Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan Antagen av Socialnämnden #{enhet}#

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Ordförandens inledning Vision och värdegrund Nämndens uppdrag Analys utifrån nämndens uppdrag Kommunfullmäktiges mål Barn och utbildning...11 Demokrati och dialog...11 Miljö och energi...12 Näringsliv och arbetsmarknad...12 Omsorg och stöd...12 Trygghet, säkerhet och folkhälsa...13 Uppleva och göra...14 Övriga prioriteringar Nämndens mål Nämndens/styrelsens mål Prioriteringar Övriga nyckeltal Internbudget Bilagor Jämställdhetsplan Hälso- och arbetsmiljöplan Internkontrollplan Bilagor Bilaga 1: IT plan Bilaga 2: Fastighets och Lokalplan

3 1 Ordförandens inledning Trycket på socialtjänsten ökar. Det har vi kunnat se tydligt under 2011 i så väl antalet ökande ärenden samt massmediebevakning. Vi ser en tydlig trend med allt fler omhändertaganden på barn, ungdom och vuxensidan. Inom vissa områden i vår verksamhet ser vi däremot en minskning av ärenden, den tydligaste gruppen är personlig assistans. Det innebär andra utmaningar för nämnd och förvaltning. Vi märker allt mer hur hårt bevakade vi är av massmedia och andra kontrollinstanser. Det är av stor vikt att det finns granskning men jag oroas över rekryteringen av framtida medarbetare i det tuffa klimat som idag råder. Antingen så agerar socialtjänsten för mycket och för hårt eller inte alls är den bild som förmedlas. Reportagen är få som väljer att förmedla den nytta som socialtjänstens medarbetare utför i sin dagliga gärning. Socialförvaltningens verksamhetsplan för 2012 är ett väl genomarbetat dokument, utformat i enlighet med visionsstyrningsmodellen. Planen vilar på de politiska resonemang och ställningstaganden som vi politiker i nämnden har beslutat. Det är mål tagna med hänsyn till den ekonomiska verklighet vi befinner oss i. Socialnämnden och förvaltningen har fått extra medel för 2012 för de ökande volymerna. Trots det tillskottet ser den utveckling vi ser i skrivande stund, november 2011, att även 2012 blir ett tufft år för förvaltningen. Vi har från socialnämnden valt att i våra mål lägga ett antal utredningsuppdrag till förvaltningen. Vi känner att det är av stor vikt att analysen och underlagen är av hög kvalité samt bygger på evidens innan vi går in och gör satsningar på nya områden i förvaltningen i rådande ekonomiska tider. Socialnämnden har arbetat aktivt de senaste åren med ett ökat brukar- och klientinflytande, samt en utökad samverkan med våra samverkanspartners så som polis, skola, landsting och våra föreningar. Jag återkommer nästan ordagrant till detta i mina inledningar men för mig är det också viktigt att vi alltid tänker på vem vi är till för och att vi arbetar i ett sammanhang. Det tror jag gör socialtjänsten bättre. Socialförvaltningen har på ett bra och tydligt sätt arbetat fram sin verksamhetsplan. Jag ser med glädje framemot det fortsatta arbetet under Halmstad , Mikaela Waltersson (m) Socialnämndens ordförande Sidan 3 av 34

4 2 Vision och värdegrund Visionen bygger på Halmstad staden med tre hjärtan. Till år 2020 ska Halmstad vara eller sträva mot att vara: Halmstad Hemstaden: Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Halmstad Kunskapsstaden Vi bygger en stad där människor växer genom utbildning, företagsamhet och nytänkande. Halmstad Upplevelsestaden Vi skapar en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Värdegrund Vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sidan 4 av 34

5 3 Nämndens uppdrag 3.1 Socialnämndens reglemente I socialnämndens reglemente, senast reviderat av kommunfullmäktige 25 februari, 2010, framgår följande uppgifter: Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. För socialnämnden gäller, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant lagstiftning, av kommunfullmäktige antagna Nämndernas arbetsformer samt övriga av kommunfullmäktige antagna styrande riktlinjer och planer. Socialnämnden ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags verksamheter för att erhålla största möjliga kommunnytta. Socialnämnden ansvarar för att kommunens mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Inom ansvarsområdet ligger följande uppgifter: kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd utom äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt dödsboanmälan kommunens uppgifter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade utom ekonomiskt ansvar för och utförande av daglig verksamhet ansvar och ledning för den kommunala hälso- och sjukvården samt utförande av de paramedicinska insatserna för funktionshindrade i bostad med särskild service samt personer som beviljats daglig verksamhet oavsett boendeform kommunens uppgifter enligt alkohollagen kommunens uppgifter enligt tobakslagen med undantag för tillsyn av rökfria lokaler. kommunens uppgifter enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel 3.2 Delegering från kommunfullmäktige Socialnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden 1. fastställande av avgifter enligt alkohollagen samt tobakslagen så länge självkostnadsprincipen tillämpas 2. fastställande av avgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel 3. fastställande av regler och riktlinjer för bidragsgivning till handikapp- samt sociala hjälporganisationer 4. fastställande av avgifter vid familjerådgivning. 3.3 Utskott Inom socialnämnden skall finnas ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare. Socialnämnden utser ledamöter samt väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande för utskottet. Det åligger individutskottet att - besluta i de frågor i övrigt vad avser stöd och service och annat bistånd, råd och upplysningar till enskilda som är i behov därav jämlikt LSS, SoL, LVU och LVM, - besluta i frågor i familjerättsärenden, - i övrigt fullgöra de uppdrag som nämnden tilldelar individutskottet 3.4 Lagstiftning som styr Socialnämnden ansvarar för kommunens insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och därmed sammanhängande speciallagstiftning (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)) och vad som i lag sägs om socialnämnd, utom äldreomsorg, ekonomiskt bistånd samt dödsboanmälan Socialnämnden ansvarar för kommunens insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), utom ekonomiskt ansvar för och utförande av daglig verksamhet. Socialnämnden är ansvarig för planering, initiering och samordning av insatser för psykiskt funktionshindrade. Socialnämnden ansvarar för handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, Tobakslagen och Lagen om försäljning av nikotinläkemedel. Sidan 5 av 34

6 3.5 Socialnämndens verksamhetsidé Socialnämnden fastställde denna verksamhetsidé vid sina visionsdagar februari Socialtjänsten ska främja social trygghet samt stödja enskilda och familjer så att alla människor i Halmstad ges förutsättningar att leva ett bra liv Socialnämnden anser att de viktigaste framgångsfaktorerna är: - Fokus på tidiga insatser - Individen i centrum - Hög kvalitet i såväl övergripande som det individuella arbetet Sidan 6 av 34

7 4 Analys utifrån nämndens uppdrag 4.1 Kommunfullmäktiges mål som berör nämndens verksamhet Det finns ett antal olika målområden men de mål som anses knyta an till nämndens verksamhet bedöms vara följande: Barn & Utbildning Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. Demokrati & Dialog Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling Miljö & Energi Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 10 procent mellan år 2010 och Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas. Omsorg & Stöd Familjehemsplacerade barn och unga ska uppnå lika goda skolresultat som andra barn och unga. Den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska öka. Äldreboende, servicelägenheter för äldre samt bostäder med särskild service ska vara ändamålsenliga. Resor & Trafik Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska minska med 10 procent mellan 2009 och Trygghet, Säkerhet & Folkhälsa Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska. Antalet barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. Föräldrarollen ska stärkas. Den mat som serveras i den verksamhet som kommunen ansvarar för ska så långt som möjligt lagas från grunden. Användningen av lokala råvaror ska främjas. Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år Lokalt utvecklingsavtal Regeringen och Halmstads kommun har tecknat ett Lokalt utvecklingsavtal avseende Andersberg. Syftet är att genom tvärsektoriellt arbete bryta utanförskapet. Det har funnits ett avtal för Andersberg sedan Nu gällande avtal löper ut Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag till fortsatt avtal. Under avtalstiden har nämnder och bolag arbetat tillsammans i annorlunda former, men också i samverkan med boende, organisationer och statliga myndigheter. Den uppföljning som gjordes vid senaste årsskiftet visar i flera avseenden på en positiv utveckling. Det gäller t.ex. förvärvsfrekvens, arbetslöshet, antal anmälda brott och valdeltagande. Samtidigt finns det områden där det inte går att skönja en positiv utveckling, främst ohälsotalet och behörigheten till gymnasiet. Arbetet ska fortsätta. Alla nämnder och bolag skall engagera sig i arbetet utifrån sitt uppdrag, sina förutsättningar och kommunens mål applicerade på Andersberg. Dessutom gäller följande konkretiserade mål: Andelen kvarboende ska öka. Samhällsbyggnadsprojekt som avser de östra stadsdelarna ska bidra till att Andersbergs knytning till centrala staden och/eller havet förbättras. Andelen elever med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen Ökade livschanser för unga För 2010 avsattes särskilda medel för att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden. Inför 2011 bedömdes det som nödvändigt att fortsätta med aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Det fanns dessutom ett behov av andra insatser, i skolan, på fritiden och genom socialtjänsten. Därför tilldelades flera verksamheter för barn och unga en utökad ram fr.o.m Men ambitionen var också att uppmuntra till nytänkande, till intern kommunal samordning och till samverkan med myndigheter, organisationer och företag. Därför avsätts under perioden mkr/årligen för att motverka utanförskap bland unga. Medlen skall användas tillsammans med tidigare budgeterade anslag framför allt inom följande områden: stöd till föräldrar Sidan 7 av 34

8 främjande insatser i samverkan med föreningar, organisationer mfl. insatser som motverkar arbetslöshet och som bidrar till en etablering på arbetsmarknaden. Barn- och ungdoms-, kultur-, social-, teknik- och fritidssamt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt Halmstads Fastighets AB ska minst två i gemenskap och gärna i samverkan med andra kommunala och/eller statliga aktörer, organisationer eller företag senast lämna förslag till åtgärder. Förslagen lämnas till kommunstyrelsens som ansvarar för att avgöra medlens användning och fördelning 4.2 Generella, övergripande trender Globalisering Globaliseringens följder för samhället är bland annat att allt fler samhälleliga funktioner sammanflätas, vi ser en allt mer global ekonomi där enskilda länder och företags handlingsmönster påverkar även på ett internationellt och globalt plan. Även vikten av ett lands konkurrensförmåga i förhållande till andra länder är och tillika hur Sveriges ekonomi blir allt mer sammanflätad med omvärlden när man talar om globaliseringens följder. Demografi Sveriges ekonomi och arbetsmarknad påverkas starkt av demografiska pucklar. När en stor andel av befolkningen är i förvärvsaktiv ålder påverkas ekonomin positivt, medan stora barnkullar och äldre, åtminstone på kort sikt, påverkar samhällets ekonomi negativt. Vi kan i dag se att Sveriges befolkning blir allt äldre. Allt fler pensionärer sätter press på sociala försäkringssystem och sjukvården. Sverige står nu inför ett generationsskifte på arbetsmarknaden där 40-talisterna snart går i pension och ska ersättas av yngre arbetsföra individer. Även den stora ålderskategorin som är födda på 1990-talet förväntas skaffa barn ungefär samtidigt som 40-talisterna går i pension, vilket kommer leda till en stor andel barn såväl som en stor andel pensionärer. Detta kommer att skapa stora påfrestningar på den svenska ekonomin och med tanke på dagens situation där offentlig sektor får allt mindre resurser uppstår en utmaning för den svenska välfärdsmodellen och för offentlig sektor att i alla led prioritera, omfördela resurser och effektivisera sin verksamhet. Felaktiga prioriteringar kan i framtiden leda till ökade kostnader för verksamheten. Klimatförändringar Forskarkåren är i stort sett enig om att mänsklighetens påverkan på klimatet är ett faktum och något som hela världen måste förhålla sig till. Ett hållbart utvecklingsperspektiv inom omsorgs- och socialarbetet vore önskvärt både nu och inom de närmsta åren. Ny teknik och nya förhållningssätt Ny teknik möjliggör kommunikation i allt större utsträckning mellan allt och alla. På samma vis som globaliseringen har lett till en allt mer sammanflätad värld på ett större plan, så bidrar ny teknik och utveckling till att individer blir allt mer sammanlänkade. Allt fler människor är ständigt uppkopplade på Internet via mobiltelefoner och andra tekniska produkter, vilket leder till möjliggörandet av kommunikation mellan individer i större utsträckning än tidigare Vi är ständigt uppkopplade. Maktstrukturer förändras i samhället i och med att makt förflyttas uppåt eller neråt i systemet. Statlig tillsyn och fattandet av nya lagar styr utvecklingen och styrningen av verksamheter och detta kopplat till medvetna medborgare i samband med en ökad individuell valfrihet leder till uppkomsten av nya möjligheter men även förändrade arbetssätt för kommun och förvaltning. Relevant i sammanhanget är även hur enskilda experters auktoritet på senare tid, i viss mån, har kommit att ifrågasättas och ersättas och kompletteras därmed med hjälp av statistik och matematiska modeller för att säkerställa kvalitet och komplettera dessa auktoriteters, i många fall, mänskliga bedömningar. Vilket ytterligare ställer krav på socialtjänstens arbetsmönster och hur man väljer att prioritera olika verksamhetsområden. Åldrandets konsekvenser och en förändrad arbetsmarknad Ord som individualism och individualisering präglar stora delar av dagens samhälle och mycket tyder på att det i framtiden kommer spela en allt större roll, vissa pratar om individualisering som en global metatrend. Denna trend driver på trender som en ökad vilja bland invånarna i samhället att själva bestämma vem som utför vården i samhället vilket i sin tur leder till ett ökat utbud av aktörer inom vården. Detta är något som kommer att påverka kommunen och socialförvaltningen i allt större grad i framtiden och är något man bör ta hänsyn till i planering av vård och omsorg. Individualiseringen i samhället får till följd att fokus i Sverige idag snarare läggs på individen än på grupper. Reformer i lagstiftningen har lett till att den enskilde individen får allt större valfrihet, både när det gäller val inom vården men även när frågan kommer till skola och arbete Sidan 8 av 34

9 så finns det påverkansfaktorer som har tillkommit genom individualiseringen av samhället. Problematik som kan urskiljas när det gäller arbetsmarknaden och den utveckling och förändring som arbetsmarkanden står inför är att den stora åldersgruppen av 40-talister närmar sig pension och detta kommer leda till att en stor andel tjänster måste nytillsättas inom en överskådlig framtid. Problematiken kring detta berör främst en fråga om huruvida en yngre generation faktiskt vill ha dessa jobb. Trender pekar på att unga i allt större utsträckning inte vill jobba i hierarkiska organisationer och att självförverkligande och individualism står i fokus. En fråga man bör ställa sig är Vill den yngre generationen faktiskt ha de jobb som 40-talisterna lämnar efter sig?. Eller bör man satsa på att förändra organisationsstrukturen för att bättre passa en yngre generations önskemål. Samhällets polarisering Polariseringen i samhället ökar, nationellt sett kan vi se att de 10 procent som tjänar minst i Sverige idag har inte ökat sina inkomster sedan 1990 medan de 10 procent som tjänar mest har ökat sina inkomster med 50 procent. De ekonomiska klyftorna är ett reellt problem i samhället idag och inget tyder på att denna trend kommer att förändras inom den närmsta framtiden. Man kan även se att de ekonomiska klyftorna ökar mellan äldre och yngre, mellan sammanboende med barn och ensamstående med barn, mellan de som har arbete och de som är arbetslösa, mellan boende i olika bostadsområden med mera. Halmstads befolkning ökar årligen med cirka 0,8 procent vilket följer trenden i stort i Sveriges kommuner. Denna procentökning med 0,8 procent per år får till följd att även socialnämndens målgrupper ökar i ungefär samma takt. Man kan även se att det på ett lokalt plan i kommunen finns en uppdelning mellan olika områden. Enligt rapporter från Statens folkhälsoinstitut ökar förvisso den psykiska ohälsan, framför allt bland unga, i hela landet men det finns trots allt en skillnad mellan olika områden i kommunen och är därför en fråga som bör tas hänsyn till i det dagliga arbetet. Det är alltså rimligt tala om en geografisk polariserad bild även inom kommungränserna där ekonomiska förutsättningar och hälsa skiljer sig mellan olika bostadsområden i kommunen, där segregation blir en väsentlig faktor man bör ta hänsyn till. Även funktionshindrade berörs av polariseringstrenden i och med att funktionshindrade i allt större utsträckning hamnar längre ifrån arbetsmarknaden och fastnar därmed oftare i en beroendesituation. I Halmstads Kommun är arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning hög och behovet av olika insatser är stort. Vilket inte minst tar sig uttryck i bland annat socialnämndens projekt Clavis med ett högt antal deltagare. Medicinska och behandlingsmässiga genomslags påverkan Forskningen och utvecklingen på det medicinska och behandlingsmässiga planet ger ökade och nya möjligheter att bota sjukdomar, och dessa medicinska och behandlingsmässiga innovationer skapar även förväntningar på vården. Ett aktuellt problem uppstår i och med det faktum att de offentliga tjänsterna är till för alla men resurserna kommer inte att räcka till allt. Det kommer i framtiden att handla om prioriteringar i allt större grad. Samhällsutvecklingen pekar på att kraven som ställs på offentlig sektor ökar allt mer men den ekonomiska situationen går snarare åt ett annat håll, det vill säga att offentlig sektor får allt mindre ekonomiska medel. Det kommer i framtiden bli allt viktigare att göra prioriteringar och effektivisera befintliga offentliga tjänster. Dessa och andra samhällsförändringar innebär att allt större krav ställs på socialtjänsten. Ansvarsområden ökar, nya målgrupper tillkommer och förväntningarna ökar samtidigt som de ekonomiska resurserna i samhället inte tillåter en expansion i samma takt. Diagnostisering inom handikappomsorgens möjligheter ökar, och bland annat diagnostiseringen av neuropsykiatriska funktionshinder har de senaste åren ökat markant och i takt med detta ökar även förväntningarna på socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Frågan som uppstår handlar bland annat om att det tydligt måste framgå vad det offentliga åtagandet faktiskt innebär och omfattar. En ständig och ökande resursbrist tillika vetskapen om att det omöjligt går att tillgodose alla behov är idag ett faktum inom socialtjänsten, förändring krävs både när det gäller arbetsmängd och när det gäller behov av politiska prioriteringar och detta kommer att bli alltmer viktigt i framöver. Sidan 9 av 34

10 4.3 Trender i närvärlden Ökade krav på dokumentation Man kan se en radikal ökning i mängden information som organisationer måste förhålla sig till i samhället men även i antalet ärenden som offentlig sektor får ta del av. Detta i samband med tydliga krav på hantering av information inom offentlig sektor i form av lagar och förordningar, tenderar att kräva nya förhållningssätt, en allt tydligare styrning genom lagar och regler kring dokumentation går att urskilja, och detta kräver och kommer att fortsätta ställa krav på dokumentation. Även behoven av samarbete och öppenhet ökar i samhället, särskilt inom den offentliga sektorn. I en värld där kommunikation är alltmer lättillgängligt och där samarbetet mellan olika parter ökar så har även nya kanaler skapats för kommunikation vilket ställer högre krav på styrning och kontroll över dokument och information som produceras och utväxlas. Ökade krav på evidens Efterfrågan av vetenskaplig utvärdering av metoder fortsätter att öka. Och i takt med att allt fler vetenskapliga artiklar och utvärderingar produceras och görs tillgängliga så kommer sannolikt även kraven på evidens att öka. Denna dramatiska ökning av vetenskapliga artiklar som vi sett de senaste åren ökar även behovet att leta fram väsentligt och relevant material inom varje enskilt område, för att på så vis tillgodose de ökade kraven som ställs kring evidens idag. Detta medför även ökade möjligheter att åtgärda diverse olika problem, och ställer därmed ytterligare krav på prioriteringar av enskilda verksamheters resurser. Det senaste decenniet har en omdiskuterad fråga inom socialtjänsten handlat om evidensbaserad praktik, vilket ligger i linje med de ökade krav som ställs på just evidens. Här talas det ofta om tre olika sätt att se på socialtjänstens arbete. Dels handlar det om tillämpningen av de metoder som visats sig vara mest effektiva utifrån vetenskapliga studier. Dessutom berörs den kunskap som kommer fram i den personliga kontakten mellan socialarbetare och klient, detta grundar sig i att varje ärende är unikt och att valet av insats därmed inte går att föreskriva genom studier eller riktlinjer. Det tredje handlar om att de insatser och metoder som används väljs utifrån en sammanvägning av den kunskap som finns inom vetenskapen/forskningen, socialarbetarens egen och praktikens erfarenheter samt den kunskap som uppstår i mötet med klienten. Det är dock inte bara efterfrågan på evidens som är väsentligt i sammanhanget, det ställs även krav från bland annat socialstyrelsen på evidens och detta kommer att leda till att arbetet inom socialtjänsten i allt större utsträckning måste präglas av evidens både idag såväl som i framtiden. Det civila samhället och ideella krafter Fokus på hur det civila samhället och ideella krafter måste bli en allt viktigare del inom offentlig sektor nämns från flera håll. Vissa menar att offentliga tjänster kan komma att behöva samproduceras genom att samhällsmedborgare, eller ideella krafter om man så vill, samarbetar med offentlig sektor, både för att själva kunna leverera en samhällsservice men också för att förbättra redan befintlig service. Man skulle kunna tala om en tredje sektor, utöver den offentliga och privata sektorn. Denna tredje sektor består av just dessa ideella krafter och konkurrerar inte (som den privata sektorn gör) utan fungerar snarare som ett komplement till den offentliga sektorn. I det ekonomiska läge som existerar idag kan det komma att bli allt viktigare att ta hjälp av ideella krafter. Inte bara det ekonomiska läget kan ses som drivande i argumentationen för samarbete med ideella krafter, man kan även se det som demokratifrämjande, det gör även medborgarna involverade i produktion och leverans av offentlig service samt främjar samverkan och samarbete mellan offentlig sektor och människor och organisationer. Sidan 10 av 34

11 5 Kommunfullmäktiges mål Barn och utbildning Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. Verksamhetsmål Nyckeltal 2012 Socialtjänstens rutiner och kontakter skall vara väl kända av förskolepersonal. Andel BVC- och förskolepersonal som fått information Antal anmälningar som kommer från barnomsorgen Antal anmälningar som kommer från BVC Antal samordnade insatser. Demokrati och dialog Aktiviteter 100 % Projekt Projekt 2012 Projekt 2012 Angående "Antal samordnade insatser" Detta nyckeltal föreslås utgå då det inte finns möjlighet att ta fram siffror ur verksamhetssystemet Procapita. Att manuellt föra statistik bedöms bli opålitligt då en sådan mätning blir orealistiskt tidskrävande och därmed riskerar det bli kvalitetsbrister i underlagen Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information. Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Information som särskilt vänder sig till personer med funktionsnedsättning skall förbättras. Öppna jämförelser avsnitt om kommuns webplats. 100% Projekt om anpassad information Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Verksamhetsmål Nyckeltal 2012 Ungdomars åsikter om nämndens verksamheter skall tas tillvara. Antal aktiviteter med referensklass Aktiviteter 6 Arbetssätt med att involvera ungdomar genom referensklasser i gymnasieskolan skall introduceras. Personer med funktionsnedsättningar skall ges möjlighet till mer delaktighet. Öppna jämförelsers avsnitt om Inflytande för personer med psykisk funktionsnedsättning 100% Strukturerat gemensamt arbetssätt för att säkra brukardelaktighet och inflytande i vardagen Sidan 11 av 34

12 Miljö och energi Koldioxidutsläppen från energianvändningen ska minska med 45 procent mellan år 1990 och Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Socialnämndens miljöpåverkan inom Boendestöd skall säkras på låg nivå. Logistikrevision för Boendestöd Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 10 procent mellan år 2010 och Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Elförbrukning i förvaltningens lokaler Minskning med 2 % Minskning med 4 % Minskning med 6 % Projekt 2012 Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas. Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Alla tjänstefordon skall drivas med förnybara bränslen från Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Näringsliv och arbetsmarknad 100 % Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god. Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Företag i Halmstad skall uppleva information i tillståndsfrågor skall vara tillgänglig. Sammanvägt betyg Kundundersökning i tillståndsfrågor Omsorg och stöd Familjehemsplacerade barn och unga ska uppnå lika goda skolresultat som andra barn och unga. Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Skolresultat för familjehemsplacerade barnoch ungdomar Samarbete med BUF inom projekt "Ökade livschanser för unga" Sidan 12 av 34

13 Den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska öka Verksamhetsmål Nyckeltal 2012 Den upplevda kvaliten inom Bostad med särskild service skall öka Aktiviteter Brukarnöjdhet kommunen 4,4 Särskild satsning på kultur och fritidsaktiviter. Brukarnöjdhet Carema 4,4 Den formella kvaliten inom bostad med särskild service skall öka Resultat av kvalitetsinspektioner LSS Resiltat av kvalitetsinspektioner Carema Resultat av kvalitetsinspektioner socialpsykiatri 96% 97% 96% 97% 96% 97% Trygghet, säkerhet och folkhälsa Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. Verksamhetsmål Nyckeltal 2012 Tillsynsverksamheten skall prioriteras i miljöer där ungdomar förekommer. Tillsynsbesök på serveringsställen Aktiviteter Tillsynsplan 2012 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska. Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter LUPP skall utgöra grund för utvecklingsarbete. Föräldrarollen ska stärkas. Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Antal föräldrar som deltagit i olika föräldrastödsutbildningar. Den mat som serveras i den verksamhet som kommunen ansvarar för ska så långt som möjligt lagas från grunden. Användningen av lokala råvaror ska främjas. Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Måltider som serveras i boenden och korttidsvistelse skall i så stor utsträckning som möjligt tillagas från grunden och på plats. Andel boenden och korttidshem som tillagar måltiderna själva Måltidsprojekt skall genomföras Utbildning i Näringslära och dietetik Sidan 13 av 34

14 Uppleva och göra Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Tillgängligheten till kultur och fritid för personer med funktionsnedsättning skall öka. Övriga prioriteringar Ökade livschanser för ungdomar Verksamhetsmål Nyckeltal Aktiviteter Samverkan med förskola "Följa med" projekt skall fullföljas. Gemensam projektansökan SN och BUN Sidan 14 av 34

15 6 Nämndens mål Nämndens/styrelsens mål Insatser till stöd för hemlösa skall utvecklas i samverkan med föreningslivet och ideella krafter Aktiviteter Hur kan insatser till stöd för hemlösa utvecklas i samverkan med ideella krafter och föreningar. Området kräver fördjupad utredning som ska göras under 2012 och som ska presenteras i samband med Omvärldsanalysarbetet hösten Utveckla nämndens verksamhet för personer med beroendeproblematik. Aktiviteter Nämndens verksamheter för personer med beroendeproblematik behöver analyseras dels utifrån planerad förstudie men även utifrån resultatet av den statliga missbruksutredningen. Detta presenteras i samband med Omvärldsanalysarbetet hösten Kvalitet och rättssäkerhet skall känneteckna nämndens verksamheter Aktiviteter Kvalitet och rättssäkerhet i såväl handläggning som utförande måste i större utsträckning vara i fokus. Arbetet med tillsyn i de av nämnden drivna och Caremas gruppbostäder visar på hur tillsyn utvecklar kvalitet. En fördjupad ambition inom hela nämndens verksamhetsområde kombinerat med stärkt kvalitetssäkring ska utarbetas. Alternativa boendelösningar för personer med funktionsnedsättning Aktiviteter Alternativa boendelösningar för personer med funktionsnedsättning. Såväl årets omvärldsanalys som tidigare visar på en till stora delar otidsenlig lösning med gruppbostäder i stället för öppna mer inkluderande boendeformer. En systematisk omdaning av verksamheten som mer motsvarar dagens ungdomars önskemål och behov kommer att behövas. Området kräver fördjupad utredning som ska göras under 2012 och som ska presenteras i samband med Omvärldsanalysarbetet hösten Sidan 15 av 34

16 Utveckla verksamheten från utbudsstyrd till mer behovsstyrd Aktiviteter Ökat individfokus och ökade krav på invånar- och brukardialog är krav verksamheten måste fortsätta att utveckla. Det påbörjade arbetet med att gå från utbuds- till behovsstyrd, myndighetstill serviceorganisation och utveckla ett övergripande förhållningssätt behöver fortsätta Förvaltningens mottagande för ensamkommande flyktingbarn skall utveckla samverkan med föreningar och ideella organisationer Aktiviteter Samverkan med ideella krafter och föreningslivet kring ensamkommande flyktingbarns fritid är viktigt för att ge en meningsfull fritid och underlätta integration Sidan 16 av 34

17 7 Prioriteringar Medel för hälsofrämjande arbete Bakgrund Varje förvaltning inom kommunen tilldelas medel om ca 200 kr per tillsvidareanställd och visstidsanställd. Målet är att arbeta med en långsiktig och genomtänkt strategi kring hälsa på arbetsplatsen. Metod Förvaltningen fördelar medlen efter verksamhetens behov, medarbetarenkätens resultat och avdelningarnas önskemål. Insatserna behöver inte omfatta alla medarbetare, förvaltningen kan fokusera på vissa enheter, åldersgrupper, yrkesgrupper etc. Socialförvaltningen beslutade mot bakgrund av detta i SOSAM (förvaltningens samverkansgrupp) att medel för 2011/2012 ska fördelas både till större arrangemang för samtlig personal men även gruppaktiviteter i hälsofrämjande syfte. Utifrån diskussioner i SOSAM och inkomna önskemål från enheter/avdelningar har vi valt att arbeta långsiktigt med följande fokusområden: - Rörelse - Återhämtning - Vi känsla För de delar som är specifika, främjande och åtgärdande utifrån problemområden, har vi överenskommelser med vår företagshälsovård, Previa. Exempel på aktiviteter (från fokusområden) som förvaltningen har valt att prioritera för 2012 Rörelse Innebandy, prova på veckor på gym, vårruset, dansaktiviteter,. Återhämtning Prova på yoga, handledning, mental avslappning, mindfulness Vi känsla Föreläsningar i aktuella ämnen, Bokkväll, Intern Quiz, EU-café Ledarskap Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är chefen som har det yttersta ansvaret för sina anställda och företagets arbetsmiljö. Vi kommer att under 2012 att arbeta med utveckling/införande av ett administrativt stödverktyg för våra chefer i syfte att underlätta det administrativa arbetet, få en säkrare återkoppling vid sjukanmälan och som tidigt fångar upp signaler och samtidigt bidrar till en bättre service till våra medarbete och är ett bra verktyg för våra chefer. Sidan 17 av 34

18 8 Övriga nyckeltal Nyckeltal enligt detta avsnitt redovisas för att få en blick av omfattningen samt utvecklingen över tid. De nyckeltal som redovisas är för de verksamheter som mest påverkar nämndens volym och kostnader. Barn- ungdom och familj Familjehem Antal vårddygn i familjehem Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Budget Extern placering HVB Antal vårddygn i HVB Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Budget Funktionsnedsättning Antal med beslut om Personlig assistans (LSS) Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Budget Antal med beslut om Personlig assistans (SFB) Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Budget Antal med beslut om Boende med särskild service Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Budget Beroende och psykiska funktionshinder Externa placeringar - missbruk Antal vårddygn i HVB Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Budget Externa placeringar - psykiatri Antal vårddygn Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Budget Sidan 18 av 34

19 9 Internbudget 9.1 Anvisningar Den månatliga uppföljningen skall kompletteras med beskrivning av åtgärdsplan vid negativa avvikelser utifrån budgetram. Utgångspunkten i detta är att en negativ avvikelse inte skall leda till ett överskridande av Socialnämndens budget, utan att verksamheterna synliggör vilka åtgärder som måste vidtas för att kostnaderna skall komma i balans med budget. Vid positiv avvikelse skall det redogöras för vad avvikelsen består av. Internbudget har lagts så att den så korrekt som möjligt speglar verksamhetens tänkta resultat. Det har ålagts respektive budgetansvarig att fördela budget på intäkter, löner, kostnader osv 9.2 Förutsättningar Nettobudget för Socialnämndens verksamhet utökas 2012 med kkr. Posterna för detta är; Förändring av PO Inflationskompensation Drift nya enheter Kompensation köpt vht Särskilt bidrag moms (Ludvikamoms 1 ) Ärendevolymförändring Nya medel Diverse poster Ramförändringen är beskriven exklusive budget för löneöversyn samt kapitalkostnadsbudget. Dessutom tillkommer föregående års resultatbalanserade medel som finansierat delar av förvaltningens ökade kostnader med ca kkr. Denna budget försvinner 2012 och kostnadsökningarna som denna budget finansierat 2011 måste lösas internt i förvaltningen för Internbudget För nya enheter 3 som beräknas starta 2012 reserveras kkr. För enhet som startade 2011 och som endast har haft delårsbudget avsätts kkr. Budget familjehem för barn och unga förstärks netto med kkr. Budget för vuxenplaceringar förstärks med kkr. Personlig assistans ram minskas med ca kkr. Detta på grund av ärendeminskning. Budget för Ludvikamomsen hanteras centralt på förvaltningen, kkr. Återställning av sparåtgärd samt budget för placering BoK, kkr. Placeringsbudget SoS, kkr. Boendestöd, ledsagare samt gymnasieplaceringar SoS, kkr. Handläggare till BoU områdesenhet, kkr. Föreningsbidrag 300 kkr. Diverse poster som till exempel vakanshållningar, Stab Sparåtgärder BeP, Sparåtgärder BoK, Sparåtgärder BoU, Sparåtgärder SoS, Mål för arbetet med budget Det finns starkt lagstöd för att diskutera ekonomi och det som kallas Cost-benefit, dvs. att väga fördelar mot kostnader, inom socialtjänst och handikappomsorg. Det är angeläget att oftare och i fler sammanhang diskutera och lyfta frågor som rör satsade resurser kontra effekt för klienter och effektivitet. 1 Förklara ludvika momsen 2 Poster som IT-justeringar, internhyresomföringar etc. 3 Nya Flintlåset, enhet på Söder, enhet i Frösakull Sidan 19 av 34

20 Verksamheterna Personlig assistans är mer rörliga och därmed mer komplicerade ur ett budgetperspektiv än andra verksamheter vilket ställer högre krav på uppföljning och styrning. Att ha kontroll över kostnader inom verksamheten personlig assistans är högsta prioritet. Avdelningen Boende och Korttid skall ha en utvecklad budgetmodell som tar hänsyn till ökade personalkostnader vid sommarstängning av daglig verksamhet samt kortvariga förändringar av brukares behov av personalstöd. Då dessa fenomen är återkommande så är det rimligt att det finns en intern budgetmodell som hanterar detta på avdelningen.detta skall utvecklas inom befintlig ram för gruppbostäder. Att ha kontroll över kostnader avseende HVB och familjehemsplaceringar har hög prioritet för Barn och ungdomsavdelningen. Avdelningen skall ha god förmåga till säkra prognoser och säkerställa att hög kostnadseffektivitet för dessa de mest kostnadsbärande insatserna. Sidan 20 av 34

21 10 Bilagor 10.1 Jämställdhetsplan Enligt 3 kap 13 Diskrimineringslagen ska arbetsgivaren upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete vart tredje år. Planen ska innehålla en översikt över de strategier som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa strategier som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren. Förvaltningschefen bär det yttersta ansvaret och ska verka för att utvecklingen av jämställdhetsarbetet sker kontinuerligt. Jämställdhetsarbetet ska vara en prioriterad fråga i Halmstads kommun och ses som en naturlig del av vårt personalpolitiska arbete samt vår verksamhetsplanering. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i denna fråga och tillsammans arbeta aktivt för att uppnå lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet, oavsett kön. Övergripande mål för jämställdhetsarbetet i Halmstads kommun Med jämställdhet menas att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i fråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Kön ska inte vara ett hinder för personlig utveckling. Vi främjar jämställdheten genom att Utveckla en organisation där människor oavsett kön möts och samverkar utifrån respekt och omtanke. Utveckla ett tryggt och öppet arbetsklimat där mobbning, trakasserier och andra former av utanförskap relaterat till kön aktivt motverkas. Erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig som individ samt i de fall verksamheten tillåter erbjuda en sysselsättningsgrad som matchar din livssituation och underlättar kombinationen föräldraskap och arbete. Tillämpa individuell och differentierad lönesättning som speglar ditt ansvar och i vilken grad du bidrar till verksamhetens mål, oberoende av kön. Säkerställa att vid rekrytering fokusera på kompetens som motsvarar verksamhetens behov och krav för att minimera riskerna för diskriminering. Sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning inom varje nivå och yrkeskategori. Vi förväntar oss att du som medarbetare Känner till och arbetar i enlighet med kommunens värdegrund och i riktning mot kommunens vision Bidrar till att uppnå ett tryggt arbetsklimat där trakasserier och särbehandling på grund av kön inte förekommer. Samverkar för att skapa en god arbetsmiljö där kön inte är ett hinder för lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Stödjer dina arbetskamrater och behandlar alla människor i din omgivning oavsett kön med respekt. Sidan 21 av 34

22 Jämställdhetsplan bygger på Personalpolitisk redovisning (PPÅ) och därtill kopplad handlingsplan. Då PPÅ 2011 ej är klar bygger denna plan på resultatet av föregående års PPÅ. Förbättringsområde Verksamhetsmål Aktivitet Arbetsförhållanden Sexuella trakasserier Kompetensutveckling/ personalutveckling Föräldraskap och arbete/arbetstid Rekrytering Lön Genom arbetsmiljöenkät kontinuerligt mäta den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för all anställd personal. Inventeringen är såväl en arbetsmiljö - och jämställdhetsfråga. Kommunövergripande personalenkät planeras till våren Sexuella trakasserier skall följas upp via arbetsmiljöenkät. Medarbetarsamtal skall genomgöras regelbundet då man bland annat diskuterar utvecklings/utbildningsbehov. Ingen diskriminering på grund av familjesituation Undvika tidiga/sena mötestider Information till föräldralediga Tillgodose behov att kunna kombinera familj och arbetsliv Socialförvaltningen skall verka för att förvaltningen får fler manliga sökanden. Inte ha några osakliga löneskillnader inom förvaltningen mellan kvinnor och män som beror på kön. EN av grundstenarna i jämställdhetsarbetet är att ge både kvinnor och män i organisationen samma möjligheter och lika stor rätt till arbete, kompetensutveckling och arbetstillfredsställelse. Arbetsförhållandena skall inom socialförvaltningen vara sådana att de lämpar sig för både kvinnor och män. Det gäller såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Både kvinnor och män skall känna sig behandlade med respekt av chefen och arbetskamrater. Sexuella anspelningar av ovälkommen natur får inte förekomma. Jämställdhetsplanens intentioner är att kompetensutveckling och utbildning skall bidra till att uppnå en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen samt höja den allmänna kompetensen. Vid anställningar får ingen diskrimineras på grund av familjesituationen. Undvika tidiga och sena mötestider på dagen för att underlätta hämta barn på dagis. Föräldralediga skall ges övergripande information om vad som händer på arbetsplatsen. Ansvarig: närmaste arbetsledare. Vid schemaläggning av personal tillgodose behovet av att kunna kombinera familj och arbetsliv genom att det ska finnas tjänster både med och utan nattjänstgöring inom verksamhet med dygnetruntservice. Vid såväl intern som extern annonsering anges att förvaltningen värdesätter de kvaliteter som en jämn ålders - och könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten Ta hänsyn till jämställdhetsaspekten i anställningsförfarandet och välja det underrepresenterade könet, om det finns både manliga och kvinnliga sökande med lika eller likvärdiga meriter För att få fler manliga sökande till tjänster inom vården och socialt arbete skall förvaltningen se över hur informationen över förvaltningens olika arbetsområden skall nå ut till grundskolan/högstadiet samt gymnasiet. Detta bör göras minst en gång per år Socialförvaltningen skall inför varje lönerevision göra en bedömning på att inga osakliga löneskillnader finns inom förvaltningen och dessutom verka för att inga osakliga löneskillnader i relation till övriga förvaltningen Sidan 22 av 34

23 10.2 Hälso- och arbetsmiljöplan Nämnden har det övergripande arbetsmiljöansvaret. Alla i arbetsledande ställning ska se till att centrala föreskrifter och lokala riktlinjer angående arbetsmiljön följs på de olika arbetsplatserna. Alla anställda är skyldiga att följa föreskrifter och lokala riktlinjer som gäller i verksamheten. Samverkansgrupperna fungerar som lokal skyddskommitté. Den ska sammanträda minst sex gånger per år. Arbetsmiljöfrågor ska vara en stående punkt på dagordningen varvid nya risker ska identifieras samt vidtagna åtgärder följas upp. Skyddsombud/arbetsmiljöombud ska finnas och verka utifrån arbetsmiljölagens bestämmelser och Arbetsmiljöverkets förordningar. Hälso- och arbetsmiljöplanen ska förnyas varje år. Övergripande mål för hälso- och arbetsmiljöarbetet i Halmstads kommun Begreppet arbetsmiljö innefattar dels fysiska faktorer som lokaler, utrustning och arbetsmetoder, dels psykosociala som arbetsklimat, relationer och inte minst organisation och individens möjlighet till påverkan. En god arbetsmiljö främjar hälsan. Vi arbetar för en god hälsa och arbetsmiljö genom att Utveckla ett tryggt och öppet arbetsklimat där mobbning, trakasserier och andra former av utanförskap aktivt motverkas. Tydligt kommunicera syftet med de förändringar som görs och de beslut som fattas. Tidigt involvera dig i förändringsprocesser och ge dig möjlighet att vara med och påverka din egen arbetssituation. Erbjuda dig olika former av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Kontinuerligt utvärdera, åtgärda och följa upp de insatser som görs för att förbättra arbetsmiljön systematiskt arbetsmiljöarbete. Erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig som individ. Sträva efter att tillhandahålla modern utrustning och ändamålsenliga lokaler. Vi förväntar oss att du som medarbetare Agerar i enlighet med Halmstads kommuns värdegrund och medverkar till en arbetsgemenskap som kännetecknas av respekt och lika värde. På ett konstruktivt sätt påtalar brister och behov i arbetsmiljön och aktivt deltar i att finna lösningar på dessa. Följer de arbetsmiljöföreskrifter som gäller och använder de hjälpmedel och den skyddsutrustning som anvisats. Tar ansvar för din egen hälsa och också är uppmärksam på hur dina arbetskamrater mår. Har en positiv attityd och bidrar till andras trivsel och trygghet. Vi är varandras arbetsmiljö! Hälso- och arbetsmiljöplan bygger på arbetsmiljöenkät och därtill kopplad handlingsplan. Då arbetsmiljöenkäten 2011 ej är klar bygger denna plan på resultatet av föregående års arbetsmiljöundersökning. Förbättringsområde Verksamhetsmål Aktivitet Besvär från rörelseorganen/stillasittande arbete Stress, höga känslomässiga krav/högt tempo Hot och våld Systematisk ergonomirond avseende vardagsergonomi inom boende och personlig assistans för att förebygga /motverka fysiska besvär. Förebygga/motverka/åtgärda stressrelaterade besvär. Långsiktig kvalitetssäkring inom myndighetsutövning. Trygg personal och säkert handhavande av hot och våldssituationer. Planering med Previa inför uppdrag 2011 och under en två- alt treårsperiod. Genomföra kurs i stresshantering/ge olika verktyg för stresshantering till chefer och myndighetsutövningtreårigt projekt med sikte på full implementering. Kontinuerliga utbildningsinsatser. Sidan 23 av 34

24 Förbättringsområde Verksamhetsmål Aktivitet Höga krav i arbetet avseende högt tempo/mängd arbetsuppgifter. Förebygga/motverka stressrelaterade besvär. Utvecklingsgrupp för administrativa rutiner/system. Genomgång fysisk arbetsmiljö på boenden Säkra en god fysisk arbetsmiljö. Planering med Previa inför uppdrag 2011 och under en två- alt treårsperiod. Tydlighet i organisationen. Tydlighet i organisationen. Utvecklingsgrupp Informationsflöde/introduktionsrutiner. Sidan 24 av 34

25 10.3 Internkontrollplan 2012 Rutin Kontrollmoment Frekvens Omfattning Rapportering till Verkställighetstid enligt SoL/LSS Kontroll av att regler följs. Stickprov 1/10. Vuxenheten, Områdesenhet, Handläggning och habilitering. Ansvarig respektive enhetschef. Avdelningschef Utredningstid enligt SoL/LSS Kontroll av att regler följs. Stickprov 1/10. Vuxenenheten, Områdesenhet, Handläggning och habilitering Enhetschef Avdelningschef Uppföljning av insats enligt LSS Att handläggare årligen följer upp beviljad insats. Stickprov 1/10. Enhetschef SoS Handläggning och habilitering Enhetschef BeP Vuxenenheten Avd chef Journalföring /dokumentation Kontroll av att regler följs enligt SoL/LSS/HsL Stickprov 1/10. Enhetschef BeP Vuxenenheten Enhetschef BoU Områdesenhet Enhetschef SoS Handläggning och habilitering Avd chef Personlig assistans - ersättning från Försäkringskassan Egna medel /enskilda medel Kontroll av att rätt summa betalas av Försäkrings-kassan. Kontroll att konto sköts korrekt. Månadsvis Assistent Avdelningschef SoS Kontroll av alla 1/10 Ekonomiassistent Ekonom Anskaffning av varor och tjänster Kontroll av att gällande inköpsregler följs Stickprov 1/10. Ekonomiassistent Ekonom Attestförteckning Kontroll av att attestantförteckning är uppdaterad och relevant. Kontroll av alla 1/10 Ekonomiassistent Ekonom Kontroll av att bruttoredovisning sker Intäkter får ej bokföras på kostnadskonton Kontroll av alla 1/10 Ekonomiassistent Ekonom Posthantering och diarieföring Arkivering Att post ankomstregistreras och diarieförs enligt anvisningar. Att dokumenthanteringsplanen efterlevs. Stickprov 1/10. Registrator Nämndssekreterare Stickprov 1/10. Registrator Nämndssekreterare Datasäkerhet Kontroll av behörigheter till datasystemen. Stickprov 1/10. Ekonomiansvarig :Agresso (ML) Dataansvarig: Övriga (HO) Förvaltningschef Behörighetskontroll Kontroll att Procapita ej används på obehörigt sätt. Särskild plan fastställd av Ledningsgruppen. Kontroller sker sex gånger per år och därutöver när behov finns. Personuppgiftsombud Förvaltningschef Resor i tjänsten Kontroll att kommunens riktlinjer om resor i tjänster följs. Stickprov 1/4 och 1/10 Planeringssekreterare per avdelning. Avdelningschef Sidan 25 av 34

26 Bilaga 1 IT- Pan Socialnämndens IT plan Nytt intranät Arbetet med ett kommungemensamt, webbaserat intranät har påbörjats. Syftet är att förenkla vårt arbete. Målet är att alla kommunanställda ska få ett användarkonto och möjlighet att komma åt intranätet via Internet. Första etappen, med lansering planerad till slutet av sommaren 2012, innebär att intern information samlas i en gemensam struktur på nya intranätet. Vad man kan se i denna struktur ska beror på var man jobbar och eventuella egna tillval. Längre fram finns planer på att lägga in ett nyhetsflöde, länkar till program, e-post, kalender, interna e-tjänster, samarbetsytor med mera. En förhoppning är att när man loggat in på intranätet, är man även inloggad i andra program. I etapp ett, med all information samlad på en plats, kan vi spara tid som annars hade gått åt till att leta i mappar på nätverket och i Lotus. När intranätet sedan byggs ut med fler funktioner, kommer vi att kunna effektivisera arbetet ytterligare. Färre lösenord att komma ihåg och färre vändor till skrivaren är två möjliga förbättringar. Inledningsvis kommer detta dock att kräva resurser. För att få ett så användarvänligt intranät som möjligt, behöver bland annat informatören med hjälp av till exempel verksamhetsutvecklare, vara involverad i framtagandet av den gemensamma databasen med information. Detta arbete påbörjas hösten 2011 och kan komma att bli ganska omfattande. Varför IT på socialförvaltningen? IT skall användas för att rationalisera och förenkla det administrativa arbetet utvidga möjligheterna till och rationalisera formerna för informationsinhämtande och - lämnande öka kvaliteten och sänka kostnaderna. underlätta kommunikationen med allmänheten. på sikt integrera och samverka med andra organisationer och myndigheter. Vilka krav ska ställas på system, miljö och teknik? Systemen skall vara lätta att använda så långt som möjligt är undanröja behovet av manuella rutiner. Miljön skall vara anpassad till IT-användning utformas med hänsyn till den enskilda användarens behov. Tekniken skall uppfylla de krav på teknisk prestanda som rekommenderas av kommunens IT-grupp utformas med hänsyn till den enskilde användarens behov utformas så att den ses och fungerar som ett hjälpmedel. Sidan 26 av 34

27 Bilaga 1 IT- Pan Säkerhet och sekretess På grund av verksamhetens art krävs en mycket hög grad av driftssäkerhet. Alla former av avbrott skall förebyggas och driftstopp över sexton arbetstimmar (två dygn) kan inte accepteras. Säkerhet mot intrång skall vara fullgod. De tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs skall genomföras. För samverkande system skall reglerna enligt ÖCB:s anvisningar i FA22 utgöra minimikrav på systemsäkerhet. Nulägesbeskrivning Förvaltningens nätanslutna IT-verksamhet består idag i princip av fem enheter; verksamhetssystemet Procapita, stöd och registreringssystemet Magna Cura, vår filserver med de lokala programmen, respektive användares PC och stadskontorets kommungemensamma resurser; Agresso, KID, Lotus Notes och Internetanslutningar. Schematiskt och förenklat kan det beskrivas enligt nedan. Socialförvaltningen driver även Arbetslivsnämndens Procapita. PRO CAPITA UAF PC MAGNA CURA Hemvårdsförv. Server ITS-Webbserver Egen DMZ-server rapportering via telefon Gemensam kommunal IT-verksamhet PRO CAPITA Produktion och Utbildning FILE-SERVER SO01 AGRESSO LOTUS NOTES INTERNET KID NOVELL Vi har anpassat IT-miljön till Agresso, Procapita och IT-Service roll. Allt fler arbetsrelaterade tillämpningar startas via Novell. Detta leder till att användarna är mer påverkade av Sidan 27 av 34

28 Bilaga 1 IT- Pan systemservice och driftsstörningar i infrastrukturen som IT-service ansvarar för. I har ca 350 IT-arbetsplatser. Vi har 700 upplagda användare i Novell. Vi har ca 350 brevlådor i Lotus Notes, Vi har ca 400 aktiva användare i Procapita varav drygt 40 finns på Utbildnings och Arbetsmarknadsförvaltningen. Handikappomsorgen har Magna Cura som planerings-, bemannings- och tidrapporteringssystem. Databasen körs på Hemvårdsförvaltningens server medan för tidrapporteringen nyttjar vi IT Service webbserver och en ny egen Webbtjänstserver som står i DMZ, det vill säga zonen mellan Internet och det administrativa nätet. Magna Cura har 27 vanliga användare och ytterligare 317 användare som i första hand registrerar uppgifter via Wap-telefon. De närmsta åren Inom kommunen har genomförts en förändring av styrning och ledning av IT-verksamheten. Förvaltningarna leasar idag IT-utrustning av Servicekontoret. I princip ansvarar IT-Service för allt, utom för vissa verksamhetssystem. Leasingen gör att man får se annorlunda på behovet av kapitalkostnader. Hösten 2011 har Hemvårdsförvaltningen och stadskontoret startat ett projekt om att införa säker inloggning med hjälp av Siith-kort; tjänstekort + kortläsare och lösenord. Först ut blir sjuksköterskorna som kommer att behöva detta redan våren 2012 för att ha tillgång till apotekets applikation. Vi kommer att bli berörda av detta dels eftersom vi tar över några sjuksköterskor från hemvårdsförvaltningen 1 januari, 2012 och dels för att i förlängningen kommer samma identifikation krävas för t ex Meddix. Hösten 2011 påbörjas upphandling av en hantering av E-legitimationer och säkerhetslösningar för att använda e-legitimation. Därmed skapas också en möjlighet att införa säkra e-tjänster i kommunen. Våren 2012 ska Socialförvaltningen lämna Novellinloggningen till förmån för Active Directory (AD). Med AD finns stöd i Procapita för Single-Sign-On dvs. att när jag loggar in i AD sköter sedan AD min inloggning i andra system, t ex Procapita, Agresso m fl. De flesta av förvaltningens arbetsplatser har under senaste året knutits till det administrativa nätet och vårdare på gruppbostäder inom Handikappomsorgen har börjat skriva i journalerna i Procapita. Antalet användare i Novell och Procapita kommer att fortsätta öka, allt efter gruppbostäderna kopplas till det administrativa nätet. Sedan april 2010 har vi, tillsammans med landstinget och hemvårdsförvaltningen, börjat använda Meddix, ett nytt verktyg för gemensam vårdplanering över Internet. Avseende verksamhetssystemen, Magna Cura och Procapita behöver det finnas investeringsmedel för kostnader orsakade förändrade behov som kräver utökningar/tillvalsköp i framtiden. Med AD och allt fler användare bedöms det finns behov av att komplettera Procapita med stödet för Single-Sign-On. För Procapita IFO håller vi under 2011 och 2012 på att byta dokumentationssystem från Word till Procapitas inbyggda CDSi För Procapita VoO har vi under 2011 bytt Word som dokumentationssystem till det inbyggda CDS. I Procapita VoO kommer vi få ytterligare ca 100 användare i o m att Utbildnings och Arbetsmarknadsförvaltningens Dagverksamhet ska börja dokumentera i systemet. För att vi Sidan 28 av 34

29 Bilaga 1 IT- Pan ska få ärendena rätt registrerade har vi köpt till en ny modul som heter Beställning och hanterar ärendegången i en beställar-/utförarorganisation. Tietos utvecklar nu tekniker som ska låta klienter följa sitt/sina ärenden via Internet. Troligen kommer de att sälja det som en tjänst där Tieto tar ansvar för identifieringen och verifieringen (bankcetrifikat) av användaren tillsammans med att de garanterar en säker (krypterad) kommunikation mellan klienten och kommunen. Tanken är att klienten ska kunna nå systemet via kommunens hemsida om han/hon finns med i kommuninvånarregistret och få komma djupare in i systemet om han/hon identifierar sig med hjälp av bankcertifikat. För att klienten ska kunna meddela sig med sin handläggare används en ny modul i Procapita som heter Mina meddelanden. Mina meddelanden levererades med Procapita+ till VoO och det bedöms att vi kommer vilja ha meddelandemöjligheten även inom IFO under planperioden, varför medel för detta tagits upp Under planperioden bedöms vi vilja kunna erbjuda klienter att nå/kunna följa sitt ärende eller säkert kunna kommunicera med sin handläggare via Internet. Utvecklingen pågår och den ekonomiska modellen är inte presenterad än, varför inga medel äskas för närvarande. Det är rimligt att tro att den ekonomiska modellen blir någon form av abonnemang eller kostnad per anslutning. Vid driftsmöten om Procapita har teknikern tagit upp att vi kanske borde fundera på valet av databas. Idag har vi Oracle och han tycker vi borde överväga att byta till MS-SQL. Tillgången på SQL kompetens är större än på Oracle, varför det bedöms som säkrare i ett längre perspektiv. Skulle vi välja att byta kommer det att innebära betydande kostnader för licenser. Ekonomi Utökning och byte av hårdvara går på driften i och med att vi leasar av IT-Service. Under perioden bedöms medel behövas för: Single-Sign-on Procapita-AD Mina meddelanden för IFO ( kr) Tjänstekort (av kommun/landsting utfärdade e-legitimationer) Databasbyte i Procapita kan komma under perioden Kostnad för CDSi/CDS togs 2011, pga. det förestående bytet av IT-Plattform 2013 Verksamhetssystem 2014 Verksamhetssystem - Procapita modulen Mina meddelanden kr 2015 Sidan 29 av 34

30 Bilaga 2 Fastighets- och lokalplan Socialnämndens plan för Lokaler och fastighetsfrågor Typ av investering År 2012 År 2013 År 2014 Gruppbostad Se underlag inlämnad till fastighetsnämnden * * Socialnämnden anser att det är behov för en ny boendeenhet årligen de kommande åren. En ny enhet kommer att antingen användas för att täcka behovet av nya platser (och att förhindra att vite utdöms) eller för att ersätta otidsenliga existerande boendeenheter. Förutom de redan fastlagda investeringarna i form av nybyggnation av gruppbostäder behövs således en ny gruppbostad byggas Huruvida detta blir en ny verksamhet som kräver driftbudget 2015 eller om det skall bli en ersättning för otidsenlig gruppbostad skall analyseras under året och kommer att behandlas i nästa års version av detta dokument. Bakgrund Gällande investeringsplan I förbindelse med kommunfullmäktiges behandling av budget 2011 med treårsplan blev följande utbyggnadsprojekt beslutade: Korttidsboende unga med diagnosen autism Inom handikappomsorgen är det stort behov för ett mer ändamålsenligt korttidsboende som ersättning för det nuvarande provisoriska korttidsboendet för yngre personer med diagnosen autism. Kkr beviljades för 2013 och det resterande kkr. planeras för Då detta behov upplevs som akut för verksamheten planeras det för att utnyttja investeringsanslag för ett nytt gruppboende för att komma igång fort. Detta betyder att ett av de 3 nya gruppboende som finns i budget för kommer att skjutas upp till Särskilt boende för personer med NPF diagnos Det finns en del personer inom målgruppen med ett så stort omvårdnads- och tillsynsbehov att det behövs en enhet som är dygnet runt bemannad. Investeringsanslag har beviljats med kkr. för Påbörjad utbyggnad Pr. september 2010 finns det 6 objekt som är beviljade i tidigare budgetbehandlingar och som ej ännu är inflyttningsklara. Tre av dessa är under utbyggnad eller projektering. Det särskilda boendet vid södra vårdskolan (Nymansgatan 17) blir inflyttningsklart under senare delen av oktober i år. Det särskilda boendet i Fyllinge är påbörjat och beräknas inflyttningsklart i februari Särskilt boende i Frösakull (Fammarp) beräknas inflyttningsklart under september Det återstår då 2 nya gruppboende som det finns anslag för under 2011 och ett med anslag under Dessa är planerade vid Brottet, på utbyggnadsområdena Sofieberg och Trottaberg. I tillägg förväntas ett serviceboende med 9 lägenheter för psykiskt funktionshindrade bli färdigställt under Detta är hyresrätter som HSB ursprungligen planerade och som nu kommer att byggas ut av Bygg-Sjögren. Sidan 30 av 34