Vägrar vara tyst. Extra. Politiker skapar oro i kommunen. Alle Eriksson har passion och ilska som kompass i yrkeslivet

Transkript

1 Extra En fullmatad medlemstidning i ny form Med ditt arbetsliv i fokus Nr vision.se GRANSKNING KONTORSMILJÖ: Vi trivs sämst i öppna landskap! Politiker skapar oro i kommunen Vägrar vara tyst Alle Eriksson har passion och ilska som kompass i yrkeslivet SÅ GJORDE VI Hälsocentralen fick bättre stämning SNABBKURSEN Skaffa rätt kompetens FRÅGA OM JOBBET Jag är gravid, måste jag berätta? SPANING Därför vill vi välfärdsflukta

2 Innehåll Rum efter uppgift GRANSKNING Kontorsmiljön förändras på flera arbetsplatser. I Kungälv har kommunen börjat införa aktivitetsbaserade kontor där uppgiften styr var man sitter eller står. Klok och kunnig Så får du ett ja av chefen till att gå på kurs. OMSLAGSFOTO: RICKARD KILSTRÖM Tillbud i Åstorp KONFLIKT Tjänstemän hamnar i skottgluggen och många invånare undrar vad som egentligen pågår. FOTO: CAMILLA LINDQVIST FOTO: DANIEL EKBLADH I DETTA NUMMER: Ledare Redaktionen Koll på Lön & villkor Arbetsmiljö Trender & forskning Omvärlden Din ekonomi Hej medlem! Han vill stoppa unga terrorister. Granskning: Kontorsmiljö Medlemmarna vill helst sitta i eget rum arbetsgivaren väljer oftast kontorslandskap. Personligt Möt Alle Eriksson på Punkt Medis. Reportage: Oro i Åstorp Tjänstemännen känner sig trakasserade sedan flera år. Varför har ingen stoppat politikern? Så gjorde vi Stämningen var inte på topp på Älvsbyns hälsocentral. Nu har det blivit bättre. Snabbkursen Kompetensutveckla dig i höst. På gång Aktuellt från ditt förbund. Kurs! Vässa dina kunskaper på jobbet Fråga om jobbet Experter svarar på dina frågor. Spaningen Välfärdssåpor har blivit en trend. Lästips Biblioteksassistentens bästa. Tävling & serie Krysset Krönika Seher Yilmaz om trestegsraketen för ökad mångfald på jobbet. Välkommen till Tidningen Vision Föreställ dig att du möter en vän på stan som totalt bytt stil. Vem är det där som ser så annorlunda ut men som ändå känns så bekant? undrar du kanske. Du blir nyfiken och ni börjar prata. Under samtalets gång upptäcker du att vänskapen finns kvar och till och med fördjupas ju mer ni lär känna varandra på nytt. Det är den känslan vi vill framkalla när du får din nya medlemstidning i din hand. Vi vänder oss till dig som är en av tjänstemän som på olika sätt arbetar med vår gemensamma välfärd. Vi skriver om din lön, din arbetsmiljö och dina yrkesfrågor. Och om vad facket kan göra för dig. VI VILL ATT tidningen ska vara ditt verktyg i arbetslivet. Här kan du läsa om hur kolleger runt om i landet hittat lösningar på olika arbetsplatsrelaterade dilemman. Och du möter Visions experter som ger svar på dina frågor. Vi vill skildra din verklighet i en politiskt styrd organisation. I det här numret har vi besökt skånska Åstorp, där oppositionspolitikern blivit ett arbetsmiljöproblem för tjänstemännen i kommunen. Vi granskar arbetsmiljön genom en egen undersökning där vi har frågat hur ni sitter på jobbet i dag och hur ni vill sitta i framtiden. Resultatet är entydigt: När ni själva får välja så är eget rum att föredra för trivsel och kreativitet på jobbet. Trots det satsar allt fler arbetsgivare på öppna landskap, som även arbetsmiljöforskarna dömer ut. VI VILL VÄCKA känslor. Att du ska bli nyfiken och överraskad. Vi vill att du ska känna dig stolt, stärkt, inspirerad och kunnig när du läst din medlemstidning. Hör av dig och berätta hur du tycker att vi lyckats. Vi finns förstås också på Facebook och Twitter Susanne Blick, T f chefredaktör och ansvarig utgivare TIPSA OSS! Har du förslag på ämnen vi borde skriva om? Skicka dina idéer till mig på susanne.blick@vision.se. Kontakt till hela redaktionen finner du på nästa sida. FOTO: JOHANNA BERGLUND Fika på kontoret i Kungälv efter avslutad fotografering. CITATET Start Vi har gjort om Tidningen Vision. Hoppas att ni gillar den! Här har vi genomgång av sidorna med designbyrån Kate. Fram till 15 oktober är det ju samma gamla gäng som styr. It s business as usual, alltså vi kör som vanligt. Gävles kommunjurist Markus Svensson, med anledning av att ett maktskifte i kommunerna tar en månad att genomföra. 87% av svenska folket gillar fortfarande olika. #87procent Kontakta oss! Tidningen Vision ges ut av Vision, det ledande facket för dig som leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i privata företag, kommuner, landsting eller kyrka. SOM MEDLEM I VISION FÅR DU: Löne- och karriärcoachning Schysta medlemsförmåner En vass inkomstförsäkring Inflytande på jobbet 2 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

3 Tidningen Vision, Box 7825, Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 28A, Stockholm Växel: E-post: Susanne Blick Anni Alm Redaktion TF CHEFREDAKTÖR REPORTRAR REDAKTIONSSEKRETERARE Ewa-Maria Kriegholm vision.se Niklas Lindstedt Lotta Ekstedt Sara Jonerin Mårten Kierkegaard vision.se Kristina Flemming REDIGERARE Oscar Magnusson tjänstledig Lasse Nilsson Karin Warne Michael Ennab Erik Larsson TEKNISK REDAKTÖR EKONOMI Anna Wikefeldt Annonser & bilagor Conmedia konsult AB , Kontakt: Benny Eklund, Medlem av medeltal 2013 är ISSN Tryck: Offset, V-TAB, Box 873, Västerås. Miljöcertifikat: ISO Helårsprenumeration: 250 kronor. Tidningen ansvarar ej för obeställt material. Allt material i Tidningen Vision lagras och pub liceras elektroniskt. Even tuell vinstskatt betalas av vinnaren. Tyck till! Vad tycker du om nya Tidningen Vision? Hör gärna av dig till oss med synpunkter på vårt nya magasin. Ris och ros, vi är beredda på allt! Mejla din åsikt till redaktionen@tidningenvision.se. 4 Tidningen Vision nr

4

5 Koll på lön & villkor Hitta rätt i din nya medlemstidning Vi inleder med aktuell rapportering och avrundar med tävling och krönika Granskningen. I varje nummer fördjupar vi oss i ett ämne, den här gången kontorsmiljön. Hur funkar det? Vision Direkt och experterna reder ut medlemmarnas frågor. 6 Under vinjetten Koll på hittar du artiklar om bland annat lön, arbetsmiljö och andra aktuella ämnen. VISSTE DU ATT... Tidningen Vision trycks på miljömärkt papper, godkänt av Svanen. Under 2014 får du tre nummer av den nya Tidningen Vision. Under 2015 kommer åtta nummer. Varje nummer innehåller åtta editionerade sidor till flera olika yrkesgrupper. I det här numret får du som är ingenjör/tekniker och du som är administratör åtta egna sidor. Tidningen Vision finns som pdf-tidning på vision.se Välkommen! DU HÅLLER I DET första numret av nya Tidningen Vision! Jag är väldigt glad och stolt över att kunna presentera din nya medlemstidning, fullmatad med intressant läsning. Dessutom presenterad i en snygg form. Tanken med den nya tidningen är att du som medlem på ett ännu bättre sätt ska kunna ta del av nyheter och fördjupande reportage kring det som rör ditt arbetsliv och din yrkeskarriär. Tidningen är en del i Visions satsning på en förbättrad medlemskommunikation. I och med denna satsning förstärker vi också vår webb, vision.se. Här kommer du att få tillgång till snabba nyheter, debatt, en utökad omvärldsbevakning samt en tydligare närvaro i sociala medier. BAKGRUNDEN TILL DE förändringar vi nu genomför är en efterfrågan från Visions medlemmar om tydligare och mer yrkesinriktad medlemskommunikation. De senaste årens digitalisering av media och inte minst utvecklingen av sociala medier, har också inneburit att våra medlemmar i dag använder flera kanaler för att kommunicera. Vi vill därför utveckla och förbättra vårt arbetssätt för att också kunna bli mer närvarande i de kanaler våra medlemmar använder. Nya Tidningen Vision är en viktig del av det arbetet, och jag hoppas att du kommer att gilla den. Mycket nöje med din nya tidning! Annika Strandhäll Förbundsordförande Jag är jättenöjd med hur löneprocessen fungerar, säger Maria Lavesson Hjortzberg, på Lundbyskolan i Örebro. Ny lön snabbare i år Lönerna klara i många kommuner och landsting TIDIGARE ÅR HAR många medlemmar fått vänta långt in på hösten på sina nya löner, trots att löneavtalet gäller från april. Men i år har det gått fortare. Ja, definitivt. Även jämfört med förra avtalsperioden, säger Kjell Svahn, Visions avtalsombudsman. Ett exempel är Örebro, där medlemmarna fick sina nya löner redan den 25 april, vilket är historiskt tidigt. Dessutom har löneprocessen fungerat bra på de flesta håll, enligt avdelningsordförande Jan Andersson: Varje person har fått en tydlig bedömning om sin prestation på utvecklingssamtalet och sedan haft möjlighet att påverka löneutfallet. Maria Lavesson Hjortzberg, administrativ samordnare på Lundbyskolan i Örebro, håller med. Tidsgränser gör inte människor friska. Ingrid Burman, ordförande i Handikappförbundet, kräver bättre rehabilitering och tryggare socialförsäkringssystem. Tidningen Vision nr Jag har en tydlig befattningsbeskrivning och samarbetet med chefen fungerar bra. Jag känner mig delaktig, säger hon. GENERELLT BRUKAR DE större arbetsgivarna vara klara senare, men i år har en del av dem varit snabba. I landstinget Norrbotten var de nya lönerna klara i maj. En orsak kan enligt avdelningsordförande Anders Grahn vara att man hade överläggningar och avstämningar centralt och med divisionerna samtidigt. Det kan vara en fördel att ta löneöversynen i flera steg. Men det är ju inte säkert att det ger mer, och flertalet medlemmar vill att de nya lönerna kommer så fort som möjligt, säger Anders Grahn. Mårten Kierkegaard och Sara Jonerin Så mycket tjänade manliga behandlingsassistenter i genomsnitt Kvinnorna tjänade Källa: Statistiska Centralbyrån FOTO: ALEXANDER VON SYDOW Röststyrd diktering testas Flera röntgenkliniker i landet har övergått till röststyrd diktering, där journaler skrivs ut av datorer i stället för av medicinska sekreterare. Nu testas metoden även inom öppen- och slutenvården på Trelleborgs lasarett. Vi har många andra administrativa uppgifter, det är svårt att tänka sig att någon blir övertalig, säger Tina Frid, i fackliga referensgruppen, för Vision. Flera lediga dagar i sikte Snart kan Visions medlemmar i Svenska kyrkan få möjlighet att byta ut pengarna i sitt semesterdagstillägg mot fem eller sex lediga dagar. Vision har lämnat ett avtalsförslag och väntar nu på svar. Vi hoppas komma överens snart så att ändringen kan gälla redan från och med nästa år, säger Matteus Canevall, ombudsman på Vision. Vision vill införa ungefär samma upplägg som i dag finns i ett 100-tal kommuner. Jämför innan pensionsflytt Den som jobbar i kommun eller landsting har sedan 1 september möjlighet att flytta sin redan intjänade tjänstepension. Det innebär i praktiken att man kan flytta hela sin intjänade tjänstepension mellan valbara försäkringsbolag. Ett sätt att få koll på utbudet av fonder, bolagens avgifter, hur de hanterar utbetalningen, om de tar betalt för flytten med mera, är att gå in på webbplatsen konsumenternas.se. 7 FOTO: COLOURBOX

6 Koll på lön & villkor Sanna Åkesson, på infektionoch hudkliniken i Karlskrona, tycker att det borde gå att göra lönekarriär som medicinsk sekreterare. Medicinska sekreterare drar ifrån Mindre lönelyft för allmänsjuksköterskorna i många landsting DE MEDICINSKA SEKRETERARNA har haft bättre löneutveckling procentuellt än allmänsjuksköterskorna i 13 av 19 landsting de senaste åren. Räknar man löneökningen i kronor så har de medicinska sekreterarna fått mer i 10 landsting. Mest knappar de in i Jämtlands och Blekinge läns landsting. Jämtlands medicinska sekreterare har i snitt ökat sin månadslön med kronor (13 procent) mellan 2009 och Allmänsjuksköterskorna har under samma period höjt snittlönen med kronor (5 procent). Utvecklingen är ungefär den samma i Blekinge. Kerstin Persson, Vårdförbundets förhandlingschef, menar att allmänsjuksköterskorna har fått stå tillbaka lönemässigt när landstingen av rekryteringsskäl har satsat på specialistsjuksköterskor och nyanställda. MEN DET FINNS landsting som går i motsatt riktning. Allmänsjuksköterskornas lönelyft i kronor har varit större i sex landsting, bland annat i Södermanland och Västerbotten. Visions ombudsman Kjell Svahn säger att de medicinska sekreterarnas löner har pressats upp lite i de landsting där rekryteringen har varit svår. Men det är fortfarande marginellt utifrån vad vi på Vision vill åstadkomma när Kjell Svahn det gäller löneökning. Jag önskar också att arbetsgivaren kunde öka lönespridningen mer. I dag går det inte att göra lönekarriär som medicinsk sekreterare. SANNA ÅKESSON, medicinsk sekreterare på Blekingesjukhuset, är inte särskilt nöjd med löneläget. Ett år efter examen tjänar hon drygt kronor i månaden. Problemet är att det inte går att komma upp så mycket lönemässigt. När jag jämför med kolleger så har jag nästan lika mycket betalt som dem som jobbat i tio år. Det finns inga chefspositioner att söka, det är oftast sjuksköterskor som får de jobben, säger hon. Karin Warne MEST ÖKNING I JÄMTLAND Medicinsk sek 13% Sjuksköterska kr 5% kr kr/mån kr/mån HÄR HAR DE KNAPPAT IN LÖNEMÄSSIGT Västernorrland, Halland, Värmland, Jönköping, Östergötland, Kronoberg, Gävleborg, Jämtland, Västra Götaland, Kalmar, Örebro, Blekinge, Stockholm. Se statistik för alla landsting på FOTO: MORGAN KARLSSON Nya rabatter ska rekrytera Rabatt på operation och koll på pension är exempel från kommunernas nya förmånsportaler. Kommunerna i Skåne var först ut och nu sprider det sig över landet. I Huddinge kan de anställda sedan september logga in på den nya portalen och dels få svar på det mesta som rör den egna anställningen kolla lönespecifikation, försäkringar, kollektivavtal, intjänad tjänstepension med mera dels ta del av förmåner. BLAND ANNAT erbjuds rabatter på träningskort och annat man kan använda friskvårdsbidraget till, rabatt från handlare och andra företag, samt förmåner som att göra operationer eller få naprapatbehandling till bruttolöneavdrag. Ett skäl till att vi inför förmånerna är att det är hård konkurrens om kompetens. Det här stärker vårt arbetsgivarerbjudande. Och för personalfunktionen underlättar det administrationen, säger Anders Gagnerud, personalstrateg i Huddinge. Vi tycker att det ser bra ut, säger Visions avdelningsordförande Kerstin Hargin som tror att många kommer Den lagledare som fattar beslut om strategier utan att ha dialog med spelarna på fältet lär ju inte bli så framgångsrik. Vision i Köping säger upp samverkansavtalet med arbetsgivaren i en skrivelse. "Förmånsmenyn känns modern", säger Annelie Lindholm, systemkonsult i Huddinge kommun, som gillar att det går att boka motionskort på webben och beställa böcker och annat med personalrabatt. nappa på möjligheten få billigare resor till jobbet genom att kunna köpa årskort till kollektivtrafiken och betala det med löneavdrag. MODELLEN KOMMER från Ängelholm som införde sin förmånsportal för tre år sedan, bland annat i syfte att Hallå HALLÅ DÄR OVE JANSSON, ordförande i Akassan Vision som har växt i fem år i rad: Hur har ni lyckats höja medlemsantalet? Vi är prismässigt konkurrenskraftiga och har en bra service. Jag tror också det finns en större insikt i dag om att det är viktigt att vara med i a-kassan. underlätta rekryteringen av nya medarbetare. En uppföljning visade att intresset bland personalen var stort, och efter att Ängelholm gjort en gemensam upphandling av tjänsten har ytterligare nio kommuner i nordvästra Skåne anslutit sig. Mårten Kierkegaard FRISKVÅRD ÄR POPULÄRAST Träningskort, massage och annan friskvård är populärast bland personalen i Ängelholm. På listan över förmånerna till löneavdrag som anställda nappat på finns också ögonlaser- och överviktsoperationer och hushållsnära tjänster. Ni tappade medlemmar när a-kassorna tvingades höja avgiften Kan ni komma tillbaka till samma nivå? Ja, men ersättningsnivåerna måste höjas. Det funkar inte att bara 4 5 procent av försäkringstagarna får 80 procent av sin inkomst om de blir arbetslösa. Det måste fler bli om försäkringen ska vara attraktiv. Lasse Nilsson FOTO: SUSANNE KRONHOLM Ekonomer fick mest i kyrkan Ekonomer/kamrerer var den yrkesgrupp bland Visions medlemmar som fick högst löneökningar under De fick i genomsnitt 3,9 procent, en bra bit över den garanterade lägstanivån i avtalet som var 2,4 procent. Den genomsnittliga löneutvecklingen för alla Visions medlemmar i Svenska kyrkan blev 3,1 procent. LÖNEÖKNINGAR Titel Ökning (%) Ekonom/kamrer 3,9 Chef kyrkogårdsförvalt. 3,8 Kyrkokamrer 3,6 Komminister 3,5 Informationssekreterare 3,4 Kyrkobokföringsass. 3,3 Ass i församlingsarbete 3,3 Kyrkvaktmästare 3,3 Församlingshemsvärd 3,3 750 tusen anställda jobbar över varje vecka i Sverige. Övertiden motsvarar heltidsjobb, skriver tidningen Du&Jobbet. Snart ett halvår i alla avtal När Visions medlemmar som arbetar på folkhögskolor nyligen fick ett nytt avtal ingår att nyblivna föräldrar får föräldrapenningtillägget förlängt från fem till sex månader. Det innebär att förmånen, som ger föräldrar 90 i stället för 80 procent av lönen under föräldraledigheten, gäller i sex månader i 26 av Visions 31 avtal. I de övriga avtalen, som omfattar omkring medlemmar, gäller förmånen i fyra månader. 8 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

7 Hej medlem! Zan Jankovski Hur ska man hindra rekryteringen av unga till IS? Fältarbetarna är en temperaturmätare på vad som snackas om därute, säger Zan Jankovski. text Agneta Slonawski foto Sofia Sabel Vi försöker lära oss mer i frågan och stärka våra kunskaper om värdegrundsfrågor. Vuxenvärlden behöver komma in i diskussionen och mer systematiskt närvara bland unga i nord östra Göteborg. Det är extremt viktigt eftersom de använder sig av sociala medier och allting går väldigt fort när myter skapas. Hur ska ni gå tillväga? Jag vet inte riktigt just nu. Men social resursförvaltning i Göteborg har fått i uppdrag att utveckla en social närvaro på de ungas arenor. Vi är bra på traditionellt ungdomsarbete där fältarbetare och andra uppsöker platser med ungdomar. Vi arbetar med ett stort relationskapital här i nordost. Men vi når bara en minoritet på det sättet i dag. Vad har ni för andra planer för att förhindra rekryteringen? I första hand handlar det om att skaffa sig en bättre bild och fylla olika kunskapsluckor för att förstå vad vi saknar. Därefter får vi forma något. Framför mig ser jag utbildningar av olika slag. ZAN JANKOVSKI Titel: Enhetschef för förebyggande arbete på kultur och fritid i Angered. Arbetar: I Göteborgs kommun. Ålder: 46 år. Aktuell med: Ett projekt som ska förebygga rekrytering av unga till IS. Vi samarbetar även med polisen och universitetet i första hand. Säpo finns också med och vi ingår i en arbetsgrupp RAN (radicalisation awareness network) som är ett nätverk på EU-nivå. Varför utbyte med övriga Europa? Därför att det är mer intressant än att jämföra Göteborg med Stockholm. Vi tittar på Århus och Birmingham och Antwerpen. Därifrån kan vi få tankar och idéer just för att problematiken liknar den i nordöstra Göteborg. Vad önskar du mest just nu? Att man i kommunen utser en tjänsteman som operativt kommunicerar med de städer jag nämnt och att vi fokuserar på de unga som inte åkt iväg för att strida. Hittills har vi fått bekräftat att 20 göteborgare rekryterats. Av dem har cirka 14 dött. Det här är inget som kommer att ta slut i en snar framtid. Islamiska staten IS, tidigare Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis), är en jihadistgrupp i Irak och Syrien. Gruppen är terrorstämplad av FN, USA och Storbritannien. INSATSER I GÖTEBORG Göteborgs stad vill öka medvetenheten och kunskapen om rekryteringen av jihadresenärer och har gett social resursförvaltning, SDF Angered och Östra Göteborg uppdraget att ta fram förslag till förebyggande insatser. Kunskapscentrum, Göteborgs stads myndighet mot organiserad brottslighet, ska bistå i arbetet som nyligen inletts. Ett första steg är att ha en workshop med flera aktörer i höst, båda från Göteborgs stad och från frivilligorganisationer, olika samfund och polisen.

8 KREATIV Sitt bra, TYST Kontorsmiljö Eget rum är bäst för att få jobbet gjort, visar vår undersökning. Samtidigt blir öppna kontorslandskap allt vanligare trots att de döms ut av arbetsmiljöforskare. I Kungälv har man valt en tredje väg. Än så länge är 100 procent av medarbetarna nöjda med det aktivitetsbaserade kontoret. text Niklas Lindstedt foto Camilla Lindqvist STILLSAM jobba bäst! AKTIV Kungälvs kommun gör en storsatsning på aktivitetsbaserade kontor. I nästan två år har ett visningskontor varit i gång. Hela 80 procent av Visions medlemmar har antingen eget rum eller delar med en eller ett par kolleger, enligt en undersökning som Tidningen Vision har gjort. Och de är nöjda med det. 97 procent av dem som har eget rum upplever sin kontorsmiljö som ganska eller mycket positiv och det är arbetsron som lyfts fram som största fördel. Minst nöjda är de som arbetar i öppet landskap. Därför är det inte så överraskande att ett eget rum står högst på önskelistan om Visions medlemmar i dag fick välja hur de ska sitta på jobbet. Det är en miljö som medlemmarna känner till och där de vet att de får arbeta ostört. Traditionella landskap har aldrig fungerat och borde skrotas, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöexpert på Vision. Kring så kallade aktivitetsbaserade kontor finns en ökad nyfikenhet. Trots att ingen i undersökningen arbetar i en sådan miljö skulle 5 procent gärna göra det. Det kommer att bli vanligare framöver. Arbetslivet förändras, vi arbetar inte bara i vårt eget stuprör utan behöver kommunicera med andra yrkesgrupper och enheter. Dessa nya arbetssätt kommer att kräva nya typer av lokaler. De aktivitetsbaserade kontoren är en vidareutveckling av flexkontoren. Grundprincipen är att 13

9 Kontorsmiljö TIDNINGEN VISIONS UNDERSÖKNING Ge oss arbetsro i egna rum Visions medlemmar trivs sämst i öppna landskap SÅ SITTER DU PÅ JOBBET Eget rum Delat rum Öppet kontors- Flexkontor Aktivitetsbaserat landskap kontor Kommun 62% 21% 8% 3% 0 Landsting 40% 35% 7% 3% 0 Kyrka 60% 30% 7% 0 0 Kommunalt bolag 47% 20% 17% 10% 0 SÅ VILL DU SITTA PÅ JOBBET Arbetar ej i kontorsmiljö: Kommun 6%, Landsting 15%, Kyrkan 3%, Kommunalt bolag 6%. Eget rum Delat rum Öppet kontors- Flexkontor Aktivitetsbaserat landskap kontor Kommun 77% 12% 4% 1% 6% Landsting 71% 21% 2% 1% 5% Kyrka 85% 9% 0 0 6% Kommunalt bolag 64% 24% 8% 4% 0 TRIVS DU BRA I DIN KONTORS MILJÖ? Eget rum Ja 97% Delat rum Ja 74% Kontorslandskap Ja 62% Så gjorde vi undersökningen: 350 medlemmar i kommuner, landsting, trossamfund och i kommunala och landstingsägda bolag har svarat på frågor om hur de ser på sin kontorsmiljö. Visningskontoret i Kungälv är uppdelat i fyra zoner. Varje zon har olika regler kring ljudnivå, samtalston och ringsignaler. Ordlista Individuella kontorsrum: Den traditionella formen av kontor där medarbetarna har egna rum. Öppet kontorslandskap: Medarbetarna har egna platser i en öppen planlösning. Flexkontor: Ingen har fast arbetsplats utan medarbetarna flyttar runt beroende på vad som är ledigt. Aktivitetsbaserat kontor: Kontoret är uppdelat i olika zoner och medarbetarna flyttar runt beroende på vilken arbetsuppgift de ska utföra. lokalerna delas upp i olika zoner för olika typer av aktiviteter och att de anställda flyttar runt mellan tysta delar, mötesrum och kreativa miljöer. I Sverige var Microsoft och Vasakronan tidigt ute. När Försäkringskassan i vintras flyttade från Stockholms innerstad till Telefonplan var det många som höjde på ögonbrynen. Hammockar, saccosäckar, löpband och leksaksfåglar i bur är inte gängse myndighetsinventarier. Och nu har några kommuner fått upp ögonen för dessa kontorsmiljöer, än så länge utan de extravaganta inredningsdetaljerna. Kungälvs kommun gör en storsatsning på aktivitetsbaserade kontor. I nästan två år har ett visningskontor varit i gång. Jag fick nästan panik när jag insåg att jag inte skulle få ha min egen plats. Vad händer då med bilderna på ungarna? Och blommorna på skrivbordet? Det var de första tankarna som flög igenom kommunikatören Lena Lipkins huvud när hon fick veta att hon skulle sitta i ett aktivitetsbaserat kontor. I dag har hon insett att hon klarar jobbet utmärkt utan dessa saker, men vi tar det från början: För fyra år sedan dömde Arbetsmiljöverket ut lokalerna i kommunhuset i Kungälv. De drygt 250 medarbetare som arbetade där fick flytta till provisoriska lokaler och man beslutade att huset skulle totalrenoveras. I början handlade diskussionen om fördelningen mellan egna rum och öppna landskap. Ganska snart stod det klart att lokalytorna inte skulle räcka till. Då föddes tanken att ha olika arbetsplatser som är anpassade efter hur vi jobbar, berättar Patrik Skog. Han var nytillträdd chef för enheten för utveckling, planering och uppföljning (UPU) och fick uppdraget att skapa ett visningskontor för att de anställda i kommunen skulle få se hur en arbetsplats med olika zoner kan fungera. Ett halvår fick enheten på sig och det var många frågetecken som behövde rätas ut. UNDER SJU FÖRLÄNGDA APT-träffar under hösten 2012 diskuterades förväntningar och farhågor och även vilka beteenden medarbetarna själva trodde att de skulle behöva ändra på. Det ledde till en lista med 137 punkter om allt från oron för tvångsfika till hur länge man får ha sin plats. De kokades sedan ner till spelregler för alla. En viktig lärdom var att inte se det här som ett lokalprojekt som handlar om hur vi sitter, utan som verksamhetsutveckling. Vi var tvungna att se över våra arbetssätt, IT-systemen och hur vi kan arbeta papperslöst, berättar Patrik Skog. Den 17 januari 2013 flyttade enheten in till visningskontoret som är uppdelat i fyra olika zoner kreativ, aktiv, stillsam och tyst med bestämda regler för de olika zonerna. 21 medarbetare hade 16 skrivbord, om man räknar puffar, pallar och fåtöljer fanns cirka 50 sittplatser. Angelica Karlsson VISST FANNS EN del oro bland medarbetarna i början, minns Angelica Karlsson, ordförande i Vision i Kungälv. Men med tiden har hon märkt att det har svängt. I processen har hon framförallt drivit frågor om hur kontoret kan bli en bra arbetsplats för alla. Alla är inte stöpta i samma form. Om någon till exempel har hörselproblem måste man ha ljuddämpande absorbenter och lokalerna måste vara tillgängliga för den som är rullstolsburen, säger hon. För ett år sedan flyttade kommunikationsenheten in och 21 personer blev 30. Den reflexmässiga tanken var att köpa fler skrivbord, men Patrik Skog valde en annan väg: Vi ändrade på reglerna som sade att man kunde paxa ett skrivbord i två timmar. I stället är det clean desk som gäller. Lämnar man skrivbordet ska allt plockas bort och plötsligt var problemet löst. I den vevan började Lena Lipkin på enheten. Alla funderingar om blommor och familjebilder till trots insåg hon snabbt att denna nomadiska tillvaro passar henne. Det var inte så viktigt att ha ett inmutat område. Nu ser jag bara fördelar, men så har jag också ett rörligt jobb. Jag ingår i olika projekt, har mycket möten och diskussioner med andra. Hela dagen hittar jag en arbetsplats utifrån vad jag gör just då, säger Lena Lipkin. HÖSTEN 2013 VAR det examensdags. Svaren på medarbetarenkäten skulle komma, men Patrik Skog hade ingen anledning till oro. 100 procent av medarbetarna var nöjda med den fysiska arbetsmiljön och 89 procent med psykosociala miljön, en bra bit över kommunsnittet. Det var naturligtvis glädjande. Men egentligen En viktig lärdom var att inte se det här som ett lokalprojekt som handlar om hur vi sitter, utan som verksamhetsutveckling. Patrik Skog, chef för UPU och ansvarig för visningskontoret 14 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

10 Kontorsmiljö Två tysta rum för medarbetarsamtal och privata/känsliga telefonsamtal ÖPPNA KONTORSLANDSKAP I Örebro sparas det på kontorsytan Kreativ zon Väggar rivs och kontors land skapen breder ut sig i Örebro kommun. Målet är att spara pengar, men de fackliga företrädarna ser dålig arbetsmiljö och minskad effektivitet. Öppna landskap ökar stressen De öppna kontorslandskapen blir allt vanligare, men Visions skyddsombud är skeptiska till utvecklingen. Lena Lipkin ser bara fördelar med det nya kontoret. vet vi ju inte om det är den nya miljön eller förändringen i sig som gör att folk trivs, säger han. Nu är det dags för fas två i Kungälv. Erfarenheterna från visningskontoret ska föras över till övriga kommunhuset. Från november ska drygt 400 medarbetare successivt flytta in i splitter nya aktivitetsbaserade lokaler. Ni är unika! Att det passar för er betyder inte nödvändigtvis att det passar för oss! Den invändningen har Patrik Skog hört många gånger från kolleger, men han tror inte att det stämmer. Han beskriver sin enhet som en diversehandel där medarbetarna jobbar på olika sätt; vissa arbetar flexibelt medan till exempel administratörerna inte går på så många möten. Vissa jobbar med sekretessbelagt material, andra med extern kommunikation. Ändå har man fått det att fungera, konstaterar han. Om man ser problem med sekretessen får man diskutera saken och försöka hitta en lösning. Kanske kan man skapa en särskild zon som är öppen för alla som arbetar med sekretess. Min strategi var att få alla att vilja vara en del av lösningen, då tror jag att det mesta är möjligt. FYRA RÅD TILL FACKLIGA KOLLEGER Ska ni byta till aktivitetsbaserat kontor på din arbetsplats? Här är fyra råd från Angelica Karlsson, Visions ordförande i Kungälv: Se till att få vara med i styrgruppen. Då kan ni påverka dem som driver projektet. Var aktiv och följ med. Se till att någon facklig representant får följa med om det görs studiebesök och bjud in er själva till olika forum där aktivitetsbaserade kontor diskuteras. Kräv öppen process. Driv på så att arbetsgivaren är öppen i processen och håller medarbetarna informerade. Tänk på alla. Tänk på att alla inte är stöpta i samma form de nya lokalerna ska passa alla! Aktiv zon 8 skrivbord Fikasoffa och bibliotek med referenslitteratur, tidningar och läsfåtöljer Hallå Lugn zon 4 skrivbord LENA LID FALKMAN, som forskar om kontors miljöer vid Handelshögskolan i Stockholm. Vad säger du om de aktivitetsbaserade kontoren? De är ingen quick-fix för att spara pengar. Men som en del av en större förändring av hur, när och var man arbetar kan de fungera utmärkt. Är det inte en trend som snart blåser förbi? Det kommer säkert att utvecklas och kallas något annat framöver, men i grunden tror jag att det är ett hållbart koncept. Det viktiga är att se det som ett förändringsarbete, inte som ett lokalprojekt. Hur mår anställda i dessa kontor? Så funkar det på kontoret i Kungälv Tyst zon 4 skrivbord Visningskontoret är uppdelat i fyra aktivitets zoner, här finns sammanlagt 16 skrivbord för de 30 medarbetarna. I den tysta zonen är det koncentrerat arbete och inga telefonsamtal som gäller. I den lugna zonen ska det vara dämpad samtalston och låga ringsignaler. I den aktiva zonen får det vara vanlig samtalson, telefonsamtal och diskussioner med överhörning och den kreativa zonen intill används för projekt- och grupparbeten. Ergonomerna har varit oroliga för att folk sitter i soffor och på pallar. Men det har visat sig inte vara så farligt eftersom man rör på sig och byter arbetsplats. Det stora lyftet är att de aktivitetsbaserade kontoren skapar möjlighet till möten över sektions- eller gruppgränserna. Passar aktivitetsbaserade kontor även i kommuner? Säkert, men det ställer stora krav både på tekniska lösningar och nya arbetssätt. Man måste ha kommit ganska långt med tekniken så att allt från svarspost till bygglovsanmälningar fungerar digitalt. Annars måste man släpa omkring på en jättekabinväska och då är det ju ingen vits. Steg för steg förvandlas lokalerna i Örebro kommun. Ytan per medarbetare ska minskas och kommunen lämnar samtidigt lokaler som man inte själv äger. Egna rum ersätts till stor del av öppna kontorslandskap. Jan Andersson, Visions ordförande i Örebro, är kritisk till den utvecklingen. Han stödjer sig på medlemmar, som upplever att deras arbetsprestation försämras, och på forskare, som relativt samstämmigt slår fast att kontorslandskap ger en dålig arbetsmiljö. Det är inte alltid vi som fackliga företrädare har stöd i forskningen. Jag önskar att vi kunde lägga in ett fackligt veto, men tyvärr har vi inte den möjligheten. Vi kan inte stoppa landskapen, allt vi kan göra är att se till att arbetsgivaren hittar andra lösningar åt dem som har läkarintyg på att de inte kan sitta i en öppen miljö. HAN ANSER ATT kontorslandskapen begränsar de anställdas arbetsprestation. Det gäller dem som störs direkt av ljud, men också de som är extroverta och pratar mycket och högt. Dessa personer får faktiskt också en sämre arbetsmiljö. De kan inte prata i den omfattning som de tycker sig behöva för att göra ett bra jobb, säger Jan Andersson. För ett drygt år sedan flyttade personalavdelningen från ett bostadsområde utanför Örebro till ett nyrenoverat hus nära järnvägsstationen. De egna rummen utefter en lång korridor byttes mot kontorslandskap och större rum för 3 4 medarbetare och löneadministratören Inger Falk var full av tillförsikt. Det finns ju fördelar med öppna landskap, som närheten till kollegerna och smidig kommunikation, så jag ville verkligen ge det en chans. Men nu har det gått ett år och det är ingen tvekan om att nackdelarna väger över. INGER FALK SITTER tillsammans med sju andra löneadministratörer. Även om kollegerna försöker visa hänsyn störs hon av samtal och telefoner som ringer. Att hon dessutom har platsen närmast dörren till korridoren är inget som förbättrar hennes arbetsmiljö. Folk går förbi och man registrerar det vare sig man vill eller inte. Ibland behöver jag lugn och ro, om jag till exempel ska räkna på en löneskuld. Då 89% anser att öppna landskap skapar koncentrationsproblem. anser att de öppna 61% kontorslandskapen är ett arbetsmiljöproblem. anser att öppna landskap 61% skapar ökad stress. anser att öppna landskap 48% gör att de anställda arbetar mindre effektivt. Så gjorde vi: Vi har också frågat 1949 skyddsombud i Vision om de öppna kontorslandskapen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Jag önskar att vi kunde lägga in ett fackligt veto, säger Jan Andersson, Visions ordförande i Örebro. FOTO: ALEXANDER VON SYDOW 16 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

11 Kontorsmiljö tappar jag tråden och arbetet tar längre tid än det skulle behöva göra, säger hon. Under sitt yrkesliv har Inger Falk haft många skiftande arbetsuppgifter och suttit i olika kontorsmiljöer. Hon betraktar sig själv som flexibel och nyfiken på det som är nytt, men efter ett år i landskap längtar hon efter arbetsro på jobbet. Det känns som att gå tillbaka till det gamla, till 1960-talet då kontorister satt i stora kontorshav och stansade hålkort. Om jag fick välja skulle jag definitivt sitta i eget rum. DEN UPPFATTNINGEN DELAS av de flesta på personalavdelningen, enligt Visions huvudskyddsombud Elisabeth Mellby. Hon tycker att arbetsgivaren har gjort ett bra jobb med ljudabsorbenter på väggarna, skärmar på skrivborden och golv för att dämpa ljudet, men de grundläggande problemen med buller och överhörning är svåra att komma åt, konstaterar hon. Jag tror inte att någon här är överdrivet lycklig över att sitta Elisabeth Mellby 18 i kontorslandskap. Arbetsgivaren har bestämt sig för att minska på antalet kvadratmeter per anställd för att spara pengar. Det gör man säkert kortsiktigt, men på lång sikt kan minskad effektivitet och fler sjukskrivningar göra att kostnaderna i stället ökar, säger hon. PERSONALDIREKTÖR Karolina Samuelsson sticker inte under stol med att landskapen är ett sätt att minska på utgifterna. Men minst lika viktigt är att skapa en arbetsmiljö som stödjer framtidens arbetssätt, förklarar hon: Vi arbetar inte en och en på samma sätt som tidigare. Vi jobbar mer i team och i tillfälliga projekt. Då måste vi använda lokalerna på bästa sätt. Men de flesta medarbetare vill sitta i egna rum. Vore det inte klokt att lyssna på det? Det är en balansgång. Vi lyssnar naturligtvis på våra medarbetare, men vi måste också lyssna på dem som har som profession att driva utvecklingsprocesser. Vågar man inte lita på experterna så skulle vi inte komma långt. Karolina Samuelsson är inte direkt överraskad över löneadministratörernas missnöje. De har suttit i öppna landskap i ett år. Det tar längre tid än så att vänja sig vid en ny miljö, anser hon. Det kan vara besvärligt initialt, men på sikt finns mycket att vinna. Men om det visar sig att medarbetarna presterar sämre får vi naturligtvis överväga om det var rätt. Det känns som att gå tillbaka till 1960-talet då kontorister satt i stora kontorshav och stansade hålkort. Många väljer sämsta lösningen Vi mår sämre och får mindre gjort. Det blir effekten av en flytt från eget rum till öppet kontorslandskap, enligt en studie som Jessica Bergström, ergonom på Previa, har gjort. Varför blir det vanligare med öppna kontorslandskap? Ofta handlar det om krass ekonomisk verklighet. Genom att ta bort väggarna får man in fler medarbetare per kvadratmeter. I sak har arbetsgivarna rätt, men risken är stor att man tappar i effektivitet och då är det inte säkert att det blir en besparing i slutändan. Hur påverkas medarbetarna? I min studie upplevde de en sämre hälsa och lägre upplevd produktivitet. Alla störningar skapar koncentrationsproblem och ljudmiljön gör att människor blir trötta. På frågan om man tror sig jobba kvar om två år, var det en drastisk ökning av de som av hälsoskäl inte trodde att de skulle göra det. Varför väljer arbetsgivare en modell som är dålig både för hälsan och effektiviteten? Det kan vara okunskap. Många arbetsgivare väljer dessutom den lösning som är allra sämst: ett öppet kontorslandskap med plats för personer. Ska man nödvändigtvis sitta i ett öppet landskap ska de vara mindre för 4 8 personer eller jättestort så att man inte behöver hålla koll på alla. För egen del tror jag att de aktivitetsbaserade kontoren är ett bättre alternativ för många. Vilket är ditt råd till arbetsgivare som trots allt bestämt sig för ett öppna landskap? Gå igenom allt innan var skrivborden ska placeras, hur många tysta rum som behövs och så vidare. Man måste köra det femton varv så att alla frågetecken är uträtade i förväg. FEM TIPS SÅ FÅR NI FASON PÅ DET ÖPPNA KONTORSLANDSKAPET Anpassa storleken på landskapet. Forskningen säger att miljöer med mellan personer är sämst för koncentrationen. Gör större eller mindre landskap. Se till att det finns tillräckligt med tysta rum som kan användas vid behov. Ska man nödvändigtvis sitta i ett öppet landskap ska de vara mindre för 4 8 personer eller jättestort. Jessica Bergström, ergonom på Previa Fotnot: Studien heter Påverkas medarbetarna av flytt från enskilda kon tor till kontorslandskap? och är en masteruppsats vid Lunds universitet. Buller är ofta ett problem, ta hjälp av ljudexpert som kan ge råd om skärmlösningar, undertak, golvmaterial och placering av skrivare. Möblera smart så att medarbetare som kommunicerar mycket sitter nära varandra. Skapa gemensam policy för hur man ska bete sig i kontorslandskapet kring prat, ringsignaler med mera. Tidningen Vision nr

12 Koll på arbetsmiljö FOTO: RICKARD KILSTRÖM FOTO: COLOURBOX Jag känner en stor irritation över att politikerna inte tar ansvar för de mest utsatta i samhället, som påverkas negativt av socialsekreterarnas arbetssituation, säger Eva Fagerhem. Press på socialtjänsten Mer än varannan socialsekreterare vill byta yrke PÅ DRYGT TIO år har arbetssituationen för socialsekreterare blivit allt tuffare. Det visar forskaren Pia Thams undersökningar från 2002/2003 och 2013/2014. Vid båda tillfällena har hon via enkäter till över 300 socialsekreterare vid barn- och ungdomsenheter i hälften av kommunerna och stadsdelsförvaltningarna i Stockholms län kartlagt arbetsvillkoren. De siffror hon fått fram talar sitt tydliga språk. 2002/2003 funderade 45 procent av de som svarat på enkäten på att byta yrke. 2013/2014 hade antalet växt till 60 procent. Eva Fagerhem, socialsekreterare och ordförande för Vision i Enskede-Årsta-Vantör, anser att själva kärnan bakom problematiken är att arbetsbelastningen är för hög. Problemen har funnits länge vilket lett till att de rutinerade socialsekreterarna byter jobb. Och nu är det också svårt att få tag i nyutbildade. Det är inte ens säkert att man hittar socialsekreterare att anställa via bemanningsföretag. Arbetsgivaren spelar ett högt spel genom att inte tillföra mer resurser, säger hon. Visions förbundsordförande, Annika Strandhäll, tycker att resultaten av Pia Thams undersökningar är alarmerande. Jag får en känsla av att det är en rent kaosartad situation där ute och att arbetssituationen äventyrar de anställdas hälsa, säger hon. Per Jernberg och Sara Jonerin ALLT FLER ÄRENDEN SAMTIDIGT 2002/2003 svarade 14 procent att de ofta fick ändra sin planering på grund av personalbrist. Tio år senare svarade 27 procent samma sak. 2002/2003 arbetade 40 procent av utredarna med mellan 6 och 10 ärenden samtidigt. En andel som nu sjunkit till 34 procent. Samtidigt har de som jobbar med mellan 16 och 20 samtidiga ärenden ökat från 9 till 14 procent. För tio år sedan sa 28 procent att jobbet påverkade hem- och familjelivet negativt. Nu är andelen uppe i 38 procent. Unga kvinnor trakasseras mest Unga kvinnor är mest utsatta för sexuella trakasserier, visar en undersökning från Arbetsmiljöverket. 28 procent av kvinnor i åldern har utsatts för trakasserier från chefer, medarbetare eller andra personer det senaste året. Vanligast är trakasserier på grund av sitt kön från chefer och arbetskamrater och här har det ökat markant sedan senaste mätningen, från 15 till 19 procent. Det behöver inte vara en egentlig ökning. Vi accepterar inte den här typen av trakasserier på samma sätt som förut, och det i sig är positivt, säger Mats Ryderheim, senior analytiker på Arbetsmiljöverket. 83 procent av Visions skyddsombud tycker att samarbetet med arbetsgivaren fungerar bra eller ganska bra. Källa: Enkätundersökning från Tidningen Vision. Att äta medvetet tillsammans med arbetskamraterna gör att puls och blodtryck går ner och motverkar stress." Åsa Palmkron Ragnar, läkare vid Alnarps rehabiliteringsträdgård, till Arbetsliv. Tidningen Vision nr

13 Koll på biogas portioner mat levereras varje dag till sjukhusen från tillverkaren Sodexo. (Det blir portioner om året.) 480% räknar länen i östra Mellan sverige (Västmanland, Stockholm, Uppsala, Östergötland, Södermanland och Örebro) med att sysselsättningen inom biogas kommer att öka mellan 2010 och Bussar som rullar på vårdens köttbullar Visste du att bussen som tar dig till jobbet kanske drivs av köttbullar och panerad fisk? Allt fler landsting och kommuner jobbar för att återvinna matrester. Stockholms sjukhus samlar in nära 600 ton matavfall som blir till biogas. 2 av 250 blå bussar hos SL, Storstockholms lokaltrafik, kan årligen drivas med sjukhusens 579 ton matavfall.* (SL har 250 blå bussar som drivs av klimatvänlig gas.) * En blå SL-buss drar i snitt liter biobränsle per år. Sjukhusens matrester räcker till att köra 30 varv runt jorden. 1 ton = 130 liter 1 ton matavfall ersätter 130 liter bensin. Det innebär att man kan köra mil med 579 ton matavfall. 52 bussar/år skulle kunna köras på biogas om alla medlemmar i Vision återvann sitt matavfall hemma. Pengar att spara 579 ton/år matavfall återvinns numera från nio av Stockholms akutsjukhus. text Karin Warne grafik Erik Nylund BIOGAS ÄR EN växande bransch. De senaste tio åren har den biologiska återvinningen ökat med 65 procent i Sverige och prognoser visar att antalet sysselsatta inom biogas kan komma att fyrdubblas fram till Bland annat har flera landsting börjat samla ihop sjukhusens matavfall och skickar det till biogasanläggningar. Detsamma gäller i många 250 biogasanläggningar finns i Sverige och där jobbar många Visionmedlemmar som tekniker och ingenjörer. kommuner i dag har 170 kommuner infört insamling av källsorterat matavfall. Den kastade maten bryts ned genom till exempel rötning och används dels till att driva fordon, dels till gödning i jordbruket. I dagsläget återvinns matavfallet exempelvis på nio sjukhus i Stockholms läns landsting och på åtta i Västra Götaland. NEDBRYTNING: 20 DAGAR Mål: 75% av SL-trafiken och Färdtjänsten i Stockholms län ska köra på för nybar energi till kr/år sparar Danderyds sjukhus på sopsäckskostnader. Tidigare användes st/år kr/år sparar Nacka sjukhus på minskad sophämtning. Så mycket billigare är det att få 25 ton sopor hämtade som rent matavfall jämfört med blandat hushållsavfall. RECEPT: Söndermalt matavfall + vatten + bakterier = Gas, främst metan Gasen koncentreras och bildar biobränsle för att driva bussar och bilar. Om bussar drivs med biogas släpper man ut mindre kväveoxider och mindre mängd avgaspartiklar än om man kör på dieselolja. Källor: Naturvårdverket, SLL, Sodexo, Energigas Sverige, SCB 620 Tidningen Vision nr nr 14 x 2014 Tidningen Vision nr 14 x

14 Personligt Alle Eriksson och hennes kolleger på Punkt Medis jobbar med att få fler unga att börja läsa. Vi vill att de ska upptäcka att läsning är det coolaste som finns. Jag kan tatuera bibliotek över bröstet Hon har haft passion och ilska som kompass i sitt yrkesliv. Gett ut böcker om regnbågsbarn på eget förlag och drivit bokhandel med fokus på feminism, hbtq och antirasism. Nu leder Alle Eriksson litterär talkshow på Punkt Medis. text Karin Warne foto Rickard Kilström De brukar ragga brutalt och dra grova skämt om onani. Men när systrarna Bianca och Tiffany Kronlöf, kända från feministiska humorserien Full patte på SVT Flow, gästar Punkt Show denna septemberkväll behövs ingen skämskudde. På den lilla scenen mitt i biblioteket snackar de om barndomens hackiga läsning, biblioteksångest och förälskelsen i den bespottade bokserien Tvillingarna på Sweet Valley High. Det kändes som om jag höll på med lort. De vuxna undrade när jag skulle läsa en riktig bok, säger Bianca Kronlöf. Samtalet lotsas framåt av bibliotekarien Alle Eriksson, allvar varvas med rappa skämt och då och då kastas frågor ut i publiken, som består av ett 30-tal personer i blandade åldrar. På bakre raden sitter en rosahårig tjej och stickar och i en fåtölj har en annan tjej sjunkit ner, hon kramar en välläst bok i sin hand. De tillhör den huvudsakliga målgruppen för både talkshowen och för ungdomsbiblioteket Punkt Medis. Talkshowen ska vara hip och snäll, inte cool och hård, säger Alle Eriksson, som leder Punkt Show en gång i månaden och har haft kulturpersoner som serietecknaren Nanna Johansson och programledaren Hanna Hellquist som gäster. Unga är en svårflörtad grupp, som Alle Eriksson har som uppgift att locka in i läsandets värld med hjälp av nyskapande förförelseknep och tillräckligt spännande happenings. Hon är anställd för att utveckla programverksamheten och har inte någon biblioteksexamen på meritlistan, däremot en brokig samling erfarenheter från kulturvärlden. Föds i Colombia och adopteras två år senare till Växjö. Slukar böcker, främst 50-talsserien om sjuksköterskan Cherry Ames, av Helen Wells. Blir tillsammans med min första tjej. Stjärnor utan svindel av Louise Boije af Gennäs hjälpte mig att komma ut och bidrog till att jag blev feminist. Flyttar till Stockholm och pluggar teatervetenskap, tv-journalistik och barnkultur. Tror att jag ska jobba med barn-tv. Hjälper till att organisera Stockholm Pride. Startar förlaget Vombat och tar två år senare över bokhandeln Hallongrottan. Plöjer krimserien Damernas Detektivbyrå av Alexander McCall Smith. Bokhandeln lägger ned och jag får jobb som bibliotekarie på Punkt Medis Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

15 Personligt Men hur man når åringar är en svår nöt att knäcka. Ibland sviker besökarna, och andra gånger som med Nanna Johansson har det varit knökfyllt. Ibland blir det buzz i sociala medier. Man får inte vara rädd att testa saker och se om de fungerar. Det gäller att släppa prestigen när man jobbar med unga. Och är man öppen för ungdomarnas egna idéer så tycks nästan vad som helst kunna hända. Då kan biblioteket förvandlas till allt från en träffpunkt för Harry Potter-nördar till en hyllningsplats för den månatliga blödningen, i form av en Mensfest. VI BACKAR BANDET till maj månad, det multifärgade stålkastarskenet är släckt och några slagfärdiga komikerkändisar syns inte till på Punkt Medis. Alle Eriksson står i lånedisken och registerar utlån. För henne är det både en mörk och en ljus dag, och hon säger att hon har lite svårt att navigera bland känslorna. Det är dagen efter EU-valet, där Sverigedemokraterna tagit ett stort kliv framåt och Feministiskt Initiativ tagit sig in i parlamentet. Vi ska prata jobb, men samtalet vindlar, drar iväg och blir som alltid med Alle politiskt. Det är jävligt läskigt. Man vaknar och undrar: Europa, vad är detta? Analysen varför invandrarfientligheten gror i Sverige och vad man ska göra åt saken har Alle Eriksson klar: Klassklyftorna har ökat och de som har fått det sämst tjabbar med varandra. Jag tror att mer jämställdhet och större miljötänk är nycklar till hur vi ska vända skutan. För om man värnar jorden så bromsas den enorma tillväxten den som leder till att vissa blir fattigare och andra blir rika. Hon uppskattar att Vision har vågat ta tydlig ställning mot Sverigedemokraterna. För en vecka sedan kom en kvinna fram och skrek åk hem på tunnelbanan. Som medlem är det jätteskönt när ens fackförbund ställer sig upp och säger vi tolererar inte rasism. ALLE (ALEXANDRA) ERIKSSON Ålder: 30 år. Yrke: Bibliotekarie på Punkt Medis, som vänder sig till unga mellan 13 och 19 år. Bor: Stockholm. Familj: Flickvän och hund. Fritid: Styrelseledamot i Tryck, en förening för svarta kulturarbetare i Sverige. Läser just nu Chimamanda Ngozi Adichies bok Americanah. Svag för: Böcker om kärlekshistorier med lyckliga slut. Här kan man lyssna på Alle: Kulturrådets podd Läs för livet och podden Nyfiken Brun, om adoption. Det som lyser upp i mörkret denna dag är att Feministiskt Initiativ, som Alle Eriksson gillar, har tagit mandat i parlamentet. Dessutom har hon precis skrivit under ett tillsvidarekontrakt. Ett fast jobb känns som den heliga Graal för någon som jag, som har varit sjukt stressad av frilanslivet. Fem månader efter vårt första möte är det riksdagsval. Alle Eriksson förbannar återigen SD:s framgångar och sörjer att Fi inte kom in i riksdagen. INNAN ALLE ERIKSSON började som bibliotekarie för 1,5 år sedan var hon egenföretagare i bokbranschen. 2007, efter att ha pluggat förlags kunskap och barnkultur, startade hon Vombat barnboksförlag tillsammans med sin dåvarande partner. Det fattades något i barnboksvärlden. Berättelser som visade andra familjer än kärnfamiljer och som visade rasifierade barn. Alle Eriksson har gått på känsla när hon har gjort sina yrkesmässiga vägval. Passionen, ilskan mot orättvisor och det politiska engagemanget har varit hennes kompass. Jag har varit naiv när jag gett mig in i alla projekt. När vi startade förlaget var vi väldigt orädda, vi kunde inget och vi bara körde på. Men det funkade fint. MINDRE BRA GICK det med Hallongrottan, den bokhandel på Södermalm i Stockholm som Alle Eriksson övertog 2010 och drev i tre år. Böckerna hon sålde kretsade kring ämnen som klass, feminism, hbtq och antirasism. Och genom Hallongrottans vänförening anordnade hon författarsamtal om feministiska serier, cyberpunkläsecirklar och filmkvällar med fokus på queera skräckisar. Det slutade med konkurs, konkurrensen från nätbokhandlarna blev dödsstöten. Det känns både tråkigt och fantastiskt skönt att slippa driva bokhandeln. Jag är idealist, inte kapitalist. Då är det svårt att driva en verksamhet. Men frågorna Alle Eriksson slåss för har hon En gång i månaden arrangeras litterär talkshow med kändisar. Kvällens gäster är komikerduon Bianca och Tiffany Kronlöf. Man får inte vara rädd att testa saker och se om de fungerar. Det gäller att släppa prestigen när man jobbar med unga. givetvis inte övergett bara för att hon blivit kommunanställd och lönen trillar in varje månad. Det politiska finns ständigt med mig, även i jobbet, för bibliotek är en väldigt politisk plats. Bibliotek ett fantastiskt demokratiprojekt. Man får tillgång till det kulturella kapitalet utan att behöva betala. Man får låna 50 böcker om man vill, och sedan bara läsa en! Jag skulle kunna tatuera in ordet bibliotek, en stor chesttatuering, så mycket älskar jag konceptet. Det som biblioteken jobbar hårt med just nu är att alla ska känna sig välkomna, oavsett bakgrund. Bokbranschen är en väldigt vit bransch och det menar Alle Eriksson är ett stort problem. Vi måste fundera på: vilka är vi till för? Biblioteken ska spegla stockholmarna. Men ofta känner jag en stor ensamhet, jag har knappt några rasifierade kolleger. Vi måste ha personal med olika kompetens och erfarenhet på biblioteken. Det är viktigt att vi känner vår samtid och våra låntagare, annars förstår vi inte vad som ger genklang och resonans hos människor. PUNKT MEDIS UNGDOMSBIBLIOTEK riktar sig främst till tjejer som läser. Något som kan verka som ett feltänk när resten av Kultursverige grubblar över minskad läsning bland killar. Ju fler gånger man upprepar att killar inte läser, desto större är risken att det blir en självuppfyllande profetia. Jag tror på positiv förstärkning. Genom att istället höja statusen på de som redan läser kan vi locka fler att börja. Läsning är typ det coolaste som finns. Den känslan vill vi att folk ska upptäcka. Vägen till jobbet på biblioteket har knappast varit spikrak. Som yngre ville Alle Eriksson jobba med barn-tv. 24 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

16 Koll på trender & forskning 26 Enhetschef Hanna Jakhammer och kollegerna Eva Christianson, Agneta Mongård och Mikael Holmgren tränar improvisationsteater. Teater ökar samarbetet Improvisationsteater ökar kreativitet och samarbete. Det visar forskning på biståndshandläggare. De flesta metoder för ökad kreativitet i arbetsgrupper är skittråkiga och har inte utvecklats på 30 år, säger Samuel West som forskar om improvisationsteaterns effekt. Det finns en teori om att när kraven i arbetslivet förändras i snabb takt ökar värdet av att kunna improvisera. För att testa tesen har han låtit ett gäng biståndshandläggare på stadsdelsförvaltningen Södermalm i Stockholm delta i improvisationsövningar. Där var de just i färd med att slå ihop två enheter när de kom i kontakt med projektet. Det var inte så att det fanns fnurror på tråden mellan personalgrupperna, utan våra mål var att utveckla samverkan och kommunikationen mellan oss vid omorganisationen, säger enhetschefen Hanna Jakhammer, som lät sig själv och 16 medarbetare bli försökskaniner i forskningen. SÅ FUNKAR IMPROVISATIONSTEATER I ARBETET Att bejaka idéer och varandra är viktigt för kreativiteten, medan en negativ atmosfär blockerar kreativiteten och skapar en otrygg arbetsgrupp. En övning är att låta en arbetsgrupp låtsas planera en fest på jobbet. Först ger en person förslag som en annan säger nej till, för att sedan byta roller. Sedan provar de att möta förslag med ja, och för att bygga på idén, i stället för ja, men, Jag har aldrig varit med om att integrera två arbetsgrupper så bra som denna gång. Vi har en god stämning, alla är prestigelösa och delaktiga på möten. Vi har också en större palett av idéer. Är det okej att vara lekfull på jobbet med så seriösa arbetsuppgifter? Det handlar inte om att vi leker bort yttranden och skriver tramsigt, utan om att släppa in andras idéer, både kollegers och brukares. Det ger styrka. Lotta Ekstedt FORSKAR OM IMPROVISATIONSTEATER Syftet är att se improvisationsteaterns effekt på kreativitet, arbetsglädje och samarbete. Olika yrkesgrupper från olika sektorer har deltagit i forskningsprojektet. Forskaren Samuel West vid Lunds universitet blir klar med sin avhandling under hösten. De preliminära resultaten visar att improvisationsträning i arbetslag ökar kreativiteten, samarbete, kommunikation och lekfullhet. eller nej som ofta blir fallet i verkligheten. Tvinga inte någon att vara med på improvisationsteater. Försök i stället få alla att göra sina röster hörda i rummet, inte bara de som brukar ta plats. Källa: Maria Gerlofson, kreativitetskonsult på Act and Grow, som lett övningarna med biståndshandläggarna i forskningsprojektet. FOTO: MOA KARLBERG Robotar spås ta över jobben Vartannat jobb kan komma att ersättas av digital teknik de närmaste 20 åren. Det visar en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning där resultaten av en studie från Oxford University applicerats på svensk arbetsmarknad. Bland de yrken som löper störst risk att slås ut av datorer finns maskinoperatörer, kassapersonal, bokföringsoch biblioteksassistenter. Och stora delar av många tjänstemannayrken för högre utbildade, som ekonomer, kommer att datoriseras. Yrken som kräver omtanke, kreativitet och social förmåga väntas inte kunna tas över av datorer. 9 procent av kvinnorna på den svenska arbetsmarknaden arbetar i landstingen. Det är en minskning jämfört med 1987 då 18 procent var landstingsanställda. Fler kvinnor har blivit privatanställda sedan dess. Bland männen är det samma andel nu som då, 3 procent, som arbetar i landstingen. Källa: SCB Googlande chefer granskas Vid institutionen för arbetsvetenskap i Göteborg pågår en studie av arbetsgivare som gör kontroller på internet när de rekryterar. Vid traditionell rekrytering tar man del av den information som den arbetssökande själv skriver i sin ansökan. Om arbetsgivaren googlar hittar man information som handlar om helt andra saker än det som berör yrket. Vi vill veta hur man handskas med det, säger Christel Backman. Studien ska vara klar om tre år. Tidningen Vision nr

17

18 Oro i Åstorp Vad händer när den som kränker och till och med förföljer kommunens tjänstemän är en av ortens högsta folkvalda politiker? Tidningen Vision åkte till skånska Åstorp på jakt efter lösningen på en konflikt som gått överstyr. text Anni Alm och Niklas Lindstedt foto Daniel Ekbladh 28 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

19 Oro i Åstorp B ILJAKTEN. En lång arbetsdag går mot sitt slut och det ska bli skönt att komma hem. Karin, som arbetar på kommunledningskontoret, lämnar fullmäktigemötet. Klockan är kvart över elva en måndagskväll i september Enligt den tillbudsrapport som hon senare kommer att skriva dyker en politiker upp när hon lastar in sina väskor i bilen. Mannen ställer sig helt nära och pratar i sin mobiltelefon, trots att hans bil är parkerad två rader bort. Vad vill han nu då? Kommer han hoppa på mig igen med anklagelser om saker han tycker att jag har gjort fel, tänker Karin och väntar för säkerhets skull ett par minuter innan hon kör iväg längs Timmergatan. I backspegeln ser hon att mannen följer efter. Den blå BMW:n accelererar kraftigt och lägger sig precis bakom. Då kommer rädslan. Karin ökar farten långt över den tillåtna, men mannen gasar efter och blinkar med helljuset. Ola Falck, kommunens personalchef som sitter i sin bil en bit bort, hör däckskrik och motorer som tjuter. För honom är det uppenbart att politikern vill skrämmas, skriver han i en bilaga till Karins rapport. Vad händer egentligen i Åstorp? Vad är det som får en politiker att ta upp en hetsig biljakt på en kommuntjänsteman? SNABBFAKTA OM ÅSTORP personer bor i kommunen. Kommunens areal: 92,47 km2. Tillhör Skåne län. Cirka 1300 personer är kommunanställda. SLAGGHÖGEN. Åstorp är en liten kommun med knappt invånare i nordvästra Skåne. För den som brukar köra E4:an är den nog mest känd för Nyvångs kulle, en hög med slagg från en sedan länge nedlagd stenkolsgruva, som tornar upp sig som en smutsig sockertopp i slättlandskapet. Svänger du av från motorvägen är du snart framme i hjärtat av Åstorp. På torget framför kommunhuset försöker Kristdemokraterna locka in de förbipasserande i sin valstuga. Det är valtider och här handlar debatten bland annat om rätten till heltid, en tågstation och att buss 520 även i fortsättningen borde gå via Kvidinge. Inne i kommunhuset och i Stationen där kommunledningen sitter, utspelar sig en annan sorts strid. Ett utdraget skyttegravskrig mellan oppo Moderaterna backade i Åstorp Sedan valet 2006 styrs kommunen av en koalition mellan Socialdemokraterna och Centern. Efter valet i september 2014 kan samma koalition fortsätta att styra kommunen. Moderaterna backade mest 7,3 procent, enligt preliminära siffror. Så här blev mandatfördelning i fullmäktige: S, 14 mandat (oförändrat), SD, 7 mandat (+3), M, 5 mandat ( 2), C, 2 mandat (oförändrat), FP, 1 mandat ( 1), MP, 1 mandat (oförändrat), KD, 1 mandat (oförändrat). Källa: Valmyndigheten. Under 2011 krävde facket upprepade gånger en handlingsplan, året efter antogs en policy mot hot och våld. Men Lena Karolidou och Ulla Andersson, Vision, tyckte inte att det räckte utan anmälde till Arbetsmiljöverket. sitionspolitikern Pontus Pålsson och kommunchefen Claes Jarlvi. Den förre anser att han är utsatt för en smutskastningskampanj, den senare att han bara försöker skydda personalen. I skottlinjen står receptionister, administratörer, chefer och andra tjänstemän. Moderaternas gruppledare Pontus Pålsson, som sitter i fullmäktige, kommunstyrelsen och är ersättare i bygg- och miljönämnden, anklagas för att gå hårt åt de anställda. Sammanlagt finns 50 incidenter dokumenterade, den första från den 26 augusti av dem har blivit tillbudsrapporter, som enligt kommunchefen, har skickats till Moderaterna lokalt. Den 19 februari 2010 ringer Pontus Pålsson kommunens Pontus Pålsson växel och går i taket när han får veta att den person han söker arbetar hemma och kan nås via mejl: Du ska för fan se till att folk är på jobbet och svarar i telefon, utbrister han och låter receptionisten veta att hon är oduglig. Den 12 augusti 2011 ifrågasätter politikern att handlingar inte lämnats ut snabbt nog. Personalchefen får höra att hon ska tänka sig för vad hon säger i fortsättningen och att inga samtal glöms. Och så där fortsätter det, år efter år. I tillbudsrapporterna framträder ett mönster: kränkningarna riktas främst mot kvinnliga medarbetare. Samtalen börjar ofta med att politikern är irriterad och ifrågasätter tjänstemannens agerande. Vid vissa tillfällen upplevs han som hotfull. I mitt jobb är jag van vid att folk är lite sura och negativa, men hans okontrollerade ilska är något helt annat. Under ett möte var jag rädd att han skulle gå till handgripligheter. Jag grät nästan hela tiden, berättar en medlem i Vision, som vill vara anonym. Enligt en rapport från Previa från februari 2014 anser 20 av 90 anställda i kommunhuset och Stationen att de har varit utsatta för kränkningar under det senaste året 22 procent. Av dessa pekar nio av tio ut Pontus Pålsson. ÅRSMÖTET. En kväll i mars 2013 har Vision årsmöte på Rosenberg, Åstorps klassiska värdshus. För Ulla Andersson, som har varit huvudskyddsombud i tio år, är det inget vanligt möte. De senaste åren har varit tunga. Hon har stöttat medarbetare som inte vill gå till jobbet, som gråter när de berättar om samtal från politikern. Till slut vänder hon sig till de experter på Arbetsmiljöverket som hon alltid tidigare har kunnat luta sig emot. Men de kan inget göra eftersom I mitt jobb är jag van vid att folk är lite sura och negativa, men hans okontrollerade ilska är något helt annat. Anonym Visionmedlem 30 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

20 Oro i Åstorp det handlar om en folkvald politiker och inte en arbetsgivare. Då går luften ur Ulla Andersson. Hon är trött på att älta, inte komma vidare. På årsmötet avgår hon som huvudskyddsombud. Ingen vill ta hennes plats. Två och halvt år har gått sedan det där mötet. Ulla Andersson tar av sig glasögonen och lägger dem på bordet framför sig, kliar sig i ögonen och suckar. Hon håller i pärmen märkt Psykisk ohälsa. Hon har i rollen som vanligt skyddsombud fortsatt att backa upp Visions ordförande Lena Karolidou. Jag skäms lite i dag, att jag inte agerade kraftigare från början. Jag borde stått på mig mot Arbetsmiljöverket så att de kom hit på en gång, säger Ulla Andersson. För Arbetsmiljöverket kommer till slut, den 20 augusti Efter deras inspektion tänds ett litet fackligt hopp i Åstorp. Kommunledningen ska göra en riskbedömning och visa på konkreta åtgärder för att komma tillrätta med den psykosociala arbetsmiljön annars hotar myndigheten med kronor i böter. Den handlingsplan som sedan tas fram kommer att bli ett mycket ovanligt dokument. PORTAD. Den gamla tågstationen i Åstorp är numera kommunledningens kontor. Kommunchefen Claes Jarlvi välkomnar oss i ett kalt konferensrum. Han berättar att kommunstyrelsen tidigare hade sina möten här, men att politikerna har beslutat att flytta sina sammanträden för att Pontus Pålsson inte ska komma i kontakt med de anställda. Han har dessutom nekats en egen nyckel till kommunhuset och Stationen. Enligt Helsingborgs Dagblad anser Pontus Pålsson att han är utsatt för trakasserier på grund av sin aktiva oppositionspolitik. Kommunchefen betraktar det som en försiktighetsåtgärd i en extrem situation. Varför skulle jag jaga honom och iscensätta någon vendetta? Varken jag eller majoriteten har något intresse av det. Jag måste stå upp för personalen, säger Claes Jarlvi. Personer vi pratar med anser att konflikten har Polisanmälan nästa steg En oppositionspolitiker kan inte anses vara arbetsgivare, och därför hjälper inte arbetsrätten. Det säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Han menar att en politiker går att jämföra med en vanlig kommuninvånare. Säkerhetsnivån på tjänstemäns arbetsplatser har höjts på grund av att det finns medborgare som orsakar stora problem. Men i och med att offentlighetsprincipen och yttrandefriheten är så viktig får vi ta det. Dan Holke tycker därför inte att det behövs nya lagar för att skydda tjänstemännen. Går kränkningarna för långt kan de betraktas som ofredande, då blir en polisanmälan nästa steg. Det är ju fruktansvärt hur Pontus Pålsson beter sig. Det är verkligen inget jag skulle vilja vara med om. Det kan ju smälla till när som helst, det måste kännas väldigt otryggt. Malin Stefansson, som har bott i Åstorp i nästan hela sitt liv. ABC om tillbud Vad är ett tillbud? En händelse som skulle ha kunnat leda till sjukdom eller olycksfall bland medarbetare. Vad är en tillbudsrapport? En rapport till arbetsgivaren för att liknande händelser inte ska ske i framtiden. Risk för personskador ska rapporteras till Arbetsmiljöverket. Vad ska rapporten innehålla? En redogörelse av vad som hände, orsaken och vad som behöver göras för något liknande inte ska kunna hända igen. Hur gör man? Rapportering kan göras med Arbetsmiljöverkets verktyg Rapportera tillbuden som finns på trappats upp det senaste året. Anställda vittnar i tillbudsrapporter om att de känt sig jagade av Pontus Pålsson i bil. Margareta, som arbetade på kommunledningskontoret, skriver om en händelse den 27 december Hon lämnar sitt kontor på Stationen, på parkeringen noterar hon att politikerns BMW står parkerad en bit bort. När hon kör iväg gör han en U-sväng och följer efter längs Storgatan. Margareta stannar för att posta ett brev. Politikern stannar bakom. Hon kör vidare till Esplanaden för ett ärende. Mannen stannar än gång i närheten och sitter kvar i bilen med motorn i gång. Jag kände mig förföljd och en obehaglig känsla smög sig på. Jag vet att vem som helst får parkera på Storgatan, men det här var ingen slump. Det har hänt så många gånger, han har valt ut mig, säger Margareta. Konflikten skadar kommunens varumärke, enligt kommunchefen Claes Jarlvi, som befarar att det kan bli svårt att rekrytera personal. Simon Eriksson klappar Sandra Bedzuhs hund Smiles utanför Moderaternas lokal på Storgatan i Åstorp. Fotnot: Karin och Margareta heter egentligen något annat. UTSLÄNGDA. Välkommen in på kaffe och en Moderatpinne står det på en skylt utanför Moderaternas partilokal. Vi har under ett par månader sökt Pontus Pålsson för att höra hans version. Till slut går han med på att svara på frågor via mejl. Men vi vill helst prata med honom ansikte mot ansikte. Han står en bit in i lokalen och pratar i sin mobil, men kommer ändå fram för att hälsa när vi kliver in. När Pontus Pålsson förstår att vi är journalister från Tidningen Vision blir han upprörd. Jag har inget att säga till er. Ni har inte skickat frågor som vi kom överens om. Ni ska inte vara här, det var väldigt otrevligt av er att komma hit, säger han och tar tag i våra axlar och föser ut oss ur lokalen. Vi skickar frågorna. Det är en hel del vi skulle vilja veta. Hur ser han själv på anklagelserna? Och stämmer det att han har förföljt tjänstemän i sin bil? I mejlet som sedan kommer svarar han inte på våra frågor, utan kontrar med att kritisera kommunledningen för att inte ta tag i viktiga arbetsmiljöfrågor. Han hävdar också att varken han eller partiet har fått ta del av alla tillbudsrapporter de senaste två åren. Han skriver dessutom att Moderaterna i Åstorp arbetar för att skapa förutsättningar för ett bra ledarskap med god kommunikation och större mått av respekt, vilket är en viktig förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Vi ber honom återigen att svara på våra frågor, men vi väntar förgäves. Vi får i stället söka information på annat sätt. Pontus Pålsson, som står på andra plats på Moderaternas lista i kommunvalet, har djupa rötter i Åstorpspolitiken. Under ett par år på 1990-talet var hans mamma Margareta Pålsson moderat kommunstyrelseordförande och riksdagsledamot innan hon utsågs till landshövding i Skåne för två år sedan. Han förnekar inte att det uppstått dispyter. Men det finns många fel i tillbudsrapporterna och det stämmer inte att han inkompetensförklarar tjänstemännen, förklarade han i en intervju i Helsingborgs Dagblad i somras. På det stora hela tycker han att relationen med tjänstemännen är bra. Problemet är kommunledningen, som har satt i gång en vendetta för att han bedriver en aktiv oppositionspolitik. Jag är också kränkt. Kränkt av att inte bli kallad till möten, inte få kallelser, att det pratas om mig från styrande politiker och främst den högst betalde tjänstemannen, sade han i samma intervju. Den 6 augusti 2014 klubbar kommunstyrelsen en uppseendeväckande handlingsplan. Kontakt mellan tjänstemän och politikern ska undvikas. Ingen ska vara ensam med honom, om någon upplever hans uttalanden och beteenden som 32 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr