Interaktiv. ny organisation. Ökat kundfokus med. Sverige en tillväxtmarknad. Fakta Hannu Syrjälä

Transkript

1 Interaktiv En marknadstidning för offentlig sektor, vård, omsorg och skola, nr 1, JANUARI 2009 Sverige en tillväxtmarknad Sverige är en utpekad tillväxt marknad för Tieto. Med egen landschef och större mandat ska Tieto växa både organiskt och via förvärv. Kunderna ska märka att det blir mer drag i det här företaget, säger Anders Sundin, Sverigechef för den offentliga sektorn på Tieto. Han är mycket nöjd med organisationsförändringen. Den är också efterlängtad. Vi gjorde en tiopunktslista med önskemål. Det är inte ofta det går att bocka av allt, men det kan vi nu, säger Anders Sundin. Det kanske tydligaste inslaget i den nya organisationen är att affärsområdena tas bort. Tieto har inte alltid uppträtt som ett företag. När affärsområdena försvinner blir den sammanhållande kraften starkare, förklarar Anders Sundin och fortsätter: Vår samlade kraft kan nyttjas bättre både personalmässigt och ekonomiskt. Kompetensen samlas i en tjänstelinje för att kunna utnyttjas i alla delar av företaget. I praktiken innebär det lättare tillgång till kompetens. Det kommer att göra oss ännu mer snabbfotade så att vi kan ta fler affärer, säger Anders Sundin. Tieto i Sverige Sverige får en egen landschef, Eva Gidlöf. Verksamheten delas in i fem branscher: publika sektorn, telekom, finansiella tjänster, skogs-, tillverknings- och energisektorn samt detaljhandel, logistik och andra branscher. Chef för den publika sektorn blir Anders Sundin. Ökat kundfokus med ny organisation Vid årsskiftet får Tieto en ny organisation. Den ska ge tydligare roller, större flexibilitet och ett ökat mervärde för kunderna i form av bättre effektivitet och kvalitet. Jag vill att Tieto ska vara den bästa IT-partnern för sina kunder. För våra medarbetare ska Tieto vara den självklara arbetsgivaren, säger Hannu Syrjälä, koncernchef för Tieto. Interaktiv träffar Hannu Syrjälä vid hans första besök på Tieto på Älvsjö Ängsväg. Något försenade slår vi oss ner i ett mötesrum. Taxichauffören körde mig till en annan gata med samma namn i ett vackert gammalt villa område. Som tur var var det i närheten av Älvsjö, säger Hannu Syrjälä roat innan vi startar intervjun. Han tillträdde i februari som koncernchef, men har ändå hunnit vara med om att sjösätta ett av de större förändringsarbetena inom Tieto på länge. De marknader där Tieto är verksamt kräver en mer sammansatt organisation. En tydlig trend är att affärernas komplexitet ökar både när det gäller kundkrav och förmågan att knyta rätt samarbetspartners till sig, säger han som svar på frågan varför Tieto får en ny organisation. Därför frångår Tieto vid årsskiftet sina branschinriktade affärsområden till förmån för en matrisorganisation. Den nya modellen har istället tre huvuddimensioner: länder, branscher och tjänstelinjer. Det innebär gemensam användning av kompetens och resurser för alla branschverksamheter, länder och globala kompetenscenter. Tjänstelinjen kallas den kompetenspool som ska göra det enklare att hitta kompetens internt oavsett var i organisationen den finns. Det ökar flexibiliteten och stärker drivkraften hos våra medarbetare att utveckla sin kompetens, menar Hannu Syrjälä. Den nya organisationen innebär att Tieto kan öka fokus på kunderna i den offentliga sektorn i Sverige. Det är verkligen en kärnverksamhet för oss, säger han. Vi har goda kundrelationer med kommuner, landsting och stat sedan år. Vi är anpassade att leverera och skräddarsy lösningar eftersom vi känner den svenska modellen så väl, förklarar han och tillägger: Hållbara affärsmodeller och hög kompetens är alltid grunden för Tietos framgång. Fakta Hannu Syrjälä Befattning: Koncernchef sedan 15 februari Ålder: 42 år. Bakgrund: Efter studier på Handelshögskolan i Helsingfors har han arbetat inom banksektorn och efter det 16 år i sjukvårdssektorn både i USA och Australien. Syrjälä kommer närmast från am erikanska General Electric där han var ansvarig för GE Healthcare Life Support Solutions. Nr INTERAKTIV 1

2 Apoteket får ny IT-infrast Nästa år kan vanliga mataffärer bli fullvärdiga apotek och börja sälja receptfria och receptbelagda läkemedel. Det är en följd av avregleringen av Apotekets monopol. Avregleringen innebär bland annat att stora delar av Apotekets IT-infrastruktur flyttas över till ett nytt bolag, något som Tieto redan nu arbetar med. text: Ulrika Lokrantz I våras lade regeringens särskilda utredare, konsulten Lars Reje, fram sitt förslag på hur avregleringen av apoteksmonopolet ska gå till. I början av 2009 väntas regeringen lägga sin proposition. Avregleringen innebär att andra företag än Apoteket AB, exempelvis livsmedelsaffärer och privata apotekskedjor, ska kunna ansöka hos Läkemedelsverket om att få sälja både receptfria och receptbelagda läkemedel. Några kriterier som måste uppfyllas är att företaget har tillgång till farmacevtisk kompetens och att det inte har en nära koppling till läkemedelsindustrin. säkerheten först Lars Reje betonar att säkerheten kring läkemedelsförsäljningen kommer att vara lika hög efter avregleringen. Om ICA vill bli ett fullvärdigt apotek och sälja läkemedel måste de ha en farmacevt som är närvarande så länge affären är öppen. Farmacevten ska godkänna överlämningen av läkemedlen, säger han. Förberedelserna för avregleringen är redan i gång genom att delar av Apotekets IT-infrastruktur med tillhörande IT-system håller på att flyttas över till ett separat dotterbolag inom Apoteket AB, Apotekens Servicebolag AB. Syftet är att alla framtida apoteksaktörer ska få tillgång till dessa. Det gäller bland annat Apotekets stora nationella databaser och IT-system som hanterar den elektroniska recepthanteringen, receptregister och högkostnadsskydd. Låg detta kvar hos Apoteket, skulle det innebära en enorm konkurrensfördel för Apoteket. Dessa databaser måste vara tillgängliga för alla som vill konkurrera på apoteksmarknaden, säger Lars Reje. infrastruktur flyttas Han jämför med avregleringen av telemarknaden då telenätet bröts ur gamla televerket så att alla nya teleoperatörer skulle kunna sälja teletjänster som utnyttjade telenätet. Tieto som sedan förra sommaren hanterat den elektroniska recepthanteringen och databaserna för receptregister och högkostnadsskydd för Apotekets räkning, arbetar just nu med att flytta över IT-infrastrukturen till Apotekens Servicebolag AB. Apoteket AB utvecklar och bygger den nya miljön tillsammans med Tieto och andra ramavtalsleverantörer. Vid den fortgående produktionssättningen överlämnar Apoteket AB ansvaret för förvaltning och drift till Tieto, säger Eie Bergström, kund bolagschef för Apoteket på Tieto. 2 INTERAKTIV Nr

3 ruktur Snart kan läkemedel köpas i affärer, men det innebär inte sämre säkerhet. En farmacevt ska finnas på plats när affären är öppen och godkänna överlämningen av läkemedlen. Överflyttningen av IT-infrastruktur och IT-system ska vara klar nästa år den 1 juli, då Apotekens Servicebolag AB blir ett helt från Apoteket AB skilt och statligt ägt bolag. Tieto kommer därefter att bistå både Apoteket AB och Dessa databaser måste vara tillgängliga för alla som vill konkurrera på apoteksmarknaden Regeringens särskilda utredare, konsulten Lars Reje Pontus Wahlström/Stockholm illustration Outsourcing ökar stort Aldrig någonsin har det varit så många outsourcingaffärer på gång i offentliga sektorn. Just nu förhandlas affärer till ett värde av nästan fem miljarder kronor. Jag har arbetat med det här i 25 år och aldrig varit med om något liknande, säger Nils Knutsson, marknadsdirektör på Tieto. Efterfrågan på outsourcing ökar inom den offentliga sektorn. De dåliga tiderna märks inte. Tvärtom ser offentlig sektor möjligheten att spara pengar med hjälp av outsourcing. Den tycks vara immun mot lågkonjunkturer, menar Nils Knutsson. Outsourcingen gäller framför allt olika typer av drifttjänster, men även outsourcing av arbetsplatser, support och helpdesk. stor potential Det handlar om stora värden. Elva pågående upphandlingar värderas till mellan 4,7 och 4,8 miljarder kronor. Den framtida potentialen är fortfarande stor. IT står för åtta miljarder av den kommunala verksamheten, men bara 2,4 procent är ännu outsourcat, säger Nils Knutsson. Han har gått igenom trender inom outsourcing och kan peka på flera spännande förändringar på området. Framför allt har avtalstiderna blivit längre, från i snitt drygt fem år vid millennieskiftet till sju år 2008, förklarar Nils Knutsson. Ett exempel är Tietos avtal med Sundsvalls kommun om Procapita som är på sex år, plus två optioner om två år vardera, det vill säga totalt tio år. Med ökad integrering ökar riskerna med att byta och det är ofta också förenat med höjda kostnader. Om leverantören sköter sig blir det oftast förlängning. längre avtalstider På systemsidan är avtalstiderna ännu längre. Enligt Nils Knutsson har avtalstiderna i genomsnitt förlängts till över åtta år: System byter man bara om det är absolut nödvändigt. Det beror på att exempelvis ett ekonomisystem ofta berör väldigt många och är känsligt för störningar. Han säger också att den ökade interernationaliseringen av outsourcing av drift och system är en myt. Den offentliga sektorns verksamhet är till sin natur lokal. Många kunder har svårt att hantera den anglosaxiska avtalskulturen. Man vill inte gärna att avtalen styrs från exempelvis USA. Apotekens Servicebolag AB med IT-tjänster, säger Eie Bergström. För att begränsa konkurrensfördelarna för Apoteket AB, vill Lars Reje också att många av dagens butiker säljs ut till blivande konkurrenter. Hans förslag är att Apoteket AB ska sälja minst hälften av sina 980 apotek. Tieto hoppas få förtroende med lösningar även för dessa nya apoteksaktörer, säger Eie Bergström. Lars Reje föreslår i utredningen också att en ny lag, Apoteksdatalagen, ska stiftas för att säkerställa integriteten för apotekens patienter. Hittills har hanteringen av registren lytt under PUL, personuppgiftslagen. Vidare föreslår utredningen en ny modell för prissättning av läkemedel, som är anpassad till den nya konkurrenssituationen. Syftet är att nya företag ska kunna sätta priser som gör att de går med vinst. Prissättningen är central för att andra apoteksföretag ska vilja etablera sig på marknaden, säger Lars Reje. Outsourcing i vågor Graden av outsourcing i en organisation brukar delas in i tre vågor. Första vågen innebär att IT lämnas över i en extern leverantörs regi. Andra vågen innebär att leverantörerna konkurrensutsätts medan tredje vågen innebär ytterligare en skärpning av konkurrensen. Första vågen: Stockholm (stadsdelarnas och fackförvaltningarnas gemensamma IT). Stockholms stads trafikkontor Stockholms stads bostadsförmedling (servicedesk och arbetsplatssupport). Sollentuna (drift av IT-adminstration). S:t Erik Kom Andra vågen: Stockholms lokaltrafik (drift) Tredje vågen: CSN, Centrala studiestödsnämnden Södersjukhuset (drift) SPV (drift) SCB (drift och support) Nr INTERAKTIV 3

4 Stort bortfall av anbud i LOU Trenden med stort bortfall av ansökningar vid LOU-upphandlingar ökar. I vissa upphandlingar sorteras mer än 60 procent bort, säger Nils Knutsson, Tietos marknads direktör. Sedan 1999 och vart annat år har Nils Knutsson undersökt hur vindarna blåser inom de offentliga upphandlingarna. Årets rapport visar på en rad förändringar. Främst gäller det bortfallet på grund av misstag. I Skatteverkets upphandling av outsoucingtjänster underkändes 63 procent av inlämnade anbuds. I Apotekets upphandling 2007 föll 52 procent bort i samband med förkvalificeringen, säger han. Selektiva upphandlingar minskar, när ingen anbudsgivare uppfyller alla skall-krav. Det beror sannolikt på att upphandlarna gör noggrannare kravanalyser, tror Nils Knutsson. Även antalet avbrutna upphandlingar minskar och utgör nu endast fyra procent. Detta är en positiv utveckling för IT-leverantörerna. Av bruten upphandling gör att arbete med anbudet är bortkastat. Enligt Nils Knutsson har förhandlad upphandling ökat stort inom IT-sektorn sedan 1999 är. I outsourcingaffärer tillämpas denna upphandlingsform i hela 89 procent av de undersökta affärerna, säger han. Mer fakta om LOU Andelen upphandlingskostnader minskar ju större affärsvolym upphandlingen omfattar. Förkvalificering av anbudsgivare blir allt vanligare. I 69 procent av upphandlingarna har en förkvalificering. Utvärderingsgrunden lägsta pris har inte tillämpats någon gång under mätperioden Viktning och poängsättning är den vanligaste metoden för utvärdera inkomna anbud. Avtalsperioderna blir längre. Fotnot: Undersökningen baseras på slumpmässigt urval och vilar inte på vetenskaplig grund. Serva medbor Med internet i varje svenskt hushåll växer kraven på kommunala medb Med mer avancerade tjänster kan medborgarna ta över delar av den sköts internt. Jämför med hur banktjänsterna fungerar, säger Tommy P på Tieto. Bankerna har lyckats flytta över arbetet till kunderna utan att det upplevs så. Tricket är transparens och snabb respons, fortsätter Tommy Peterson. Han är övertygad om att kommunerna kan göra samma sak: Precis som för bankerna skulle det i förlängningen innebära lägre kostnader, vilket just nu har hög prioritet bland kommunerna. Men resultatet skulle också bli nöjdare kommuninvånare. Under 1990-talet tog Sveriges kommuner steget ut på internet ungefär samtidigt med bankerna, men av olika skäl har kommunerna inte kunnat hålla jämna steg med de möjligheter som internet ger i dag. trappstegsmodell Utvecklingen av närvaron på internet kan sättas in i en trappstegsmodell där det första steget handlar om att publicera statisk information på webben. Det översta steget innebär att medborgaren kan hantera alla ärenden via en webbportal och där hela processen är helt transparent. Majoriteten av kommunerna har kommit upp till trappsteg två. På den nivån kan till exempel blanketter hämtas och skrivas ut. Några få har klivit upp på tredje nivån, men ytterst få har tagit ett större grepp, exempelvis genom att samla alla typer av interaktiva tjänster i en webbportal. För att kunna införa mer avancerade tjänster på nätet krävs en säker lösning för att kunna identifiera medborgarna. Stockholms stad förlänger avtal Stockholms stad har förlängt helhetsavtalet med Tieto om IT och telefoni i ytterligare två år. Värdet uppgår till cirka 400 miljoner kronor. Vi är nöjda med att fortsätta samarbetet med Tieto. Nu kan vi fokusera på utveckla e-tjänster för stadens invånare och effektivisera den interna verksamheten, säger stadsdirektör Irene Lundquist Svenonius. I avtalet som Stockholms stad slöt med Många kommuner har här väntat på en nationell lösning, en sorts nationella certifikat, men utvecklingen har inte kommit så långt som väntat. Det behövs en sammanhållen strategi. Det är egentligen inte en förvaltningsfråga utan mer en övergripande kommunal ledningsfråga, säger Tommy Peterson. bank-id en möjlighet En möjlighet har varit att använda sig av bankernas identifikationssystem, men det innebär en avgift varje gång det används. Just svårigheten att överblicka kostnaderna för bank-id har gjort att kommunerna inte satsat på denna fullt funktionella lösning, tror Tommy Peterson. Efterfrågan på tillgängliga kommunala tjänster via webben ökar. På skolområdet har en del kommuner tagit steg framåt för att ge föräldrar och elever möjlighet att sköta administrationen av skolgången. När det gäller vård och omsorg går det långsammare. Få av landets pensionärer är vana vid internet. Annat kommer det att bli när fyrtiotalisterna och femtiotalister går i pension om några år. De är för det mesta vana internetanvändare och kommer att ställa betydligt större krav. Med fler privata utförare på vårdområdet ökar också behovet av snabb handläggning, menar Tommy Peterson och fortsätter: Det är aldrig framgångsrikt att bara vänta. Medborgarna kommer att behöva de här tjänsterna samtidigt som de ger kommunerna möjlighet att reducera kostnader. Tieto 2005 löper den första perioden fyra år, men det finns två optioner om vardera två års förlängning. Staden har nu utnyttjat den första optionen i avtalet vilket innebär att samarbetet kan fortsätta till Det är ett stort förtroende som åter lagts i vårt knä. Vi ser fram mot att fortsätta att ge Stockholms stad bästa möjliga service, säger Tietos kundbolagschef Conny Kvist. 4 INTERAKTIV Nr

5 garna orgartjänster via webben. administration som i dag eterson, produktutvecklare Medborgartjänster steg för steg Trappsteg 1 Statisk information publiceras på webben. Ingen interaktivitet. Trappsteg 2: Enklare interaktivitet. Medborgarna kan interagera med webben, till exempel skicka e-post eller hämta blanketter. Trappsteg 3: Identifiering av medborgarna gör att personlig information kan hämtas eller lämnas på ett säkert sätt. Trappsteg 4 En webbportal där alla tjänster finns samlade. Identifiering av medborgarna samt möjlighet att följa ärendena (transparens). Ett ärende en myndighet. Pontus Wahlström/Stockholm illustration Bristande fokus ger ineffektiv e-förvaltning Bristande fokus och rörig hantering av kommunernas och myndigheters strategi för e-förvaltning. Det är orsaken till att Sverige riskerar att hamna på efterkälken i utvecklingen av en effektiv e-förvaltning. Det fanns dock tidigt en strategi i form av begreppet 24-timmarsmyndig heten. Dåvarande näringsministern Björn Rosengren lade vid millenniumskiftet en IT-proposition om detta. Med 24-timmarsmyndigheten menas elektroniska myndighetstjänster som ska kunna serva privatpersoner och företag dygnet runt, men också ge medborgarna möjlighet att aktivt delta i beslutsprocesser i den offentliga förvaltningen. Begreppet fick dock aldrig någon större spridning. För att öka trycket tillsattes 2003 den så kallade 24-timmarsdelegationen med Eva Fernvall som ordförande. Uppdraget övertogs 2006 av Verket för förvaltningsutveckling, Verva. Den nuvarande regeringen har beslutat att lägga ner Verva vid årsskiftet 2008/2009. I stället inrättas en operativ e-delegation inriktad på att genomföra regeringens handlingsplan för e-förvaltning. E-delegationen ska bland annat ansvara för att handlingsplanen genomförs. De ska bland annat förbättra samspelet mellan regeringen, myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv samt ansvara för att samordna IT-standardiser-ingen inom staten. I det offentliga Sverige står kommunerna för 80 procent av medborgarkontakterna. En nationell lösning för autenticering av medborgarna, E-legitimationen, har diskuterats länge. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har drivit linjen att det behövs ett nationellt e-id där staten står som utgivare. Frågan har nyligen börjat beredas av regeringskansliet, men det troliga är att en lösning med e-id kommer att dröja flera år. Nr INTERAKTIV 5

6 TietoEnator Tieto Reducing is adding. Because when you take something away, you increase focus on what remains. We focus on knowledge. And on how to turn the knowledge of our IT experts into new opportunities for our customers opportunities for higher efficiency and growth. Prepare for simply Tieto. Want our full story? Visit tieto.com

7 Hemtjänsten moderniseras i Västerås Tidrapportering online, effektiv och gemensam hantering av ersättning till både privat- och offentliga utförare och ett avgiftssystem baserat på reell tidsåtgång. I Västerås har hemtjänsten slagit flera flugor i en smäll med hjälp av IT. I Västerås gäller numera samma timersättning för samtliga certifierade utförare. Det innebär att de konkurrerar med kvalitet snarare än pris, säger enhetschef Karin Andreasson. Interaktiv Interaktiv ges ut av Tieto. Ansvarig utgivare: Nils Knutsson. Produktion: OTW Publishing ( Redaktör: Mats Lundström. Adress: Tieto, Kista. Tel: Fax: E-post: interaktiv@tieto.com Förändringens vindar blåser inom hemtjänsten i Västerås. Det hela började för mer än två år sedan. Utgångspunkten var en diskussion om hur tiden hos brukarna skulle kunna dokumenteras på ett korrekt och säkert sätt. Frågan kom snart också att handla om möjligheterna att i ett gemensamt system hantera ersättning till både privata och offentliga utförare. Man beslutade sig för att ta tekniken till hjälp och helt nyligen var den första etappen av projektet i hamn. Vi minskar administrationen på såväl beställarsidan som på utförarsidan. Det blir en effektivare och tydligare hemtjänst och mer tid kan läggas på brukarna, säger Karin Andreasson, enhetschef på Sociala nämndernas stab i Västerås stad. många utförare Västerås stad tillämpar en utpräglad beställar-utförarmodell. När det gäller hemtjänsten är det Sociala nämndernas stab som fungerar som beställare. Utförare är den kommunala hemtjänsten plus ett antal alternativa utförare. Den som har fått hemtjänst beviljad väljer själv vilken av utförarna som ska stå för omsorgen. Varje utförare är certifierad. I det avtal som sluts med kommunen förbinder de sig också att använda en IT-lösning för tidredovisning. Vilken digital lösning som helst går bra men alla utförare i Västerås har valt att använda Intraphone. Det innebär att personalen använder vårdtagarens egen knapptelefon för att registrera starttid, sluttid och vilken insats som har gjorts. Uppgifterna godkänns sedan av respektive enhetschef. När godkännandet har gjorts levereras tidrapporteringen direkt in i Procapita. Det här jobbet gjordes tidigare manuellt av utförarna. Det fungerade, men det var ett tidskrävande jobb för alla parter. Hanteringen var tung, ineffektiv och kostade mycket pengar, förklarar Karin Andreasson. Men beställarenheten ville inte bara ha ett system för tidsredovisning. Man ville också ha en IT-lösning som på ett smidigt sätt hanterade ersättning och avgifter. avgift från faktisk tid I Västerås gäller ersättning för utförd tid. Ersättningssystemet täcker alla utförare och är konstruerat som en timtaxa, beroende av om tjänsten utförs på dagtid eller under natten. Taxan styrs också av om brukaren bor i tätort eller på landsbygd. Ytterligare en komponent att ta hänsyn till är om den utförda tjänsten faller under äldrenämnden eller nämnden för funktionshindrade. I den IT-lösning som Tieto hjälpte Västerås stad att utveckla identifierar systemet samtliga dessa komponenter och beräknar på basis av tecknat avtal hur utförarens ersättning ska se ut. Vi gör en preliminär beräkning med hjälp av systemet där vi kan se hur mycket pengar varje utförare ska ha. I en logglista, och med hjälp av olika sammanställningar, kan vi bland annat följa upp utförd tid kontra beviljad tid. Ser vi något avvikande eller konstigt för vi en dialog med utföraren. Vi gör en avstämning. Behöver vi ändra något kan vi gå in och göra det direkt i Procapita, säger Karin Andreasson och fortsätter: Syftet är att vi ska göra så få korrigeringar i systemet som möjligt. Därför ska enhetscheferna först godkänna tidredovisningen innan den vidarebefordras till oss. Vi vill ha så liten manuell hantering som möjligt. kopplas till ekonomisystemet Än så länge finns ingen koppling till ekonomi systemet, men det är på gång. På sikt ska utbetalningar kunna genereras direkt till utförarna via en integration mellan Procapita och ekonomisystemet. Det som nu står på dagordningen är projektets andra del som handlar om den avgift som vårdtagarna betalar. Även här har förändringar skett. Förr var avgiften baserad på beviljad tid per månad. Enligt Karin Andreasson ska nu avgiften baseras på den faktiska tid som brukarna får. 7 INTERAKTIV Nr