Vägen ut. - En delstudie om automatiska dörröppnare i ett pilotprojekt. Emil Holmsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägen ut. - En delstudie om automatiska dörröppnare i ett pilotprojekt. Emil Holmsten 2012-01-11"

Transkript

1 Vägen ut - En delstudie om automatiska dörröppnare i ett pilotprojekt Emil Holmsten

2 V ä g e n u t 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE... 6 DEFINITIONER... 7 ÄLDRE MÄNNISKOR... 7 TILLGÄNGLIGHET... 7 LAGRUM... 7 KVARBOENDEPRINCIPEN... 8 BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG... 8 BAKGRUND... 9 UPPKOMSTEN AV PROJEKTET... 9 GÖTEBORGS BEFOLKNINGSUTVECKLING TIDIGARE FORSKNING...11 KVARBOENDE OCH TILLGÄNGLIGHET AUTOMATISKA DÖRRÖPPNARE DESIGN OCH METOD...16 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT URVAL ENKÄTDESIGN INTERVJUDESIGN VALIDITET OCH RELIABILITET DATAHANTERING DESKRIPTIV DATAPRESENTATION...21 ENKÄTSVAR ALLA RESPONDENTER Kontrollfrågor Upplevelser av entré- och hissdörrarna Allmänt hälsotillstånd Automatiska dörröppnare ENKÄTSVAR ÄLDRE RESPONDENTER Kontrollfrågor Svårigheter i vardagen Bostadens betydelse Fysiska begräsningar Automatiska dörröppnare INTERVJUER Vardagen Bostaden Fysiska begränsningar Automatiska dörröppnare DISKUSSION...41 KONKLUSIONER...45 REFERENSER...46 BILAGA 1: ENKÄT...51 BILAGA 2: INTERVJUMALL...57

3 V ä g e n u t 3 Sammanfattning Automatiska dörröppnare är ett hjälpmedel som idag återfinns i flera byggnader, såväl nya som gamla. Stackmolnsgatan är dock en adress som idag står utan dörrautomatik, men ett pilotprojekt skall ändra på detta. Bostads AB Poseidon äger och förvaltar de tre husen som ligger på adressen och driver projektet som en del i Göteborgs stads utvecklingscenters Senior Göteborg projekt Gôrbra för äldre. Inom ramen för projektet skall automatiska dörröppnare installeras i samtliga nio entréer och i en hiss och dess tillhörande våningsplan på Stackmolnsgatan. Syftet med rapporten var att kartlägga den syn hyresgästerna på Stackmolnsgatan har gällande dörrautomatik samt att se om de äldre hyresgästerna tror att dörrautomatik kommer att underlätta för dem. Denna rapport redogör delvis den syn hyresgästerna på Stackmolnsgatan idag har gentemot dörrautomatik. Detta eftersom respondenterna som har besvarat enkäten inte är helt representativa för hyresgästerna. Delstudien har pågått under hösten 2011 och resultatet bygger på enkäter utskickade till samtliga hyresgäster och intervjuer med äldre hyresgäster. Enkäterna fick en svarsfrekvens på cirka 50 procent då 110 enkäter kom in utav 213 utskickade. Utav dessa 110 räknades senare fem av dem som bortfall. Intervjuer gjordes med nio hyresgäster av totalt 13 tillfrågade. Konklusionerna av undersökningen är att majoriteten av respondenterna ser dörröppnare som något positivt och främst är det människor som finner en direkt nytta av dörrautomatik som är positiva. Den trend som gick att utröna bland svaren var att de som fann en direkt nytta var de som uppgav sin hälsa som dålig, var av en högre ålder, hade en eller flera funktionsbegränsningar samt bodde i ett ensamhushåll. De äldre respondenterna trodde i stor utsträckning att dörrautomatik skulle underlätta jämfört med alla respondenter. Detta framkom både i enkäten och i intervjuerna. Två troliga tendenser till varför hyresgästerna har en positiv syn till dörrautomatik gick att utröna. Det ena är att dörrautomatik är ett användarvänligt hjälpmedel och det andra är den solidaritet som råder mellan grannar på Stackmolnsgatan. Bland de äldre går det även att utröna att medvetandet om existerande problem måste öka i två olika plan. Det ena är medvetandet om hur problem kan underlättas och undanröjas, och det andra är medvetandet om vad som är problematiskt.

4 V ä g e n u t 4 Inledning Stora delar av den svenska befolkningen kan själva utföra vardagssysslor såsom att laga mat, klä på sig, ta hand om sin hygien etcetera. Självklarheter som är förutsättningar för att den enskilda individen skall klara av sin vardag. Men för alla människor är det inte en självklarhet. Oavsett om individen sedan tidig ålder har levt med funktionsbegränsningar eller om de uppstår på ålderns höst är tillgänglighet i och runt omkring sin bostad en förutsättning för att ha en rimlig chans att sköta sina vardagssysslor individuellt. Den svenska demografin upplever en stor förändring och det faktum att både den svenska medellivslängden och antalet människor över 65 år ökar. Idag finns det 1,6 miljoner människor över 65 år vilket utgör 18 procent av Sveriges befolkning. Siffrorna kommer från SCB:s prognos Sveriges framtida befolkning , vilken prognoserar en ökning av samma ålderskategori till 2,7 miljoner och 25 procent av den totala befolkningen till Främst är det människor i åldrarna 80 och högre som kommer att öka markant om cirka 10 år. Generellt har äldres hälsa och rörelseförmåga förbättrats sedan 1980-talet enligt Folkhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009) och det är främst människor i och strax över pensionsåldern där förbättrade hälsa har påvisats. Men trots det, lever idag 42 procent av kvinnorna i åldersgruppen år med nedsatt rörelseförmåga 1 jämfört med 30 procent för männen. Oavsett kön kommer rörelseförmågan att minska med åldern och som tidigare beskrivits är det antalet människor i ålderskategorin 80 år eller äldre som snart kommer att öka. Därmed kommer även antalet människor med en eller flera funktionsbegränsningar att öka. För att kunna klara av den förändrade åldersstrukturen i framtiden krävs det att samhället tar tag i problematiken innan problemen ökar. Genom ett proaktivt arbete för att förbättra tillgängligheten i fastigheter både från kommunens sida, som har det generella ansvaret för bostadsförsörjningen, samt från bostadsföretagen som äger och förvaltar fastigheterna kan framtida konsekvenser av dagens handlingar minskas. Arbetet för att öka äldre människors framkomlighet i och runt omkring sin bostad måste förbättras. Det är något som leder till ökade möjligheter för äldre människor att bo kvar i sitt nuvarande hem, vilket värderas högt av den ålderskategorin. (SOU 2007:103) 1 Innebörden av nedsatt rörelseförmåga är bland annat att personen inte kan stiga på en buss obehindrat eller gå en kortare promenad (Folkhälsorapport 2009:115).

5 V ä g e n u t 5 Ett fundament i Sveriges äldrepolitik är kvarboendeprincipen som går ut på att människor skall kunna bo kvar i sitt hem livet ut. Begreppet omfattar även att omflyttning är möjlig, men att det skall ske till exempelvis en handikappanpassad lägenhet på den ordinarie bostadsmarknaden (Wånell, 2004). Arbetet pågår för att leva upp till kvarboendeprincipen genom att skapa bättre bostadsmöjligheter för äldre människor. I Göteborg åskådliggörs detta i Senior Göteborgs projekt Gôrbra för äldre där grundtanken är att skapa möjligheter för att äldre människor kan bo hemma längre med större boendekvalitet (Senior Göteborg). Ett stort antal kommunala aktörer i Göteborg är med i projektet och de är bland annat kommunala bostadsföretag, stadsdelar, fackförvaltningar etcetera. En utav aktörerna är Bostads AB Poseidon. Poseidon är en del i projektet enkla, strategiska förbättringar i entréer, allmänna utrymmen och utemiljön och skall inom ramen för projektet installera automatiska dörröppnare i samtliga entréer och i hissen i en trappuppgång. Projektobjektet är tre hus på Stackmolnsgatan på Hisingen, Göteborg, vilka ägs och förvaltas av Poseidon. Tidigare har Poseidon drivit ett projekt för att underlätta och stimulera ett kvarboende hos sina äldre hyresgäster på denna adress som totalt inhyser 216 lägenheter. Denna delrapport skall kartlägga Stackmolnsgatans hyresgästers syn på automatiska dörröppnare.

6 V ä g e n u t 6 Syfte Huvudsyftet med delstudien är att kartlägga den syn hyresgäster på Stackmolnsgatan har gällande automatiska dörröppnare. Delstudien grundar sig i att Poseidon skall sätta upp automatiska dörröppnare i samtliga entréer och i hissen i en trappuppgång på Stackmolnsgatan. Dörrautomatiken kommer att kunna användas av samtliga hyresgäster och därmed är det viktigt att kartlägga hyresgästernas syn för att kunna få en generell bild av dörrautomatikens eventuella framtida påverkan. Delstudien har även ett delsyfte, vilket är inriktat mot de äldre hyresgästerna på Stackmolnsgatan. Delsyftet är att se i vilken utsträckning de äldre hyresgästerna tror att dörrautomatik underlättar i sin vardag. Anledningen till att det finns ett huvudsyfte och ett delsyfte är för att dörrautomatiken installeras som en del av Gôrbra för äldre - projektet, vars målgrupp är äldre människor. Utifrån det är det därmed av intresse att dela in syftet i två delar för att utröna hyresgästernas syn på dörrautomatik samt även mer djupgående se i vilken utsträckning dörrautomatik kan underlätta för de äldre hyresgästerna. För att kunna kartlägga hyresgästernas syn på dörrautomatik utgår delstudien från nedanstående frågeställningar. Hur upplever hyresgästerna entréerna och hissarna idag? Hur upplever hyresgästerna sin hälsa? Upplever hyresgästerna att automatiska dörröppnare kan underlätta för dem? För att uppnå delsyftet och se om de äldre hyresgästerna tror att dörrautomatik skulle underlätta för dem i sin vardag, utgår delstudien från följande frågeställningar: Upplever de äldre hyresgästerna några svårigheter i vardagen? Upplever de äldre hyresgästerna att det är viktigt att bo kvar i sin nuvarande bostad? Upplever de äldre hyresgästerna att de har fysiska begräsningar?

7 V ä g e n u t 7 Definitioner Under denna punkt beskrivs orden och begreppen tillgänglighet, kvarboendeprincipen, bostadsanpassningsbidrag samt nuvarande lagrum gällande tillgänglighet. Äldre människor Äldre är ett ord vars definition är komplex och därmed anges inte någon generell definition som gäller för hela rapporten. I enkäten såväl som i intervjuerna syftar äldre till människor som är 75 år eller äldre. Däremot är varierar definitionen av äldre i andra sammanhang och definitionen är den som gäller i den kontexten. Exempelvis nämns ordet äldre flertalet gånger under tidigare forskning, men då det är olika kontexter blir det problematiskt att generalisera ett ords innebörd och skapa en precis förklaring av ordet. Tillgänglighet Innebörden av begreppet tillgänglighet har idag inte en generell definition vilket kan skapa problematik vid tolkning. Exempelvis har Handikappförbundets samarbetsorgan (2006) delat in tillgänglighetsbegreppet i fyra olika perspektiv: fysisk, informativ, kommunikativ samt psykosocialt tillgänglighet. Utöver det skiljer sig definitionerna från litteratur till litteratur, men det finns återkommande ord och begrepp gemensamt där några exempel är människan, miljö, anpassning, jämlikhet, självständighet samt rättigheterna för personer med funktionsbegränsningar. I denna studie används följande definition av begreppet: relationen mellan individens funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav/utformning Iwarsson (2008) Givet studiens syfte det relevant att använda sig utav en definition som är inriktad på den fysiska miljön. Lagrum I Plan- och bygglagen (2010:900) 8:e kap. paragraf 1-5 beskrivs de rådande kraven på byggnadsverks utformning och dess tekniska egenskaper. Främst är det 8 kap. 1, 3 p. som är relevant och den lyder En byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta förtydligas i 8 kap. 2 genom en beskrivning av byggnationer som faller inom ramen för 8 kap. 1.

8 V ä g e n u t 8 Vidare har även 8 kap. 2 andra stycket genom BFS 2011:13 (Boverkets författningssamling) föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. I BFS 2011:13 1 står det Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 2 andra stycket och 12 andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) Utformningen har gjorts av Boverket med stöd av 10 kap. 2 och 10 i plan- och byggförordningen (2011:338). Kvarboendeprincipen En utav målsättningarna inom den svenska äldrepolitiken är att människor skall kunna bo kvar i sin bostad eller en motsvarande bostad inom det området de redan bor, oavsett behovet av vård och omsorg (SOU 2007:103). Denna del utgör fundamentet för kvarboendeprincipen som bygger på att den enskilde individen skall kunna bo kvar i sitt hem livet ut (Wånell, 2004). Det begränsar inte människors möjligheter att flytta, men om en flytt sker skall individen flytta inom bostadsområdet och inte behöva flytta runt mellan olika boende- och vårdformer (SOU 2008:113). Bostadsanpassningsbidrag Den första paragrafen i Lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. (1992:1574) lyder Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Lagen syftar på att ge människor med funktionshinder ett självständigt liv och det är viktigt att särskilja på begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Sedan 2007 är dessa begrepp enligt socialstyrelsen inte synonymer. Funktionsnedsättning är nämligen en människas fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga. Funktionshinder däremot är begränsningar individer med funktionsnedsättning påträffar i miljön de lever i (BAB 2009). Kommunerna har ansvaret för bidraget och det är även de som beviljar samt står för kostnaderna. Bidraget beviljas om de ansökande åtgärderna är nödvändiga för att bostaden skall vara ändamålsenlig för personen med funktionshinder (SFS 1992:1574, 6 )

9 V ä g e n u t 9 Bakgrund Denna del ger en kort sammanfattning av projektets uppkomst samt Göteborgs befolkningsutveckling. Uppkomsten av projektet Regeringen satsade 22 miljoner kronor per år under perioden på utvecklingsprogrammet Teknik för äldre. Satsningen gav stöd till över 100 projekt som har utvecklat nya produkter, tjänster och boendemiljöer utifrån äldres behov. Satsningen ansågs lyckad och en ny period som sträcker sig mellan beviljades och inleddes med projektnamnet Teknik för äldre II (Medel till projektet Teknik för äldre II, Bilaga 1). De ekonomiska medlen är detsamma som för Teknik för äldre (Medel till projektet Teknik för äldre II, Bilaga 1). Det beviljade projektmedlet går till Hjälpmedelsinstitutet (HI) och projektets fokus är riktat mot att förbättra boende, användarvänliga teknikstöd, hjälpmedel samt bra produkter och tjänster för äldre och anhöriga. HI beviljar sedan ekonomiska medel till projekt som har ansökt om projektstöd och som klarar av granskningsprocessen (Information om granskningsprocessen, 2011) och lever upp till riktlinjerna som är utformade för projektet (Riktlinjer för ansökan om utvecklingsstöd, Teknik för äldre II, 2011). Ett projekt som har fått utvecklingsstöd är Gôrbra för äldre. Ansökan gjordes av Göteborgs stads utvecklingscenter för äldre, Senior Göteborg. Projektet drivs i fyra olika delprojekt där nummer två är Enkla förbättringar av entréer, allmänna utrymmen och utemiljö. Det är inom denna del Poseidon medverkar och Stackmolnsgatan är projektobjektet. Poseidon är ett allmännyttigt bostadsbolag som ingår i Förvaltnings AB Framtidens koncern som i sin tur är helägt av Göteborgs stad. Poseidon är fastighetsägare till fastigheterna på Stackmolnsgatan och initiativtagare till projektet Samverkan för bekvämt boende på Stackmolnsgatan, vilket startade Projektet riktade sig till de äldre hyresgästerna och en av anledningarna till att Stackmolnsgatan valdes är den rådande åldersfördelningen. Många äldre människor bor på adressen där individer över 60 år utgör cirka 44 procent av de boende och cirka 25 procent är över 70 år. Flertalet åtgärder gjordes, däribland installation av utegym, installation av armstöd på parkbänkar samt en ny gemensamhetslokal. Åtgärderna har gjorts i samverkan med de boende och andra aktörer. De boende har deltagit i form av en boendegrupp, representerad av äldre hyresgäster, som verkat som en referensgrupp

10 V ä g e n u t 10 där olika åtgärder har diskuterats och förankrats. Under våren 2011 gick projektet på Stackmolnsgatan in i en ny fas och blev en del av Gôrbra för äldre -projektet och dess delprojekt 2:1 enkla, strategiska förbättringar i entréer, allmänna utrymmen och utemiljön. Inom ramen för detta delprojekt skall det installeras automatiska dörröppnare i samtliga trappuppgångar samt i hissen i en trappuppgång och samtliga våningsplan i anslutning till hissen. Göteborgs befolkningsutveckling Befolkningsprognosen för Göteborgsregionen fram till och med 2020 visar på en ökning med människor i åldern 65 år eller äldre. Ökningen för Göteborgsregionen är i genomsnitt större än riket sett till alla ålderskategorier, men sett till enbart ökningen av människor 65 år eller äldre är ökningen något mindre än rikets genomsnitt (Befolkningsprognos VG, 2009). Prognosen för Göteborgs stad pekar dock inte på en sådan kraftig utveckling utav de äldre. Det är endast människor i åldrarna år som ökar fram till och med 2015 och sett totalt till åldrarna 65 år eller äldre sker det en ökning med drygt 6000 människor under denna period (Äldres boende, 2011). Ett område som påverkas av ökningen är hälso- och sjukvården där konsekvenserna av en ökad äldre befolkning blir påtagliga. Fler människor betyder ökad verksamhet, både volymmässigt och innehållsmässigt, samt att det kommer krävas ökade personalresurser såväl som ökade ekonomiska medel för att klara av ökningen (Befolkningsprognos VG, 2009). Detta är bilden som målas upp och kan vara ett faktum om cirka tio år. Nationellt är det efter 2020 som den största ökningen av äldre människor kommer att ske. För att klara av denna åldersökning och att belastningen på hälso- och sjukvården inte skall bli alltför stor krävs det ett ökat kvarboende för de äldre, något som kan möjliggöras genom ökad tillgänglighet.

11 V ä g e n u t 11 Tidigare forskning Denna del åskådliggör tidigare forskning gällande kvarboende, tillgänglighet och automatiska dörröppnare. Under första punkten beskrivs kvarboende och tillgänglighet och vad tidigare forskning säger inom området. Bland annat beskrivs hur arbetet skall ske för att bemöta den demografiska förändringen i Sverige och hur tillgängligheten kan förbättras/öka samt eventuella finansieringar av densamma. Den andra punkten tar upp vad tidigare forskning har kommit fram till inom dörrautomatiksområdet. Kvarboende och tillgänglighet Föreningen Kommunalt Bostadsstöd (FKBo) skriver i sin rapport Äldres boende (2010) att en förutsättning för att klara av den nationella demografiska förändringen är att äldre skall kunna bo kvar i sina bostäder. För att realisera detta måste kommuner och fastighetsägare samverka för att skapa ett fastighetsbestånd som kan motsvara den framtida hyresgästmarknaden. Att äldre vill bo kvar i sin bostad och leva ett självständigare liv påvisar Ekvall (2005) i sin rapport Utan hiss mera hemtjänst? och hänvisar till flertalet undersökningar som pekar på detta faktum. Något som stämmer överens med kvarboendeprincipen vars utgångspunkt är att individer skall kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt (Socialstyrelsen, 2007). Som en del av lösningen för att öka tillgängligheten i allmänna utrymmen i fastigheter framförs ett förslag i Äldres boende (2010) om en förändring av det idag rådande bostadsanpassningsbidraget. Detta skall ske genom att individuella anpassningar som idag görs i flerbostadshusentréer, exempelvis automatiska dörröppnare, skall göras generella så att alla kan bruka dem. Ytterligare ett förslag är att fastighetsägarna skall kunna stå som sökande av bidraget och sedermera ägare av åtgärderna istället för en enskild individ. Denna typ av bostadsanpassningsbidrag som är av en mer generell karaktär, skall då främst användas i förebyggande syfte och på så sätt minska och/eller senarelägga sannolikheten för individuella anpassningar i framtiden. För att det skall realiseras måste därmed en ändring av bostadsanpassningsbidraget och det nuvarande lagrummet ske. I Bostadsstyrelsens författningssamling (BOFS 1985:52) som gällde fram till 1993 kunde bidrag sökas utan att enskild individ var känd, vilket möjliggjorde att fastighetsägare kunde söka bidrag. I Bostadsstyrelsens författningssamling löd Bidrag kan även under vissa förutsättningar lämnas vid ny och ombyggnad för sådan generell

12 V ä g e n u t 12 handikappanpassning som inte omfattas av reglerna i 42 a och 48 a i byggnadsstadgan, dvs sådan handikappanpassning som allmänt krävs vid ny och ombyggnad.. En modernisering av dåvarande regler till dagens kontext skulle potentiellt vara en framtida lösning. Kommunen skulle fortfarande vara finansiär till de förebyggande åtgärderna men fastighetsägarna står som sökande. Vid åtgärder som är kvalitetshöjande för alla i fastigheten bör sedermera fastighetsägarna ta över ansvaret och kostnaderna för service och reparationer av desamma. (Äldres boende, 2010). Ytterligare potentiella åtgärder är att bostadsföretag tar ett allt större ansvar i frågan och i samband med ombyggnationer även genomför generella tillgänglighetsanpassningar (Socialstyrelsen, 2007). Dock går det inte att frångå problematiken med ett förslag gällande generella anpassningar eftersom det finns individuellt bostadsanpassningsbidrag att söka för individer med behov. Därmed påvisas den gråzon som finns gällande vad som är bostadsföretagens ansvar och vad som är inom ramarna för bostadsanpassningarna. En annan problemaspekt var den juridiska problematiken som fanns gällande ombyggnation. Tidigare lagrum var endast utformade som allmänna råd och var därmed inte tvingande regler. Vid ombyggnationer prioriterades därför förändringar som bidrog till en ökning av fastighetens värde på sikt. Åtgärder av tillgänglighetsslag hamnade ofta i de lägre delarna i prioriteringshierarkin (Lindahl, Martini och Malmqvist, 2010). Dock har det skett en lagförändring inom området i och med PBL (2010:900) som togs i bruk den 2 Maj Men då lagen är så pass ny finns ingen forskning som behandlar huruvida lagändringen har medfört några förändringar i praktiken. Via samtal med en person som dagligen arbetar med PBL, bekräftas att tillgänglighetskraven idag är hårdare. Men dessa frågor är inte nya på agendan. Redan i rapporten Kvarboende bland äldre: Problem och Möjligheter (Johansson, Dahl & Åhnby 1983) påvisades problematiken. Där tas det bland annat upp att tillgänglighet inte enbart skall eftersträvas i nybyggnationer, utan även i befintligt bostadsbestånd samt direktiv gällande önskemål om ökat kvarboende. Två synsätt som är minst lika aktuella idag som det var då. Rapporten påpekar också några viktiga förutsättningar för ett kvarboende där exempelvis En god bostad och boendemiljö är ett nödvändigt men inte ett tillräckligt villkor för att realisera målsättningen om ett ökat kvarboende och sociala nätverk har stor betydelse för möjligheterna att bo kvar (Johansson, Dahl & Åhnby 1983). Här betonas att flera olika åtgärder måste integreras till diskussionen

13 V ä g e n u t 13 och det går inte att endast se till en del, utan helheten är det viktiga. Exempelvis är det bra med en tillgänglig boendemiljö, men om det sociala livet inte är tillfredsställande för individen i en tillgänglig bostad kan en flytt till ett boende förändra det sociala livet för individen. Sannolikheten kan därmed öka för att individens liv utifrån ett helhetsperspektiv bli till det bättre, trots att individen bor i en tillgänglig bostad. Ett samhällsekonomiskt perspektiv tas upp i SABO-rapporten Kvarboende + tillgänglighet = God ekonomi (2004) där vikten av åtgärder inom tillgänglighetsområdet för dagens äldre samt kommande generationer betonas. Alla fastigheter är inte möjliga att anpassa ur tillgänglighetssynpunkt och därför är det viktigt att kommunen och bostadsföretag prioriterar de anpassningar som är viktigast. Tillgänglighet är påfrestande för ekonomin och någon måste betala för det men den stora frågan är vem? Kvarboende + tillgänglighet = God ekonomi (SABO, 2004) poängterar att om det är samhällsekonomiskt lönsamt att göra investeringar hamnar ofta det ekonomiska ansvaret hos bostadsföretagen då generella tillgänglighetsanpassningar i befintligt fastighetsbestånd i huvudsak innefattar investeringar tillhörande fastigheterna. De poängterar att vid större ombyggnationer kan detta delvis finansieras med hjälp av hyreshöjningar. Kvarboende + tillgänglighet = God ekonomi (SABO, 2004) illustrerar med hjälp av ett räkneexempel hur ett helt område skulle tillgänglighetsanpassas och vara samhällsekonomiskt lönsamt. Det är en jämförelse mellan ett nulägesalternativ vilket är att människor flyttar till ett särskilt boende och ett kvarboendealternativ vilket är att 10 procent av de som skulle flytta bor kvar och de som flyttar får sin flytt förskjuten minst ett år över en 15 års period. I kvarboendealternativet görs tillgänglighetsinvesteringar år 0 vilket medför att flyttningarna skjutas upp och undvikas. Kostnaderna är samma i båda exemplen men i kvarboendealternativet minskas kommunens vård- och omsorgskostnader, tillgänglighetsinvesteringarna kan göras och ekonomisk vinst kan redovisas jämfört med enbart vård- och omsorgskostnader som nulägesalternativet utgör. Lindahl och Arman (2006) belyser också detta problem i sin rapport Att ta bort trösklarna till ett självständigt liv: Slutrapport från studien om nyttan och värdet av bostadsanpassningsbidrag och poängterar att vård- och omsorgskostnader kan förebyggas med hjälp bostadsanpassningar, vilka kan underlätta för att rehabilitering kan ske i hemmet istället för på institutioner. Men samtidigt är det inte alltid aktören som står för kostnaderna som de positiva effekterna synliggörs för. En återkoppling till de

14 V ä g e n u t 14 tidigare nämnda generella och förebyggande anpassningarna och vem som skall vara finansiär kan göras här. Den stora skillnaden mellan det tidigare och det senare alternativet är att hyresgästerna ses som en potentiell finansiär i de senare. Både kommunen och bostadsföretagen tjänar på att hyresgästerna bor kvar hemma längre, men oklarheterna vem som skall bekosta äldres kvarboende skapar problem som måste lösas för att framtida generationer skall kunna bo kvar i sin bostad längre och inte enbart visioner från tidigare generationer. I rapporten Hur arbetar Sveriges kommuner med bostadsanpassning och tillgänglighet (Svensson, 2011) beskrivs en allmänt rådande uppfattning om att bygga tillgängligt är relativt dyrt och att det gärna inte görs såvida rådande lagrum är tvingande. En potentiell åtgärd som tas upp är att ombyggnationer skall samordnas med tillgänglighetsanpassningar för att kostnaderna för tillgänglighetsanpassningar skall reduceras. Detta eftersom ombyggnationerna ändå är inplanerade. Samma rapport hänvisar även till undersökningen The benefits of building barrier-free: A contingent valuation of accessibility as an attribute of housing (Alonso, 2010) där respondenterna har informerats vilka hinder som undanröjts i tillgängliga fastigheter. Efter det hade betalningsviljan bland respondenterna ökat cirka 12 % för ett tillgängligare hus om de skulle köpa nybyggt. Vidare ges även bild av vad det kostar att bygga tillgängligt och den siffran varierar mellan 0.25% - 4% om det byggs enligt barrier-free construciton konceptet som tas upp i studien The impact of Housing upon the Independent Living Outcomes of Individuals with Disabilities (Dunn, 1988). Kostnaden varierar beroende på vilken typ av byggnad det är samt om det är ny- eller ombyggnation. Sammanfattningsvis betonar den tidigare forskningen vikten av att anpassningar skall gå mot en mer generell art i syfte att förebygga och underlätta för människor. Att något behövs göras är av en generell uppfattning men det framkommer inte lika tydligt vilka som skall vara finansiärer utan ofta är lösningarna av den art att de hamnar under fastighetsägarnas ansvar och därmed implicit under hyresgästerna.

15 V ä g e n u t 15 Automatiska dörröppnare För att individer problemfritt skall kunna ta sig ut från sin bostad krävs det att miljön är anpassad på ett sätt som möjliggör förflyttningar oavsett fysisk förmåga. Dörrautomatik är ett hjälpmedel som kan underlätta passagen genom dörrar. Lindahl och Arman (2005) exemplifierar dörrautomatikens installationskostnad kontra personalkostnad för en person som assisterar en individ med behov av hjälp vid öppnandet av dörrar. Enligt dem skulle det ta 25 veckor tjäna in installationskostnaden för automatiska dörröppnare jämfört med personalkostnaden. Utöver den ekonomiska fördelen bidrar dörrautomatiken till en ökad självständighet och frihet för individen. Med dörrautomatik blir inte individen beroende av någon annan människa utan kan själv bestämma när han/hon skall lämna sin bostad. Friberg och Sjögren är inne på samma spår i sin studie Dörrautomatikens betydelse för aktivitet och delaktighet en enkätstudie (2009) och påvisar att dörrautomatik leder till en ökad möjlighet till aktivitet för individen. Ytterligare identifierades flertalet positiva upplevelser bland respondenterna såsom ökad trygghet och frihet. Petterson och Seidisdotter tar i sin studie Effekter av bostadsanpassningen automatiska dörröppnare (2010) upp de automatiska dörröppnarnas effekter på aktivitetsutförandet bland äldre personer. De har genomfört en uppföljningsstudie med två olika grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp, och resultatet visar att förmågan att ta sig in och ut ur fastigheten hade ökat i interventionsgruppen. Även positiva förändringar gällande självständighet och att respondenterna lättare och säkrare kunde ta sig ut ur fastigheten gick att identifiera. Tidigare studier visar att automatiska dörröppnare underlättar för individer att ta sig in och ut från sin fastighet. Dock har tidigare studier byggt på data från människor med bostadsanpassningsbidrag och deras upplevelser. De har aktivt ansökt om dörrautomatik, något som hyresgästerna på Stackmolnsgatan inte har gjort.

16 V ä g e n u t 16 Design och metod Detta kapitel inleds med en övergripande förklaring av det tillvägagångssätt som är tillämpat för att genomföra studien. Sedan följer en beskrivning av urvalet, enkätdesignen samt intervjudesign. Därefter redogörs studiens avgränsningar och avslutningsvis diskuteras studiens validitet och reliabilitet. Tillvägagångssätt Studien bygger på insamlad data från både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Enkäterna står för det kvantitativa och intervjuerna är det kvalitativa. Enkäterna utgör fundamentet i kartläggningen av hyresgästernas syn på dörrautomatik. För delsyftet gällande om de äldre hyresgästerna tror att dörrautomatik kommer att underlätta vardagen, har både enkäterna och intervjuerna använts som underlag. Resultatet från vardera insamlingsmetod används för att besvara delsyftet och jämförs för att utröna trender och bakomliggande faktorer till svaren. När resultatet från två olika metoder används och jämförs på det sättet som har gjorts i detta fallet är det forskningsmetoden triangulering som används (Bryman, 2008). Detta angreppssätt genererar förutsättningar att se om det råder någon skillnad mellan enkätsvaren och de svar som respondenterna ger i intervjuerna. Enkäterna skickades ut till 213 hyresgäster på Stackmolnsgatan tillsammans med information om studien. Respondenterna fick cirka två veckor på sig att besvara enkäten och därefter skickades två påminnelser ut med cirka två veckors mellanrum. Enkätsvar matades in i statistikprogrammet SPSS under tiden som de kom in. Efter att enkäterna var utskickade började kontakt tas med hyresgäster som var 75 år eller äldre för att fråga dem om de var intresserade av att delta. Nio personer svarade ja av 13 tillfrågade. Alla intervjuer genomfördes hemma hos respondenten på en tid som stämt överrens mellan mig och respondenten. Intervjuerna spelades in med ett undantag och transkriberades. När all data var insamlad sammanställdes den och analyserades. Urval Populationen är de enheter urvalet i en studie görs utifrån och i detta fall är populationen hyresgäster boende hos Poseidon där det råder en liknande åldersstruktur som på Stackmolnsgatan. Då det är ett pilotprojekt som drivs på Stackmolnsgatan är tanken att projektet skall kunna vara överförbart till andra fastigheter inom Poseidons bostadsbestånd som har liknande förutsättningar. För att

17 V ä g e n u t 17 delstudiens resultat skall vara överförbart är populationen fastigheter inom Poseidon med liknande förutsättningar. Stickprovet av populationen blir därmed hyresgäster boende på Stackmolnsgatan. Givet delstudiens syfte är urvalet framtaget genom ett icke-sannolikhetsurval. Med detta menas att urvalet är framtaget på annat sätt än genom slumpmässig urvalsteknik och att vissa enheter i populationen har större chans än andra att komma med i urvalet. Då delstudies syfte var att kartlägga hyresgäster boende på Stackmolnsgatan blir därmed även stickprovet väldigt specifik. Dock skiljer sig urvalsmetoderna mellan enkätundersökningen och djupintervjuerna. Att bo på Stackmolnsgatan var det enda kriteriet för att delta i enkätundersökningen. Men för att delta i djupintervjuerna krävdes att åldern på respondenten var 75 år eller äldre. Detta eftersom delstudiens delsyfte riktar sig mot Gôrbra för äldre - projektet där målgruppen är 80 eller äldre. För att kunna nå så många respondenter som möjlig för intervjuer breddades åldersintervallet till 75. Urvalet gjordes antingen via en förfrågan från min sida när jag deltog vid någon aktivitet i gemensamhetslokalen eller vid kontakt via telefon. Totalt tillfrågades 13 personer och nio svarade ja. Den vanligaste anledningen till varför hyresgäster valde att inte delta var på grund av tidsbrist. Enkätdesign Enkäten består av 20 frågor som undersöker hyresgästernas syn på tillgängligheten i fastigheten, självständighet i det vardagliga livet och kvarboende. Vidare är det tre kontrollvariabler för att få reda på ålder, kön samt civilstånd. Enkäten avslutas med Övriga synpunkter, detta för att respondenten skall få en chans att kunna bidra med ytterligare information eller synpunkter på enkäten. Totalt består enkäten av 24 frågor. Varje enkät har även fått ett eget identifikationsnummer för att säkerställa att respondenten förblir anonym för allmänheten. Enkäten är utformad med olika frågor för att ur olika vinklar belysa syftet och består mestadels av slutna frågor för att respondenten inte skall missuppfatta frågorna, något som skulle kunna missgynna resultatet. Det kräver också att respondenten tvingas ta ställning i frågan, vilket ger en tydlig bild av respondentens förhållningssätt. En reservation måste dock göras eftersom det är ett medvetet val att inte ha med något svarsalternativ som är en förlikning mellan två motpoler. Detta kan leda till att respondenten väljer att ej besvara frågan för att ej behöva ta ställning eller rent av skapar ett eget alternativ.

18 V ä g e n u t 18 Totalt skickades 213 enkäter ut och 110 svar kom in. Av de 110 räknas fem av dem som bortfall. Anledningen till detta är att en enkät uppenbart var oseriöst besvarad. Resterande bortfall berodde på språkproblem, ålder eller att enkäten har skickats tillbaka obesvarad utan någon förklaring. Vidare förekommer det bortfall i vissa frågor där respondenten har glömt att fylla i eller valt att inte besvara frågan av olika anledningar. Det har även förekommit att respondenter har missat att besvara frågorna på en hel sida. Det troligaste förklaring är att de helt enkelt har missat denna sida, men det kan inte uteslutas att de aktivt har valt att ej besvara frågorna. Något som blir tydligt i resultatet eftersom några frågor har fler respondenter än andra. Enkäterna med endast ett fåtal uteblivna svar räknas inte som bortfall eftersom de är besvarade till stora delar och resultatet av de andra frågorna kan fortfarande användas. Några svar har krävt en tolkning och det gäller frågor där det finns tydliga indikationer för ett svar, exempelvis när en respondent tar ställning i frågan men skriver ett eget svarsalternativ. Detta tolkas som ett svar om det är ett svar som har samma innebörd som ett svarsalternativ men är formulerat på ett annat sätt. Detta uppstod exempelvis på frågan gällande funktionsbegränsningar. Respondenten har där använt sig av det öppna svarsalternativet och fyllt i NEJ, istället för alternativet Ingen funktionsbegränsning Det tolkas därmed som Ingen funktionsbegränsning. Har frågan besvarats med ett eget alternativ som inte går att tolka som ett utav de angivna svaren räknas frågan som obesvarad. Bland de par totalt tre stycken som har besvarat enkäten har två par angett sina åldrar och hamnat inom samma ålderskategori. Det tredje paret uppgav två åldrar som hamnade inom två olika ålderskategorier. Medelåldern räknades då ut och avrundades till närmsta heltal och kategoriserades utifrån det i en ålderskategori. Paren har även fyllt i båda könen vilket har medfört att de har fått egen kategori. De är därmed inte medräknade i könsfördelningen eftersom det skulle medför att enkäterna skulle bli dubbelt bokförda. I dessa fall är det tydligt att de är par som har besvarat enkäterna och ej individer som medvetet har kryssat i båda könen på grund av de ej vill klassificerade utifrån kön. Ett scenario som hade varit möjligt eftersom svarsalternativen Man eller Kvinna var de enda som kunde fyllas i. I den deskriptiva datapresentationen har olika svarsalternativ kategoriseras till två alternativ istället för fyra. Genom att slå ihop de två svarsalternativen på ena sidan och vice versa blir det tydligare skillnader mellan svarsalternativen. Det är gjort på frågor där respondenten är tvungen att ta ställning. Exempelvis har de respondenter

19 V ä g e n u t 19 som besvarat en fråga med väldigt mycket eller ganska mycket blivit en svarsgrupp och motsvarande för de som besvarat frågan med inte särskilt mycket eller inte alls. Intervjudesign Intervjuernas syfte var att skapa en djupare bild av den syn de äldre på Stackmolnsgatan har gällande dörrautomatik. Intervjuerna baserades på en sammanställd intervjumall och under intervjuns gång ställdes även följdfrågor vid dess eventuella tillkomst. Likt enkäten var intervjumallen indelad i olika områden. Denna semistrukturerade variant valdes på basis av dess flexibla konstruktion som ger möjligheten att finna nya vinklar samtidigt som den utgör en solid bas (Bryman, 2008). För att garantera att inget viktigt missades eller glömdes av det som sades under intervjun spelades den in för att sedan transkriberas. Alla utom en intervju gjordes på detta vis, då en respondent inte ville bli inspelad. Under den intervjun fördes endast anteckningar. Totalt tillfrågades 13 personer om de ville delta i intervjuerna och nio svarade att de ville delta. Validitet och reliabilitet Validitet handlar om att se i vilken utsträckning undersökningen mäter det som påstås skall mätas, det vill säga hur väl tillvägagångssättet uppfyller studiens syfte. Beroende i vilken utsträckning detta görs får studien hög eller låg validitet. Hög validitet är om studien mäter det som skall mätas i hög utsträckning och vice versa (Bryman, 2008). Delstudien gällande dörrautomatik har en hög validitet, då det som angetts skall mätas har mätts. Vidare finns det även intern och extern validitet, där det senare är relevant för delstudien. Extern validitet används inom kvalitativa studier och handlar om att se i vilken utsträckning resultatet kan generaliseras eller inte (Bryman, 2008). Resultatet visar en majoritet av urvalsgruppens syn på dörrautomatik och kan generaliseras till populationen. Dock kan resultatet inte generaliseras och gälla i andra kontexter än den rådande. Den externa validiteten är därmed hög inom populationen, men låg i andra kontexter. Reliabilitet används för att se om undersökningens resultat är stabilt, det vill säga om samma resultat uppnås flera gånger om. Främst används det för att utröna om de uppmätta resultaten är konsistenta och för att fastställa att resultatet inte är slumpmässigt (Bryman, 2008). Gällande delstudien om automatiska dörröppnare är reliabiliteten relativt låg. I och med att svarsfrekvensen ligger så pass nära 50 procent av respondenterna finns det en sannolikhet att en liknande studie får svar från andra

20 V ä g e n u t 20 respondenter som inte har besvarat denna studien, vilket kan resultera i ett annat resultat. Respondenterna ger heller inte en representativ bild av hyresgästerna på Stackmolnsgatan då det råder både en skev ålderfördelning och könsfördelning, något som minskar delstudiens reliabilitet. Datahantering Alla enkätsvar är kodade för att behålla respondenternas anonymitet. Vid enkätutskicket bifogades information om studien, om mig samt att svaren är anonyma och att svaren inte kan spåras tillbaka till någon specifik individ utav någon annan än mig själv. Den kodlistan som gjordes i samband med enkätutskicket är något som endast jag har tillgång till och kommer endast att användas vid en eventuell uppföljningsstudie. För att kunna göra en uppföljningsstudie är det av stor vikt att veta vilka respondenter som deltog vid första tillfället för att resultatet skall kunna vara jämförbart. Vid intervjutillfällena fick respondenten en kopia av intervjumallen, information om studien, information om mig samt att sitt svar behandlas anonymt.

21 V ä g e n u t 21 Deskriptiv datapresentation Nedan presenteras resultatet från enkäterna, först presenteras enkätresultatet följt av resultatet från intervjuerna. Enkätsvar alla respondenter Enkätens resultatpresentation är uppdelat utifrån syftet, där den första delen behandlar svaren från alla respondenter och den andra delen svaren från respondenterna som är 75 å eller äldre. Vid flertalet av frågorna beskrivs relevanta iakttagelser med hjälp av svar från andra enkätfrågor. Detta för att kunna utgöra trender bland respondenternas svar. Kontrollfrågor Könsfördelning bland respondenterna är relativt jämn, med en liten majoritet för kvinnor. Det är 42,3 procent män och 54,8 procent kvinnor samt 2,9 procent par som har besvarat enkäten. Könsfördelningen bland hyresgästerna på Stackmolnsgatan är idag 55,4 procent män och 44.6 procent kvinnor. Könsfördelningen i enkäten är därmed inte representativ. Medelåldern bland respondenterna är 65,08 år, där år är den mest representerade ålderskategorin med 29,1 procent. Sett till alla respondenterna är det 67,9 procent av respondenterna som är 60 år eller äldre. På Stackmolnsgatan bor det idag cirka 44 procent som är 60 år eller äldre och medelåldern bland hyresgästerna är 55,9 år. Åldersfördelningen är inte den heller representativ. Tabell 1: Ålderskategori

22 V ä g e n u t 22 Cirka hälften av respondenterna är ensamstående och den näst största svarskategorin är Gift med 26,2 procent. Detta följs av Änka/Änkling som är den tredje största svarskategorin med 14,6 procent. Sambo är näst minsta på 5,8 procent och Annat är minsta svarskategorin med 2,9 procent. Upplevelser av entré- och hissdörrarna På frågan Upplever du idag svårigheter att ta dig från din lägenhet ut ur huset på egenhand? svarade 88,5 procent av 103 respondenter att de inte upplever några problem att ta sig ut. 11,5 procent upplever det som ett problem att ta sig ut på egenhand. Bland de som har svårigheter att ta sig ut på egenhand är det vanligast att respondenten har någon funktionsbegränsning, uppger sin hälsa som dålig, bor i ett singelhushåll och är 80 år eller äldre. Tabell 2: Ut på egenhand För att ta sig in i fastigheten utifrån passeras först entréns utsida och det är 84,5 procent av 103 respondenter som anser att det är Lätt att använda det utrymmet. Liknande tendenser som togs upp i föregående diagram återfinns även bland de som upplever som svårt att ta sig in i fastigheten från utsidan.

23 V ä g e n u t 23 Tabell 3: Använda entréns utsida Insidan av entrén upplever respondenterna som lite lättare att använda än utsidan. Det är 87,9 procent av 99 respondenter som tycker det är Lätt att använda entréns insida och 12,1 procent som anser det Svårt. Även här råder det samma trender som tidigare bland de respondenter som uppger svårigheter. Tabell 4: Använda entréns insida Vid öppnandet av entrédörren anger 76,1 procent av 105 respondenter att de kan öppna dörren och 21 procent kan öppna dörren, men med viss möda. Vidare är det 2,9 procent som uppger att de inte kan öppna dörren överhuvudtaget. De respondenter som uppger att de kan öppna entrédörren med viss möda har en mycket stor majoritet någon funktionsbegränsning. 80 år eller äldre är den svarskategori som har flest antal respondenter som anger att de kan öppna dörren med viss möda. Svarkategorierna år och år har även de ett flertal respondenter som uppger att de endast kan öppna dörren med besvär eller inte alls. Alla svarskategorier frånsett 80 år eller äldre har dock en majoritet som kan öppna entrédörren utan besvär. En stor

24 V ä g e n u t 24 majoritet av de som uppger att de inte kan öppna dörren problemfritt, har även dålig hälsa. Av de respondenter som uppger att de inte kan öppna dörren har samtliga någon funktionsbegränsning och bor i ett singelhushåll. Tabell 5: Kan öppna entrédörr Hissdörren anser respondenterna är marginellt lättare att öppna än entrédörren då 78,8 procent av 104 respondenter kan öppna hissdörren och 20,2 procent kan öppna den med viss möda. Endast en procent anger att de inte kan öppna hissdörren alls. Precis som med entrédörren är det här vanligast att respondenter som uppger att de kan öppna dörren med viss möda är 80 år eller äldre. Vidare uppger många av de som har problem att öppna hissdörren att sin hälsa är dålig. Gällande respondenterna som anger att de inte kan öppna dörren bor samtliga i singelhushåll. Tabell 6: Kan öppna hissdörr

25 V ä g e n u t 25 Det är fler respondenter som bedömer att hissen är svårare att använda jämfört med entréns insida såväl som utsida. Det är 17,3 procent av 98 respondenter som tycker att det är Svårt att använda hissen och 82,7 procent anser det är Lätt att använda hissen. En stor andel av de som upplever hissen som svår att använda bor i singelhushåll, är år eller 80 år eller äldre, har dålig hälsa samt någon funktionsbegränsning. Tabell 7: Använda hiss Vidare är det 8 procent av 100 respondenter som har svarat att de får hjälp med att öppna entré- och hissdörrarna och 92 procent som anger att de inte får det. Av de som får hjälp bor de flesta i singelhushåll och flertalet av de olika ålderskategorierna är representerade. Dock är 80 år eller äldre den svarskategorin med flest respondenter. Majoriteten av de som får hjälp att öppna entré- eller hissdörrarna att sin hälsa är bra, något som skiljer sig jämfört med de tidigare diagrammen. Av 101 respondenter upplever 86,1 procent att de inte är osjälvständiga i anslutning till entrén eller hissen. 13,9 procent känner sig osjälvständiga i anslutning till entré och hiss och bland dessa uppger de flesta sin hälsa som dålig, att de har någon funktionsbegränsning, är 60 år eller äldre samt att de bor i ett singelhushåll.

26 V ä g e n u t 26 Tabell 8: Osjälvständiga i entré och hiss Allmänt hälsotillstånd På frågan hur respondenterna upplever sin hälsa var det vanligaste svarsalternativet Bra, vilket 62,5 procent svarade av 103 respondenter. 37,5 procent ansåg sin hälsa var dålig. Av de respondenter som uppgav att de hade dålig hälsa så hade cirka tre fjärdedelar någon funktionsbegränsning. Tabell 9: Hälsa Totalt är det 40,8 procent av 103 respondenter som anger att de idag har en eller flera funktionsbegränsningar och den klart vanligaste funktionsbegränsningen är begränsad styrka i händer/armar, något 20,4 procent uppger. Förflyttning är den näst vanligast funktionsbegränsningen med 8,8 procent följt av Annan och Flera alternativ som båda två har 5,8 procent i svarsfrekvens. De flesta som har någon funktionsbegränsning är i åldrarna år och 80 år eller äldre.

27 V ä g e n u t 27 Tabell 10: Funktionsbegränsning Idag använder 25,3 procent av 103 respondenter något funktionshjälpmedel. Vanligaste hjälpmedlet är rollator med 11,7 procent följt av Käpp/kryckor med 8,8 procent. Vidare är det 2,9 procent som använder flera funktionshjälpmedel. Manuell rullstol och svarsalternativet Annan det vill säga ett funktionshjälpmedel som ej var angivet var det 1 procent vardera som använder. De respondenter som uppger att de använder något funktionshjälpmedel uppger majoriteten att sin hälsa är dålig, de har någon funktionsbegränsning och de är 70 år eller äldre. Tabell 11: Funktionshjälpmedel Det är 84,6 procent av totalt 104 respondenter som inte upplever några svårigheter att på egenhand utöva sina vardagssysslor. 15,4 procent upplever däremot problem att utöva vardagssysslor på egenhand och samtliga uppger samtidigt sin hälsa som dålig. En stor majoritet anger också att de har någon funktionsbegränsning, använder något funktionshjälpmedel samt är 60 år eller äldre.

28 V ä g e n u t 28 Tabell 12: Vardagssysslor Automatiska dörröppnare 60 procent av 100 respondenter tror att automatiska dörröppnare i entré och hissdörrar skulle underlätta för dem. En majoritet, om än en liten sådan, av de som tror att det skulle underlätta med dörrautomatik uppger sin hälsa som dålig. Däremot syns en tydligare trend bland de som har svarat Nej. Där uppger respondenterna nästan uteslutande att hälsan är Bra. Vidare har en majoritet bland respondenterna som svarar Ja någon funktionsbegränsning, men det finns även en stor andel som anger att inte har någon funktionsbegränsning men som tror att dörrautomatik skulle underlätta. Cirka en femtedel av de respondenter som har svarat Nej uppger att de har någon funktionsbegränsning. Det finns även tydliga trender att de som upplever svårigheter i entréerna och i hissen tror att automatiska dörröppnare kommer att underlätta för dem. Det är endast enstaka undantag som avviker från denna trend. Tabell 13: Underlättar dörrautomatik

29 V ä g e n u t 29 Av totalt 101 respondenter kan cirka 9 procent tänka sig att betala för automatiska dörröppnare. Av dessa nio procent är en majoritet 80 år eller äldre och/eller har en funktionsbegränsning. Det är endast entréns utsida som en majoritet av de betalningsvilliga respondenterna anser som svår att använda. Entréns insida, hissen samt både hiss- och entrédörren anser en majoritet bland de respondenter som är betalningsvilliga som lätt att använda. Sett enbart till de som kan tänka sig att betala för dörrautomatik är det 77,8 procent som kan tänka sig en hyreshöjning på 1-25 kronor. De resterande 22,2 procenten är lika fördelat med 11,1 procent vardera på svarsalternativ kronor och kronor. Tabell 14: Betalningsvilja Respondenterna uppger sina möjligheter till Aktivitet/avkoppling inte påverkas i så stor grad av att fastigheten inte har dörrautomatik. 86,1 procent av 101 respondenter anser att de inte blir påverkade. De 13,9 procenten som anser att de blir påverkade så har samtliga någon funktionsbegränsning och alla tror även att dörrautomatik kommer att underlätta för dem. En majoritet är även 80 år eller äldre och upplever idag svårigheter att gå ut på egenhand.

30 V ä g e n u t 30 Tabell 15: Aktivitet/avkoppling Enkätsvar äldre respondenter Under denna del presenteras enkätens svar med endast de respondenter som är 75 år eller äldre. Då intervjuerna är genomförda på människor 75 år eller äldre är det av vikt att även ha samma ålderkategorisering i denna del för att få ett så jämförbart resultatunderlag som möjligt. Kontrollfrågor Det är 28 respondenter som är 75 år eller äldre. Könsfördelningen är 60,7 procent kvinnor och 32,1 procent män. De resterande 7,2 procenten utgörs av två par som har besvarat enkäten. 27 respondenter har uppgett sitt civilstånd och det är tre civilståndskategorier som är representerade. Det är Ensamstående, Gift samt Änka/Änkling och det är en jämn spridning med nio respondenter i varje kategori. Svårigheter i vardagen Det är 67,8 procent av 28 respondenter som upplever att de inte har några svårigheter att ta sig ut ur huset på egenhand. 32,2 procent tycker att det är problematiskt. Samtliga respondenter som anser att det är problematiskt att på egenhand ta sig ut ur fastigheten har även en funktionsbegränsning samt använder sig utav något funktionshjälpmedel.

31 V ä g e n u t 31 Tabell 16: Ut på egenhand Det är 46,4 procent av 28 respondenter som kan öppna entrédörrarna i fastigheten och lika stor procentsats som kan öppna entrédörrarna men det sker med viss möda. 7,2 procent uppger att de inte kan öppna entrédörrarna överhuvudtaget. Bland de som uppger att de endast kan öppna dörren med besvär, har samtliga respondenter någon funktionsbegränsning. En stor del anger också att de använder något funktionshjälpmedel samt att hälsan är dålig. Tabell 17: Öppna entrédörr Respondenternas förmåga att öppna hissdörren skiljer sig inte nämnvärt jämfört med öppna entrédörren. Hälften av de 28 respondenterna kan öppna hissdörren. Med viss möda kan 46,4 procent öppna hissdörren och 3,6 procent anger att de inte kan öppna hissdörren. Samma trend som rådde vid öppnandet av entrédörren gäller även för hissdörren.

32 V ä g e n u t 32 Tabell 18: Öppna hissdörr Entréns utsida upplever 71,4 procent av 28 respondenter som Lätt att använda. 28,6 procent anser att det är Svårt att använda entréns utsida. Tabell 19: Använda entréns utsida Entréns insida upplevs som lite lättare att använda jämfört med utsidan, dock är det två färre respondenter som har besvarat denna fråga. 26 respondenter har besvarat frågan och utav dem anser 73 procent att entréns insida är Lätt att använda. 27 procent upplever entréns insida som Svår att använda. Respondenterna som uppger entrén, såväl insidan som utsidan, som svår att använda har samtliga en eller flera funktionsbegränsningar

33 V ä g e n u t 33 Tabell 20: Använda entréns insida Att använda hissen upplever 68 procent av totalt 25 respondenter som Lätt. 32 procent upplever hissen som Svår att använda. Hissen utmärker sig dock då det inte enbart är om än en stor del respondenter med funktionsbegränsning som anser att hissen är svår att använda. Men en mycket stor del av de som anser att hissen är svår att använda har idag en funktionsbegränsning. Tabell 21: Använda hissen Bostadens betydelse Hela 75 procent av 28 respondenter har bott i sin nuvarande lägenhet i över 15 år. Det är den största svarskategorin följt av de 10,7 procenten som har bott i lägenheten 1-5 år. Därefter följer de som bott i lägenheten i år på 7,1 procent. Det är lika många respondenter som har bott i sin lägenhet i 6-10 år som har bott där i mindre än ett år, vilka utgör 3,6 procent.

34 V ä g e n u t 34 Tabell 22: Bott i nuvarande bostad Det är 96,4 procent av 28 respondenter som anser att det är viktigt att bo kvar i sin nuvarande bostad så länge som möjligt. 3,6 procent som anser att det inte är viktigt. Av de som inte anser att det är viktigt bor samtliga i ett singelhushåll och har en eller flera funktionsbegränsningar. Av 27 respondenter tror 92,6 procent att de kommer bo kvar i sin nuvarande bostad om fem år och endast 7,4 procent som inte tror att de kommer att göra det. Respondenterna som inte tror att de kommer att bo kvar uppger att sin hälsa är dålig, upplever svårigheter i vardagen samt har någon funktionsbegränsning. Tabell 23: Bo kvar om 5 år Fysiska begräsningar Det vanligast svarsalternativet gällande respondenternas allmänna hälsotillstånd är Dåligt som 57,2 procent av 28 respondenter har svarat. Därefter upplever 42,8 procent

35 V ä g e n u t 35 att sin hälsa är Bra. En stor del av respondenterna som anger att sin hälsa är dålig har även en eller flera funktionsbegränsningar. Tabell 24: Hälsa Av 27 respondenter är det 66,67 procent som uppger att de har en eller flera funktionsbegränsningar. Den vanligaste funktionsbegränsningen är att de har problem med Styrka i händer/armar något som 37,1 procent svarar. Alternativet Annan utgörs av funktionsbegränsningar som ej är angivna och flera alternativ är att respondenten har flera funktionsbegränsningar. Flertalet som har en eller flera funktionsbegränsningar uppger även att sin hälsa är dålig. Tabell 25: Funktionsbegränsning Det är 53,6 procent av 28 respondenter som uppger att använder ett eller flera funktionshjälpmedel. Majoriteten av de som idag använder ett eller flera funktionshjälpmedel uppger även att sin hälsa är dålig.

36 V ä g e n u t 36 Tabell 26: Funktionshjälpmedel Automatiska dörröppnare Bland de äldre hyresgästerna är det 74 procent av 27 respondenter som anger att de tror att dörrautomatik skulle underlätta för dem. Bland respondenterna som inte tror att dörrautomatik skulle underlätta uppger samtliga att de inte har några problem att ta sig ut från fastigheten på egenhand. De respondenterna som har svarat att de upplever problem med att använda entrén och hissen tror samtliga att automatiska dörröppnare skulle underlätta för dem. Det är 17,9 procent av 28 respondenter som kan tänka sig att betala för dörrautomatik. Tabell 27: Underlättar dörrautomatik Det är 74 procent av 27 respondenter som inte upplever sig osjälvständiga i anslutning till entrén och hissen idag. 26 procent av respondenterna upplever att de är osjälvständiga i anslutning till entré och hiss och samtliga som upplever detta tror att automatiska dörröppnare skulle underlätta för dem.

37 V ä g e n u t 37 Tabell 28: Upplevelse av osjälvständighet På frågan om respondenterna upplever att sina möjligheter till Aktivitet/avkoppling påverkas på grund av fastigheten idag saknar dörrautomatik upplever 63 procent av 27 respondenter att det inte alls blir påverkade. Procentsatsen för de som upplever att de blir påverkade 37 procent. De respondenter vars möjligheter till Aktivitet/avkoppling begränsas av att dörrautomatik i dag inte finns, tror samtliga att automatiska dörröppnare skulle underlätta för dem. Tabell 29: Aktivitet/avkoppling

Värdet av tillgänglighet

Värdet av tillgänglighet Värdet av tillgänglighet Fil dr., leg. psykolog Lisbeth Lindahl Folkets hus, Göteborg 2013-12-05 Bakgrund Johannes Grén, Formverkstan Gbg Framtida utmaning hur ska välfärden klaras? Andelen äldre ökar

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Charlotte Karlsson charlotte.karlsson@se. pwc.com 010-212 46 50 Bakgrund - Vad är Gôrbra för äldre? - Fakta om fastigheterna 2 Om Gôrbra för äldre Försöksområdesprojekt

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? 1 Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? En sammanställning och beskrivning av verktyg för att inventera tillgängligheten

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB 1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG ARJEPLOGS KOMMUN Datum Fastighetsbeteckning UPPGIFTER OM SÖKANDEN M.M Sökandes namn Sökandes adress Postnummer och postort Den funktionshindrande namn Sänds till Miljö-,

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun mars 29 RAPPORT 1 (12) "HUR VILL DNR: Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av enkätundersökning om seniorboende.

Läs mer

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder

Läs mer

Diarienummer: N2015/06917/PUB

Diarienummer: N2015/06917/PUB Till Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se maria.edlund@regeringskansliet.se Diarienummer: N2015/06917/PUB Yttrande gällande betänkandet Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta

Läs mer

Kommunernas stöd till idrotten. En undersökning våren 2005

Kommunernas stöd till idrotten. En undersökning våren 2005 Kommunernas stöd till idrotten En undersökning våren 2005 Sammanfattning Det stöd landets kommuner ger till idrottsrörelsen, genom såväl kontanta bidrag som stöd till antingen egna eller föreningsdrivna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Stöd och service Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter

Läs mer

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. www.uppvidinge.se

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. www.uppvidinge.se Information om bidrag till Bostadsanpassning Vad är bostadsanpassningsbidrag? Bostadsanpassningsbidraget är ett kommunalt bidrag som riktar sig till dig som har en funktionsnedsättning. Med stöd av bostadsanpassningsbidrag

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG Bild VAD ÄR BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG? Bostadsanpassningsbidrag är ett ekonomiskt bidrag som en enskild person kan söka för att anpassa sin bostad. Syftet med bostadsanpassningsbidraget

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler

Enkelt avhjälpt i lokaler Enkelt avhjälpt i lokaler 2 Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas Du får här kortfattad information om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

U.H. motsatte sig bifall till överklagandet.

U.H. motsatte sig bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 81 Enligt Boverkets föreskrifter till lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. ska till ansökan om bidrag fogas intyg från fastighetsägaren om att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Fastighetskontorets vision Tillsammans bygger vi staden. Birgitta Branegård

Fastighetskontorets vision Tillsammans bygger vi staden. Birgitta Branegård s vision Tillsammans bygger vi staden s verksamhet Mark strategiska köp och försäljning upplåtelser arrenden och tomträtt Förvaltning förvalta Fastighetsnämndens fastighetsbestånd Exploatering upplåta

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN RESULTAT FRÅN EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND BOENDE 65+ Anna-Karin Joelsson Jennie Marklund Charlotte Wahl Sammanfattning I maj 2015 genomfördes en enkätundersökning i Söderhamns kommun. Undersökningen riktade

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

GEMENSKAPSLOKAL FÖR ÄLDRE HYRESGÄSTER

GEMENSKAPSLOKAL FÖR ÄLDRE HYRESGÄSTER GEMENSKAPSLOKAL FÖR ÄLDRE HYRESGÄSTER Utvärdering av ett utvecklingsprojekt med etablering av gemenskapslokal på Stackmolnsgatan i Göteborg - Projekt Stackmolnsgatan: Samverkan för bekvämt boende Inga

Läs mer

P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115

P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115 Vintern 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupper... 3 1.4 Metod...

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer Ölandsgatan 49 D 116 63 Stockholm 08-642 64 01 www.unizon.se info@unizon.se @unizonjourer Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer - Baserad på 2014 års enkätundersökning Författare: Siri Morawski, siri.morawski@gmail.com

Läs mer

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015 Tjänsteutlåtande Kvalitetscontroller --7 Emelie Spanne 08-590 973 02 Dnr: emelie.spanne@upplandsvasby.se SÄN/:300 34223 Social- och äldrenämnden Öppna jämförelser inom äldreomsorgen Förslag till beslut

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare Enkelt avhjälpta hinder Broschyr för fastighetsägare 2 Denna broschyr vänder sig i första hand till dig som äger en lokal dit allmänheten har tillträde eller äger allmän platsmark och vill veta vad de

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare Enkelt avhjälpta hinder Broschyr för fastighetsägare Denna broschyr vänder sig i första hand till dig som äger en lokal dit allmänheten har tillträde eller äger allmän platsmark och vill veta vad de nya

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende!

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende! Till SPF Seniorernas representanter i de kommuner som utsetts till remissinstanser för utredningen Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism

Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (nedan kallad Samordnaren) tilldelades uppdraget i

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Det handlar om lika villkor undersökning om jämställdhetsplaner och lönekartläggningar

Det handlar om lika villkor undersökning om jämställdhetsplaner och lönekartläggningar Det handlar om lika villkor undersökning om jämställdhetsplaner och lönekartläggningar Inledning Under våren 2012 presenterade GS rapporten Jämställt arbetsliv ett arbete på lika villkor. Rapporten syftade

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-09-30 Dnr.nr: S2009/1816/FST Vår referens: Mia Ahlgren Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissvar: Översyn av lagen

Läs mer