Arktis har fått en nyckelroll, sid 4. Grönländska filmer i ropet, sid 10. Uummannaq spelar på isen, sid 14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arktis har fått en nyckelroll, sid 4. Grönländska filmer i ropet, sid 10. Uummannaq spelar på isen, sid 14"

Transkript

1 Föreningen Sverige-Grönlands medlemsblad Nr Arktis har fått en nyckelroll, sid 4 Grönländska filmer i ropet, sid 10 Uummannaq spelar på isen, sid 14

2 Hetta i Arktis I maj övertog Sverige ordförandeklubban i Arktiska rådet och det kommer nu an på utrikesminister Carl Bildt att manövrera de åtta arktiska staterna genom en farled där undervattensgrund lurar och där konsensus och samarbete är förutsättningen för en lyckosam seglats. Många aktörer inom minst sagt skiftande områden vill segla med och skaffa sig inflytande över rodret. Arktis är inte längre en isolerad och exotisk utpost på klotet utan en ofrånkomlig del av en globaliserad världsekonomi. Ska Arktis kunna stilla världens hunger efter råvaror och fossila bränslen? Förhoppningarna är stora, kanske rent av orealistiska. Men om kanske bara två år kan Nordvästpassagen ligga isfri sommartid. Grönlands inlandsis drar sig tillbaka med ökande hastighet. Stora land- och havsytor blottläggs och lämnar öppet för exploatörerna, den nya tidens kolonisatörer. Men de som nu hoppas på ett arktiskt Klondyke tycks vara obekymrade om att de samtidigt sågar av den gren de sitter på. En uppvärmning av klimatet innebär som vi redan sett att isarna smälter och med smältvattnet följer att havsnivåerna i världen höjs. Det får oöverskådliga konsekvenser på sikt. Greenpeace sa i ett uttalande när utrikesministrarna i Arktiska rådets medlemsstater nyligen sammanträdde i Nuuk på Grönland I stället för att se den smältande isen som en sporre för att göra något åt klimatförändringarna, ägnar sig de mäktiga arktiska nationerna åt militära investeringar inför kampen om oljan under isen. Det handlar just om sådana fossila bränslen som orsakat uppvärmningen. Det är som att hälla bensin på elden. Forskning och utveckling i Arktis har länge gjorts över huvudena på urbefolkningarna vilket fått förödande konsekvenser för deras kultur och identitet. Idag har dessa grupper dock ett tydligt och permanent mandat inom Arktiska rådet vilket kan tackas för att de sedan länge organiserat sig transnationellt och lyckats göra sin röst hörd, inte minst i FN. Sylvia Hild 18 förpliktigar Det grönländska folkhälsoprogrammet Paarisa har varje år öronmärkt vecka 18 för en folklig debatt och samtal kring alkohol. I år är parollen Alkoholkulturen i Grönland dags för en attitydförändring. Ett bra val tycker jag eftersom missbruk av alkohol och rusmedel är en av de stora utmaningarna för det grönländska samhället. Ett problem som inte enbart kan lösas med lagstiftning utan det måste till en attitydförändring också. Om missbruket ska minska måste alla över 18 år ta sitt ansvar på riktigt. Ett ansvar som bland annat innebär att man inte köper ut alkohol till unga under 18 år. Att man visar ett vuxet ansvar kring nyttjandet av alkohol och därmed blir en bra förebild för andra unga som ännu inte haft sin alkoholdebut. En annan viktig punkt är att värdshus, nattklubbar och butiker också tar sitt ansvar. Idag är det flera krogar som har startat en kampanj riktad till unga som är bosatta i studentkorridorer. Det skyltas till exempel med låga priser vid köp av flera öl och torsdagsöppet. En sådan annonsering som har unga studerande som måltavla är förkastlig ur etisk synpunkt och saknar helt sunt förnuft. Här kan dialog vara en väg för att minska eller få bort utskänkning av alkohol till ungdomar. Även om alkoholförbruket har minskat på Grönland så är det fortsatt ett stort problem. Alkohol måste relateras till sociala, mänskliga katastrofer som övergrepp, våld, självmord och bristande omsorg. Dålig ekonomi och arbetslöshet är också förknippad med alkohol. Alkohol- och narkotikarådet på Grönland håller tillsammans med Paarisa på att ta fram nio goda råd för bra alkoholvanor och sättet att inta alkohol. Njut alkohol med måtta och känn dina gränser, säger man. Och våga ta steget ifall du har problem med alkoholen. Paarisa upprättades av Hjemmestyret 1997 med uppgiften att samordna förebyggande och hälsobefrämjande insatser samt bedriva upplysning med målet att förbättra folkhälsan. Målgruppen är barn, unga och barnfamiljer. Barns och ungas välbefinnande och mod prioriteras genom hälsopedagogiska insatser. Mer information hittar man på paarisa.gl Pilutaq Larsen En tidning från Föreningen Sverige-Grönland. Redaktionen består av: Ordförande Sylvia Hild, Helgagatan 36 F, Stockholm Telefon: , e-post: Sekreterare: Joel Åsblom, tel: , e-post: Föreningens kassör är Mats Gullberg, tel: , e-post: 2 Tomma glas. Folkhälsoprogrammet Paarisa vill minska alkoholintaget. Pilutaq Larsen är styrelseledamot i Föreningen Sverige- Grönland. 3

3 Ökat intresse för Arktis Carl Bildt, överst tillvänster åker båt med Hillary Clinton i mitten och till höger syns Grönlands regeringschef Kuupik Kleist. Foto: Sermitsiaq I anslutning till det svenska ordförandeskapet i Arktisk råd har det i vår hållits seminarier både i och utanför Riksdagen och i media har Arktis varit hett nyhetsstoff. Texterna här nedan är en kort resumé av läget i Arktis och fakta är bl a hämtade från Utrikespolitiska institutet. Många av uppgifterna har i spridda skurar tidigare presenterat för våra läsare. Nu försöker vi att ta ett helhetsgrepp. Vad är Arktiska rådet? Arktiska rådet är ett forum för samråd och samarbete mellan Danmark/Grönland/Färöarna, Finland, Sverige, Norge, Island, Ryssland, Kanada och USA samt representanter för de arktiska urfolken. Jämfört med andra internationella samarbetsorgan har urfolken en stark ställning och deras internationella organisationer definieras som Permanent Participants. Deras uppgift är bl a att lyfta fram urfolkens traditionella kunskap. 4 Rådet bildades 1998 och har förutom de åtta medlemsstaterna sex så kallade non-arctic observers och tre ad hoc non-arctic observer states vilka saknar rösträtt. Kina har ansökt om att bli en permanent observatör men inget beslut har tagits. Ordförandeskapet i Arktiska rådet roterar vartannat år. I maj i år tog Sverige över ordförandeskapet från Danmark och 2013 är det dags att lämna över klubban till Kanada. Det var i år premiär för Sveriges del. I Sverige ligger ansvaret för Arktiska rådet på utrikesdepartementet och högsta representant är utrikesministern. I samband med överlämnandet av ordförandeskapet träffades medlemsstaternas utrikesministrar i Nuuk på Grönland. Det var första gången som USA sände en utrikesminister till mötet och Hillary Clinton gjorde då klart att hon vill bidra till att göra Arktis mer synligt och att det regionala och globala samarbetet i frågor som gäller Arktis är viktiga. I Nuuk presenterade Carl Bildt Sveriges utrikespolitiska strategi för Arktis. Den går i stort ut på att genom samarbete med de andra arktiska staterna främja miljö och klimat, hållbar ekonomisk utveckling, forskning om Arktis och de arktiska folkens situation. Alla beslut måste fattas genom konsensus vilket innebär att Sverige måste ha stöd från samtliga medlemsstater innan ett beslut kan tas. Det kräver en viss lyhördhet. Sverige kan också som ordförande påverka genom att lyfta fram angelägna frågor. En fråga som man hoppas kunna påverka på kort sikt är utsläppen av kortlivade växthusgaser som t ex sot. Där har redan ett nationellt svenskt program lagts för att minska på utsläppen. Sverige har inte direkt några ekonomiska intressen i området kring Nordpolen vilket borde ge Sverige en fantastisk chans att verka för skydd av det ömtåliga området. Ett förbud mot oljeutvinning och destruktivt fiske är vad Greenpeace hoppas på. Vad är Arktis? Arktis kan definieras på många olika sätt. Rent geografiskt definieras Arktis som området norr om norra polcirkeln. Men ser man till de klimatmässiga förhållandena så betyder Arktis det område där medeltemperaturen i juli är lägre än 10 grader. Sommartemperaturen är nämligen avgörande för växtligheten. Ibland sammanfaller linjen med trädgränsen men i Europa och Asien går trädgränsen vanligtvis längre söderut. I havet utgör vattentemperaturen en gräns. Utifrån den definitionen skulle Skandinavien hamna helt utanför Arktis med tanke på att Golfströmmen värmer upp vattnet och ger ett mildare klimat. Numera föredrar man att använda en politisk definition vilken väger samman en rad olika faktorer. Det område som står i fokus för Arktisk råds arbete motsvarar en åttondel av jordens yta. Arktis invånare Fyra miljoner människor bor i Arktis. I Ryssland och Alaska är befolkningen oftast bosatt i städer medan man i andra delar har en mycket spridd befolkning. Cirka tio procent av Arktis invånare tillhör ett urfolk. Befolkningsutvecklingen skiljer sig i de olika delarna av Arktis. I Ryssland har folk flyttat söderut med avfolkning som följd när Sovjetunionen slutade att stödja utvecklingen i landets norra delar. För Arktis som helhet är kvinnorna betydligt mer benägna än männen att flytta. Arktis har nyckelroll Arktis har fått en nyckelroll i de dramatiska klimatförändringar som nu sker på jorden. Man vet att snö och is reflekterar solens energi tillbaka till rymden och att de växthusgaser som legat infrysta i tundran påverkar klimatet när permafrosten släpper sitt grepp. En dynamisk process mellan olika faktorer där man ännu saknar mycket kunskap. Klart är att Arktis värms upp mycket snabbare än resten av världen. Sedan 60-talets mitt har temperaturen norr om Polcirkeln ökat med två grader. Det är fyra gånger mer än den globala ökningen var istäcket i Norra ishavet rekordlitet. Observationer visar att isen är både yngre och tunnare än tidigare. Tecken finns också på att havet blivit surare till följd av koldioxid från luften. Nya djur- och växtarter börjar dyka upp. Grundorsaken till denna förändring är som alla vet utsläppen av växthusgaser. På senare år har man även uppmärksammat att sotpartiklar från dieselbränslen och uppvärmning i Arktis närområden förstärker uppvärmningen. 5

4 Ekosystemen förändras Den biologiska mångfalden som utgör grunden för de ekosystem som är förutsättningen för mänskligt liv i Arktis håller på att förändras. Oftast sker inte en förändring långsamt utan hela system kan snabbt ändra karaktär och nya arter börjar dominera. Detta hände utanför Newfoundland där torsken försvann på 1990-talet. Förändringar av det här slaget drabbar inte bara djur utan också människor som måste hitta nya sätt att försörja sig. Idag finns bättre möjligheter att observera och ställa samman information till en helhetsbild som ger ett pålitligare underlag för handling. Detta är en av Arktis råds stora uppgifter. Den politiska samarbetsandan har bidragit till att säkra möjligheten att forska i hela Arktis vilket inte tidigare varit självklart. 6 Arktis en sopstation Det är känt sedan länge att både människor och djur i Arktis har betydligt högre halter av långlivade miljögifter än jordbruks- och industriområden längre söderut. När det arktiska samarbetet inleddes på 90-talet var miljögifterna en av de högst prioriterade frågorna. En viktig orsak till koncentrationen av miljögifter i det avlägsna Arktis är att ämnen som kan förångas, t ex kvicksilver, transporteras med luftströmmarna norrut. När temperaturen sjunker faller miljögifterna ner och tas upp av ekosystemen. Arktis blir en slutstation för världens giftutsläpp. I kallt klimat är fett en viktig energikälla och organiska miljögifter ansamlas i fettet. För varje nivå i näringskedjan blir koncentrationen högre. I den så kallade Stockholmskonventionen mot långlivade organiska miljögifter identifieras Arktis som en indikator-region där mätningar kan tjäna som grund för att upptäcka nya gifter. Den viktigaste upptäckten är förekomsten av nya miljögifter som bromerade flamskyddsmedel och fluorerade ämnen. Världens oljereserv Idag produceras tio procent av världens olja och 25 procent av naturgasen i Arktis. Den överväldigande största delen kommer från Ryssland. På senare år har den ryska gasen blivit ett geopolitiskt maktinstrument där flera EU-länder är beroende av en regelbunden tillgång. Arktis som resurs för ekonomisk utveckling utanför regionen är alltså inte något nytt. Nytt är att teknik, högre råvarupriser och minskande havsis har gjort det realistiskt att vända intresset mot havet. Troligtvis finns fyndigheter i vattnen kring Grönland och arktiska Kanada men de stora fyndigheterna döljer sig sannolikt på den breda ryska kontinentalsockeln. De höga råvarupriserna ökar också intresset för gruvdrift. På Grönland t ex pågår jakten på sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga i modern elektronik. Vattenkraft är en billig energikälla som är attraktiv för etableringen av aluminiumsmältverk på Grönland och Island. Fiske är ett annat område som är av globalt intresse. Det är framför allt i Ryssland och Kanada som de arktiska ekonomierna växer snabbast. Flödet av pengar ut från regionen är större än det statliga stöd som går till befolkningen inom regionen. Nya handelsvägar en dröm Sommaren 2015 kan arktiska vatten bli isfria för en kort period och det skapar helt nya förutsättningar för transporter i området. Idag är 6000 fartyg registrerade för trafik inom regionen. Den siffran ökar snabbt när allt fler kryssningsfartyg och andra turistbåtar söker sig norrut i jakt på den yttersta vildmarken. Ett bekymmer eftersom dessa båtar sällan är byggda för trafik i Arktis. Dessutom kommer oljeoch gastransporter att bli en vanlig syn de kommande tio åren. Till detta kommer att exempelvis Kina och Japan drömmer om en ny handelsväg via Arktis till den europeiska marknaden. Ännu så länge stannar dock detta vid en dröm. Is och kyla kommer även i fortsättningen att försvåra för sjöfarten och dessutom saknas både hamnar, sjökort och navigationssystem. Arktis har blivit en internationell spelplats med många konkurrerande aktörer vars olika värderingar och intressen blivit allt tydligare. Förutsättning borde dock förhoppningsvis finnas för samarbete och utveckling som tar hänsyn både till miljö och behovet av ekonomisk utveckling höll Michail Gorbatjov ett tal i Murmansk som gick till historien. Han ville öppna för samarbete kring miljö och forskning med omvärlden och göra Arktis till en fredens zon. Han strävade efter 7

5 en helhetsbild av läget på miljöfronten och de satsningar som gjordes de kommande åren blev grunden för bildandet av Arktisk råd Miljöarbetet är fortfarande centralt men medlemsländerna har svårt att komma överens hur en hållbar utveckling ska skapas. Oklar roll Sommaren 2007 blev det uppenbart för alla att Arktis var föremål för en politisk process. Ryssarna som punktmarkerade Nordpolen med en flagga på havsbotten gjorde klart att här handlade det om fördelningen av rättigheterna till Arktis marina resurser och den olja och gas som man hoppas kunna utvinna under kontinentalsockeln. FN:s havsrättskommission från 1982 reglerade redan staters rättigheter och skyldigheter men nu höjdes röster för att stater under vissa omständigheter kunde ha rätt till den del av kontinentalsockeln som sträcker sig utanför 200 sjömila-gränsen. Här fanns en risk för konflikter träffades de fem arktiska kuststaterna i Ilulissat på Grönland och enades om att konflikter av detta slag skulle lösas inom havsrättens ramar. Detta och ett senare kuststatsmöte 8 väckte stor irritation hos övriga medlemmar i Arktisk råd och hos urbefolkningarna som kände sig utestängda. Och samtidigt har många nya länder begärt inträde som observatörer, bl a Kina, Japan, Sydkorea och EU. Diskussioner pågår nu hur Arktisk råd ska utforma sitt arbete i framtiden och vilken roll det ska ha. En juridisk roll, en starkare politisk roll, ett öppnare forum? Tonen har skärpts och Ryssland och Kanada har markerat med en ökad militär närvaro. Men snarare än militära konflikter handlar det i framtiden om vem som ska få tillgång till naturresurserna och om olika värderingar kring hur mycket utrymme man ska ge de kommersiella intressena, behovet att skydda miljön och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling för den arktiska befolkningen. Allt är möjligt. Fördjupat internationellt samarbete med gemensamma mål eller konflikt kring åtråvärda resurser. Säkerhetstänkandet breddas I Arktis måste säkerhetstänkandet breddas från rent militära frågor till hur säkerheten för den ökande fartygstrafiken ska åstadkommas. Vilka krav måste ställas på fartygen för att hindra miljökatastrofer till sjöss? Hur ska arbetet organiseras vid en olycka? I Arktiska rådet har beslut nu tagits att samordna räddningsinsatserna vid fartygsolyckor. Men det vidgade säkerhetsbegreppet handlar också om att hantera långsiktiga miljöhot och behovet att anpassa samhällen och individer till nya förhållanden när klimatet blir varmare. Kraftiga reaktioner mot Greenpeace För andra året i rad har Greenpeace genomfört ett antal protestaktioner mot de grönländska oljeäventyren. I samband med Arktis råds ministermöte i Nuuk i maj gjorde Greenpeacemedlemmar sig beredda att olovligt demonstrera utanför Hotel Hans Egede och låste sedan fast sig vid ett oljefartyg. De ville genom att visa fram en fågel i råoljeindränkt fjäderdräkt uppmärksamma Hillary Clinton och hennes delegation på farorna med oljeutvinning i Arktis. Strax innan USA-delegationen skulle anlända till hotellet blev demonstranterna omringade av en grupp barn som skrek okvädingsord. Konflikten trappades upp och tjugotalet barn började kasta ägg. Greenpeace-folket flydde därifrån i bil i åsyn av många vittnen vilka bl a reagerade över att demonstranterna hade sälskinnsprodukter på sig. Greenpeace försäkrade dock att det inte fanns någon politisk tanke bakom detta utan att sälskinnsvantar värmer bäst när det är kallt. I början på juni kulminerade protestaktionerna i att ett antal av aktivisterna bordade oljeplattformen Leiv Eiriksson där man låste sig fast i flera dagar. Cairn Energys oljeplattform är verksam 180 kilometer från den grönländska kusten och bevakas av danska marinen. Trots detta lyckades Greenpeace hindra borrningsarbetet i fyra dagar innan aktivisterna kunde avlägsnas. Det rättsliga efterspelet innebar att 18 aktivister fick böta danska kronor vardera och därefter utvisas från Grönland. 9

6 Grönländsk filmvåg ger internationella svallvågor Redan på 50-talet började Grönland att uppmärksammas som filmland då filmen Qivitoq blev Oskarsnominerad. Men det är först under de senaste par åren som den inhemska filmproduktionen tagit fart på allvar. Qaqqat alanngui framställs som Grönlands första rysarthriller. Foto: Tumit Production. 10 Filmen Qivitoq - fjeldgængeren från 1956 har åter blivit aktuell sedan den nyligen restaurerats och kommit ut på dvd. Här handlar det dock om en dansk produktion med handlingen förlagd till Grönland. För två år sedan meddelade det grönländska produktionsbolaget 3900 Pictures att man kommit till skott med den allra första filmen, Nuummioq, som producerats helt och hållet på Grönland. Sedan dess har filmen turnerat på olika festivaler runt om i världen och flera av skådespelarna har även fått erbjudanden om roller i både tv-serier och filmer. Ytterligare ett grönländskt produktionsbolag som fått upp ångan rejält är Tumit Production som 2009 hade en stor succé med komedin Hinnarik Sinnattunilu med 24-årige Angajo Lennert-Sandgreen i huvudrollen. Nu har Tumit kommit till skott med Grönlands första rysare, Qaqqat alanngui där samme Angajo Lennert- Sandgreen axlar huvudrollen. Den hade världspremiär i Nuuk i början på juni och planen är att även Qaqqat alanngui ska följa Nuummioqs väg med visningar på internationella filmfestivaler. Rent tematisk finns det en viss likhet mellan Qivitoq och Qaqqat alanngui eftersom båda filmerna berör det grönländländska fenomenet qivittoq. Det handlar om personer som begått moraliskt förkastliga handlingar och därefter beger sig till fjälls och lever resten av sitt liv i samhällets utkanter. I Qaqqat alanngui drabbas ett gäng ungdomar av en qivittoq, ett möte som leder till ond, bråd död. Även i Alaska och Kanada är qivit- Angajo Lennert-Sandgreen spelar huvudrollen både i rysaren Qaqqat alanngui och i komedin Hinnarik Sinnattunilu. toq ett välkänt begrepp så Tumit ska inledningsvis försöka att lansera Qaqqat alanngui även i dessa regioner. Därtill ska filmen givetvis även lanseras i de övriga nordiska länderna. Både Nuummioq och Qaqqat alanngui kan hänföras till kategorin lågbudgetfilmer och under sensommaren kommer ytterligare en film, Aqqalu som regissören Kristian Nygård kallar en no-budget film. Det innebär att han uteslutande använt amatörskådespelare som ställt upp helt utan ersättning. Det kanske är för tidigt att börja utropa ett grönländsk filmunder men klart är att det börjar röra på sig på ön som länge varit känd för sin enastående musiktradition men nu även börjar synas i den filmiska världen. Joel Åsblom 11

7 Uummannaq Music Project unikt brobyggande Uummannaq har ingen konserthall men inte desto mindre har världsberömda musiker hittat vägen till den hjärtformade ön och dragit igång ett kulturprojekt som saknar motstycke och där isen får spela en av huvudrollerna. Läs här nedan vad Galya Morrell berättar om projektet som hon själv var med och skapade. Uummannaq Music Project började med en förfrågan på Facebook senhösten Min vän Joel Spiegelman, en känd amerikansk kompositör, pianist och dirigent, och jag uppmärksammade att Uummannaqs barnhem behövde en pianostämmare från Ilulissat och bad om en donation för att bekosta resan. Joel och jag grep genast in och frågade runt bland våra vänner, av vilka många var framstående musiker, om de kunde hjälpa till med projektet. Men sedan infann sig tanken: vad händer när pianot är fixat, har barnen en lärare? Jag kände redan några av barnen från den gången de besökte New York för fem år sedan tillsammans med Ole Jörgen Hammeken och hans fru Ann Andreasen som är chef för barnhemmet i Uummannaq. Min son Kevin hade då färdats i en öppen båt genom Arktiska Oceanen i Norra Ryssland som den yngste medlemmen i Polar Passage 2000 Expedition med målet att spåra inuiternas migrationsrutt från Sibirien till Grönland. Där fick han kontakt med Ole Jörgen. Jag blev helt förälskad i barnen. De är så fantastiska, begåvade, artistiska och musikaliska. Kevin i sin tur studerade på den 12 Galya Morell dansar isdans. berömda Fame School i NYC och han bjöd dit barnen. De var minst sagt upprymda av allt som de fick vara med om på skolan. Så jag tänkte att om inte barnen kan gå på Fame School så varför inte låta Fame School komma till Uummannaq. Jag frågade Joel om han ville stödja min idé och helt plötsligt sade Joel, som hade ett fulltecknat schema, att han ville undervisa barnen i Uummannaq. Kärlek till musiken Redan från början såg vi vårt syfte i ett lite bredare perspektiv än att bara etablera ett musikprogram på barnhemmet. Vår Mission skulle bli att väcka inuitbarnens kärlek till musik i en miljö som ligger långt från musikkonservatorier och konserthallar. Vi hade visioner om ett program som stod på fyra pelare: undervisning, skapande, framträdande och bevarande. För att våra elever skall hitta sitt eget kreativa musikaliska uttryck i harmoni med den omgivande naturliga miljön, ansåg vi att det är viktigt att öva upp känsligheten för alla typer av ljud och musik. På så sätt kan barnen knyta an till sina egna fantasier och känslor. Både elever och lärare skulle göra musik tillsammans spontant och på stället. Med vilka musik- eller icke-musikmaterial som finns tillgängliga så som trä, ben, skinn, snö och is. Detta inspirerar till medvetenhet och kreativitet. I vår vision såg vi också hur musiker av världsklass kommer till Uummannaq och framträder för barnen och arbetar tillsammans med dem. Vi såg det som synnerligen viktigt att den gamla grönländska musiktraditionen, historieberättandet och danskulturen bevaras i en tid av sociala- och klimatförändringar. Vi menade att gamla glömda traditioner t o m måste återskapas. Global korsbefruktning När vi satt där i NYC och födde fram pro- jektet visste vi inte vart våra ansträngningar skulle leda. Vi visste bara att vi startat något som var helt nytt. Och vi skulle göra det, steg för steg. En korsbefruktning av musik, teater, konst, dans och is. Vi fick oerhört stor hjälp av Ann Andreasen och personalen på barnhemmet. Men också från skollärarna, läkare, piloter på Air Greenland. Utan dem hade det inte blivit något program. Joel Spiegelman är dirigenten i Uummannaq Music. Han undervisar också i piano och komposition. Under en säsong spelade och undervisade pianovirtuosen Elena Kuschnerova i Uummannaq och fem andra platser på Grönland. Nu är det Ron Alvarez från Venezuela som undervisar i fiol, dans och konst. Hivshu (Robert Peary) kom för att lära ut trumsång och Guy Davis, en berömd bluesmusiker från Amerika, kom för att lära ungarna spela banjo och munspel och skapa arbetssånger. Han blev en riktig kioskvältare. 13

8 Vi har haft konserter för alla i samhället, vi har satt upp tre baletter varav två på isen och vi organiserade en månadslång festival med kirgizisk kultur i Uummannaq, något som uppmärksammades stort i pressen i Centralasien. Se Den lokala befolkningen har tagit emot vårt projekt med stor entusiasm. De är inte bara stolta över barnen och hjälper dem, de lokala jägarna och fiskarna har tagit aktiv del i föreställningarna. De sjunger, dansar och nu t o m spelar fiol. Detta är särskilt viktigt eftersom jägarna är starka förebilder för barnen och om en jägare spelar fiol så ser barnen att de också kan. Många av de som kommit till Uummannaq för att undervisa har aldrig upplevt kyla. Ron Alvarez t ex hade aldrig sett snö och is. Han kom utan kängor och varma kläder. Men nu kan ni se honom dansa Aalibart på isen i vår nya Arctic Ballet. Framtidsplaner Uummannaq Music Project handlar om brobyggande. Ett av våra mål är att bryta den isolering som ofta uppstår i Arktis. Så nu har vi byggt broar i många riktningar redan och är på gång med Sibirien. I slutet av sommaren reser vi till Jakutien och hoppas att några av ungarna där vill komma till Uummannaq efteråt. Vi välkomnar människor från hela världen som har en önskan att ge av sin kunskap och bidra till vårt projekt. Hittills har vi hittat våra potentiella medaktörer genom vår hemsida och Facebook Fan Page Uummannaq Music. Det var så vi kom i kontakt med Venezuelas musikprojekt El Sistema och fick en av deras bästa unga dirigenter och violinister. När jag kom till Uummannaq hade jag aldrig varit på Grönland tidigare men jag har bott 25 år i Arktis. Mycket är likt från den övriga polarvärlden medan annat är absolut unikt. Jag känner mig hemma på Grönland. Folk här lever så som jag tycker folk i allmänhet skulle leva. De har inte blivit robotar ännu, här är de fortfarande mänskliga varelser. Och mitt eget liv har gått in i ett nytt skede på ett sätt som jag aldrig drömt om tidigare. Det enda jag kan säga är Tack Grönland. Galya Morrell KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt Lågenergihus gör succé 2004 byggde Center for Arktisk Teknologi ett lågenergihus i Sisimiut. Både bygget och driften är ett undervisnings- och forskningsprojekt med syftet att testa lågenergiteknik i arktiska förhållanden. Huset är högisolerat, har ett speciellt ventilationssystem med värmeåtervinning och varmt vatten som produceras av solceller. Huset var projekterat för att klara uppvärmning på 80 kilowatttimmar per kvadratmeter men de första åren steg förbrukningen med 75 procent. Efter förbättringar av bland annat styrfunktionen och effektivare isolering av värmerör och ventilationskanaler har man nu landat på 95 kwh/m2. Nu är man nära målet och projektet har gett erfarenheter och kunskap som hela den grönländska byggbranschen kan dra nytta av. I kommunen hoppas man att lågenergihuset ska kunna bidra till att minska oljeförbrukningen i hela Arktis. I de befintliga byggnaderna på Grönland behövs i genomsnitt 400 kwh/m2 för uppvärmning. Kangerlussuaq 70 år 1941 mitt under brinnande världskrig upprättade USA militärbasen Blue West Eight inne i Kangerlussuaqfjordens ände. Senare blev basen kallad Sondrestrom Air Base lämnade USA basen och idag är Kangerlussuaq-området civilt och samtidigt hela Grönlands transitflygplats. I en vecka pågår jubileumsfestligheterna som avslutas med talangshow i Kongresshallen. Åldersgräns höjs för seniorbiljetter Från och med 1 juni måste du vara ålderspensionär, det vill säga 65 år, för att få resa med Air Greenlands seniorbiljetter. En annan nyhet är att bolaget har sänkt priserna med 9 till 31 procent på sträckan Nuuk-Köpenhamn, vilket gör att många även i fortsättningen kan ta sig till Grönland för ett lägre pris om man bokar i tid och tar de avgångar då priserna är låga. Ibland kan de billigaste ordinära biljetterna faktiskt bli billigare än en seniorbiljett utgjorde flygresenärer över 60 år 20,8 procent av alla resande. Det blev Tromsö Det har varit debatt om Arktisk råd skulle ha ett permanent sekretariat och var det i så fall skulle ligga. Reykjavik har varit ett hett namn. Men nu har äntligen utrikesministrarna i Rådet tagit sitt beslut och valet föll på Tromsö som har ett universitet som just sysslar med arktiska förhållanden. Lär dig grönländska Under sitt första år har Dansk Grönländsk Språkgrupp haft mer än tiotusen besökare på sin hemsida för språkkursen i grönländska, sermersooq.dk. I år har språkgruppen firat ettårsjubileum och beslutat att frige hela kursen så att alla som vill ska kunna lära sig grönländska. Nu kan alltså kursen laddas ner till din egen dator och dessutom spridas till vänner och bekanta från sermersooq. dk. Det är gratis. Och vad kan du lära dig? Till exempel olika hälsningsfraser, berätta om dig själv, handla, fråga om vägen, äta och dricka, avtal. Pilluarit. Tillykke! 14 15

9 Sista sidan... Besök från Kulusuk Den 18 september anländer fyra barn från Kulusuk och deras lärare Anne- Mette Holm till Stockholm där de blir föreningens gäster i två dagar. Därefter fortsätter de, efter en mellanlandning i Värmland, till Göteborg och Bokmässan där de ska presentera Elisabeth Härenstams nyutgivna bok Havets Mor. Om någon Göteborgsmedlem har möjligheter att härbärgera den lilla gruppen så meddela Elisabeth Härenstam detta. I Stockholm ska barnen besöka en skola samt utforska stadens sevärdheter och på egen begäran besöka en simhall. Troligtvis på kvällen den 20 september ordnar vi ett möte mellan besökarna och våra medlemmar. Närmare info om detta kommer på hemsidan så kolla där. För de medlemmar som bor i närheten av Kumla kommer det att finnas en chans att möta barnen på biblioteket i Kumla den 25 september. Kulturnatten i Köpenhamn 14 oktober är det Kulturnatt i Köpenhamn och föreningen har i samråd med övriga västnordiska föreningar beslutat att stråla samman i den kongelige by och tillsammans besöka bl a Grönländarnas 16 hus som bjuder på ett stort program den natten. Var och en ordnar själv resan till och från Köpenhamn samt logi. Vi kommer sannolikt att mötas med övriga föreningar på Kongens Nytorv kl 18 men närmare besked om mötesplats och tid kommer i nästa nummer av och på vår hemsida. Språkkväll En kväll i höst vill vi gärna bjuda in de språkintresserade medlemmarna i Stockholmstrakten till ett språkkafé. Tanken är att våra grönländskspråkiga medlemmar ska hjälpa oss att lära in några enkla vardagsuttryck och försiktigt nosa på det grönländska språket. Under sällskapliga former. Se närmare info på hemsidan och i i höst. Grönlandsdagar på Tivoli Grönland på Tivoli är en tradition som fortsätter och samlar en större och större publik. Under tre dagar kring månadsskiftet juli-augusti samlar arrangemanget de största grönländska artisterna till den danska huvudstadens stora nöjesfält. Hela programmet finns på git.gl.

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet NO 5 2 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, UI ingmar.oldberg@ui.se

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Arktis - Lärarhandledning

Arktis - Lärarhandledning Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2015 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2016 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA

FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA MED GUNNAR KIHLBERG Gunnar Kihlberg var med på forskningsexpeditionen Beringia 2005 till Arktis. Gunnar deltog i forskningsexpeditionen genom Polarforskningssekretariatets

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

En unik miljö. Klimatförändringar

En unik miljö. Klimatförändringar SKYDDA ARKTIS! I Arktis hänförande natur har djur och människor under lång tid anpassat sig till att överleva i det hårda klimatet. Dessa ekosystem utsätts i dag för stor press från klimatförändringar,

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv Folk och försvar Stockholm, 5 mars 2014 Niklas Granholm Forskningsledare, Avdelningen för försvarsanalys niklas.granholm@foi.se Das Eismeer, Caspar David

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Vecka 4 201201/28-29

Vecka 4 201201/28-29 Vecka 4 201201/28-29 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio http://www.facebook.com/radio.riu.uppsala

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

! I Upploppet följer vi kompisgänget infria drömmen.! ! men till vilket pris?

! I Upploppet följer vi kompisgänget infria drömmen.! ! men till vilket pris? I en förort där utanförskapet skapat egna regler, föds drömmen om ett samhälle där varken polis eller politiker vågar sig in.!! I Upploppet följer vi kompisgänget infria drömmen.!! men till vilket pris?

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin!

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! Nr 7163 november april 2007 2009 Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! En nystartad barngrupp med teaterövningar mixade med sång! Björn Stoltz, Agneta Ljungström och Sylvi Viberg är ledare.

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Hälsa, klimat och matmässa - Inspirationsdag den 5 mars på Alandica. SaveThePlanet.ax i samarbete med Hälsans dag

Hälsa, klimat och matmässa - Inspirationsdag den 5 mars på Alandica. SaveThePlanet.ax i samarbete med Hälsans dag 1 Hälsa, klimat och matmässa - Inspirationsdag den 5 mars på Alandica SaveThePlanet.ax i samarbete med Hälsans dag Innehåll: 2 Kort beskrivning av evenemanget sid. 3 Målgrupp sid. 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna.

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna. Så styrs Nyköping. 1. 2. MEDBORGARE KF KS 3. 7. NAMNDER 4. PRIVATA FORETAG 5. DIVISIONER & verksamheter i kommunen 6. PRODUKTION 1. KF är kommunens»riksdag«och de 61 representanterna utses vart 4:e år

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

My Lindh Nordiska Panoraman

My Lindh Nordiska Panoraman My Lindh Nordiska Panoraman Redovisning IASPIS Internationellt kulturutbyte Slakthusateljéerna + Air d Islande i samarbete med Skaftfell Center of Visual Art, Seidisfjördur, Island 28 juli - 10 augusti

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

Programmet har fyra underteman:

Programmet har fyra underteman: 1 Fru President, på grund av den politiska situationen som nu råder har jag fått i uppdrag att presentera Islands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet i frånvaro av samarbetsministern. En av

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007

Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007 Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007 Bakgrund Skånes Spelmansförbund har tillsammans med Musik i Syd utropat 2007 till Folkmusikår i Skåne. För att manifestera den Skånska folkmusiken och sprida

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer