveckling Bostadsbehov beskrivs i kapitel 4 Bostadsbehovet. Kapitlet är indelat i två; 4.1bostadsbehovet för den vanligaste gruppen och 4.2 Bostadsbehovet för särskilda grupper i samhället. Den första identifierar genomsnitts hushållet som ett par i 40-årsåldern med två barn i ett småhus. Här står att kommunen gärna vill locka till sig fler av denna grupp och att detta kan göras genom att bygga fler småhus men också att det behövs lägenheter för yngre och äldre för att få igång en flyttkedja som frigör villor. Än tydligare vore om det generella bostadsbehovet uttrycktes som resultatet av befolkningsframskrivning och förväntade förändringar i demografi i relation till nuvarande bostadsbestånd. Hur många bostäder kommer att behövas och vilken typ? 5

6 Särskilda grupper är indelade i äldre, ungdomar och unga vuxna, studenter, hemlösa, nyanlända, ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, våldsutsatta grupper i behov av skyddat boende. Länsstyrelsen ser det som positivt att bostadsförsörjningsprogrammet så noggrant beskriver bostadssituationerna för dessa grupper. Men även här skulle bostadsprogrammet med fördel kompletteras med än fler konkreta uppskattningar av framtida behov. Länsstyrelsen noterar att behovet av att inrätta ett akuthem för våldsutsatta och en utredning som ska undersöka möjligheten att skapa ungdomsboenden för att ungdomar och unga vuxna lättare ska komma in på bostadsmarknaden finns listade som åtgärder. Ålderskategorin 80+ förväntas öka efter 2022 och att efterfrågan på särskilt boende därmed förväntas bli större än kommunen kan tillgodose inom befintliga boenden. Hur ska kommunen förbereda sig för den demografiska förändringen? Kommentar: Programmet sträcker sig till år 2022 och inom den tidsperioden beräknas behovet att vara täckt. Kommunen arbetar med en ny översiktsplan och där undersöks mark för detta ändamål. Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver den demografiska utvecklingen i kommunen i kapitel 3 Skurup kommuns förutsättningar. Här beskrivs kommunens befolkningsutveckling historiskt och kommunens demo grafiska sammansättning. Här presenteras också kommunens egen och Region Skånes prognosticerade befolkningstillväxt. Skillnaderna prognoserna emellan är ganska stor, där kommunens egen kurva ligger högre än Regionens. Skurups kommun har haft en befolkningstillväxt de senaste två åren enligt egen befolkningsprognos och vision. Här bör påpekas att Skåne 2015 tog emot många flyktingar och att flyktinginvandringen till Sverige och Skåne inte längre ligger på samma nivåer. Kommentar: Siffrorna som presenteras är inte kommunens prognos utan den faktiska befolkningsökningen, vilket framgår av diagrammet på sid 17. Skurups kommuns befolkningsökning består till störst del av barnfamiljer från närliggande kommuner och inte i så stor del till flyktingmottagandet. Region Skåne Inledningsvis vill Region Skåne lyfta fram det som positivt att Skurups kommun aktivt arbetar med riktlinjer för bostadsförsörjningen och har ambitioner om att riktlinjerna ska vara vägledande vid aktualitetsprövningen av översiktsplanen. Genom en målinriktad kommunal planering ökar möjligheten att skapa nya bostäder i Skåne som kan matcha den växande befolkningen. Det innebär också att det ökade befolkningstrycket kan delas av fler kommuner i Skåne. Programmet har en konkret karaktär och redogör för kommunens förutsättningar och bostadsbehovet för särskilda grupper. För att programmet ska uppnå full potential att bli ett användbart verktyg för kommunen och samarbetsaktörer efterfrågar Region Skåne generellt en tydligare röd tråd mellan kommunens behov, målsättningarna och de åtgärder som föreslås. Det regionala perspektivet Region Skåne ser det som intressant att såväl kommunal som regional statistik redovisas, samt att programmet visar omkringliggande kommuners bostadssituation, men efterfrågar n argumentation om hur detta kan påverka Skurups kommuns behov och struktur. Det hade varit relevant för att visa hur kommunen ser på sin roll i ett regionalt sammanhang. 6

7 Region Skåne ser det som eftersträvansvärt med liknande resonemang om betalningsförmågan och boendekostnaderna i Skurups kommun i relation till tabellerna som visar genomsnittlig boendekostnad för allmännyttan och högsta godtagbara boendekostnad för allmännyttan för området Stormalmö. Kommentar: Skurups kommun ser att boendekostnaderna överlag har ökat i grannkommunerna och att detta gör att Skurups kommun ser som ett seriöst boendealternativ mycket på grund av boendekostnaderna är lägre än i grannkommunerna. Den stora inflyttningen till Skåne kommer att ha en inverkan på samtliga kommuner i Stormalmö. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska det förutom att formuleras mål för bostadsbyggande, utveckling av bostadsbeståndet och planerade insatser, beskrivas hur hänsyn tagits till relevanta regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. För Region Skånes del handlar det till stor del om att riktlinjerna ska ta den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 i beaktande. I beskrivningen av den regionala utvecklingsstrategin kan delstrategin om att arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa läggas till som relevant för bostadsförsörjningen. Region Skåne ser även Strategier för Det flerkärniga Skåne, som tagits fram inom arbetet med Strukturbild för Skåne som relevanta. Kommentar: Strategier för det flerkärniga Skåne, finns redan omnämnt i bostadsförsörjningsprogrammet, men däremot kan det bli aktuellt att arbeta in delstrategierna vid en revidering. I den regionala utvecklingsstrategin läggs stor vikt vid balansen på bostadsmarknaden. Målsättningen är ett ökat bostadsbyggande och att det ska ske med en allsidig sammansättning av upplåtelseformer, storlek och huspriser för att matcha en årlig befolkningstillväxt på 1%. Utöver detta, finns även andra ställningstaganden som är kopplade till bostadsförsörjningen, till exempel att stimulera ett klimatanpassat, kollektivtrafiknära och förtätat byggande för en balanserad och hållbar markanvändning. Bostadsförsörjningsprogrammet nämner ovanstående strategier och programmets målsättningar överensstämmer, exempelvis gällande att kommunen i första hand ska växa genom förtätning på redan ianspråktagen mark eller i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik, samt att en blandning av olika boendeformer bör eftersträvas vid nyproduktion av bostäder i såväl flerbostadshus som småhus. Såväl i den regionala utvecklingsstrategin som i Strategier för Det flerkärniga Skåne understryks att den flerkärniga ortstrukturen är en av Skånes styrkor. Med variationen av platser och mångfalden av miljöer tillsammans med korta avstånd och hög tillgänglighet blir Skåne attraktivt. Skåne behöver därför i högre grad bindas samman så att en bättre tillgång till utbudet av boenden, arbeten, tjänster, kultur, fritid och service möjliggörs. Region Skåne ser i sammanhanget positivt på att Skurups kommun omnämner Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Även trafikförsörjningsprogrammet är ett relevant regionalt program att hänvisa till. Trots mål om att kommunen i första hand ska växa genom förtätning på redan ianspråktagen mark eller i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik saknar Region Skåne prioriteringar i redovisningen av åtgärder och avsnittet om planerad utbyggnad för att visa hur utvecklingen ska gå i riktning mot målet. Kommentar: Skurups kommun har valt att avstå från att göra prioriteringar av redovisade åtgärder, eftersom alla är av samma dignitet. Kommunen har istället valt att redovisa ansvaret för respektive åtgärd. Förutsättningar och bostadsbehov Den genomsnittliga årliga folkökningen i Skurup de senaste 10 åren är 85,4 personer. För de senaste 5 åren är den siffran 137,4 personer. Anledningen till att den är mycket högre de senaste fem åren är på grund av den stora ökningen de senaste två åren, vilken till stor del beror på asylinvandringen som kom hösten

8 Eftersom asylinvandringen till Sverige har minskat kraftigt är det troligt att anta att folkökningen i Skurup kommer att återgå till tidigare snitt. Att planera för en lika stor folkökning som de senaste två åren på lite längre sikt ser Region Skåne därför som svårare att motivera. En målsättning är att bygga cirka 100 bostäder om året för att växa i takt med kommunens vision om att bli invånare till I avsnitten om plan- och markberedskap redovisas de bostäder som är planerade att byggas mellan 2018 och 2022, vilket sammanlagt blir omkring bostäder. Det blir i genomsnitt 222 bostäder per år. Enligt SCB har det under perioden sammanlagt färdigställts 337 bostäder, det vill säga 34 per år i snitt. År 2016 färdigställdes 21 bostäder, 2015 var det 13 stycken, 2014 var det 39 stycken, 2013 var det 52 stycken. Utifrån det låga faktiska byggandet och den höga plan- och markberedskapen efterfrågar Region Skåne ytterligare beskrivande resonemang om kommunens val av målsättning om att bygga 100 bostäder om året. Kommentar: Skurups kommun ser 100 bostäder om året som ett mycket rimligt mål, med hänvisning till ett uppdämt behov av bostäder precis som regionen nämner, samt att Skåne, och då främst Stormalmö som Skurup ingår i, växer. Skurups kommuns befolkningsökning består till störst del av barnfamiljer från närliggande kommuner och inte i så stor del till flyktingmottagandet och delar därför inte regionens åsikt att folkökningen i Skurups kommun kommer att återgå till tidigare snitt. Programmet hänvisar till att kommunen enligt rapporten från Länsstyrelsen om bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande, behöver bygga mellan 54 och 58 nya bostäder varje år fram till år 2030 för att täcka den kommande efterfrågan på bostäder i Skåne. Region Skåne ser att det hade varit givande men kommunens reflektion över gjorda val i relation till bedömningen. Det för att klargöra hur kommunen ser på sin roll som en del av Skåne, särskilt med tanke på att kommunens mål innebär nästan dubbelt så många bostäder årligen. Precis som programmet beskriver ska planerade insatser och hur de förhåller sig till kommunens mål och utveckling av bostadsbeståndet, grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder och bostadsbehovet för särskilda grupper, samt marknadsförutsättningarna. Region Skåne ser därför att programmet varit förtjänt av att tydliggöra kopplingen mellan de olika gruppernas behov och de bostäder som kommunen redovisar i sin plan- och markberedskap. I programmet beskrivs det bland annat att det finns en kö för trygghetsbostäder för äldre, att efterfrågan på särskilt boende för äldre bli större än vad kommunen kan tillgodose inom befintliga boenden och att den stora yngre generationen som ska in på bostadsmarknaden ställer krav på att det ska finnas små och billiga hyreslägenheter. Tabellen med åtgärder för att uppnå målen är tydlig, men svarar inte tydligt upp mot samtliga av kommunens utmaningar som beskrivs. Region Skåne ser att kopplingen mellan nulägesbeskrivningen och de särskilda gruppernas behov och efterfrågan, samt de krav som den demografiska utvecklingen kommer att ställa skulle kunna besvarar mer konsekvent genom tabellen eller annan typ av lösningsorienterade resonemang. Detta för att programmets strategiska riktning också ska säkerställa hur målsättningarna uppnås. Kommentar: Skurups kommun har valt att avstå från att göra prioriteringar av redovisade åtgärder, eftersom alla är av samma dignitet. Kommunen har istället valt att redovisa ansvaret för respektive åtgärd. 8

9 Ystad kommun Skurups kommun har tagit fram ett tydligt bostadsförsörjningsprogram på, vad som verkar, välgrundade analyser av möjligheter och utmaningar och relevanta regionala mål. I Ystads förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning, som är på remiss under april-maj 2018, under rubriken insatser för samverkan, effektiva processer och dialog, lyfter Ystad samverkan med övriga kommuner i sydöstra Skåne. Från Ystads kommun undersöker vi gärna, inom ramen för projektet Ystad som regional kärna där Skurup också deltar, möjligheterna till mer gemensam dialog kopplat till bostadsförsörjning. För att förstå förutsättningarna för hållbar tillväxt, inte minst utifrån framtida invånares perspektiv, kan det på sikt vara relevant och intressant att ha gemensamma planer eller analysunderlag för hela sydöstra Skåne. Kommentar: Skurups kommun tackar för inkomna synpunkter och ser positivt på att Skurups kommun deltar ytterligare i regionala sammanhang, till exempel Ystad som regional kärna och ser fram emot resultatet av projektet samt utvecklad dialog kring bostadsförsörjning. Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun vill lämna följande remissvar till Bostadsförsörjningsprogram för Skurups kommun. Skurups kommuns förslag till bostadsförsörjningsprogram är tydligt, pedagogiskt och beskriver på ett bra sätt mål och åtgärder för bostadsförsörjningen. Programmets regionala perspektiv kan utvecklas och kompletteras med ett resonemang om Skurups roll i ett regionalt/delregionalt sammanhang. Målen för bostadsbyggandet kunde relateras till bostadssituationen i grannkommunerna samt till dessa grannkommuners mål för bostadsbyggandet. I redovisningen av kommunernas tätorter kan beskrivningarna kompletteras med förutsättningar utifrån befolkningssammansättning samt utmaningar för respektive tätort. Kommentar: Skurups kommun tackar för inkomna synpunkter och ser positivt på att Skurups kommun deltar ytterligare i regionala sammanhang. Dock vill kommunen inte relatera till grannkommunernas mål eftersom dessa kan ändras över tid. Lunds kommun Tack för att Lunds kommun fått tillfälle att yttra sig i Remiss av förslag till bostadsförsörjningsprogram för Skurups kommun Lunds kommun avstår från att yttra sig i ärendet. 9

10 Kommunala Pensionärsrådet Förslaget till bostadsförsörjningsprogram för Skurups kommun ger en klar och tydlig information om framtida bostadsbyggande, där man i stort sett har beaktat alla olika boendeformer. Vi ser det som positivt med planerade trygghetsboende för äldre, som har möjlighet och önskemål om detta boende. Äldre kan där känna trygghet med insatser från värdinna och hemtjänst. Flyttkedjan, där äldre villaägare kan sälja och flytta, kommer också igång. Dock saknar vi planer för särskilt boende i bostadsförsörjningsprogrammet. Detta borde finnas med för grupper av äldre, där trygghetsboendet inte är tillräckligt. Statistiken visar att kategorin äldre är växande. Kommentar: Stort tack för era synpunkter. Individ- och omsorgsförvaltningen bedömer dock att behovet av särskilt boende är täckt fram till Vi vill göra ett tillägg till punkt 4, sid. 11 i programmet. Äldre ska ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinära boende, så länge som den enskilde önskar men också få rätt att flytta när detta känns aktuellt för den enskilde. I dagens läge lider många av ofrivillig ensamhet, som kan leda till hälsoproblem. Bo kvar skall vara en rättighet men flytta en möjlighet! Kommentar: Kommunen följer gällande lagstiftning vad gäller särskilt boende, vilket innebär att detta alltid föregås av en bedömning. Dock har den enskilde alltid möjlighet att söka andra boendealternativ, för att motverka ofrivillig ensamhet. Det byggs just nu boende för kategorin 55+ och ett nytt trygghetsboende är på gång att byggas och inom de närmsta åren planeras fler typer av boende som är anpassade för äldre. Moderaterna Vi anser att förslag till bostadsförsörjningsprogram väl överensstämmer med vision Förslag på att stryka del av text gällande 2.2 sid 11. Punkt 6 ska eller på egen hand flyttar till, strykas. I övrigt anser vi förslag till program väl skrivet och mål som mycket väl kan uppnås om konjukturläget inte förändras. Kommentar: Stort tack för synpunkterna, som tillgodoses. 10

11 Individ- och omsorgsförvaltningen Individ- omsorgsförvaltningen anser att förslag till bostadsförsörjningsprogram är väl genomarbetat och bra. Individ- och omsorgsförvaltningen anser att åtgärden inrätta en akutlägenhet som kan användas vid behov för våldsutsatta individer i behov av skyddat boende bör utgå eftersom behov av skyddat boende kan tillgodo ses på annat sätt. Individ- och omsorgsförvaltningen anser att även åtgärden gällande undersöka möjlighet att skapa ungdomsboenden för att ungdomar och unga vuxna lättare ska komma in på bostadsmarknaden bör utgå. Lämpliga boende för ungdomar bör ingå i kommunens totala samhällsplanering och är inte en fråga för socialtjänsten. Ungdomsboende för personer utan särskilda behov är ingen lagstadgad insats och i rådande ekonomiskt läge så är detta inte en insats som bör prioriteras. I övrigt har Individ- och omsorgsförvaltningen inget övrigt att erinra. Kommentar: Stort tack för synpunkterna, som tillgodoses. Hyresgästföreningen LH Skurup Hyresgästföreningen LH Skurup har inget att tillägga eller ta bort, från den flexibla skrivning som den har. Programmet kommer att anpassas efter utvecklingen på bostads och byggnadsmarknaden. 11

12 SERVICEFÖRVALTNINGEN Skurups kommun Stora Torggatan Skurup Telefon