Arktis har fått en nyckelroll, sid 4. Grönländska filmer i ropet, sid 10. Uummannaq spelar på isen, sid 14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arktis har fått en nyckelroll, sid 4. Grönländska filmer i ropet, sid 10. Uummannaq spelar på isen, sid 14"

Transkript

1 Föreningen Sverige-Grönlands medlemsblad Nr Arktis har fått en nyckelroll, sid 4 Grönländska filmer i ropet, sid 10 Uummannaq spelar på isen, sid 14

2 Hetta i Arktis I maj övertog Sverige ordförandeklubban i Arktiska rådet och det kommer nu an på utrikesminister Carl Bildt att manövrera de åtta arktiska staterna genom en farled där undervattensgrund lurar och där konsensus och samarbete är förutsättningen för en lyckosam seglats. Många aktörer inom minst sagt skiftande områden vill segla med och skaffa sig inflytande över rodret. Arktis är inte längre en isolerad och exotisk utpost på klotet utan en ofrånkomlig del av en globaliserad världsekonomi. Ska Arktis kunna stilla världens hunger efter råvaror och fossila bränslen? Förhoppningarna är stora, kanske rent av orealistiska. Men om kanske bara två år kan Nordvästpassagen ligga isfri sommartid. Grönlands inlandsis drar sig tillbaka med ökande hastighet. Stora land- och havsytor blottläggs och lämnar öppet för exploatörerna, den nya tidens kolonisatörer. Men de som nu hoppas på ett arktiskt Klondyke tycks vara obekymrade om att de samtidigt sågar av den gren de sitter på. En uppvärmning av klimatet innebär som vi redan sett att isarna smälter och med smältvattnet följer att havsnivåerna i världen höjs. Det får oöverskådliga konsekvenser på sikt. Greenpeace sa i ett uttalande när utrikesministrarna i Arktiska rådets medlemsstater nyligen sammanträdde i Nuuk på Grönland I stället för att se den smältande isen som en sporre för att göra något åt klimatförändringarna, ägnar sig de mäktiga arktiska nationerna åt militära investeringar inför kampen om oljan under isen. Det handlar just om sådana fossila bränslen som orsakat uppvärmningen. Det är som att hälla bensin på elden. Forskning och utveckling i Arktis har länge gjorts över huvudena på urbefolkningarna vilket fått förödande konsekvenser för deras kultur och identitet. Idag har dessa grupper dock ett tydligt och permanent mandat inom Arktiska rådet vilket kan tackas för att de sedan länge organiserat sig transnationellt och lyckats göra sin röst hörd, inte minst i FN. Sylvia Hild 18 förpliktigar Det grönländska folkhälsoprogrammet Paarisa har varje år öronmärkt vecka 18 för en folklig debatt och samtal kring alkohol. I år är parollen Alkoholkulturen i Grönland dags för en attitydförändring. Ett bra val tycker jag eftersom missbruk av alkohol och rusmedel är en av de stora utmaningarna för det grönländska samhället. Ett problem som inte enbart kan lösas med lagstiftning utan det måste till en attitydförändring också. Om missbruket ska minska måste alla över 18 år ta sitt ansvar på riktigt. Ett ansvar som bland annat innebär att man inte köper ut alkohol till unga under 18 år. Att man visar ett vuxet ansvar kring nyttjandet av alkohol och därmed blir en bra förebild för andra unga som ännu inte haft sin alkoholdebut. En annan viktig punkt är att värdshus, nattklubbar och butiker också tar sitt ansvar. Idag är det flera krogar som har startat en kampanj riktad till unga som är bosatta i studentkorridorer. Det skyltas till exempel med låga priser vid köp av flera öl och torsdagsöppet. En sådan annonsering som har unga studerande som måltavla är förkastlig ur etisk synpunkt och saknar helt sunt förnuft. Här kan dialog vara en väg för att minska eller få bort utskänkning av alkohol till ungdomar. Även om alkoholförbruket har minskat på Grönland så är det fortsatt ett stort problem. Alkohol måste relateras till sociala, mänskliga katastrofer som övergrepp, våld, självmord och bristande omsorg. Dålig ekonomi och arbetslöshet är också förknippad med alkohol. Alkohol- och narkotikarådet på Grönland håller tillsammans med Paarisa på att ta fram nio goda råd för bra alkoholvanor och sättet att inta alkohol. Njut alkohol med måtta och känn dina gränser, säger man. Och våga ta steget ifall du har problem med alkoholen. Paarisa upprättades av Hjemmestyret 1997 med uppgiften att samordna förebyggande och hälsobefrämjande insatser samt bedriva upplysning med målet att förbättra folkhälsan. Målgruppen är barn, unga och barnfamiljer. Barns och ungas välbefinnande och mod prioriteras genom hälsopedagogiska insatser. Mer information hittar man på paarisa.gl Pilutaq Larsen En tidning från Föreningen Sverige-Grönland. Redaktionen består av: Ordförande Sylvia Hild, Helgagatan 36 F, Stockholm Telefon: , e-post: Sekreterare: Joel Åsblom, tel: , e-post: Föreningens kassör är Mats Gullberg, tel: , e-post: 2 Tomma glas. Folkhälsoprogrammet Paarisa vill minska alkoholintaget. Pilutaq Larsen är styrelseledamot i Föreningen Sverige- Grönland. 3

3 Ökat intresse för Arktis Carl Bildt, överst tillvänster åker båt med Hillary Clinton i mitten och till höger syns Grönlands regeringschef Kuupik Kleist. Foto: Sermitsiaq I anslutning till det svenska ordförandeskapet i Arktisk råd har det i vår hållits seminarier både i och utanför Riksdagen och i media har Arktis varit hett nyhetsstoff. Texterna här nedan är en kort resumé av läget i Arktis och fakta är bl a hämtade från Utrikespolitiska institutet. Många av uppgifterna har i spridda skurar tidigare presenterat för våra läsare. Nu försöker vi att ta ett helhetsgrepp. Vad är Arktiska rådet? Arktiska rådet är ett forum för samråd och samarbete mellan Danmark/Grönland/Färöarna, Finland, Sverige, Norge, Island, Ryssland, Kanada och USA samt representanter för de arktiska urfolken. Jämfört med andra internationella samarbetsorgan har urfolken en stark ställning och deras internationella organisationer definieras som Permanent Participants. Deras uppgift är bl a att lyfta fram urfolkens traditionella kunskap. 4 Rådet bildades 1998 och har förutom de åtta medlemsstaterna sex så kallade non-arctic observers och tre ad hoc non-arctic observer states vilka saknar rösträtt. Kina har ansökt om att bli en permanent observatör men inget beslut har tagits. Ordförandeskapet i Arktiska rådet roterar vartannat år. I maj i år tog Sverige över ordförandeskapet från Danmark och 2013 är det dags att lämna över klubban till Kanada. Det var i år premiär för Sveriges del. I Sverige ligger ansvaret för Arktiska rådet på utrikesdepartementet och högsta representant är utrikesministern. I samband med överlämnandet av ordförandeskapet träffades medlemsstaternas utrikesministrar i Nuuk på Grönland. Det var första gången som USA sände en utrikesminister till mötet och Hillary Clinton gjorde då klart att hon vill bidra till att göra Arktis mer synligt och att det regionala och globala samarbetet i frågor som gäller Arktis är viktiga. I Nuuk presenterade Carl Bildt Sveriges utrikespolitiska strategi för Arktis. Den går i stort ut på att genom samarbete med de andra arktiska staterna främja miljö och klimat, hållbar ekonomisk utveckling, forskning om Arktis och de arktiska folkens situation. Alla beslut måste fattas genom konsensus vilket innebär att Sverige måste ha stöd från samtliga medlemsstater innan ett beslut kan tas. Det kräver en viss lyhördhet. Sverige kan också som ordförande påverka genom att lyfta fram angelägna frågor. En fråga som man hoppas kunna påverka på kort sikt är utsläppen av kortlivade växthusgaser som t ex sot. Där har redan ett nationellt svenskt program lagts för att minska på utsläppen. Sverige har inte direkt några ekonomiska intressen i området kring Nordpolen vilket borde ge Sverige en fantastisk chans att verka för skydd av det ömtåliga området. Ett förbud mot oljeutvinning och destruktivt fiske är vad Greenpeace hoppas på. Vad är Arktis? Arktis kan definieras på många olika sätt. Rent geografiskt definieras Arktis som området norr om norra polcirkeln. Men ser man till de klimatmässiga förhållandena så betyder Arktis det område där medeltemperaturen i juli är lägre än 10 grader. Sommartemperaturen är nämligen avgörande för växtligheten. Ibland sammanfaller linjen med trädgränsen men i Europa och Asien går trädgränsen vanligtvis längre söderut. I havet utgör vattentemperaturen en gräns. Utifrån den definitionen skulle Skandinavien hamna helt utanför Arktis med tanke på att Golfströmmen värmer upp vattnet och ger ett mildare klimat. Numera föredrar man att använda en politisk definition vilken väger samman en rad olika faktorer. Det område som står i fokus för Arktisk råds arbete motsvarar en åttondel av jordens yta. Arktis invånare Fyra miljoner människor bor i Arktis. I Ryssland och Alaska är befolkningen oftast bosatt i städer medan man i andra delar har en mycket spridd befolkning. Cirka tio procent av Arktis invånare tillhör ett urfolk. Befolkningsutvecklingen skiljer sig i de olika delarna av Arktis. I Ryssland har folk flyttat söderut med avfolkning som följd när Sovjetunionen slutade att stödja utvecklingen i landets norra delar. För Arktis som helhet är kvinnorna betydligt mer benägna än männen att flytta. Arktis har nyckelroll Arktis har fått en nyckelroll i de dramatiska klimatförändringar som nu sker på jorden. Man vet att snö och is reflekterar solens energi tillbaka till rymden och att de växthusgaser som legat infrysta i tundran påverkar klimatet när permafrosten släpper sitt grepp. En dynamisk process mellan olika faktorer där man ännu saknar mycket kunskap. Klart är att Arktis värms upp mycket snabbare än resten av världen. Sedan 60-talets mitt har temperaturen norr om Polcirkeln ökat med två grader. Det är fyra gånger mer än den globala ökningen var istäcket i Norra ishavet rekordlitet. Observationer visar att isen är både yngre och tunnare än tidigare. Tecken finns också på att havet blivit surare till följd av koldioxid från luften. Nya djur- och växtarter börjar dyka upp. Grundorsaken till denna förändring är som alla vet utsläppen av växthusgaser. På senare år har man även uppmärksammat att sotpartiklar från dieselbränslen och uppvärmning i Arktis närområden förstärker uppvärmningen. 5

4 Ekosystemen förändras Den biologiska mångfalden som utgör grunden för de ekosystem som är förutsättningen för mänskligt liv i Arktis håller på att förändras. Oftast sker inte en förändring långsamt utan hela system kan snabbt ändra karaktär och nya arter börjar dominera. Detta hände utanför Newfoundland där torsken försvann på 1990-talet. Förändringar av det här slaget drabbar inte bara djur utan också människor som måste hitta nya sätt att försörja sig. Idag finns bättre möjligheter att observera och ställa samman information till en helhetsbild som ger ett pålitligare underlag för handling. Detta är en av Arktis råds stora uppgifter. Den politiska samarbetsandan har bidragit till att säkra möjligheten att forska i hela Arktis vilket inte tidigare varit självklart. 6 Arktis en sopstation Det är känt sedan länge att både människor och djur i Arktis har betydligt högre halter av långlivade miljögifter än jordbruks- och industriområden längre söderut. När det arktiska samarbetet inleddes på 90-talet var miljögifterna en av de högst prioriterade frågorna. En viktig orsak till koncentrationen av miljögifter i det avlägsna Arktis är att ämnen som kan förångas, t ex kvicksilver, transporteras med luftströmmarna norrut. När temperaturen sjunker faller miljögifterna ner och tas upp av ekosystemen. Arktis blir en slutstation för världens giftutsläpp. I kallt klimat är fett en viktig energikälla och organiska miljögifter ansamlas i fettet. För varje nivå i näringskedjan blir koncentrationen högre. I den så kallade Stockholmskonventionen mot långlivade organiska miljögifter identifieras Arktis som en indikator-region där mätningar kan tjäna som grund för att upptäcka nya gifter. Den viktigaste upptäckten är förekomsten av nya miljögifter som bromerade flamskyddsmedel och fluorerade ämnen. Världens oljereserv Idag produceras tio procent av världens olja och 25 procent av naturgasen i Arktis. Den överväldigande största delen kommer från Ryssland. På senare år har den ryska gasen blivit ett geopolitiskt maktinstrument där flera EU-länder är beroende av en regelbunden tillgång. Arktis som resurs för ekonomisk utveckling utanför regionen är alltså inte något nytt. Nytt är att teknik, högre råvarupriser och minskande havsis har gjort det realistiskt att vända intresset mot havet. Troligtvis finns fyndigheter i vattnen kring Grönland och arktiska Kanada men de stora fyndigheterna döljer sig sannolikt på den breda ryska kontinentalsockeln. De höga råvarupriserna ökar också intresset för gruvdrift. På Grönland t ex pågår jakten på sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga i modern elektronik. Vattenkraft är en billig energikälla som är attraktiv för etableringen av aluminiumsmältverk på Grönland och Island. Fiske är ett annat område som är av globalt intresse. Det är framför allt i Ryssland och Kanada som de arktiska ekonomierna växer snabbast. Flödet av pengar ut från regionen är större än det statliga stöd som går till befolkningen inom regionen. Nya handelsvägar en dröm Sommaren 2015 kan arktiska vatten bli isfria för en kort period och det skapar helt nya förutsättningar för transporter i området. Idag är 6000 fartyg registrerade för trafik inom regionen. Den siffran ökar snabbt när allt fler kryssningsfartyg och andra turistbåtar söker sig norrut i jakt på den yttersta vildmarken. Ett bekymmer eftersom dessa båtar sällan är byggda för trafik i Arktis. Dessutom kommer oljeoch gastransporter att bli en vanlig syn de kommande tio åren. Till detta kommer att exempelvis Kina och Japan drömmer om en ny handelsväg via Arktis till den europeiska marknaden. Ännu så länge stannar dock detta vid en dröm. Is och kyla kommer även i fortsättningen att försvåra för sjöfarten och dessutom saknas både hamnar, sjökort och navigationssystem. Arktis har blivit en internationell spelplats med många konkurrerande aktörer vars olika värderingar och intressen blivit allt tydligare. Förutsättning borde dock förhoppningsvis finnas för samarbete och utveckling som tar hänsyn både till miljö och behovet av ekonomisk utveckling höll Michail Gorbatjov ett tal i Murmansk som gick till historien. Han ville öppna för samarbete kring miljö och forskning med omvärlden och göra Arktis till en fredens zon. Han strävade efter 7

5 en helhetsbild av läget på miljöfronten och de satsningar som gjordes de kommande åren blev grunden för bildandet av Arktisk råd Miljöarbetet är fortfarande centralt men medlemsländerna har svårt att komma överens hur en hållbar utveckling ska skapas. Oklar roll Sommaren 2007 blev det uppenbart för alla att Arktis var föremål för en politisk process. Ryssarna som punktmarkerade Nordpolen med en flagga på havsbotten gjorde klart att här handlade det om fördelningen av rättigheterna till Arktis marina resurser och den olja och gas som man hoppas kunna utvinna under kontinentalsockeln. FN:s havsrättskommission från 1982 reglerade redan staters rättigheter och skyldigheter men nu höjdes röster för att stater under vissa omständigheter kunde ha rätt till den del av kontinentalsockeln som sträcker sig utanför 200 sjömila-gränsen. Här fanns en risk för konflikter träffades de fem arktiska kuststaterna i Ilulissat på Grönland och enades om att konflikter av detta slag skulle lösas inom havsrättens ramar. Detta och ett senare kuststatsmöte 8 väckte stor irritation hos övriga medlemmar i Arktisk råd och hos urbefolkningarna som kände sig utestängda. Och samtidigt har många nya länder begärt inträde som observatörer, bl a Kina, Japan, Sydkorea och EU. Diskussioner pågår nu hur Arktisk råd ska utforma sitt arbete i framtiden och vilken roll det ska ha. En juridisk roll, en starkare politisk roll, ett öppnare forum? Tonen har skärpts och Ryssland och Kanada har markerat med en ökad militär närvaro. Men snarare än militära konflikter handlar det i framtiden om vem som ska få tillgång till naturresurserna och om olika värderingar kring hur mycket utrymme man ska ge de kommersiella intressena, behovet att skydda miljön och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling för den arktiska befolkningen. Allt är möjligt. Fördjupat internationellt samarbete med gemensamma mål eller konflikt kring åtråvärda resurser. Säkerhetstänkandet breddas I Arktis måste säkerhetstänkandet breddas från rent militära frågor till hur säkerheten för den ökande fartygstrafiken ska åstadkommas. Vilka krav måste ställas på fartygen för att hindra miljökatastrofer till sjöss? Hur ska arbetet organiseras vid en olycka? I Arktiska rådet har beslut nu tagits att samordna räddningsinsatserna vid fartygsolyckor. Men det vidgade säkerhetsbegreppet handlar också om att hantera långsiktiga miljöhot och behovet att anpassa samhällen och individer till nya förhållanden när klimatet blir varmare. Kraftiga reaktioner mot Greenpeace För andra året i rad har Greenpeace genomfört ett antal protestaktioner mot de grönländska oljeäventyren. I samband med Arktis råds ministermöte i Nuuk i maj gjorde Greenpeacemedlemmar sig beredda att olovligt demonstrera utanför Hotel Hans Egede och låste sedan fast sig vid ett oljefartyg. De ville genom att visa fram en fågel i råoljeindränkt fjäderdräkt uppmärksamma Hillary Clinton och hennes delegation på farorna med oljeutvinning i Arktis. Strax innan USA-delegationen skulle anlända till hotellet blev demonstranterna omringade av en grupp barn som skrek okvädingsord. Konflikten trappades upp och tjugotalet barn började kasta ägg. Greenpeace-folket flydde därifrån i bil i åsyn av många vittnen vilka bl a reagerade över att demonstranterna hade sälskinnsprodukter på sig. Greenpeace försäkrade dock att det inte fanns någon politisk tanke bakom detta utan att sälskinnsvantar värmer bäst när det är kallt. I början på juni kulminerade protestaktionerna i att ett antal av aktivisterna bordade oljeplattformen Leiv Eiriksson där man låste sig fast i flera dagar. Cairn Energys oljeplattform är verksam 180 kilometer från den grönländska kusten och bevakas av danska marinen. Trots detta lyckades Greenpeace hindra borrningsarbetet i fyra dagar innan aktivisterna kunde avlägsnas. Det rättsliga efterspelet innebar att 18 aktivister fick böta danska kronor vardera och därefter utvisas från Grönland. 9

6 Grönländsk filmvåg ger internationella svallvågor Redan på 50-talet började Grönland att uppmärksammas som filmland då filmen Qivitoq blev Oskarsnominerad. Men det är först under de senaste par åren som den inhemska filmproduktionen tagit fart på allvar. Qaqqat alanngui framställs som Grönlands första rysarthriller. Foto: Tumit Production. 10 Filmen Qivitoq - fjeldgængeren från 1956 har åter blivit aktuell sedan den nyligen restaurerats och kommit ut på dvd. Här handlar det dock om en dansk produktion med handlingen förlagd till Grönland. För två år sedan meddelade det grönländska produktionsbolaget 3900 Pictures att man kommit till skott med den allra första filmen, Nuummioq, som producerats helt och hållet på Grönland. Sedan dess har filmen turnerat på olika festivaler runt om i världen och flera av skådespelarna har även fått erbjudanden om roller i både tv-serier och filmer. Ytterligare ett grönländskt produktionsbolag som fått upp ångan rejält är Tumit Production som 2009 hade en stor succé med komedin Hinnarik Sinnattunilu med 24-årige Angajo Lennert-Sandgreen i huvudrollen. Nu har Tumit kommit till skott med Grönlands första rysare, Qaqqat alanngui där samme Angajo Lennert- Sandgreen axlar huvudrollen. Den hade världspremiär i Nuuk i början på juni och planen är att även Qaqqat alanngui ska följa Nuummioqs väg med visningar på internationella filmfestivaler. Rent tematisk finns det en viss likhet mellan Qivitoq och Qaqqat alanngui eftersom båda filmerna berör det grönländländska fenomenet qivittoq. Det handlar om personer som begått moraliskt förkastliga handlingar och därefter beger sig till fjälls och lever resten av sitt liv i samhällets utkanter. I Qaqqat alanngui drabbas ett gäng ungdomar av en qivittoq, ett möte som leder till ond, bråd död. Även i Alaska och Kanada är qivit- Angajo Lennert-Sandgreen spelar huvudrollen både i rysaren Qaqqat alanngui och i komedin Hinnarik Sinnattunilu. toq ett välkänt begrepp så Tumit ska inledningsvis försöka att lansera Qaqqat alanngui även i dessa regioner. Därtill ska filmen givetvis även lanseras i de övriga nordiska länderna. Både Nuummioq och Qaqqat alanngui kan hänföras till kategorin lågbudgetfilmer och under sensommaren kommer ytterligare en film, Aqqalu som regissören Kristian Nygård kallar en no-budget film. Det innebär att han uteslutande använt amatörskådespelare som ställt upp helt utan ersättning. Det kanske är för tidigt att börja utropa ett grönländsk filmunder men klart är att det börjar röra på sig på ön som länge varit känd för sin enastående musiktradition men nu även börjar synas i den filmiska världen. Joel Åsblom 11

7 Uummannaq Music Project unikt brobyggande Uummannaq har ingen konserthall men inte desto mindre har världsberömda musiker hittat vägen till den hjärtformade ön och dragit igång ett kulturprojekt som saknar motstycke och där isen får spela en av huvudrollerna. Läs här nedan vad Galya Morrell berättar om projektet som hon själv var med och skapade. Uummannaq Music Project började med en förfrågan på Facebook senhösten Min vän Joel Spiegelman, en känd amerikansk kompositör, pianist och dirigent, och jag uppmärksammade att Uummannaqs barnhem behövde en pianostämmare från Ilulissat och bad om en donation för att bekosta resan. Joel och jag grep genast in och frågade runt bland våra vänner, av vilka många var framstående musiker, om de kunde hjälpa till med projektet. Men sedan infann sig tanken: vad händer när pianot är fixat, har barnen en lärare? Jag kände redan några av barnen från den gången de besökte New York för fem år sedan tillsammans med Ole Jörgen Hammeken och hans fru Ann Andreasen som är chef för barnhemmet i Uummannaq. Min son Kevin hade då färdats i en öppen båt genom Arktiska Oceanen i Norra Ryssland som den yngste medlemmen i Polar Passage 2000 Expedition med målet att spåra inuiternas migrationsrutt från Sibirien till Grönland. Där fick han kontakt med Ole Jörgen. Jag blev helt förälskad i barnen. De är så fantastiska, begåvade, artistiska och musikaliska. Kevin i sin tur studerade på den 12 Galya Morell dansar isdans. berömda Fame School i NYC och han bjöd dit barnen. De var minst sagt upprymda av allt som de fick vara med om på skolan. Så jag tänkte att om inte barnen kan gå på Fame School så varför inte låta Fame School komma till Uummannaq. Jag frågade Joel om han ville stödja min idé och helt plötsligt sade Joel, som hade ett fulltecknat schema, att han ville undervisa barnen i Uummannaq. Kärlek till musiken Redan från början såg vi vårt syfte i ett lite bredare perspektiv än att bara etablera ett musikprogram på barnhemmet. Vår Mission skulle bli att väcka inuitbarnens kärlek till musik i en miljö som ligger långt från musikkonservatorier och konserthallar. Vi hade visioner om ett program som stod på fyra pelare: undervisning, skapande, framträdande och bevarande. För att våra elever skall hitta sitt eget kreativa musikaliska uttryck i harmoni med den omgivande naturliga miljön, ansåg vi att det är viktigt att öva upp känsligheten för alla typer av ljud och musik. På så sätt kan barnen knyta an till sina egna fantasier och känslor. Både elever och lärare skulle göra musik tillsammans spontant och på stället. Med vilka musik- eller icke-musikmaterial som finns tillgängliga så som trä, ben, skinn, snö och is. Detta inspirerar till medvetenhet och kreativitet. I vår vision såg vi också hur musiker av världsklass kommer till Uummannaq och framträder för barnen och arbetar tillsammans med dem. Vi såg det som synnerligen viktigt att den gamla grönländska musiktraditionen, historieberättandet och danskulturen bevaras i en tid av sociala- och klimatförändringar. Vi menade att gamla glömda traditioner t o m måste återskapas. Global korsbefruktning När vi satt där i NYC och födde fram pro- jektet visste vi inte vart våra ansträngningar skulle leda. Vi visste bara att vi startat något som var helt nytt. Och vi skulle göra det, steg för steg. En korsbefruktning av musik, teater, konst, dans och is. Vi fick oerhört stor hjälp av Ann Andreasen och personalen på barnhemmet. Men också från skollärarna, läkare, piloter på Air Greenland. Utan dem hade det inte blivit något program. Joel Spiegelman är dirigenten i Uummannaq Music. Han undervisar också i piano och komposition. Under en säsong spelade och undervisade pianovirtuosen Elena Kuschnerova i Uummannaq och fem andra platser på Grönland. Nu är det Ron Alvarez från Venezuela som undervisar i fiol, dans och konst. Hivshu (Robert Peary) kom för att lära ut trumsång och Guy Davis, en berömd bluesmusiker från Amerika, kom för att lära ungarna spela banjo och munspel och skapa arbetssånger. Han blev en riktig kioskvältare. 13

8 Vi har haft konserter för alla i samhället, vi har satt upp tre baletter varav två på isen och vi organiserade en månadslång festival med kirgizisk kultur i Uummannaq, något som uppmärksammades stort i pressen i Centralasien. Se Den lokala befolkningen har tagit emot vårt projekt med stor entusiasm. De är inte bara stolta över barnen och hjälper dem, de lokala jägarna och fiskarna har tagit aktiv del i föreställningarna. De sjunger, dansar och nu t o m spelar fiol. Detta är särskilt viktigt eftersom jägarna är starka förebilder för barnen och om en jägare spelar fiol så ser barnen att de också kan. Många av de som kommit till Uummannaq för att undervisa har aldrig upplevt kyla. Ron Alvarez t ex hade aldrig sett snö och is. Han kom utan kängor och varma kläder. Men nu kan ni se honom dansa Aalibart på isen i vår nya Arctic Ballet. Framtidsplaner Uummannaq Music Project handlar om brobyggande. Ett av våra mål är att bryta den isolering som ofta uppstår i Arktis. Så nu har vi byggt broar i många riktningar redan och är på gång med Sibirien. I slutet av sommaren reser vi till Jakutien och hoppas att några av ungarna där vill komma till Uummannaq efteråt. Vi välkomnar människor från hela världen som har en önskan att ge av sin kunskap och bidra till vårt projekt. Hittills har vi hittat våra potentiella medaktörer genom vår hemsida och Facebook Fan Page Uummannaq Music. Det var så vi kom i kontakt med Venezuelas musikprojekt El Sistema och fick en av deras bästa unga dirigenter och violinister. När jag kom till Uummannaq hade jag aldrig varit på Grönland tidigare men jag har bott 25 år i Arktis. Mycket är likt från den övriga polarvärlden medan annat är absolut unikt. Jag känner mig hemma på Grönland. Folk här lever så som jag tycker folk i allmänhet skulle leva. De har inte blivit robotar ännu, här är de fortfarande mänskliga varelser. Och mitt eget liv har gått in i ett nytt skede på ett sätt som jag aldrig drömt om tidigare. Det enda jag kan säga är Tack Grönland. Galya Morrell KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt Lågenergihus gör succé 2004 byggde Center for Arktisk Teknologi ett lågenergihus i Sisimiut. Både bygget och driften är ett undervisnings- och forskningsprojekt med syftet att testa lågenergiteknik i arktiska förhållanden. Huset är högisolerat, har ett speciellt ventilationssystem med värmeåtervinning och varmt vatten som produceras av solceller. Huset var projekterat för att klara uppvärmning på 80 kilowatttimmar per kvadratmeter men de första åren steg förbrukningen med 75 procent. Efter förbättringar av bland annat styrfunktionen och effektivare isolering av värmerör och ventilationskanaler har man nu landat på 95 kwh/m2. Nu är man nära målet och projektet har gett erfarenheter och kunskap som hela den grönländska byggbranschen kan dra nytta av. I kommunen hoppas man att lågenergihuset ska kunna bidra till att minska oljeförbrukningen i hela Arktis. I de befintliga byggnaderna på Grönland behövs i genomsnitt 400 kwh/m2 för uppvärmning. Kangerlussuaq 70 år 1941 mitt under brinnande världskrig upprättade USA militärbasen Blue West Eight inne i Kangerlussuaqfjordens ände. Senare blev basen kallad Sondrestrom Air Base lämnade USA basen och idag är Kangerlussuaq-området civilt och samtidigt hela Grönlands transitflygplats. I en vecka pågår jubileumsfestligheterna som avslutas med talangshow i Kongresshallen. Åldersgräns höjs för seniorbiljetter Från och med 1 juni måste du vara ålderspensionär, det vill säga 65 år, för att få resa med Air Greenlands seniorbiljetter. En annan nyhet är att bolaget har sänkt priserna med 9 till 31 procent på sträckan Nuuk-Köpenhamn, vilket gör att många även i fortsättningen kan ta sig till Grönland för ett lägre pris om man bokar i tid och tar de avgångar då priserna är låga. Ibland kan de billigaste ordinära biljetterna faktiskt bli billigare än en seniorbiljett utgjorde flygresenärer över 60 år 20,8 procent av alla resande. Det blev Tromsö Det har varit debatt om Arktisk råd skulle ha ett permanent sekretariat och var det i så fall skulle ligga. Reykjavik har varit ett hett namn. Men nu har äntligen utrikesministrarna i Rådet tagit sitt beslut och valet föll på Tromsö som har ett universitet som just sysslar med arktiska förhållanden. Lär dig grönländska Under sitt första år har Dansk Grönländsk Språkgrupp haft mer än tiotusen besökare på sin hemsida för språkkursen i grönländska, sermersooq.dk. I år har språkgruppen firat ettårsjubileum och beslutat att frige hela kursen så att alla som vill ska kunna lära sig grönländska. Nu kan alltså kursen laddas ner till din egen dator och dessutom spridas till vänner och bekanta från sermersooq. dk. Det är gratis. Och vad kan du lära dig? Till exempel olika hälsningsfraser, berätta om dig själv, handla, fråga om vägen, äta och dricka, avtal. Pilluarit. Tillykke! 14 15

9 Sista sidan... Besök från Kulusuk Den 18 september anländer fyra barn från Kulusuk och deras lärare Anne- Mette Holm till Stockholm där de blir föreningens gäster i två dagar. Därefter fortsätter de, efter en mellanlandning i Värmland, till Göteborg och Bokmässan där de ska presentera Elisabeth Härenstams nyutgivna bok Havets Mor. Om någon Göteborgsmedlem har möjligheter att härbärgera den lilla gruppen så meddela Elisabeth Härenstam detta. I Stockholm ska barnen besöka en skola samt utforska stadens sevärdheter och på egen begäran besöka en simhall. Troligtvis på kvällen den 20 september ordnar vi ett möte mellan besökarna och våra medlemmar. Närmare info om detta kommer på hemsidan så kolla där. För de medlemmar som bor i närheten av Kumla kommer det att finnas en chans att möta barnen på biblioteket i Kumla den 25 september. Kulturnatten i Köpenhamn 14 oktober är det Kulturnatt i Köpenhamn och föreningen har i samråd med övriga västnordiska föreningar beslutat att stråla samman i den kongelige by och tillsammans besöka bl a Grönländarnas 16 hus som bjuder på ett stort program den natten. Var och en ordnar själv resan till och från Köpenhamn samt logi. Vi kommer sannolikt att mötas med övriga föreningar på Kongens Nytorv kl 18 men närmare besked om mötesplats och tid kommer i nästa nummer av och på vår hemsida. Språkkväll En kväll i höst vill vi gärna bjuda in de språkintresserade medlemmarna i Stockholmstrakten till ett språkkafé. Tanken är att våra grönländskspråkiga medlemmar ska hjälpa oss att lära in några enkla vardagsuttryck och försiktigt nosa på det grönländska språket. Under sällskapliga former. Se närmare info på hemsidan och i i höst. Grönlandsdagar på Tivoli Grönland på Tivoli är en tradition som fortsätter och samlar en större och större publik. Under tre dagar kring månadsskiftet juli-augusti samlar arrangemanget de största grönländska artisterna till den danska huvudstadens stora nöjesfält. Hela programmet finns på git.gl.

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet NO 5 2 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, UI ingmar.oldberg@ui.se

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Programmet har fyra underteman:

Programmet har fyra underteman: 1 Fru President, på grund av den politiska situationen som nu råder har jag fått i uppdrag att presentera Islands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet i frånvaro av samarbetsministern. En av

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

My Lindh Nordiska Panoraman

My Lindh Nordiska Panoraman My Lindh Nordiska Panoraman Redovisning IASPIS Internationellt kulturutbyte Slakthusateljéerna + Air d Islande i samarbete med Skaftfell Center of Visual Art, Seidisfjördur, Island 28 juli - 10 augusti

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013 I DIN VARDAG NR. 3 - OKTOBER 2013 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN ETT SAMARBETE FÖR

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

Lättläst svenska. FOTO: Fanny Oldenburg.

Lättläst svenska. FOTO: Fanny Oldenburg. Lättläst svenska Utställningen handlar om musik-instrument i olika länder. Olika instrument är viktiga i olika länder. De är symboler för sitt land. De är national-symboler. 1 Alla länder har en national-sång.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Projektplan för Sharing Resources time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Syfte IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin!

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! Nr 7163 november april 2007 2009 Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! En nystartad barngrupp med teaterövningar mixade med sång! Björn Stoltz, Agneta Ljungström och Sylvi Viberg är ledare.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007

Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007 Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007 Bakgrund Skånes Spelmansförbund har tillsammans med Musik i Syd utropat 2007 till Folkmusikår i Skåne. För att manifestera den Skånska folkmusiken och sprida

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

DISKOBUKTEN - 8 DAGARSKRYSSNING AVGÅNGAR 2010: 29/7, 5/8 OCH 12/8

DISKOBUKTEN - 8 DAGARSKRYSSNING AVGÅNGAR 2010: 29/7, 5/8 OCH 12/8 DISKOBUKTEN - 8 DAGARSKRYSSNING AVGÅNGAR 2010: 29/7, 5/8 OCH 12/8 En kryssning i Diskobukten på Grönlands västkust tar dig med på en resa bland isberg och imponerande fjällformationer. Längs med resan

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler

Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler Drakbåtar har en flertusenårig historia i Kina. Men det är först under de senaste decennierna som de har de spritt sig världen över. Till Sverige

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

På upptäcksfärd i Frusna världar

På upptäcksfärd i Frusna världar På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte 1 (4) 2015-03-27 Rapporten är skriven av Christer Ljungwall, Daniel Ekström och Felix Nyström Tillväxtanalys kontor i Peking christer.ljungwall@growthanalysis.se En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Burmas gömda skatter - 2015

Burmas gömda skatter - 2015 Burmas gömda skatter - 2015 NYHET! 14 DAGAR YANGON-INLE LAKE-MANDALAY -BAGAN-NGAPALI BEACH 14 dagar Följ med på vår omfattande rundresa till ett av Asiens mest spännande länder. Vi får uppleva fantastiska

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna.

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna. Så styrs Nyköping. 1. 2. MEDBORGARE KF KS 3. 7. NAMNDER 4. PRIVATA FORETAG 5. DIVISIONER & verksamheter i kommunen 6. PRODUKTION 1. KF är kommunens»riksdag«och de 61 representanterna utses vart 4:e år

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer