Parkprogram för Nyköpings stadskärna Offentliga rum för möten aktivitet och vila

Transkript

1 Parkprogram för Nyköpings stadskärna Offentliga rum för möten aktivitet och vila BTN, 22 juni 2010

2 Dnr 2/28 Parkprogram för Nyköpings stadskärna Offentliga rum för möten aktivitet och vila Nyköpings kommun 2010 Cecilia Behm, stadsträdgårdsmästare Politisk referensgrupp är presidiet för Bygg och tekniknämnden: Eva Andersson (C) Carl-Åke Andersson (S) Marcus Sjöström (KD) Tjänstemansreferensgrupp består av minst en parkarbetare, representant från mark och exploatering, planchef samt chef för gata, park och hamn

3 Dnr 3/28 Innehållsförteckning Inledning... 4 Mål... 5 Visioner... 7 Människorna... 8 Sammanhangen... 9 Karaktärerna Framtidstankar och förslag Dokument att ta hänsyn till Planer i framtiden Avslutning Bilaga: Namn på parker i Nyköping

4 Dnr 4/28 Inledning Parker, natur och vatten i kombination med bebyggelse ger tätbebyggda område skönhet och identitet. I en stad och på våra småorter behövs parker som gröna oaser för avkoppling, lek, spel, samvaro, promenader och solbad. Parkerna bidrar dessutom till folkhälsan och till att luften renas och syresätts och ger förutsättningar för en livskraftig miljö med biologisk mångfald. Parkplanen ska vara en plan för parkernas utveckling och vård, där satsningarna på parkerna ska stämma överens med deras karaktär och värden. I Nyköpings kommun ska befintliga parker utvecklas och nya parker anläggas. Målsättningen med parkplanen är också att ge god parktillgång, hållbar parkmiljö, rik park- och landskapskultur. Parkplanen för Nyköpings kommun ska vara en plan för parkernas utveckling och vård, där satsningarna på parkerna ska stämma överens med deras karaktär och värden men också anpassas till gällande ekonomiska förutsättningar. I Nyköpings kommun finns flera parker med höga kulturhistoriska och estetiska värden som samtidigt är viktiga vardagsmiljöer för kommuninvånarna. Parkernas attraktivitet och stadens täthet innebär stort slitage, vilket kräver intensiv skötsel och varsam upprustning och förnyelse. De många gamla och värdefulla träden ställer också krav på hantering för att garantera säkerhet och succession. Målsättning är att kulturhistoriskt värdefulla parker och trädplanteringar ska bevaras och skyddas. Grönstrukturen ska förstärkas. Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas. Kommunens parker ska kännas trygga, tillgängliga och attraktiva. Tulpaner och penséer. (C. Behm) Nyköping, Eva Andersson, ordförande i Bygg-och tekniknämnden

5 Dnr 5/28 Mål Staden är en mötesplats för människor. En attraktiv stad lockar nya invånare och turister. En attraktiv stad är något för Nyköpingsborna att vara stolta över. De offentliga rummen är parkerna, gatorna och torgen. De tillhör alla, nyköpingsbor, turister, affärsresande, barn, vuxna, ungdomar osv. De offentliga rummen förändras hela tiden och kan aldrig räknas som färdiga. En ständig utveckling sker i och med att människorna i rummet förändras och byts ut. Parker och annan grönska bidrar tillsammans med byggnader och andra möbler i det offentliga rummet till att ge varje stadsdel en karaktär och ett uttryck. En kraftig befolkningsökning är ett uttalat politiskt mål. Detta ställer inte bara krav på byggande av bostäder, skolor osv. utan ställer också högra krav på parker och grönområden. Ett ökat slitage kräver ökad skötsel. Även grönytor tas ibland i anspråk för att exploatera på. Det ställer ännu högre krav på resterande ytor. Tanken är att programmet ska utgöra en policy för hur parkerna ska utvecklas. Parkprogrammet är ingen skötselplan utan en vision över Nyköpings parkers utveckling. Parkprogrammet ska ge en bild av vad vi vill med parkerna i Nyköpings stad. Ett parkprogram ger en viljeriktning om olika mål att uppnå. Parkprogrammet är framför allt ett arbetsverktyg för verksamheten, men också ett sätt för utomstående att få en inblick i vilka mål verksamheten har. Parkprogrammet inriktar sig på det offentliga rummet i stadskärnan, livet mellan husen, men begränsar sig dock till kommunens mark då det är den mark vi råder över och har ansvar för. Programmet fokuserar främst på utsmyckningar och på det gröna. Detta program behandlar Nyköpings innerstad men kompletteras av Grönstrukturplanen som behandlar hela tätorten. Stadskärnan genomgår inte generationsväxlingar på samma sätt som bostadsområden. Stadskärnan finns inte bara för dem som bor där utan också för alla de som kommer till staden på besök för att handla, turista eller annat. Ledord för parkprogrammet: Renodlade karaktärer Rationellt på ett sätt så att det blir vackrare och mer lättskött Helhetssyn på parkerna Länka samman och skapa stråk

6 Dnr 6/28 Medmänsklighet Trygghet Platser för alla Kvalitet Skönhet

7 Dnr 7/28 Visioner Nyköping ska vara en stad som präglas av god tillgänglighet för alla. Utformning av offentliga rum präglas av medmänsklighet så att alla känner sig välkomna. I det offentliga rummet skall råda rättvisa och jämlikhet parkerna är till för alla Nyköping ska vara en stad där det finns attraktiva utemiljöer som är estetiskt och funktionellt utformade. Parker och torg ska ha tydlig estetisk karaktär och målet är att den karaktären eller det uttrycket förstärks. Samtidigt ska ytorna vara rationellt utformade med hänsyn till skötsel. Offentliga rum ska vara av god kvalitet. Det ska finnas möjlighet att röra sig i vackra miljöer och samtidigt känna sig trygg. Nyköpings offentliga rum ska aldrig stanna upp och bli statiska utan ständigt utvecklas. Nyköpings grönytor ska inte bara förbättras utan kunna utökas. Parkprogrammets idéer ska vara med från ax till limpa, från detaljplaneprocessen till den fysiska skötseln. Nyköpings parker ska hålla en hög kvalitet.

8 Dnr 8/28 Människorna Parkerna och det offentliga rummet är allas. Ingen kan göra anspråk på de ytorna som sin egen eller mota någon därifrån. Staden och parkerna är en arena för demokrati. Här konfronteras och möts människor med olika kulturer, värderingar, ålder, kön och social tillhörighet. Människorna ger karaktären åt staden. I det offentliga rummet skall råda rättvisa och jämlikhet - allas lika värde! På senare tid har en allt hårdare syn på de offentliga rummen uppkommit som tarvliga försök att skapa tryggare miljöer. Man kan tala om Sadistisk design där till exempel parkbänkar lutar för att hemlösa inte ska kunna sova på dem och där det är tydligt att alla inte är välkomna. Att städa undan dem som inte passar in är inte vägen till tryggare offentliga rum. Detta program vill verka för motsatsen. Men trygghet är också en fråga om jämlikhet. Parker måste få vara lummiga och det måste få finnas platser för dem som inte vill synas. Det måste finnas platser där unga kan sitta, precis som det måste finnas platser där kärlekspar kan kuttra ifred. Men samtidigt måste det också finnas platser där man kan känna sig trygg. Detta görs genom att skapa trygga stråk Längs de trygga stråken ska gestaltningen anpassas på ett sådant sätt att det känns tryggt. Det kan till exempel innebära att man tar bort buskage eller förbättrar belysningen. Parker blir mer användarvänliga om man kan få dit mer aktiviteter och naturliga stråk där folk vågar röra sig. Att skapa platser åt alla medför att alla känner att de är välkomna någonstans och har någonstans att vara. Vi har alla olika referenser som gör att vi känner trygghet på olika platser. Ljusträd i Teaterparken (Emil Björkqvist) Det bör strävas efter att parker och offentliga rum har en multifunktion dvs. att det kan användas på många olika sätt. Det är människan som ska bestämma hur hon vill använda ytan. På så sätt får man funktionell hållbarhet över tid där parkerna följer utvecklingen och på så sätt är tidlösa. Det är också viktigt med en god medborgardialog. Att utveckla informationen på nykoping.se är en väg till bättre dialog och information, men också information på plats med hjälp av till exempel informationsskyltar. Extra viktigt är dialogen med barn och unga då de faktiskt inte har rösträtt i vårt demokratiska samhälle.

9 Dnr 9/28 Sammanhangen Det måste finnas naturliga promenadstråk där man kan röra sig fritt utan att riskera att man måste vända om. Stadens parker tillsammans med andra attraktiva offentliga rum måste hänga ihop till ett nät där entréerna ska vara inbjudande. Man ska vilja stanna kvar i nätet till man når sitt slutmål. Kopplingarna visar hur rekreationsstråken i staden hänger samman. Det sammanhängande nätet är viktigt. Människor vill oftast inte gå in i en återvändsgränd, utan vill gärna gå en runda dvs. gå en väg åt ena hållet och en annan väg hem. Tex. gå på ena sidan ån ner till hamnen och på andra sidan hem. Det ger ju en större upplevelse. Å-promenaden som är Nyköpings stadspark bör bli en helhet utan avbrott. Undersökningar som gjorts i samband med Nyköpings grönstrukturplan visar tydligt att det är Väster som har brist på grönområden. Öster är väl försett med lekplatser och parker och här har dessutom en större andel boende egen trädgård. Väster består till stor del av flerbostadshus och området är tätbebyggt. Det finns inte många ytor för potentiella nya grönytor. Här bör man satsa på befintliga parker, urbana rekreativa miljöer och fler fickparker. Det är gångavstånd inom hela parkprogrammets avgränsade område. Därför behöver inte alla parker innehålla allt. Parkerna kan vara tematiska och det ges en möjlighet att renodla de enskilda parkernas karaktär. Därmed inte sagt att de inte behöver ingå i ett nät och hänga samman som ett upplevelse- och rekreationsstråk. Stadens parker ska ingå i naturliga gångstråk så att de används. Därför behöver vissa gångstråk framhävas extra. För att få fler människor att röra sig längs dem. Nyköpings Kommuns mål om en renare, snyggare och tryggare stad bör eftersträvas hela tiden för att skapa ett jämlikt samhälle där alla har tillträde natt som dag. De naturliga stråken kan på kvällstid fungera som säkra stråk där människorna koncentreras och därmed medför en känsla av trygghet genom att fler människor rör sig där. Fler människor ger också en verklig trygghet i en liten stad som Nyköping i och med den sociala kontrollen. De naturliga stråken sammanfaller till stor del med två viktiga riktningar för mänsklig rörelse i staden. Det är det nord-sydliga och det väst-östliga. Stadsrummet och vattenrummet (se koncept nedan) Koncept (C Behm)

10 Dnr 10/28 Det nordsydliga består av å-promenaden som avslutas i strandpromenaden längs stadsfjärden i söder. Det väst-östliga stråket börjar med Teaterparken i väster och leder genom Storgatan till Gripsholmsparken i öster. Dessa två stråk kan förstärkas och tydliggöras.

11 Dnr 11/28 Karaktärerna Variation skönheten sitter i betraktarens öga. Alla kan inte tycka om allt, därför bör parkutbudet vara varierat och kunna tillfredställa många olika behov. I Nyköping finns ett brett utbud av parker med många olika karaktärer. Landskapspark, fickpark, lekpark, finpark, bostadspark, urban park, stadpark, å-promenad och strandpark är några av de parktyperna som finns i Nyköping. Alla har de en karaktär och en känsla. De speglar den tid de och deras omgivning byggdes. Man kan tala om genius loci som betyder platsens själ och det är just den som bör vårdas, renodlas och förstärkas. Det ger den största upplevelsen. Sedan finns mellanrummen, restytorna, de ytorna som är lite bortglömda och som inte riktigt har någon karaktär mer än att de tydligt saknar just det. Inriktningen är att i ett tidigt stadium planera för att dessa inte uppstår, men också att ta tillvara och göra något av de ytor som finns. På vissa ytor kan det finnas möjlighet att skapa fickparker. Ett gott exempel på detta finns vid korsningen Repslagargatan och Stockholmsvägen. Föregångare för denna typ av park var Enköping som idag är ett känt turistmål för park- och trädgårdsintresserade. Fickparker kan vara helt fristående eller en liten del av en större park. Fickparken upplevs som rumligt begränsad till en mindre yta. Den är noggrant skött och ska upplevas som ett smycke. Fickparker kan ha inslag av tematisk utformning. Fickparker kan i och med sin lilla yta vara ett sätt att med små medel skapa en parkyta med mycket hög klass. Å-promenaden är Nyköpings stadspark. Nyköpingsån ger karaktär åt en större del av staden då dess meandrande letar sig fram mellan gator och torg. Längs ån finns ett grönstråk som växlar mellan mycket smal parkpromenad till bredare parkytor. Å-promenaden tillsammans med strandpromenaden längs stadsfjärden ger ett långt stråk med många olika parkkaraktärer. Men detta stråk kan utvecklas långt mera och Nyköpings stadspark skulle kunna innefatta hela området. En hamnpark och en strandpromenad längs stadsfjärden blir en fortsättning på Å-promenden. Vattenkontakt har ett stort skönhetsvärde i sig själv och attraktionen av stadens vattenfront skulle kunna förbättras genom att göras mer tillgänglig. Längs stråket kan rymmas många olika värden så väl aktivitet och vila. De västra delarna av staden har inte bara dålig tillgång till parker utan också till lekplatser. I och med planer för nytt resecentrum försvinner den lekplats som idag finns vid centralstationen. Eftersom Väster samtidigt besöks av mycket människor bör det finnas möjlighet till lek även här. Då det är ont om möjliga ytor för lek kan man satsa på urban lek. Där små lekmöjligheter

12 Dnr 12/28 placeras ut på flera platser i den urbana miljön. Detta får dock inte ersätta behovet av en rejäl lekplats utan får ses som ett komplement. Stadsträd och urbana rekreativa miljöer är också en del av parkverksamheten. Västra och Östra Storgatan är viktiga promenadstråk, här är gestaltningen viktig. Stora torget och Stadsbron borde binda samman Östra och Västra Storgatan men verkar idag mest som en barriär. Området kring Stadsbron skulle kunna vara så mycket mer än som idag en parkering. De urbana rekreativa miljöerna består också av blomsterarrangemang och vattenspel. Nyköping har en tradition av att hålla en hög kvalité på blomsterarrangemang. Med kommunens växthus har man möjlighet att ha ett stort sortiment av sommarblommor men också växter som kräver vinterförvaring i växthuset. Detta är något som stärker nyköpings identitet och som ger ett gott intryck av staden. Men Nyköping skulle även kunna satsa på mer perenner. Inte bara nya perennrabatter utan att förbättra och förnya gamla rabatter så att de blir mer lättskötta och vackrare. Nyköping har ett stort antal stadsträd, några är friväxande och några formklippta. Utgångspunkten är att rätt träd ska placeras på rätt plats så att man inte behöver beskära trädet. Ett stort träd kan ge karaktär åt en hel gata. Här en stor Lönn i Teaterparken. (Cecilia Behm)

13 Dnr 13/28 Framtidstankar och förslag Bebyggelsestruktur, infrastruktur och grönstruktur måste vägas samman för att skapa en god miljö. För att det sociala livet i en stad ska fungera behövs offentliga rum som torg och parker. Det ska finnas parker även i områden där exploateringstrycket är hårt och den park och naturmark vi har idag får inte ses som en ständigt tillgänglig markreserv för exploatering. Allteftersom Nyköping växer, växer också behovet av och trycket på parkmarken. Grönstrukturplanen bevakar dessa intressen i hela tätorten, medan detta program bevakar de mindre grönområdena i innerstaden. Även en park som idag kan räknas ha ett lågt värde kan i morgon vara en viktig yta för rekreation som kan utvecklas och upprustas. Vi behöver ha reserver för framtida behov. Sammanhangen/karaktärerna/människorna är tre infallsvinklar på Nyköpings parker och hur vi uppnår bästa resultat. I detta avsnitt föreslås stora och små förändringar och förbättringar som leder i rätt riktning. Här följer ett antal förslag utan inbördes rangordning. Information Det arbetas också med att få ut bättre information på nykoping.se samt en lättillgänglig broschyr med information om stadens parker och lekparker. Din park Teorin om att man tar bättre hand om och är mer rädd om det som upplevs som mitt leder till detta förslag enligt en förlaga i Wiens parker. Uppföra informationsskyltar i varje park med t.ex texten: Välkommen till din park. Tack för att du är rädd om den. På skylten finns info om parken och parkavdelningen, samt felanmälan. Effekten av att få invånarna att känna att staden är deras kan bli större än man tror till exempel i fråga om nedskräpning. Samarbeta med ungdomar Ungdomar är en bortglömd grupp i parksammanhang. Det är viktigt att skapa rekreativa miljöer för denna grupp. Det föreslås att ett samarbete med ungdomsfullmäktige tas upp där man tillsammans med ungdomarna tar fram konkreta förslag för platser för unga.

14 Dnr 14/28 Sågarbacken på våren eller Chill som stadens unga kallar platsen. (Emil Björkqvist) Säkra stråk I ett samhälle där parkerna är till för alla bör man kunna röra sig i parkmiljöer även efter mörkrets inslag utan att känna sig rädd. Det föreslås att säkra stråk inrättas (se plan under avsnitt sammanhangen) efter naturliga stråk där folk rör sig idag. Längs de säkra stråken arbetas extra med belysning och andra åtgärder som gör att man känner sig tryggare. Dessa stråk blir även prioriterade för tillgänglighetsanpassning av olika slag. Samtidigt låter man andra ytor vara lite mörkare, här kan det få finnas platser för avskildhet. De trygga stråken blir också tryggare om människor koncentreras dit. I och med byggnation av nytt resecentrum kommer en stor ström av människor att röra sig från dess placering och mot stadskärnan. Här blir ett naturligt stråk för gående och cyklister som kanske får sitt första intryck av Nyköping. Utöver att låta detta bli en del av de säkra stråken bör man också tänka extra på utformningen. Utveckla Borgareberget Det föreslås arbeta med området som finns sydväst om Borgareberget. Det är idag en otydlig entré till parken men också en genväg om man kommer från stationen och ska till Stora Torget. Här bör det arbetas med utformningen av flera anledningar. Dels för att göra parkens entré tydlig från Stora Torget och Västra Trädgårdsgatan, dels för att skapa ett tydligt, tryggt och väl utformat stråk genom parkens sydvästliga hörn. Se även förslag om lekplats. Nya lekplatser I och med exploateringar kommer lekplatser att försvinna med tiden. Det föreslås att nya lekplatser anläggs. Två större, en på Borgarberget respektive en på busstationen (när den flyttar). Mindre lek arrangemang längs Västra

15 Dnr 15/28 Storgatan kan uppföras som ett komplement. Lekplatserna får gärna ha tematiska inslag. Kreativ lekplats i Malmö (P. Radestedt) Urbana rekreativa miljöer och fickparker I stadens västra delar råder brist på grönområden. Det föreslås att det anläggs mindre fickparker på grund av platsbrist. Här satsas också på urbana rekreativa miljöer med stadsträd och blomsterarrangemang. Urban rekreativ miljö i Malmö (C. Behm) Tingshuset Öster om Tingshuset finns en yta som i framtiden kommer att ha en viktig och strategisk placering. Här kan skapas en fickpark som inte bara blir en fröjd för ögat för dem som går förbi utan även en möjlighet att stanna och vila eller läsa en bok på en parkbänk medan man väntar på tåget.

16 Dnr 16/28 Stationspark Med ett nytt resecentrum kommer den gamla stationsbyggnaden att få helt nya funktioner. Byggnaden har dock ett historiskt värde som kan förstärkas med att det anläggs en klassisk stationspark. Parken kan också användas av alla de resenärer som passerar i området. Ett nytt resecentrum och nya bostäder i området kommer att ställa krav på grönytor. Byggnationen tar också grönytor i anspråk som rimligen borde ersättas. Busstationspark När ett nytt resecentrum skapas i Nyköping frigörs ytor där den nuvarande busstationen finns. Med tanke på Västers dåliga tillgång till grönytor föreslås att det anläggs en park. Parken kan komplettera Teaterparken genom att vara en mer aktivitetsrik park. Innan busstationen byggdes var hela denna yta en stationspark. Fickparker Fickparker är ett bra sätt att med små medel och små ytor skapa vackra miljöer. Ytorna behöver inte nödvändigtvis kräva avsevärt mycket mer skötsel än dagsläget. Det föreslås att det anläggs nya/rustas upp små fickparker med jämna mellanrum. Förslagsvis 1 per år. På så sätt kan vi på sikt få upp standarden på våra parker avsevärt. Här kan Enköping användas som förebild. Nya torg Den väst-östliga riktningen och det trygga stråket från Teaterparken till Gripsholmsparken kan bli tydligare och hänga bättre samman. Det föreslås två nya torgbildningar som binder samman Storgatan med de två parkerna. Vidare upplevs Stora Torget och Stadsbron som en barriär mellan Öster och Väster. Det föreslås att det arbetas med gestaltningen av både Stora Torget och Stadsbron genom utformning och belysning. Stadsbron skulle kunna vara en trevlig plats att vistas på men är idag bara en parkering och transportsträcka. Koncept öster och väster (Cecilia Behm)

17 Dnr 17/28 Utveckla gator Västra Storgatan som är en gågata pryds av olika blomsterarrangemang. Här finns inga träd som är planterade i jorden. Det ställer extra mycket krav på blomsterarrangemang och eventuella träd i krukor. Östra Storgatan skulle kunna utvecklas på ett annat sätt än Västra Storgatan. Här kan man satsa på träd snarare än blomsterarrangemang. Här kan gatans utformning utvecklas utan att för den sakens skull bli gågata. På väster skulle man kunna tänka sig happenings som denna gräsmatta på gågatan i Uppsala i samband med Linnés 100- årsjubileum. (C.Behm) Förstärk Gripsholmsparkens karaktär Gripsholmsparken utvecklas till att bli en mer aktiv park med aktiva ytor. Samtidigt ska de stora skönhetsvärdena i perenna planteringar, pergolor och konstskulpturer. Parken utvecklas också som konstpark där tillfälliga och fasta konstverk visas. Förstärk Teaterparkens karaktär Teaterparkens sköna uttryck med mycket färgprakt i sommarblomsplanteringar med tematiska inslag utvecklas ännu mera. Detta är mer en park att se och beundra än att använda till olika aktiviteter. Teaterparken på hösten (Emil Björkqvist)

18 Dnr 18/28 Förstärk Å-promenadens karaktär Å-promenadens karaktär växlar mellan naturprägel och mer välordnad prägel. De kontrasterna förstärks ännu mer. Konceptet för Å-promenaden är växlingen mellan ljust och mörkt och mellan öppet och stängt. När man går längs med ån skall man få en känsla av att man växelvis går inne i ett lummigt parkrum med väggar och tak av träd och buskar för att sedan komma ut i ett stort rum som öppnar sig med hela åns bredd och som känns ljust för att sedan komma in i ett tätt och lummigt parkrum igen. Växlingen ska förtydligas för att ge den största upplevelsen. Konceptet kan även förstärkas med ljussättning. Se konceptskiss nedan. Koncept/illustration av växlingen mellan öppet och stängt längs åpromenaden. (C. Behm) Å-promenaden med öppen och stängd karaktär (C.Behm) Å-promenaden med öppen karaktär (Emil Björkqvist)

19 Dnr 19/28 Laga hålen i Å-promenaden Längs med Nyköpings stadspark, Å-promenden finns idag flera avbrott. Det föreslås att det arbetas med att sammanfoga delerna i största möjliga utsträckning. (se karta med avbrott/barriärer i stråk) Hamnpark med upplevelserum Hamnen är ett populärt besöksmål i Nyköping om sommaren. Som en del i att få strandpromenaden längs stadsfjärden att hänga ihop behöver området mellan hamnen och vattensportens hus utvecklas. Det behövs något som lockar besökaren att fortsätta när hamnen slutar och att visa att det finns något mer. Det föreslås att det anläggs ett antal små parkrum/fickparker som väcker nyfikenheten och viljan att gå vidare. Parkrummen ska kunna stå för sig själva och behöver inte anläggas alla på en gång. Upplevelserummen kan vara avgränsade med tillexempel en häck och ha olika teman tillexempel japanska rummet eller doftande rummet. De stora öppna ytorna delas upp och stoppas upp av parkrummen samtidigt som det rör sig mer folk i området. Det gör också att gässen trivs sämre. Hamnen Hamnens utformning är viktig. Hamnen är ett stort besöksmål. Utformningen av hamnen bör ses över som en helhet i samband med att kajerna som är i dåligt skick repareras. Söder mälarstrand är en förebild Strandpark Strandparken längs med stadsfjärden utvecklas hela tiden i och med nya bostadsbyggen. Fler och fler människor i området innebär att trycket kommer att bli högre på de gröna ytorna. Det bör ses över hur promenadens karaktär ska vara i framtiden.

20 Dnr 20/28 Gör piren till en utflykt Nyköping har en gång byggt en pir i stadsfjärden för ändamålet att hålla stora kanottävlingar. Piren som är nästan 1,5 km lång skulle kunna användas mer som ett promenadstråk. Vatten har ett högt rekreativt värde. Idag är det sällan som någon promenerar på piren då man måste gå 1,5 km för att sedan vända och gå tillbaka samma väg. Det föreslås att piren byggs ihop med land vid brandholmen så att man kan gå runt. Dessutom byggs det ett mål längst ut på piren. En plats med ett långt bänkbord för picknick, möten eller varför inte bröllop i all enkelhet. ( strukturplan för stadsfjärden) Prioritera om Idag indelas parkerna i prioriterade parker och övriga. Resurserna till de övriga parkerna är minimal. De prioriterade parkerna är de som används mycket av många men också för att de av tradition har varit prioriterade. Klockberget är till exempel en av de mest centrala parkerna men räknas som en lågt prioriterad park. Att prioritera en park kan vara ett verktyg till att få fler människor att använda den. Kvalitet på nyexploateringar Ibland tas parkmark i anspråk för att exploateras. Detta borde rimligen generera medel för att upprusta kvarvarande ytor. När befolkningen ökar, ökar trycket på grönytorna både med slitage och med människors önskemål. Det föreslås att det redan vid exploateringen avsätts medel för att rusta upp omkringliggande ytor. Det bör kunna ställas krav på god kvalité på nyanläggningar. Det föreslås att staden upprättar ett kvalitetsprogram. God kvalité är också i framtiden rationellt och vackert. Det ska vara enkelt att upprätthålla kvalitén genom att ytan är lätt att underhålla. Det ska finnas parkmark även där exploateringstrycket är hårt. För att det sociala livet i en stadsdel ska fungera behövs offentliga rum, så som torg och parker. Bebyggelsestruktur, infrastruktur och grönstruktur måste vägas samman med lika tyngd för att skapa en god miljö. Parkmark får inte ses som en ständigt tillgänglig markreserv. Även den parkmark som idag anses ha ett lågt värde kan i framtiden ha potential att utvecklas när till exempel ett område omvandlas från industri till bostäder. Stadsdelar som fungerar bra i Nyköping kan fungera som förebilder.

21 Dnr 21/28 Tillgänglighet för funktionshindrade Alla ytor och områden kan inte anpassas för alla typer av funktionshinder. Det föreslås att det arbetas med anpassning för olika typer av funktionshinder. Detta kan göras till exempel i fickparker med olika teman. Här bör det tänkas extra mycket på olika typer av funktionshinder. Exempelvis kan en trädgård med många dofter och ljud skapas för att ge en upplevelse till synskadade. Stadens lekparker kan också ha tematiska inslag med inriktning mot olika funktionshinder. Dock är alltid målet att lekplatser och parker är tillgängliga för så många som möjligt. Pingstliljor framför teatern (Emil Björkqvist)

22 Dnr 22/28 Lekplatser och parker meter Tecken förklaring Avgränsning Platser för nya eller utveckling av parker Plats för ny lekpark Befintlig lekpark Lekparker som kan försvinna

23 Dnr 23/28 Säkra stråk samt barriärer och avbrott i stråk meter Teckenförklaring Avgränsning Barriär eller avbrott i stråket Säkra stråk

24 Dnr 24/28 Dokument att ta hänsyn till Översiktsplanen, Nyköping 2003 Ny översiktsplan förväntas 2010 gröna kilar; Nyköpingsåkilen, Ekensbergskilen, Labrokilen, Kilaåkilen, Janstorpskilen, Örstigsnäskilen. Fördjupad översiktsplan, Nyköping samrådsversion 2006 Utveckla och förstärk utpekade strategiska förbindelser mellan de gröna kilarna. Utveckla övergripande nät av gångstråk som förbinder gröna miljöer med varandra och gör det möjligt att promenera mellan stadens olika natur- och rekreationsområden. Nyköpings Kommun har som strategi att staden ska byggas inifrån och ut dvs. mark i centrala lägen med goda kommunikationer ska exploateras i första hand. Grönstrukturplan, Nyköping samrådsversion 2008 De gröna kilarna i översiktsplanen kompletteras med gröna förbindelser som binder ihop kilarna med varandra. Den gröna kilstrukturen är övergripande. Det är viktigt att strukturen kompletteras med olika typer av förbindelser för att på ett naturligt sätt koppla ihop kilarna. Förbindelser; Brandkärrsförbindelsen, Rosvallaförbindelsen, Spelhagsförbindelsen, Kungshagsförbindelsen, brandholmsförbindelnsen. Grönplan för Nyköping, 1990 Ett flertal undersökningar har bekräftat betydelsen av parker, grönområden och natur för det psykiska och fysiska välbefinnandet. Då dessa värden är svåra att mäta i kronor och ören har den gröna miljön ofta svårt att hävda sig i ekonomiska kalkyler. En nedskärning av parkarealen och resurserna för att sköta dessa ytor kan komma att få allvarliga konsekvenser, eftersom behovet av välplanerade parkytor inte torde minska utan snarare att öka

25 Dnr 25/28 Parkprogram för Nyköpings kommun, 1990 det är de resurssvagas talan som politiker måste föra vad gäller städernas parker och friytor. Här finns inga organiserade påtryckningar som kan föra sin egen kamp. Det är gräsrötterna i dubbel bemärkelse man talar om. Barn och äldre som är hänvisade till närmiljön, som inte kan ta bilen till sommarstugan eller slalombacken på sin fritid. Strukturplan för stadsfjärden, Nyköping 2003 Med närheten till vattnet och det goda livet i Nyköping ska vi tillsammans skapa vår regions vackraste och mest eftertraktade stadsdel; stadsfjärden, som vi med stolthet kan lämna över till våra barn. Samlad strategi och handlingsplan för ett rent, snyggt och tryggt Nyköping, 2007 Syftet är att kommunen i nära samverkan med privata aktörer ska ta fram olika åtgärder som kan bidra till att Nyköping är och också upplevs som en trygg plats att bo, vistas och verka i. Barnkonventionen, FN:s generalförsamling 1989 Enligt barnkonventionens grundläggande principer ska barn ha rätten att fritt få uttrycka sina åsikter i de frågor som rör barnet. Med barn menas medborgare från 0 till 18 år. Sverige har sedan 1999 en strategi för hur barnkonventionen ska efterlevas och förverkligas. I strategin sägs följande barns och ungas inflytande och delaktighet i samhälls och trafikplaneringen ska utvecklas. För att barn och unga ska känna sig som fullvärdiga medborgare är det viktigt att de kan känna sig delaktiga. De som upplever att deras åsikter inte är lika mycket värda kan känna sig utanför. Ökat inflytande kan också leda till bättre måluppfyllelse.

26 Dnr 26/28 Planer i framtiden Specifika skötselplaner upprättas för å-promenaden, kungshagen/spelhagen/hamnen, öster om ån, väster om ån. Vidare utarbetas skötselplaner även för parker utanför parkprogrammets avgränsning. Utformningsprogram för stadens infarter upprättas. För de bilburna blir det första intrycket av Nyköping utformningen av infartsvägarna. Där blir gaturummet och rondellers utformning viktig. Platser för unga blir ett projekt tillsammans med ungdomsfullmäktige där ett handlingsprogram tas fram. Plan för naturområden och skogspartier. Trädplan och trädvårdsplan med en åtgärds- och ersättningsplan. En lekplatspolicy med en vision omkring våra lekplatser Belysningsprogram för parker och urbana rekreativa miljöer. Framför allt längs de säkra stråken. Program för sommarblommor är något som görs redan idag varje år, men som skulle kunna vara mer synligt för allmänheten. Belysning (C. Behm)

27 Dnr 27/28 Avslutning Fokus på människan Hur kan man få staden och det mänskliga livet att hänga ihop som en helhet? Parkprogrammet handlar inte bara om parker utan om staden. Parker är en del i stadsstrukturen och kan inte ensamt skapa en god stad. Detta parkprogram ska bidra till att skapa en god stad där människor vill bo och vistas. Vi vill med detta program bidra till att Nyköping växer genom att fler vill flytta hit. Vad vi fokuserar vi på har betydelse. Det som är fint eller det som är fult. Vi måste hjälpa medborgarna att fokusera på det fina som vi har för att ge den bästa upplevelsen. Små fickparker blir som smycken för människors ögon och rum att mötas i. Nyköping har många vackra miljöer. Nytänkande och en del humor lättar upp och distansen till invånaren minskar. Staden är en arena där människor möts. Genom att ge något att reagera på skapas samtal och debatt. Om ingen tycker någonting så är ingen heller riktigt förtjust. Staden måste få vara rolig och nytänkande samtidigt som den också måste tillåtas vara bara vacker. Sågarebacken på våren (Cecilia Behm) Dan Wolgers utstjälpta prinsesstårta på bagarmossens torg samt rosa papperskorgspudel vid stadsmuseet i Stockholm (Cecilia Behm)

28 Dnr 28/28 Referenser: Strategier för landskapet i Göteborg Parkprogram för Uppsala Stockholms parkprogram Parkvision för Enköping Grönstrukturprogram för Växjö stad Grönstrukturplan för stadsbyggd i Eskilstuna kommun Park och Natur Planeringsunderlag i tre kommuner Mats Lieberg, Betydelsen av den fysiska miljöns utformning för ungdomars rörelse, trygghet och möten i staden; Jenny Bollner