Fördjupad beskrivning av Itrimprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupad beskrivning av Itrimprogrammet"

Transkript

1 Fördjupad beskrivning av Itrimprogrammet Itrim är ett svenskt franchiseföretag, som tillhandahåller friskvårdstjänster för vuxna i form av långsiktigt, individanpassat stöd för viktminskning genom ökad motion och ändrade kostvanor. Itrims viktminskningsprogram är evidensbaserat (se bilaga A), där innehållet även utformas med hänsyn till praktisk erfarenhet och kostnad. Synpunkter på hur programmet ska förbättras sker främst via två funktioner, dels via nya rön om viktminskning genom förbättrade mat- och motionsvanor, dels genom statistisk bearbetning av Itrims databas (se bilaga B). Därutöver hålls diskussioner om programmets kvalitet och utveckling med ett expertråd respektive ett programråd. Expertrådet består av tre aktiva forskare, varav två är läkare (professor Claude Marcus, Karolinska institutet, docent Johan Sundström, Uppsala universitet och medicine doktor Martin Neovius, Karolinska institutet). Programrådet består av programansvarig repsektive utbildningsansvarig på Itrim, samt tre franchisetagare som driver egna center. Viktminskningsprogrammet Itrims viktminskningsprogram baseras på principen att vikten (fettmassan) styrs av energilagarna, d.v.s. mat- och motionsvanorna. Eftersom det tar tid att ändra vanor är programmet minst ettårigt, vilket ger varje deltagare långsiktig och individuellt anpassad hjälp. Målet är att kunden ska uppnå en meningsfull viktminskning (minst 5 % av kroppsvikten), och behålla den på lång sikt. Viktminskningsprogrammet består av tre faser: Viktminskningsfasen (start till 12 veckor), Förbättringsfasen (12 veckor till slutet av första året), samt Stabiliseringsfasen (år 2 och framåt så länge som önskas). Kunderna binder sig för programmets första år, med möjlighet att fortsätta ytterligare ett år om man så önskar. Itrims rekommendation är att kostnaden för programmet betalas av kunden själv, eftersom detta ger en ökad sannolikhet att motivationen är tillräcklig. Alternativt att en arbetsgivare betalar en del av kostnaden efter genomfört program. Varje center bestämmer sitt eget pris. Varje kund går på regelbundna stödsamtal och mätningar med sin personliga hälsorådgivare, där målsättningar och lämpliga beteendeförändringar planeras och följs upp. Innan start sker en 60 minuters bakgrundsintervju, innehållande diskussion om nuvarande mat- och motionsvanor, vardagsrutiner, familjesituation mm, samt mätningar (midja, vikt, blodtryck och kroppssammansättning genom validerad bioimpedansapparatur). Därefter sker uppföljande mätningar och individuella stödsamtal efter 12 veckor, samt vid 6, 12, 18 och 24 månader från start eller oftare beroende på kundens val av program. Kunderna har även möjlighet att vid behov köpa extra individuella hälsouppföljningar och stödsamtal under programmets gång. Efter genomfört program, 24 månader från start, finns möjlighet att fortsätta med individuellt stöd och uppföljning antingen genom Itrims motionsprogram (beskrivs inte närmare här) alternativt att kunden fortsätter inom viktminskningsprogrammet (Stabiliseringsfasen, se nedan). På så sätt kan kunderna själva avgöra hur länge de vill ha stöd och uppföljning. 1 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

2 Under hela programmets gång genomför kunderna 2-3 ombytta motionspass à 30 minuter på centret per vecka (kombinerad konditions- och styrketräning i cirkel), samt använder stegräknare för att öka vardagsmotionen. Viktminskningsfasen Som namnet antyder ligger fokus i programmets inledning på viktreduktion. Eftersom reduktion av kaloriintaget är en mer effektiv rekommendation än ökad motion för att åstadkomma viktminskning, är programmets innehåll under denna fas fokuserat på reduktion av kaloriintaget. Kunderna träffas i grupp om ca 15 personer à 60 minuter vid 6 tillfällen (varannan vecka). Varje gruppträff leds av en utbildad hälsorådgivare som ger en relativt faktaorienterad presentation av ett relevant ämne (t ex måltidsordning, fett & socker, motion, mål och förväntningar, mm). Detta följs av diskussion och övningar i hel eller mindre grupper, uppföljning av tidigare hemuppgift, samt genomgång av kommande hemuppgift. Hälsoeffekterna av viktminskning är omfattande men det förekommer även biverkningar. Vanliga biverkningar vid snabb viktminskning (ca 1-2 kg viktminskning/vecka) är gallsten, yrsel, frusenhet och håravfall. Risken för biverkningar ökar i relation till viktminskningstakten. Därför rekommenderas alla kunder som önskar genomföra en snabb viktminskning med VLCD/LCD i upp till 12 veckor (tidigare 10) att få klartecken från läkare vid start, samt uppföljande läkarundersökning efter återgång till energibalans. Det är kundernas ansvar att se till att de är tillräckligt friska för att genomgå programmet. Varje kund erbjuds fyra möjligheter till minskat kaloriintag. Vilken metod som används bestämmer kunden själv i samråd med sin tilldelade hälsorådgivare (observera att resultaten nedan är medelvärden för dem som genomfört programmet). En kombination av måltidsersättning (2 mål per dag) och vanlig mat med begränsat kaloriinnehåll (2 mål per dag), där portionsstorlekarna anpassas efter varje persons önskade viktminskningstakt och målvikt. Genomsnittlig viktminskningstakt är 0.80 kg/vecka under de första 10 veckorna (95 % konfidensintervall: 0.73 till 0.88). Ett år från start har kunderna en genomsnittlig viktminskning på 10.7 kg (95 % KI: 9.3 till 12.0). Drop-out är 30.2 % efter ett år. Av samtliga kunder väljer 53 % denna metod. Enbart måltidsersättning, motsvarande 600 kcal/dag (Very Low Calorie Diet, VLCD) i tre veckor och 800 kcal/dag (Low Calorie Diet, LCD) i upp till nio veckor, totalt upp till 12 veckor. Denna matsedel är enbart aktuell för personer med BMI 27 kg/m 2 eller kvinnor med midja 88 cm och män med midja 102 cm. Fram till innebar matsedeln VLCD kcal/dag i upp till tio veckor med följande resultat. Genomsnittlig viktminskningstakt under de första 10 veckorna är 1.39 kg/vecka (95 % konfidensintervall: 1.26 till 1.51). Ett år från start hade kunderna en genomsnittlig viktminskning på 16.1 kg (95 % KI: 14.1 till 18.1). Drop-out är 20.6 % efter ett år. Av samtliga kunder valde 31 % denna metod. Fett- och sockersnål vanlig mat. Energiintaget anpassas efter varje persons önskade viktminskningstakt och målvikt. Genomsnittlig viktminskningstakt under de första 10 veckorna är 0.51 kg/vecka (95 % konfidensintervall: 0.39 till 0.62). Ett år från start har kunderna en genomsnittlig viktminskning på 6.8 kg (95 % KI: 4.5 till 9.0). Drop-out är 25.9 % efter ett år. Av samtliga kunder väljer 17 % denna metod. 2 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

3 Itrim erbjuder sedan , kunder med BMI 23,5 kg/m 2 även möjlighet att börja sin viktminskning med VLCD i tre veckor. Därefter övergår kunden till vanlig mat eller en kombination av mat och måltidsersättningar. Itrim har ett eget kvalitetssäkrat utbud av måltidsersättningar, godkända av Livsmedelsverket som VLCD/LCD-produkter. Förbättringsfasen Efter Viktminskningsfasen vidtar Förbättringsfasen, vilken pågår till slutet av första året. Nu ökar fokuseringen på motion, och kunderna träffas fortfarande varannan vecka vid upp till 20 gruppträffar för att gemensamt bygga upp stabila mat- och motionsvanor, och följa upp de förbättringar som påbörjades i viktminskningsfasen. De beteendeförändringar programmet nu fokuserar på är etablerade prediktorer för långvarig viktminskning, baserat på data från National Weight Control Registry (se NWCR är en omfattande kartläggningsstudie av individer från USA, som med olika metoder framgångsrikt gått ner och bibehållit en viktminskning på minst 13.6 kg i genomsnitt 5.7 år. Det som framför allt utmärkte dessa individer var fettsnål kost, daglig vägning, bra frukost, stabil måltidsordning, en timmes daglig motion, samt begränsade återfall. Stabiliseringsfasen Efter det första året fortsätter programmet ytterligare minst ett år, för de kunder som önskar detta. Nu ligger fokus på återfallsprevention, och stabilisering av de nya, förbättrade mat- och motionsvanorna. Tio gruppträffar månadsvis samt fortsatt individuell handledning hjälper kunden att bibehålla den nya vikten. Regelbunden motion, både på centret och i vardagen, utgör alltjämt en hörnsten av programmet. Efter 24 månader väger kunder som genomfört stabiliseringsprogrammet 12,5 kg mindre jämfört med start, och har reducerat midjan med 14,1 cm (Figur 1) Vikt (kg) Midja (cm) -10,9-12,3-12,5-13,5-14,9-12,4-12,6-14,1-15,2-14, Figur 1. Förändring av vikt och midjeomfång vid 3, 6, 12, 18 och 24 månader från start (n=267) hos kunder som genomfört viktminskningsprogrammet (0-12 månader) och stabiliseringsprogrammet (13-24 månader). 3 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

4 Bilaga A. Bakgrund till övervikt och viktminskning Förekomsten av övervikt (BMI kg/m 2 ) och fetma (BMI 30 kg/m 2 ) har ökat både i Sverige och internationellt. Orsaken till övervikt och fetma är en långvarig positiv energibalans, vilken i sin tur främst regleras av kostintag och fysisk aktivitet. Mat- och motionsvanorna styrs i sin tur av ett antal faktorer såsom gener, miljö och stress. Utvecklingen är oroande, särskilt med tanke på ökad förekomst av följdsjukdomar, nedsatt hälsorelaterad livskvalitet, diskriminering, mobbning, ökade vårdkostnader, och minskad produktion. Studier indikerar att 3-8 % av sjukvårdskostnaderna kan härledas till övervikt (SBU. Fetma problem och åtgärder. Rapport nr. 160, 2002). Det finns idag flera olika metoder för viktminskning där basen dock alltjämt utgörs av förändrade kost- och motionsvanor. Tvärtemot vad många tror är det numera etablerat, att snabb viktminskning (1-2 kg/vecka), jämfört med långsam viktminskning (0.5 kg/vecka), leder till ökad sannolikhet för att långsiktigt väga mindre (SBU. Fetma problem och åtgärder. Rapport nr. 160, 2002). Framför allt två metoder erbjuder snabb viktminskning: kirurgi (berörs inte närmare här) och måltidsersättning (very-low-calorie diet [VLCD], kcal/dag i ca 8-16 veckor). Även läkemedel kan leda till god långsiktig prognos under förutsättning att det kombineras med stöd för livsstilsförändring. Måltidsersättning har använts i nästan hundra år som viktminskningsmetod, och marknadsfördes på 70-talet som the last chance diet. Tyvärr drabbades vissa studiedeltagare av arytmier p.g.a. bristande proteinkvalitet samt otillräckligt innehåll av vitaminer och mineraler. Detta ledde till att innehållet på VLCD-produkter justerades, och att dessa numera godkänns av Livsmedelsverket. VLCD har sedan 70-talskrisen använts som viktminskningsmetod i över 20 år i sjukvården både i Sverige och internationellt. De vanligaste biverkningarna är gallsten (10-20 %). Vanligt (över 10 %) är även förstoppning, yrsel, frusenhet, håravfall, och dålig andedräkt. Varje person som önskar genomgå en VLCD/LCD-period inom Itrims program informeras om risken för biverkningar, samt rekommenderas tydligt att erhålla klartecken från läkare innan programstart. Läkarkontakt är extra viktigt för de kunder som äter mediciner, vilka ofta behöver justeras omgående efter start. Läkare kan även spela en betydelsefull roll för att öka motivationen, till exempel genom provtagning av riskfaktorer för hjärtkärl sjukdom. Eftersom en VLCD/LCD-period i sig inte utgör en långsiktig lösning på övervikten ska metoden alltid genomföras inom ramen av ett långvarigt stödprogram. Detta för att förbättra kost- och motionsvanor i vardagen, inklusive träning i återfallsprevention, så att viktretention undviks. Goda kostvanor innebär regelbundna måltider, fett- och sockersnål kost samt högt intag av frukt och grönt. Ökad motion är centralt och bör ske genom regelbunden vardagsaktivitet (cykling, promenader), samt ombytt motion 2-3 ggr/vecka. Att väga sig regelbundet, skriva dagbok, samt basal stresshantering, minskar risken för viktretention ytterligare. Detta är grundprinciperna för Itrims viktminskningsprogram. 4 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

5 Bilaga B. Itrims hälsodatabas Itrim arbetar löpande med att utvärdera resultaten så att faktabaserade beslut kan tas om lämpliga justeringar. Detta görs främst genom statistisk analys av Itrims hälsodatabas, innehållande en omfattande mängd data, som förvaras på en lösenordsskyddad server. Främst analyseras resultat avseende antropometri, orsaker till bortfall, prediktorer för viktminskning, eventuella biverkningar och skador, samt prediktorer för närvaro på gruppträffarna och i motionscirkeln. Detta görs huvudsakligen genom varians- och regressionsanalys. När det gäller resultatanalys används två metoder: utfall för de som fullföljer programmen (completer analysis), och en mer konservativ analys (intention-to-treat), vilket innebär att även de som inte fullföljer programmen inkluderas i utvärderingen som s.k. nollresultat. Resultaten av Itrims viktminskningsprogram har hittills presenterats på kongresser i Göteborg, 2006 (Läkaresällskapets Riksstämma), Geneve, 2007, European Congress of Obesity), Phoenix, 2008 (The Obesity Society), samt Stockholm, 2009 (Läkaresällskapets Riksstämma). Abstrakten presenteras nedan i bilaga C-F. 5 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

6 Bilaga C. Abstrakt till Läkaresällskapets riksstämma 2006, sektionen för obesitasforskning. Viktminskning och livsstilsförändring inom den kommersiella sektorn ett bra komplement till sjukvården? Erik Hemmingsson, Johan Sundström, Claude Marcus Bakgrund: Enbart en liten andel överviktiga patienter får idag offentligt finansierad hjälp med viktnedgång och livsstilsförändringar. Kvaliteten på kommersiella viktminskningsprogram är ännu relativt okänd. Metod: 340 deltagare (BMI 31.9±5.3 kg/m2; ålder 47.4±11.8 år, 89.7 % kvinnor) genomgick ett kommersiellt 12-månaders viktminskningsprogram (Itrim) bestående av 20 kost- och motionsföreläsningar à 1h, konditions- och styrketräning à min 2-3 ggr/v, individuell coachning vid varje vägningstillfälle (vid start, 10, 20 och 52 v), och hemuppgifter/dagböcker. Deltagarna, vilka samtliga hade ett BMI >25 kg/m2, inkluderades konsekutivt mellan från sex centra i olika delar av landet. Medverkan i programmet hade deltagarna själva betalat (kostnad ca 700 kr/mån). Deltagarna fick välja en av tre specifika lågkalorikoster under programmets inledande 10 v (därefter skedde en gradvis återgång till energibalans): 1) VLCD; 2) 2 mål vanlig mat + 2 VLCD-påsar ( 2+2 ); samt 3) vanlig mat med begränsat fett- och sockerinnehåll ( Vanlig mat ). Intention to-treat-principen användes (baseline carried forward). RM ANOVA med startvikt som kovariat användes vid hypotestestning. Resultat: 249 deltagare kom till 12-månadersvägningen. Dropout var 20.6% i VLCDgruppen (20/97), 30.2% i 2+2-gruppen (54/189) samt 25.9 % i Vanlig matgruppen. Efter 12 månader hade VLCD-gruppen gått ner 12.3 kg (95% KI 10.4 till 13.7), 2+2- gruppen 7.6 kg (6.4 till 8.8), samt Vanlig mat-gruppen 5.7 kg (3.5 till 7.9). VLCDgruppen hade signifikant bättre viktminskning än både 2+2- och Vanlig mat-grupperna (P<0.001 för båda). Även 2+2-gruppen uppnådde signifikant bättre viktminskning än Vanlig mat-gruppen (P<0.05). Sammanfattning: Samtliga grupper erhöll kliniskt relevant viktminskning. Störst viktminskning uppnåddes då måltidsersättning användes i programmets inledning. Kommersiell viktminskning kan utgöra ett betydelsefullt komplement till den offentliga vården. 6 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

7 Bilaga D. Abstrakt till European Congress of Obesity, maj Efficacy and consistency of a franchising weight loss programme in the Swedish commercial sector Hemmingsson, E 1, Sundström, J 2, Marcus, C 3 1 Karolinska Institutet, Department of Medicine, Stockholm, Sweden 2 Uppsala University, Department of Medical Sciences, Uppsala, Sweden 3 Karolinska Institutet, Division of Pediatrics, Stockholm, Sweden Background: Commercial weight loss programmes with a scalable structure, operating according to a defined manual including regular quality controls, can partner health professionals when public care is lacking. Aim: To clarify consistency of weight loss (across years and locations) of a commercial franchise company (Itrim) in Sweden. Methods: Weight loss at 12 months was analysed for the years , across 11 centres (6 cities), before and after adjustment for baseline body weight, age, gender, and group session attendance. 970 consequtively recruited participants (BMI 31.5 kg/m 2 [sd 5.5], age 47.1 yrs [11.4], 86 % women) were included. The programme consisted of 20 one hour group sessions on diet and exercise behaviour change, physical activity (circle training 2-3 times/wk á min + pedometers), individual coaching at 0, 10, 26 and 52 weeks, meal replacements, home assignments, and food and exercise diaries. Participants paid their own fee (approx. Euro1000/yr.). Results: Mean weight loss at 12 months was 10.5 kg (95 % CI: 10.0 to 11.1). In unadjusted analysis, there was a significant weight loss difference between centers (p=0.03) but not between years (p=0.16). After adjustment for covariates, the difference in weight loss between centers was attenuated (p=0.10). Predictors of weight loss were instead baseline body weight (Beta=-0.3 per baseline kg, p<0.001), group session attendance (Beta=-0.49 per session, p<0.001), gender (Beta=2.4 men>women, p<0.002), and age (Beta=0.06 younger>older, p<0.008). Conclusions: Commercial companies, operating according to a defined manual including regular quality controls, can provide consistent weight loss results across time and locations. Conflict of interest: EH works part time as Itrim s Programme Director. JS and CM are members of Itrims Scientific Advisory Board. 7 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

8 Bilaga E. Abstrakt till The Obesity Society, oktober Multi-center commercial weight loss through caloric restriction, behavior modification and exercise: results across time and location Hemmingsson, E 1, Neovius, M 1, Sundström, J 2, Marcus, C 3 1 Karolinska Institutet, Department of Medicine, Stockholm, Sweden 2 Uppsala University, Department of Medical Sciences, Uppsala, Sweden 3 Karolinska Institutet, Division of Pediatrics, Stockholm, Sweden Background: Commercial weight loss programs based on diet and exercise behavior change with a scalable structure can partner health professionals in the treatment of obesity and prevention of obesity co-morbidities. Aim: To clarify consistency of weight and waist loss (across years and locations) of a commercial franchise company (Itrim) in Sweden. Methods: Weight loss and waist loss at 12 months were analysed for the years 2004, 2005, 2006 and 2007 across 12 commercially operated weight loss centers in 7 cities participants who completed one year were included (BMI 31.6 [sd 5.5] kg/m 2, waist [12.9] cm, age 47.0 [11.6] yrs, 86 % women). The one-year program consisted of 20 one-hour group sessions on diet and exercise behavior change, physical activity (circle training 2-3 times/week à min, fitness testing and pedometers), individual coaching at 0, 10, 26 and 52 weeks, meal replacements, home assignments, and food and exercise diaries. Participants paid their own fee (approx $1500/year). Results: Overall weight loss (all mean values are age and sex adjusted) at 12 months was 10.8 kg (95 % CI: 10.4 to 11.4). The mean waist loss was 11.8 (95 % CI: 11.4 to 12.3) cm. Both weight loss and waist loss were stable across years (P=0.43 and P=0.81, respectively) but differed across centers (P<0.001 for both). Mean weight loss across centers ranged from 7.5 (95 % CI: 5.3 to 9.6) to 12.5 (95 % CI: 11.4 to 13.6) kg, with waist loss ranging from 7.1 cm (95 % CI: 3.9 to 10.2) to 16.3 (95 % CI: 14.5 to 18.1). Conclusions: Commercial weight loss programs can provide stable results across time. Consistency between centers, however, remains a challenge in multi-center commercial weight loss. Conflict of interest: At the time of submission, EH was employed part time by Itrim International as Programme Director. MN, JS and CM are members of Itrims Scientific Advisory Board. 8 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

9 Bilaga F. Abstrakt till Läkaresällskapets riksstämma 2009, sektionen för obesitasforskning. Kvalitetssäkring av kommersiell viktminskning på franchiseföretag: drop-out och 2-års uppföljning Erik Hemmingsson, 1 Martin Neovius, 1 Johan Sundström, 2 Claude Marcus 3 1 Karolinska Institutet, Department of Medicine, Stockholm, Sweden 2 Uppsala University, Department of Medical Sciences, Uppsala, Sweden 3 Karolinska Institutet, Division of Pediatrics, Stockholm, Sweden Bakgrund: Kommersiell viktminsking genom livsstilsförändringar och måltidsersättning är en ökande industri. Resultaten av kommersiella viktminskningsprogram är dock ännu relativt okända, speciellt när det gäller långtidsuppföljning och intention to treat resultat. Metod: Vägningsdata på 4917 deltagare på Itrims viktminskningsprogram (BMI 31.8±5.2 kg/m 2 ; ålder 46.7±11.9 år, 86% kvinnor) fanns tillgängliga för analys via en elektronisk databas. Deltagarna inkluderades konsekutivt mellan från 21 center i olika delar av landet. Programmet (1+1 år) består av gruppträffar, motionsträning i cirkel, konditionstester, individuell coachning och hemuppgifter/dagböcker. Medverkan i programmet finansierades av deltagarna (kostnad ca 10,000 kr/år). HT2006 lanserades möjligheten att genomföra ytterligare ett år på programmet för att öka möjligheterna att bibehålla viktminskningen, den sk stabliliseringsfasen. Resultat: Av de 4917 kunder som startade viktminskningsprogrammet fullföljde års mätningen, vilket ger en drop-out efter ett år på 31%. Intention to treat analys, med baseline carried forward för saknade data, ger en genomsnittlig viktminskning efter 1 år på 7.3 kg (SD 7.9) (10.6 kg i completers only analys). Av de som startade programmet (n=1414) valde n=248 (16 %) att genomföra stabiliseringsfasen. Av dessa genomförde 220 deltagare 2-års mätningen (drop-out under andra året: 11%) med en genomsnittlig viktminskning på 10.9 kg jämfört med baslinjen (1-års mätningen carried forward vid saknade data) (-12.3 kg i completers only analys). Sammanfattning: Kommersiella viktminskningsprogram, där deltagarna själva betalar för sin medverkan, kan ge kliniskt relevanta långsiktiga resultat. En stor andel som ej avslutar behandlingen är ett vanligt problem generellt inom fetmabehandling, och en viktig utmaning för kommersiella aktörer är att få fler att stanna kvar i programmet efter det första året. 9 av Alla rättigheter förbehålles Itrim Sverige AB

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier SYSTEMATISK GRANSKNING AV METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET Metoder för att främja fysisk (MFA) Fysisk (FA) Hälsa/ Livskvalitet BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Bernt Lindahl, överläkare

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Sommaren 2007 Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Snabbt Mitt i mellan Långsamt Ca 0,5 3,5 kg / vecka Livslångt projekt.

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot fetma

Förebyggande åtgärder mot fetma Sammanfattning och slutsatser Förebyggande åtgärder mot fetma En systematisk litteraturöversikt November 2004 Uppdatering av kapitlen om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport Fetma problem och åtgärder,

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande: Vecka 1 Bukklubben - ett program för sunda kostvanor och ett fysiskt aktivt liv! Hur använda registreringshäftet I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Trö,het hjärnans has;ghetsmätare Stress > störd sömn > trö,het > sjukfrånvaro (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsins;tutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm Stress

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Cykling i ett folkhälsoperspektiv Cykling i ett folkhälsoperspektiv Peter Schantz Mittuniversitetet, Östersund & FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö, GIH, Stockholm Changes in Prevalence of Adult Obesity >= 25% 20-24% 15-19% 10-14%

Läs mer

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23 2--23 Megatrender Antal i produktionen Grön rehab i Skåne varför och hur Ulf Hallgårde Projektledare Sjukskrivningsprojektet Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken 2 Problem i jordbrukssamhället

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN

ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP VID ÄLTAPRAKTIKEN Annica Håkansson Ulla Winnberg Juni 2004 ÄltaPraktiken 1 Överviktsbehandling i grupp vid Ältapraktiken Slutrapport Författare: Annica Håkansson, dietist och

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa.

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa. Pressmeddelande 2010-09-03 Fem av tio anställda i Stockholms län är överviktiga 54 procent av de anställda i Stockholms län är överviktiga, med ett BMI på över 25. Och hela 14 procent har ett så högt BMI

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion

Läs mer

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Gävle. CCIC, Innovative Cities Svenska Kommun Försäkrings AB Nidaros Forsikring. (Swedish Municipality Insurance Co Ltd)

Gävle. CCIC, Innovative Cities Svenska Kommun Försäkrings AB Nidaros Forsikring. (Swedish Municipality Insurance Co Ltd) CCIC, Innovative Cities 2012-10-03 Gävle Svenska Kommun Försäkrings AB Nidaros Forsikring (Swedish Municipality Insurance Co Ltd) We insure your municipality www.skfab.se www.nidarosforsikring.no Nordic

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Stefan Lundström Civilekonom och kapten i flottans reserv. Hälsoekonom och hälsorevisor. (just nu tf VD för tre fastighetsbolag i Knivsta)

Stefan Lundström Civilekonom och kapten i flottans reserv. Hälsoekonom och hälsorevisor. (just nu tf VD för tre fastighetsbolag i Knivsta) Stefan Lundström Civilekonom och kapten i flottans reserv. Hälsoekonom och hälsorevisor. (just nu tf VD för tre fastighetsbolag i Knivsta) Tre år som ekonom Två år som doktorand/amanuens 13 år som lärare

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll Inledning... 3 Nya program under perioden... 5 Program per bransch... 6 Program per storlek... 7 Lösenkurs,

Läs mer

UPPLEVD HÄLSA HOS UNGDOMAR MED ÖVERVIKT I FÖRHÅLLANDE TILL FYSISK AKTIVITET OCH KOST MED HJÄLP AV RÅDGIVNING.

UPPLEVD HÄLSA HOS UNGDOMAR MED ÖVERVIKT I FÖRHÅLLANDE TILL FYSISK AKTIVITET OCH KOST MED HJÄLP AV RÅDGIVNING. UPPLEVD HÄLSA HOS UNGDOMAR MED ÖVERVIKT I FÖRHÅLLANDE TILL FYSISK AKTIVITET OCH KOST MED HJÄLP AV RÅDGIVNING. Hansi Hinic: Eivor Sjöholm: Kerstin Grönvall: Högskolan i Halmstad Ungdomsmottagningen i Falkenbrg

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition Linköping University Medical Dissertation No. 1153 Women s knowledge, attitudes, and management of the menopausal transition Lotta Lindh-Åstrand Department of Clinical and Experimental Medicine, Division

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid Kenneth Borggren Kenneth.borggren@previa.se Handledare: Frida Eek. Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitetssjukhus

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn

Läs mer

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk

Läs mer

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Pressmeddelande 30 oktober Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Sex av tio anställda i Blekinge, 60 procent, är överviktiga. Bland anställda över 50 år har hela 68 procent ett BMI över 25, medan

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring

Läs mer

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av

Läs mer

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet

FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet REKdag 2 februari 2017 Mats Börjesson Professor, överläk, FESC, FACC Inst Neurovet och fysiologi, Inst kost och nutrition, och idrottsvetenskap

Läs mer

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll 2011-06-27 Bristol-Myers Squibb Company och AstraZeneca tillkännagav

Läs mer