Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

Transkript

1 Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark NATUR URBANT Naturmark Parktorg Organiskt Vila Runt Grönt Färre flöden Ordnat Aktivitet Kantigt Hårdgjort Större flöden Torg Gestaltningsprinciper Gestaltningen av utemiljön bygger på konceptet att natur möter stad, med en gradient i vegetationsanvändningen och andel grönska från den omgivande naturen mot det urbana torget vid tunnelbanan. Naturen på de omgivande slänterna övergår i ett parktorg och slutar i ett torg i kvarterets inre delar. Bebyggelsens placering tillsammans med de befintliga trädvolymerna i skogsmarken bidrar till att tydligt definierade sekvenser av rum skapas vilka kan ges olika karaktär. Gränsen mot den fritt växande naturmarken är tydlig och utgörs av en mur, men naturen tillåts vandra in på parktorget och torget i en stiliserad form. Gestaltningen av torgrummen kännetecknad av enkelhet, ett tydligt geometriskt formspråk och sparsamhet i materialval men med stor omsorg i detaljer och upplevelsen i ögonhöjd. Både torg och parktorg ges en gestaltning som spelar mot och samverkar med husens rena volymverkan och enkla uttryck. Övergångarna mellan natur parktorg torg utformas i markbeläggningen sammanvävt och utan tydliga gränser, men där rummet är tydligt definierat och karaktären övergår från vild till ordnad, från lugn till intensiv och i formen från fri till strikt. Tänk på! Viktigaste gestaltningsprinciperna - Tydligt definierade rum med olika karaktär. - Enkelt och geometriskt formspråk som samverkar med husens rena volymer. - Vegetationsanvändning ger gradient från vilt till ordnat. - Markbeläggning skapar ett gemensamt golv där form språket övergår från mjukare till mer strikt geometriskt. 34 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

2 NATUR Naturmark med stora skogsekar, sittbar mur mot parktorg. PARKTORG Hårdgjord yta, vändmöjlighet sopbil m.m. Upphöjd rundel med Vistelseytor, rum i rummet, Diagonala band spänner Bef. rödek i grön planteringsbädd sittbar kant, gräsyta gröna ytor där den vilda från vägg till vägg. med sittbar kant. under träd. naturen kliver in på parktorget. TORG Trappan utgör fond mot torget, många gradänger och sittplatser i solläge. Uteserveringar med lösa möbelgrupper längs fasader. Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark 35

3 Torg Referensbild trappan som möbel och plats för socialt liv. Tingstorget uppgraderas till ett urbant stadstorg och en naturlig samlingsplats vid den viktigaste målpunkten i området, tunnelbanan. Det är viktigt att parktorget upplevs inbjudande och till för alla med en offentlig karaktär så att det kan bli en gemensam mötesplats för boende i stadsdelen. Torget ska upplevas tryggt, överblickbart och ges en flexibel användning. Caféer, restauranger eller butiker runt torget ska ges möjlighet till uteserveringar. Gestaltningen ska hantera ett mer öppet och större offentligt rum än det inre parktorget och större korsande flöden av transporter och gående. Torget utgör områdets mest urbana miljö och detta behöver gestaltningen spegla, genom ett strikt geometriskt mönster i kontrast till både parktorg och den fria naturen. Illustration över Tingstorget, vy mot tunnelbanans entré och uteserveringar längs sockelvåningen. Diagonala band spänner över torgytan. Torgets markbehandling och linjeföring behöver därför särskiljas från parktorgets mjuka former och diagonala band. Det enhetliga, ljusa golvet får på torget en ytterligare skärpa och grad av strikt geometri genom enbart triangulära former. Formspråket speglar och hanterar även vinkelförändring mellan parktorgets och Tingsvägens riktningar. Det avspeglas i en linjeföring som flätar ihop riktningarna genom diagonaler och geometriska flak. Vinkelförändringen tas även upp i trappan mot Lagmansbacken. Marken utformas som ett gemensamt och sammanbindande golv som spänner över hela ytan. Markbeläggningen är underordnat flaken. Det ska vara möjligt för fordon att köra på torget för transporter, men ytan ska ges en utformning som prioriterar gående utan markerade körspår. Markbeläggningen bör utgöras av platsgjuten betong eller granithällar alternativt sågad smågatsten. Terrängmoduleringen stiliseras genom flakens sluttande plan, där beläggningens karaktär och riktning ska stödja flakverkan. I möten mellan flak fortätter banden i roströd kulör som även finns på parktorget, vilka även kombineras med dagvattenrännor i flakens lågpunkter/brytpunkter. En bärande idé i gestaltningen är också att dagvattenlösningen är integrerad i utformningen genom att följa bandens riktning och placering. För att annonsera torget på Albyberget och tydliggöra dess placering mot Tingsvägen tillåts torgets karaktär fortsätta ut över Tingsvägen och möta berget på andra sidan. Torgets beläggning och avdelande band fortsätter därför vidare ut över Tingsvägen och ramar in busshållplatsen. 36 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

4 Illustration Tingstorget med trappan i bakkant och tunnelbaneentré till vänster i bild. 37 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

5 Illustration av trappan med sittbänkar, vegetation mot muren och infällda planteringsytor. Belysning över trappstegen genom infällda armaturer i bänksidorna och upp mot muren. Sittgradänger med infällda träbänkar i betongtrappa. Utanför tunnelbaneuppgången står en befintlig tvåstammad och högvuxen rödek. Denna behålls i första hand och integreras i en upphöjd planteringsyta med en form som överensstämmer med markbeläggningens geometriska mönterverkan. I ytan planteras perenna vintergröna gräs eller marktäckande perenner för att mjuka upp den hårdgjorda miljön. En sittbänk med träsarg kan integreras i kanten av muren. Den upphöjda planteringsbädden uppförs med kanter som vinklas inåt i platsgjuten betong. Om trädet behöver bytas ut ersätts det med en ny och från början storvuxen rödek. I torgets fond leder en bred trappa upp mot Grindtorpsskolan och hanterar genom sin utbredning höjdskillnaderna i torgets norra del. Västra delen av trapploppet bör riktas rakt mot tunnelbanan för att underlätta orienterbarheten. En viktig funktion på torget är att erbjuda attraktiva vistelsemiljöer för hela stadsdelens befolkning. Trappan, som ligger i söderläge, bör därför utformas med sittgradänger som lockar till vistelse eller aktivitet, där trappa och torg tillsammans kan ha funktionen av en scen eller plats att samlas och hänga vid. För att hantera trapploppets stora volym och mjuka upp den hårdgjorda miljön bör vegetationsytor med gräs eller marktäckande perenner integreras i trappan. Trappan möter i bakkant muren till garageinfarten på vilken en bostadsgård är placerad. Marken uppe på nedfartens tak bör höjdsättas i olika nivåer för att minimera murens visuella påverkan och för att bryta upp det övre planet i olika planterbara delar. Mot muren bör klätterväxter planteras, mot vajer från trappan eller nedhängande från planteringslådor på garagetaket, alternativt levande växtväggar i kasetter. Från torget sluttar marken nedåt mot Tingsvägen. Det är viktigt att utemiljön utformas så att barriärverkan minskas, att torget blir ett blickfång och fortsätter över hela ytan. Tingsvägen ska möta torget med så lite stödmurar som möjligt, samtidigt som tillgängliga förbindelser skapas. Detta löses genom ramp och en generös trappa som hanterar hela höjdskillnaden mellan busshållplats och tunnelbaneentré. 38 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

6 Referens på täckt respektive öppen dagvattenränna. Dagvattenränna i lågpunkten mellan vinklade flak, platsgjuten betong. Vegetation på torget; gräs, klätterväxter mot mur och ek med kraftig höstfärg. Sittgradänger med träbänkar Mjukt formad kant på planteringslåda. Cykelställ 39 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

7 Parktorg Parktorget utgör en stiliserad övergång mellan natur och stad. Det återspeglas i gestaltningen genom en gradient från den vilda naturen till tuktade och strama ytor med klippt gräs vid torget, och från lugna till mer aktiva och programmerade ytor. Det är viktigt att parktorget upplevs inbjudande och att det är till för alla med en offentlig karaktär så att det kan bli en gemensam mötesplats för stadsdelen. Det bör få en skala och rytm som inbjuder till rörelse runt och genom hela rummet. Parkrummet ska gestaltas med både aktiva och lugna inre zoner, som rum i rummet. De långa siktlinjerna över parktorget ska tillvaratas så att ekbacken i väster och huset vid torget utnyttjas som fondmotiv. Utformningen ska även möjliggöra utblickar över Albydalen mellan husen. Marken utformas som ett gemensamt och sammanbindande golv som spänner över hela ytan. Det ska vara möjligt för fordon att köra på parktorget för transporter, men ytan ska ges en utformning som prioriterar gående utan markerade körspår. Utformningen av torget ska underlätta för gående att röra sig genom hela torgytan och över hela rummet. Golvet bryts därför upp av diagonala band över ytan, vilka drar ihop rummet och leder rörelsen från fasad till fasad. Möjlighet för infiltration ska beaktas vid val av markbeläggning i det inre rummet. Banden delar upp golvet i olika delytor som ges olika markbeläggning, förslagsvis gruslika ytor (asfaltgrus Y1) och betongplattor. Referensbilder lekskulpturer och sittbänk I den centrala delen av rummet övergår golvet till gräs- och begetationsytor, både för platser för vistelse, avkoppling och aktivitet. I den centrala delen av parktorget används ett cirkulärt formspråk som spelar mot de triangulära formerna. Rundlarna kan vara upphöjda eller lätt försänkta och innehålla planteringsytor, häckomgärdade sittgrupper som stiliserade bersåer, eller lekfunktioner för större barn. Sittplatserna bör placeras i ett sådant läge att möjlighet ges till utblickar mellan husen mot Albydalen. De upphöjda rundlarna kan kombineras med sittplatser i trä på murkrönet. I övergångszonen mellan parktorg och torg kan en av rundlarna uppföras som generös sittmöbel, vilken också kan användas som mindre scen. 40 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

8 Illustration parktorget 41 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

9 Genom att etablera nya stora trädvolymer kan skalan i rummet brytas ner och rum i rummet skapas. Träden placeras i dungar sortvis, med arter som påminner om naturen men med en förädlad karaktär, exempelvis skogs- och kärrekek, fylldblommigt körsbär, scharlakansek och silverlönn. Även klippta häckar eller friväxande formstarka buskar runt rundlarna, i höjd är möjliga att se över för vuxna( ca 0,7 m), bidrar till rumsverkan. Till häckarna kan blommande arter som exempelvis bukettapel väljas, för att ge extra upplevelsevärden. Färdiga häckar eller buskar förespråkas vid plantering. Gångstråket mellan tunnelbanan och boende på västra delen av Albyberget leds in på södra delen av parktorget. Ett ledstråk kombinerat med dagvattenhantering kan användas för att tydliggöra stråket och leda huvudflödet över parktorget. Illustrationer parktorget sett från naturmarken mot torget 42 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

10 Referensbild formspråk parktorg. Referensbild fylldblommigt fågelbär. Referensbild ekollon skogsek. Referensbild scharlakansek. Referensbild scharlakansek. Referensbilder ekbacke som övergår från vild till stiliserad natur samt hur betongkant med träsarg kan utformas. 43 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

11 Berghällen och terrängtrappan mot Grindtorpsskolan från Lagmansbacken. Bevarandevärda skogsekar vid Tingsvägen, på norra respektive södra sidan. Naturmark Planområdet ansluter mot naturmarkspartier i ytterkanterna. Naturen tas in som ett gestaltande element i kanten mot parktorget och i mötet med bebyggelsen. Viktiga karaktärsträd bevaras i den nya stadsmiljön. Tall- och ekbacken väster om Tingstorget har höga ekologiska och upplevelsemässiga värden. Den utgör blickfång och fungerar som rumslig avgränsning för parktorget. En skötselplan bör upprättas för att säkerställa områdets ekologiska värden. Skogen bör hållas fri från undervegetation för att gynna ekologiskt viktiga träd och det naturliga fältskiktet i den blockrika terrängen. Även vid Tingsvägen finns två bredkroniga ekar som ger området identitet och är viktiga att bevara. På berget upp mot Grindtorpsskolan behålls naturen fortsatt vild och orörd. I ett stråk närmast trapploppet mot skolan bör skogen hållas fri från undervegetation för att skapa genomsikt och öka tryggheten. I samband med att området byggs ut kommer omfattande sprängningsarbeten bli nödvändiga. Stora delar av slänterna kommer därefter behöver återställas. Marken runt husen släntas ut mjukt mot kringliggande naturmark utan höga stödmurar. De påverkade områdena bör ges en fortsatt naturlik karaktär med återställt fältskikt och planteras med naturligt förekommande trädarter. Naturkaraktär vid gångstråket som leds in på Tingstorget. 44 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

12 Gatuträd etablerade i skelettjord. Principsektion A - växtbädd för träd på parktorg, där överbyggnad varierar. Principsektion B - växtbädd för träd i gata. Växtbäddar Växtbäddarnas beskaffenhet är avgörande för att kunna etablera nya träd och annan vegetation så att den volymverkan och karaktär projektet eftersträvar ska kunna uppnås. Tillräckligt jorddjup och jordvolym behöver säkerställas på underbyggda gårdar, på torg och gator för att den eftersträvade växtkaraktären ska kunna säkerställas. Jorddjupet kan variera och anpassas till om det är träd, perenner eller buskar som ska växa på platsen. Tänk på! Utformning av växtbäddar - Nya träd placeras i skelettjord av pimpsten, alternativt makadam, med trädgaller och med kraftiga stamskydd. På parktorget behöver skelettjordens djup vara minst 750 mm och utföras enligt principsektion A. På gator behöver skelettjorden vara minst 600 mm plus 200 mm överbyggnad, enligt principsektion B. Minsta yta skelettjord för ett träd är 20 kvm. - Träd på bjälklag planteras i regnbäddssubstrat med ett djup om minst 450 mm och underliggande dräneringslager om minst 150 mm, exempelvis bestående pimpsten. - Planteringar för klätterväxter och marktäckare utförs i planteringsytor med ett jordlager på minst 400 mm, där jordlagret utgörs av lättviktsjord, med minst 40 % småkornig pimpsten och underliggande tätskikt och rötskydd utförs som rent pimpstenslager (under kornstorleksfördelning 8 mm). Därutöver tillkommer isolering och konstruktion. - Möjlighet att ersätta lättviktsjorden mot regnbäddssubstrat utreds vidare tillsammans med dagvattenkonsult. Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark 45

13 Utformning av gaturum Referensbild tallar i gatumiljö. Roslagstullsbacken, Stockholm. Referensbild försänkt regnbädd i gata. Referensbild Tingsvägen, grön förgårdsmark med små buskar Gestaltningsprinciper och perenner. Vägarna tillförs en mer stadsmässig gatukaraktär med fickparkering och gatuplanteringar, istället för dagens landsvägskänsla. Tingsvägen och Lagmansbacken har idag en mjuk linjeföring. Vid de nya husen kommer gatan rätas upp kortare sträckor, men den dominerande upplevelsen ska fortsatt vara mjuk och följsam upp för berget. Lagmansbacken Lagmansbacken utformas med trottoar och kantstensparkering på ömse sidor gatan. Cykling sker i blandtrafik och ytorna beläggs med asfalt. En upphöjd och avsmalnad passage anläggs i södra delen där trapploppet från torget möter trappan upp mot Grindtorpsskolan, för att ge en säkrare trafikmiljö för gående. Upphöjningen beläggs med betongplattor eller marksten lika busshållplatsen vid torget. På södra sidan Lagmansbacken planteras tallar gruppvis om två till tre i fickor mellan parkeringsplatserna i höjd med gårdarna mellan punkthusen. Artval och placering ska bidra till känslan av att naturen på Albyberget övergår i det urbana gaturummet. På norra sidan av Lagmansbacken varvas parkeringsplatser med försänkta regnbäddar med gräs för dagvattenhantering alternativt perenna planteringar i trottoarens nivå. Vändplanen vid skolan ska utökas i storlek för att klara utryckningsfordon och sopbil. Tingsvägen Tingsvägen ska omvandlas från infartsled till gata med ny bebyggelse som ansluter till gaturummet. Dagens planskilda passage över Tingsvägen tas bort och ersätts med övergångsställe i plan. Tingsvägen utformas med dubbelriktad körbana anpassad för busstrafik samt gång- och cykelbana på norra sidan. I vissa partier i anslutning till bebyggelsen kan fickor med kantstensparkering placeras på norra sidan. Torget ges en tydligare annonsering vid Tingsvägen genom att gatans utformning samordnas med torgets material och riktningar hela vägen fram till berget i söder. Busshållplatsen invid torget utformas som en upphöjd körbanehållplats och beläggs med betongplattor eller marksten lika torgets färgskala och material. Torgets avdelande band i rödbrun metall fortsätter tvärs över Tingsvägen och ramar in hållplatsytan. Banden kan även kombineras med taktila ledstråk vid busshållplatsen. Cykelbanan över torgytan visas och avskiljs genom på betongplattor i avvikande kulör i ytan motsvarande 46 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Utformning av gaturum

14 Referensbild Tingsvägen, kombinerat taktila ledstråk och dagvattenränna. Referensbild Tingsvägen, markering cykelled på betongplattor. Principsektion Lagmansbacken: Gång 3,25 m - parkering/träd 2,25 m - körfält 5,5 m, cykling i blandtrafik - parkering / regnbädd 2,25 m - gång 2,55 m Principsektion Tingsvägen: Upphöjd förgårdsmark med plantering 1,5 m - gång och cykelbna 3,5 m - möbleringszon 0,65 m - parkering 2,5 m - körfält 7 m - möbleringszon 0,4 m cykelbanans bredd. Busshållplats och övergångsställen över Tingsvägen ska ligga nära varandra och med god uppsikt från torget. Övriga körbanan och gångytor asfalteras. Mellan gångoch cykelbanan och körbanan anläggs en smal plattlagd möbleringszon, i vilken gatubelysning placeras. På Tingsvägens norra sida, i backen upp mot torget, behöver bänkar placeras ut i anslutning till gång- och cykelbanan för att erbjuda vila för gående i den branta backen. Bänkarna placeras på en plan yta som beläggs med betongsten. I anslutning till lamellhusen införs en smal remsa gröngjord förgårdsmark i form av upphöjda planteringsbäddar med klätterväxter, låga buskar och perenner. Principsektion upphöjd busshållplats vid tunnelbana: Gång 2,3 m - körfält/körbanehållplats 8 m - hållplatsområde 2,75 m - gång och cykel 3,3 m Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Utformning av gaturum 47

15 Belysning Referensbilder beysning på torget: lutande master och accentuerande beysning. Inspirationsbilder belysningskoncept. Gestaltningsprinciper Ljussättningen av Tingstorget syftar till att göra torgmiljöerna trygga och välkomnande. Ljusgestaltningen och formgivningen av armaturer hämtar sin inspiration från solitärträdet på Tingstorget och dess samband med befintligt ekbestånd i väster. Eken ger inspiration till en konceptuell och platsspecifik armatur, exempelvis i form av ett ekollon. Denna monteras linspänd på vajrar över den inre delen av parkrummet, vilket bidrar till att förbinda naturmarken med torgmiljön. Ljussättning torget Ljussättningen av Tingstorget sker från spotlights monterade på ca 10 m höga master vilket gör att den fria vyn över torget kan bibehålls. Masterna bär upp flera spotlights som riktas ut på torget och som ger ett kontrastrikt och avbländat ljus över den öppna torgytan. Belysningen ger en dramatisk och stämningsfull upplevelse av torget som passar dess urbana uttryck. Masterna korresponderar med de höga byggnaderna och tillåter branta vinklar på spotlightsen vilket motverkar bländning. Master och spotlights målas i en mörkbrun kulör för att samspela med färgtemat på fasaderna och för att återkoppla till naturtemat. Spotlightsen är bestyckade med LED med en neutralvit färgtemperatur som blir representativ för allmänbelysning på torgytor inom området. Varmare belysning placeras vid platsbildningar och trappor för att ge en intimare upplevelse och skapa kontrast mot masternas belysning. Belysningen på trappgradängerna utförs i en mindre skala som kontrasterar till övriga torget. Trappgradängerna ljussätts med infällda armaturer i kortsidorna av bänkarna, som lyser mot trappsteg med ett riktat avbländat ljus. Trappans bakre vägg belyses med ett jämnt mjukt ljus som skapar en fond till torget. Ljusbilden och färgtemperaturen anpassas utifrån murens utformning och struktur. 48 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Belysning

16 Planillustration ljussättning. 49 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Belysning

17 Referensbilder beysning på parktorget: linspänd belysning, platsskapande beysning. Principsektion ljussättning parktorg. Ljussättning parktorget Linspänd belysning hängs över de nyplanterade träd som står i klungor längs parktorget och kopplar samman den befintliga ekskogen med solitäreken på Tingstorget. Armaturerna hängs på vajrar som spänns upp mellan husfasaderna på höjder ca 6,9 och 12 m. Armaturerna ger ett varmt glödljus som sprids i trädens lövverk och skapar naturliga skuggspel på marken som varierar över årstiderna. Närmast fasader placeras avbländade downlights för allmänljus över gångstråk och platser utan att ge spilljus in i lägenheterna. Högre pollare placeras vid sittplatser i rundlar för att skapa intima platsbildningar i mindre skala. I bänkar under träd integreras ljus som accentuerar dess plats och funktion. Ljussättning gaturum Lagmansbacken Den nya belysningen skall ge en funktionsorienterad ljussättning av gaturummet för att det ska upplevas som tryggt och upplyst. Det är av vikt att ljuset är kontrollerat och avbländat och därmed inte riktas in i lägenheter. Armaturerna skall vara sk. planglasarmaturer med en tydlig vägoptik som styr ljuset över gata och trottoar. De monteras antingen på stolpar eller på linspänd vajer mellan fasader. Armaturerna bör ha ett enkelt och funktionellt uttryck för att underordnas torgens mer specifika ljussättning. Materialet bör vara galvat stål lika anslutande gators belysningsmaterial. Lagmansbacken och Tingsvägen är del av Albys övergripande vägnät och ansluter därmed mot befintliga gator, stolpar och armaturer. Stolpmontage ger en tydlig gaturumsstruktur kan uttrycksmässigt möta anslutande gators befintliga stolpar. Alternativet linspänd belysning medför en flexibilitet då placeringen är fri över gaturummet, men särskiljer sig gentemot anslutande gator och befintlig belysning. Tingsvägen Tingsvägens nya utformning utgör bara en mindre sträcka av en större befintlig gata. Därför används samma avtrappade galvade stolpe och armatur som den befintliga belysningen. Den nya trottoaren får separat belysning från en lägre stolpe. 50 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Belysning

18 Principsektion belysning bostadsgård. Referensbilder platsskapande belysning på gårdar. Referensbilder gaturum. Ljussättning gårdar Bostadsgårdarna ljussätts med låg avbländad belysning placerad längs gångvägar, sittplatser och entréer. Belysning i form av låga pollare orienterar de boende mellan entrévägar och bostadsentréer. Sittplatser ljussätts med högre pollare som ställs vid kortsidorna av borden och som definierar miljön. Referensbild platsskapande beysning på gårdar. Generellt är ljusnivåerna och placeringen av belysningen lägre på bostadsgårdarna. Dels för att påtala den privata miljön och särskilja dem från de offentliga ytorna. Dels för att bostadsgårdarna inte har samma behov av ljusmängd. Men också för att skapa en stämningsfull ljussättning i en mindre skala som upplevs uppifrån lägenheterna. 51 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Belysning

19 Konstnärlig utsmyckning Konst i det offentliga rummet ska ge ett tillskott till miljön och bidra till Tingstorgets identitet som en inbjudande mötesplats för alla. Konstverk får gärna ha en ungdomlig prägel och berätta om Albys invånare. Tänkbara ytor för konstverk kan vara ytor vid gradängtrappan och markbeläggning vid Tingstorget eller ett skulpturalt lekvänligt objekt i parkstråket. Referens temporär konst som lockar ögat. Konst kan endera utgöra fondmotiv och en eye-catcher eller utgöra en intergrerad del av helhetsgestaltningen. Skyltning Skyltar utformas med fristående bokstäver och kulörer som är väl anpassade till de fasadkulörer som förekommer i området. Referens fristående bokstäver i samverkan med fasad. 52 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Konstnärlig utsmyckning, Skyltprogram