Arktis har fått en nyckelroll, sid 4. Grönländska filmer i ropet, sid 10. Uummannaq spelar på isen, sid 14

Transkript

1 Föreningen Sverige-Grönlands medlemsblad Nr Arktis har fått en nyckelroll, sid 4 Grönländska filmer i ropet, sid 10 Uummannaq spelar på isen, sid 14

2 Hetta i Arktis I maj övertog Sverige ordförandeklubban i Arktiska rådet och det kommer nu an på utrikesminister Carl Bildt att manövrera de åtta arktiska staterna genom en farled där undervattensgrund lurar och där konsensus och samarbete är förutsättningen för en lyckosam seglats. Många aktörer inom minst sagt skiftande områden vill segla med och skaffa sig inflytande över rodret. Arktis är inte längre en isolerad och exotisk utpost på klotet utan en ofrånkomlig del av en globaliserad världsekonomi. Ska Arktis kunna stilla världens hunger efter råvaror och fossila bränslen? Förhoppningarna är stora, kanske rent av orealistiska. Men om kanske bara två år kan Nordvästpassagen ligga isfri sommartid. Grönlands inlandsis drar sig tillbaka med ökande hastighet. Stora land- och havsytor blottläggs och lämnar öppet för exploatörerna, den nya tidens kolonisatörer. Men de som nu hoppas på ett arktiskt Klondyke tycks vara obekymrade om att de samtidigt sågar av den gren de sitter på. En uppvärmning av klimatet innebär som vi redan sett att isarna smälter och med smältvattnet följer att havsnivåerna i världen höjs. Det får oöverskådliga konsekvenser på sikt. Greenpeace sa i ett uttalande när utrikesministrarna i Arktiska rådets medlemsstater nyligen sammanträdde i Nuuk på Grönland I stället för att se den smältande isen som en sporre för att göra något åt klimatförändringarna, ägnar sig de mäktiga arktiska nationerna åt militära investeringar inför kampen om oljan under isen. Det handlar just om sådana fossila bränslen som orsakat uppvärmningen. Det är som att hälla bensin på elden. Forskning och utveckling i Arktis har länge gjorts över huvudena på urbefolkningarna vilket fått förödande konsekvenser för deras kultur och identitet. Idag har dessa grupper dock ett tydligt och permanent mandat inom Arktiska rådet vilket kan tackas för att de sedan länge organiserat sig transnationellt och lyckats göra sin röst hörd, inte minst i FN. Sylvia Hild 18 förpliktigar Det grönländska folkhälsoprogrammet Paarisa har varje år öronmärkt vecka 18 för en folklig debatt och samtal kring alkohol. I år är parollen Alkoholkulturen i Grönland dags för en attitydförändring. Ett bra val tycker jag eftersom missbruk av alkohol och rusmedel är en av de stora utmaningarna för det grönländska samhället. Ett problem som inte enbart kan lösas med lagstiftning utan det måste till en attitydförändring också. Om missbruket ska minska måste alla över 18 år ta sitt ansvar på riktigt. Ett ansvar som bland annat innebär att man inte köper ut alkohol till unga under 18 år. Att man visar ett vuxet ansvar kring nyttjandet av alkohol och därmed blir en bra förebild för andra unga som ännu inte haft sin alkoholdebut. En annan viktig punkt är att värdshus, nattklubbar och butiker också tar sitt ansvar. Idag är det flera krogar som har startat en kampanj riktad till unga som är bosatta i studentkorridorer. Det skyltas till exempel med låga priser vid köp av flera öl och torsdagsöppet. En sådan annonsering som har unga studerande som måltavla är förkastlig ur etisk synpunkt och saknar helt sunt förnuft. Här kan dialog vara en väg för att minska eller få bort utskänkning av alkohol till ungdomar. Även om alkoholförbruket har minskat på Grönland så är det fortsatt ett stort problem. Alkohol måste relateras till sociala, mänskliga katastrofer som övergrepp, våld, självmord och bristande omsorg. Dålig ekonomi och arbetslöshet är också förknippad med alkohol. Alkohol- och narkotikarådet på Grönland håller tillsammans med Paarisa på att ta fram nio goda råd för bra alkoholvanor och sättet att inta alkohol. Njut alkohol med måtta och känn dina gränser, säger man. Och våga ta steget ifall du har problem med alkoholen. Paarisa upprättades av Hjemmestyret 1997 med uppgiften att samordna förebyggande och hälsobefrämjande insatser samt bedriva upplysning med målet att förbättra folkhälsan. Målgruppen är barn, unga och barnfamiljer. Barns och ungas välbefinnande och mod prioriteras genom hälsopedagogiska insatser. Mer information hittar man på paarisa.gl Pilutaq Larsen En tidning från Föreningen Sverige-Grönland. Redaktionen består av: Ordförande Sylvia Hild, Helgagatan 36 F, Stockholm Telefon: , e-post: sylvia.hild@comhem.se Sekreterare: Joel Åsblom, tel: , e-post: asblom@rocketmail.com Föreningens kassör är Mats Gullberg, tel: , e-post: matsgullberg2003@yahoo.se 2 Tomma glas. Folkhälsoprogrammet Paarisa vill minska alkoholintaget. Pilutaq Larsen är styrelseledamot i Föreningen Sverige- Grönland. 3

3 Ökat intresse för Arktis Carl Bildt, överst tillvänster åker båt med Hillary Clinton i mitten och till höger syns Grönlands regeringschef Kuupik Kleist. Foto: Sermitsiaq I anslutning till det svenska ordförandeskapet i Arktisk råd har det i vår hållits seminarier både i och utanför Riksdagen och i media har Arktis varit hett nyhetsstoff. Texterna här nedan är en kort resumé av läget i Arktis och fakta är bl a hämtade från Utrikespolitiska institutet. Många av uppgifterna har i spridda skurar tidigare presenterat för våra läsare. Nu försöker vi att ta ett helhetsgrepp. Vad är Arktiska rådet? Arktiska rådet är ett forum för samråd och samarbete mellan Danmark/Grönland/Färöarna, Finland, Sverige, Norge, Island, Ryssland, Kanada och USA samt representanter för de arktiska urfolken. Jämfört med andra internationella samarbetsorgan har urfolken en stark ställning och deras internationella organisationer definieras som Permanent Participants. Deras uppgift är bl a att lyfta fram urfolkens traditionella kunskap. 4 Rådet bildades 1998 och har förutom de åtta medlemsstaterna sex så kallade non-arctic observers och tre ad hoc non-arctic observer states vilka saknar rösträtt. Kina har ansökt om att bli en permanent observatör men inget beslut har tagits. Ordförandeskapet i Arktiska rådet roterar vartannat år. I maj i år tog Sverige över ordförandeskapet från Danmark och 2013 är det dags att lämna över klubban till Kanada. Det var i år premiär för Sveriges del. I Sverige ligger ansvaret för Arktiska rådet på utrikesdepartementet och högsta representant är utrikesministern. I samband med överlämnandet av ordförandeskapet träffades medlemsstaternas utrikesministrar i Nuuk på Grönland. Det var första gången som USA sände en utrikesminister till mötet och Hillary Clinton gjorde då klart att hon vill bidra till att göra Arktis mer synligt och att det regionala och globala samarbetet i frågor som gäller Arktis är viktiga. I Nuuk presenterade Carl Bildt Sveriges utrikespolitiska strategi för Arktis. Den går i stort ut på att genom samarbete med de andra arktiska staterna främja miljö och klimat, hållbar ekonomisk utveckling, forskning om Arktis och de arktiska folkens situation. Alla beslut måste fattas genom konsensus vilket innebär att Sverige måste ha stöd från samtliga medlemsstater innan ett beslut kan tas. Det kräver en viss lyhördhet. Sverige kan också som ordförande påverka genom att lyfta fram angelägna frågor. En fråga som man hoppas kunna påverka på kort sikt är utsläppen av kortlivade växthusgaser som t ex sot. Där har redan ett nationellt svenskt program lagts för att minska på utsläppen. Sverige har inte direkt några ekonomiska intressen i området kring Nordpolen vilket borde ge Sverige en fantastisk chans att verka för skydd av det ömtåliga området. Ett förbud mot oljeutvinning och destruktivt fiske är vad Greenpeace hoppas på. Vad är Arktis? Arktis kan definieras på många olika sätt. Rent geografiskt definieras Arktis som området norr om norra polcirkeln. Men ser man till de klimatmässiga förhållandena så betyder Arktis det område där medeltemperaturen i juli är lägre än 10 grader. Sommartemperaturen är nämligen avgörande för växtligheten. Ibland sammanfaller linjen med trädgränsen men i Europa och Asien går trädgränsen vanligtvis längre söderut. I havet utgör vattentemperaturen en gräns. Utifrån den definitionen skulle Skandinavien hamna helt utanför Arktis med tanke på att Golfströmmen värmer upp vattnet och ger ett mildare klimat. Numera föredrar man att använda en politisk definition vilken väger samman en rad olika faktorer. Det område som står i fokus för Arktisk råds arbete motsvarar en åttondel av jordens yta. Arktis invånare Fyra miljoner människor bor i Arktis. I Ryssland och Alaska är befolkningen oftast bosatt i städer medan man i andra delar har en mycket spridd befolkning. Cirka tio procent av Arktis invånare tillhör ett urfolk. Befolkningsutvecklingen skiljer sig i de olika delarna av Arktis. I Ryssland har folk flyttat söderut med avfolkning som följd när Sovjetunionen slutade att stödja utvecklingen i landets norra delar. För Arktis som helhet är kvinnorna betydligt mer benägna än männen att flytta. Arktis har nyckelroll Arktis har fått en nyckelroll i de dramatiska klimatförändringar som nu sker på jorden. Man vet att snö och is reflekterar solens energi tillbaka till rymden och att de växthusgaser som legat infrysta i tundran påverkar klimatet när permafrosten släpper sitt grepp. En dynamisk process mellan olika faktorer där man ännu saknar mycket kunskap. Klart är att Arktis värms upp mycket snabbare än resten av världen. Sedan 60-talets mitt har temperaturen norr om Polcirkeln ökat med två grader. Det är fyra gånger mer än den globala ökningen var istäcket i Norra ishavet rekordlitet. Observationer visar att isen är både yngre och tunnare än tidigare. Tecken finns också på att havet blivit surare till följd av koldioxid från luften. Nya djur- och växtarter börjar dyka upp. Grundorsaken till denna förändring är som alla vet utsläppen av växthusgaser. På senare år har man även uppmärksammat att sotpartiklar från dieselbränslen och uppvärmning i Arktis närområden förstärker uppvärmningen. 5

4 Ekosystemen förändras Den biologiska mångfalden som utgör grunden för de ekosystem som är förutsättningen för mänskligt liv i Arktis håller på att förändras. Oftast sker inte en förändring långsamt utan hela system kan snabbt ändra karaktär och nya arter börjar dominera. Detta hände utanför Newfoundland där torsken försvann på 1990-talet. Förändringar av det här slaget drabbar inte bara djur utan också människor som måste hitta nya sätt att försörja sig. Idag finns bättre möjligheter att observera och ställa samman information till en helhetsbild som ger ett pålitligare underlag för handling. Detta är en av Arktis råds stora uppgifter. Den politiska samarbetsandan har bidragit till att säkra möjligheten att forska i hela Arktis vilket inte tidigare varit självklart. 6 Arktis en sopstation Det är känt sedan länge att både människor och djur i Arktis har betydligt högre halter av långlivade miljögifter än jordbruks- och industriområden längre söderut. När det arktiska samarbetet inleddes på 90-talet var miljögifterna en av de högst prioriterade frågorna. En viktig orsak till koncentrationen av miljögifter i det avlägsna Arktis är att ämnen som kan förångas, t ex kvicksilver, transporteras med luftströmmarna norrut. När temperaturen sjunker faller miljögifterna ner och tas upp av ekosystemen. Arktis blir en slutstation för världens giftutsläpp. I kallt klimat är fett en viktig energikälla och organiska miljögifter ansamlas i fettet. För varje nivå i näringskedjan blir koncentrationen högre. I den så kallade Stockholmskonventionen mot långlivade organiska miljögifter identifieras Arktis som en indikator-region där mätningar kan tjäna som grund för att upptäcka nya gifter. Den viktigaste upptäckten är förekomsten av nya miljögifter som bromerade flamskyddsmedel och fluorerade ämnen. Världens oljereserv Idag produceras tio procent av världens olja och 25 procent av naturgasen i Arktis. Den överväldigande största delen kommer från Ryssland. På senare år har den ryska gasen blivit ett geopolitiskt maktinstrument där flera EU-länder är beroende av en regelbunden tillgång. Arktis som resurs för ekonomisk utveckling utanför regionen är alltså inte något nytt. Nytt är att teknik, högre råvarupriser och minskande havsis har gjort det realistiskt att vända intresset mot havet. Troligtvis finns fyndigheter i vattnen kring Grönland och arktiska Kanada men de stora fyndigheterna döljer sig sannolikt på den breda ryska kontinentalsockeln. De höga råvarupriserna ökar också intresset för gruvdrift. På Grönland t ex pågår jakten på sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga i modern elektronik. Vattenkraft är en billig energikälla som är attraktiv för etableringen av aluminiumsmältverk på Grönland och Island. Fiske är ett annat område som är av globalt intresse. Det är framför allt i Ryssland och Kanada som de arktiska ekonomierna växer snabbast. Flödet av pengar ut från regionen är större än det statliga stöd som går till befolkningen inom regionen. Nya handelsvägar en dröm Sommaren 2015 kan arktiska vatten bli isfria för en kort period och det skapar helt nya förutsättningar för transporter i området. Idag är 6000 fartyg registrerade för trafik inom regionen. Den siffran ökar snabbt när allt fler kryssningsfartyg och andra turistbåtar söker sig norrut i jakt på den yttersta vildmarken. Ett bekymmer eftersom dessa båtar sällan är byggda för trafik i Arktis. Dessutom kommer oljeoch gastransporter att bli en vanlig syn de kommande tio åren. Till detta kommer att exempelvis Kina och Japan drömmer om en ny handelsväg via Arktis till den europeiska marknaden. Ännu så länge stannar dock detta vid en dröm. Is och kyla kommer även i fortsättningen att försvåra för sjöfarten och dessutom saknas både hamnar, sjökort och navigationssystem. Arktis har blivit en internationell spelplats med många konkurrerande aktörer vars olika värderingar och intressen blivit allt tydligare. Förutsättning borde dock förhoppningsvis finnas för samarbete och utveckling som tar hänsyn både till miljö och behovet av ekonomisk utveckling höll Michail Gorbatjov ett tal i Murmansk som gick till historien. Han ville öppna för samarbete kring miljö och forskning med omvärlden och göra Arktis till en fredens zon. Han strävade efter 7

5 en helhetsbild av läget på miljöfronten och de satsningar som gjordes de kommande åren blev grunden för bildandet av Arktisk råd Miljöarbetet är fortfarande centralt men medlemsländerna har svårt att komma överens hur en hållbar utveckling ska skapas. Oklar roll Sommaren 2007 blev det uppenbart för alla att Arktis var föremål för en politisk process. Ryssarna som punktmarkerade Nordpolen med en flagga på havsbotten gjorde klart att här handlade det om fördelningen av rättigheterna till Arktis marina resurser och den olja och gas som man hoppas kunna utvinna under kontinentalsockeln. FN:s havsrättskommission från 1982 reglerade redan staters rättigheter och skyldigheter men nu höjdes röster för att stater under vissa omständigheter kunde ha rätt till den del av kontinentalsockeln som sträcker sig utanför 200 sjömila-gränsen. Här fanns en risk för konflikter träffades de fem arktiska kuststaterna i Ilulissat på Grönland och enades om att konflikter av detta slag skulle lösas inom havsrättens ramar. Detta och ett senare kuststatsmöte 8 väckte stor irritation hos övriga medlemmar i Arktisk råd och hos urbefolkningarna som kände sig utestängda. Och samtidigt har många nya länder begärt inträde som observatörer, bl a Kina, Japan, Sydkorea och EU. Diskussioner pågår nu hur Arktisk råd ska utforma sitt arbete i framtiden och vilken roll det ska ha. En juridisk roll, en starkare politisk roll, ett öppnare forum? Tonen har skärpts och Ryssland och Kanada har markerat med en ökad militär närvaro. Men snarare än militära konflikter handlar det i framtiden om vem som ska få tillgång till naturresurserna och om olika värderingar kring hur mycket utrymme man ska ge de kommersiella intressena, behovet att skydda miljön och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling för den arktiska befolkningen. Allt är möjligt. Fördjupat internationellt samarbete med gemensamma mål eller konflikt kring åtråvärda resurser. Säkerhetstänkandet breddas I Arktis måste säkerhetstänkandet breddas från rent militära frågor till hur säkerheten för den ökande fartygstrafiken ska åstadkommas. Vilka krav måste ställas på fartygen för att hindra miljökatastrofer till sjöss? Hur ska arbetet organiseras vid en olycka? I Arktiska rådet har beslut nu tagits att samordna räddningsinsatserna vid fartygsolyckor. Men det vidgade säkerhetsbegreppet handlar också om att hantera långsiktiga miljöhot och behovet att anpassa samhällen och individer till nya förhållanden när klimatet blir varmare. Kraftiga reaktioner mot Greenpeace För andra året i rad har Greenpeace genomfört ett antal protestaktioner mot de grönländska oljeäventyren. I samband med Arktis råds ministermöte i Nuuk i maj gjorde Greenpeacemedlemmar sig beredda att olovligt demonstrera utanför Hotel Hans Egede och låste sedan fast sig vid ett oljefartyg. De ville genom att visa fram en fågel i råoljeindränkt fjäderdräkt uppmärksamma Hillary Clinton och hennes delegation på farorna med oljeutvinning i Arktis. Strax innan USA-delegationen skulle anlända till hotellet blev demonstranterna omringade av en grupp barn som skrek okvädingsord. Konflikten trappades upp och tjugotalet barn började kasta ägg. Greenpeace-folket flydde därifrån i bil i åsyn av många vittnen vilka bl a reagerade över att demonstranterna hade sälskinnsprodukter på sig. Greenpeace försäkrade dock att det inte fanns någon politisk tanke bakom detta utan att sälskinnsvantar värmer bäst när det är kallt. I början på juni kulminerade protestaktionerna i att ett antal av aktivisterna bordade oljeplattformen Leiv Eiriksson där man låste sig fast i flera dagar. Cairn Energys oljeplattform är verksam 180 kilometer från den grönländska kusten och bevakas av danska marinen. Trots detta lyckades Greenpeace hindra borrningsarbetet i fyra dagar innan aktivisterna kunde avlägsnas. Det rättsliga efterspelet innebar att 18 aktivister fick böta danska kronor vardera och därefter utvisas från Grönland. 9

6 Grönländsk filmvåg ger internationella svallvågor Redan på 50-talet började Grönland att uppmärksammas som filmland då filmen Qivitoq blev Oskarsnominerad. Men det är först under de senaste par åren som den inhemska filmproduktionen tagit fart på allvar. Qaqqat alanngui framställs som Grönlands första rysarthriller. Foto: Tumit Production. 10 Filmen Qivitoq - fjeldgængeren från 1956 har åter blivit aktuell sedan den nyligen restaurerats och kommit ut på dvd. Här handlar det dock om en dansk produktion med handlingen förlagd till Grönland. För två år sedan meddelade det grönländska produktionsbolaget 3900 Pictures att man kommit till skott med den allra första filmen, Nuummioq, som producerats helt och hållet på Grönland. Sedan dess har filmen turnerat på olika festivaler runt om i världen och flera av skådespelarna har även fått erbjudanden om roller i både tv-serier och filmer. Ytterligare ett grönländskt produktionsbolag som fått upp ångan rejält är Tumit Production som 2009 hade en stor succé med komedin Hinnarik Sinnattunilu med 24-årige Angajo Lennert-Sandgreen i huvudrollen. Nu har Tumit kommit till skott med Grönlands första rysare, Qaqqat alanngui där samme Angajo Lennert- Sandgreen axlar huvudrollen. Den hade världspremiär i Nuuk i början på juni och planen är att även Qaqqat alanngui ska följa Nuummioqs väg med visningar på internationella filmfestivaler. Rent tematisk finns det en viss likhet mellan Qivitoq och Qaqqat alanngui eftersom båda filmerna berör det grönländländska fenomenet qivittoq. Det handlar om personer som begått moraliskt förkastliga handlingar och därefter beger sig till fjälls och lever resten av sitt liv i samhällets utkanter. I Qaqqat alanngui drabbas ett gäng ungdomar av en qivittoq, ett möte som leder till ond, bråd död. Även i Alaska och Kanada är qivit- Angajo Lennert-Sandgreen spelar huvudrollen både i rysaren Qaqqat alanngui och i komedin Hinnarik Sinnattunilu. toq ett välkänt begrepp så Tumit ska inledningsvis försöka att lansera Qaqqat alanngui även i dessa regioner. Därtill ska filmen givetvis även lanseras i de övriga nordiska länderna. Både Nuummioq och Qaqqat alanngui kan hänföras till kategorin lågbudgetfilmer och under sensommaren kommer ytterligare en film, Aqqalu som regissören Kristian Nygård kallar en no-budget film. Det innebär att han uteslutande använt amatörskådespelare som ställt upp helt utan ersättning. Det kanske är för tidigt att börja utropa ett grönländsk filmunder men klart är att det börjar röra på sig på ön som länge varit känd för sin enastående musiktradition men nu även börjar synas i den filmiska världen. Joel Åsblom 11

7 Uummannaq Music Project unikt brobyggande Uummannaq har ingen konserthall men inte desto mindre har världsberömda musiker hittat vägen till den hjärtformade ön och dragit igång ett kulturprojekt som saknar motstycke och där isen får spela en av huvudrollerna. Läs här nedan vad Galya Morrell berättar om projektet som hon själv var med och skapade. Uummannaq Music Project började med en förfrågan på Facebook senhösten Min vän Joel Spiegelman, en känd amerikansk kompositör, pianist och dirigent, och jag uppmärksammade att Uummannaqs barnhem behövde en pianostämmare från Ilulissat och bad om en donation för att bekosta resan. Joel och jag grep genast in och frågade runt bland våra vänner, av vilka många var framstående musiker, om de kunde hjälpa till med projektet. Men sedan infann sig tanken: vad händer när pianot är fixat, har barnen en lärare? Jag kände redan några av barnen från den gången de besökte New York för fem år sedan tillsammans med Ole Jörgen Hammeken och hans fru Ann Andreasen som är chef för barnhemmet i Uummannaq. Min son Kevin hade då färdats i en öppen båt genom Arktiska Oceanen i Norra Ryssland som den yngste medlemmen i Polar Passage 2000 Expedition med målet att spåra inuiternas migrationsrutt från Sibirien till Grönland. Där fick han kontakt med Ole Jörgen. Jag blev helt förälskad i barnen. De är så fantastiska, begåvade, artistiska och musikaliska. Kevin i sin tur studerade på den 12 Galya Morell dansar isdans. berömda Fame School i NYC och han bjöd dit barnen. De var minst sagt upprymda av allt som de fick vara med om på skolan. Så jag tänkte att om inte barnen kan gå på Fame School så varför inte låta Fame School komma till Uummannaq. Jag frågade Joel om han ville stödja min idé och helt plötsligt sade Joel, som hade ett fulltecknat schema, att han ville undervisa barnen i Uummannaq. Kärlek till musiken Redan från början såg vi vårt syfte i ett lite bredare perspektiv än att bara etablera ett musikprogram på barnhemmet. Vår Mission skulle bli att väcka inuitbarnens kärlek till musik i en miljö som ligger långt från musikkonservatorier och konserthallar. Vi hade visioner om ett program som stod på fyra pelare: undervisning, skapande, framträdande och bevarande. För att våra elever skall hitta sitt eget kreativa musikaliska uttryck i harmoni med den omgivande naturliga miljön, ansåg vi att det är viktigt att öva upp känsligheten för alla typer av ljud och musik. På så sätt kan barnen knyta an till sina egna fantasier och känslor. Både elever och lärare skulle göra musik tillsammans spontant och på stället. Med vilka musik- eller icke-musikmaterial som finns tillgängliga så som trä, ben, skinn, snö och is. Detta inspirerar till medvetenhet och kreativitet. I vår vision såg vi också hur musiker av världsklass kommer till Uummannaq och framträder för barnen och arbetar tillsammans med dem. Vi såg det som synnerligen viktigt att den gamla grönländska musiktraditionen, historieberättandet och danskulturen bevaras i en tid av sociala- och klimatförändringar. Vi menade att gamla glömda traditioner t o m måste återskapas. Global korsbefruktning När vi satt där i NYC och födde fram pro- jektet visste vi inte vart våra ansträngningar skulle leda. Vi visste bara att vi startat något som var helt nytt. Och vi skulle göra det, steg för steg. En korsbefruktning av musik, teater, konst, dans och is. Vi fick oerhört stor hjälp av Ann Andreasen och personalen på barnhemmet. Men också från skollärarna, läkare, piloter på Air Greenland. Utan dem hade det inte blivit något program. Joel Spiegelman är dirigenten i Uummannaq Music. Han undervisar också i piano och komposition. Under en säsong spelade och undervisade pianovirtuosen Elena Kuschnerova i Uummannaq och fem andra platser på Grönland. Nu är det Ron Alvarez från Venezuela som undervisar i fiol, dans och konst. Hivshu (Robert Peary) kom för att lära ut trumsång och Guy Davis, en berömd bluesmusiker från Amerika, kom för att lära ungarna spela banjo och munspel och skapa arbetssånger. Han blev en riktig kioskvältare. 13

8 Vi har haft konserter för alla i samhället, vi har satt upp tre baletter varav två på isen och vi organiserade en månadslång festival med kirgizisk kultur i Uummannaq, något som uppmärksammades stort i pressen i Centralasien. Se Den lokala befolkningen har tagit emot vårt projekt med stor entusiasm. De är inte bara stolta över barnen och hjälper dem, de lokala jägarna och fiskarna har tagit aktiv del i föreställningarna. De sjunger, dansar och nu t o m spelar fiol. Detta är särskilt viktigt eftersom jägarna är starka förebilder för barnen och om en jägare spelar fiol så ser barnen att de också kan. Många av de som kommit till Uummannaq för att undervisa har aldrig upplevt kyla. Ron Alvarez t ex hade aldrig sett snö och is. Han kom utan kängor och varma kläder. Men nu kan ni se honom dansa Aalibart på isen i vår nya Arctic Ballet. Framtidsplaner Uummannaq Music Project handlar om brobyggande. Ett av våra mål är att bryta den isolering som ofta uppstår i Arktis. Så nu har vi byggt broar i många riktningar redan och är på gång med Sibirien. I slutet av sommaren reser vi till Jakutien och hoppas att några av ungarna där vill komma till Uummannaq efteråt. Vi välkomnar människor från hela världen som har en önskan att ge av sin kunskap och bidra till vårt projekt. Hittills har vi hittat våra potentiella medaktörer genom vår hemsida och Facebook Fan Page Uummannaq Music. Det var så vi kom i kontakt med Venezuelas musikprojekt El Sistema och fick en av deras bästa unga dirigenter och violinister. När jag kom till Uummannaq hade jag aldrig varit på Grönland tidigare men jag har bott 25 år i Arktis. Mycket är likt från den övriga polarvärlden medan annat är absolut unikt. Jag känner mig hemma på Grönland. Folk här lever så som jag tycker folk i allmänhet skulle leva. De har inte blivit robotar ännu, här är de fortfarande mänskliga varelser. Och mitt eget liv har gått in i ett nytt skede på ett sätt som jag aldrig drömt om tidigare. Det enda jag kan säga är Tack Grönland. Galya Morrell KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt Lågenergihus gör succé 2004 byggde Center for Arktisk Teknologi ett lågenergihus i Sisimiut. Både bygget och driften är ett undervisnings- och forskningsprojekt med syftet att testa lågenergiteknik i arktiska förhållanden. Huset är högisolerat, har ett speciellt ventilationssystem med värmeåtervinning och varmt vatten som produceras av solceller. Huset var projekterat för att klara uppvärmning på 80 kilowatttimmar per kvadratmeter men de första åren steg förbrukningen med 75 procent. Efter förbättringar av bland annat styrfunktionen och effektivare isolering av värmerör och ventilationskanaler har man nu landat på 95 kwh/m2. Nu är man nära målet och projektet har gett erfarenheter och kunskap som hela den grönländska byggbranschen kan dra nytta av. I kommunen hoppas man att lågenergihuset ska kunna bidra till att minska oljeförbrukningen i hela Arktis. I de befintliga byggnaderna på Grönland behövs i genomsnitt 400 kwh/m2 för uppvärmning. Kangerlussuaq 70 år 1941 mitt under brinnande världskrig upprättade USA militärbasen Blue West Eight inne i Kangerlussuaqfjordens ände. Senare blev basen kallad Sondrestrom Air Base lämnade USA basen och idag är Kangerlussuaq-området civilt och samtidigt hela Grönlands transitflygplats. I en vecka pågår jubileumsfestligheterna som avslutas med talangshow i Kongresshallen. Åldersgräns höjs för seniorbiljetter Från och med 1 juni måste du vara ålderspensionär, det vill säga 65 år, för att få resa med Air Greenlands seniorbiljetter. En annan nyhet är att bolaget har sänkt priserna med 9 till 31 procent på sträckan Nuuk-Köpenhamn, vilket gör att många även i fortsättningen kan ta sig till Grönland för ett lägre pris om man bokar i tid och tar de avgångar då priserna är låga. Ibland kan de billigaste ordinära biljetterna faktiskt bli billigare än en seniorbiljett utgjorde flygresenärer över 60 år 20,8 procent av alla resande. Det blev Tromsö Det har varit debatt om Arktisk råd skulle ha ett permanent sekretariat och var det i så fall skulle ligga. Reykjavik har varit ett hett namn. Men nu har äntligen utrikesministrarna i Rådet tagit sitt beslut och valet föll på Tromsö som har ett universitet som just sysslar med arktiska förhållanden. Lär dig grönländska Under sitt första år har Dansk Grönländsk Språkgrupp haft mer än tiotusen besökare på sin hemsida för språkkursen i grönländska, sermersooq.dk. I år har språkgruppen firat ettårsjubileum och beslutat att frige hela kursen så att alla som vill ska kunna lära sig grönländska. Nu kan alltså kursen laddas ner till din egen dator och dessutom spridas till vänner och bekanta från sermersooq. dk. Det är gratis. Och vad kan du lära dig? Till exempel olika hälsningsfraser, berätta om dig själv, handla, fråga om vägen, äta och dricka, avtal. Pilluarit. Tillykke! 14 15

9 Sista sidan... Besök från Kulusuk Den 18 september anländer fyra barn från Kulusuk och deras lärare Anne- Mette Holm till Stockholm där de blir föreningens gäster i två dagar. Därefter fortsätter de, efter en mellanlandning i Värmland, till Göteborg och Bokmässan där de ska presentera Elisabeth Härenstams nyutgivna bok Havets Mor. Om någon Göteborgsmedlem har möjligheter att härbärgera den lilla gruppen så meddela Elisabeth Härenstam detta. I Stockholm ska barnen besöka en skola samt utforska stadens sevärdheter och på egen begäran besöka en simhall. Troligtvis på kvällen den 20 september ordnar vi ett möte mellan besökarna och våra medlemmar. Närmare info om detta kommer på hemsidan så kolla där. För de medlemmar som bor i närheten av Kumla kommer det att finnas en chans att möta barnen på biblioteket i Kumla den 25 september. Kulturnatten i Köpenhamn 14 oktober är det Kulturnatt i Köpenhamn och föreningen har i samråd med övriga västnordiska föreningar beslutat att stråla samman i den kongelige by och tillsammans besöka bl a Grönländarnas 16 hus som bjuder på ett stort program den natten. Var och en ordnar själv resan till och från Köpenhamn samt logi. Vi kommer sannolikt att mötas med övriga föreningar på Kongens Nytorv kl 18 men närmare besked om mötesplats och tid kommer i nästa nummer av och på vår hemsida. Språkkväll En kväll i höst vill vi gärna bjuda in de språkintresserade medlemmarna i Stockholmstrakten till ett språkkafé. Tanken är att våra grönländskspråkiga medlemmar ska hjälpa oss att lära in några enkla vardagsuttryck och försiktigt nosa på det grönländska språket. Under sällskapliga former. Se närmare info på hemsidan och i i höst. Grönlandsdagar på Tivoli Grönland på Tivoli är en tradition som fortsätter och samlar en större och större publik. Under tre dagar kring månadsskiftet juli-augusti samlar arrangemanget de största grönländska artisterna till den danska huvudstadens stora nöjesfält. Hela programmet finns på git.gl.